Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland

Transkript

1 Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium Heidi Backman

2 Regeringsprogrammet Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till företagsamhet. Utbildning ska dimensioneras enligt nationens bildningsbehov och arbetsmarknadens långsiktiga behov. Tillgången på arbetskraft inom utbildning, hälsovård och välfärd säkras. Identifieringen och erkännandet av kunnande som förvärvats i arbetslivet integreras i all utbildning. Systemet med fristående examen befästs. Studier på arbetsplatsen får större betydelse läroavtalsutbildning, verkstad, fristående examen, läroanstalt. Examensstrukturen utvecklas i intensivt samarbete med arbetslivet för att examina bättre ska motsvara arbetslivets krav. Kompetensbaserad definition av examina främjas.

3

4 Arbetslivsmotsvarigheten i de nya examensgrunderna för grundexamina grundexamina á 120 sv, dvs. 3 år Starkare arbetslivsmotsvarighet Yrkesutbildningen ska utbilda för den kompetens som behövs i arbetslivet och i fortsatta studier. Utbildningen är inte förberedande. Tidigare kunnande ska erkännas Kunnandet utvärderas i yrkesprov ( ) Arbetslivet deltar i bedömningen av kunnandet och yrkesprovet utförs ofta på en arbetsplats. Företagsamhet, minst 5 sv Flexibla alternativa studievägar- individuella eller lokala val t.ex. Möjlighet att välja examensdelar från andra studier och examensdelar enligt lokala behov Inlärning i arbete minst 20 sv, möjlighet till utvidgad inlärning i arbete Hälsokrav inom vissa yrken betonas Livslångt lärande betonas i form av nyckelkompetenser

5 Yrkesutbildning för vuxna 52 grundexamina (2 år istället för 3 år) 187 yrkes- och 132 specialyrkesexamina (0,5 till 1 år) bygger på en grundexamen och arbetserfarenhet Kan avläggas som fristående examen efter en förberedande utbildning eller kan avläggas direkt som en fristående examen 1 av 4 grundexamina avläggs som fristående examina År 2009: studerande i förberedande utbildning för yrkes- och specialyrkesexamina Utbildningen kan även avläggas som läroavtalsstudier

6 Läroavtalsutbildning De studerande kan genom läroavtalsutbildning avlägga yrkesinriktade grundexamina (läroplansbaserad). Dessutom kan läroavtalsutbildningen förbereda för yrkesinriktade grundexamina eller yrkes- eller specialyrkesexamina som avläggs som fristående examen. 1 av 6 examina inom yrkesutbildningen avläggs som läroavtalsutbildning År 2009: studerande, varav för en grundexamen, för en yrkes- eller specielyrkesexamen

7 Examenskommissioner består av företrädare för arbetsgivare, arbetstagare och lärare. branschens främsta organisationer föreslår branschexperterna, UBS utnämner organiserar och övervakar systemet med fristående examina sluter avtal med utbildningsanordnare som får ordna fristående examina utfärdar examensbetyg Sköter 1 10 examina och en viss region (hela landet eller en mindre region) (UBS beslut)

8 Prognostiseringen av utbildningsbehov Ett samarbete mellan arbets- och näringsministeriet, Ekonomiska forskningscentralen (VATT), undervisnings- och kulturministeriet och Utbildningsstyrelsen. Arbetskraftsprognosen är ställd på makronivå utgående från scenarier om Finlands framtid som utarbetats av VATT, som har utvecklat en matematisk, dynamisk balansmodell, den sk. VATTAGEmodellen. Utbildningsprognosen bygger på arbetskraftsprognosen och är ställd vid Utbildningsstyrelsen med en datorbaserad kalkylmodell för både nationell och regional prognostisering, den sk. MITENNAmodellen. Regionala utbildningsprognoser ställs av landskapsförbunden. Mål slås fast för yrkes-och högskoleutbildningen av statsrådet i undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsplan för fem år framåt. Informationsstyrning, men man vill nu skärpa styrningen.

9 Vi kan inte prognostisera bort lågkonjunkturer prognosen gäller långsiktsbehov Verklig sysselsättning Prognos, Målscenariet Prognos, Grundscenariet Arbetskraft 2025 En bedömning maj

10

11 Ökande branscher fram till år samma branscher ökar i hela landet

12

13 Vilka kompetenser behövs i olika branscher och yrken nu, om 5 år, 10 år, 20 år? Inom yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildningen? Inom ungdoms- och vuxenutbildningen? En nationell modell för kompetensprognostisering utvecklas

14 Branschen avgränsas Specialsjukvården Barnrådgivningen Barnskyddet Tal- och verksamhets- Familjedagvård DAGVÅRDEN terapeuter Gruppfamiljedagvård Barnträdgårdslärare Specialdagvården i Öppen Assistenter hemmet dagvård Barnskötare Vård Övrig personal Förskolan Barnklubbar Kultursektorn Skolan

15 De definierade de stora trenderna, drivkrafterna för utvecklingen Klimatförändringen Krav på hållbar utveckling Globaliseringen Befolkningen åldras Kunderna blir mer krävande Mångprofessionalism Den teknologiska utvecklingen Betydelsen av att kunna hantera information och kunskap ökar Snabbt förändrade kunskaps- och kompetensbehov Regionutvecklingens riktning Det mångkulturella Vi spanade svaga signaler

16 Framtidsscenarier för social- och hälsovården/småbarnsfostran

17 De centrala yrkesgrupperna definierades Hälsovårdare Närvårdare, familjedagvårdare, specialhandledare och skolgångsbiträden Barnträdgårdslärare, specialbarnträdgårdslärare och socionomer

18 Allmänna kompetenser och yrkesspecifika kompetenser inom barndagvården i framtiden Nya yrken och funktioner samt nya behov inom utbildningen definierades

19 Modellen testas av utbildningskommissionerna

20 Utbildningskommissioner Systemet med utbildningskommissioner förnyades totalt 2010 och trädde i kraft från början av år utbildningskommissioner för olika branscher för yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning. rådgivande trepartsorgan med företrädare för utbildning (förvaltning, anordnare, personal), arbetsgivarna och arbetstagarna. följer upp, utvärderar och ställer prognoser för kompetensbehovet inom utbildning och arbetsliv. ger förslag om utbildningens innehåll till UKM, UBS, högskolor

21 TACK! Yrke 2025 på Facebook! och_statistik/prognostiseri ng