UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

Transkript

1 UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

2 FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Systemet är i slutet på tonåren (första lagstiftningen kom 1994 och kallades för yrkesexamenslagen) Samarbetet med arbetslivet är faktiskt lagstiftat! Examenssystemet uppkom som ett direkt svar på kritiken mot vuxenutbildningens ojämna kvalitet och dess bristande koppling till arbetslivets behov Nationella examensgrunder för att garantera jämn kvalitet på kunnandet. Varje examen har sina egna examensgrunder, dvs. en beskrivning av vad yrkesskickligheten består av och vilka kriterier som skall fyllas (kan, förstår, behärskar, känner till osv.) Examensgrunderna utarbetas av arbetslivet, utbildningsanordnarna och Utbildningsstyrelsen

3 FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Aktörer i systemet är Undervisningsministeriet, Utbildningsstyrelsen, examenskommissioner, utbildningskommissioner, utbildningsanordnare, intresseorganisationer Det praktiska arbetet övervakas av examenskommissioner som består av arbetsgivarpartens, arbetstagarpartens och utbildningsorganisationernas representanter Examensarrangören (en skola) anhåller om rätt att ordna examen och gör ett avtal med examenskommissionen

4 FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Tre examensnivåer för fristående examen: grund-, yrkes- och specialyrkesexamen Grundexamen bedöms med vitsord (1-3), yrkesexamen och specialyrkesexamen med godkänd - underkänd Yrkesskickligheten påvisas och bedöms i examenstillfälle, där kunnandet mäts i förhållande till examensgrunderna Examinanden har rätt att få tidigare kunnande erkända Det finns ca 360 examina, varav dryga 80 kan avläggas på svenska

5

6 FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Fristående examenssystemets centrala principer Arbetslivscentrerat Oberoende av hur yrkesskickligheten förvärvats Yrkesskicklighet visas vid examenstillfällen Personlig tillämpning (se Fristående examenssystemets centrala principer bild med spindel bilden utvecklad av Gun-Lis Landgärds och Christel Holmlund-Norrén)

7 PERSONLIG EXAMENSPROCESS Steg 1: Ansökningsskedet - Kartläggning Vad kan examinanden från tidigare Eventuella intyg från arbetsgivaren Anhållan om erkännande av kunnande Vad inom examen kan påvisas på arbetsplatsen Behövs andra miljöer för examenstillfället Bedömarresurs på arbetsplatsen, handledare/mentor på arbetsplatsen (får inte fungera som bedömare) Finansiering Beslut om fortsättning Steg 2: Plan för avläggande av examen Examinanden utreder möjligheterna att avlägga examensdelen ( bedömare, plats, tidpunkt mm )

8 PERSONLIG EXAMENSPROCESS Steg 3: Lärprocessen Personlig studieplan Personliga studievägar Förberedande utbildning som bedöms Kunnande som examinanden inte har från tidigare ska han/hon lära på ett eller annat sätt och detta bedöms

9 EXAMINANDENS UPPGIFTER INNAN EXAMENSTILLFÄLLET Examinanden planerar och beskriver hur kunnandet inom examensdelen skall påvisas Examinanden lämnar in sitt skriftliga dokument till bedömarna Examinanden kommer överens med bedömare om tider och platser för påvisande av kunnandet och för bedömningsmöte och ev. diskussion innan arbetsgivarrepresentant arbetstagarrepresentant representant för examensarrangören (examensmästare)

10 EXAMENSARRANGÖRENS UPPGIFTER INNAN EXAMENSTILLFÄLLET Examensarrangören anmäler till examenskommissionen om vilka examenstillfällen som skall förverkligas (skall göras två veckor innan examenstillfället förverkligas) Vissa kommissioner har detta förfarande Examensarrangören skickar bedömningsblanketter (baserar sig på examensgrunderna) till de utsedda bedömarna minst en vecka innan examenstillfället förverkligas

11 ARBETSLIVETS UPPGIFTER INNAN EXAMENSTILLFÄLLET Sätta sig in i examensgrunderna och den specifika examensdelen Planera uppgifter som ska ingå i examenstillfället tillsammans med examinanden Tydliggöra examinandens ansvar under planering och examenstillfälle Läsa/ta del av examinandens planering, självvärdering och eventuella övriga dokument (t.ex. beskrivning av sådant som inte kan visas, projektplan, Fhj-kort, övrigt)

12 FÖRVÄNTNINGAR PÅ BEDÖMARE Anmäla jäv. Jävig att fungera som bedömare är examinandens egen släkting, ansvarig lärare för förberedande utbildning, arbetsplatshandledare eller närmaste förman. Anmälan bör ske så fort som möjligt! Tystnadsplikt gäller även här! Delta aktivt i bedömning av examenstillfälle, bedömningsmöte med tillhörande diskussion.

13 EXAMENSTILLFÄLLE Omfattningen varierar i genomsnitt mellan 1dag 1 vecka beroende på avtal med kommissionen, möjligheterna att uppvisa kunnandet och personlig tillämpning I vissa examina kan examenstillfället göras på flera olika arbetsplatser Examinanden arbetar med de dagliga uppgifterna på arbetsplatsen inom ramen för det egna yrket och utgående från examensgrunderna samt den egna planen Alla bedömare behöver inte se allt under alla dagar

14 SPECIELLA SITUATIONER Examenstillfället avbryts om patientens/klientens säkerhet äventyras eller om examinanden visar sådana allvarliga brister i sitt kunnande att egen eller medarbetarnas säkerhet äventyras Examinanden har rätt att fortsätta ett pågående examenstillfälle ifall examenstillfället inte är tillräckligt av någon orsak Om examenstillfället bedöms som underkänt har examinanden rätt att göra en omtagning. Omtagningen sker efter att examinanden har förkovrat sig tillräckligt i den aktuella examensdelen Examinanden har vid underkänt examenstillfälle rätt att lämna in ett rättelseyrkande till examenskommissionen Examenskommissionen kan via examensarrangören begära eventuella tilläggsutredningar kring examensprestationerna av bedömarna

15 BEDÖMNING AV YRKESKUNNANDE BEDÖMNINGEN Vem får bedöma? Olika examina har olika krav på bedömarnas utbildning och arbetserfarenhet Bedömarna bör ha tillräcklig yrkesskicklighet, förmåga att se helheter, social beredskap och vilja att utveckla yrkesskickligheten hos examinanderna Bedömaren kan inte byta roll mellan arbetstagare och arbetsgivare

16 BEDÖMNING AV YRKESKUNNANDE Tyngdpunkten vid bedömningen av yrkeskunnandet ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna Bedömning av Vad en person kan och vet Hur en person tänker, processerar, löser problem, är kreativ Varför personen agerar som hon gör - betydelsen av kunskaper, handlingar och känslor Examenstillfällena skall vara utformade så att man kan bedöma om examinanden har det centrala kunnandet som behövs för yrket

17 BEDÖMNING AV YRKESKUNNANDE Frågor man kan ställa Hur tänkte du när du... Vad grundar sig... Vad är följande steg... Hur förklarar du... Vad tänker du göra... Varför valde du... Vad är det för nytta med detta i ditt arbete... Hur skulle du utveckla din organisation/vår organisation... Kan du ännu förtydliga... Hur har du lyckats med din arbetsuppgift... Vad är du speciellt nöjd med? Varför? Vad skulle du göra på ett annat sätt Varför? På vilket sätt?

18 BEDÖMNINGSDISKUSSION Efter avlutat examenstillfälle hålls i de flesta fall en bedömningsdiskussion där om möjligt arbetsgivarbedömare, arbetstagarbedömare och examensmästaren deltar tillsammans med examinanden Vid detta tillfälle går man igenom hela examensdelen och examinandens självvärdering Examensmästaren leder diskussionen och dokumenterar resultatet av bedömningen i bedömningsblanketten som alla bedömare undertecknar Bedömningsdiskussionen hålls så snart som möjligt efter avslutat examenstillfälle

19 BEDÖMNINGSMÖTE Under bedömningsmötet utformas ett förslag till bedömningsbeslut om examinandens yrkesskicklighet utgående från bedömningsmaterialet Om bedömarna är av olika åsikt kontrollerar och jämför man med grunderna för examen. Alla bedömares åsikter väger lika tungt och ett gemensamt beslut nås Efter mötet meddelas examinanden genast resultatet. Samtidigt meddelas examinanden om förfaringssättet vid begäran om rättelse av bedömning Vid behov kan bedömningsmötet hållas via ACP

20 EXAMENSBETYG Examenskommissionen fastställer bedömningen och utfärdar betyg när alla delar i examen är klara Examensbetyget undertecknas av ordförande i examenskommissionen och skolans rektor

21 GEMENSAM UTVECKLING Inför nästa bedömningsmöte du deltar i vill vi att du funderar på dessa frågor och sedan gemensamt med examensmästaren diskuterar utvecklingsförslag Bedömningsmetoder som används och som kunde utvecklas Hur hantera situationer med examinander i behov av särskilt stöd och med olika språk- och kulturbakgrund Frågor kring sekretess och jäv Motivering av bedömning Dokumentation

22 GEMENSAM UTVECKLING TACK för att ni finns och är med och utvecklar branscherna och gör det möjligt för examinander att få behörighet och kunnande