AIPAL. - en jämförelse mellan studerande som går läroavtalsutbildning och studerande som går utbildning som är statsandelsfinasierad (närvårdare)

Transkript

1 AIPAL - en jämförelse mellan studerande som går läroavtalsutbildning och studerande som går utbildning som är statsandelsfinasierad (närvårdare) Eva-Maria Löfqvist Examensmästarstuderande Våren 2017 Yrkesakademin i Österbotten

2 BAKGRUND Jag har valt att se närmare på responssystemet AIPAL som används för fristående examina. AIPAL upprätthålls av utbildningsstyrelsen och är nationellt omfattande. Genom responssystemet tar man reda på examinandens åsikter om ansökan till de fristående examina, om avläggandet av examina och förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet. Jag har analyserat AIPAL-svaren för grundexamen för social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare inom Yrkesakademin i Österbotten. I min rapport använder jag begreppet studerande och avser då examinander. Motiveringen till detta val är att enligt den nya lagen och förordningen som ska träda i kraft 2018 använder man begreppet studerande. Materialet som jag tittat närmare på är från två olika utvecklingsrapporter som innefattar bakgrund, ansökningsskedet och avläggande av examen. Jag har inte tagit med frågorna om förberedande utbildning. Den ena utvecklingsrapporten är finansieringsformen läroavtal (LA). Totalt antal svarare var 136 av 251 möjliga. Nationellt hade svarat av möjliga. Detta utgjorde en svarsprocent på 54 % för båda grupperna. Den andra utvecklingsrapporten är finansieringsformen statsandelsfinansierat (SA, min förkortning). Här hade totalt 333 svarat av 759 möjliga, svarsprocent 44 %. Nationellt var antalet svarande av möjliga, svarsprocent 51 %. Inga andra begränsningar gjordes vid uttagningen av rapporterna. Rapporterna togs ut den 5.4 och Jag sammanställde resultaten från de två rapporterna och jämförde svaren. Se bilaga. Där jag hittade svar som avvek på något sätt ställde jag frågor i presentationen. Jag presenterade min sammanställning på en personaldag som utbildarna inom social- och hälsovården, närvårdarutbildningen, hade i slutet av april Vid denna presentation diskuterade vi frågorna som jag ställt. Utgående från diskussionen bland utbildarna har jag sammanställt denna rapport.

3 RESULTATET Inom YA är det en person som har adminstreringsrätt till AIPAL och som öppnar och skickar ut svars-koderna för båda delarna till ansvarige handledaren som i sin tur skickar ut den till studerande. Denna rutin är relativt ny och alla utbildare var inte helt bekanta med den. Det som man upplever är lite komplicerat är när grupperna förändras när de kommer till kompetensområdet - vem har svars-koderna? Bakgrundsfrågor. Utvecklingsrapporten visar att det är ca 90 % kvinnor som studerar till närvårdare inom dessa två finansieringsformer. Inom SA är det 29 % ungdomar (19-24 år) och 17 % inom LA som studerar till närvårdare. Dessa siffror visar att det är många ungdomar som studerar inom det fristående systemet. Min fråga här: är detta något som vi behöver beakta? I diskussionen med utbildarna framkom bland annat att man har studerande från de som inte alls har någon erfarenhet av området, till sådana som som har lång erfarenhet. Detta är både en utmaning och en tillgång i tex en undervisningssituation. Man har också upplevt att äldre studerande kan vara mera motiverade - de vill lära sig nytt och vill få en examen, då igen ungdomar kan mycket spontant ha hoppat på en utbildning och kanske inte är så motiverade. Ansökningsskedet. 12 % av studerande inom SA och 20 % inom LA anser att tidigare studier, arbetserfarenhet och övrigt kunnande inte utreddes mångsidigt. Vad kan orsaken till detta vara? Här funderade utbildarna om studerandena kanske inte förstår frågan. Kan också finnas ett visst missnöje över att tidigare kunnande inte kan beaktas, tex att alla kriterier i examensgrunderna inte uppfylls. Inom LA studieformen är det långt arbetsgivaren som har önskemål - ger direktiv- vilka examensdelar som studerande ska genomgå.

4 Fråga tre i ansökningsskedet handlar om den s.k. SORA-lagstiftningen. Den lyder så här: Jag fick tillräcklig information om de krav på hälsotillstånd som ansluter sig till min examen. (Den här frågan besvaras endast av personer som siktar på arbete inom transportbranschen, social-, hälso- och idrottsområdet eller det humanistiska och pedagogiska området i uppgifter som involverar barn och ungdom. De andra svarar: saknar erfarenhet). Inom SA svarade 10 % saknar erfarenhet och 9 % har inte fått tillräckligt med information. Inom LA är motsvarande siffror 7 % och 6 %. Hur ska vi förstå dessa svar? Jag vet att alla studerande får information om denna lagstiftning och blir uppmanade att berätta om de har någon av de sjukdomar som nämns i lagen. Utbildarna funderade att kanske studerande inte förstår all text. Det som står sist är: saknar erfarenhet är det som lämnar i minnet och så svarar man så, utan att förstå att det är sådana studerande som studerar på något annat än de nämnda områden som ska svara saknar erfarenhet. Tillika tycker jag att texten i fråga tre inte är komplicerad, det är tydlig svenska. Kanske det är begreppen social-, hälso- och idrottsområdet eller det humanistiska och pedagogiska området, som förvirrar? Skulle det underlätta om man satte in orden SORA-lagstiftning inom parentes? Fråga fyra i ansökningsskedet handlar om man som studerande fick påverka valet av de examensdelar som tillhör den egna examen. Här svarade 24 % av SA studerande att de upplever att de inte får påverka (inte av samma åsikt och inte av annan åsikt, någorlunda av annan åsikt, helt av annan åsikt) valet. Motsvarande siffra för LA studerande är 21 %. Under diskussionen med utbildarna funderade man på om det kan bero på att man i ansökningsskedet inte kan välja så mycket. I detta skede vet kanske inte studerande ännu vilket kompetensområde de ska välja. De som studerar inom LA systemet kan inte välja fritt utan det är arbetsgivaren som bestämmer och köper den utbildning som LA studerande erhåller. Fråga fem handlar om studerande fått information om ekonomiska stödformer och studiesociala förmåner. Här svarade 32 % av SA studeranden nej, motsvarande siffra för LA studeranden är 6 %. LA studerande upplever att de får information om dessa och det ingår i LA systemet eftersom de studerande erhåller lön under

5 studietiden. Men de som studerar enligt SA finansierat system säger en tredjedel att de inte fått information. Här sade flera utbildare att de har för lite kunskaper om dessa förmåner. Studerandenas situationer är per definition individuell och som utbildare är det svårt att ha koll på alla förmåner som passar just den enskilde. Inom utbildningsorganisationen är uppdaterad information under bearbetning om dessa frågor. Fråga sex handlar om man har utrett eventuella svårigheter i anslutning till studierna t.ex. språket, läsning, skrivning mm. Här svarade SA studerande 11 % nej och LA studerande 17 % nej. Detta är förvånande siffror eftersom alla studerande inom det fristående systemet testas i språk och matematik. Här funderade utbildarna om orsakerna till dessa siffror kan vara att t.ex. studerande varit borta eller sjuk då dessa test gjordes med gruppen och att det sen glömts bort. Det är också många studerande som hoppar på studierna i ett senare skede. Kanske man här borde se över rutinerna inom utbildningsarrangören och finna ut ett system där ingen studerande faller igenom? Fråga sju i ansökningsskedet handlar om studerande blev hänvisad direkt till ett examenstillfälle. SA svarade 6 % nej, trots att jag tyckte att jag hade tillräckligt med kunnande från tidigare. LA studerande svarade 11 % med samma motivering. Diskussionen runt denna fråga bland utbildarna handlade om att många studerande som går enligt LA systemet har haft andra arbetsuppgifter på sin arbetsplats och att dessa arbetsuppgifter inte direkt motsvarar de kriterier som finns i examensgrunderna inom den del de ska visa sitt kunnande. Här kan man också fundera/spekulera om erkännande av delar inom examensdelarna kommer att höjas i och med den nya lagen om yrkesutbildning som träder i kraft 2018? Fråga åtta handlar om studerandes tidigare kunnande väsentligt förkortar den förberedande undervisningen eller avläggande av examen. Inom SA säger 64 % nej och inom LA säger 68 % nej. Borde dessa nej-% sänkas? Med tanke på andan i den nya lagen om yrkesutbildning är det kanske så. Som tidigare framkommit i denna rapport är det långt arbetsgivaren som besluter vad LA studerande ska studera/ avlägga. Det ligger väl också i arbetsgivarnas intressen att studerande kan förkorta

6 studietiden? Jag anser att det är kriterierna i examensgrunderna som är helt styrande och avgörande om man kan erkänna kunnande. Till denna del finns det mycket att fundera på och få fram olika processer/instrument som kan vara ett stöd när man ska erkänna delar av en examenshelhet. Fråga nio handlar om personlig skriftlig plan (PEP), att man i ansökningsskedet utarbetade en sådan tillsammans med den studerande. SA studerande säger 10 % vet inte eller nej och LA studerande 12 % vet inte eller nej. Enligt min mening är dessa siffror förvånande eftersom man utarbetar en PEP med alla studerande och man återkommer med jämna mellanrum till den. Utbildarna funderade om PEP:en för endel studerande glöms bort och lämnar i lådan. Man funderade också om studerande med invandrarbakgrund inte förstår texten i frågan. Avläggandet av examen. Påstående ett handlar om att examensdel/-ar erkändes direkt på basis av tidigare betyg. På denna fråga svarade SA studeranden 52 % nej och LA studeranden 61 % nej. Svaret på denna fråga är i linje med svaren från LA studeranden i ansökningsksedet. Påstående två: jag fick tillräckligt med handledning för planeringen av examenstillfällena. Av SA studeranden sade 13 % (+ 3 % som sade inte av samma och inte av annan åsikt) att de inte fått tillräckligt med handledning vid planeringen av examenstillfällen och 17 % (+ 9 %) av LA studerandena sade samma sak. Det är ganska hög procent som anser att de inte fått tillräckligt med handledning bland LA studerandena. Vid diskussionen med utbildarna kom det fram bl.a. att LA studeranden inte får handledning att skriva plan för examenstillfälle eftersom arbetsgivarna inte köper någon handledning. I LA systemet ingår det att det är arbetsgivaren som ska handleda sin studerande i processen att planera för examenstillfälle och i skrivandet av planen. Detta fungerar bättre på vissa arbetsplatser och sämre på andra arbetsplatser. Utbildarna har konstaterat att handledningen för LA studeranden varierar stort.

7 Påstående tre: att mina examenstillfällen ordnades på en arbetsplats eller en plats för inlärning i arbete. Här svarar 7 % av SA studeranden att de är helt av annan åsikt och bara 2 % av LA studerandena. Det är förbryllande att 7 % av SA studeranden svara så här eftersom alla examenstillfällena inom närvårdarutbildningen görs på arbetsplatser. Vi har inga verkstäder med riktiga patienter. På denna fråga funderade utbildarna om det är så att studerandena inte har förstått frågan eller tolkat den fel. Påstående fyra: jag visade mitt kunnande till största delen i praktiska uppgifter. Här har 13 % av LA studeranden svarat: vet inte eller håller inte med. Motsvarande siffra för SA studeranden är 5 %. Detta svar om möjligt ännu mera förbryllande. Ett examenstillfälle är att visa sitt kunnande praktiskt på en arbetsplats. Hur kan då hela 13 % säga att de inte vet eller inte håller med? Här svarar studerandena dessutom i slutet av sina studier så de borde alla ha genomfört flera examenstillfällen. Utbildarna funderade om det är så att de studeranden som svarat inte förstått påståendet d.v.s. inte språket. Påstående fem: jag fick berätta min egen uppfattning om hur min examensprestation hade lyckats (självvärdering). 3 % av SA studerande säger nej och 2 % LA studerande. Detta är en mycket låg procent som säger nej, men man kan fundera varför det finns alls någon som svarar nej på denna fråga eftersom självvärdering alltid ingår i diskussionen efter ett examenstillfälle. Utbildarna funderade igen om studerandena inte förstår språket i frågan eller kanske de var så spända i samband med diskussionen att de inte kommer ihåg. Påstående sex: grunderna för bedömningen berättades för mej efter avläggandet av examen. Av SA studeranden svarade 15 % nej och av LA 13 %. Nationellt är procenten 7 respektive 5. På detta påstående är det hög procent på nej-svaren. Utbildarna kunde inte hitta någon orsak till detta, man funderade om frågan är språkligt svår att förstå. Rutinen är att man alltid efter bedömningsmötet berättar om grunderna till den bedömning som studerande fått.

8 Påstående sju: avläggandet av examen framskred i enlighet med den personliga skriftliga planen. SA studerande svarade 6 % vet inte - nej (egentligen: inte av samma och inte av annan åsikt, någorlunda av annan åsikt, helt av annan åsikt) och LA stud 11 % vet inte - nej. Jag antar att det finns många personliga orsaker bland studerandena som gör att avläggande av examen inte framskridit enligt den personliga planen. Utbildarna hade heller inga svar - man kan egentligen bara spekulera. Påstående åtta: avläggandet av examen eller examensdelen var till nytta vid utvecklandet av yrkesskickligheten. SA studerande svarade 11 % vet inte - nej och LA studerande 9 % vet inte - nej. Ganska många som upplever att avläggande av examen inte var till nytta. Utbildarna funderade om studerandena tänker att de sköta samma arbetsuppgifter efter examen. Eller så kanske man som studerande vet vad man vill ha, vilken examensdel som man har nytta av och resten är onödigt. Det kan påverka i vilket skede man svarar på dessa AIPAL- frågor, t.ex. om man svarar när man håller på med en valbar examensdel som man kanske upplever att man inte har nytta av. Om man sammanfattar diskussionen bland utbildarna kan man konstatera att språket och möjligheten att förstå frågorna språkmässigt kom fram flera gånger. Man upplever språket i frågorna är för svårt och kopplingen frågorna/påståendena till svarsalternativen kan också göra det krångligt. Svarsalternativen kan ibland tvinga till fel svar om det inte finns tillräckligt av välja bland. Det finns ganska många studeranden som inte har svenska som modersmål och för dessa är det speciellt svårt att förstå AIPAL frågorna/ påståendena. SJÄLVVÄRDERING Det har varit intressant att fördjupa sig i AIPAL responssystemet, se hur det är uppbyggt, lära sig olika möjligheter med de olika rapporterna och få en förståelse hur man kan analysera den data man får ut. Vid analysen av de svar som rapporterna

9 gav framkom en del respons som är viktig vid fortsatt utvecklande av verksamheten. I detta nu när vi står inför en ny lag om yrkesutbildning med förordningar kommer också responssystemet AIPAL att ses över. Det kommer att få ett nytt namn eftersom responssystemet från och med när den nya lagen träder i kraft också ska omfatta respons från ungdomar. Jag deltog i ett skype-möte från UBS där man funderade på AIPAL responssystem. Frågorna ska förnyas, förändras enligt den nya lagen om yrkesutbildning. På UBS ska ett utkast till nya frågor tas fram, dessa skickas sedan till alla utbildningsarrangörer för att de ska få ge kommentarer på frågorna. Det man i detta skede arbetar med angående frågorna är: vad ska man fråga, av vem, när och varför? VAD: en liten grupp gör upp en första version som alla utbildningsarrangörer får kommentera. Den slutliga version ska vara klar på hösten VEM: anonymiteten måste garanteras. En studerande får bara svara en gång. NÄR: man vill ha respons två gånger under utbildningen. En gång i slutet av ansökningsskedet och en gång i slutskedet av studierna. VARFÖR: viktigt att få respons men det måste vara frivilligt. Vilka frågor ska ingå i responssystemet? Man har olika temaområden som frågorna ska omfatta, dessa följer den nya lagen: henkilökohtaistaminen, osaamisen hankkiminen, ohjaus- ja tukitoimet eri oppimisympäristöissä, opiskeluvalmiuksia tukevat opinnot, erityinen tuki, osaamisen arviointi, tutkinnon suorittaminen ja opiskelijan hyvinvointi. Under mötet framkom vikten av att frågorna ställs så att de är lätta att förstå - ett språk som också ungdomar och de som inte har svenska eller finska som modersmål, kan förstå. Det blir flera möten ännu denna vår där arbetet fortsätter. Det är bra att jag kan delta i dessa möten och hoppeligen kan jag med den bakgrund och erfarenhet jag fått med detta arbete påverka utvecklingen av AIPAL responssystemet.

10 BILAGA AIPAL jämförelse mellan statsandelsfinansierat och läroavtal(närvårdare). Yrkesakademin i Österbotten, april 2017.

11 AIPAL jämförelse mellan statsandelsfinansierat och läroavtal (närvårdare) Yrkesakademin i Österbotten april 2017

12 AIPAL Alla studerande inom det fristående systemet gör AIPAL undersökning i början av sina studier (under SH-delen) och i slutet av sina studier (KO-delen) AIPAL administratören öppnar för alla studerande och skickar ut till ansvarige handledaren svars- koder. Hon öppnar för både del ett och del två på en gång - detta kan göra att svarsprocenten verkar ganska låg ( ca %) Hur gör utbildaren för att komma ihåg var svars-koderna finns? Nya studeranderesponsfrågor från januari 2015 För att skydda respondenternas anonymitet syns svaren bara i de frågor där minst fem personer svarat

13 Mitt material Jag har tagit ut två utvecklingsrapporter (bakgrund, ansökningsskedet och avläggande av examen) Jag har inte begränsat rapportens jämförelseperiod (datum) Finansieringsform: läroavtal(la), rapporten uttagen Svarsprocent 54 %, nationellt 54 %. Finansieringsform: statsandel(sa), rapporten uttagen Svarsprocent 44 %, nationellt 51 %. Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare. Pedersöre, Gamla Vasa, Närpes. (Går ej att begränsa enligt ort, bara enligt grupp). Jag har inte begränsat något - tog med alla svar som ligger i databasen från alla orter.

14 Bakgrundsfrågor Ca 90 % av våra examinander är kvinnor, både LA och SA. Jmfr nationellt något fler män, ca 15 % Ngt fler ungdomar som studerar med SA, 26 % (20-24 år), nationellt 17 % och LA 17 %. (19 år eller under 3 %, nationellt 2%, LA 0%, nationellt 1%) Är detta något som vi bör ta i beaktande på ngt speciellt sätt - att vi har ganska många ungdomar inom det fristående systemet? SA år 30 % (nationellt 32 %), år 23 % (nationellt 25 %), år 16 % (nationellt 20 %), 55 år och äldre 3 % (nationellt 4 %) LA år 24 % (nationellt 33 %), år 29 % (nationellt 26%), år 24 % (nationellt 20%), 55 år och äldre 5 % (nationellt 4 %)

15 Bakgrundsfrågor De flesta har en tidigare yrkesinriktad examen eller en examen på institutnivå SA 51 % LA 61 %

16 Bakgrundsfrågor Viktigaste orsak till att jag sökte till utbildningen (fråga 5) SA: att skaffa mig ett yrke 31 %, att byta yrke 45 %, att utveckla min yrkesskicklighet 21 % LA: att skaffa mig ett yrke 20 %, att byta yrke 43 %, att utveckla min yrkesskicklighet 32 %

17 Bakgrundsfrågor Vilken var din situation innan du ansökte om att avlägga examen? (fråga 6a) SA: arbete i annans tjänst 44 %, arbetslös 29%, studerande 13 % LA: arbete i annans tjänst 72 %, arbetslös 7 % (nationellt 36%), studerande 3 % Hur uppskattar du din kommande situation efter avläggandet av examen? (6b) SA: arbete i annans tjänst 77 %, arbetslös 5 % (??!!) LA: arbete i annans tjänst 88 %, arbetslös 0 %

18 Ansökningsskedet 1. Mina tidigare studier, min arbetserfarenhet och mitt övriga kunnande utreddes mångsidigt i ansökningsskedet. SA: helt av samma åsikt 54% (nat. 50%), någorlunda av samma åsikt 28% (nat. 34%), inte av samma och inte av annan åsikt 6% (nat.5%), någorlunda av annan åsikt 7% (nat.6%), helt av annan åsikt 5% (nat. 4%) 12 % anser att tidigare studier, arbetserfarenhet och övrigt kunnande inte utreddes mångsidigt. 6% vet inte Vad kan orsakerna till detta vara? LA: helt av samma åsikt 47% (nat. 50%), någorlunda av samma åsikt 33% (nat. 34%), +- 0%, någorlunda av annan åsikt 10% (nat. 6%), helt av annan åsikt 10% (nat. 4%). 20% anser att tidigare studier mm inte beaktas. Vad kan orsaken vara?

19 Ansökningsskedet 2. Jag vet vilket slags yrkesskicklighet som krävs i den examen jag valt. SA: ja 56% + 38%, vet ej 2%, nej 1% + 3% LA: ja 53% + 42% vet ej 1%, nej 1% + 3%

20 Ansökningsskedet 3. Jag fick tillräcklig information om de krav på hälsotillstånd som ansluter sig till min examen. (Den här frågan besvaras endast av personer som siktar på arbete inom transportbranschen, social-, hälso- och idrottsområdet eller det humanistiska och pedagogiska området i uppgifter som involverar barn och ungdom. De andra svarar: saknar erfarenhet) SA: helt av samma åsikt 64% (nat. 58%), någorlunda av samma åsikt 16% (nat. 25%), inte av samma och inte av annan åsikt 2% (nat. 4%), någorlunda av annan åsikt 5% (nat. 4%), helt av annan åsikt 2% (nat. 3%). Saknar erfarenhet, vet inte 10% (nat. 7%) LA: helt av samma åsikt 63% (nat. 63%), någorlunda av samma åsikt 24% (nat. 26%), inte av samma 4% (nat. 3%), någorlunda av annan åsikt 1% (nat. 3%), helt av annan åsikt 1% (nat.3%). Saknar erfarenhet, vet inte 7 % (nat. 2%)

21 Ansökningsskedet Fråga 3 handlar om SORA. SA: 10 % svarar saknar erfarenhet. 9% har inte fått tillräckligt med information. Totalt 19%. LA: 7 % svarar saknar erfarenhet. 6% har inte fått tillräckligt med information. Totalt 13%. Hur ska vi tolka svaren på denna fråga? Förstår examinanderna inte frågan? Har de glömt vilken info de fick i ansökningsskedet?

22 Ansökningsskedet 4. Jag fick påverka valet av de examensdelar som tillhör min examen. SA: helt av samma åsikt 43% (nat. 28%), någorlunda av samma åsikt 33% (nat. 27%), inte av samma...12% (nat. 21%), någorlunda av annan åsikt 9% (nat. 11%), helt av annan åsikt 3% (nat. 13%) LA: helt av samma åsikt 33% (nat. 27%), någorlunda av samma åsikt 46% (nat. 28%), inte av samma 1% (nat. 23%), någorlunda av annan åsikt 10% (nat.10%), helt av annan åsikt 10% (nat. 12%) LA 21% upplevde att de inte fick påverka valet av examensdelar.. och 24% av SA. Vad kan förklaringen till detta vara?

23 Ansökningsskedet 5. Jag fick information om de ekonomiska stödformer och studiesociala förmåner som ansluter sig till utbildningen. SA: ja 68% (nat. 74%), nej 32% (nat. 26%) LA: ja 94% (nat. 75%), nej 6% (nat. 25%) 32 % av SA studeranden har inte fått information om stödformer. Vad kan orsakerna till detta vara?

24 Ansökningsskedet 6. Man utredde med mig eventuella svårigheter i anslutning till studierna eller avläggande av examen (till exempel i anslutning till språket, läsning, skrivning, gestaltning eller koncentration)? SA: ja 89% (nat. 80%), nej: 11% (nat. 20%) LA: ja 83% (nat. 84%), nej: 17% (nat. 16%) 11% + 17% nej ->??? Alla testas i språk och matte?? Eller?

25 Ansökningsskedet 7. Jag hänvisades direkt till ett examenstillfälle (en eller flera examensdelar) SA: Ja, för jag hade redan den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen, 20% (nat. 13%) Nej, trots att jag tyckte att jag hade tillräckligt med kunnande från tidigare, 6% (nat. 6%) Nej, eftersom jag inte hade tillräckligt tidigare kunnande, 74% (nat. 81%)

26 Ansökningsskedet 7. Jag hänvisades direkt till ett examenstillfälle (en eller flera examensdelar) LA: Ja, för jag hade redan den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen, 18% (nat. 12%) Nej, trots att jag tyckte att jag hade tillräckligt med kunnande från tidigare, 11% (nat. 5%) Nej, eftersom jag inte hade tillräckligt tidigare kunnande, 71% (nat. 83%) 11% tycker att man har tillräckligt med kunnande vad kan detta bero på? Förstår examinanden inte? Vi som missar något???

27 Ansökningsskedet 8. Mitt tidigare kunnande i anslutning till examen förkortar väsentligt den förberedande utbildningen eller avläggande av examen. SA: ja 36% (nat. 27%) nej 64% (nat. 73%) LA: ja 32% (nat. 30%) nej 68% (nat. 70%) Borde ja % vara högre gällande LA-studerande?? Vem bestämmer om erkännande av kunnande gällande LA-stud, arbetsgivaren eller utbildaren??

28 Ansökningsskedet 9. Man utarbetade med mig en personlig skriftlig plan, i vilken vi kom överens om vilket slags utbildning jag behöver, studieformerna, handledning, avläggande av examen och tidtabeller. SA: helt av samma åsikt 71% (nat. 54%), någorlunda av samma åsikt 19% (nat. 25%), inte av samma och inte av annan åsikt 3% (nat. 7%), någorlunda av annan åsikt 4% (nat. 6%), helt av annan åsikt 3% (nat. 7%) LA: helt av samma åsikt 53% (nat. 56%), någorlunda av samma åsikt 36% (nat. 25%), inte av samma och inte av annan åsikt 3% (nat. 7%), någorlunda av annan åsikt 6% (nat. 5%), helt av annan åsikt 3% (nat. 7%)

29 Ansökningsskedet 9. Man utarbetade med mig en personlig skriftlig plan, i vilken vi kom överens om vilket slags utbildning jag behöver, studieformerna, handledning, avläggande av examen och tidtabeller. SA: 10% säger vet inte eller nej LA: 12% säger vet inte eller nej Alla examinander får/ har en PEP Vad kan vara orsaken till att examinanderna har svarat så här?? LA-stud har väl dessutom haft en ganska omfattande utredning om de kan få LA?!

30 Ansökningsskedet 10. Hur bedömer du att ansökningsskedet lyckades som helhet (vitsord 1= den lägsta, 5 = den bästa)? SA: 5= 40% (nat.35%), 4= 45% (nat. 50%), 3= 12% (nat. 13%), 2= 3% (nat. 2%), 1= 1% (nat. 0%) LA: 5= 42% (nat. 34%), 4= 42% (nat. 52%), 3= 14% (nat. 13%), 2= 3% (nat. 2%) 1= 0% (nat. 0%) Kommentarer om dessa siffror?

31 Avläggandet av examen gällande fristående examina 1. En examensdel/examensdelar erkändes direkt på basis av mina tidigare betyg. SA: ja 48% (nat. 41%), nej 52% (nat. 59%) LA: ja 39% (nat. 50%), nej 61% (nat. 50%) Vi erkänner mindre åt LA-stud än åt SA-stud. Borde det inte vara tvärtom? Vad kan orsaken till dessa siffror vara?

32 Avläggandet av examen 2. Jag fick tillräckligt med handledning för planeringen av examenstillfällena. SA: helt av samma åsikt 42% (nat. 34%), någorlunda av samma åsikt 42% (nat. 42%), inte av samma och inte av annan åsikt 3% (nat. 7%), någorlunda av annan åsikt 9% (nat. 14%), helt av annan åsikt 4% (nat. 3%) LA: helt av samma åsikt 25% (nat. 32%), någorlunda av samma åsikt 48% (nat. 44%), inte av samma och inte av annan åsikt 9% (nat. 7%), någorlunda av annan åsikt 14% (nat. 14%), helt av annan åsikt 3% (nat. 3%) 13 % (+3%) SA och 17 % (+9%) LA som anser att de inte fått tillräckligt med handledning vid planeringen av ET. Vad kan orsakerna vara? Vad kan förbättras??

33 Avläggandet av examen 3. Mina examenstillfällen ordnades på en arbetsplats eller en plats för inlärning i arbete. SA: helt av samma åsikt 82% (nat. 78%), någorlunda av samma åsikt 10% (nat. 7%), inte av samma och inte av annan åsikt 2% (nat. 3%), någorlunda av annan åsikt 0% (nat. 1%), helt av annan åsikt 7% (nat. 11%) LA: helt av samma åsikt 78% (nat. 88%), någorlunda av samma åsikt 13% (nat. 7%), inte av samma och inte av annan åsikt 8% (nat. 2%), någorlunda av annan åsikt 0% (nat. 1%), helt av annan åsikt 2% (nat. 3%) Ordnar vi ET på andra ställen än på en arbetsplats??? Hur tolka dessa siffror som inte finns under helt av samma åsikt??

34 Avläggandet av examen 4. Jag visade mitt kunnande till största delen i praktiska arbetsuppgifter. SA: helt av samma åsikt 64% (nat. 59%), någorlunda av samma åsikt 31% (nat. 32%), inte av samma och inte av annan åsikt 3% (nat. 4%), någorlunda av annan åsikt 1% (nat. 3%), helt av annan åsikt 1% (nat. 2%) LA: helt av samma åsikt 56% (nat. 62%), någorlunda av samma åsikt 31% (nat. 32%), inte av samma och inte av annan åsikt 8% (nat. 3%), någorlunda av annan åsikt 2% (nat. 2%), helt av annan åsikt 3% (nat. 2%) ET = att visa sitt kunnande praktiskt, eller..?? LA 13% som inte vet eller inte håller med..??

35 Avläggandet av examen 5. Jag fick berätta min egen uppfattning om hur min examensprestation hade lyckats (självvärdering) SA: ja 97% (nat. 98%), nej 3% (nat. 2%) LA: ja 98% (nat. 98%), nej 2% (nat. 2%) Har självvärderingen glömts bort ibland eller minns inte examinanden?

36 Avläggandet av examen 6. Grunderna för bedömningen berättades för mig efter avläggandet av examen. SA: ja 85% (nat. 93%), nej 15% (nat. 7%) LA: ja 88% (nat. 95%), nej 13% (nat. 5%) Höga % på nej jmfr nationellt. Vad kan orsaken till detta vara?

37 Avläggandet av examen 7. Avläggandet av examen framskred i enlighet med den personliga skriftliga planen. SA: helt av samma åsikt 60% (nat. 46%), någorlunda av samma åsikt 34% (nat. 39%), inte av samma och inte av annan åsikt 3% (nat. 7%), någorlunda av annan åsikt 1% (nat. 6%), helt av annan åsikt 2% (nat. 3%) LA: helt av samma åsikt 61% (nat. 48%), någorlunda av samma åsikt 28% (nat. 40%), inte av samma och inte av annan åsikt 6% (nat. 5%), någorlunda av annan åsikt 2% (nat. 5%), helt av annan åsikt 3% (nat. 2%) Här finns det säkert många personliga orsaker till att det inte framskridit enligt planen. Eller finns det ngt i vår process som inte fungerar?

38 Avläggandet av examen 8. Avläggandet av examen eller examensdelen var till nytta vid utvecklandet av yrkesskickligheten. SA: helt av samma åsikt 55% (nat. 63%), någorlunda av samma åsikt 34% (nat. 28%), inte av samma och inte av annan åsikt 7% (nat. 4%), någorlunda av annan åsikt 3% (nat. 3%), helt av annan åsikt 1% (nat. 2%) LA: helt av samma åsikt 56% (nat. 63%), någorlunda av samma åsikt 36% (nat. 29%), inte av samma och inte av annan åsikt 5% (nat. 4%), någorlunda av annan åsikt 2% (nat. 3%), helt av annan åsikt 2% (nat. 1%) 11% + 9% som inte upplever att avläggande av examen var till nytta. Vad kan detta bero på??

39 Avläggandet av examen 9. Hur bedömer du att avläggandet av examen lyckades som helhet (vitsord 1= den lägsta, 5= den bästa) SA: 5= 29% (nat.30%), 4= 49% (nat. 54%), 3= 20% (nat. 14%), 2= 2% (nat. 2%), 1= 0% (nat. 0%) LA: 5= 41% (nat. 33%), 4= 48% (nat. 53%), 3= 9% (nat. 12%), 2= 2% (nat. 2%) 1= 0% (nat. 0%) Kommentarer om dessa siffror?