Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare

Transkript

1 Bedömarhandbok Marica Eliasson och Monika Sundqvist Yrkesexamen för sekreterare

2 Innehållsförteckning: Introduktion sidan 3 Allmänt om fristående examen Centrala principer sidan 4 Beskrivning av examenssystemet sidan 5 Fristående examen på tre nivåer sidan 5 Examensgrunderna sidan 6 Nyckelkompetenser för livslångt lärande sidan 6 Trepartsrepresentation sidan 7 Personlig tillämpning sidan 7 Personlig examensplan sidan 8 Till Dig som är bedömare Allmänt om bedömning sidan 9 Vad en bedömare behöver känna till sidan 9 Vilken kompetens behöver en bedömare sidan 10 Bedömarens uppgift sidan 11 Vad ska bedömas och hur sidan 11 Bedömningsmaterial sidan 12 Bedömningsmöte sidan 12 Respons sidan 13 Rättelseyrkan sidan 13 Källhänvisning sidan 14 Ordlista sidan 15 2

3 Välkommen som bedömare inom systemet för fristående examen Välkommen som bedömare av vuxna inom systemet för fristående examen. I din hand har du nu Ålands gymnasiums bedömarhandbok; en introduktion i det som ingår i ditt uppdrag. Vi hoppas att materialet är till hjälp och stöd för dig i din viktiga roll som bedömare. Vi hoppas att du ser fram emot ditt bedömaruppdrag och den kompetenshöjning din insats innebär för såväl dig själv som för examinanden och branschen. Kort om fristående examen; yrkeslivets examen Som vuxen kan man avlägga en yrkesinriktad examen som fristående examen i praktiskt arbete till exempel på sin egen arbetsplats eller på en praktikplats. Genom en fristående examen kan man få ett officiellt intyg över sin yrkesskicklighet också utan att delta i utbildning som förbereder för examen. Fristående examen har planerats särskilt för vuxna som ett smidigt sätt att avlägga examen. Vad bedöms och när Sakkunniga personer inom branschen bedömer examinandens kunnande i äkta arbetssituationer under ett s.k. examenstillfälle. De sakkunniga är representanter för arbetstagare, arbetsgivare och examensarrangören (s.k. trepart). Tyngdpunkten i bedömningen ligger på utförandet av arbetet och hur man fungerar i arbetet. En väsentlig del av bedömningen är också examinandens egen bedömning av sin yrkesskicklighet. 3

4 DEL 1: ALLMÄNT OM FRISTÅENDE EXAMEN Centrala principer Trepart Systemet med fristående examen grundar sig framförallt på ett mycket nära samarbete mellan arbetsgivare, arbetstagare och examensarrangör, ett s.k. trepartssamarbete. Trepartssamarbetet innebär att en representant för alla tre aktörer - examensarrangören, arbetstagaren (t.ex. en kollega) och arbetsgivaren (t.ex. en förman) - deltar i bedömningen av examenstillfällen och ibland även i planeringen och ordnandet av de fristående examina. Personlig tillämpning Personlig tillämpning betyder att man på ett kundorienterat sätt planerar och erbjuder handledning, rådgivning och annat stöd till personer som avlägger fristående examen och deltar i examensförberedande utbildning. Den personliga tillämpningen är indelad i tre skeden: 1) ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för den, 2) avläggande av fristående examen och 3) förvärvande av behövlig yrkesskicklighet. Examen oberoende av hur yrkesskickligheten inhämtats Fördelen med det fristående examenssystemet är att man kan erkänna en persons yrkeskunnande oberoende av hur, när eller var yrkeskunnandet har uppnåtts. Det spelar ingen roll om man lärt sig genom arbetserfarenhet, studier eller någon annan verksamhet. Det viktigaste är att man behärskar yrket. Yrkesskickligheten påvisas vid ett examenstillfälle En fristående examen avläggs genom att man påvisar det kunnande och den yrkesskicklighet som krävs för just den examen eller examensdelen. Detta sker vid särskilda examenstillfällen när examinanden visar sin yrkesskicklighet på en arbetsplats i vardagliga arbetsuppgifter. 4

5 Beskrivning av examenssystemet Undervisnings- och kulturministeriet i Finland är den myndighet som beslutar om examensstrukturen. Examensbenämningarna är skyddade enligt lagen om yrkesutbildning (FFS 630/1998, 45 ) och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (FFS 631/1998, 12e ). Följande figur visar hur de fristående examina placerar sig i utbildnings- och examenssystemet: Fristående examen på tre nivåer - grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen Grundexamen I en yrkesinriktad grundexamen visar examinanden att hen har grundläggande yrkesfärdigheter för olika uppgifter inom en bransch samt mer specialiserat kunnande inom minst ett delområde. Yrkesexamen I en yrkesexamen visar examinanden att hen har sådan yrkesskicklighet som är djupare än det som krävs för en grundexamen eller som gäller mer avgränsade arbetsuppgifter. Specialyrkesexamen I en specialyrkesexamen visar examinanden att hen har sådan yrkesskicklighet som innefattar djupa yrkeskunskaper eller ett mångprofessionellt kunnande. 5

6 Examensgrunderna Examensgrunderna är en föreskrift som utfärdas av Utbildningsstyrelsen och som beskriver uppbyggnaden av en specifik examen, krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier. En fristående examen är uppbyggd av olika examensdelar. I examensgrunderna definieras vilka delar av examen som är obligatoriska och vilka som är valbara. Examensgrunderna utarbetas under ledning av Utbildningsstyrelsen i Finland och i samarbete med arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn De krav som fastställts i examensgrunderna skall alltid följas när examina avläggs. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Jämsides med att yrkesskickligheten bedöms ska även nyckelkompetenserna för livslångt lärande bedömas. De utgör en viktig del av yrkeskompetensen och beskriver individens förmåga att klara sig i olika situationer. Nyckelkompetenserna beskrivs i examensgrunderna som bedömaren får inför examenstillfället. Föremål för bedömning när det gäller nyckelkompetenser för livslångt lärande hos examinanden är följande: 1. Lärande och problemlösning 2. Interaktion och samarbete 3. Yrkesetik 4. Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga 5. Initiativförmåga och företagsamhet 6. Hållbar utveckling 7. Estetik 8. Kommunikation och mediekunskap 9. Matematik och naturvetenskaper 10. Teknologi och informationsteknik 11. Aktivt medborgarskap och olika kulturer 6

7 Trepartsrepresentation Representanter för arbetstagaren, arbetsgivaren och examensarrangören Med trepartsrepresentation menas att representanter för arbetstagaren (t.ex. en kollega), arbetsgivaren (t.ex. en förman) och examensarrangören deltar i bedömningen av examenstillfällen. Examensarrangören ser till att minst en av bedömarna är examensmästare. En examensmästare är en person som avlagt det av Utbildningsstyrelsen godkända utbildningsprogrammet för examensmästare. Alla tre representanter deltar i bedömningsmötet Efter examenstillfället samlas treparten till ett bedömningsmöte. I bedömningsmötet deltar en arbetsgivarrepresentant, en arbetstagarrepresentant och en representant för examensarrangören, d.v.s. samma personer som deltog i och bedömde examenstillfället. Bedömningsförslag till examenskommissionen Trepartsrepresentationen gör ett bedömningsförslag och skickar det till examenskommissionen som slutgiltigt godkänner det och utfärdar ett betyg eller examensbetyg. Personlig tillämpning Personlig tillämpning innebär att man på ett kundorienterat sätt erbjuder handledning, rådgivning och annat stöd till personer som avlägger fristående examen och deltar i examensförberedande utbildning. Den personliga tillämpningen omfattar tre skeden; i ansökningsskedet, vid avläggande av examen och vid förvärvande av behövlig yrkesskicklighet. Ansökan till fristående examen och examensföreberedande utbildning Då en person ansöker om att få avlägga en fristående examen är det examensarrangörens uppgift att kartlägga personens tidigare kunnande samt att tillsammans med sökande bedöma vilken examen som är lämplig. Behovet av eventuella stödåtgärder utreds också. Avläggande av fristående examen Personlig tillämpning innebär att examinanden själv deltar i planeringen av arrangemangen kring avläggandet av examen. Tillsammans med examensarrangören utarbetar examinanden en personlig examensplan. Tidigare påvisat kunnande som motsvarar examensgrunderna kan på förslag av bedömarna erkännas av examenskommissionen som examensprestation eller del av sådan. 7

8 Förvärvande av behövlig yrkesskicklighet I samband med den inledande kartläggningen (den personliga tillämpningen i ansökningsskedet) planeras hur och var examinanden ska förvärva den yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna. I den personliga tillämpningen beaktar man examinandens livssituation, tidigare kunnande, konstaterade inlärningsbehov samt möjligheterna att lära sig på sin egen eller en annan arbetsplats. Man strävar till att hitta de arrangemang som är mest lämpliga för examinanden men så långt det är möjligt ska lärandet ske ute i arbetslivet. Personlig examensplan Den personliga tillämpningen dokumenteras Den personliga tillämpningen ska dokumenteras. Dokumenteringen sammanställs till en personlig examensplan. Detta dokument och eventuella ändringar som görs i det skall undertecknas av examinanden och examensarrangören. I den personliga examensplanen skall framgå var och hur och examenstillfällen skall utföras så att de så långt som möjligt motsvarar verkliga arbetssituationer i arbetslivet. Om platsen för examenstillfället är en annan än branschens genuina verksamhetsmiljö skall detta motiveras och beskrivas noggrant i examensplanen. De krav som fastställts i examensgrunderna skall alltid följas när examina avläggs. 8

9 DEL 2: TILL DIG SOM ÄR BEDÖMARE Allmänt om bedömning Bedömare En bedömare av fristående examen ska ha god yrkeskompetens inom branschen och det aktuella examensområdet. Bedömarna representerar arbetstagaren, arbetsgivaren och examensarrangören. Minst en av bedömarna måste vara examensmästare. Examensarrangören bör se till att bedömarna är noggrant förberedda för sin uppgift, att de har informerats om de aktuella examensgrunderna och att de är insatta i examinandens personliga examensplan. Bedömning vid examenstillfälle Med bedömning menas bedömning av yrkesskickligheten vid ett examenstillfälle. Bedömaren bör ha informerats om de specifika kraven på yrkesskicklighet som ingår i den aktuella examensdelen före examenstillfället. Examinandens yrkesskicklighet bedöms i enlighet med examensgrunderna Vid examenstillfället bedömer bedömaren/bedömarna examinandens kunnande genom att iaktta och observera hans/hennes arbete i relation till kraven på yrkesskicklighet samt kriterierna för bedömning i examensgrunderna. Bedömningen kan vara kvalitativ eller kvantitativ Vid bedömningen används många olika i huvudsak kvalitativa metoder såsom iakttagelser, intervjuer, frågor, och grupp- och självbedömning. Om bedömningen är kvantitativ fokuserar den på hur mycket examinanden presterat under ett givet tidsintervall. Vad en bedömare behöver känna till Examenstillfälle Ett examenstillfälle är den situation när examinanden påvisar den yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna. Detta bör ske så långt som möjligt på en arbetsplats i vardagliga arbetsuppgifter. Bedömarna representerar arbetsgivare, arbetstagare och examensarrangör. Dessa observerar examinanden och hur hen utför sina arbetsuppgifter och antecknar sina iakttagelser på en särskild bedömningsblankett. Bedömningsmöte I examenstillfället ingår ett bedömningsmöte där treparten (arbetsgivare, arbetstagare och en representant för examensarrangören) deltar. Vid mötet utgår man från bedömningsblanketten och eventuella andra dokument. Examinandens självvärdering bör också beaktas. 9

10 Om bedömarna är av olika åsikt om examensprestationen ska de utgående från kraven på yrkesskicklighet och kriterierna för bedömning i examensgrunderna diskutera och motivera sina åsikter för att nå enighet om bedömningen. Majoritetsbeslut får inte fattas utan bedömningsförslaget ska vara gemensamt. Hur dokumenteras bedömningen Examensarrangören upprättar ett bedömningsprotokoll över avläggandet av den examensdel som är föremål för bedömningen och bedömarna undertecknar det. Treparten utarbetar ett bedömningsförslag som skickas till examenskommissionen. Tystnadsplikt Bedömarna har tystnadsplikt och får inte diskutera examinandens resultat offentligt. När skall resultatet delges I en grundligt genomförd bedömningsprocess ingår att man ger examinanden respons om bedömningen. Detta sker oftast muntligt i samband med examenstillfället. Den slutgiltiga bedömningen fastställs av examenskommissionen. Betyg och eventuella övriga dokument skickas till examinanden enligt en gemensam överenskommen tidtabell men senast inom två månader efter det sista examenstillfället. Jäv Då bedömarna väljs ska även frågor om jäv tas i beaktande. Frågor om jäv utreds och löses med stöd av bestämmelserna om jäv i 27 i förvaltningslagen 434/2003. Examinandens besvärsrätt Om examinanden inte är nöjd med bedömningsbeslutet kan han eller hon göra en skriftlig rättelseyrkan som riktas till examenskommissionen. Detta bör ske inom 14 dagar efter att han eller hon tagit del av bedömningsbeslutet. Bedömarens ersättning Bedömare har rätt till ersättning för sitt arbete. Examensarrangören informerar bedömaren om dennes rätt till ersättning. Vilken kompetens behöver en bedömare? God yrkesskicklighet De personer som bedömer examinandernas kunnande skall vara sakkunniga och ha god yrkesskicklighet inom den aktuella branschen. Bedömarutbildning Examensarrangören ska, enligt avtalet om att ordna fristående examen, utbilda bedömare för bedömning av examenstillfällen. 10

11 Introduktion inför examenstillfällen Bedömarna ska informeras och få handledning inför varje examenstillfälle. Handledningen ska vara inriktad på examenspecifika bedömningsfrågor, särskilt på den personliga examensplanen och bedömningsblanketterna. Åtminstone en måste vara examensmästare Det är viktigt att minst en av bedömarna har avlagt examensmästarutbildning eftersom examensmästarna är sakkunniga i examenssystemet, examina inom sin bransch samt bedömningen. Bedömarens uppgift När man genomgår bedömarutbildning och uppdatering inför enskilda examenstillfällen får man den grund man behöver för att vara bedömare. När man sedan i praktiken är bedömare kommer ens kunnande ständigt att byggas på och bedömar-färdigheterna att utvecklas. Ju fler examenstillfällen man bedömer, desto säkrare blir man i sin roll som bedömare. Som bedömare bör man bekanta sig med kraven på yrkesskicklighet för examen samt med bedömningskriterierna bekanta sig med examensgrunderna och examinandens examensplan ansvara för att examinanden bedöms rättvist och sakkunnigt Vad ska bedömas och hur Examensprestationen jämförs med examensgrunderna I bedömningen jämför bedömaren inte examinandens prestation med sin egen yrkesskicklighet utan med de krav, mål och kriterier som fastställts i examensgrunderna. Man får inte avvika från examensgrunderna. Några vanliga bedömningsmetoder: observation intervju sensorisk bedömning genomgång av skriftliga dokument videobandning kundrespons 11

12 Bedömningsmaterial Examinandens yrkesskicklighet bedöms gemensamt av representanter för examensarrangören, arbetsgivaren och arbetstagaren. Examinanden skall också ges möjlighet att själv utvärdera sina prestationer i samband med eller strax efter examenstillfället. Examinandens självutvärdering görs skriftligen på särskild blankett. Vad är bedömningsmaterial av bedömare ifyll bedömningsblankett frågor som ställts till examinanden och som dokumenterats övrigt skriftligt material och/eller dokumentation Ansvarig examensmästare/representant för examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen. Protokollet undertecknas av bedömarna. Bedömningsmöte Efter avläggandet av en examensdel hålls ett bedömningsmöte mellan bedömarna. Mötet är alltid konfidentiellt. Bedömningsmötet sker enligt principen om trepartssamarbete vilket betyder att representanterna för arbetsgivaren, arbetstagaren och examensarrangören deltar. Dessa skall nå enighet och alla tre bedömares röster har lika stor betydelse i bedömningen. Beroende på vilken fristående examen man avlägger, kommer bedömningsmötet antingen direkt efter examenstillfället eller efter en helhet av examenstillfällen. Vid det senare går man igenom alla examenstillfällenas resultat. Examinanden ska ges möjlighet till självvärdering av sina prestationer. Examinandens självvärdering sker skriftligen på särskild blankett eller undantagsvis muntligen. Utgående från bedömningsmaterialet och examinandens självvärdering framför trepartsgruppen ett bedömningsförslag till examenskommissionen. 12

13 Respons Muntlig och skriftlig respons Direkt efter examenstillfället ges muntlig respons till examinanden. Skriftlig respons ges senare men så fort som möjligt. Underkänd examensprestation Ifall examensprestationen är underkänd kan examinanden göra om examensdelen vid särskild överenskommen tidpunkt. Motivera underkännandet Ifall examinanden inte når godkänd nivå skall bedömarna nämna den punkt i examensgrunderna där kunnandet inte räckte till samt de brister som ledde till underkännandet. Viktigt att tänka på när man som bedömare ger respons var motiverande var ärlig var saklig motivera dina inlägg planera hur du ger respons lägg tyngdpunkten på de saker examinanden gjort rätt för fram åsikter på ett klart och förståeligt sätt bedöm examinandens verksamhet och prestation, inte personliga egenskaper ge respons utgående från examinandens nuvarande utvecklingsnivå lämna bort förutfattade meningar vid bedömningstillfället lyssna aktivt på examinandens kommentarer bemöt examinanden som en likvärdig medlem i arbetsgemenskapen ge respons med fokus på framtiden (t.ex. "i fortsättningen kunde du...") ge konkreta utvecklingsförslag försäkra dig om att examinanden har förstått de saker som förts fram och kolla upp hur han eller hon upplevde utvärderingen Rättelseyrkan Ifall examinanden inte är nöjd med bedömningen har hen rätt att lämna in en rättelseyrkan. Begäran om rättelse ska ske inom fjorton dagar från den tidpunkt examinanden fått besked om bedömningen från examenskommissionen. Begäran skall göras skriftligen och adresseras till examenskommissionen för den aktuella branschen. Examensarrangören skall innan examenstillfället informera examinanden om hur man begär rättelse. 13

14 Examenskommissionen beslutar om rättelse Examenskommissionen fattar beslut om rättelse. Examensarrangören ska förvara allt bedömningsmaterial under en tillräckligt lång tid med tanke på en eventuell begäran om rättelse. Dokumentationen skall vara så noggrann att man med hjälp av den vid behov kan göra en ny bedömning. Man kan inte söka ändring i det beslut som examenskommissionen fattat i fråga om ett rättelseyrkande. Källhänvisning Handbok om fristående examina 2015 Bedömningsguide 2015:1 Utbildningsstyrelsens hemsida 14

15 Ordlista för bedömarhandbok inom Ålands yrkesgymnasium Avtal om att ordna fristående examina Examenskommissionens avtal med utbildningsanordnare eller andra sammanslutningar eller stiftelser om att ordna fristående examina. Bedömare En person som bedömer examinandernas yrkesskicklighet, det vill säga examensprestationerna. Bedömningsförslag Skriftligt och vid behov digitalt material som innehåller bedömningar av examensprestationerna och examinandens självvärdering. Bedömningsmöte Ett möte där bedömare gör ett bedömningsförslag för en eller flera examensdelar. Examensarrangör Utbildningsanordnare eller annan sammanslutning eller stiftelse som ingått avtal med en examenskommission om att ordna en viss examen. Examensbetyg Betyg över avlagd yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen. Betyget utfärdas av examenskommissionen när samtliga delar som krävs i en examen har avlagts med godkänt vitsord. Examenskommissionen Ett av Utbildningsstyrelsen tillsatt förtroendeorgan som representerar arbetsgivare, arbetstagare, lärare och yrkesutövare. Till examenskommissionernas uppgifter hör att leda anordnandet av fristående examina och att utfärda examensbetyg. Examensmästare En examensmästare är en person som avlagt det av Utbildningsstyrelsen godkända utbildningsprogrammet för examensmästare som omfattar 25 studiepoäng. Examensplan Den plan som examinanden gör och som beskriver hur, var och när ett examenstillfälle ska avläggas. Examensprestation Den av examinanden vid ett examenstillfälle påvisade yrkesskicklighet som krävs enligt examensgrunderna. Examenstillfälle En situation där examinanden påvisar den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna. Examinand En person som avlägger en fristående examen. Fristående examen En fristående examen är en i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning avsedd grund-, yrkes- eller specialyrkesexamen som en person får avlägga oberoende av hur han eller hon har förvärvat sin yrkesskicklighet. Den yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna påvisas vid examenstillfällen. 15

16 Examensgrunder Ett dokument där examensdelarna, kraven på yrkesskicklighet, målen och kriterierna för bedömningen samt sätten att påvisa yrkesskickligheten samt eventuellt kompetensområde definieras. Utbildningsstyrelsen beslutar om examensgrunderna. Krav på yrkesskicklighet Examensdelarna innehåller ett eller flera krav på yrkesskicklighet som härletts ur uppgifts- och färdighetsområden i arbetslivet. Personlig tillämpning Här dokumenteras ansökningskedet, avläggandet av examen och förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten, dvs. en kartläggning över sökande görs. Självvärdering Examinanden ska efter ett examenstillfälle utvärdera sina egna prestationer under examenstillfället. Trepartssamarbete, trepartsrepresentation Trepartssamarbete betyder att arbetsgivare, arbetstagare och examensarrangör är företrädda i de olika skedena av examensprocessen. 16

17 Plan för genomförande av bedömarutbildning inom vuxenutbildningen vid Ålands gymnasium Enligt beslut taget av styrelsen för Ålands gymnasium skall den examensgivande vuxenutbildningen på Åland i huvudsak genomföras som fristående examen. Det fristående examenssystemet förutsätter att examensarrangören ordnar bedömarutbildning. Ålands gymnasium är därmed ålagt att ordna bedömarutbildning inom ramen för de examina för vilka avtal har beviljats/kommer att beviljas. Plan för bedömarutbildning Bedömarutbildningen inom vuxenutbildning vid ÅG genomförs i tre steg: 1. En elektronisk handbok och rutinbeskrivning (skickas per e-post till bedömare) 2. Ett uppföljande personligt möte (t.ex. på bedömarens arbetsplats) 3. En kort genomgång (information och instruktioner) inför varje specifikt examenstillfälle Utbildningsplanerare på VUX har ansvar för steg 1 och 2 medan steg 3 görs av examensmästare från ÅYG (i de flesta fall den examensmästare som även fungerar som bedömare vid det aktuella examenstillfället).

18 RUTINBESKRIVNING FÖR BEDÖMARUTBILDNING INOM VUXENUTBILDNINGEN VID ÅLANDS YRKESGYMNASIUM Bedömarutbildning i tre steg 1. Allmän bedömarhandbok; elektroniskt material (självstudier) 2. Uppföljande besök och diskussion 3. Introduktion och handledning inför varje specifikt examenstillfälle Rutinbeskrivning för steg 1 och 2: 1. Examinanden meddelar för bedömarutbildning ansvarig person inom VUX vilka bedömare hen vidtalat (namn och kontaktuppgifter). 2. VUX säkerställer att vidtalade bedömare är lämpliga och uppfyller kriterierna. 3. VUX skickar ett informations- och instruktionsmejl till av Ålands gymnasium godkända bedömare. Till mejlet bifogas Ålands gymnasiums bedömarhandbok. Bedömarna ombeds studera materialet samt boka tid för ett uppföljande möte med VUX före examenstillfället. 4. VUX besöker bedömarna eller kallar till ett gemensamt möte i god tid före examenstillfället. Vid besöket/mötet säkerställer VUX att bedömarna är förberedda för sin uppgift genom att ställa frågor och diskutera bedömarens uppdrag. Rutinbeskrivning för steg 3: 1. En examensmästare från Ålands gymnasium samlar och handleder alla berörda godkända bedömare inför varje specifikt examenstillfälle. Handledningen ska vara inriktad på examenspecifika bedömningsfrågor, särskilt på den personliga examensplanen och bedömningsblanketterna.