SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013"

Transkript

1 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013 Föreskrift 41/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:45

2 Föreskrifter och anvisningar 2013:45 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013 Föreskrift 41/011/2013

3 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2013:45 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Grano 2014

4

5

6 Innehåll 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Uppbyggnaden av specialyrkesexamen inom marknadsföringskommunikation Kunnande som ska visas i specialyrkesexamen inom marknadsföringskommunikation Examensdelar och grunder för bedömningen i specialyrkesexamen inom marknadsföringskommunikation Strategisk ledning av marknadsföringskommunikation Sätten att visa yrkesskicklighet Ledning av ett projekt inom marknadsföringskommunikation Sätten att visa yrkesskicklighet Planering och genomförande av marknadsföringskommunikation Sätten att visa yrkesskicklighet Relationsmarknadsföring Sätten att visa yrkesskicklighet Ledning av ett varumärke Sätten att visa yrkesskicklighet Digital marknadsföringskommunikation Sätten att visa yrkesskicklighet Ledning av effektiviteten i marknadsföringskommunikation Sätten att visa yrkesskicklighet... 27

7

8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanden vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Den personliga tillämpningen ska följa bestämmelserna om studerandes rättigheter och skyldigheter i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (personlig tillämpning) 43/011/ Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömningen av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna har visat att de kan det som förutsätts i examensgrunderna i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanden har tillförlitliga dokument om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att dokumenten erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömningen av yrkesskicklighet är en process, där insamlingen av bedömningsmaterial och dokumenteringen av bedömningen spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och för lärarna gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. ska också ges möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen, som undertecknas av bedömarna. Till en god bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanden respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandens yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär söka ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

10 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och anordnandet av utbildningen som förbereder för fristående examen i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. I utbildning som förbereder för fristående examen ska bestämmelserna i 11, 13, 13 a och 16 i ovannämnda lag beaktas. 2 Uppbyggnaden av specialyrkesexamen inom marknadsföringskommunikation 2.1 Kunnande som ska visas i specialyrkesexamen inom marknadsföringskommunikation Kompetensområdet Strategisk ledning av marknadsföringskommunikation är avsedd för personer som har en chefsposition inom marknadsföringskommunikation. I sitt arbete leder de planeringsprocessen inom marknadsföringskommunikation antingen i ett företag med marknadsföringsaktiviteter eller hos en tjänsteleverantör t.ex. på en byrå inom medie- eller marknadsföringskommunikation. De ansvarar för varumärken och för framtagning av strategier för marknadsföringskommunikation. Dessutom planerar de åtgärder för genomförande av strategierna, genomför åtgärderna målinriktat och följer upp dem. Kompetensområdet Strategisk planering av marknadsföringskommunikation är avsedd för personer som har en expertposition inom marknadsföringskommunikation. I sitt arbete planerar de målinriktad marknadsföringskommunikation antingen i ett företag med marknadsföringsaktiviteter eller hos en tjänsteleverantör t.ex. på byrå inom medie- eller marknadsföringskommunikation. 9

11 2.2 Examensdelar I specialyrkesexamen inom marknadsföringskommunikation finns två kompetensområden: Strategisk ledning av marknadsföringskommunikation och Strategisk planering av marknadsföringskommunikation. Inom kompetensområdet Strategisk ledning av marknadsföringskommunikation ska examinanderna avlägga två obligatoriska examensdelar och en valfri examensdel. Inom kompetensområdet Strategisk planering av marknadsföringskommunikation ska examinanderna däremot avlägga en obligatorisk examensdel och två valfria examensdelar. Specialyrkesexamen inom marknadsföringskommunikation Kompetensområdet Strategisk ledning av marknadsföringskommunikation Kompetensområdets obligatoriska examensdelar Kompetensområdet Strategisk planering av marknadsföringskommunikation Kompetensområdets obligatoriska examensdel 3.1 Strategisk ledning av marknadsföringskommunikation 3.2 Ledning av ett projekt inom marknadsföringskommunikation Valfria examensdelar av vilka den som avlägger kompetensområdet Strategisk ledning av marknadsföringskommunikation ska välja en 3.3 Planering och genomförande av marknadsföringskommunikation Valfria examensdelar av vilka den som avlägger kompetensområdet Strategisk planering av marknadsföringskommunikation ska välja två 3.2 Ledning av ett projekt inom marknadsföringskommunikation (valfri endast för dem som avlägger kompetensområdet Strategisk planering av marknadsföringskommunikation) 3.4 Relationsmarknadsföring 3.5 Ledning av ett varumärke 3.6 Digital marknadsföringskommunikation 3.7 Ledning av effektiviteten i marknadsföringskommunikation 10

12 3 och grunder för bedömningen i specialyrkesexamen inom marknadsföringskommunikation Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna visas på basis av den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av specialyrkesexamen inom marknadsföringskommunikation vid examenstillfällen i autentisk verksamhet. Vid dessa tillfällen visar examinanderna heltäckande att de har den yrkeskompetens som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och arbetsmiljöer. De visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt att förbättra och börja använda nya arbetssätt. Examinandernas yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinanderna har visat, och detta gör de med avseende på examens krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier. I en god bedömningsprocess ingår också respons till examinanderna. Responsen kan ges till exempel efter att bedömningsförslaget har getts. Examinanderna kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med att examinanderna avlägger en examensdel eller efter att alla examensdelar är avlagda. Bedömningen i specialyrkesexamen inom marknadsföringskommunikation görs separat för varje examensdel genom jämförelse av examinandens yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i den aktuella examensdelen. Ett trepartsorgan ger examenskommissionen ett skriftligt förslag till hur examensdelen ska bedömas efter att examensprestationerna är slutförda enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Trepartsorganet består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare och lärare., föremål för bedömning och bedömningskriterier På följande sidor anges med fet stil kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. Dessa krav på yrkesskickligheten baserar sig på uppgifts- och färdighetsområden i arbetslivet. Under denna text, i vänstra kolumnen, anges föremålen för bedömning, som är härledda från kraven på yrkesskicklighet och omfattar de kompetensområden som är centrala i fråga om yrkesskickligheten. Vid bedömningen fokuseras på dessa kompetensområden. Högra kolumnen innehåller de bedömningskriterier som anger den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Utifrån dessa bedöms om examensprestationen kan godkännas. Efter examensdelen beskrivs sätten att visa yrkesskickligheten. 11

13 3.1 Strategisk ledning av marknadsföringskommunikation kan leda och utveckla planering, genomförande och uppföljning av den egna organisationens eller en kundorganisations strategi för marknadsföringskommunikation använda sig av kommunikation för att uppnå mål som satts upp för marknadsföringskommunikation utveckla sin verksamhet, sitt arbete och sin kompetens. kan leda och utveckla planeringen, genomförandet och uppföljningen av den egna organisationens eller en kundorganisations strategi för marknadsföringskommunikation. Föremål för bedömning Analys av verksamhetsmiljön Uppställande av strategiska mål för marknadsföringskommunikation Bedömningskriterier följer den nationella och internationella utvecklingen inom branschen och på marknaden samt bedömer deras inverkan på utvecklingen av det egna företagets eller kundföretagets marknadsföring följer mångsidigt trenderna inom marknadsföring, och bedömer då de möjligheter och utmaningar dessa medför för organisationen och dess kunder använder metoderna inom strategisk planering på ett sakkunnigt sätt drar i strategiarbetet nytta av analyser av och data från undersökningar om verksamhetsmiljön, kunderna och konkurrenterna ställer upp strategiska mål för marknadsföringskommunikationen utifrån organisationens strategi för (affärs)verksamheten formulerar realistiska funktionsspecifika delmål utifrån strategin för marknadsföringskommunikation, och följer då organisationens handlingsmodeller och anvisningar bestämmer för delmålen mått som styr verksamheten fastställer informationskällor, experter, åtgärder och verktyg som är lämpliga för uppföljningen bedömer i strategiarbetet de ekonomiska effekterna av olika alternativ och fattar motiverade beslut som beaktar hela företagets ekonomiska resurser och möjligheter bestämmer vilka åtgärder som är viktigast för att man ska uppnå målen 12

14 Genomförande och uppföljning av en strategi för marknadsföringskommunikation Bedömning av en strategi för marknadsföringskommunikation upprättar för marknadsföringskommunikation en genomförbar årsplan som innehåller verksamhetsmål och ekonomiska mål samt mått i enlighet med organisationens årsplaneringsprocess allokerar de ekonomiska resurserna och övervakar att resurserna används på ett ändamålsenligt sätt allokerar de mänskliga resurserna och delegerar uppgifterna på ett ändamålsenligt sätt handlar målinriktat i samarbete med dem som deltar i genomförandet av marknadsföringskommunikationen planerar hur uppföljningen ska genomföras i praktiken, och beaktar då kostnaderna för anskaffning av information i förhållande till nyttan med den analyserar den information som insamlats i uppföljningssystemen reagerar omedelbart på avvikelser som observerats bedömer verksamhetsresultaten inom sitt ansvarsområde med avseende på de strategiska målen för marknadsföringskommunikationen samt de använda resurserna bedömer resultaten av organisationens marknadsföringskommunikation samt åtgärderna inom den med avseende på trender och förändringar i verksamhetsmiljön tar på grundval av bedömningen fram lösningar som kan användas vid planering och genomförande av strategin för marknadsföringskommunikation kan använda kommunikation för att uppnå mål som satts upp för marknadsföringskommunikation. Föremål för bedömning Bedömningskriterier Användning av kommunikationskanaler Påverkan genom kommunikation drar mångsidigt nytta av de olika kommunikationskanalerna i enlighet med organisationens behov kommunicerar flytande på finska eller svenska kommunicerar i normala arbetsrelaterade situationer flytande på ett främmande språk som är särskilt viktigt med tanke på den egna verksamheten, och kan då använda de begrepp och termer som är centrala inom området kan motivera åtgärder inom marknadsföringskommunikation med affärsmässiga grunder motiverar till att arbeta för att uppnå målen för marknadsföringskommunikationen beaktar de olika arbets- och verksamhetskulturerna och handlar konstruktivt i olika interaktionssituationer 13

15 kan utveckla sin verksamhet, sitt arbete och sin kompetens. Föremål för bedömning Bedömningskriterier Utveckling av det egna arbetet Utveckling av sin egen kompetens följer aktivt trenderna inom företagets bransch och marknadsföringskommunikationen samt bedömer deras betydelse för det egna arbetet kommer med förslag till utveckling av verksamheten på basis av viktiga trender samlar in respons på sitt arbete bedömer och utvecklar sina arbetsresultat utifrån responsen med avseende på målen för marknadsföringskommunikationen använder nya metoder och lösningsmodeller för utveckling av den egna verksamheten tillsammans med dem som utför arbetet fastställer kraven på kompetens i sin arbetsbeskrivning på basis av de uppsatta målen för arbetet drar nytta av den respons som han eller hon får på sitt arbete av olika aktörer och förhåller sig konstruktivt till responsen identifierar sina styrkor och utvecklingsområden och gör upp en utvecklingsplan för den egna kompetensen sörjer för sin arbetsförmåga Sätten att visa yrkesskicklighet Examinanderna visar sin yrkesskicklighet i arbetsprocesserna vid ledning av marknadsföringskommunikation. I samband med att examinanderna visar sin yrkesskicklighet i denna examensdel tar de fram följande dokument: för marknadsföringskommunikationen inom sitt ansvarsområde en strategi som baserar sig på företagets verksamhetsidé, strategi och mål en verksamhetsplan för marknadsföringskommunikationen och en årsbudget som innehåller allokering av resurser en uppföljningsplan en plan för utveckling av sitt arbete och sin kompetens, till exempel i anslutning till utvecklingssamtalsprocessen. Examinandernas kompetens i ledning av marknadsföringskommunikation bedöms både på basis av de skriftliga dokumenten och på basis av hur de klarar sig i arbetsuppgifterna, och bedömningen görs på ett sådant sätt att den kompetens som förutsätts i examensdelen blir tillförlitligt bedömd. Om examinanderna inte till alla delar kan visa att de har den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom att utföra praktiska arbetsuppgifter kan även andra metoder användas vid examenstillfället. 14

16 3.2 Ledning av ett projekt inom marknadsföringskommunikation kan planera ett projekt inom marknadsföringskommunikation genomföra ett projekt inom marknadsföringskommunikation följa upp ett projekt inom marknadsföringskommunikation. kan planera ett projekt inom marknadsföringskommunikation. Föremål för bedömning Utarbetande av en projektplan för marknadsföringskommunikation Planering av lösningar för marknadsföringskommunikation Påverkan genom kommunikation Bedömningskriterier utarbetar en målinriktad projektplan som bygger på en strategi för marknadsföringskommunikation använder planmässigt experter, om det behövs gör för projektet inom marknadsföringskommunikation upp en ändamålsenlig budget som innehåller en produktionsplan och en kostnadskalkyl tar för projektet fram mått för mätning av måluppfyllelsen bedömer lösningsalternativ utifrån målen i projektplanen väljer lämpliga lösningsalternativ och optimerar dem i förhållande till projektets budget beaktar i planerna lagstiftningen, bestämmelserna, anvisningarna och rekommendationerna om marknadsföringskommunikation använder i rätt tid experttjänster inom olika områden informerar om projektplanens innehåll och motiverar innehållet söker i förhandlingar på ett konstruktivt sätt lösningar för att starta projektet kan genomföra ett projekt inom marknadsföringskommunikation. Inledning av ett projekt inom marknadsföringskommunikation organiserar ett projekt inom marknadsföringskommunikation med hjälp av tillgängliga resurser och tillgänglig sakkunskap ingår avtal med underleverantörer som respekterar samtliga parters rättigheter ger ett uppdrag enligt projektplanen, engagerar dem som 15

17 Ledning av ett projekt inom marknadsföringskommunikation ska genomföra projektet och ger dem fullmakter skapar en entusiastisk atmosfär som motiverar dem som ska genomföra projektet följer upp resultaten av de åtgärder som fastställts i projektplanen reagerar utan dröjsmål på avvikelser i genomförandet av planen kan agera konstruktivt och rättvist i konflikt- och reklamationssituationer leder projektet på ett lönsamt och ekonomiskt sätt sörjer för tidsplanen i projektet, vid behov genom att uppdatera kalendrarna för alla som deltar i projektet uppmuntrar och sörjer för en öppen atmosfär rapporterar i projektgruppen och till projektets intressenter hur projektet framskrider och vilka resultat som uppnåtts kan utvärdera ett projekt inom marknadsföringskommunikation. Utvärdering av ett projekt inom marknadsföringskommunikation 16 följer under projektets gång hur de uppsatta målen uppfylls vidtar vid behov korrigerande åtgärder och kan vid behov besluta att projektet avslutas följer aktivt arbetet i projektgruppen, utvärderar gruppens verksamhet samt ger sporrande och konstruktiv respons samlar efter avslutat projekt in respons från projektgruppen och intressenterna samt bedömer resultaten av projektet och verksamheten med avseende på mål, budget och tidsplan rapporterar resultaten av utvärderingen och ser till att information om det man lärt sig i projektet sprids i organisationen rapporterar resultaten av projektet till de nödvändiga intressenterna Sätten att visa yrkesskicklighet Examinanderna visar sin yrkesskicklighet vid ledning av ett projekt inom marknadsföringskommunikation samt vid ledning av de interna och externa genomförarna av projektet. I samband med att examinanderna visar sin yrkesskicklighet i denna examensdel tar de för ett projekt inom marknadsföringskommunikation fram en plan som inkluderar en budget och en uppföljningsplan. visar sin kompetens i ledning av marknadsföringskommunikation både på basis av projektplanen för marknadsföringskommunikation och på basis av hur han eller

18 hon klarar sig i sina arbetsuppgifter, och bedömningen görs på ett sådant sätt att den kompetens som förutsätts i examensdelen blir tillförlitligt bedömd. Om examinanderna inte till alla delar kan visa att de har den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom att utföra praktiska arbetsuppgifter kan även andra kompletterande metoder användas vid examenstillfället. 3.3 Planering och genomförande av marknadsföringskommunikation kan inleda planering av åtgärder i ett projekt inom marknadsföringskommunikation genomföra det koncept som valts tillsammans med uppdragsgivaren utveckla sin verksamhet, sitt arbete och sin kompetens. kan inleda planeringen av åtgärder i ett projekt inom marknadsföringskommunikation. Mottagning av uppdrag visar aktivt sin förståelse av de centrala begreppen inom affärsverksamhet vid mottagande av ett uppdrag begär kompletterande uppgifter för att kunna kristallisera de realistiska målen för affärsverksamheten lyssnar aktivt i interaktiva situationer och argumenterar konstruktivt agerar konstruktivt i olika arbets- och verksamhetskulturer använder uppdraget som utgångspunkt för planeringsarbetet Konceptualisering av föreslagna lösningar agerar utifrån uppdraget söker kompletterande information som är väsentlig med tanke på planeringsarbetet och drar slutsatser i detta arbete konkretiserar affärsmålen så att kreativa och kundorienterade koncept erhålls för marknadsföringskommunikationen placerar in konceptförslagen i årsplanen eller en annan Presentation av lösningsförslag mer omfattande marknadsföringshelhet presenterar lösningsförslag för uppdragsgivaren på ett övertygande och tydligt sätt använder i diskussioner affärsmässiga argument som baserar sig på uppdraget motiverar lösningsförslag med avseende på de tillgängliga resurserna 17

19 lyssnar aktivt och agerar lyhört tar emot respons på lösningsförslag och argumenterar på ett konstruktivt sätt uppträder och lägger fram sin sak på ett övertygande och tydligt sätt både muntligt och skriftligt kommunicerar flytande på finska eller svenska kan genomföra ett valt koncept. Bearbetning av valt koncept till en kreativ åtgärdsplan Genomförande av en åtgärdsplan gör upp en åtgärdsplan som främjar uppfyllelsen av kundens mål för affärsverksamheten drar nytta av och utvecklar varumärket svarar på målgruppens behov med mångsidiga åtgärder inom marknadsföringskommunikation integrerar målgruppens mötesplatser och kanaler till en relevant helhet fördelar och optimerar tillgängliga resurser enligt budgeten följer den lagstiftning som gäller marknadsföringskommunikation, upphovsrätten och andra anvisningar kan godkännas av kunden föreslår relevanta kriterier för mätning av effekten av kreativa lösningar förbinder sig att följa den godkända planen och genomföra den väljer samarbetspartner som är lämpliga för projektet och visar då att han eller hon har kunskap om producenter eller underleverantörer inom marknadsföringskommunikation instruerar samarbetspartnerna på ett tydligt sätt i produktionsprocessen övervakar hur samarbetspartnerna sköter sin del av produktionsplanen och reagerar utan dröjsmål på avvikelser gör upp en realistisk tidsplan och håller sig till den, vid behov genom att uppdatera den håller sig inom budgeten informerar kunden utan dröjsmål om avvikelser i åtgärdsplanen och kommer överens om korrigerande åtgärder kommunicerar i normala arbetsrelaterade situationer flytande på ett främmande språk som är viktigt med tanke på den egna verksamheten, och kan då använda de begrepp och termer som är centrala inom området bidrar till ett positivt arbetsklimat 18

20 kan utveckla sin verksamhet, sitt arbete och sin kompetens Föremål för bedömning Utveckling av det egna arbetet Utveckling av sin egen kompetens Bedömningskriterier följer aktivt trenderna inom marknadsföringskommunikationen samt bedömer deras betydelse för det egna arbetet kommer med utvecklingsförslag på basis av viktiga trender skaffar respons på sitt arbete bedömer och utvecklar resultaten av sitt arbete utifrån respons och med avseende på de givna målen använder nya metoder och lösningsmodeller för utveckling av den egna verksamheten tillsammans med dem som utför arbetet kan fungera både i grupp och ensam bestämmer kraven på kompetens i sin arbetsbeskrivning med avseende på målen drar nytta av respons på sitt arbete från olika aktörer och förhåller sig konstruktivt till responsen identifierar sina styrkor och utvecklingsområden och gör upp en utvecklingsplan för den egna kompetensen sörjer för sin arbetsförmåga Sätten att visa yrkesskicklighet Examinanderna visar sin yrkesskicklighet i planering och genomförande av ett projekt inom marknadsföringskommunikation i samarbete med sin interna eller externa uppdragsgivare samt andra eventuella partner. I samband med att examinanderna visar sin yrkesskicklighet i denna examensdel tar de fram följande dokument: en åtgärdsplan för marknadsföringskommunikation en plan för utveckling av det egna arbetet och kompetensen, till exempel i anslutning till utvecklingssamtalsprocessen. Examinandernas kompetens i planering och genomförande bedöms både på basis av de skriftliga dokumenten och på basis av hur de klarar sig i arbetsuppgifterna, och bedömningen görs på ett sådant sätt att den kompetens som förutsätts i examensdelen blir tillförlitligt bedömd. Om examinanderna inte till alla delar kan visa att de har den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom att utföra praktiska arbetsuppgifter kan även andra metoder användas vid examenstillfället. 19

21 3.4 Relationsmarknadsföring kan genomföra relationsmarknadsföring som stöder den egna organisationens eller en kunds affärsverksamhet planera, genomföra och utveckla processer inom relationsmarknadsföring. kan genomföra relationsmarknadsföring som stöder den egna organisationens eller en kunds affärsverksamhet. Föremål för bedömning Utarbetande av en plan för relationsmarknadsföring Genomförande och uppföljning av en plan för relationsmarknadsföring Bedömningskriterier fastställer företagets kundsegment på ett sådant sätt att det framgår att han eller hon är förtrogen med företagets strategi och de kundmål som härletts ur strategin bedömer kundpotentialen hos företagets viktigaste kundmålgrupper med avseende på affärsverksamhetens mål uppskattar kostnaderna för relationsmarknadsföring i förhållande till målen och avkastningsförväntningarna använder experter och tjänster inom marknadsföringskommunikation för insamling och analys av kunddata tar fram en kundklassificering som baserar sig på företagets mål behärskar de kanaler och metoder inom relationsmarknadsföring som finns tillgängliga för olika målgrupper planerar en modell för kundvård som baserar sig på kundklassificeringen planerar relationsmarknadsföringsåtgärder separat för varje målgrupp med hänsyn till ekonomiska och operativa mål och begränsningar samarbetar med olika experter och partner för att genomföra en målinriktad plan kan effektivt motivera nyttan med kundrelationsmarknadsföringen och genomförandet av planen väljer uppföljningsobjekt och mått som är viktiga med tanke på uppföljningen av målen för relationsmarknadsföringen planerar de datainsamlings- och rapporteringsmodeller som behövs i uppföljningen tillsammans med organisationens eller partnernas experter bedömer uppföljningens lönsamhet i förhållande till nyttan 20

22 följer upp hur planen genomförs och föreslår behövliga åtgärder vid avvikelser kan planera, genomföra och utveckla processer inom relationsmarknadsföring. Föremål för bedömning Planering av processerna inom relationsmarknadsföring Genomförande av processerna inom relationsmarknadsföring Utveckling av processerna inom relationsmarknadsföring Bedömningskriterier fastställer de funktioner och uppgifter som behövs för en lönsam och fungerande relationsmarknadsföring i organisationen under beaktande av de viktiga gränsytorna mellan processerna och organisationens olika funktioner fastställer realistiskt de mänskliga resurserna, de system och den kompetens som behövs i processerna skaffar de experttjänster som behövs hos samarbetspartnerna eller inom den egna organisationen uppskattar kostnaderna i processerna och kan sätta kostnaderna för relationsmarknadsföringen i relation till organisationens resurser informerar sin organisation om processerna inom relationsmarknadsföring på ett tydligt och förståeligt sätt organiserar åtgärderna inom relationsmarknadsföring så att de bildar fungerande uppgiftshelheter ger sin egen organisation instruktioner om uppgifterna inom relationsmarknadsföring kontrollerar och övervakar arbetet utifrån målen på den nivå som den egna rollen kräver, antingen som expert eller chef utvärderar processernas funktionsduglighet och föreslår vid behov förbättringar samlar in och analyserar uppgifter om relationsmarknadsföringens resultat söker nya lösningar för att utveckla verksamheten, och använder vid behov experter och samarbetspartner upprätthåller sin kompetens i utveckling av relationsmarknadsföring och använder nya handlingsmodeller aktivt och på lämpligt sätt Sätten att visa yrkesskicklighet Examinanderna visar sin yrkesskicklighet vid organisering och genomförande av processer inom relationsmarknadsföring i samarbete med en extern eller intern uppdragsgivare eller med andra samarbetspartner. I samband med att examinanderna visar sin yrkesskicklighet i denna examensdel utarbetar de en relationsmarknadsföringsplan som inkluderar en budget och en uppföljningsplan. 21

23 Examinandernas kompetens i ledning av relationsmarknadsföring bedöms både på basis av de skriftliga dokumenten och på basis av hur de klarar sig i arbetsuppgifterna, och bedömningen görs på ett sådant sätt att den kompetens som förutsätts i examensdelen blir tillförlitligt bedömd. Om examinanderna inte till alla delar kan visa att de har den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom att utföra praktiska arbetsuppgifter kan även andra metoder användas vid examenstillfället. 3.5 Ledning av ett varumärke kan leda och utveckla ett varumärke som verktyg inom affärsverksamhet tillämpa och förankra varumärket i företagets interna verksamhetskultur. kan leda och utveckla ett varumärke som verktyg inom affärsverksamhet. Föremål för bedömning Utformande och konkretisering av varumärkets värde Kommunicering av varumärkets kundvärde Bedömningskriterier kan förbättra varumärkets värde med avseende på kundupplevelsen bestämmer nuläget för varumärket genom att låta utföra och använda olika metoder för datainsamling och undersökningar skapar en vision för varumärket med hjälp av marknadsoch affärsverksamhetsanalyser respekterar det arbete som gjorts tidigare för varumärket och kan förnya varumärket utifrån det befintliga konkretiserar och dokumenterar varumärkets viktiga delområden i en form som är användbar med tanke på affärsverksamheten planerar och genomför varumärkesdriven kommunikation långsiktigt samt utnyttjar konsekvent även kortsiktiga möjligheter fastställer för marknadsföringskommunikationen mätbara mål som stöder affärsverksamheten kan välja lämpliga samarbetspartner och få dem engagerade i målen kan för kommunicering av varumärkesbudskapet välja de kanaler som är lämpligast med tanke på målgrupp och innehåll informerar målgruppen om nyttan med varumärket på ett 22

24 Hemtagning av varumärkets värde relevant, särskiljande och verkningsfullt sätt motiverar lösningsförslag med affärsargument agerar på ett kostnadseffektivt sätt för att uppnå målen följer mått för varumärkesmätning systematiskt och vidtar om så behövs korrigerande åtgärder med hjälp av experter säkerställer effekterna av åtgärder med avseende på både affärsmålen och utvecklingen av varumärkets värde ger samarbetspartnerna respons på hur åtgärderna i anknytning till varumärket har fungerat och kommer med målinriktade utvecklingsförslag kan tillämpa och förankra varumärket i företagets interna verksamhetskultur. Föremål för bedömning Varumärket som metod Bedömningskriterier engagerar ledningen i ett långsiktigt varumärkesbyggande som utförs i samband med utvecklingen av affärsverksamheten kommunicerar varumärket på ett tydligt och inspirerande sätt och engagerar personalen med konkreta åtgärder till att uppfylla varumärkets kundlöfte drar nytta av viktiga mått för varumärkesmätning vid styrning av personalens arbete och vidtar korrigerande åtgärder om det är nödvändigt Sätten att visa yrkesskicklighet Examinanderna visar sin yrkesskicklighet i ledning av ett varumärke i samarbete med sin externa eller interna uppdragsgivare samt andra eventuella partner. I samband med att examinanderna visar sin yrkesskicklighet i denna examensdel tar de fram följande dokument: ett varumärkeslöfte till kunden samt de viktigaste principerna principerna för användning av varumärkets element, t.ex. i form av en varumärkesmanual mått med vilka utvecklingen i fråga om varumärket mäts. Examinandernas kompetens i ledning av ett varumärke bedöms både på basis av de skriftliga dokumenten och på basis av hur de klarar sig i arbetsuppgifterna, och bedömningen görs på ett sådant sätt att den kompetens som förutsätts i examensdelen blir tillförlitligt bedömd. Om examinanderna inte till alla delar kan visa att de har den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom att utföra praktiska arbetsuppgifter kan även andra metoder användas vid examenstillfället. 23

25 3.6 Digital marknadsföringskommunikation kan planera digital marknadsföringskommunikation som stöder affärsverksamheten genomföra en plan för digital marknadsföringskommunikation följa och utveckla effekterna av digital marknadsföringskommunikation. kan planera digital marknadsföringskommunikation som stöder affärsverksamheten. Föremål för bedömning Tillägnande av särdragen inom den digitala marknadsföringskommunikationen Planering av digital marknadsföringskommunikati on Bedömningskriterier är förtrogen med verktygen, särdragen och de centrala begreppen inom digital marknadsföring söker och tolkar information om de senaste möjligheterna och metoderna inom digital marknadsföring drar nytta av analyser om marknaden, produkten, köpbeteenden och konkurrenter som grund för motiverade val sätter i planen upp mål som baserar sig på strategin för marknadsföringskommunikation väljer de rätta måtten med tanke på uppföljningen av effekterna bedömer kritiskt hur väl metoderna inom digital marknadsföringskommunikation fungerar i olika målgrupper gör inspirerande briefer eller planerar utifrån en mottagen brief framgångsrik digital marknadsföringskommunikation motiverar sina val av verktyg och metoder inom digital marknadsföringskommunikation budgeterar och gör upp en realistisk tidsplan för nödvändiga ekonomiska och mänskliga resurser kan genomföra en plan för digital marknadsföringskommunikation. Genomförande av en plan för digital marknadsföringskommunikation 24 inleder genomförandet av planen i enlighet med de resurser som tilldelats följer upp hur planen genomförs och föreslår behövliga åtgärder vid avvikelser informerar intressenter och samarbetspartner på ett tydligt och förståeligt sätt om hur genomförandet av planen framskrider använder vid behov experter

26 kan följa och utveckla effekterna av digital marknadsföringskommunikation. Uppföljning och utveckling av den digitala marknadsföringskommunikationens effekter Sätten att visa yrkesskicklighet bedömer rapporter inom reklamhanteringen behärskar grunderna i webbanalys så väl att han eller hon kan dra nytta av analyser vid upprätthållande eller utveckling av den digitala marknadsföringens effektivitet fastställer vilka behov av fortsatt utveckling som är viktigast med tanke på verksamhetsutvecklingen, och använder då vid behov experter och samarbetspartner informerar om resultaten av uppföljningen och motiverar slutsatserna ser till att de nya rutinerna börjar användas Examinanderna visar sin yrkesskicklighet genom att bygga upp en digital synlighet som är fungerande och ändamålsenlig för organisationen i samarbete med sin externa eller interna uppdragsgivare samt andra eventuella partner. I samband med att examinanderna visar sin yrkesskicklighet i denna examensdel utarbetar de för digital marknadsföringskommunikation en plan som inkluderar en budget och en uppföljningsplan. Examinandernas kompetens bedöms både på basis av planen för digital marknadsföring och på basis av hur de klarar sig i arbetsuppgifterna, och bedömningen görs på ett sådant sätt att den kompetens som förutsätts i examensdelen blir tillförlitligt bedömd. Om examinanderna inte till alla delar kan visa att de har den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom att utföra praktiska arbetsuppgifter kan även andra metoder användas vid examenstillfället. 25

27 3.7 Ledning av effektiviteten i marknadsföringskommunikation kan planera och organisera mätning av effektiviteten i marknadsföringskommunikation styra och utveckla effektiviteten i marknadsföringskommunikation. kan planera och organisera mätning av effektiviteten i marknadsföringskommunikation. Föremål för bedömning Planering av en effektivitetsmätning Organisering av en effektivitetsmätning Bedömningskriterier är förtrogen med de kundorienterade, konkurrentspecifika och ekonomiska begrepp och mått som används i samband med marknadsföringskommunikationens effektivitet samt med begrepp och mått som gäller företagets värde så att han eller hon kan välja ändamålsenliga mätare på ett välgrundat sätt tar fram mått som används vid mätning av effektivitet och som möjliggör styrning av affärsverksamheten utifrån målen för affärsverksamheten och marknadsföringskommunikationen gör upp en uppföljningsplan motiverar verkningsfullt nyttan med mätning av effektiviteten och genomförandet av planen motiverar kostnaderna för de mått som används i relation till den nytta som kan uppnås inleder åtgärderna i planen för effektivitetsmätning handlar målinriktat i samarbete med dem som deltar i genomförandet följer systematiskt och långsiktigt marknadsföringskommunikationens effektivitet med de valda effektivitetsmåtten följer upp hur planen genomförs och föreslår behövliga åtgärder vid avvikelser 26

28 kan styra och utveckla effektiviteten i marknadsföringskommunikation. Föremål för bedömning Styrning och utveckling av effektivitet Bedömningskriterier drar slutsatser om marknadsföringskommunikationens effektivitet på basis av den information som erhålls med hjälp av effektivitetsmåtten styr verksamheten aktivt genom förslag som har koppling till den information som erhålls med hjälp av effektivitetsmåtten utvecklar marknadsföringskommunikationens effektivitet tillsammans med experter och samarbetspartner informerar om marknadsföringskommunikationens effekter och effektivitet i den egna organisationen ser till att de nya rutinerna för förbättring av effektiviteten börjar användas Sätten att visa yrkesskicklighet Examinanderna visar att de har den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen när de tar fram mått för mätning av marknadsföringskommunikationens effektivitet utvecklar effektiviteten i planerna inom marknadsföringskommunikation utifrån insamlad information. Examinanderna kan dessutom visa sin kompetens genom att analysera en nyligen genomförd kampanj med hjälp av de effektivitetsmått som de själva tagit fram. För att kvaliteten på analyserna ska kunna bedömas bör det vara möjligt att följa hur kampanjernas effektivitet utvecklas. Examinandernas kompetens i ledning av marknadsföringskommunikationens effektivitet bedöms på basis av hur de klarar sig i arbetsuppgifterna och på basis av de dokument som tas fram i arbetsuppgifterna, och bedömningen görs på ett sådant sätt att den kompetens som förutsätts i examensdelen blir tillförlitligt bedömd. Om examinanderna inte till alla delar kan visa att de har den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen genom att utföra praktiska arbetsuppgifter kan visandet av detta kompletteras vid examenstillfället.. 27

29 Tryckt ISBN ISSN Online ISBN ISSN Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen. Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv. Utbildningsstyrelsen 28

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013 Föreskrift 40/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:44 Föreskrifter och anvisningar 2013:44 Grunder för fristående

Läs mer

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011 FÖRESKRIFT 15/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Föreskrifter och anvisningar 2011:29 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

UTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28

UTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28 UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2011 FÖRESKRIFT 19/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Föreskrifter och anvisningar 2011:28 Grunder för fristående

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010

YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010 FÖRESKRIFT 48/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:18 Föreskrifter och anvisningar 2010:18 Grunder för

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011 Föreskrift 14/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:23 Föreskrifter och anvisningar 2011:23 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011

SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:30 Föreskrifter och anvisningar 2011:30 Grunder

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010 FÖRESKRIFT 46/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:19 Föreskrifter och anvisningar 2010:19 Grunder för fristående examen

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 4/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING 2008 FÖRESKRIFT 4/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

Specialyrkesexamen i företagsledning

Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning Specialyrkesexamen i företagsledning De som har avlagt specialyrkesexamen i företagsledning har den kompetens i strategisk företagsledning och de insikter i företagsledning

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010 FÖRESKRIFT 59/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 52/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGSKOMMUNIKATION 2009 FÖRESKRIFT 52/011/2009

Läs mer

Specialyrkesexamen i ledarskap. [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste]

Specialyrkesexamen i ledarskap. [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] Specialyrkesexamen i ledarskap [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] Specialyrkesexamen i ledarskap: [sv Ammatillisen näyttötutkinnon peruste] [sv Perusteen nimi] Specialyrkesexamen i ledarskap [sv

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011

SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011 FÖRESKRIFT 2/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:3 Föreskrifter och anvisningar 2011:3 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen Vuxenutbildningens förverkligande Att studera som vuxen 1. ALLMÄNT OM FÖRBEREDANDE UTBILDNING OCH FRISTÅENDE EXAMEN Systemet med fristående examen grundar sig på ett nära samarbete med arbetslivet och

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013 Föreskrift 37/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Grunder för fristående examen

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34 YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------

Läs mer

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4

Läs mer

YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010

YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010 FÖRESKRIFT 58/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:22 Föreskrifter och anvisningar 2010:22 Grunder för fristående

Läs mer

FÖRESKRIFT 23/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 23/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 23/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 23/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 35/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 FÖRESKRIFT 35/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 9/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 9/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 9/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INFORMATIONS- FÖRMEDLING OCH LOGISTISKA TJÄNSTER 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM INFORMATIONS- FÖRMEDLING OCH LOGISTISKA

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 FÖRESKRIFT 62/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Grunder för fristående examen

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR ARBETSPLATSCHEF INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR ARBETSPLATSCHEF INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2010 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR ARBETSPLATSCHEF INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2010 FÖRESKRIFT 43/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:16 Föreskrifter och anvisningar 2010:16 Grunder

Läs mer

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Yrkesakademin i Österbotten Examensmästarutbildning UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Rapport Kadi Lilloja Kimito 2017 Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013 Föreskrift 11/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 14/011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 14/011/2008. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 14/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM INFORMATIONSFÖRMEDLING OCH LOGISTISKA TJÄNSTER 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM INFORMATIONSFÖRMEDLING

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010 FÖRESKRIFT 60/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:32 Föreskrifter och anvisningar 2010:32 Grunder för fristående

Läs mer

Yrkesexamen för arbete som teamledare

Yrkesexamen för arbete som teamledare Yrkesexamen för arbete som teamledare Yrkesexamen för arbete som teamledare Den som har avlagt examen för arbete som teamledare har kompetens att planera och handleda arbetet i ett team och att introducera

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM UTRIKESHANDELN 2012

YRKESEXAMEN INOM UTRIKESHANDELN 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM UTRIKESHANDELN 2012 Föreskrift 39/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:44 Föreskrifter och anvisningar 2012:44 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Synvinklar utifrån arbetslivssamarbete Utbildning som ordnas på arbetsplats Läroavtalsutbildning Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal Samarbetsskyldighet

Läs mer

YRKESEXAMEN I INFORMATIONS- OCH BIBLIOTEKSTJÄNST 2010

YRKESEXAMEN I INFORMATIONS- OCH BIBLIOTEKSTJÄNST 2010 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I INFORMATIONS- OCH BIBLIOTEKSTJÄNST 2010 FÖRESKRIFT 47/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:20 Föreskrifter och anvisningar 2010:20 Grunder för fristående

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012 Föreskrift 53/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:52 Föreskrifter och anvisningar 2012:52 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013 UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013 FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Systemet är i slutet på tonåren (första lagstiftningen kom 1994 och kallades för yrkesexamenslagen) Samarbetet

Läs mer

Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare

Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare Bedömarhandbok Marica Eliasson och Monika Sundqvist Yrkesexamen för sekreterare 22.10.2015 Innehållsförteckning: Introduktion sidan 3 Allmänt om fristående examen Centrala principer sidan 4 Beskrivning

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUMENTSKÖTARE 2011 Föreskrift 29/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:39 Föreskrifter och anvisningar 2011:39 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 FÖRESKRIFT 52/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:28 Föreskrifter och anvisningar 2010:28 Grunder för fristående

Läs mer

FÖRESKRIFT 5/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 5/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 5/011/2009 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I TEKNIK 2009 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I TEKNIK 2009 FÖRESKRIFT 5/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGON- OCH EFTER- MIDDAGSVERKSAMHET 2011 Föreskrift 32/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:43 Föreskrifter och anvisningar

Läs mer

FÖRESKRIFT 47/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 47/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 47/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DIGITAL TRYCKARE 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR DIGITAL TRYCKARE 2009 FÖRESKRIFT 47/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012

YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR RÖRMONTÖR 2012 Föreskrift 26/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:33 Föreskrifter och anvisningar 2012:33 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015

YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 INNEHÅLL I Examensdelar och examens uppbyggnad ------------------------------------------------------------------- 4 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 49/011/2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2006 FÖRESKRIFT 49/11/2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning

Läs mer

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*) NAMNET PÅ EXAMEN Yrkesexamen i idrott (SV) Liikunnan ammattitutkinto (FI) DEN YRKESSKICKLIGHET SOM PÅVISATS I EXAMEN Uppbyggnaden av examen Denna examen består av samtliga

Läs mer

STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET

STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET Tom Lindström Nina Sederholm INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 1. Personlig tillämpning 2 2. Arbetsprocessen i fristående examina 4 2.1 Ansökningsskedet

Läs mer

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 12/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 12/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING 2012

YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING 2012 Föreskrift 11/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:6 Föreskrifter och anvisningar 2012:6 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2014 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2014 Föreskrift 8/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:5 Föreskrifter och anvisningar 2014:5 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2014:24. ISBN 978-952-13-5866-1 (hft.) ISBN 978-952-13-5867-8 (pdf)

Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2014:24. ISBN 978-952-13-5866-1 (hft.) ISBN 978-952-13-5867-8 (pdf) Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2014:24 ISBN 978-952-13-5866-1 (hft.) ISBN 978-952-13-5867-8 (pdf) ISSN-L 1798-8977 ISSN 1798-8977 (print) ISSN 1798-8985 (online) www.utbildningsstyrelsen.fi

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR HOTELLRECEPTIONIST 2011

YRKESEXAMEN FÖR HOTELLRECEPTIONIST 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HOTELLRECEPTIONIST 2011 Föreskrift 13/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:21 Föreskrifter och anvisningar 2011:21 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden

Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden 1 VAD ÄR ERKÄNNANDE AV KUNNANDE? ERKÄNNANDE AV KUNNANDE inom en EXAMENSPROCESS betyder att Du kan få det kunnande som du har erkänt. Du som är vuxenstuderande

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2014 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2014 Föreskrift 7/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:4 Föreskrifter och anvisningar 2014:4 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

Läs mer

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle

IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar 2-3.12.2010 2.12.2010 Carola Helle Fristående examina Examina som är oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats Kunnande

Läs mer

1 Examensdelarna inom övriga kompetensområden än kompetensområdet för spelgrafik. 32 Att verka i produktionsmiljöerna och -processerna för spelgrafik

1 Examensdelarna inom övriga kompetensområden än kompetensområdet för spelgrafik. 32 Att verka i produktionsmiljöerna och -processerna för spelgrafik GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN FÖRESKRIFT BILAGA 1 / 12 Kapitel 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen i audiovisuell kommunikation 1 Examensdelarna inom övriga kompetensområden än kompetensområdet för spelgrafik

Läs mer

FÖRESKRIFT 34/011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 34/011/2008. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 34/011/2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRGYLLARE 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRGYLLARE 2008 FÖRESKRIFT 34/011/2008 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR LIVSMEDELSFÖRÄDLARE 2013

YRKESEXAMEN FÖR LIVSMEDELSFÖRÄDLARE 2013 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR LIVSMEDELSFÖRÄDLARE 2013 Föreskrift 36/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:40 Föreskrifter och anvisningar 2013:40 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 13/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 13/011/2009. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 13/011/2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR PRODUCENT INOM RYTMMUSIK 2009 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR PRODUCENT INOM RYTMMUSIK 2009 FÖRESKRIFT 13/011/2009 UTBILDNINGSSTYRELSEN

Läs mer

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp 1 GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp UTBILDNINGSSTYRELSEN 2009 2 INNEHÅLL INLEDNING 1. SYFTET MED FORTBILDNINGEN I ARBETSLIVSKUNNANDE FÖR LÄRARE OCH STUDIERNAS UPPBYGGNAD 2. STUDIERNAS

Läs mer

Yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen

Yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen Yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen Yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen De som har avlagt yrkesexamen för dokumentadministration och arkivväsen kan på ett mångsidigt

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM DÄCKBRANSCHEN 2012

YRKESEXAMEN INOM DÄCKBRANSCHEN 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM DÄCKBRANSCHEN 2012 Föreskrift 37/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:38 Föreskrifter och anvisningar 2012:38 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:50 Föreskrifter och anvisningar 2012:50 Grunder för fristående examen

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:

Läs mer

Lättläst broschyr för systemet med fristående examen

Lättläst broschyr för systemet med fristående examen Lättläst broschyr för systemet med fristående examen Brita Brännbacka-Brunell, Margita Broman FRISTÅENDE EXAMINA Vad är fristående examina? Fristående examina är ett flexibelt sätt för vuxna att visa sin

Läs mer

Kapitel 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen i audiovisuell kommunikation

Kapitel 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen i audiovisuell kommunikation GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN FÖRESKRIFT BILAGA 1(12) Kapitel 2 Uppbyggnaden av yrkesexamen i audiovisuell kommunikation 1 Examensdelarna inom övriga kompetensområden än kompetensområdet för spelgrafik

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR RESTAURANGKOCK 2011

YRKESEXAMEN FÖR RESTAURANGKOCK 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR RESTAURANGKOCK 2011 Föreskrift 25/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:34 Föreskrifter och anvisningar 2011:34 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

FÖRESKRIFT 35/011/2004. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 35/011/2004. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 35/011/2004 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDEL 2005 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDEL 2005 FÖRESKRIFT 35/011/2004

Läs mer

IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN

IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN IFYLLNADSANVISNINGAR IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN Allmänt: Om du vill att en ny rad i ifyllnadsfältet ska börja med indrag som den föregående, tryck

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR GUIDE 2011

YRKESEXAMEN FÖR GUIDE 2011 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR GUIDE 2011 Föreskrift 12/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:22 Föreskrifter och anvisningar 2011:22 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR GUIDE

Läs mer

EXAMENSMÄSTARE, UTBILDNINGSPROGRAM (25 sp.)

EXAMENSMÄSTARE, UTBILDNINGSPROGRAM (25 sp.) Etunimi Sukunimi EXAMENSMÄSTARE, UTBILDNINGSPROGRAM (25 sp.) Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle Föreskrifter och anvisningar 2012:43 Utbildningsstyrelsen och författare

Läs mer

Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf)

Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf) AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 ANVISNING 2/440/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen 2007 Edita Prima Oy Helsingfors 2007 ISBN 978-952-13-3136-7

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2001

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2001 Föreskrift 49/011/2001 YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2002 2 Edita Prima Oy Helsingfors 2002 ISBN 952-13-1580-6

Läs mer

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR HANTVERKARE 2007 FÖRESKRIFT 19/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015

YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015 Föreskrift 16/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:9 2 INNEHÅLL I Examensdelar och examensuppbyggnad ------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning FÖRESKRIFT 1 (1) 11.01.2018 OPH-54-2018 Anordnare av yrkesutbildning Giltighetstid: fr.o.m. 15.1.2018 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: L 531/2017, 60 Upphäver Utbildningsstyrelsens

Läs mer

INTRODUKTION FÖR BEDÖMARE

INTRODUKTION FÖR BEDÖMARE INTRODUKTION FÖR BEDÖMARE Gisela Andergård-Heiskanen 4.2.2017 Grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen, närvårdare Inledning Vi har ett stort och utbrett nätverk av arbetsplatser där våra examinander

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I ARBETSLIVSTRÄNING 2011

SPECIALYRKESEXAMEN I ARBETSLIVSTRÄNING 2011 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I ARBETSLIVSTRÄNING 2011 Föreskrift 33/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:45 Föreskrifter och anvisningar 2011:45 Grunder för fristående examen

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN INOM SKEPPSBYGGNADSBRANSCHEN 2013

SPECIALYRKESEXAMEN INOM SKEPPSBYGGNADSBRANSCHEN 2013 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM SKEPPSBYGGNADSBRANSCHEN 2013 Föreskrift 13/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:22 Föreskrifter och anvisningar 2013:22 Grunder för fristående

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009

GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FRISÖR FÖRESKRIFT 27/011/2009 grunder för yrkesinriktad grundexamen Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia Oy Layout:

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2012

YRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR 2012 Föreskrift 29/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:31 Föreskrifter och anvisningar 2012:31 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010

GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010 GRUNDEXAMEN INOM FASTIGHETSSERVICE 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FASTIGHETSSKÖTSEL, FASTIGHETSSKÖTARE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR LOKALVÅRD, LOKALVÅRDARE FÖRESKRIFT 7/011/2010

Läs mer

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE

GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE EXAMINANDENS NAMN:

Läs mer

YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN

YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM TEXTILBRANSCHEN Föreskrift 22/011/2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:32 Föreskrifter och anvisningar 2011:32 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR FAMILJEDAGVÅRDARE 2013 Föreskrift 15/011/2013

YRKESEXAMEN FÖR FAMILJEDAGVÅRDARE 2013 Föreskrift 15/011/2013 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FAMILJEDAGVÅRDARE 2013 Föreskrift 15/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:24 Föreskrifter och anvisningar 2013:24 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014

YRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR GLASBLÅSARGESÄLL 2014 Föreskrift 31/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:26 Föreskrifter och anvisningar 2014:26 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE 2000 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN 1 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2000 2 Utbildningsstyrelsen 2001 Edita

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP

ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP ANVISNINGAR FÖR GYMNASIEDIPLOMET I MEDIEKUNSKAP för studerande som inlett sina gymnasiestudier efter 31.7.2016 Föreskrifter och anvisningar 2017:5b Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2017:5b

Läs mer

Specialyrkesexamen för produktutvecklingsarbete

Specialyrkesexamen för produktutvecklingsarbete Specialyrkesexamen för produktutvecklingsarbete Specialyrkesexamen för produktutvecklingsarbete [sv Perusteen nimi] Specialyrkesexamen för produktutvecklingsarbete [sv Määräyksen diaarinumero] 32/011/2016

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2010

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2010 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TRAFIKLÄRARE 2010 FÖRESKRIFT 44/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:7 Föreskrifter och anvisningar 2010:7 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR SYNREHABLITERINGSHANDLEDARE 2012 Föreskrift 18/011/2012

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR SYNREHABLITERINGSHANDLEDARE 2012 Föreskrift 18/011/2012 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR SYNREHABLITERINGSHANDLEDARE 2012 Föreskrift 18/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:23 Föreskrifter och anvisningar 2012:23 Grunder för fristående

Läs mer

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN

FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV MUNHÄLSAN OCH ARBETE I SPECIALOMRÅDEN INOM MUNHÄLSAN EXAMINANDENS

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2012

SPECIALYRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2012 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2012 Föreskrift 42/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:48 Föreskrifter och anvisningar 2012:48 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN

Läs mer

YRKESEXAMEN FÖR VAPENSMEDSGESÄLL 2012

YRKESEXAMEN FÖR VAPENSMEDSGESÄLL 2012 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR VAPENSMEDSGESÄLL 2012 Föreskrift 50/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:54 Föreskrifter och anvisningar 2012:54 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN

Läs mer