SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2014

Transkript

1 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2014 Föreskrift 7/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:4

2 Föreskrifter och anvisningar 2014:4 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KYLMÄSTARE 2014 Föreskrift 7/011/2014

3 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2014:4 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Grano OY 2014

4

5

6 Innehåll 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Uppbyggnaden av specialyrkesexamen för kylmästare Kunnande som ska visas i specialyrkesexamen för kylmästare Examensdelar och uppbyggnaden av examen Yrkesskicklighet som krävs i specialyrkesexamen för kylmästare och grunder för bedömningen Användning av kylmedier Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Offertberäkning för kylsystem Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Skötsel av kylsystemsprojekt Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Elarbeten och elplanering relaterade till kylsystem Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Planering av butikskyla Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Planering av kylning genom luftkonditionering och av kylsystem med stora värmepumpar Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Planering av system för industrikyla Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier)... 22

7

8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanden vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Den personliga tillämpningen ska följa bestämmelserna om studerandes rättigheter och skyldigheter i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (personlig tillämpning) 43/011/ Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömningen av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna har visat att de kan det som förutsätts i examensgrunderna i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanden har tillförlitliga dokument om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att dokumenten erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömningen av yrkesskicklighet är en process, där insamlingen av bedömningsmaterial och dokumenteringen av bedömningen spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och för lärarna gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. ska också ges möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen, som undertecknas av bedömarna. Till en god bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanden respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandens yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär söka ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

10 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet i och anordnandet av utbildningen som förbereder för fristående examen i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. I utbildning som förbereder för fristående examen ska bestämmelserna i 11, 13, 13 a och 16 i ovannämnda lag beaktas. 2 Uppbyggnaden av specialyrkesexamen för kylmästare 2.1 Kunnande som ska visas i specialyrkesexamen för kylmästare De som har avlagt specialyrkesexamen för kylmästare utför självständigt tekniska funktionärsarbeten inom kylbranschen, även i krävande verksamhetsmiljöer. De förstår att arbetsuppgifterna ingår i en större helhet. De planerar självständigt från början till slut kyl- och värmepumpssystem som uppfyller kundens behov av kylning och uppvärmning och använder i detta arbete breda teoretiska kunskaper. De använder de datorprogram som behövs i arbetet, och de har tillräckligt goda kunskaper i engelska för att klara arbetsuppgifterna. De gör upp offerter i enlighet med offertbegäran och prissättningen för projekt som säljs. De har hand om kylsystemsprojekt och arbetet på de arbetsplatser där dessa projekt genomförs samt fungerar vid behov som förman för montörerna. De gör också den tekniska dokumentationen för kylsystem som överlämnas till kunder. De ansvarar för säkerheten på arbetsplatsen. De ingår serviceavtal med kunder. De kommunicerar och skriver vid behov texter relaterade till sina uppgifter på finska eller svenska. 9

11 De instruerar montörerna som utför elarbetena vid montering och underhåll av kylutrustning och kan efter att ha skaffat tillräcklig yrkeskicklighet sköta uppgiften som företagets ledare för elarbeten. De ger kylmontörerna instruktioner om de praktiska elarbetena och om idrifttagningsbesiktningarna. De utarbetar elplaner för enskilda kylsystem och uppdaterar vid behov andra elplaner inom det egna området. I dessa examensgrunder avses med ordet kylsystem både kyl- och värmepumpssystem. 2.2 Examensdelar och uppbyggnaden av examen För att få specialyrkesexamen för kylmästare krävs att fyra obligatoriska examensdelar och en valbar examensdel avläggs. Specialyrkesexamen för kylmästare Obligatoriska delar 3.1 Användning av kylmedier 3.2 Offertberäkning för kylsystem 3.3 Skötsel av kylsystemsprojekt 3.4 Elarbeten och elplanering relaterade till kylsystem Valbara delar, av vilka en del ska väljas 3.5 Planering av butikskyla 3.6 Planering av kylning genom luftkonditionering och av kylsystem med stora värmepumpar 3.7 Planering av system för industrikyla 10

12 3 Yrkesskicklighet som krävs i specialyrkesexamen för kylmästare och grunder för bedömningen Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna visas på basis av den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av specialyrkesexamen för kylmästare vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om personlig tillämpning. Vid dessa tillfällen visar examinanderna heltäckande den yrkeskompetens som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och arbetsmiljöer. De visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt att förbättra och börja använda nya arbetssätt. Examinandernas yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinanderna har visat, och detta gör de med avseende på examens krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier. I en god bedömningsprocess ingår också respons till examinanderna. Responsen kan ges till exempel efter att bedömningsförslaget har getts. Examinanderna kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges i samband med att examinanderna avlägger en examensdel eller efter att alla examensdelar är avlagda. Bedömningen i specialyrkesexamen för kylmästare görs separat för varje examensdel genom jämförelse av examinandens yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i den aktuella examensdelen. Ett trepartsorgan ger examenskommissionen ett skriftligt förslag till hur examensdelen ska bedömas efter att examensprestationerna är slutförda enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Trepartsorganet består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare och lärare. 11

13 3.1 Användning av kylmedier Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan i sitt arbete beakta kylmediernas och kylmaskinsoljornas egenskaper, systemen och säkerheten vid användningen av dem i sitt arbete beakta lagstiftningen om kylmedier och tryckbärande anordningar samt kylmediernas miljökonsekvenser. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan i sitt arbete beakta kylmediernas och kylmaskinsoljornas egenskaper, systemen och säkerheten vid användningen av dem. Användning av kunskaper om kylmedier Användning av kunskaper om kylsystem Användning av kunskaper om kylmaskinsolja beaktar i sitt arbete och ger montörer och underhållspersonal instruktioner om hur de allmänt använda kylmedierna (HFC-ämnen, koldioxid, ammoniak och brandfarliga kylmedier) ska användas och hanteras korrekt och säkert ger kunder råd om kylmediernas egenskaper och användningsområden samt om brukssäkerheten följer situationen i fråga om kylmedierna (lagstiftningen, begränsningar av användningen av kylmedier, alternativa kylmedier) och beaktar förändringarna i sitt arbete organiserar företagets återvinning av kylmedier samt lagringen och bortskaffandet av farligt avfall i enlighet med lagstiftningen beaktar i sitt arbete riskerna med kylmedier och handlar rätt i händelse av en olycka arbetar i enlighet med standarden SFS-EN 378. använder i sitt arbete olika systemlösningar för användning av kylmedier; kylsystem med torr- och våtförångning samt under- och transkritiska kylsystem med koldioxid. väljer rätt typ av olja för kylsystemet instruerar montörer och underhållspersonal i rätt och säker användning av kylmaskinsoljor. 12

14 kan i sitt arbete beakta lagstiftningen om kylmedier och tryckbärande anordningar samt kylmediernas miljöpåverkan. Användning av kunskaper om lagstiftningen Användning av kunskaper om miljöfrågor följer i sitt arbete Finlands och EU:s lagstiftning om kylmedier följer i sitt arbete lagstiftningen om tryckbärande anordningar ger kunder inom kylbranschen samt montörer och underhållspersonal råd om lagstiftningen om kylmedier (krav på kvalifikation, läckagekontroll, restriktioner för användning av kylmedier). förklarar för kunden kylmediernas miljökonsekvenser, ODP- och GWP-värdena förklarar för kunden kylsystemens indirekta miljökonsekvenser. 3.2 Offertberäkning för kylsystem Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan självständigt göra en offert på ett kylsystem som han eller hon planerar självständigt göra livscykelberäkningar för ett kylsystem. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan självständigt göra en offert på ett kylsystem som han eller hon planerar. Utarbetande av offertdokument Prissättning för offerter på kylsystem utarbetar en offert i enlighet med specifikationerna i offertbegäran, leveransvillkoren, entreprenadgränsbilagorna och övriga avtalshandlingar. prissätter komponenter, material och övriga kostnader för kylsystemet uppskattar den arbetsinsats som behövs för projektet och prissätter den 13

15 fastställer behövligt täckningsbidrag med avseende på företagets lönsamhet och beräknar försäljningspriset för offerten. kan självständigt göra livscykelberäkningar för ett kylsystem. Användning av livscykeltänkandet vid försäljning av kylsystem beräknar och informerar kunden om olika alternativa lösningars totalkostnadseffekt för kylsystemets hela livscykel. 3.3 Skötsel av kylsystemsprojekt Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan självständigt genomföra ett kylsystemsprojekt självständigt sköta förmans- och projektuppgifter på en arbetsplats självständigt utarbeta de dokument som ges kunderna vid överlämnande av projekt självständigt genomföra eftermarknadsföringen efter ett kylsystemsprojekt. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan självständigt genomföra ett kylsystemsprojekt. Projektarbete Skötsel av ett kylsystemsprojekt utarbetar en projektplan med tidtabell för projekt som han/hon får ansvar för i sitt arbete. planerar genomförandet av ett kylsystemsprojekt enligt offertdokumenten och avtalen beställer behövligt material så att det levereras vid rätt tidpunkt till arbetsplatsen reserverar tillräckliga resurser för projektet. 14

16 kan självständigt sköta förmans- och projektuppgifter på en arbetsplats. Förmansarbete Arbete på arbetsplatser Kylteknisk rådgivning Kontroll av tryckbärande anordningars drift Säkert arbete arbetar enligt principerna för god personledning arbetar vid behov som förman i enlighet med arbetslagstiftningen och de kollektivavtal som ska följas i företaget. deltar aktivt i arbetsplatsmöten antecknar tilläggsarbeten och kommer överens om tilläggsdebiteringar kommer överens om de hjälparbeten, byggtekniska arbeten, lyftarbeten och förflyttningar som behövs på arbetsplatsen diskuterar på ett begripligt sätt på finska eller svenska med kunderna och med montörerna på arbetsplatsen. instruerar och ger företagets kylmontörer råd i frågor som gäller kyl- och elteknik i anknytning till butikskyla, kylning genom luftkonditionering och industriell kyla arbetar som kundens expert i kylteknik. ger kunden råd om kontrollen av de tryckbärande anordningar som finns i kylsystemet och som ska registreras. ansvarar på arbetsplatsen för arbetarskyddet för det egna företagets personal har avlagt arbetssäkerhetskortet och certifikatet för heta arbeten. kan självständigt utarbeta de dokument som ges kunderna vid överlämnande av projekt. Utarbetande av dokumentation utarbetar drifts- och underhållsinstruktioner för kylsystem tillämpar i sitt arbete de tekniska bestämmelserna i lagstiftningen om anordningars säkerhet och utför eller låter utföra de bedömningar av överensstämmelsen med kraven som behövs ger kunden de dokument som ska ges vid överlämnande av ett kylsystem. 15

17 kan självständigt genomföra eftermarknadsföringen efter ett kylsystemsprojekt. Utarbetande av underhållsavtal Underhåll och reparation av ett kylsystem utarbetar en offert på underhållet efter garantitiden utarbetar ett underhållsavtal som uppfyller kundens behov. informerar kunderna och de kylmontörer som utför underhåll och reparationer om hur korrekta driftssätt och inställningar inverkar på energiförbrukningen och systemets driftsäkerhet. 3.4 Elarbeten och elplanering relaterade till kylsystem Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan instruera kylmontörerna i säkra elarbeten självständigt planera elinstallationer för kylsystem. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan instruera kylmontörerna i säkra elarbeten. Säkert arbete med elutrustning har genomgått elarbetssäkerhetsutbildningen enligt SFS 6002 har genomgått minst utbildningen i livräddande första hjälpen har avlagt minst elsäkerhetsexamen 3 och upprätthåller sin yrkesskicklighet i elsäkerhet sörjer inom sitt ansvarsområde för att kylmontörerna följer de arbetarskyddskrav som gäller på respektive arbetsplats och främjar arbetarskyddet genom sitt sätt att agera gör och vid behov organiserar en idrifttagningsbesiktning av ett kylsystem. 16

18 Handledning i elarbeten ger kylmontörerna handledning i installation av eltekniska system ger kylmontörerna handledning i eltekniska mätningar och felsökning i kylsystem. kan självständigt planera elinstallationer för kylsystem. Samarbete med elkonstruktörer Elplanering ger konstruktörerna de uppgifter som behövs vid utarbetandet av el- och automationsplaner och som är viktiga med tanke på driften av kylsystemet. använder i sitt arbete de elscheman som elkonstruktören har utarbetat gör självständigt en elritning för ett litet kylsystem gör vid behov ändringar i elscheman med ett CADprogram. 3.5 Planering av butikskyla Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan självständigt dimensionera erforderlig kyleffekt självständigt planera ett kylsystem utifrån enskilda komponenter och färdiga moduler självständigt planera kringsystem för kylsystem. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan självständigt dimensionera erforderlig kyleffekt. Utnyttjande av kylteknik i arbetet Dimensionering av ett kylsystem utnyttjar i sitt arbete kylteknikteori så väl att han/hon planerar ett kylsystem som fungerar korrekt, säkert och energieffektivt. utnyttjar i sitt arbete termodynamikens formler och sina kunskaper om kylprocessen genom att använda ett log p, h-diagram i uppgifter som rör kylteknik bestämmer hur stor kyleffekt som behövs vid kyl- 17

19 och fryslagring samt vid nedkylning och frysning av livsmedel använder dimensionerings- och valprogram i sitt arbete. kan självständigt planera ett kylsystem utifrån enskilda komponenter och färdiga moduler. Val av anläggningstyp Planering av ett kylsystem Planering av ett kylsystem som innehåller koldioxid Planering av styrning för ett kylsystem väljer för en användningsplats den bästa typen av anläggning och det bästa kylmediet med tanke på ekonomi och miljö använder en teknologi med hjälp av vilken användningen och utsläppen av fluorerade växthusgaser kan minskas. planerar ett kylsystem för en butik utifrån enskilda kylkomponenter planerar ett fungerande kylsystem utifrån färdiga fabrikstillverkade moduler väljer material för rörsystemet och dimensionerar kylmedierören ritar med ett CAD-program ett PI-diagram för ett kylsystem inklusive komponentkatalog samt huvudkomponenterna och rörlinjerna i byggnadens planritning beaktar i planeringen bestämmelserna om anläggningars energieffektivitet gör upp en beskrivning över hur det kylsystem som han/hon planerat fungerar. planerar ett fungerande transkritiskt CO2- kylsystem och använder då ett färdigt kompressoraggregat. planerar styrningar för kylsystem med traditionella elektromekaniska komponenter planerar styrningar för kylsystem med något elektroniskt styr- och kontrollsystem använder i sina planer färdiga regulatorer som kan parametreras; elektroniska termostater, aggregatregulatorer och frekvensomriktare ger kylmontörerna råd när dessa bygger den dataöverföringsbuss som behövs i kylsystemet i enlighet med kraven och testar styrsystemets funktion skapar en fjärranslutning till ett kylsystem och ser till att den fungerar. 18

20 Behärskande av datorprogram har som inkluderar ordbehandling, kalkylering, operativsystem och datahantering samt Internet och e-posten. Användning av engelskspråkiga installationsoch driftsinstruktioner använder i sitt arbete engelskspråkiga installationsoch driftsinstruktioner för kylanläggningar och kylkomponenter. kan självständigt planera kringsystem för kylsystem. Planering av värmeåtervinning Planering av indirekta system Beaktande av luftbehandlingsprocesserna i planeringsarbetet Iakttagande av livsmedelslagstiftningen planerar för ett kylsystem i en butik ett värmeåtervinningssystem som fungerar bra både ekonomiskt och tekniskt sett berättar för kunden om möjligheterna att utnyttja kondenseringsenergi med värmepumpsteknik. planerar ett indirekt system enligt kundens behov väljer värmeöverföringsvätskor som är lämpliga för användningsbehovet dimensionerar rörledningar för vätskan, pumpar, värmeväxlare och ventiler. använder i sitt planeringsarbete fasdiagram för fuktig luft. beaktar i sina planer bestämmelserna i lagstiftningen om förvaring av livsmedel ger kunderna råd om bestämmelser och utrustning som gäller temperaturkontrollen. 19

21 3.6 Planering av kylning genom luftkonditionering och av kylsystem med stora värmepumpar Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan självständigt dimensionera erforderlig kyleffekt självständigt planera ett kylsystem utifrån enskilda komponenter och färdiga moduler självständigt planera kringsystem för kylsystem. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan självständigt dimensionera erforderlig kyleffekt. Utnyttjande av kylteknik i arbetet Dimensionering av ett kylsystem utnyttjar i sitt arbete kylteknikteori så väl att han/hon planerar ett kyl- och värmepumpssystem som fungerar korrekt, säkert och energieffektivt. utnyttjar i sitt arbete termodynamikens formler och sina kunskaper om kylprocessen genom att använda log p, h-diagram i uppgifter som rör kylteknik bestämmer den kyleffekt som luftkonditioneringen och processkylningen kräver dimensionerar värmepumpssystem använder dimensionerings- och valprogram i sitt arbete. kan självständigt planera ett kylsystem utifrån enskilda komponenter och färdiga moduler. Val av anläggningstyp Planering av ett kylsystem väljer för en användningsplats den bästa typen av anläggning och det bästa kylmediet med tanke på ekonomi och miljö använder en teknologi med hjälp av vilken användningen och utsläppen av fluorerade växthusgaser kan minskas. planerar ett kylsystem för luftkonditionering eller ett värmepumpssystem utifrån enskilda kylkomponenter 20

22 Planering av styrning för ett kylsystem Behärskande av datorprogram Användning av engelskspråkiga installations- och driftsinstruktioner planerar ett fungerande kylsystem utifrån färdiga fabrikstillverkade moduler väljer material för rörsystemet och dimensionerar kylmedierören ritar med ett CAD-program ett PI-diagram för ett kylsystem inklusive komponentkatalog samt huvudkomponenterna och rörlinjerna i byggnadens planritning beaktar i planeringen bestämmelserna om anläggningars energieffektivitet gör upp en beskrivning över hur det kylsystem som han/hon planerat fungerar. planerar styrningar för kylsystem med traditionella elektromekaniska komponenter planerar styrningar för kylsystem med något elektroniskt styrsystem använder i sina planer färdiga regulatorer som kan parametreras; elektroniska termostater, aggregatregulatorer och frekvensomriktare ger kylmontörerna råd när dessa bygger den dataöverföringsbuss som behövs i kylsystemet i enlighet med kraven och testar styrsystemets funktion. har som inkluderar ordbehandling, kalkylering, operativsystem och datahantering samt Internet och e-posten. använder i sitt arbete engelskspråkiga installationsoch driftsinstruktioner för kylanläggningar och kylkomponenter. kan självständigt planera kringsystem för kylsystem. Planering av energibrunnar Planering av indirekta system beaktar i sina planer användningen av energibrunnar vid avgivning/lagring av värme. planerar ett indirekt system enligt kundens behov genom att beakta frikylningen väljer värmeöverföringsvätskor som är lämpliga för användningsbehovet dimensionerar rörledningar för vätskan, pumpar, värmeväxlare och ventiler. 21

23 Planering av luftbehandlingssystem planerar system där luften kyls/värms upp och torkas/fuktas använder i sitt planeringsarbete fasdiagram för fuktig luft. 3.7 Planering av system för industrikyla Krav på yrkesskicklighet Kraven på yrkesskicklighet i examensdelen är följande: kan självständigt dimensionera erforderlig kyleffekt självständigt planera ett kylsystem utifrån enskilda komponenter och färdiga moduler självständigt planera kringsystem för kylsystem. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) kan självständigt dimensionera erforderlig kyleffekt. Utnyttjande av kylteknik i arbetet Dimensionering av ett kylsystem utnyttjar i sitt arbete kylteknikteori så väl att han eller hon planerar ett kylsystem som fungerar korrekt, säkert och energieffektivt. utnyttjar i sitt arbete termodynamikens formler och sina kunskaper om kylprocessen genom att använda log p, h-diagram i uppgifter som rör kylteknik bestämmer hur stor kyleffekt som behövs vid processkylning, kyl- och fryslagring samt vid nedkylning och frysning av livsmedel dimensionerar värmepumpssystem använder dimensionerings- och valprogram i sitt arbete. kan självständigt planera ett kylsystem utifrån enskilda komponenter och färdiga moduler. Val av anläggningstyp väljer för en användningsplats den bästa typen av anläggning och det bästa kylmediet med tanke på ekonomi och miljö 22

24 Planering av ett kylsystem Planering av styrning för ett kylsystem Behärskande av datorprogram Användning av engelskspråkiga installations- och driftsinstruktioner använder en teknologi med hjälp av vilken användningen och utsläppen av fluorerade växthusgaser kan minskas. planerar ett kyl- eller värmepumpssystem utifrån enskilda kylkomponenter planerar ett fungerande kylsystem utifrån färdiga fabrikstillverkade moduler väljer material för rörsystemet och dimensionerar kylmedierören ritar med ett CAD-program ett PI-diagram för ett kylsystem inklusive komponentkatalog samt huvudkomponenterna och rörlinjerna i byggnadens planritning beaktar i planeringen bestämmelserna om anläggningars energieffektivitet gör upp en beskrivning över hur det kylsystem som han/hon planerat fungerar. planerar styrningar för kylsystem med traditionella elektromekaniska komponenter planerar styrningar för kylsystem med något elektroniskt styr- och kontrollsystem använder i sina planer färdiga regulatorer som kan parametreras; elektroniska termostater, aggregatregulatorer och frekvensomriktare ger kylmontörerna råd när dessa bygger den dataöverföringsbuss som behövs i kylsystemet i enlighet med kraven och testar styrsystemets funktion skapar en fjärranslutning till ett kylsystem och ser till att den fungerar. har som inkluderar ordbehandling, kalkylering, operativsystem och datahantering samt Internet och e-posten. använder i sitt arbete engelskspråkiga installationsoch driftsinstruktioner för kylanläggningar och kylkomponenter. 23

25 kan självständigt planera kringsystem för kylsystem. Planering av värmeåtervinning Planering av indirekta system Beaktande av luftbehandlingsprocesserna i planeringsarbetet Iakttagande av livsmedelslagstiftningen planerar för kylsystem ett värmeåtervinningssystem som fungerar bra både ekonomiskt och tekniskt sett berättar för kunden om möjligheterna att utnyttja kondenseringsenergi med värmepumpstekniken. planerar ett indirekt system enligt kundens behov väljer värmeöverföringsvätskor som är lämpliga för användningsbehovet dimensionerar rörledningar för vätskan, pumpar, värmeväxlare och ventiler. använder i sitt planeringsarbete fasdiagram för fuktig luft. beaktar i sina planer bestämmelserna i lagstiftningen om förvaring av livsmedel ger kunderna råd om bestämmelser och utrustning som gäller temperaturkontrollen. 24

26 Tryckt ISBN ISSN Online ISBN ISSN Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen. Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv. Utbildningsstyrelsen 25