SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012

Transkript

1 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:50

2 Föreskrifter och anvisningar 2012:50 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR GIPSNINGSMÄSTARE 2012 Föreskrift 46/011/2012

3 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2012:50 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä Oy, Esbo 2013

4

5

6 Innehåll 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Examensspecifika krav på hälsotillståndet i yrkes- och specialyrkesexamina Kraven på yrkesskicklighet i specialyrkesexamen för gipsningsmästare, examensdelarna och uppbyggnaden av examen Kraven på yrkesskicklighet i specialyrkesexamen för gipsningsmästare Examensdelarna och uppbyggnaden av examen Kraven på yrkesskicklighet i specialyrkesexamen för gipsningsmästare och grunderna för bedömningen Professionell verksamhet i verksamhetsmiljöer för immobiliseringsarbete Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Immobiliseringsarbete Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Utveckling av immobiliseringsarbetet Krav på yrkesskicklighet Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Sätten att påvisa yrkesskickligheten Bilaga Beskrivning av det yrke som utövas av personer som har avlagt specialyrkesexamen för gipsningsmästare

7

8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examen Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examen I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, grunderna för bedömningen (föremålen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 (952/2011) i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning om studerandes rättigheter och skyldigheter. Dessutom ska man beakta de examensspecifika kraven på hälsotillståndet som Utbildningsstyrelsen har fastställt med stöd av 13 i ovannämnda lag. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

10 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Förberedande utbildning ska anordnas i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. På studier som leder till de yrkes- och specialyrkesexamina som anges i statsrådets förordning (1033/2011) tillämpas vid indragning av studierätten 11 9 punkten i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). När det gäller utbildning som förbereder för en fristående examen ska man också beakta bestämmelserna i 13, 13 a och 16 i ovan nämnda lag Examensspecifika krav på hälsotillståndet i yrkes- och specialyrkesexamina Syftet med de examensspecifika kraven på hälsotillståndet är att främja säkerheten i yrkesoch specialyrkesexamina, som avläggs som fristående examina, och senare i arbetslivet. På utbildning som förbereder för en fristående examen tillämpas bestämmelserna om tillgänglighet och om förutsättningarna för antagning som studerande (bestämmelsen i 11 (952/2011) i lagen om vuxenutbildning om hänvisning till 27, 27 a och 27 b (951/2011) i lagen om yrkesutbildning). En omständighet i anslutning till sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning av den sökande som studerande. Som studerande kan dock inte antas den som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet i anslutning till utbildning som förbereder för en fristående examen, när studierna är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet eller patient- eller kundsäkerheten eller säkerheten i trafiken. Detta förutsätter att de säkerhetskrav som hänför sig till studierna inte kan uppfyllas och att hindret inte med rimliga åtgärder kan undanröjas exempelvis med tjänster från studerandevården och studerandehälsovården, med hjälpmedel eller med annat stöd. Om skyddet av en annan persons hälsa och säkerhet eller trafiksäkerheten förutsätter det kan ett 9

11 hinder för att anta en person som studerande vara att personen i samband med ansökan om rätt att få avlägga yrkesexamen eller specialyrkesexamen undanhållit information om ett tidigare fattat beslut om indragning av studierätt. Med anledning av det ovan nämnda ska de examensspecifika kraven på hälsotillstånd beaktas vid den personliga tillämpningen i samband med ansökan till en fristående examen och till utbildning som förbereder för en sådan examen och i samband med att den behövliga yrkesskickligheten förvärvas. De examensspecifika kraven på hälsotillstånd ingår i grunderna för de yrkes- och specialyrkesexamina som anges i statsrådets förordning (1033/2011) och som finns inom det humanistiska och pedagogiska området, teknik och kommunikation, naturbruk och miljöområdet samt social-, hälso- och idrottsområdet. Utbildningsanordnare som ordnar utbildning som förbereder för en fristående examen ska informera (L 952/2011, 13 a ) dem som ansöker om att bli antagna som studerande om de examensspecifika kraven på hälsotillstånd och funktionsförmåga. De sökande ska på begäran ge den som ordnar utbildning som förbereder för en fristående examen de uppgifter om sitt hälsotillstånd som förutsätts för beslut om antagning som studerande samt eventuella uppgifter om ett tidigare beslut om indragning av studierätten. I samband med urvalsförfarandet räcker det med att de sökande själva beskriver sitt hälsotillstånd vid den aktuella tidpunkten. De som ordnar utbildning som förbereder för fristående examen ska vid behov samarbeta med olika utbildningsnivåer eller med myndigheterna när det gäller erhållande och givande av uppgifter som behövs vid antagningen av studerande. Med tanke på rättsskyddet för dem som ansöker om att bli antagna som studerande är det motiverat att de inte antas till sådan examensförberedande utbildning i vilken ingår praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet som de på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte skulle kunna utföra. Vid antagningen av studerande bör man dock beakta de mångskiftande uppgifter som ingår i yrkena och arbetet. Inom en examen kan det finnas examensdelar med olika krav på hälsotillstånd eller funktionsförmåga, vilket möjliggör individuella lösningar för den studerande under den examensförberedande utbildningen. Utbildningsanordnare som ordnar utbildning som förbereder för en fristående examen ska vid behov i samråd med den studerande och studerandevården utreda den studerandes möjligheter att söka till utbildning som förbereder för någon annan fristående examen. Om den studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga förändras får detta inte avbryta den studerandes examensförberedande utbildning eller leda till ett ogenomtänkt byte av utbildningsyrke eller -område. De praktiska problem som förändringar i hälsotillstånd och funktionsförmåga förorsakar under examensförberedande utbildning bör man i första hand kunna lösa med lämpliga individuella studiearrangemang och personlig tillämpning. Studiehandledning, stödåtgärder, handledning i ergonomiska arbetssätt och användning av hjälpmedel är till stöd under den examensförberedande utbildningen. När en studerandes hälsotillstånd och funktionsförmåga förändras är det nödvändigt med samarbete mellan studerandevården, studerandehälsovården och arbetsplatsernas företagshälsovård. Krav på hälsotillstånd i specialyrkesexamen för gipsningsmästare När det gäller personens hälsotillstånd eller funktionsförmåga ska man bedöma de begränsningar som eventuella sjukdomar medför och den individuella vårdsituationen i fråga om sjukdomarna. 10

12 Följande omständigheter kan utgöra hinder för antagning av en studerande: psykiska sjukdomar som förhindrar deltagande i praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet, såsom en pågående obehandlad psykos eller en svår depression som försämrar funktionsförmågan fysiska sjukdomar som begränsar funktionsförmågan i så hög grad att personen inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet, såsom sjukdomar eller funktionsnedsättningar i rörelseorganen samt kroniska eksem en sjukdom som överförs via blod och som kan begränsa möjligheten att genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet missbruk eller beroende av berusningsmedel. 2 Kraven på yrkesskicklighet i specialyrkesexamen för gipsningsmästare, examensdelarna och uppbyggnaden av examen 2.1 Kraven på yrkesskicklighet i specialyrkesexamen för gipsningsmästare Den som har avlagt specialyrkesexamen för gipsningsmästare utför självständigt mångsidiga arbetsuppgifter också i krävande verksamhetsmiljöer. De löser kreativt problem i anslutning till sitt uppgiftsområde med hjälp av sin erfarenhet av immobiliseringsarbete och med hjälp av sina omfattande eller specialiserade kunskaper inom branschen. De utvecklar immobiliseringsarbetet och produkterna eller tjänsterna i anslutning till arbetet. De bedömer arbetsprocesserna inom sitt uppgiftsområde för att kunna utveckla arbetsmetoderna och patientsäkerheten samt arbetets kvalitet, effektivitet och ekonomi. De leder och övervakar immobiliseringsarbetet samt handleder andra arbetstagare i frågor som rör arbetets kvalitet och säkerhet. De ser till att de arbets- och verksamhetsmetoder som används i den egna arbetsmiljön följer etiska principer och principerna för en hållbar utveckling. De kommunicerar på sitt modersmål (svenska, finska eller samiska) och producerar vid behov texter i anslutning till sina arbetsuppgifter. De är förtrogna med de medicinska begrepp och de övriga språkkunskaper som behövs för att kunna sköta arbetet på bästa sätt. Personer som har avlagt specialyrkesexamen för gipsningsmästare ansvarar för sitt arbete och utför arbetet säkert både med tanke på sig själv, kunden och arbetsmiljön.de har beredskap att fungera mångsidigt i servicesystemet för immobiliseringsvård. Personer som har avlagt specialyrkesexamen för gipsningsmästare arbetar företagarmässigt och har vid behov färdigheter att verka som självständiga företagare. De arbetar enligt etiska principer och enligt de principer som styr branschen och använder arbets- och verksamhetssätt som följer principerna för en hållbar utveckling. De utvärderar sin kompetens, utvecklar sig själva och sin yrkesskicklighet samt upprätthåller sin arbetsförmåga. Personer som har avlagt specialyrkesexamen för gipsningsmästare arbetar flexibelt med olika människor även i kulturövergripande arbetsgemenskaper. 11

13 2.2 Examensdelarna och uppbyggnaden av examen Specialyrkesexamen för gipsningsmästare är avlagd när examinanden slutfört tre obligatoriska examensdelar. Tabell 1 Uppbyggnaden av och examensdelarna i specialyrkesexamen för gipsningsmästare Obligatoriska examensdelar 3.1 Professionell verksamhet i verksamhetsmiljöer för immobiliseringsarbete 3.2 Immobiliseringsarbete 3.3 Utveckling av immobiliseringsarbetet 3 Kraven på yrkesskicklighet i specialyrkesexamen för gipsningsmästare och grunderna för bedömningen Den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna påvisas på basis av planen för anordnande av specialyrkesexamen för gipsningsmästare som godkänts av examenskommissionen. Yrkesskickligheten visas i autentisk miljö vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om individualisering. Vid dessa tillfällen visar examinanderna heltäckande den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i föränderliga situationer och arbetsmiljöer. De visar också sin förmåga att bedöma och lära sig av erfarenheter samt att förbättra och ta i bruk nya rutiner. Examinandernas yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällena av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska ges en möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinanderna påvisar utgående från de krav på yrkesskicklighet och de föremål och kriterier för bedömningen som anges i examen. I en god bedömningsprocess informeras examinanderna om bedömningen. De kan få respons till exempel efter att bedömningsförslaget har gjorts. Examinanderna kan ges en möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges efter att examensprestationerna för examensdelen är utförda. Specialyrkesexamen för gipsningsmästare bedöms en examensdel åt gången genom att examinandernas yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. Bedömningsgruppen lämnar ett skriftligt bedömningsförslag till examenskommissionen efter att examensprestationerna har utförts heltäckande, tillförlitligt och enligt de krav som anges i examensgrunderna. Bedömningsgruppen består av representanter för arbetsgivarna, arbetstagarna och lärarna. 12

14 3.1 Professionell verksamhet i verksamhetsmiljöer för immobiliseringsarbete Krav på yrkesskicklighet kan verka i social- och hälsovårdens servicesystem verka i olika verksamhetsmiljöer för immobilisering iaktta yrkesetiska principer i sitt arbete fungera som sakkunnig i immobilisering i patientens rehabiliteringsprocess fungera som sakkunnig i immobilisering i ett yrkesövergripande samarbetsnätverk ansvara för säkerheten i immobiliseringsarbetet delta i patientens immobiliseringsprocess bedöma sin beredskap att arbeta i verksamhetsmiljöer för immobiliseringsarbete. Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Krav på yrkesskicklighet kan verka i social- och hälsovårdens servicesystem. Mål för bedömningen Att organisera vård av en immobiliseringspatient inom den grundläggande hälsovården. Bedömningskriterierna fattar som sakkunnig i immobilisering beslut i anslutning till organisering av vård av en patient i enlighet med den gällande lagen om grundläggande hälsovård (till exempel hälso- och sjukvårdslagen, sjukförsäkringslagen, lagen om patientens ställning och rättigheter, barnskyddslagen, lagen om hemkommun, socialvårdslagen) handlar i enlighet med den regionala verksamhetsmodellen för grundläggande hälsovård motiverar vid organisering av vård sina beslut inom den grundläggande hälsovården med en god patientvård som utgångspunkt använder ändamålsenligt regionens service inom den grundläggande hälsovården i patientvården (till exempel radiologiska undersökningar och övriga regionala möjligheter att vårda patienter) utnyttjar kunskap om regionala aktörer som utför immobilisering inom den grundläggande hälsovården samarbetar med regionala sakkunniga som utför immobilisering inom den grundläggande hälsovården hänvisar vid behov motiverat patienten till en annan sakkunnig (till exempel uthyrning av ortoser, fotvårdare, fotterapeut, hjälpmedelsspecialist eller någon annan specialist) 13

15 Att organisera vård av en immobiliseringspatient inom specialsjukvården Att använda privata regionala serviceproducenter som utförare av immobiliseringsbehandling. fattar självständiga vårdbeslut när patienten behöver tillfällig fixation under vårdprocessen (till exempel smärtlindrande fixation, justeringsstöd under transport eller vid rehabilitering) deltar som medlem av en yrkesövergripande arbetsgrupp i bedömningen av fortsatt vård av en patient utgående från den grundläggande hälsovården. fattar som sakkunnig i immobilisering beslut i anslutning till organisering av vård av en patient i enlighet med den gällande lagen om specialiserad sjukvård (till exempel hälso- och sjukvårdslagen, sjukförsäkringslagen, lagen om patientens ställning och rättigheter, barnskyddslagen, lagen om hemkommun, socialvårdslagen) iakttar den regionala verksamhetsmodellen för specialiserad sjukvård utnyttjar kunskap om verksamheten vid sjukvårdsdistriktet och specialansvarsområdet (ERVA) motiverar vid organisering av vård sina beslut inom specialsjukvården med en god patientvård som utgångspunkt samarbetar med sakkunniga som utför immobilisering inom specialiserad sjukvård hänvisar patienten till en annan sakkunnig (till exempel reumaskötare, diabetesskötare, osteoporosskötare, expert på specialhjälpmedel eller någon annan sakkunnig) enligt remissförfarandet inom specialsjukvården deltar som medlem av en yrkesövergripande arbetsgrupp i bedömningen av fortsatt vård av en patient utgående från specialsjukvården. utnyttjar som sakkunnig i immobilisering kunskap om den lagstiftning och de verksamhetsprinciper som styr den privata hälsovården tar i sitt arbete hänsyn till de möjligheter och resurser att utföra immobilisering som den privata sektorn i regionen erbjuder (till exempel uthyrning eller inköp av ortoser eller annan fixationsservice) där en god patientvård är utgångspunkt hänvisar vid behov patienten till de tjänster som den privata sektorn erbjuder (till exempel specialtillverkade stödsulor). 14

16 Att beakta den verksamhet som uppstår vid undantagstillstånd eller storolyckor. utnyttjar kunskap om de möjligheter som regionen har att utföra immobilisering och dess serviceutbud i undantagstillstånd eller storolyckor tar reda på vilka sådana material och lager den egna regionen har som kan användas för immobiliserings vid undantagstillstånd eller storolyckor bearbetar kalkgips och övriga stödmaterial som används i verksamhetsmiljön i undantagstillstånd (till exempel olika slag av stödskenor, färdiga sträck, stödförband) klargör hur immobilisering ordnas enligt den plan som regionen har för undantagstillstånd. kan verka i olika verksamhetsmiljöer för immobiliseringsbehandling. Mål för bedömningen Arbete i en poliklinisk verksamhetsmiljö. Arbete på en avdelning. Bedömningskriterierna planerar vården av en immobiliseringspatient enligt praxis inom det egna ansvarsområdet i en poliklinisk verksamhetsmiljö (till exempel nivån på utrustning i verksamhetsmiljön, patientlogistik, vårdstig) upprätthåller den tekniska beredskapen i gipsningsrummet eller ett motsvarande åtgärdsrum (utrustning, material, belysning, ventilation, bord och övrigt väsentligt med tanke på den tekniska beredskapen) tar emot en poliklinisk immobiliseringspatient på ett individuellt sätt följer arbetsenhetens plan för läkemedelsbehandling använder vid behov en C-båge vid poliklinik enligt föreskriften STUK 1.7 Strålskyddsutbildning inom hälsovården genomför immobilisering på ett dejourområde enligt läkarens vårdanvisningar genomför immobilisering på en tidsbeställningspoliklinik enligt läkarens vårdanvisningar deltar som sakkunnig i immobilisering i en yrkesövergripande arbetsgrupp vid planering och genomförande av fortsatt vård av en immobiliseringspatient sänder en polikliniskt behandlad immobiliseringspatient på ett tryggt sätt hem. deltar vid behov som sakkunnig i vårdplanering av en immobiliseringspatient på en avdelning i enlighet med praxis inom det egna ansvarsområdet (till exempel nivå på utrustning i verksamhetsmiljön, patientlogistik, vårdstig) 15

17 Arbete på en anestesi- och operationsavdelning. lär avdelningens personal att upprätthålla funktionsberedskapen för immobilisering följer arbetsenhetens plan för läkemedelsbehandling och iakttar författningar och rekommendationer om läkemedelsbehandling (till exempel SHM:s Säker läkemedelsbehandling, Nationell handbok för genomförande av läkemedelsbehandling inom social- och hälsovården) utnyttjar kunskap om hur en immobiliseringspatient ska tas emot på ett individuellt sätt för vård på en avdelning utför immobilisering av avdelningspatienter enligt läkarens vårdanvisningar på en avdelning eller i någon annan verksamhetsmiljö utnyttjar kunskap om hur en immobiliseringspatient som har vårdats på en avdelning ska sändas hem tryggt utnyttjar kunskap om verksamheten på en barnavdelning utnyttjar kunskap om särdragen i barnavården utnyttjar kunskap om de metoder som används vid immobilisering av barnpatienter som vårdas på avdelning (till exempel olika slag av sträck) utnyttjar kunskap om särdragen i de patientanvisningar som gäller immobilisering av barn deltar vid behov som sakkunnig i en yrkesövergripande arbetsgrupp vid planering och genomförande av fortsatt vård av en immobiliseringspatient som har vårdats på avdelning. utnyttjar kunskap om operationsbeskrivningen (till exempel anestesiform, rätt operationsställning, tilläggsutrustning som behövs vid operationen) planerar vården av en immobiliseringspatient enligt praxis inom det egna ansvarsområdet på en anestesi- och operationsavdelning (till exempel nivå på utrustning i verksamhetsmiljön, patientlogistik, vårdstig) upprätthåller den tekniska beredskap som behövs för immobilisering i en operationssal med beaktande av bland annat följande: sträckbord, hand- och fotstöd, tilläggsbord, ställningar, belysning, apparater, immobiliseringsmaterial och övrig utrustning tar individuellt emot en anestesi- och operationspatient enligt avdelningens vårdpraxis utnyttjar kunskap om operationsteamets checklista deltar som medlem av arbetsgruppen i en säker överflyttning av en patient enligt praxis på avdelningen assisterar, som medlem i arbetsgruppen, i inledningen av patientens anestesi med olika anestesiformer, enligt vårdförfarande på avdelningen 16

18 kan iaktta yrkesetiska principer i sitt arbete. lägger en ortopedisk patient säkert i en individuell operationsställning, i samarbete med arbetsgruppen i operationssalen förbereder och utför tappning av blod på en patient med beaktande av patientens särdrag (till exempel extremitetens anatomi, hudens tillstånd, bakomliggande sjukdomar) tar hänsyn till patient- och arbetarskyddsbestämmelserna vid användning av en diatermiutrustning använder vid behov en C-båge på en anestesi- och operationsavdelning enligt föreskriften STUK 1.7 Strålskyddsutbildning inom hälsovården utför vid behov immobilisering av barn- eller vuxenpatienter i operationssalen informerar efter operationen muntligt och skriftligt om sina observationer i anslutning till immobiliseringspatientens välmående och vård handleder den övriga personalen i att observera hur immobiliseringspatienten mår och att förebygga komplikationer handleder personalen på en anestesi- och operationsavdelning att upprätthålla immobiliseringsberedskapen. Mål för bedömningen Yrkesetisk verksamhet. Bedömningskriterierna arbetar enligt ETENE:s (Den riksomfattande etiska delegationen inom social- och hälsovården) etiska rekommendationer bemöter patienter, kolleger och övrig personal i enlighet med de yrkesetiska principerna inom social- och hälsovården verkar bland barn och ungdomar enligt NOBAB rf:s standarder arbetar enligt de etiska föreskrifter som styr åldringsvården (bl.a. rapporten Vårdetik på ålderns höst, ETENE) bemöter patienter jämlikt och rättvist utnyttjar kunskap om olika kulturer, patientens övertygelse eller religion och beaktar dem i mötet med patienten och patientens anhöriga respekterar patientens självbestämmanderätt uppmuntrar patienten och de anhöriga att delta i vården och rehabiliteringsprocessen. 17

19 kan fungera som sakkunnig i immobiliseringsbehandling i patientens rehabiliteringsprocess. Mål för bedömningen Arbete i rehabiliteringsprocessen. Bedömning av rehabiliteringsprocessen. Bedömningskriterierna iakttar gällande lagstiftning om rehabilitering och utlåning av hjälpmedel (till exempel hälso- och sjukvårdslagen, SHM:s förordning om utlämning av hjälpmedel för medicinsk rehabilitering) utnyttjar kunskap om rehabiliteringens olika delområden: medicinsk rehabilitering, yrkesinriktad rehabilitering, pedagogisk rehabilitering och social rehabilitering deltar vid behov tillsammans med den övriga arbetsgruppen i planeringen av patientens rehabiliteringsprocess enligt praxis för det egna ansvarsområdet bedömer patientens individuella behov av hjälpmedel med beaktande av immobilisering och de behov som patienten har för att klara av vardagen ger handledning i frågor som berör utlåning av hjälpmedel ger handledning i frågor som berör användning av hjälpmedel utnyttjar vid behov andra sakkunniga (till exempel fysioterapeut, ergoterapeut, hjälpmedelstekniker) i frågor som rör användning av hjälpmedel utnyttjar kunskap om de fixationsbehandlingar som ergoterapi i den egna regionen kan ge samarbetar aktivt med sakkunniga i rehabilitering för att främja patientens rehabilitering. bedömer som sakkunnig i immobilisering patientens behov av rehabilitering i vård- och rehabiliteringsprocessens olika skeden observerar i ett tidigt skede eventuella vårdbeslut som försvagar funktionsförmågan och justerar stödet vid behov bedömer patientens tillfrisknande och hur rehabiliteringen framskrider under immobiliseringen tillsammans med patienten, de anhöriga och vid behov med andra sakkunniga bedömer patientens funktionsförmåga efter immobiliseringsbehandlingen tillsammans med patienten, de anhöriga och arbetsgruppen bedömer realistiskt patientens behov av fortsatt rehabilitering efter immobiliseringen hänvisar patienten vid behov till en sakkunnig i rehabilitering. 18

20 kan fungera som sakkunnig i immobiliseringsbehandling i ett yrkesövergripande samarbetsnätverk. Mål för bedömningen Att fungera i ett yrkesövergripande nätverk. Informationsinsamling Professionell växelverkan. Bedömningskriterierna iakttar de förordningar som är avsedda för sjukvårdspersonal samarbetar aktivt med sådan social- och sjukvårdspersonal som är central med tanke på immobilisering (till exempel läkare, sårskötare, fysioterapeut, ergoterapeut, diabetesskötare, fotterapeut, representant för hemvård eller socialverket) konsulterar vid behov sakkunniga inom social- och hälsovården ger aktivt konsultation som sakkunnig i immobilisering hänvisar patienten vid behov till den behandlande läkaren eller en annan sakkunnig främjar ett ömsesidigt fungerande professionellt nätverk använder arbetsplatsens interna och externa informationsnätverk vid informationsinsamling på ett flytande sätt iakttar bestämmelserna om informationssäkerhet i sitt arbete utnyttjar i sitt arbete mångsidig kunskap om människans anatomi och fysiologi utnyttjar kunskap om människans reaktioner på beteenden och psykisk verksamhet (till exempel olika skeden i en traumatisk kris) utnyttjar kunskap om de övre och nedre extremiteternas kinesiologi utnyttjar mångsidigt kunskap om de material och stödhjälpmedel som är tillgängliga i olika enheter utnyttjar tillförlitliga forskningsrön i arbetet använder smidigt datasystem vid informationsinsamling utnyttjar kunskap som baserar sig på erfarenhet (s.k. tyst kunskap). fungerar som sakkunnig i immobilisering och ger konstruktiv respons på ett professionellt sätt använder flytande terminologi i anslutning till immobilisering deltar i professionell växelverkan och använder yrkesterminologi med olika yrkeskunniga inom vården 19

21 ger handledning på ett för patienten begripligt sätt ger professionell handledning till övrig vårdpersonal i krävande arbetsuppgifter i anslutning till immobilisering utvärderar realistiskt sin verksamhet i interaktionssituationer i en yrkesövergripande arbetsgemenskap utvärderar realistiskt sin verksamhet i växelverkan med och handledning av patienten och patientens anhöriga ger och tar emot konstruktiv respons i frågor som gäller immobilisering och organisering av immobilisering. kan ansvara för säkerheten i immobiliseringsarbetet. Mål för bedömningen Bedömningskriterierna Ansvar för patientsäkerheten. iakttar gällande förordningar och föreskrifter om patientsäkerhet planerar immobiliseringsarbetet på ett säkert sätt (SHM:s förordning om uppgörande av en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses) arbetar i enlighet med enhetens plan för kvalitetsledning och för hur patientsäkerheten ska tillgodoses använder flytande systemet för anmälning om farliga situationer inom hälsovården (HaiPro) för att främja patientsäkerheten iakttar bestämmelserna och föreskrifterna om datasekretess iakttar patientsäkerheten vid användning av såg, förbandssax och kniv ansvarar för patientens strålskydd enligt föreskriften STUK 1.7 Strålskyddsutbildning inom hälsovården tar vid handledning av patienter hänsyn till SHM:s förordning om kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten ska tillgodoses lär arbetsgruppens medlemmar att beakta särskilda behov hos olika patienter och patienter i olika åldrar som är i behov av immobilisering lär arbetsgruppens medlemmar att förebygga komplikationer hos olika patienter och patienter i olika åldrar som är i behov av immobilisering främjar arbetshälsan och en god arbetsmiljö med sitt professionella arbete. 20

22 Ansvar för arbetarskyddet. planerar och utför sitt arbete med iakttagande av arbetarskyddsbestämmelserna planerar och utför sitt arbete med iakttagande av arbetssäkerhetsföreskrifterna iakttar bestämmelserna och föreskrifterna om kemikaliesäkerhet bland annat med tanke på syntetiska gipsmaterial och lim (kemikalier och damm) utnyttjar uppdaterad kunskap om lagen om produkter och utrustning för hälso- och sjukvård ser dagligen till att utrustningen är i användbart arbetssäkert skick ser till att apparaterna underhålls regelbundet gör enligt förordningar och anvisningar vid behov anmälan om farliga situationer i anslutning till produkter och utrustning för hälso- och sjukvård utnyttjar uppdaterad kunskap om säkerhet och riskhantering i immobiliseringsarbetet (till exempel elsäkerhet, strålsäkerhet, säkerhetsfaktorer i anslutning till användning av apparater och arbetsredskap, principerna för riskhantering) ansvarar i hotfulla situationer för att han/hon själv, de övriga medlemmarna av arbetsgemenskapen och patienterna är trygga i enlighet med föreskrifterna på arbetsplatsen bemöter en aggressiv patient på ett professionellt sätt med beaktande av arbetar- och patientskyddet utnyttjar kunskap om de fysiska och mentala faktorer som inverkar på arbetsbelastningen handleder arbetsgemenskapens medlemmar i att förvara vårdtillbehör och material på ett ändamålsenligt sätt underhåller de tillbehör som behövs vid immobilisering ser till att hjälpmedlen är användbara (hela och rena ) innan de tas i bruk övervakar som sakkunnig i immobiliseringsarbete att arbetarskyddet beaktas i arbetsgemenskapen använder flytande systemet för anmälan om farliga situationer inom hälsovården (HaiPro) för att främja arbetarskyddet uppmuntrar sina kolleger att utveckla säkerhetsfaktorer i anslutning till arbetet, arbetsgemenskapen och arbetsmiljön. 21

23 Ansvar för ergonomin. utnyttjar uppdaterad information om ergonomi publicerad av Institutet för arbetshygien deltar som sakkunnig i immobilisering i planeringen av en ergonomisk arbetsmiljö flyttar en patient ergonomiskt riktigt både ensam och som en del av arbetsgruppen använder ergonomiska arbetsmetoder handleder arbetsgruppens medlemmar i ergonomi i anslutning till immobilisering. Beaktande av strålsäkerheten. handlar enligt Strålsäkerhetscentralens uppdaterade bestämmelser och anvisningar om strålsäkerhet (STUK 1.7) inom hälsovården handleder enligt praxis inom det egna ansvarsområdet övriga medlemmar av arbetsgruppen i frågor som gäller strålsäkerhet ansvarar i enlighet med bestämmelserna för att patienten, examinanden själv, den övriga personalen och vårdmiljön är skyddad mot strålning ansvarar enligt praxis inom det egna ansvarsområdet för att det finns tillräckligt med fungerande strålskydd utnyttjar kunskap om övervakning av strålverksamhet på arbetsplatsen. Aseptisk verksamhet. iakttar god hygienpraxis inom hälsovården tar i sitt arbete hänsyn till lagen om smittsamma sjukdomar och principerna för förebyggande av infektioner tar, som en del av arbetsgruppen, mikrobiologiska prover av en immobiliseringspatient utför arbetet aseptiskt och följer en aseptisk arbetsordning utnyttjar kunskap om vården av olika isoleringspatienter och iakttar de anvisningar som givits om isolering tar i sitt arbete hänsyn till betydelsen av en aseptisk verksamhet med tanke på mänskliga (till exempel smärta och lidande, förändringar i funktionsförmågan, estetiska förändringar) och ekonomiska faktorer. 22

24 kan delta i patientens immobiliseringsprocess. Mål för bedömningen Att delta i vårdprocessen. Bedömningskriterierna deltar enligt praxis inom det egna ansvarsområdet i bedömningen av vårdbehovet hos en immobiliseringspatient bedömer hur patienten klarar av sina vardagliga sysslor under immobiliseringen deltar inom det egna ansvarsområdet i planeringen av en immobiliseringspatients vård ställer upp mål för immobilisering i samarbete med läkaren och vid behov med den övriga vårdpersonalen eller arbetsgruppens medlemmar bedömer hur patienten mår och om målen för vårdplanen har uppnåtts tar hänsyn till patientens särskilda behov i anslutning till den psykiska, fysiska och sociala rehabiliteringen bedömer hur immobiliseringspatientens rehabilitering framskrider dokumenterar omsorgsfullt planen, genomförandet och bedömningen av patientens vård i arbetsenhetens datorstödda patientsystem utnyttjar kunskap om strukurerad dokumentering. kan bedöma sin beredskap att arbeta i olika verksamhetsmiljöer för immobilisering. Mål för bedömningen Bedömning av den egna beredskapen att arbeta i verksamhetsmiljöer för immobiliseringsarbete. Bedömningskriterierna bedömer realistiskt sin beredskap att ordna immobilisering inom den grundläggande hälsovården bedömer realistiskt sin beredskap att ordna immobilisering inom specialsjukvården bedömer realistiskt sina möjligheter och sin förmåga att samarbeta med regionens privata producenter av immobilisering bedömer sin beredskap att genomföra immobilisering på en jour- och tidsbeställningspoliklinik bedömer sin beredskap att genomföra immobilisering på en operations- och anestesiavdelning bedömer sin beredskap att genomföra immobilisering av barn och vuxna på en avdelning 23

25 Sätten att påvisa yrkesskickligheten bedömer sin yrkesetiska verksamhet i immobiliseringsarbete bedömer mångsidigt sin verksamhet som sakkunnig i en yrkesövergripande arbetsgrupp bedömer mångsidigt sitt genomförande av ett säkert immobiliseringsarbete bedömer realistiskt sin uppgift och sitt ansvar i patientens vårdprocess. påvisar sin yrkesskicklighet i examensdelen Professionell verksamhet i verksamhetsmiljöer för immobiliseringsarbete genom att utföra immobiliseringsarbete i socialoch hälsovårdens servicesystem inom den grundläggande hälsovården eller inom specialsjukvården i en offentlig eller privat servicemiljö. åskådliggör utgående från sin egen arbetsenhet hur immobiliseringsarbetet organiseras regionalt inom social- och hälsovården (regionala vårdstigar och vårdmöjligheter). kan arbeta i någon av de enheter som nämns i examensgrunderna i stället för i sin egen arbetsenhet. fungerar som sakkunnig i immobiliseringsbehandling i patientens vård- och rehabiliteringsprocess och i ett yrkesövergripande samarbetsnätverk. beaktar patient- och arbetarskyddet samt yrkesetiska principer. Han/hon bedömer och motiverar sin verksamhet och sin funktionsberedskap i immobiliseringspatientens vård- och rehabiliteringsprocess utgående från vetenskaplig och erfarenhetsbaserad kunskap. bedömer sin beredskap att verka i verksamhetsmiljöer för immobiliseringsarbete. När det gäller mottagning, vård, fortsatt vård och att sända hem en patient kan examinandens kompetens på en operations- och anestesiavdelning och på bäddavdelningar också utvärderas av andra än sakkunniga i immobiliseringsbehandling. Bedömarna observerar och utvärderar examinandens verksamhet och ger en skriftlig bedömning av prestationen. kan också komplettera sin examensprestation muntligt och med dokument som tas fram under examensprocessen. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. 24

26 3.2 Immobiliseringsarbete Krav på yrkesskicklighet kan planera och genomföra immobiliseringsbehandling av en patient lindra patientens smärta i samband med olika typer av immobiliseringsbehandlingar genomföra immobiliseringsbehandling av en patient enligt läkarens vårdanvisningar genomföra immobiliseringsbehandling av patienter som hör till specialgrupper handleda en immobiliseringspatient och patientens anhöriga utvärdera sitt immobiliseringsarbete. Bedömning (mål och kriterier för bedömningen) Krav på yrkesskicklighet kan planera och genomföra immobiliseringsbehandling av en patient. Mål för bedömningen Bedömning av patientens behov av vård samt planering och genomförande av vården. Bedömningskriterierna gör självständigt en situationsanalys av en vuxenpatient, hur brådskande är vårdbehovet och vilken är den rätta vårdplatsen, utgående från arbetsenhetens förhållningsregler beaktar patientens och de anhörigas utlåtanden utreder via intervjuer och patientjournaler patientens skademekanism beaktar immobiliseringsbehandlingen, patientens funktionsförmåga, bakomliggande sjukdomar och medicinering försäkrar sig om patientsäkerheten gör självständigt en klinisk undersökning av en vuxenpatient gör, enligt det egna ansvarsområdet, en skriftlig vårdplan fattar vårdbeslut i anslutning till immobiliseringsarbetet med beaktande av patientens ålder, anatomi och fysiologi samt övrig funktionsförmåga utnyttjar information om patientens hälsotillstånd och åldersrelaterade förändringar bedömer patientens återhämtningsprocess och den genomförda immobiliseringsbehandlingen. 25

27 Beaktande av särskilda behov hos barnpatienter i immobiliseringsarbetet. Professionell växelverkan och kommunikation. deltar som medlem av vårdteamet i bedömningen av när och var en patient bör vårdas utnyttjar kunskap om hur och var man i regionen vårdar barnpatienter gör en klinisk undersökning av barnpatienter tillsammans med en läkare utnyttjar i arbetet sin kunskap om stödorganens anatomiska gränserna och styrkor samt ledernas vinklar hos barnpatienter och motiverar sina beslut utgående från denna kunskap utnyttjar kunskap om klassificeringen av frakturer hos barn (till exempel Salter Harris) och särdragen i anslutning till frakturer hos barn (Torus, greenstick) utnyttjar kunskap om barnpatientens kognitiva och fysiska utvecklingsnivå samt psykiska balans berättar på ett motiverande sätt för barnet och barnets anhöriga om fördelarna med immobiliseringsbehandlingen stöder vid behov barnet och barnets anhöriga i att binda sig vid att behandlingen blir långvarig kan utgående från immobiliseringsbehandling samarbeta med övriga som deltar i barnets vård (rehabilitering, hemvård osv.). lyssnar på vad patienten och patientens anhöriga har att berätta om det som inträffat samt om hur patienten mår och klarar sig i vardagen konsulterar vid behov andra sakkunniga inom hälsovården uppmuntrar patienten och de anhöriga att delta i vården samt planeringen och genomförandet av den fortsatta vården förutser på ett flexibelt sätt arrangemang av patientens eventuella fortsatta vård och informerar olika samarbetsparter i frågor som berör den fortsatta vården rapporterar på ett begripligt sätt både muntligt och skriftligt om patientens vårdprocess främjar för sin del en professionell växelverkan i arbetsgemenskapen bygger upp ett förtroende i arbetsgruppen. 26

28 kan lindra patientens smärta i samband med olika typer av immobiliseringsbehandlingar. Mål för bedömningen Smärtlindring Bedömningskriterierna observerar patientens beteende och kommunikation utreder och bedömer patientens smärta, dess karaktär (till exempel nervsmärta) och intensitet med hjälp av mångsidiga metoder informerar arbetsgruppen om patientens smärta identifierar långvarig smärta och dess effekt på kroppen tryggar patientsäkerheten i samband med smärtlindring iakttar författningar och rekommendationer i anslutning till läkemedelsbehandling (till exempel SHM:s Säker läkemedelsbehandling, Nationell handbok för genomförande av läkemedelsbehandling inom socialoch hälsovården) iakttar enhetsspecifika anvisningar om smärtlindring för vuxna och barn ansvarar inom sitt eget ansvarsområdet, för smärtlindring av en barn- och vuxenpatient före, under och efter immobiliseringsbehandlingen använder mångsidiga icke-medicinska smärtlindringsmetoder (kyla, ställning och stöd, främjande av en trygghetskänsla osv.) dokumenterar i vårdplanen de smärtlindrande läkemedel som patienten fått samt övriga smärtlindrande åtgärder observerar en patient som har fått smärtlindrande läkemedel dokumenterar i vårdplanen effekterna av de smärtlindrande läkemedel som patienten fått samt övriga åtgärder i anslutning till smärtlindringen observerar och identifierar biverkningar av smärtlindrande läkemedel handleder patienten och anhöriga under immobiliseringen att iaktta smärta och frågor i anknytning till den smärtlindrande medicineringen enligt läkarens vårdanvisningar handleder övrig vårdpersonal i smärtlindring av en immobiliseringspatient. 27

29 kan genomföra immobiliseringsbehandling av en patient enligt läkarens vårdanvisningar. Mål för bedömningen Materialanvändning Immobilisering av övre extremitet. Bedömningskriterierna väljer material för immobiliseringsbehandlingen så att de på bästa möjliga sätt motsvarar läkarens anvisningar om stödåtgärder samt att de motsvarar patientens individuella behov i anslutning till immobiliseringsbehandlingen väljer material för immobiliseringsbehandlingen utgående från patienten till exempel med hänsyn till patientens ålder, funktionella nivå eller psykiska egenskaper använder ändamålsenligt och utgående från patienten olika vadderingar i anslutning till stöd- och gipsmaterialen (strumpa, skum, filt, vadd osv.) genomför immobiliseringsbehandlingar med följande material som används i immobiliseringsarbete kalk glasfiber plastgips mjukgips termoplastiskt material använder ändamålsenligt olika fästtekniker (band, spännen, kardborrband, självhäftande förband, stretchförband osv.) utgående från patienten handleder övrig vårdpersonal i att bearbeta materialen och informerar om deras stödjande egenskaper. iakttar läkarens vårdanvisningar vid immobilisering av en övre extremitet tryggar patientsäkerheten fungerar som sakkunnig i immobiliseringsbehandling av sådana frakturer i en övre extremitet som är i gott läge och sådana som är komplicerade utnyttjar kunskap i anslutning till frakturer i en övre extremitet, till exempel Barton, Chauffeur, Galeazzi och Monteggia utför självständigt följande stödbehandlingar för en barn- eller vuxenpatient med beaktande av läkarens vårdanvisningar samt utnyttjar i arbetet sin kunskap om stödorganens anatomiska gränser och styrkor samt ledernas vinklar : 28

30 Immobilisering av nedre extremitet. handledsfraktur med god ställning stödbehandling av Colles fraktur stödbehandling av Smiths fraktur stödbehandling av frakturer i metakarpal- (MC) och handledsbenen, till exempel Scaphoideumfraktur stödbehandling av frakturer i fingerben stödbehandling av frakturer i underarmen och armbågsleden stödbehandling av frakturer i överarmen stödbehandling av en kirurgiskt behandlad övre extremitet genomför utöver de ovannämnda stödbehandlingarna behandling av en fraktur med god ställning i handleden hos ett barn med iakttagande av läkarens vårdanvisningar samt sin kunskap om stödorganens anatomiska gränser och styrkor samt ledernas vinklar identifierar förändringar i patientens tillstånd och informerar muntligt och skriftligt den övriga vårdpersonalen om dessa. iakttar läkarens vårdanvisningar vid immobilisering av en nedre extremitet tryggar patientsäkerheten fungerar som sakkunnig i immobiliseringsbehandling av sådana frakturer i en nedre extremitet som är i gott läge och sådana som är komplicerade utnyttjar kunskap om Lisfrancs och Pilon tibilale frakturer, frakturer i språngbenet och hälbenet samt kondylfrakturer i underbenet och låret utnyttjar kunskap om klassificeringen av frakturer i vristen (till exempel Webers klassificering) utför självständigt följande stödåtgärder för en barneller vuxenpatient med beaktande av läkarens vårdanvisningar samt sin kunskap om stödorganens anatomiska gränser och styrkor samt ledernas vinklar: stödbehandling av metatarsal (MT) -frakturer stödbehandling av frakturer i fotens övriga ben stödbehandling av fraktur i vristområdet stödbehandling av fraktur i underbensområdet inklusive gipsning med etappteknik och kilning av gipset stödbehandling av fraktur i knäet stödbehandling av fraktur i patellaområdet stödbehandling av fraktur i lårbensområdet stödbehandling av en kirurgiskt behandlad nedre extremitet 29