Examenstillfällen och att visa sin yrkesskicklighet i specialyrkesexamen i ledarskap

Transkript

1 Examenstillfällen och att visa sin yrkesskicklighet i specialyrkesexamen i ledarskap Anna-Lena Groos Ålands yrkesgymnasium, företagsekonomi Specialyrkesexamen i ledarskap Mariehamn 19 november 2015

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2 2. Syfte 2 3. Målsättning 2 4. Bakgrund Självstyrelsen på Åland Fristående examina på Åland 3 5. Fristående examina Anordnaden av fristående examina Avläggande av fristående examina Grunderna för fristående examina Personlig tillämpning Bedömning av yrkesskickligheten 7 6. Kunnande som ska visas Struktur, delar och uppbyggnad Sätt att visa yrkesskickligheten Intervjuer Intervjufrågor och svar Allmänna kommentarer Sammanfattning och slutsatser 21 Källor 24 1

3 1. Inledning Ålands yrkesgymnasium kommer att starta upp ett antal fristående examina och specialyrkesexamen i ledarskap är en av dessa. Jag har under min utbildning till examensmästare koncentrerat mig på specialyrkesexamen i ledarskap och därför föll det sig naturligt att jag utreder sådant som jag tycker är utmanande med specialyrkesexamen i ledarskap. Jag har haft svårigheter att förstå hur de teoretiska bedömningskriterierna ska kunna visas av en examinand och sedan bedömas under ett examenstillfälle. Det är lättare att kunna se hur någon bygger ihop en trappa än att se hur någon hanterar ett nätverk till exempel. Att bedöma icke-påtagbara färdigheter är svårt. 2. Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur examinanden i praktiken visar sin yrkesskicklighet och hur examenstillfällena ordnas av olika utbildningsanordnare. 3. Målsättning Målsättningen är att ta reda på hur man arrangerar ett bra examenstillfälle, hur man som handledare kan råda examinanderna att visa sin yrkesskicklighet och hur man som examensmästare ska bedöma examinandens yrkesskicklighet. 4. Bakgrund Landskapet Åland har självstyrelse och besluter själv om bl.a. utbildningsfrågor. Landskapet Åland leds politiskt av lagtinget och landskapsregeringen. Det praktiska arbetet sköts av landskapsregeringens personal, som är organiserade i flertalet avdelningar. Utbildningsfrågor sköts av Utbildnings- och kulturavdelningens utbildningsbyrå med fyra anställda specifikt för utbildningsfrågor. I skrivande stund är Johan Ehn ansvarig minister för Utbildnings- och kulturavdelningen. Lagtingsval förrättas 18 oktober Ålands yrkesgymnasium följer de direktiv som kommer från dessa instanser. Om Ålands yrkesgymnasium vill starta nya utbildningslinjer ska detta godkännas av de som har övergripande beslutanderätt. Ålands gymnasium leds av en politiskt tillsatt styrelse i vilken också ingår lärar- och personalrepresentanter. 2

4 4.1. Självstyrelsen på Åland Självstyrelsen ger ålänningarna rätt att stifta lagar om sina inre angelägenheter och att utöva budgetmakt. Ålands lagstiftande församling eller "riksdag" benämns lagting. Lagtinget tillsätter landskapsregeringen, som är Ålands regering. Ålands självstyrelse regleras i självstyrelselagen för Åland. Självstyrelselagen kan ändras av Finlands riksdag i grundlagsenlig ordning och för alla ändringar krävs Ålands lagtings samtycke. Ändringar i maktfördelningen mellan Åland och riket kräver alltså att båda parter är överens. Den nu gällande självstyrelselagen, som är den tredje i ordningen, trädde i kraft den 1 januari I självstyrelselagen finns bestämmelser bland annat om lagtinget och lagstiftningsbehörigheten, landskapsregeringen, språket, hembygdsrätten och den ekonomiska självstyrelsen. Självstyrelselagen räknar upp de områden där Ålands lagting har lagstiftningsrätt. De viktigaste sektorerna är undervisning, kultur- och fornminnesvård, hälso- och sjukvård, miljö, polis, post m.fl. Ålands gymnasium är en myndighet som består av två skolor; Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium. Detta arbete handlar om en utbildning som ska ordnas av Ålands yrkesgymnasium. Ålandsyrkesgymnasium har utbildningar flera utbildningslinjer; företagsekonomi, hotell- och restaurang, bygg, el, bil, VVS, datateknik, yrkesträningsprogram samt vuxenutbildning. Specialyrkesexamen i ledarskap ordnas av vuxenutbildningen. På Åland har vi haft traditionell vuxenutbildning länge, men nu börjar vi övergå till fristående examina Fristående examina på Åland Vi konstaterade redan att utbildningsväsenet kontrolleras och styrs av ålänningarna själva. Åland befinner sig utbildningsmässigt närmare Sverige än Finland, om man tänker på vart ungdomarna åker för att vidareutbilda sig. Ett faktum för ålänningarna är att de ska bort från ön om de vill studera vidare ålänningar kan inte upprätthålla 3

5 hur många utbildningar som helst. Utbildningsutbudet är ganska stort på Åland, men helt naturligt finns det t ex inget universitet här och man kan heller inte studera alla yrkesämnen här. Jag tror att utbildningsnivån och arbetsklimatet på Åland, motsvarar situationen på fastlandet på 1980-talet. Arbetslösheten är låg och man kan få jobb utan utbildning och ett bra jobb med en gymnasial utbildning. Detta har inget vetenskapligt belägg, utan är mina privata tolkningar av situationen. Många i arbetslivet har kanske ingen utbildning eller önskar få en utökad kompetens. Därför passar systemet med fristående examen ypperligt på Åland. Jag kommer i detta arbete att koncentrera mig på Specialyrkesexamen i ledarskap, 5. Fristående examina Det finns många olika fristående examina. Det finns grundexamen inom olika branscher och specialyrkesexamen inom olika branscher. Antalet verkar utökas hela tiden. Varje fristående examen har en egen examenskommission, som godkänner och besluter om allt inom sina egna examina. Utbildningsstyrelsen i Finland administrerar systemet med fristående examina Anordnande av fristående examina I Föreskrift 15/011/2011 börjar utbildningsstyrelsen med att förklara hur systemet är uppbyggt. Allt börjar och slutar egentligen med examenskommissionerna. Examenskommissionerna, som tillsätts av Utbildningsstyrelsen i Finland och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare, ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdandet av examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 4

6 För Specialyrkesexamen i ledarskap har Ålands yrkesgymnasium varit i preliminär kontakt med den aktuella examenskommissionen (Examenskommissionen inom ledarskap) och de uppmanade oss att lämna in en anhållan om avtal. Ett preliminärt utkast till avtal är gjort och kommer att lämnas in så snart Ålands yrkesgymnasiums vuxenavdelning har behandlat ärendet klart Avläggande av fristående examen En central roll i utbildningen spelar examenstillfällena. Det är under dessa tillfällen som examinanden visar att hen kan det som efterfrågas i examensdelarna och bedömningskriterierna. Den som studerar inom systemet för fristående examen kallas för examinand. Examensdelarna och bedömningskriterierna är olika helheter och delar som respektive examenskommission bestämt att examinanderna bör kunna för att få en fristående examen. En examen består av flera examensdelar. Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. Det är examinanden själv som ska ordna sina examenstillfällen. Det kan vara problematiskt att veta hur man som examinand på ett bra sätt kan visa att man uppfyller bedömningskriterierna under ett examenstillfälle. Denna problematik kommer jag att försöka reda ut här, för Specialyrkesexamen i ledarskap. För om det är oklart för mig som blivande examensmästare och framtida eventuell handledare, är det också högst troligt att en examinand är osäker. 5

7 5.3. Grunderna för fristående examen Utbildningsstyrelsen i Finland förklarar att man i examensgrunderna fastställer vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till vardera examen, hur olika examen är uppbyggda, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (målen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. Mitt intresseområde gäller just sätten att visa yrkesskicklighet inom specialyrkesexamen för ledarskap. En examensdel utgör ett delområde inom yrket, som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen, till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna, koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. Examensdelarna omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Bedömningen ska täcka alla de mål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Examinanden kan bli underkänd i en examensdel eller under ett examenstillfälle. Då är det viktigt att bedömarna kan motivera varför examinanden blev underkänd. Litet bakvänt kan man säga att det därför också är viktigt att veta hur examinanden på bästa sätt kan visa sin yrkesskicklighet och hur man kan arrangera goda examenstillfällen. Vet man dessa två saker, kan man handleda och ge råd på sådana sätt att examinander inte behöver bli underkända på grund av teknikaliteter i alla fall. Examenskommissionerna har gett preciserande anvisningar om sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Det kan också finnas direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. I teoretiska färdigheter, som att planera verksamheten, är det vanligt att komplettera det autentiska arbetet med skriftliga dokument. 6

8 5.4. Personlig tillämpning Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering. Det betyder att man i en fristående examen inte studerar alla klasskamrater tillsammans i en sammanhållen grupp, som följer samma schema. Istället gör man en personlig plan. Det man redan kan, ska man visa under ett examenstillfälle att man kan. Om man då kan allt som krävs, återstår bara att planera sina examenstillfällen och genomföra dem. Det är ovanligt att en examinand inte behöver lära sig något nytt alls för att kunna ta sin examen Bedömning av yrkesskickligheten Utbildningsstyrelsen i Finland beskriver noggrant hur man ska bedöma den yrkesskicklighet som examinanden redan har skaffat sig genom arbete. Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömarna ska vara tre till antalet. En representant från utbildningsinstitutionen, en arbetstagare på examinandens arbetsplats och en chef/förman med högre rang från examinandens arbetsplats. En av dessa tre ska vara examensmästare och ingen av de tre får vara examinandens handledare eller lärare. Alla bedömare ska ha genomgått en bedömarutbildning. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och 7

9 lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna, efter examenstillfället. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. I Specialyrkesexamen i ledarskap finns många teoretiska examensdelar bedömningsgrunder. Ett exempel på en sådan bedömningsgrund kan vara att examinanden löser problem och konfliktsituationer under beaktande av parternas perspektiv. I ett sådant här fall måste bedömarna vara överens om att de sett eller att det bevisats för dem att examinanden klarar av det som efterfrågas. Om man är i en situation att man bara har examinandens utlåtande att lita på, blir det en svårare situation. Då kan man fråga sig om man kan lita på examinanden då hen säger att hen kan detta galant. Bedömarna borde kanske då istället ta sig tid att intervjua medarbetare till examinanden och höra sig för om examinanden kan godkännas i denna bedömningsgrund. Detta arbete ska försöka finna olika möjligheter att visa sin yrkesskicklighet under smarta examenstillfällen. 6. Kunnande som ska visas Examenskommissionen för ledarskap har specificerat allmänna krav på de personer som kan antas som examinander. De som avlägger specialyrkesexamen i ledarskap ska ha en gedigen praktisk erfarenhet av ledningsarbete samt kunnande och sakkunskap om verksamheten i sin bransch och sin organisation. För att avlägga specialyrkesexamen i ledarskap måste man ha arbetserfarenhet som ledare. Examinanden ska kunna leda och utveckla det egna ansvarsområdet i sin organisation och ansvara för ledningen av verksamheten i sin enhet eller inom det egna ansvarsområdet, på ett sådant sätt att organisations strategier genomförs och uppsatta mål nås. När examinanden avlägger examen visar hen genom verksamheten inom det egna ansvarsområdet att hen kan genomföra organisationens strategi i praktiken och 8

10 exminanden informerar i sin tur organisationens högsta ledning om hur strategin har genomförts. Examinander som avlägger denna examen kan leda sin organisation i en föränderlig verksamhetsmiljö, som är allt mer inriktad på nätverkande och där det är viktigt att engagera olika människor och aktörer i arbetet för en framgångsrik verksamhet. Bedömningskraven innehåller många olika teoretiska och svårbevisade påståenden. Det är viktigt att ge praktiska exempel på hur examinanden kan påvisa att hen behärskar det som efterfrågas. Vidare fortsätter examenskommissionen att beskriva den bakomliggande strukturen för Specialyrkesexamen i ledarskap. Den centrala tanken inom specialyrkesexamen i ledarskap är att ledningsarbete är en helhetsinriktad verksamhet där ledningen av verksamheten, ledningen av människorna och utvecklingen av det egna ledarskapet bildar en enhetlig helhet. Examinanden planerar, leder och utvärderar verksamheten målinriktat och i interaktion med andra aktörer. För att kunna leda krävs det att ledaren/examinanden ska kunna göra en helhetsbedömning av det egna ansvarsområdet, planera och leda verksamheten utifrån organisationens strategi, identifiera förändringsbehov och utvecklingsobjekt samt genomföra utvecklingsåtgärder. Att leda förändring ingår i alla ledares arbete och kompetens. En väsentlig del av ledningsarbetet består av att motivera och engagera de personer och aktörer som är verksamma inom ansvarsområdet. För att man ska kunna utvecklas som ledare krävs att den egna rollen och de egna styrkorna samt utvecklingsbehoven identifieras och att det egna ledarskapet systematiskt utvecklas. Alla dessa centrala sidor av ledarskapets konst ska examinanden visa att hen behärskar under flertalet examenstillfällen. En examensdel kan delas upp i flera examenstillfällen. Man kan visa yrkesskickligheten för olika antal bedömningsgrunder per gång. I samband med den personliga tillämpningen vid avläggandet av examen planeras och genomförs examenstillfällena så att särdragen i examinandens organisation beaktas. Man beaktar exempelvis om det är frågan om en organisation inom den offentliga eller den privata sektorn. För att avlägga Specialyrkesexamen i ledarskap är de viktigt att examinanden arbetar som ledare och därmed har en organisation som hen verkar inom. 9

11 6.1. Struktur, delar och uppbyggnad Specialyrkesexamen i ledarskap består av två examensdelar, en obligatorisk och en valfri del. För att få examen krävs att den obligatoriska examensdelen och en valfri examensdel avläggs. Den obligatoriska examensdelen är Att arbeta som ledare. Den har 36 olika bedömningskriterier som examinanden ska kunna påvisa att hen kan. De valfria examensdelarna, av vilka examinanden väljer en, är 1. Att leda personal, som har 21 bedömningskriterier. 2. Att leda kundrelationer, som har 20 bedömningskriterier. 3. Att leda produktion, som har 17 bedömningskriterier 4. Att leda nätverk, som har 22 bedömningskriterier Om examinanden väljer examensdelen Att leda personal ska hen vara organisatorisk förman för de underställda. En examinand som väljer examensdelen Att leda kundrelationer arbetar antagligen med försäljning mot privata kunder eller mot företag. Examinanden måste ha interna eller externa kunder i sitt arbete för att kunna avlägga examensdelen, tycker jag. En examinand som väljer examensdelen Att leda produktion arbetar troligtvis inom industrin. Organisationen tillverkar någonting med flera anställda i produktionen. Examinanden arbetar inte i ett enmansföretag. I examensdelen Att leda nätverk leder och koordinerar examinanden externa eller interna nätverk som anknyter till den egna organisationens verksamhet. Nätverken kan vara till exempel underleverantörsnätverk för inköp, produktion eller marknadsföring eller nätverk för skötsel av tjänster som lagts ut på entreprenad. Nu följer en beskrivning av de olika examensdelarnas huvudinnehåll. 10

12 Den obligatoriska examensdelen Att arbeta som ledare Examensdelens huvudsakliga innehåll är: - Planering, ledning och utveckling av verksamheten inom ansvarsområdet - Utveckling av sitt ledarskap och sin ledarskapskompetens Den valbara examensdelen Att leda personal Examensdelens huvudsakliga innehåll är: - Bedömning av personalresurser - Ledning och utveckling av personalen - Planering av ett projekt som gäller personalledning - Ledning av ett projekt som gäller personalen Den valbara examensdelen Att leda kundrelationer Examensdelens huvudsakliga innehåll är: - Bedömning av kundrelationer - Ledning och utveckling av kundrelationer - Planering av ett projekt som gäller ledning av kundrelationer - Ledning av ett projekt som gäller ledning av kundrelationer Den valbara examensdelen Att leda produktion Examensdelens huvudsakliga innehåll är: - Bedömning av produktion - Ledning och utveckling av produktion - Planering av ett projekt som gäller ledning av produktion - Ledning av ett projekt som gäller ledning av produktion Den valbara examensdelen Att leda nätverk Examensdelens huvudsakliga innehåll är: - Bedömning av utgångsläget i fråga om nätverksverksamhet - Ledning av nätverksverksamhet - Planering av ett projekt som gäller ledning av nätverksverksamhet - Ledning av ett projekt som gäller ledning av nätverksverksamhet 11

13 6.2. Sätt att visa yrkesskickligheten Då man studerar de valbara examensdelarnas huvudsakliga innehåll, förstår man att det i Specialyrkesexamen i ledarskap, är svårt att se med egna ögon i verkliga livet, det som ska påvisas att man kan och sedan bedömas. Examenskommissionen har följande text om påvisande av yrkesskicklighet: Examinanden visar sin yrkesskicklighet vid ledning av verksamheten inom sitt ansvarsområde när hon eller han planerar verksamheten inom sitt ansvarsområde utifrån organisationens strategi och gör upp en skriftlig verksamhetsplan, organiserar och leder verksamheten inom sitt ansvarsområde, utvärderar verksamheten och drar slutsatser för utvecklingen av den och utvecklar sitt ledarskap planmässigt. Bedömningsmaterialet består av skriftliga bedömningar av de examenstillfällen som fastställts i den plan som gjorts upp för examinandens examen samt av den bedömda verksamhetsplanen för ansvarsområdet. Examinanden kan eventuellt komplettera sina examensprestationer med andra välmotiverade dokument som gäller processen och som hon eller han själv tagit fram under processen. Dessa dokument fogas till bedömningsmaterialet när de bedömts. 7. Intervjuer Jag tycker att examenskommissionens förslag på hur man ska visa sin yrkesskicklighet är otydliga och teoretiska. För att ta reda på olika alternativa sätt att visa yrkesskickligheten och anordnande av examenstillfällen, vilka ska vara möjliga att genomföra i verkligheten, har jag intervjuat flertalet personer med erfarenhet av specialyrkesexamen i ledarskap. Det har varit utmanande i Svenskfinland att hitta personer med erfarenhet som samtidigt har kunnat ta sig tid att svara på mina intervjufrågor. Jag har intervjuat eller fått svar i skriftlig form av personer so i huvudsak kan kategoriseras som tre utbildningsanordnare, två bedömare och två handledare. Några av 12

14 dessa har varit examensmästare. Svaren jag har fått har varierat en del, vilket är intressant. Nu kommer jag att lista de elva frågor jag ställt till alla sju personer som svarat. Efter varje fråga, sammanfattar jag vad intervjupersonerna sagt om ämnet. Alla har inte svarat på alla frågor. Allra sist i denna lista sätter jag en rubrik som heter Allmänna kommentarer. Under intervjuerna har det framkommit intressanta saker som inte ryms under någon fråga. Under Allmänna kommentarer samlar jag sådana saker. Att hitta behöriga personer att intervjua har varit svårt. Jag tog helt enkelt alla jag hittade som hade en åsikt och som accepterade att svara på frågorna. På så vis fick jag ihop sju intervjupersoner, som jag här benämner intervjuperson A-G. 8. Intervjufrågor och -svar Här redovisas frågorna till examensmästare, bedömare, handledare och utbildningsanordnare av specialyrkesexamen inom ledarskap samt de olika svar jag fått. Intervjuperson A har arbetat som handledare inom en utbildningsorganisation i många år med specialyrkesexamen i ledarskap. Intervjuperson B har varit bedömare i flertalet examenstillfällen för specialyrkesexamen i ledarskap och för ledarskap inom vård. Intervjuperson C har varit handledare för en examinand i specialyrkesexamen i ledarskap. Hen har också en insikt i hur utbildningen ordnades praktiskt. Intervjuperson D har inte stor erfarenhet specialyrkesexamen i ledarskap. Hen har arbetat som handledare en gång för en examinand. Intervjuperson E har arbetat som handledare inom en utbildningsorganisation med specialyrkesexamen i ledarskap. Intervjuperson F arbetar som handledare inom en utbildningsorganisation med specialyrkesexamen i ledarskap. Intervjuperson G har varit handledare några gånger och en gång har hen bedömt en examinand i specialyrkesexamen i ledarskap. 13

15 Fråga 1 Vilka är de vanligaste sätten att påvisa sin yrkesskicklighet inom specialyrkesexamen i ledarskap? Intervjuperson A svarar att man visar sin yrkesskicklighet genom praktiskt arbete och kompletterande dokument. Ett examenstillfälle kan vara länge, upptill tre månader långt. Intervjuperson B svarar att långa skrifter är vanliga där examinanden beskriver på vilket sätt hen arbetar och vilken yrkesskicklighet hen har. Intervjuperson C svarar att hen träffade sin examinand regelbundet, examinanden förde loggbok och de två hade teoriutbyte i handeldande samtal. På detta vis fick C en god bild av examinandens yrkesskicklighet. Intervjuperson D betonade vikten av regelbundna samtal. Intervjuperson E säger att man följer ju alltid examenskriterierna och utgår från yrkesskicklighetskraven. Obligatorisk är ju en skriftlig verksamhetsplan, verksamhetsplanering, omfattande operativa helheter t ex planering av verksamhet, arbete i nätverk, ledning av ekonomi, ledning av processer, utvecklingsplan för sina ledarskapsfärdigheter, ett projekt och bedöma, leda och utveckla i den valbara delen Intervjuperson F svarar att examinanden går igenom ledarskapssituationer med sin/sina bedömare. Intervjuperson G säger att det hen har erfarenhet av, gjordes som ett tidsbegränsat projekt där examinanden kunde påvisa sin yrkesskicklighet som ledare av en grupp och planera och leda verksamheten som ingår i projektet. (projekt torde vara samma som examenstillfälle, författarens anmärkning) Fråga 2 Vilket är det mest udda sättet att påvisa sin yrkesskicklighet som du upplevt? Intervjuperson A svarar att det mest udda sättet hen upplevt är att examinanden använt foton från olika sammanhang, som en beskrivning på hur examinanden arbetar och i vilka miljöer. Fotona används som komplement till andra sätt att visa sin yrkesskicklighet. Intervjuperson C säger att oväntade inslag ofta är personliga erfarenheter som examinanden har. För att bedömarna eller handledare ska kunna locka fram all kunskap och erfarenhet från en examinand, som kanske är blygsam, krävs det att bedömarna/handeldarna lyssnar aktivt, interagerar med examinanden, har en ömsesidig relation där alla jobbar för examinandens utveckling. Man ska ha en hög etik i dessa 14

16 frågor. Bedömarnas eller handledarens personliga tillkortakommanden får inte inverka negativt på examinandens process. Fråga 3 Den obligatoriska examensdelen Att arbeta som ledare har 36 olika bedömningskriterier. Går ni igenom alla 36 olika kriterier och kontrollerar att examinanden kan varenda en? Intervjuperson A svarar att man tar huvudrubrikerna/huvudteman och belyser dem genom de olika kriterierna. Man kan inte påvisa med hundra procents säkerhet att man verkligen behärskar alla kriterier. Där måste bedömarna se skogen fast det är en massa träd i vägen. Bedömarna ska låta examinanden beskriva kvalitativt hur hen jobbar med de olika kriterierna. Bedömarna ska också minnas att examinanden bör följa organisationens olika ledningssystem. Intervjuperson B svarar att summeringen per examensdel är viktigast, att man som bedömare ser helheten. Alla kriterier ska läsas igenom av alla berörda. Sedan kan man bunta ihop några kriterier som berör samma saker och examinanden kan således påvisa sin yrkesskicklighet gentemot en grupp kriterier på samma gång. Alla kriterier ska kollas upp. Intervjuperson C svarar att hen gick igenom de olika kriterierna under de regelbundna träffarna hen hade med examinanden. Hen diskuterade tillsammans med examinanden igenom olika konkreta situationer och därigenom gick de igenom alla kriterierna. Processen tog en längre tid. Det var inget de gjorde på en träff. Intervjuperson E säger att examinanden ska klara alla 36 kriterier, men man går igenom punkterna som helheter. Intervjuperson F säger att examinanden ska göra en planering av sin inlärning och då gås alla kriterier igenom. Under examenstillfället/tillfällena ska examinanden visa att hen har den yrkesskicklighet som krävs. Intervjuperson G berättar att hen som handledare gick igenom alla kriterierna med examinanden. De diskuterade innebörden av alla kriterierna och på vilket sätt hen skulle kunna påvisa sin yrkesskicklighet i nästa varenda ett. G kommer ihåg att de tyckte att det var många kriterier som gick in i varandra. När G var med som bedömare gick man inte igenom alla kriterierna en och en. Examensmästaren hade gjort det innan och hen hade läst alla planer som examinanden lämnade in innan. 15

17 Fråga 4 Hur kan man försäkra sig om att examinanden faktiskt kan dessa olika 36 kriterier om det är ett skriftligt arbete som påvisar skickligheten? Intervjuperson A svarar att det aldrig bara ska vara ett skriftligt arbete som påvisar yrkesskickligheten. Examinanden måste under examenstillfällena visa sin skicklighet i praktiken och sedan vid behov komplettera med skriftligt material. Intervjuperson B svarar att examinanden ska beskriva med ord hur hen behärskar de olika kriterierna. Examinanden kan t.e.x. beskriva sin samarbetsförmåga eller hur hen leder nätverk. Bedömarna borde gå ut i nätverken och till samarbetspartners och verkligen kontrollera hur examinanden arbetar, om examinanden uppfyller alla kriterier. Detta skulle tyvärr ta alltför stor tid av bedömarna, varför mycket nu görs på en teoretisk nivå. Intervjuperson C säger att det inte går att godkänna enbart skriftligt material, eftersom man inte vet vem som skrivit det. Intervjuperson D anser att skriftliga dokument kan användas som komplement till verkliga arbetssituationer. Intervjuperson E säger att examenstillfällena ju alltid utförs i autentisk miljö med sådana arbetsuppgifter som examinanden har och därför har arbetslivets bedömare kolla på detta. Intervjuperson F säger att examinanden ska presentera en verksamhetsplan för det egna ansvarsområdet samt en personlig utvecklingsplan. För den valfria examensdelen ska ett utvecklingsprojekt dokumenteras. Blir någon punkt oklar kan examinanden komplettera muntligt. Intervjuperson G tycker inte att examinanden kan behöva påvisa sin yrkesskicklighet i alla 36 kriterier. Fråga 5 Hur långa examenstillfällen är det vanligt att man arrangerar? Intervjuperson A svarar att de rekommenderar mellan en månads och tre månaders examenstillfällen. Intervjuperson B svarar att ett examenstillfälle ungefär varar två timmar och att man samtalar och hör de som varit med under examenstillfället. Intervjuperson E anser att ett examenstillfälle varar mellan en och två timmar. Intervjuperson F anser att ett examenstillfälle varar cirka två timmar. Intervjuperson G berättar att de examenstillfällen hen deltog i varade cirka två timmar/tillfälle. 16

18 Fråga 6 Kan du beskriva ett optimalt examenstillfälle för specialyrkesexamen i ledarskap? Intervjuperson A svarar att ett optimalt examenstillfälle genomförs på en arbetsplats där det finns ett ledningssystem med klara ledningsprocesser, vilka gör det lättare för bedömarna att bedöma. Bedömarna ska vara närvarande på arbetsplatsen och kunna följa med examinandens arbete under en längre tid. Olika möten och personalplanering är bra och enkla tillfällen för examinanden att visa sin yrkesskicklighet. Intervjuperson B tycker att examinanden ska byta arbetsplats och göra sina examenstillfällen under en några dagar på en annan arbetsplats. Intervjuperson C anser att det optimala examenstillfället sker då bedömarna är med i verkligheten och ser hur examinanden arbetar. Intervjuperson D tycker att t ex att examinanden leder ett styrelsemöte är ett bra examenstillfälle. Att hålla i arbetsordningen, presentera saker för styrelsen, introducera nya saker för styrelsen o.s.v. är ett bra sätt att påvisa sin yrkesskicklighet. Intervjuperson E tycker att t. ex. ett personalmöte där man går igenom verksamhetsplanen och budgeten är ett optimalt examenstillfälle. Intervjuperson F anser att en genomgång av verksamhetsplanen med kompletterande dokument då examinanden också kan svara på utmanande frågor av sina bedömare, är ett optimalt examenstillfälle. Examinanden får visa för sin chef att hen behärskar sitt jobb samt visa på utvecklingsmöjligheter och alternativa tillvägagångssätt. Arbetsgivaren blir medveten om den anställdas kunskap och kan själv få mycket nyttigt ut av ett examenstillfälle Intervjuperson G säger att man i ett optimalt examenstillfälle ska kunna hitta majoriteten av examenskriterierna. Fråga 7 Vad tycker du om att examinanden använder inspelningar för att visa sin yrkesskicklighet? Intervjuperson A svarar att hen anser att användningen av t ex Skype är helt bra att använda som komplement. Intervjuperson B anser att det idag finns sådan teknik som gör det möjligt att komplettera sina examenstillfällen med inspelningar. Dock passar det inte inom alla examina. Intervjuperson C tycker att inspelningar kan användas. Intervjuperson E tycker att det går bra. Kanske ännu bättre i yrkesexamen och grundexamen 17

19 Intervjuperson F säger att beroende på den personliga tillämpningen kan inspelningar vara ett sätt att visa sin yrkesskicklighet. Huvudsaken är att yrkesskickligheten visas på något sätt. Intervjuperson G tycker att det skulle vara jättebra. De examenstillfällen som hen deltagit i har varit ganska teoretiska, där examinanden berättat om sin yrkesskicklighet med Powerpointbilder. Om bedömarna skulle ha fått se en inspelad version av examinanden in action i en ledarskapssituation, skulle det säkert ha varit lättare att bedöma. Alternativet är ju att vara med och se i verkligheten, men det blir ju mycket svårare att arrangera. Fråga 8 Kan man anse att yrkesskickligheten är påvisad om en examinands chef eller kollega säger att examinanden uppfyller de aktuella bedömningskriterierna? Intervjuperson A anser att folk överlag är pålitliga. Bedömarna har alla någon form av bedömarutbildning i bagaget och vet nog vad de gör. Hen har inte upplevt några problem. Intervjuperson B anser att det är svårt att bedöma sin chef. Man kan som underlydande arbetare vara rädd för att stöta sig med chefen. Dessutom kan det vara så att examinandens chef, som också är bedömare på arbetsplatsen, inte arbetar på samma fysiska plats och därför egentligen inte i det dagliga arbetet kan se hur examinanden arbetar. Intervjuperson C anser att det inte kan anses som ett pålitligt sätt att påvisa yrkesskickligheten. Intervjuperson E tycker att eftersom man ordnar en bedömningsutbildning för dem som fungerar som bedömare och går igenom kriterierna så kan man lita på chefens och kollegans bedömning. Intervjuperson F tycker att man kan anse yrkesskickligheten påvisad, för bedömarna har fått introduktion i sin uppgift och vet sitt ansvar. Det är i företagets/organisationens intresse att en person i ledarposition utvecklar sitt ledarskap. En chef eller kollega som kontinuerligt är i kontakt med examinanden kan följa med utvecklingen hos examinanden. Intervjuperson G anser att detta inte är möjligt. Fråga 9 Vilka bedömningskriterier är det svårt att uppfylla under ett examenstillfälle? Intervjuperson A säger att t ex den valbara delen om hur man leder nätverk, kan vara utmanande för examinanden då hen ska visa sin yrkesskicklighet. Sedan är det de kommunikativa och sociala färdigheterna, det interaktiva själva ledarskapet, som är svårast att visa att examinanden kan. Och därför också svårast att bedöma. 18

20 Intervjuperson B svarar att personliga egenskaper är svåra att bedöma, t ex hur examinanden bemöter andra och hanterar nätverk. Intervjuperson C anser att exminandens kommunikativa förmågor, förmåga att analysera olika situationer och hanterandet av nätverk är svåra att visa för exminandens del och svåra att uppfatta för handledarens del. Vad examinanden säger är en annan sak än vad examinandens medarbetare upplever. Intervjuperson G tycker att det som är svårast att se som bedömare, är hur bra examinanden är att ta hand om personalen. Egentligen borde bedömarna fråga personalen som examinanden leder för att kunna bedöma t.ex. hur duktig examinanden är på att engagera och entusiasmera sin personal. Det är svårt att bedöma under ett examenstillfälle där examinanden berättar om hur hen gör. Hen kan ju få det att låta bättre än vad det är i verkligheten. Fråga 10 Kan man uppfylla många bedömningskriterier vid ett examenstillfälle? Kan du beskriva en sådan situation? Intervjuperson A svarar att examinanden kan uppfylla hur många bedömningskriterier som helst. Men examinanden ska skriva en plan över hur hen tänker, allt ska finnas skriftligt och det ska vara över ett tidsspann. Rutinprocesser är enkla att visa. Intervjuperson B anser att det går bra att under en period uppfylla många examenskriterier. Intervjuperson C anser att det är möjligt vid t ex ett arbetsgruppsmöte då olika ärenden och olika aspekter på verksamhet framkommer. Om examinanden är aktiv på mötet kan bedömarna bilda sig en bra uppfattning om examinandens yrkesskicklighet. Intervjuperson E anser att examinanden på ett personalmöte kan man uppfylla många examenskriterier. Intervjuperson F säger att man kan visa i princip alla bedömningskriterierna på en gång, speciellt om det är bedömare med från den egna arbetsplatsen, vilka man dagligen är i kontakt med. Fråga 11 Vad är svårast/lättast att bedöma då examinanden ska uppvisa sin yrkesskicklighet? Intervjuperson A svarar att allt skriftligt, t ex projektplaner är lätta att bedöma. Intervjuperson B svarar att sådant som examinanden hanterar praktiskt, som scheman och faktafrågor är lätta att bedöma. 19

21 Intervjuperson C säger att sådant som man själv inte behärskar är svårt att bedöma. Även sådant som lämnar stort utrymme för tolkning är svårt att bedöma. Konkreta, mätbara delar är lätta att bedöma. Intervjuperson E anser att om examinanden har insatta bedömare så går allt bra. Den personliga tillämpningen är bra, men om den ej är uppdaterad blir det svårt för en bedömare att följa med kriterierna. Det är också svårt om examinanden låser sig vid examensprestationen. 8.1.Allmänna kommentarer Intervjuperson A betonar att det är viktigt att examinanden har en arbetsplats som fungerar rent organisatoriskt. Examinanden ska arbeta som förman, ha tillräckligt med erfarenhet, ha budgetansvar, kunna utveckla, implementera och genomföra strategier. Arbetsplatsen får inte ha för få anställda. Det är alltså viktigt att man utreder var den sökande arbetar och med vad hen arbetar, innan man antar hen till specialyrkesexamen i ledarskap. Intervjuperson B tycker ändå att examinanden kan påvisa sin yrkesskicklighet utan skriftlig dokumentation, om bedömarna har möjlighet att följa hen i arbetet på arbetsplatsen. Det vore bra om bedömarna kunde följa examinanden åtminstone en hel dag. Intervjuperson C anser att bedömarnas sakkunskap borde vara hög och utbildningsorganisationen borde upprätthålla nivån. Hen tycker vidare att det finns fyra viktiga delar som examinanden ska behärska i sitt yrke. Dessa fyra delar är processen, att kunna använda rätt metod/material och teoretiskt förklara varför, teoretiska reflektioner samt nödvändiga nyckelkompetenser. Som bedömare ska man hela tiden ha dessa fyra delar i sinnet och inte blanda bort sig i alla detaljrika kriterier. Intervjuperson D anser att examinanden ska ha en god kunskap om många saker. Hen betonar speciellt lean management, ekonomiskt tänkt, god kvalitet på sitt arbete. Ett speciellt exempel på dokument man kan komplettera med är TOMAS-profiler. D har träffat sin examinands styrelseordförande och intervjuat honom angående examinandens sätt att arbeta. D besökte också examinandens arbetsplats och intervjuade strukturerat 5 medarbetare till examinanden. D skrev en utvärdering och en sammanfattning av sitt undersökande arbete och lämnade över det till bedömarna. D anser att hen fungerade 20

22 som mentor för examinanden, fast den officiella titeln är handledare. D träffade sin examinand 810 gånger under en period av två år. Intervjuperson F ansvarar just nu för en grupp examinander i specialyrkesexamen för ledarskap, vilka kommer att hålla sina examenstillfällen denna månad och hen håller som bäst på att handleda dem. Många upplever examensgrunderna som svårtolkade. Största delen av dessa examinander kommer att hålla ett enda tillfälle kring den obligatoriska delen. Det blir ett mycket omfattande examenstillfälle. En deltagare konstaterade att det blir som ett utvidgat utvecklingssamtal. Lyhördhet och känslighet påpekades av flera intervjupersoner. Det är viktigt att examinanden får det stöd hen behöver för att prestera maximalt. Flera personlighetstyper har negativ självkänsla och därför bör man kunna fiska fram vad examinanden behärskar eller inte behärskar. Vissa personlighetstyper är tvärtom. De tror att de kan allt, fast de nog inte gör det. 9. Sammanfattning och slutsatser Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur examinanden i praktiken visar sin yrkesskicklighet och hur examenstillfällena ordnas av olika utbildningsanordnare. Målsättningen var att jag skulle ta reda på hur man arrangerar ett bra examenstillfälle, hur man som handledare kan råda examinanderna att visa sin yrkesskicklighet och hur man som examensmästare ska bedöma examinandens yrkesskicklighet. Detta gjorde jag via sju personer som svarade på elva frågor vardera. Här nedan sammanfattar jag svaren, som tillika är svar på mina syften och frågeställningar. De vanligaste sätten att påvisa yrkesskicklighet i specialyrkesexamen i ledarskap är att examinanden i mån av möjlighet visar i sitt arbete vad hen gör och sedan kompletterar med skriftliga dokument, för att slutligen diskutera kring de olika bedömningskriterierna med bedömarna. Till de mera ovanliga sätten att visa yrkesskicklighet som intervjupersonerna har upplevt är att examinanden med foton visar vad hen gjort eller genom att examinanden berättar personliga överraskande erfarenheter. 21

23 De olika examensdelarna har väldigt många olika bedömningskriterier. Min tolkning av intervjupersonernas svar är att examinanden går igenom alla kriterierna med sin handledare, men att man under bedömningsguppens möte diskuterar helheter snarare än detaljer. Bedömarna ska läsa examinandens plan, följa upp den, diskutera vad de alla erfarit under examenstillfällena och diskutera med examinanden, för att sedan dra slutsatser. Skriftliga arbeten behövs som komplement i alla examensdelar i specialyrkesexamen i ledarskap. Vissa bedömningskriterier kan i sin helhet bedömas enbart på skriftliga dokument. De flesta ska dock i verkligheten påvisas för att sedan vid behov kompletteras med skriftliga dokument. Ingen examenshelhet kan enbart bedömas på skriftliga dokument. Angående hur långa examenstillfällen kan vara, tror jag att intervjupersonerna svarat olika för att de tolkat frågan olika. De flesta menar att ett examenstillfälle oftast är cirka två timmar. En erfaren person menar att examenstillfällena som bäst ska vara flera veckor. Min tolkning är att de flesta tänkt mer på själva bedömningstillfället då alla tre bedömare och examinanden deltar. Det är en god kutym tycker jag, att den bedömare som kan iaktta examinanden under arbetstid i verkliga arbetssituationer, kan använda några veckor till att bedöma på förhand överenskomna bedömningskriterier. Efter det långa bedömningstillfället, skriver bedömaren en rapport och delger sina iakttagelser med de andra bedömarna på ett bedömningsmöte. Optimala examenstillfällen sker i verkligheten på arbetsplatsen. Det bästa examenstillfället på arbetsplatser i verkligheten är möten som examinanden leder. Inspelningar av olika slag är bra för examinanden att använda som ett kompletterande sätt att visa sin yrkesskicklighet. Bedömningen av examinanderna görs av en person i ledande ställning från examinandens arbetsplats, en medarbetare från examinandens arbetsplats och en representant från utbildningsanordnaren. En av dessa ska vara examensmästare. De flesta intervjupersonerna anser att man kan lita på examinandens kollegor som bedömare, eftersom kollegorna genomgår en bedömarutbildning innan de ger sig i kast med sin uppgift som bedömare. 22

24 Intervjupersonerna anser sammantaget att det är svårt att bedöma icke-påtagbara färdigheter, t. ex. bemötande av andra, förmåga att entusiasmera, ledandet av nätverk. Flera intervjupersoner anser att man kan uppfylla många bedömningskriterier under ett examenstillfälle. Intervjupersonerna betonar vikten av att det finns en bra plan som examinanden gjort, att det sker över ett tidsspann och att arbetsplatsens bedömare har möjlighet att följa examinandens arbete i verkligheten. Olika möten beskrivs som ett bra examenstillfälle att visa sin yrkesskicklighet i många bedömningskriterier. Praktiska uppgifter, allt skriftligt är ganska lätt att bedöma. Svårast att bedöma är sådant som lämnar rum för tolkning. Det som är mycket viktigt i specialyrkeexamen i ledarskap är att de som tas in till utbildningen har en arbetsplats och ett arbete om mellanchef eller chef i en större organisation. De som antas som examinander ska redan ha jobbat några år som chefer, för att på bästa sätt kunna tillgodogöra sig utbildningen. Specialyrkesexamen är ingen utbildning för personer som i framtiden vill bli ledare. Specialyrkesexamen i ledarskap är en utbildning för ledare som vill finslipa sina ledarfärdigheter, utvecklas som ledare och uppdatera sina teoretiska kunskaper. 23

25 Källor: Bedömningsguide, Utbildningsstyrelsen, Grundläggande yrkesutbildning, Fristpende examina, Guider och handböcker 2013:1 Handbok om fristående examina för examensarrangörer och examenskommissioner, Utbildningsstyrelsen, Guider och handböcker 2013:4 Kriterier för god handledning, Utbildningsstyrelsen, Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Personlig tillämpning i samband med frisåtende examina, verktyg för aktörerna inom processen för frisåtende examina, AiHe-projektet. Specialyrkesexamen i ledarskap 2011, Grunder för fristående examen, Föreskrift 15/011/2011, Föreskrifter och anvisningar 2011:29 24