Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012"

Stina Nyberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen

2 Olika typer av prognostisering Heidi Backman

Världen förändras. Branscher förändras. Yrken kommer och går. Arbetsuppgifterna förändras i alla yrken. Kulturen och värderingarna förändras. En femtedel byter bransch vart femte år.

3 Världen förändras. Branscher förändras. Yrken kommer och går. Arbetsuppgifterna förändras i alla yrken. Kulturen och värderingarna förändras. En femtedel byter bransch vart femte år. Vart femte år dimensioneras yrkes- och högskoleutbildningen i utvecklingsplanen. Vart tionde år fastställs nya examensgrunder. Hur ska vi handleda dem som ska välja studier och yrke?

4 Utbildningsanordnarna utför prognostiseringsarbete på den nivå som omfattar utbildningsprogrammen och reagerar snabbt på förändringar i kunskapsbehoven. Statsrådets utvecklingsplan för utbildning och forskning

5 En prognos kan inte besvara alla frågor om framtiden

6 Kort eller lång sikt? Kvantitativt eller kvalitativt? H2008- V

7 Yrkesutbildning och högskoleutbildning? Ungdoms- och vuxenutbildning? Fri bildning och kursverksamhet?

8 Globalt, nationellt, finlandssvenskt och regionalt?

9 Arbetslivets behov? Utbildningens behov?

10 Utbildningsanordnares behov av information? Behov bland dem som söker till utbildning?

11 Varför är du här i dag?

12 Jag vill veta var jag får fram kunskap om framtiden

13 Jag vill veta hur experter anser att framtiden ser ut

14 Jag vill lära mig hur jag själv eller hur jag med mitt arbetsteam eller med samarbetspartner kan jobba framtidsorienterat

15 Behöver du information i egenskap av studiehandledare eller utbildningsanordnare/lärare?

16 Metoder Kvantitativt Kvalitativt Lång sikt Makromodeller: Arbetskraftsstatistik, nationalekonomi, trender Framtidsforskning: scenarier megatrender svaga signaler delfoi, expertråd Vilda kort Svarta svanar Kort sikt Ekonomiska prognoser Intervjuer, enkäter med arbetsgivare Intervjuer, enkäter med arbetsgivare

17 Modeller Kvantitativt Kvalitativt Lång sikt Vattage/ Mitenna/ Yrke2025 VOSE TrendWiki Kort sikt Yritysharava Yrkesbarometern C&Q Kvalifikationsmining från arbetsplatsannonser

18 Modeller Kvantitativt Kvalitativt Lång sikt Vattage/ Mitenna/Yrke2025 VOSE TrendWiki Kort sikt Yritysharava Yrkesbarometern C&Q Kvalifikationsmining från arbetsplatsannonser

19 Aktörer Lång sikt Kvantitativt VATT, TEM UKM, UBS Landskapsförbund Foredata Etla Kvalitativt TEM UBS Utbildningskommissioner TEM Finpro Trendwatching Företag&Framtid Ab Kairos Future Kort sikt NTM-centraler C&Q Agentum Technologies

20 Regionala aktörer Kort sikt Lång sikt Regionala aktörer NTM-centraler Landskapsförbunden

21 Om utbildnings- och kompetensbehov Megatrender Trender Drivkrafter Svaga signaler Prognoser över utbildningsbehov (kvantitativa, kort och lång sikt) Scenarier Framtidsbilder Vilda kort Svarta svanar

22 Behoven av svenskspråkig arbetskraft och yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning för svenskspråkiga Heidi Backman, Kristel Englund

23 Två alternativa scenarier (VATT) Basscenariot BNP-tillväxt 1,7 %, sysselsättningsgrad 73 % (70,7 % i hela landet 2008, 72 % för svenskspråkiga 2008) Kraftigt ökad sysselsättning inom vården. Målscenariot BNP-tillväxt 2 %, sysselsättningsgrad 75 % Ökad export och ökad produktivitet i den offentliga sektorn: Sysselsättningen inom vården och den offentliga förvaltningen är 1 %-enhet lägre än i basscenariot. Sysselsättningen inom metallproduktion, elektronik, maskinindustri och tillverkning av papper och massa är 3 %-enheter högre än i basscenariot I den slutliga utbildningsprognosen har vi följt målscenariot.

24 Hur kan vi veta vad som händer 2025? Kan vi förutse finanskriser? Vad är syftet med långsiktig prognostisering? Verklig sysselsättning H2008- V

25 På lång sikt ska vi utbilda så att vi kan uppnå en hög sysselsättningsnivå svara mot global konkurrens och garantera välfärd bidra till att finlandssvenska regioner kan utvecklas framgångsrikt erbjuda alla svenskspråkig utbildning bemöta språkliga och kulturella behov bland svenskspråkiga Myndighetsyrken Serviceyrken Yrken som kräver språklig och kulturell kompetens Övriga yrken behövs också!

27 Prioriterade branscher fram till år 2025 Näringsgrenar med positivare utveckling för de svenskspråkiga än i hela landet Rekreations-, kultur- och idrottsverksamhet samt förlagsverksamhet Organisationsverksamhet Sociala tjänster Hälso- och sjukvård Utbildning och forskning målscenariot basscenariot Offentlig förvaltning och obligatorisk socialförsäkring Jordbruk, jakt och fiske -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

28 Ökande branscher fram till år samma branscher ökar i hela landet Den väntade sysselsättningsutvecklingen bland svenskspråkiga i procent Näringsgrenar vars sysselsättning ökar enligt både bas- och målscenariot. Organisationsverksamhet Sociala tjänster Hälso- och sjukvård Utbildning och forskning Finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet Turism-, hotell- och restaurangverksamhet målscenariot basscenariot Detaljhandel Parti- och agenturhandel Byggverksamhet 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

29 Mer service, mer kunskapsintensiv verksamhet, mindre industri och jordbruk Vi behöver fler ledare, experter, kulturyrken, serviceyrken, vårdyrken, vissa industriyrken och byggyrken Arbetslivet i Finland blir alltmer kunskapsintensivt! Även utförande yrken blir mer kunskapsintensiva, vilket ökar behovet av yrkesutbildning. Hur ska vi utbilda för att uppnå detta? En aspekt kommer till alla de som pensionerar sig!

30 Arbetsplatser som uppkommer för nyutbildade fram till 2025 enligt den utbildning de kräver Universitetsutbildning Yrkeshögskoleutbildning Yrkesutbildning pga sysselsättningsförändring pga pensionsavgång

31 3000 Behovet av påbörjade studier enligt utbildningsnivå (Åland ingår) Påbörjade studier i medeltal (inkl. finskregistrerade vid universitet som valt svensk studiegång) Behov enligt prognosen till Rekommendation fram för

32 Behovet av påbörjade studier enligt utbildningsområde inom ungdomsutbildningen (Åland ingår) Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen Social-, hälso- och idrottsområdet Naturbruk och miljöområdet Teknik och kommunikation Rekommendation fram till 2025 Det naturvetenskapliga området Det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området Behov enligt prognosen till 2025 Påbörjade studier i medeltal Kultur Det humanistiska och pedagogiska området

33 Risk för överdimensionering inom grundutbildningen (enligt prognosen) - fortbildningsbehov kan nog finnas! Turism Idrott Skönhetsbranschen Datanom, IT-tradenom, informationsteknik, mediekultur Hantverk och konstindustri

34 Men alla yrken behövs i Svenskfinland och alla finlandssvenskar behöver ett yrke

35 Om prognosen slår fel? så har vi ändå bättre beredskap att ställa om, eftersom vi har kunskap om mekanismerna på arbetsmarknaden Vi ställer prognoser regelbundet på nationell nivå och kan ändra riktning vid behov.

36 Regionala skillnader i näringsstrukturen och utbildningsbenägenheten inom Svenskfinland Österbotten Lant- och skogsbruk Livsmedelsindustri Transportmedelstillverkning Byggbranschen Landtrafik Utbildning Hälsovård Låg gymnasiebenägenhet (48%) Mycket yrkesutbildning Södra Finland Banker, handel, hotell och restaurang Tekniska, merkantila och administrativa tjänster Flygtrafik Elektronikindustrin Offentlig förvaltning Organisationer, rekreation, kultur och idrott Hög gymnasiebenägenhet (71% i Nyland) Mycket universitetsutbildning

37 Hur yrkeslärare sett på detta Kompetensprognostiseringen väckte mer diskussion än den kvantitativa prognosen Studerandes hälsa och personliga utveckling Mycket av de nya kompetensbehoven finns redan i examensgrunderna, men hur förverkligas de? Sysselsättning efter utexaminering varierar Kvalitet i arbetslivet? Bildning och bredd i utbildningen betonades men sågs också som ett problem Många har flera olika yrkesutbildningar

38 Social kompetens De som har sociala färdigheter, som är bra på att prata och har självförtroende klarar sig alltid. Internt jag-kunnande Studier på andra stadiet kräver numera självständighet och förmåga att bygga upp sin egen studieväg De som är bäst får jobb direkt Organisationsförmåga, sociala färdigheter, språkkunskaper och datakunskap är de viktigaste kompetenserna

39 Studerandena lever på nätet, men ikt-kunskaperna inte alltid de bästa Intresse för det man studerar + språkkunskaper + självförtroende + sociala färdigheter och kommunikationsfärdigheter = en vinnande kombination? Men: person och informell utbildning kan ersätta mindre bra studieresultat!

40 Material och kommunikationskanaler (målgrupp: allmänheten) (målgrupp: elev- och studiehandledare, elever, studerande, föräldrar, utbildningsanordnare och experter) Pappersmaterial: flyer, bokmärke, affisch. Syfte: att få folk att gå till det elektroniska materialet Rapporten (2012)

41 TACK!

Relevanta dokument

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till