SPECIALYRKESEXAMEN I ÄLDREOMSORG 2013

Transkript

1 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I ÄLDREOMSORG 2013 Föreskrift 16/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:25

2 Föreskrifter och anvisningar 2013:25 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN I ÄLDREOMSORG 2013 Föreskrift 16/011/2013

3 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2013:25 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Kopijyvä, Esbo 2013

4

5

6 Innehåll 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examina Grunderna för fristående examina Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Kunnande som ska visas i specialyrkesexamen i äldreomsorg, examensdelarna och uppbyggnaden av examen Kunnande som ska visas i specialyrkesexamen i äldreomsorg Examensdelarna och uppbyggnaden av examen Kraven på yrkesskicklighet i specialyrkesexamen i äldreomsorg och grunderna för bedömningen A Obligatoriska examensdelar Att arbeta som ansvarig inom äldreomsorgen Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Att arbeta i ett servicenätverk Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Att stödja äldres hälsa och funktionsförmåga Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Sätten att påvisa yrkesskicklighet B Valfria examensdelar Att vårda sjuka äldre Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Sätten att påvisa yrkesskicklighet... 35

7 3.5 Att stödja äldre med minnesstörningar Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Att arbeta som företagare inom äldreomsorgen Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Att vårda döende Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Sätten att påvisa yrkesskicklighet Bilaga Beskrivning av arbetet för dem som avlagt specialyrkesexamen i äldreomsorg.. 51

8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examina Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examina I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömning) samt sätten att påvisa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömning är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömning anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömning bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att påvisa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten påvisas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att påvisa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) om studerandes rättigheter och skyldigheter. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare påvisat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare påvisat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

10 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet och anordnandet av den förberedande utbildningen för fristående examina i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. På studier som förbereder för yrkes- eller specialyrkesexamina som nämns i statsrådets förordning (1033/2011) tillämpas punkt 9) om indragning av studierätten i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). I utbildning som förbereder för fristående examen ska också bestämmelserna i 13, 13 a och 16 i ovannämnda lag beaktas Krav på hälsotillståndet i yrkes- och specialyrkesexamina Syftet med de examensspecifika kraven på hälsotillståndet är att främja säkerheten i yrkesoch specialyrkesexamina som avläggs som fristående examen och senare i arbetslivet. På utbildning som förbereder för fristående examen tillämpas hänvisningsbestämmelserna om tillgänglighet och förutsättningarna för antagning av studerande som nämns i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) och syftar på 27, 27 a och 27 b i lagen om yrkesutbildning (951/2011). En omständighet som gäller den sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte antas en person som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet i utbildningen som förbereder för fristående examen i de fall då studierna är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet, patient- eller klientsäkerhet eller trafiksäkerhet. Det här förutsätter att kraven på säkerhet i studierna inte kan uppfyllas och att hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder, exempelvis genom tjänster inom elevvården och studerandehälsovården eller med andra hjälpmedel eller stödmetoder. Ett hinder för 9

11 att bli antagen som studerande kan, om tryggandet av andras hälsa och säkerhet eller trafiksäkerheten så förutsätter, vara att personen i samband med ansökan till yrkes- eller specialyrkesexamen har undanhållit information om tidigare beslut om indragning av studierätt. De examensspecifika kraven på hälsotillståndet ska utgående från det ovannämnda tas i beaktande i den personliga tillämpningen vid ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för den samt vid förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet. Examensspecifika krav på hälsotillståndet ingår i grunderna för de yrkes- och specialyrkesexamina inom det humanistiska och pedagogiska området, teknik och kommunikation, naturbruk och miljöområdet samt social-, hälso- och idrottsområdet som nämns i statsrådets förordning (1033/2011). Den som ordnar utbildning som förbereder för fristående examen ska informera (L 952/ 2011, 13 a ) alla sökande om de examensspecifika kraven på hälsotillståndet och funktionsförmågan. Den sökande ska på begäran ge utbildningsanordnaren sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som förutsätts för antagning som studerande och eventuella uppgifter om tidigare beslut om indragning av studierätt. I antagningsskedet räcker det med den sökandes egen beskrivning av sitt nuvarande hälsotillstånd. Utbildningsanordnarna ska vid behov samarbeta med olika utbildningsnivåer eller myndigheter för att få eller ge de uppgifter som behövs vid antagningen av studerande. Med tanke på de sökandes rättsskydd är det motiverat att de inte antas till utbildning som förbereder för en fristående examen, som omfattar praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet som de på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte klarar av. Vid antagningen av studerande är det dock skäl att beakta att ett yrke eller arbete består av mångskiftande uppgifter. Samma examen kan innehålla examensdelar som förutsätter olika krav på hälsotillståndet eller funktionsförmågan och därmed ger den studerande individuella möjligheter att genomföra utbildningen som förbereder för fristående examen. Utbildningsanordnaren ska vid behov tillsammans med den studerande och elevvårdspersonalen utreda den studerandes möjlighet att söka till någon annan utbildning som förbereder för fristående examen, där han eller hon uppfyller antagningskraven. En förändring i den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte avbryta utbildningen som förbereder för fristående examen eller leda till ett ogenomtänkt byte av utbildningsyrke eller -område. Praktiska problem i utbildningen som förbereder för fristående examen, som beror på att den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förändrats, måste i första hand kunna lösas genom lämpliga individuella undervisningsarrangemang och personlig tillämpning. Studiehandledning, stöd i studierna, handledning i ergonomiska arbetssätt och användningen av hjälpmedel underlättar genomförandet utbildningen som förbereder för fristående examen. Förändringar i en studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förutsätter samarbete med elevvården, studerandehälsovården och arbetshälsovården. 10

12 Krav på hälsotillståndet i specialyrkesexamen i äldreomsorg När det gäller en persons hälsotillstånd eller funktionsförmåga måste man bedöma den individuella vårdsituationen och vilka begränsningar de eventuella sjukdomarna förorsakar. Hinder för antagning som studerande kan vara sådana psykiska sjukdomar som hindrar personen att delta i praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet, till exempel pågående obehandlad psykos eller svår depression som sänker funktionsförmågan sådana fysiska sjukdomar som sjukdomar eller skador i stöd- och rörelseorgan samt kroniska eksem som begränsar funktionsförmågan så mycket att de utgör ett hinder för praktiska arbetsuppgifter eller inlärning i arbetet en sjukdom som smittar via blodet, som eventuellt begränsar de praktiska arbetsuppgifterna eller inlärningen i arbetet missbruksproblem eller rusmedelsberoende. 2 Kunnande som ska visas i specialyrkesexamen i äldreomsorg, examensdelarna och uppbyggnaden av examen 2.1 Kunnande som ska visas i specialyrkesexamen i äldreomsorg I specialyrkesexamen i äldreomsorg ska examinanden visa sitt kunnande genom att arbeta som ansvarig inom äldreomsorgen, genom att arbeta i ett servicenätverk och genom att stödja äldres hälsa och funktionsförmåga. Den som har avlagt en valfri examensdel är specialiserad på att vårda sjuka äldre, stödja äldre med minnesstörningar, arbeta som företagare inom äldreomsorgen eller vårda döende. 2.2 Examensdelarna och uppbyggnaden av examen Specialyrkesexamen i äldreomsorg består av tre obligatoriska och fyra valfria examensdelar. Examen är klar då examinanden avlagt alla obligatoriska och minst en valfri examensdel med godkänt vitsord. Ifall examinanden tidigare har avlagt en examensdel i företagsamhet som motsvarar examensdelen 3.6, kan den erkännas som valfri examensdel. Tabell 1. Examensdelarna i specialyrkesexamen i äldreomsorg Specialyrkesexamen i äldreomsorg Obligatoriska delar 3.1 Att arbeta som ansvarig inom äldreomsorgen 3.2 Att arbeta i ett servicenätverk 3.3 Att stödja äldres hälsa och funktionsförmåga Valfria delar, av vilka examinanden ska välja en (1): 3.4 Att vårda sjuka äldre 3.5 Att stödja äldre med minnesstörningar 3.6 Att arbeta som företagare inom äldreomsorgen 3.7 Att vårda döende 11

13 3 Kraven på yrkesskicklighet i specialyrkesexamen i äldreomsorg och grunderna för bedömningen Yrkesskickligheten som krävs i examensgrunderna påvisas enligt den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av specialyrkesexamen i äldreomsorg vid personligt tillämpade examenstillfällen i autentisk miljö, så att examinanden på ett heltäckande sätt påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanden färdigheter och förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och verksamhetsmiljöer. visar också sin förmåga att bedöma erfarenheter och ta i bruk nya arbetssätt. Vid examenstillfällena bedöms examinandens yrkesskicklighet av bedömare som förberetts för sin uppgift. ska ges möjlighet att själv bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar examinandens kunnande utgående från kraven på yrkesskicklighet samt föremålen och kriterierna för bedömning i examen. Till en bra bedömningsprocess hör att ge examinanden respons. kan få responsen exempelvis efter att bedömningsförslaget är klart. kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar sina iakttagelser under samtalet i en bedömningsblankett. På det viset säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Den här möjligheten kan ges i samband med att examinanden avlägger examensdelen eller efter att alla examensprestationer är avklarade. Specialyrkesexamen i äldreomsorg bedöms per examensdel så att examinandens yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet i respektive examensdel. Bedömningsgruppen som består av tre parter framför ett skriftligt bedömningsförslag för examensdelen till examenskommissionen efter att examensprestationerna genomförts på ett heltäckande och tillförlitligt sätt i enlighet med examensgrunderna. Medlemmarna i bedömningsgruppen representerar arbetsgivare, arbetstagare och lärare. A. Obligatoriska examensdelar 3.1 Att arbeta som ansvarig inom äldreomsorgen Krav på yrkesskicklighet kan arbeta enligt författningar, bestämmelser och anvisningar som gäller äldreomsorgen arbeta som ledare för ett team eller ansvarig för en grupp inom äldreomsorgen bedöma vilken kompetens som behövs inom äldreomsorgen introducera arbetstagare och handleda studerande inom äldreomsorgen utveckla kvaliteten på äldreomsorgen följa principerna för ekonomisk och hållbar utveckling främja arbetshälsan inom äldreomsorgen utvärdera och utveckla sitt arbete som ansvarig inom äldreomsorgen. 12

14 Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Krav på yrkesskicklighet kan arbeta enligt författningar, bestämmelser och anvisningar som gäller äldreomsorgen. Att arbeta enligt författningar, bestämmelser och anvisningar arbetar i enlighet med den centrala och aktuella lagstiftningen inom social- och hälsovården som gäller äldreomsorg arbetar i enlighet med de nationella och internationella handlingar och rekommendationer som styr äldreomsorgen arbetar i enlighet med anvisningarna för äldreomsorgen inom sitt område och sin arbetsgemenskap arbetar enligt arbetarskyddsföreskrifterna inom sitt ansvarsområde arbetar professionellt inom äldreomsorgen och beaktar tystnadsplikten förebygger sakkunnigt säkerhetsrisker på sin arbetsplats handlar professionellt i situationer som hotar säkerheten handlar korrekt i enlighet med aktuella och centrala författningar som gäller jämlikhet och likställdhet arbetar sakkunnigt inom sitt ansvarsområde i en serviceorganisation inom social- och hälsovården. kan arbeta som ledare för ett team eller ansvarig för en grupp inom äldreomsorgen. Att leda ett team eller en grupp 13 leder sakkunnigt team eller grupper inom sitt ansvarsområde i föränderliga situationer handlar rättvist i arbetsgemenskapen och tar hänsyn till arbetstagarnas individuella olikheter främjar för egen del trygghet och en accepterande atmosfär på arbetsplatsen ingriper aktivt om det förekommer mobbning, trakasserier eller diskriminering på arbetsplatsen arbetar aktivt för att uppnå organisationens och verksamhetsenhetens strategiska mål sporrar på ett positivt sätt de anställda till målinriktad och högkvalitativ verksamhet.

15 Att arbeta som ansvarig för en grupp Att leda och samordna verksamheten handlar ansvarsfullt som ledare för ett team eller ansvarig för en grupp arbetar som förman inom sitt ansvarsområde eller inom ramen för sitt ansvarsområde arbetar engagerat och ansvarsfullt i enlighet med sin befattningsbeskrivning och roll fattar och väljer motiverade och förnuftiga beslut och lösningar inom ramen för sin befattningsbeskrivning tar ansvar för sina beslut och lösningar handlar professionellt och behärskat i föränderliga situationer handlar som ansvarig i gruppen enligt gruppdynamiska principer aktiverar och inspirerar medlemmarna i gruppen att dela med sig av sin specialkompetens på arbetsplatsen använder konstruktiva metoder för att uppmuntra och ge respons i sitt arbete utnyttjar vid behov kollegialt stöd och handledning i sitt arbete främjar på olika sätt välbefinnandet på sin arbetsplats bedömer realistiskt olika krav som arbets- och verksamhetskulturen ställer på det egna arbetet tillämpar på ett professionellt sätt de mål som slagits fast i utvecklingssamtalen på sin arbetsplats. utreder på ett resursorienterat sätt äldreomsorgens innehåll och personalresurserna på sin arbetsplats bedömer principerna för personalplanering i sitt arbete med hänsyn till hur de påverkar klientsäkerheten och arbetshälsan månar om att jämställdhetsplanen följs på arbetsplatsen strävar efter att stärka individernas och hela personalens delaktighet, verksamhet och möjlighet att påverka främjar aktivt livslångt lärande på sin arbetsplats bedömer i mån av möjlighet hur de centrala tjänsterna inom det egna ansvarsområdet fungerar hittar inom sitt ansvarsområde på nya alternativa lösningar för äldreomsorgen i förändrade situationer förhandlar på ett interaktivt sätt och respekterar olika parters synsätt och rättigheter samordnar och utvecklar sakkunnigt äldreomsorgen i enlighet med arbetsplatsens mål förhåller sig konstruktivt till respons och utvärderar och utvecklar aktivt sitt arbete utgående från den. 14

16 Multiprofessionellt samarbete handlar klientorienterat i det multiprofessionella samarbetet inom äldreomsorgen samarbetar professionellt med de äldres anhöriga och närstående och drar nytta av deras kunskap bidrar för egen del med sin sakkunskap i det multiprofessionella samarbetet utnyttjar möjligheter som det multiprofessionella samarbetet ger för att uppnå målen drar mångsidigt nytta av de äldres, de anhörigas och närståendes samt olika experters synpunkter på individuella servicelösningar inom äldreomsorgen deltar i samarbetsnätverk som främjar en heltäckande äldreomsorg. kan bedöma vilken kompetens som behövs inom äldreomsorgen. Att bedöma vilken kompetens som behövs inom äldreomsorgen kartlägger den kompetens som behövs inom äldreomsorgen på sin arbetsplats kan placera in specialyrkesexamen i äldreomsorg i det nationella utbildnings- och examenssystemet drar nytta av den kompetens som specialyrkesexamen i äldreomsorg ger för att utveckla kompetensen på arbetsplatsen utvecklar för sin del bedömningen av kompetensen som förutsätts i äldreomsorgen på den egna arbetsplatsen genomför på ett konstruktivt sätt kollegial bedömning av kompetensen i äldreomsorg på sin arbetsplats. kan introducera arbetstagare och handleda studerande inom äldreomsorgen. Att introducera och handleda på arbetsplatsen planerar utveckling av kompetensen på arbetsplatsen tillsammans med de anställda introducerar planmässigt arbetstagare och studerande i äldreomsorgen handleder och övervakar på lämpligt sätt andra i deras arbetsuppgifter handleder och motiverar kolleger och studerande att skaffa sig den kompetens som förutsätts inom äldreomsorgen 15

17 kan utveckla kvaliteten på äldreomsorgen. Att utveckla kvaliteten på äldreomsorgen bedömer arbetstagarnas kompetens genom att iaktta kvaliteten på deras arbete ger sina kolleger och de studerande konstruktiv respons arbetar ansvarsfullt vid handledning av andra inom äldreomsorgen. arbetar sakkunnigt i enlighet med den nationella och regionala strategin för äldreomsorgen handlar korrekt i enlighet med kvalitetsledningsplanen vid sin arbetsenhet handlar sakkunnigt i enlighet med patientsäkerhetsplanen vid sin arbetsenhet använder på ett ändamålsenligt sätt begrepp som anknyter till kvalitetsarbete drar i sitt arbete nytta av olika på arbetsplatsen överenskomna responssystem använder sakkunnigt indikatorer för utvärdering av kvaliteten på äldreomsorgen rapporterar på överenskommet sätt om eventuella farliga incidenter vid arbetsenheten identifierar centrala behov av att utveckla kvaliteten på äldreomsorgen främjar en positiv kvalitetskultur på arbetsplatsen är med och utvecklar äldreomsorgen inom sitt ansvarsområde utnyttjar kompetensen i den multiprofessionella arbetsgruppen för att trygga de äldres välbefinnande använder sig av aktuella forskningsrön för att utveckla sitt arbete och arbetsgemenskapen utvecklar sitt arbete utifrån den respons som arbetsenheten fått. kan följa principerna för ekonomisk och hållbar utveckling. Att arbeta enligt principerna för ekonomisk och hållbar utveckling följer tillsammans med sin chef med lönsamheten och resultatet för äldreomsorgen inom sitt ansvarsområde drar slutsatser om verksamheten utifrån olika nyckeltal som beskriver verksamheten handlar etiskt i enlighet med principerna för hållbar utveckling. 16

18 kan främja arbetshälsan inom äldreomsorgen. Att främja arbetshälsan arbetar professionellt i enlighet med arbetsplatsens verksamhetsidé månar om sin hälsa och sitt välbefinnande genom att iaktta sunda levnadsvanor och främja sin funktions- och arbetsförmåga tänker på sin arbetsergonomi ser i enlighet med säkerhetsplanen till att kunskaperna i första hjälpen är aktuella på arbetsplatsen främjar välbefinnande och arbetsglädje på arbetsplatsen. kan utvärdera och utveckla sitt arbete som ansvarig inom äldreomsorgen. Att utvärdera och utveckla sitt arbete arbetar som ansvarig inom äldreomsorgen och dimensionerar arbetet utifrån målen för det egna arbetet utvärderar sig själv som ansvarig inom äldreomsorgen följer vid ett eventuellt utvecklingssamtal överenskomna mål för att utveckla det egna arbetet utvärderar sitt arbete genom att utarbeta en utvecklingsplan för det uppvisar god arbetsmoral i sitt arbete. Sätten att påvisa yrkesskicklighet I examensdelen Att arbeta som ansvarig inom äldreomsorgen påvisas och bedöms yrkesskickligheten i verkliga uppgifter i arbetslivet genom vård av äldre i verksamhetsmiljöer inom social- och hälsovård eller rehabilitering. Sådana verksamhetsmiljöer är till exempel de äldres hem, dagcenter, servicehus och äldrecenter samt hälsovårdscentraler och sjukhus. visar sin yrkesskicklighet genom att arbeta som sakkunnig inom äldreomsorgen och som ledare för ett team eller ansvarig för en grupp på sin arbetsplats. visar också sin yrkesskicklighet genom att främja ledningen och samordnandet av verksamheten, delta i multiprofessionellt samarbete och utveckla kvaliteten på äldreomsorgen. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det. kan komplettera sina examensprestationer muntligt eller med eventuella dokument som uppstår under examenstillfället. När dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering. 17

19 3.2 Att arbeta i ett servicenätverk Krav på yrkesskicklighet kan arbeta enligt etiska principer inom äldreomsorgen hantera servicesituationer inom äldreomsorgen stödja äldres anhörigvårdare och närmaste omgivning delta i samarbetsnätverk inom äldreomsorgen arbeta i mångkulturella verksamhetsmiljöer inom äldreomsorgen utveckla sitt arbete i servicenätverk. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Krav på yrkesskicklighet kan arbeta enligt etiska principer inom äldreomsorgen. Att arbeta enligt etiska principer och värderingar använder på ett lämpligt sätt vedertagna begrepp i vården av äldre, såsom åldring, äldre och äldreomsorg bidrar till att ge en positiv bild av äldreomsorgen i samhället och på arbetsplatsen arbetar enligt de etiska principer som styr äldreomsorgen främjar på ett professionellt sätt de äldres självbestämmanderätt respekterar de äldres integritet ser till att de äldre bemöts och behandlas jämlikt och rättvist i servicesituationer utvecklar på ett multiprofessionellt sätt etiska aspekter i anslutning till klientservicen på sin arbetsplats handleder vid behov studerande, nya arbetstagare och övriga anställda i etiska frågor. kan hantera servicesituationer inom äldreomsorgen. Att bemöta äldre i servicesituationer betjänar de äldre, deras anhöriga och närstående på ett professionellt sätt i interaktionssituationer står till tjänst med professionell och klientorienterad service sköter obehindrat en servicesituation på svenska eller finska och på ett främmande språk 18

20 Att klara av utmanande interaktionssituationer tar i servicesituationer hänsyn till eventuella förändringar i kunskaper och färdigheter som beror på åldern samt betydelsen av olika känslor tar i servicesituationer hänsyn till individuella faktorer som inverkar på de äldres livskompetens, t.ex. försvarsmekanismer och olika strategier att klara sig drar vid mötet med de äldre nytta av forskningsrön gällande kommunikation och handledning handlar i interaktionssituationer på ett professionellt sätt som främjar de äldres välbefinnande handlar empatiskt i frågor som berör de äldres, deras anhörigas och närståendes känsloliv tolkar på ett professionellt sätt de äldres icke-verbala kommunikation använder vid behov kommunikationsmetoder som stödjer och ersätter talet ser vid behov till att de äldres kommunikationshjälpmedel fungerar använder vid behov lämpliga tolktjänster sörjer på ett ansvarsfullt sätt för de äldres trygghet och säkerhet i servicesituationer ingriper professionellt vid observation av oetisk klientservice eller dålig behandling av äldre utvecklar etiskt hållbar klientservice. bemöter på ett professionellt sätt äldre, deras anhöriga och närstående i olika interaktionssituationer bemöter äldre som beter sig utmanande, deras anhöriga och närstående på ett professionellt och behärskat sätt bemöter professionellt äldre som använder rusmedel bemöter professionellt klienter med psykiska problem hänvisar vid behov sakkunnigt och ansvarsfullt en klient till vård hänvisar vid behov äldre som löper risk att marginaliseras till social- och hälsovårdstjänster garanterar i enlighet med säkerhetsplanen sin egen och andras säkerhet i utmanande situationer. kan stödja äldres anhörigvårdare och närmaste omgivning. Att stödja anhörigvårdare, närstående och den närmaste omgivningen samarbetar aktivt med eventuella anhörigvårdare för att trygga de äldres välbefinnande 19

21 stödjer individuellt anhörigvårdare och närstående så att de mår bra och orkar ger sakkunnigt information om tjänster för anhörigvårdare, stödformer och kamratstödsverksamhet hänvisar vid behov anhörigvårdare att söka förmåner. kan delta i samarbetsnätverk inom äldreomsorgen. Att delta i samarbetsnätverk inom äldreomsorgen Att utveckla ett samarbetsnätverk inom äldreomsorgen deltar aktivt i yrkesrelaterade samarbetsnätverk och följer principerna för nätverksarbete samverkar professionellt med den offentliga, privata och tredje sektorn i samarbetsnätverk inom äldreomsorgen drar mångsidigt nytta av metoder och rådgivningstjänster som utvecklas genom nätverkssamarbetet hänvisar vid behov anhörigvårdare och närstående att delta i nätverkssamarbetet följer i sitt arbete de nationella och regionala utvecklingsriktlinjerna för nätverksbildning inom äldreomsorgen drar nytta av den multiprofessionella arbetsgruppens nätverksfärdigheter för att trygga de äldres välbefinnande stödjer nätverksarbete som följer vård- och serviceplanen och som beaktar de äldre som individer främjar nätverksarbete som upprätthåller de äldres funktionsförmåga. observerar på ett mångsidigt sätt de äldres behov inom det egna området samt olika krav som klientrelationerna ställer på nätverkssamarbetet deltar vid behov i samarbete med tredje sektorn bedömer inom sitt ansvarsområde utvecklingsbehoven och -metoderna när det gäller nätverkssamarbetet inom äldreomsorgen. kan arbeta i mångkulturella verksamhetsmiljöer inom äldreomsorgen. Att arbeta på en mångkulturell arbetsplats är medveten om sina egna värderingar och attityder vid mötet med människor med olika kulturell bakgrund respekterar olika värderingar och attityder i sitt arbete handlar på ett jämlikt och opartiskt sätt i sitt arbete i 20

22 Att arbeta i mångkulturella verksamhetsmiljöer kan utveckla sitt arbete i servicenätverk. Att utveckla sitt arbete 21 mångkulturella verksamhetsmiljöer utnyttjar kunskap om olika religioner och kulturer i sitt arbete arbetar på ett etiskt sätt på en mångkulturell arbetsplats främjar aktivt mångkulturell kompetens på arbetsplatsen stödjer och handleder inom sitt ansvarsområde människor med olika kulturell bakgrund och arbetskultur så att de anpassar sig i arbetslivet. följer de internationella avtalen om invandring som gäller Finland följer bestämmelser och anvisningar om integration i sitt arbete bemöter de äldre, deras anhöriga och närstående på ett individuellt sätt med hänsyn till deras kulturella bakgrund och språk ingriper vid eventuella konflikter som uppstår då människor med olika kulturell bakgrund möts på den egna arbetsplatsen tar hänsyn till de äldres kulturella bakgrund vid valet av olika stödåtgärder och utnyttjar vid behov mångkulturella nätverk stödjer på ett individuellt sätt invandrare i att skapa nya målsättningar och nytt livsinnehåll. utvecklar sin förmåga att på ett professionellt sätt möta äldre, deras anhöriga och närstående i olika livssituationer ställer upp realistiska mål för utveckling av sina nätverksfärdigheter uppvisar god arbetsmoral i sitt arbete. Sätten att påvisa yrkesskicklighet I examensdelen Att arbeta i ett servicenätverk påvisas och bedöms yrkesskickligheten i verkliga uppgifter i arbetslivet och i servicenätverk inom äldreomsorgen i verksamhetsmiljöer inom social- och hälsovård eller rehabilitering. Sådana verksamhetsmiljöer är till exempel de äldres hem, dagcenter, servicehus och äldrecenter samt hälsovårdscentraler och sjukhus. visar sin yrkesskicklighet genom att arbeta i ett servicenätverk enligt de etiska principerna inom äldreomsorgen. visar sin yrkesskicklighet genom att

23 arbeta klientorienterat och professionellt med äldre i servicesituationer, samarbetsnätverk och mångkulturella arbetsgemenskaper och verksamhetsmiljöer. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det. kan komplettera sina examensprestationer muntligt eller med eventuella dokument som uppstår under examenstillfället. När dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering. 3.3 Att stödja äldres hälsa och funktionsförmåga Krav på yrkesskicklighet kan främja de äldres hälsa och funktionsförmåga arbeta enligt författningar och anvisningar som reglerar tjänsterna för äldre bedöma de äldres servicebehov planera, verkställa och utvärdera de äldres vård-, service- och rehabiliteringsplaner stödja de äldres fysiska hälsa och funktionsförmåga handleda de äldre i att följa en hälsosam diet stödja och handleda de äldre i socialt välbefinnande stödja de äldres livskompetens och mentala hälsa stödja de äldre i att upprätthålla sina kognitiva funktioner stödja de äldres psykiska funktionsförmåga stödja de äldres sexualitet utvärdera och utveckla sin yrkeskompetens för att främja de äldres hälsa och funktionsförmåga. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Krav på yrkesskicklighet kan främja de äldres hälsa och funktionsförmåga. Att främja hälsan beaktar hälsopolitiska mål i sitt arbete med äldre beaktar i sitt arbete vilken inverkan fysiska, psykiska, kognitiva och sociala åldersförändringar har på de äldres hälsa främjar de äldres hälsa på samhälls-, kollektiv-, miljö-, individ- och servicenivå stärker på ett professionellt sätt de äldres eget ansvar för sin hälsa förebygger målinriktat riskfaktorer som försvagar de äldres hälsa. 22

24 Att främja funktionsförmågan beaktar i sitt arbete vilken inverkan fysiska, psykiska, kognitiva och sociala åldersförändringar har på de äldres funktionsförmåga främjar äldres funktionsförmåga på samhälls-, kollektiv-, miljö-, individ- och servicenivå stärker på ett professionellt sätt de äldres eget ansvar för sin funktionsförmåga förebygger målinriktat riskfaktorer som försvagar de äldres funktionsförmåga. kan arbeta enligt författningar och anvisningar som reglerar tjänsterna för äldre. Att arbeta enligt författningar och anvisningar som reglerar tjänsterna för äldre kan bedöma de äldres servicebehov. beaktar i sitt arbete de aktuella, nationella äldrepolitiska riktlinjerna och deras inverkan på tjänsterna för äldre följer i sitt arbete de värden och etiska principer som styr servicen främjar de äldres välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och självständighet i enlighet med den uppgjorda planen beaktar i sitt arbete den lokala äldrepolitiska strategin på arbetsplatsen informerar vid behov de äldre, deras anhöriga och närstående om deras rättigheter deltar inom sitt ansvarsområde i utvecklingen av tjänster som stödjer de äldres resurser drar nytta av klienternas respons för att utveckla tjänsterna för äldre samarbetar med tredje sektorn, församlingen och privata serviceproducenter för att stödja de äldres funktionsförmåga. Att bedöma de äldres servicebehov bedömer behovet av tjänster och stödåtgärder som främjar de äldres välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga tillsammans med de äldre och vid behov deras anhöriga och närstående fastställer i samråd med andra experter de äldres servicebehov genom att mäta funktionsförmågan med olika tillförlitliga metoder 23

25 beaktar på ett professionellt sätt hur sjukdomar inverkar på de äldres funktionsförmåga bedömer den eventuella nyttan av hjälpmedel och geronteknologi för de äldre handleder de äldre, deras anhöriga och närstående i trygg användning av hjälpmedel och geronteknologi handleder på olika sätt de äldre i användningen av datateknik och teknologi. kan planera, verkställa och utvärdera de äldres vård-, service- och rehabiliteringsplaner. Att utarbeta en vård-, service- och rehabiliteringsplan Att verkställa och utvärdera en vård-, service- och rehabiliteringsplan planerar, verkställer och bedömer sakkunnigt de äldres vård-, service- och rehabiliteringsplan stödjer de äldre att ta del i beslutsfattande som gäller dem själva handlar enligt de äldres självbestämmanderätt bedömer på ett övergripande sätt de äldres behov och möjligheter att få hälsovårdstjänster och rehabilitering utarbetar en individuell vård-, service- och rehabiliteringsplan i samråd med de äldre, de anhöriga och en multiprofessionell arbetsgrupp handlar klientorienterat vid val som gäller de äldres hälsa och funktionsförmåga utnyttjar multiprofessionell kompetens vid utarbetandet av vård-, service- och rehabiliteringsplanen. arbetar i aktiv växelverkan med de äldre, deras anhöriga och närstående handleder de äldre på ett för dem begripligt sätt i att sköta och främja sin hälsa och funktionsförmåga stödjer de äldres funktionsförmåga i enlighet med vård-, service- och rehabiliteringsplanen i olika skeden av vård- och servicekedjan tryggar inom sitt ansvarsområde individuella och ändamålsenliga tjänster för de äldre stödjer de äldres rehabilitering som en del av det multiprofessionella samarbetet utvärderar målinriktat vård-, service- och rehabiliteringsplanen i samråd med de äldre, deras anhöriga och närstående samt en multiprofessionell arbetsgrupp använder på ett ändamålssätt ett elektroniskt patientdatasystem i sitt arbete. 24

26 kan stödja de äldres fysiska hälsa och funktionsförmåga. Att stödja de äldres fysiska hälsa och funktionsförmåga Att främja de äldres rörlighet Trygg läkemedelsbehandling för äldre 25 främjar de äldres hälsa och funktionsförmåga i en hälsosam och trygg miljö uppmuntrar de äldre att handla så självständigt som möjligt stödjer och motiverar de äldre att vara aktiva och klara sig själva i sin boendemiljö identifierar inom sitt ansvarsområde faktorer i de äldres närmaste omgivning som hotar tryggheten och hittar på metoder att avhjälpa dem förhindrar på ett förutseende sätt att de äldre råkar ut för olyckor i hemmet, t.ex. faller eller får brännskador kartlägger metodiskt behovet av förändringar gällande de äldres hjälpmedel eller bostad samt behovet av redskap som underlättar boendet handleder på ett uppmuntrande sätt de äldre i användningen och skötseln av hjälpmedlen handleder på olika sätt de äldre i användningen av teknisk utrustning som utvecklats för deras behov, till exempel för att öka tryggheten i boendemiljön. följer principer som främjar de äldres rehabilitering och funktionsförmåga stödjer och uppmuntrar de äldre att dagligen röra på sig och i synnerhet träna och upprätthålla muskelstyrkan och balansen stödjer de äldre att röra på sig i enlighet med ett eventuellt motionsavtal eller en eventuell motionsplan motiverar och uppmuntrar de äldre att ta hand om sin fysiska hälsa och sitt välbefinnande förutser förändringar i de äldres fysiska hälsotillstånd och funktionsförmåga med tanke på tryggheten kartlägger genom multiprofessionellt samarbete de äldres behov av motionshjälpmedel anlitar vid behov sakkunniga för att hjälpa till med bedömningen och valet av hjälpmedel för de äldre. följer författningar och anvisningar som ligger till grund för läkemedelsbehandlingen genomför inom sitt ansvarsområde läkemedelsbehandlingen för de äldre i enlighet med planen för läkemedelsbehandling utnyttjar i sitt arbete aktuell information om hur åld-

27 rande och sjukdomar inverkar på läkemedelsbehandlingen samt om de läkemedel som de äldre använder, vilka effekter de har och hur de tryggt kan användas gemensamt observerar de individuella effekterna av läkemedelsbehandlingen hos de äldre tillämpar medicinfria metoder vid vården av de äldre handleder individuellt de äldre, deras anhöriga och närstående i läkemedelsbehandlingen inom sitt ansvarsområde. kan handleda de äldre i att följa en hälsosam diet. Att handleda de äldre i att följa en hälsosam diet beaktar i sitt arbete de senaste näringsrekommendationerna för äldre beaktar i sitt arbete hur åldersförändringarna påverkar näringstillståndet hjälper de äldre att undvika kost som inverkar skadligt på hälsan och till exempel orsakar munsjukdomar handleder individuellt de äldre i att följa en hälsosam diet bedömer de äldres näringstillstånd i samråd med näringsexperter och gör vid behov en näringsanalys handleder vid behov individuellt de äldre i frågor som gäller vätskebalansen handleder vid behov de äldre i att följa specialdieter medverkar inom sitt ansvarsområde till att kosten för de äldre följer näringsrekommendationerna. kan stödja och handleda de äldre i socialt välbefinnande. Att främja de äldres aktivitet Att stödja samhörighet och delaktighet bland äldre handleder de äldre i att använda sina resurser aktivt och självständigt informerar vid behov de äldre om olika möjligheter till hobbyverksamhet handleder individuellt de äldre att delta i hobbyverksamhet stödjer och uppmuntrar individuellt de äldre att inhämta estetiska upplevelser och erfarenheter. uppmuntrar de äldre att stärka sina mänskliga relationer enligt deras behov uppmuntrar de äldre att hålla kontakt med sina 26

28 anhöriga och närstående stödjer individuellt de äldre så att de känner samhörighet med en grupp och identifierar sig med sin grupp stödjer de äldre att hålla kontakt med olika generationer om de önskar det handleder och stödjer vid behov de äldre i användningen av datateknisk utrustning handleder och uppmuntrar de äldre att själva söka information stödjer de äldre i att vara aktiva medborgare och påverka om de önskar det. kan stödja de äldres livskompetens och mentala hälsa. Att stödja de äldres livskompetens Att stödja de äldres mentala hälsa stödjer professionellt de äldres livskompetens utifrån deras individuella behov och kulturella bakgrund lyssnar empatiskt på de äldre stödjer de äldre i att tala om sitt förflutna och ge sina erfarenheter ett positivt meningsinnehåll. stödjer sakkunnigt de äldres självkänsla, självaktning och känsla av att vara accepterade stödjer de äldres psykiska balans stärker på ett uppmuntrande sätt faktorer som främjar de äldres mentala hälsa stödjer de äldres livskompetens och förmåga att klara sig använder individuellt reminiscens för att främja de äldres mentala hälsa ger på ett professionellt sätt de äldre livstro och framtidshopp uppmuntrar de äldre att hitta på sådant som ger dem nöje i livet stödjer de äldre att upprätthålla sina sociala färdigheter och relationer sporrar de äldre att vara kreativa och förverkliga sig själva stödjer vid behov de äldre att klara av krissituationer i sitt liv förebygger inom sitt ansvarsområde situationer som hotar de äldres mentala hälsa hänvisar vid behov de äldre till mentalvårdstjänster. 27

29 Att stödja äldre som genomgår en kris, deras anhöriga och närstående stödjer äldre som genomgår en kris stödjer anhöriga och närstående till äldre som genomgår en kris bedömer professionellt de äldres, de anhörigas och närståendes behov av akut hjälp väljer ändamålsenliga arbets- och interventionsmetoder i krissituationer bemöter på ett professionellt sätt de äldre, deras anhöriga och närstående samt medlemmarna i arbetsgemenskapen i krissituationer tar på ett professionellt sätt hänsyn till förändringar i de äldres beteende vid sorg eller i olika faser av en kris hänvisar vid behov de äldre, deras anhöriga och närstående till kristjänster utvecklar för egen del krishanteringen och ansvarsfrågor inom äldreomsorgen. kan stödja de äldre att upprätthålla sina kognitiva funktioner. Att stödja de kognitiva funktionerna främjar de äldres intellekt och minnesfunktioner stödjer på ett uppmuntrande sätt de äldre att upprätthålla sin problemlösningsförmåga handleder sakkunnigt de äldre att lära sig nya saker handleder vid behov de äldre i användningen av datakommunikation och andra kommunikationsmedel handleder individuellt verksamhet som stimulerar och aktiverar de äldres hjärnfunktioner leder på ett planmässigt sätt gruppaktiviteter som stimulerar och aktiverar de äldre. kan stödja de äldres psykiska funktionsförmåga. Att stödja de äldres psykiska funktionsförmåga hjälper de äldre att handla utifrån sina värderingar tar finkänsligt hänsyn till de äldres livsåskådning och val som anknyter till den samt olika kulturella bakgrunder samtalar vid behov med de äldre om själsliga och andliga frågor stödjer de äldres andliga liv med hänsyn till deras kulturella bakgrund ger de äldre möjlighet att ta del av andliga tjänster i enlighet med deras behov. 28

30 kan stödja de äldres sexualitet. Att stödja de äldres sexualitet stödjer på ett individuellt sätt de äldre i frågor som gäller kvinnlighet och manlighet ger vid behov de äldre möjlighet till estetiska upplevelser beaktar de äldres individuella behov av närhet och beröring samt sexuellt relaterade behov samtalar förtroligt med de äldre om sexuellt relaterade frågor som de tar upp hänvisar de äldre till sakkunnigtjänster om de önskar det. kan utvärdera och utveckla sin yrkeskompetens för att stödja de äldres hälsa och funktionsförmåga. Att utvärdera och utveckla sin yrkeskompetens bedömer realistiskt sin yrkesmässiga förmåga att stödja de äldres hälsa och funktionsförmåga främjar tjänsternas kvalitet och effektivitet sörjer aktivt för sin arbetshälsa bedömer gränserna för den egna orken vid utvecklingen av sitt arbete. Sätten att påvisa yrkesskicklighet I examensdelen Att stödja äldres hälsa och funktionsförmåga påvisas och bedöms yrkesskickligheten i verkliga uppgifter i arbetslivet och i vårdsituationer som främjar äldres hälsa och funktionsförmåga i verksamhetsmiljöer inom social- och hälsovård eller rehabilitering. Sådana verksamhetsmiljöer är till exempel de äldres hem, dagcenter, servicehus och äldrecenter samt hälsovårdscentraler och sjukhus. visar sin yrkesskicklighet genom att främja de äldres hälsa och funktionsförmåga på ett helhetsbetonat sätt. visar förmåga att bedöma de äldres servicebehov samt planera, verkställa och utvärdera en vård-, service- och rehabiliteringsplan i samråd med de äldre, de anhöriga och närstående samt en multiprofessionell arbetsgrupp. Bedömarna iakttar och bedömer examinandens arbete och ger ett skriftligt utlåtande om det. kan komplettera sina examensprestationer muntligt eller med eventuella dokument som uppstår under examenstillfället. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. s bedömningsmaterial består av bedömarnas utlåtanden om examenstillfällena, de bedömda kompletterande dokumenten och examinandens självvärdering. 29

31 B. Valfria examensdelar 3.4 Att vårda sjuka äldre Krav på yrkesskicklighet kan stödja äldre sjuka vårda äldre sjuka främja det totala välbefinnandet hos äldre sjuka främja trygg läkemedelsbehandling för sjuka äldre vårda sjukdomar hos äldre stödja äldre med psykiska symptom stödja äldre som använder rusmedel planera, genomföra och utvärdera terminalvård för äldre utveckla och främja vården av sjuka äldre utvärdera och utveckla sin yrkeskompetens i vården av sjuka äldre. Bedömning (föremål och kriterier för bedömning) Krav på yrkesskicklighet kan stödja äldre sjuka. Att stödja äldre sjuka kan vårda sjuka äldre. stödjer sjuka äldre att klara sig när livssituationen förändras genom sjukdom hjälper professionellt sjuka äldre att bevara sin självbild och självaktning tar i vårdplaneringen i beaktande de äldres resurser samt faktorer som bidrar till att de klarar sig skapar på ett professionellt sätt en trygg och förtroendefull vårdrelation med de äldre skapar en trygg vårdmiljö stödjer och uppmuntrar de äldre att ta del i beslutsfattande som gäller deras vård beaktar i sitt arbete de sjuka äldres individuella sätt att sköta sig och ta ansvar för sin vård. Att planera vården av sjuka äldre följer de nyaste Gängse vård-rekommendationerna inom sitt ansvarsområde tar i vårdplaneringen i beaktande både akuta och 30