YRKESEXAMEN I IDROTT 2014 Föreskrift 2/011/2014

Transkript

1 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I IDROTT 2014 Föreskrift 2/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:2

2 Föreskrifter och anvisningar 2014:2 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I IDROTT 2014 Föreskrift 2/011/2014

3 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2014:2 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L ISSN (print) ISSN (online) Grano Oy 2014

4

5

6 Innehåll 1 Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examina Grunderna för fristående examina Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen Krav på hälsotillståndet i yrkes- och specialyrkesexamina Krav på hälsotillstånd i yrkesexamen i idrott Kunnande som ska visas, examensdelar och examens uppbyggnad Kunnande som ska visas i yrkesexamen i idrott Examensdelar och examens uppbyggnad Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömning A. Obligatoriska examensdelar Arbete inom motion och idrott Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Sätten att visa yrkesskicklighet Vägledning till fysisk aktivitet Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Sätten att visa yrkesskicklighet B. Valbara examensdelar Individuell motionsinstruktion Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Sätten att visa yrkesskicklighet Instruktion i fysiska färdigheter Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Sätten att visa yrkesskicklighet... 30

7 3.5 Arbete som instruktör i motions- och programtjänster Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Sätten att visa yrkesskicklighet Arbete i en idrottsorganisation Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Sätten att visa yrkesskicklighet Produktifiering av motion Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Sätten att visa yrkesskicklighet Arbete som företagare inom idrottsbranschen Krav på yrkesskicklighet Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Sätten att visa yrkesskicklighet En examensdel från en annan yrkesexamen En examensdel från en specialyrkesexamen Bilaga Beskrivning av det arbete som utförs av personer som avlagt yrkesexamen i idrott... 43

8 1 Fristående examina 1.1 Anordnande av fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. 1.2 Avläggande av fristående examina Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. 1.3 Grunderna för fristående examina I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (föremålen och kriterierna för bedömning) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Föremålen och kriterierna för bedömning är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Föremålen för bedömning anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa föremål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de föremål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömning bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade. 7

9 1.4 Personlig tillämpning i fristående examen Utbildningsanordnaren sörjer för den personliga tillämpningen vid ansökningen till en fristående examen och utbildning som förbereder för en fristående examen, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av den behövliga yrkesskickligheten. Vid den personliga tillämpningen ska man beakta det som föreskrivs i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) om studerandes rättigheter och skyldigheter samt de examensspecifika kraven på hälsotillståndet som Utbildningsstyrelsen har fastställt med stöd av 13 i ovannämnda lag. Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om individualisering (43/011/2006). 1.5 Bedömning av yrkesskicklighet i fristående examen Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. 8

10 1.6 Betyg Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betygen. Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. 1.7 Utbildning som förbereder för fristående examen Det går inte att ställa förhandsvillkor om deltagande i utbildning på dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Utbildningsanordnaren beslutar om innehållet och anordnandet av den förberedande utbildningen för fristående examina i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. På studier som förbereder för yrkes- eller specialyrkesexamina som nämns i statsrådets förordning (1033/2011) tillämpas punkt 9 om indragning av studierätten i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011). I utbildning som förbereder för fristående examen ska också bestämmelserna i 13, 13 a och 16 i ovannämnda lag beaktas Krav på hälsotillståndet i yrkes- och specialyrkesexamina Syftet med de examensspecifika kraven på hälsotillståndet är att främja säkerheten i yrkesoch specialyrkesexamina som avläggs som fristående examen och senare i arbetslivet. På utbildning som förbereder för fristående examen tillämpas hänvisningsbestämmelserna om tillgänglighet och förutsättningarna för antagning av studerande som nämns i 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (952/2011) och syftar på 27, 27 a och 27 b i lagen om yrkesutbildning (951/2011). En omständighet som gäller den sökandens hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte vara ett hinder för antagning som studerande. Som studerande kan dock inte antas en person som på grund av hälsotillstånd eller funktionsförmåga inte kan genomföra praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet i utbildningen som förbereder för fristående examen i de fall då studierna är förbundna med krav som hänför sig till minderårigas säkerhet, patient- eller kundsäkerhet eller trafiksäkerhet. Det här förutsätter att kraven på säkerhet i studierna inte kan uppfyllas och att hindret inte kan undanröjas med rimliga åtgärder, exempelvis genom tjänster inom elevvården och studerandehälsovården eller med andra hjälpmedel eller stödmetoder. Ett hinder för 9

11 att bli antagen som studerande kan, om tryggandet av andras hälsa och säkerhet eller trafiksäkerheten så förutsätter, vara att personen i samband med ansökan till yrkes- eller specialyrkesexamen har undanhållit information om tidigare beslut om indragning av studierätt. De examensspecifika kraven på hälsotillståndet ska utgående från det ovannämnda tas i beaktande i den personliga tillämpningen vid ansökan till fristående examen och utbildning som förbereder för den samt vid förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet. Examensspecifika krav på hälsotillståndet ingår i grunderna för de yrkes- och specialyrkesexamina inom det humanistiska och pedagogiska området, teknik och kommunikation, naturbruk och miljöområdet samt social-, hälso- och idrottsområdet som nämns i statsrådets förordning (1033/2011). Den som ordnar utbildning som förbereder för fristående examen ska informera (L 952/ 2011, 13 a ) alla sökande om de examensspecifika kraven på hälsotillståndet och funktionsförmågan. Den sökande ska på begäran ge utbildningsanordnaren sådana uppgifter om sitt hälsotillstånd som förutsätts för antagning som studerande och eventuella uppgifter om tidigare beslut om indragning av studierätt. I antagningsskedet räcker det med den sökandes egen beskrivning av sitt nuvarande hälsotillstånd. Utbildningsanordnarna ska vid behov samarbeta med olika utbildningsnivåer eller myndigheter för att få eller ge de uppgifter som behövs vid antagningen av studerande. Med tanke på de sökandes rättsskydd är det motiverat att de inte antas till utbildning som förbereder för en fristående examen, som omfattar praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet som de på grund av sitt hälsotillstånd eller sin funktionsförmåga inte klarar av. Vid antagningen av studerande är det dock skäl att beakta att ett yrke eller arbete består av mångskiftande uppgifter. Samma examen kan innehålla examensdelar som förutsätter olika krav på hälsotillståndet eller funktionsförmågan och därmed ger den studerande individuella möjligheter att genomföra utbildningen som förbereder för fristående examen. Utbildningsanordnaren ska vid behov tillsammans med den studerande och elevvårdspersonalen utreda den studerandes möjlighet att söka till någon annan utbildning som förbereder för fristående examen, där han eller hon uppfyller antagningskraven. En förändring i den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga får inte avbryta utbildningen som förbereder för fristående examen eller leda till ett ogenomtänkt byte av utbildningsyrke eller -område. Praktiska problem i utbildningen som förbereder för fristående examen, som beror på att den studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förändrats, måste i första hand kunna lösas genom lämpliga individuella undervisningsarrangemang och personlig tillämpning. Studiehandledning, stöd i studierna, handledning i ergonomiska arbetssätt och användningen av hjälpmedel underlättar genomförandet utbildningen som förbereder för fristående examen. Förändringar i en studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga förutsätter samarbete med elevvården, studerandehälsovården och arbetshälsovården. 10

12 1.7.2 Krav på hälsotillstånd i yrkesexamen i idrott När det gäller personens hälsotillstånd eller funktionsförmåga ska man bedöma de begränsningar som eventuella sjukdomar medför och den individuella vårdsituationen i fråga om sjukdomarna. Följande omständigheter kan utgöra hinder för antagning av en studerande: psykiska eller fysiska sjukdomar eller funktionsnedsättningar som förhindrar deltagande i praktiska uppgifter eller inlärning i arbetet, såsom en pågående obehandlad psykos eller en allvarlig depression eller en sjukdom i stöd- och rörelseorganen som försämrar funktionsförmågan missbruk eller beroende av rusmedel. 2 Kunnande som ska visas, examensdelar och examens uppbyggnad 2.1 Kunnande som ska visas i yrkesexamen i idrott I yrkesexamen i idrott visar examinanderna sitt kunnande när de är yrkesverksamma inom idrottsområdet och när de vägleder personer till fysisk aktivitet. De som har avlagt de valbara examensdelarna har kunnande inom följande områden: individuell motionsinstruktion, instruktion i fysiska färdigheter, arbete som instruktör i motions- och programtjänster, arbete i en idrottsorganisation, produktifiering av motion eller arbete som företagare inom idrottsbranschen. Om examinanderna vill kan de också komplettera och fördjupa sitt kunnande genom att som en av de valbara examensdelarna välja en examensdel från en annan yrkesexamen eller en specialyrkesexamen. 11

13 2.2 Examensdelar och examens uppbyggnad För att få hela examen avlagd ska de två obligatoriska examensdelarna och två valbara examensdelar avläggas. Minst en av de valbara examensdelarna ska vara någon av delarna Tabell 1. Examensdelar och examens uppbyggnad Yrkesexamen i idrott A Obligatoriska delar 3.1 Arbete inom motion och idrott 3.2 Vägledning till fysisk aktivitet B Valbara delar, av vilka två ska väljas 3.3 Individuell motionsinstruktion 3.4 Instruktion i fysiska färdigheter 3.5 Arbete som instruktör i motions- och programtjänster 3.6 Arbete i en idrottsorganisation 3.7 Produktifiering av motion 3.8 Arbete som företagare inom idrottsbranschen 3.9 En examensdel från en annan yrkesexamen 3.10 En examensdel från en specialyrkesexamen 12

14 3 Krav på yrkesskicklighet och grunder för bedömning Examinanderna visar att de har den yrkesskicklighet som krävs i examensgrunderna på basis av den av examenskommissionen godkända planen för anordnande av yrkesexamen i idrott i autentisk verksamhet vid examenstillfällen som ordnas enligt principen om personlig tillämpning. Vid dessa tillfällen visar examinanderna heltäckande den yrkeskompetens som krävs i examensgrunderna. Vid examenstillfällena visar examinanderna sin förmåga att tillämpa sitt kunnande i varierande situationer och arbetsmiljöer. De visar också sin förmåga att bedöma erfarenheter och börja använda nya arbetssätt. Examinandernas yrkesskicklighet bedöms vid examenstillfällen av bedömare som har fått introduktion i bedömningsuppgiften. Examinanderna ska ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Bedömarna bedömer och dokumenterar det kunnande som examinanderna har visat, och detta gör de med avseende på examens krav på yrkesskicklighet, föremål för bedömning och bedömningskriterier. I en god bedömningsprocess ingår också respons till examinanderna. Responsen kan ges till exempel efter att bedömningsförslaget har getts. Examinanderna kan ges möjlighet att komplettera sina examensprestationer muntligt. Bedömarna antecknar under samtalet sina observationer i en bedömningsblankett. På detta sätt säkerställs att examensprestationerna är heltäckande och bedömningen tillförlitlig. Denna möjlighet kan ges efter att de examensprestationer som krävs i examensdelen har utförts. Bedömningen i yrkesexamen i idrott görs separat för varje examensdel genom att jämföra examinandernas yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet i examensdelen. Ett trepartsorgan ger examenskommissionen ett skriftligt förslag till hur examensdelen ska bedömas efter att examensprestationerna är slutförda enligt examensgrunderna och på ett heltäckande och tillförlitligt sätt. Trepartsorganet består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare och lärare. A. Obligatoriska examensdelar 3.1 Arbete inom motion och idrott Krav på yrkesskicklighet kan arbeta i verksamhetsmiljöer för motion och idrott följa de författningar som reglerar arbetet följa de etiska principerna för sitt arbete främja säkerheten i en verksamhetsmiljö för motion och idrott upprätthålla sin egen arbets- och funktionsförmåga bedöma och utveckla sin kompetens i att arbeta inom motion och idrott. 13

15 Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan arbeta i en verksamhetsmiljö för motion och idrott. Arbete i verksamhetsmiljöer för motion och idrott utarbetar en plan för en arbetshelhet som anknyter till motion eller idrott koordinerar genomförandet av arbetshelheten främjar uppfyllelsen av arbetsplatsens mål med hjälp av arbetshelheten främjar en verksamhetskultur som är inriktad på motion för människor i olika livsfaser beaktar i sin verksamhet motionens betydelse för samhället drar i sin verksamhet nytta av branschkunskap och beaktar förändringarna i samhället och den rådande kulturen beaktar i sin verksamhet förvaltningsstrukturen och beslutsfattandet inom motions- och idrottsområdet beaktar på det sätt som arbetet förutsätter särdragen och rollerna för aktörerna inom motions- och idrottsområdet följer principerna för det multiprofessionella samarbetet i samarbetet med olika organisationer som har verksamhet inom den offentliga, privata eller tredje sektorn beaktar i sin verksamhet de finansieringssystem som är aktuella i fråga om arbetshelheten främjar i sitt arbete en ekonomisk och resultatrik verksamhet kommunicerar tydligt både muntligt och skriftligt vid rapportering till kunder, kundgrupper eller nätverk använder informations- och kommunikationsteknik som stöd i arbetet klarar av arbetssituationer på finska eller svenska och på ett främmande språk kan samarbeta med olika människor, även i mångkulturella miljöer utarbetar de arbetsrelaterade dokumenten enligt anvisningarna följer principerna för hållbar utveckling bedömer en arbetshelhet som anknyter till motion eller idrott. 14

16 Agerande på den egna arbetsplatsen Beaktande av motionsoch idrottsmiljöerna handlar självständigt och ansvarsfullt inom sitt eget ansvarsområde kan samarbeta i sitt arbete främjar genom sitt arbete jämlikheten på arbetsplatsen främjar genom sitt arbete arbetshälsan och atmosfären på arbetsplatsen främjar genom sitt arbete fungerande relationer på arbetsplatsen. utnyttjar i sitt arbete de närliggande motions- och idrottsplatserna inom verksamhetsområdet mångsidigt och ändamålsenligt enligt behovet utnyttjar vardagliga miljöer för motionsaktiviteter bedömer tillgänglighet, hinderfrihet, säkerhet och trivsel i motionsmiljön inverkar i sitt arbete på utvecklingen av en miljö som sporrar till fysisk aktivitet. kan iaktta den lagstiftning som reglerar det egna arbetet. Beaktande av författningar, föreskrifter och anvisningar kan iaktta etiska principer i sitt arbete. följer i sin verksamhetsmiljö de aktuella och relevanta författningar som gäller motions- och idrottsområdet följer de nationella och internationella överenskommelser och beslut som styr motions- och idrottsområdet följer säkerhetsföreskrifterna inom sitt eget ansvarsområde beaktar kravet på sekretess och följer bestämmelserna om dataskydd iakttar anmälningsplikten i lagstiftningen skaffar nödvändiga tillstånd för sin verksamhet. Arbete enligt etiska principer följer de etiska principerna och värderingarna inom motions- och idrottsområdet följer arbetsplatsens värderingar och de överenskomna principer som styr verksamheten främjar genom sitt arbete jämlikhet och likställdhet beaktar i sin verksamhet kundernas olika människosyner, livsåskådningar och övertygelser. 15

17 kan främja säkerheten i en verksamhetsmiljö för motion och idrott. Främjande av säkerheten i verksamhetsmiljön Främjande av säkerheten i arbetet på en arbetsplats agerar säkert och ansvarsfullt i sin arbetsuppgift agerar ansvarsfullt genom att förebygga säkerhetsrisker agerar ansvarsfullt för att undanröja observerade säkerhetsrisker följer de författningar som gäller säkerheten i anknytning till programtjänster i den omfattning som den egna verksamheten förutsätter utarbetar de säkerhetsdokument som behövs i arbetshelheten. agerar ansvarsfullt genom att förebygga säkerhets- och olycksfallsrisker på arbetsplatsen agerar ansvarsfullt för att undanröja observerade säkerhetsrisker i arbetet på arbetsplatsen. kan främja sin egen arbets- och funktionsförmåga. Främjande av den egna arbets- och funktionsförmågan ser till att vara tillräckligt fysiskt aktiv med tanke på hälsan använder arbetssätt som främjar fysisk aktivitet och hälsa använder ergonomiska arbetssätt sörjer aktivt för sin egen psykiska arbets- och funktionsförmåga sörjer aktivt för sin egen sociala arbets- och funktionsförmåga beaktar hur belastningsfaktorerna i verksamheten inom motions- eller idrottsområdet inverkar på det egna välbefinnandet i arbetet sörjer för en tillräcklig återhämtning lever ett sunt liv. kan bedöma och utveckla sin kompetens i att arbeta inom motion och idrott Bedömning och utveckling av den egna kompetensen bedömer realistiskt sin kompetens och sina utvecklingsbehov som yrkesverksam person inom motion och idrott utvecklar sin yrkesskicklighet enligt de behov som finns i arbetet 16

18 Sätten att visa yrkesskicklighet tar sakligt emot respons, använder kollegial bedömning och drar nytta av responsen yrkesmässigt bedömer sin kompetens i olika interaktiva situationer. I examensdelen Arbete inom motion och idrott visas och bedöms yrkesskickligheten i autentiska uppgifter inom arbetslivet i olika verksamhetsmiljöer och i kundarbete. Examinanderna visar sitt kunnande genom att planera och genomföra en arbetshelhet som anknyter till motion eller idrott. Examinanderna utarbetar dokument som hänför sig till planering, genomförande och utvärdering av arbetshelheten. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av det. Examinanderna kan komplettera sina examensprestationer muntligt under examenstillfället och eventuellt med dokument som togs fram under arbetet. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. Examinandernas bedömningsmaterial består av de utlåtanden som bedömarna gett om examenstillfällena, av bedömda kompletterande dokument och av examinandernas självvärdering. 17

19 3.2 Vägledning till fysisk aktivitet Krav på yrkesskicklighet kan planera motion som främjar hälsa och välbefinnande främja fysisk aktivitet interagera professionellt med en kundgrupp inom motion utvärdera genomförandet av ett motionsprogram främja säkerheten i motionsaktiviteter bedöma och utveckla sin kompetens. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan planera motion som främjar hälsa och välbefinnande. Kartläggning av kundgruppens behov av motion samt dess mål Beaktande av de individuella behoven i fråga om fysisk aktivitet Planering av motion som främjar hälsa och välbefinnande kartlägger kundgruppens fysiska aktivitet och idrottsliga nivå med lämpliga metoder tar reda på kundgruppens mål för sin fysiska aktivitet tar reda på kundernas eventuella hälsobegränsningar tar reda på kundernas eventuella särskilda behov i fråga om fysisk aktivitet. är kundorienterad i arbetet med kundgruppen och beaktar särdragen i de olika levnadsfaserna, såsom barndom, ungdom och ålderdom utnyttjar i sitt arbete kunskap om hur hälsan och funktionsförmågan inverkar på kundernas fysiska aktivitet beaktar kundernas individuella mål utnyttjar kunskap om kundernas specifika frågor och om utmaningarna när det gäller att främja fysisk aktivitet arbetar professionellt med människor som har en annan språk- och kulturbakgrund hänvisar vid behov kunderna till andra specialister. utarbetar en motionsplan som främjar hälsa och välbefinnande sporrar till en daglig fysisk aktivitet som är tillräcklig med tanke på kundernas hälsa stöder kunderna så att de hittar meningsfulla former av fysisk aktivitet väljer motionsformer enligt kundgruppens behov av fysisk aktivitet samt dess mål 18

20 kan främja fysisk aktivitet. beaktar de möjligheter till fysisk aktivitet som kunderna har beaktar kundgruppens fysiska och psykiska säkerhet beaktar den hälsorelaterade konditionens delområden, såsom uthållighet, rörelseapparatens kondition, motorisk kondition, ämnesomsättning och kroppssammansättning beaktar rekommendationerna om motion i God medicinsk praxis följer de hälsofrämjande rekommendationerna om motion. Arbete för att öka motivationen för fysisk aktivitet Stödjande av motion på egen hand Motionsinstruktion som främjar hälsa och välbefinnande hjälper kunderna att genom fysisk aktivitet skaffa sig välbefinnande, glädje och rekreation ger genom sina instruktioner kunderna möjlighet att uppleva framgång erbjuder kunderna olika träningsalternativ skapar i gruppen en stödjande atmosfär där alla individer accepteras ser till att alla följer de gemensamt överenskomna handlingsreglerna. hjälper kunderna att få in fysisk aktivitet i det dagliga livet hjälper kunderna att passa ihop ledda aktiviteter med aktiviteter på egen hand försöker avlägsna attityder som står i vägen för vardaglig fysisk aktivitet. instruerar mångsidigt och ändamålsenligt i olika motionsformer enligt den motionsplan som utarbetats för kundgruppen använder mångsidigt och ändamålsenligt olika instruktionsmetoder använder arbetssätt som främjar gruppbildningen differentierar de fysiska aktiviteterna enligt individernas och gruppens behov anpassar motionen enligt individernas och gruppens behov använder behövliga hjälpmedel och hjälper kunderna om det behövs ser till att miljön och utrustningen är lämpliga och sörjer för säkerheten och hygienen 19

21 utnyttjar i instruktionsarbetet kunskap om de vanligaste sjukdomarna och om hur dessa påverkar rörelse- och funktionsförmågan informerar kunderna om säkerhetsaspekterna förknippade med motionsformerna och säkerheten vad gäller motionens belastning instruerar kunderna i att förebygga och behandla idrottsskador förklarar sambandet mellan motion och hälsa förklarar hur motion påverkar funktionsförmågan och förmågan att klara de dagliga ansträngningarna förklarar motionens fysiska effekter förklarar motionens psykiska och sociala betydelse informerar om hur återhämtning, muskelunderhåll och tillräcklig sömn inverkar på motionsaktiviteterna informerar om näringens och drogfrihetens effekter på motionsaktiviteterna sörjer för sin del för att verksamhetsmiljön är rökfri och drogfri använder vid behov hjälpmedel som underlättar det egna arbetet. kan interagera professionellt med en kundgrupp i fråga om motion. Professionell interaktion beaktar i sitt arbete de faktorer som påverkar uppkomsten och bevarandet av förtroende lyssnar aktivt på kunderna beaktar kundernas behov och önskemål skapar en öppen och uppmuntrande atmosfär interagerar professionellt med kunderna i de olika arbetsfaserna kan samarbeta med olika människor handlar jämlikt och rättvist ger på lämpligt sätt feedback till individerna och gruppen med olika metoder använder i interaktionsförhållanden olika metoder ändamålsenligt. kan utvärdera genomförandet av en motionsplan. Utvärdering av genomförandet av en motionsplan bedömer kundernas utveckling med avseende på målen bedömer kundernas motivation för aktivitet 20

22 utnyttjar respons på sitt arbete ändrar programmet om det behövs dokumenterar genomförandet av motionsplanen. kan främja säkerheten i situationer med fysisk aktivitet. Iakttagande av säkerhetskrav Förutseende av säkerhetsrisker Första hjälpen kan bedöma och utveckla sin kompetens. handlar ansvarsfullt i sitt arbete ser till att det finns en säkerhetsplan för idrottsplatserna utarbetar vid behov en säkerhetsplan för de idrottsplatser som han/hon använder iakttar säkerhetsbestämmelserna och -planerna för de idrottsplatser som han/hon använder arbetar på det sätt som säkerheten i motionssituationerna förutsätter. följer försäkringspraxisen inom organiserade fysiska aktiviteter följer de författningar som gäller säkerheten i anknytning till programtjänster i den omfattning som den egna verksamheten förutsätter. förutser och förebygger säkerhets- och olycksrisker motionssituationer förutser och förebygger uppkomsten av hotfulla situationer samt våld- och krissituationer. ger första hjälpen på FHJ1-nivå ser vid behov till att kunden får vård vid sjukdomsfall och olyckssituationer informerar på överenskommet sätt sin chef och kundens vårdnadshavare om sjukdomsfall eller olyckor agerar professionellt i en nödsituation och beaktar helhetssituationen. Bedömning och utveckling av den egna kompetensen bedömer realistiskt sin egen kompetens i att vägleda till fysisk aktivitet och sina utvecklingsbehov tar emot respons, använder kollegial bedömning och drar nytta av responsen yrkesmässigt utvecklar sin kompetens i att vägleda till fysisk aktivitet. 21

23 Sätten att visa yrkesskicklighet I examensdelen Vägledning till fysisk aktivitet visas och bedöms yrkesskickligheten i autentiska uppgifter inom arbetslivet i olika verksamhetsmiljöer och i kundarbete. Examinanderna visar sitt kunnande genom att för en vald grupp planera fysiska aktiviteter som främjar hälsa och välbefinnande och genom att på ett uppmuntrande, mångsidigt och ändamålsenligt sätt vägleda en grupp till att vara fysiskt aktiv. Examinanderna utarbetar planerings-, instruktions-, bedömnings- och säkerhetsdokumenten för verksamheten. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av det. Examinanderna kan komplettera sina examensprestationer muntligt under examenstillfället och eventuellt med dokument som togs fram under arbetet. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. Examinandernas bedömningsmaterial består av de utlåtanden som bedömarna gett om examenstillfällena, av bedömda kompletterande dokument och av examinandernas självvärdering. B. Valbara examensdelar 3.3 Individuell motionsinstruktion Krav på yrkesskicklighet kan skapa en förtroendefull kundrelation kartlägga en kunds individuella behov av fysisk aktivitet utarbeta ett individuellt motionsprogram för en kund instruera en kund vid genomförande av ett motionsprogram ge en kund råd om ett sunt levnadssätt bedöma och utveckla sin kompetens som instruktör vid genomförande av ett individuellt motionsprogram. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan skapa en förtroendefull kundrelation. Skapande av en förtroendefull kundrelation är empatisk vid skapande av en kundrelation beaktar i sitt arbete de faktorer som påverkar uppkomsten och bevarandet av förtroende visar kunden respekt i interaktionssituationer lyssnar aktivt på kunden. 22

24 kan kartlägga en kunds individuella behov av fysisk aktivitet. Kartläggning av en kunds individuella behov av fysisk aktivitet kartlägger en kunds funktionsförmåga, fysiska aktivitet, idrottsliga nivå och hälsorelaterade kondition med lämpliga tester eller metoder tar reda på kundens mål för sin fysiska aktivitet tar reda på kundens eventuella hälsobegränsningar tar reda på kundens möjligheter, resurser och begränsningar i fråga om fysiska aktivitet hänvisar kunden till andra specialister om det behövs. kan utarbeta ett individuellt motionsprogram. Utarbetande av ett individuellt motionsprogram utarbetar för en kund en heltäckande motionsplan som främjar hälsa och ett helhetsmässigt välbefinnande och som innehåller period- och träningsplaner beaktar kundens behov och mål beaktar de faktorer som påverkar kundens fysiska aktivitet väljer tillsammans med kunden motionsformer som är mest ändamålsenliga med tanke på målen följer de hälsofrämjande rekommendationerna om motion beaktar den hälsorelaterade konditionens delområden, såsom uthållighet, rörelseapparatens kondition, motorisk kondition, ämnesomsättning och kroppssammansättning utnyttjar vid planeringen kunskaper om människans anatomi och fysiologi beaktar i planen betydelsen av näring, vila, återhämtning och tillräcklig sömn beaktar kundens fysiska och psykiska säkerhet. kan instruera en kund vid genomförande av ett motionsprogram. Arbete för att öka motivationen för fysisk aktivitet sporrar kunden att genom fysisk aktivitet skaffa sig välbefinnande, glädje och rekreation ger genom sina instruktioner kunden möjlighet att uppleva framgång erbjuder kunden olika träningsalternativ uppmuntrar kunden vid eventuella motgångar. 23

25 Interaktion vid motionsinstruktion Instruktion i samband med ett individuellt motionsprogram lyssnar aktivt på kunden skapar en öppen och uppmuntrande atmosfär interagerar professionellt med kunden i de olika arbetsfaserna kan samarbeta med olika kunder ger kunden feedback på lämpligt sätt och med olika metoder använder i interaktionsförhållanden olika metoder ändamålsenligt. instruerar kunden ändamålsenligt i olika motionsformer i enlighet med det utarbetade motionsprogrammet beaktar de tillgängliga lokalerna och motionsredskapen ser till att miljön och utrustningen är lämpliga och sörjer för säkerheten och hygienen använder behövliga hjälpmedel och hjälper kunderna om det behövs utnyttjar i instruktionsarbetet kunskap om människans anatomi och fysiologi informerar kunden om lämplig mängd fysisk aktivitet och om motionsformer förklarar för kunden sambandet mellan motion och hälsa förklarar för kunden hur motion påverkar funktionsförmågan och förmågan att klara de dagliga ansträngningarna förklarar för kunden motionens fysiska effekter förklarar för kunden motionens psykiska och sociala betydelse informerar kunden om säkerhetsaspekterna förknippade med motionsformerna och säkerheten när det gäller motionens belastning uppmanar vid behov kunden att avbryta träningen instruerar kunden i att förebygga och behandla idrottsskador instruerar kunden i nödvändig muskelvård handlar ansvarsfullt i sitt arbete följer säkerhetsbestämmelserna. 24

26 kan ge en kund råd om ett sunt levnadssätt. Vägledning till ett fysiskt aktivt levnadssätt Vägledning till sunda matvanor Skapande av balans mellan ansträngning och vila Utvärdering av genomförandet av en motionsplan vägleder kunden till att göra val som är bra för hälsan och välbefinnandet försöker avlägsna attityder som står i vägen för vardaglig fysisk aktivitet vägleder kunden till att få in fysisk aktivitet i det dagliga livet vägleder kunden till val som ökar den fysiska aktiviteten i vardagen vägleder kunden i att passa ihop ledda aktiviteter med aktiviteter på egen hand vägleder kunden till att hitta faktorer som stöder ett fysiskt aktivt levnadssätt som det är möjligt att följa varaktigt. kartlägger kundens matvanor med lämpliga metoder ger kunden information om de nationella näringsrekommendationerna och beaktar då kundens behov förmedlar information till kunden om de huvudsakliga energigivande näringsämnena och deras betydelse för välbefinnandet ger råd om användning av skyddande näringsämnen i enlighet med de nationella näringsrekommendationerna ger med lämpliga metoder kunden instruktioner om korrekt måltidsrytm och energibalans förmedlar information om vilken näring som rekommenderas före en fysisk prestation, under prestationen och under återhämtningsfasen ger vid behov kunden instruktioner om viktkontroll kan vid behov använda information om nackdelar och risker med användning av olika rusmedel förmedlar information om hur rusmedelsbruk påverkar de fysiska prestationerna och hälsan hänvisar kunden till andra specialister om det behövs. informerar om betydelsen av återhämtning, vila och tillräckligt med sömn för prestationsförmåga och välbefinnande ger kunden instruktioner om hur man skapar balans mellan ansträngning och vila. bedömer och testar utifrån målen hur kunden utvecklats på de olika delområdena 25

27 bedömer kundens motivation att leva ett fysiskt aktivt liv ändrar planen om det behövs dokumenterar genomförandet av motionsplanen. kan bedöma och utveckla sin kompetens som instruktör vid genomförande av ett individuellt motionsprogram. Bedömning och utveckling av den egna kompetensen bedömer och utvecklar sin kompetens som instruktör vid genomförande av ett individuellt motionsprogram tar emot respons, använder kollegial bedömning och drar nytta av responsen yrkesmässigt utvecklar sin kompetens i individuell motionsinstruktion följer utvecklingen inom den egna branschen och utnyttjar ett expertnätverk inom branschen. Sätten att visa yrkesskicklighet I examensdelen Individuell motionsinstruktion visas och bedöms yrkesskickligheten i autentiska uppgifter inom arbetslivet i olika verksamhetsmiljöer och i kundarbete. Examinanderna visar sin kompetens genom att för en kund utarbeta en heltäckande motionsplan som främjar hälsa och ett helhetsmässigt välbefinnande och genom att ge kunden instruktioner vid genomförande av planen. Examinanderna utarbetar dokument som hänför sig till planering, genomförande och utvärdering av individuell motionsinstruktion. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av det. Examinanderna kan komplettera sina examensprestationer muntligt under examenstillfället och eventuellt med dokument som togs fram under arbetet. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. Examinandernas bedömningsmaterial består av de utlåtanden som bedömarna gett om examenstillfällena, av bedömda kompletterande dokument och av examinandernas självvärdering. 26

28 3.4 Instruktion i fysiska färdigheter Krav på yrkesskicklighet kan planera instruktion i fysiska färdigheter främja inlärning av fysiska färdigheter bedöma utveckling av fysiska färdigheter bedöma och utveckla sin kompetens som instruktör i fysiska färdigheter. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan planera instruktion i fysiska färdigheter. Kartläggning av grundläggande fysiska färdigheter Kartläggning av färdigheterna i idrottsgrenar Utarbetande av träningsprogram som främjar inlärningen av fysiska färdigheter observerar individernas grundläggande fysiska färdigheter testar på ett ändamålsenligt sätt individernas grundläggande fysiska färdigheter identifierar och antecknar den fas i vilken individerna befinner sig i fråga om de grundläggande fysiska färdigheterna fastställer mål utifrån kartläggningarna. observerar individernas grenfärdigheter i den valda idrottsgrenen testar på ett ändamålsenligt sätt individernas grenfärdigheter identifierar och antecknar individernas färdighetsnivå fastställer mål utifrån kartläggningarna. utarbetar en målinriktad årsplan som innehåller planer för utveckling av de grundläggande fysiska färdigheterna och grenfärdigheterna i den valda idrottsgrenen periodiserar programmet i den årliga planen på ett lämpligt sätt utarbetar timplaner för träningsperioderna väljer idrottsgrenar enligt målen drar nytta av teoretiska kunskaper och begrepp som hänför sig till inlärning av fysiska färdigheter beaktar faserna i inlärningen av fysiska färdigheter beaktar överföringseffektens betydelse vid inlärning av fysiska färdigheter beaktar individernas funktionsförmåga. 27

29 kan främja inlärningen av fysiska färdigheter. Arbete för att öka motivationen för fysisk aktivitet Instruktion i grundläggande fysiska färdigheter Skapande av lärmiljöer och övningar som främjar inlärningen av fysiska färdigheter Instruktion i färdighetsträning i den inledande fasen av inlärningen ger genom sitt instruktionsarbete individerna möjlighet att uppleva framgång ger individerna möjlighet att göra val i frågor som rör träning skapar en uppmuntrande atmosfär där alla individer accepteras ser till att alla följer de gemensamt överenskomna reglerna. beaktar resultaten av observationer och resultat när han/hon ger instruktioner i de grundläggande fysiska färdigheterna ger instruktioner i inlärning av de grundläggande färdigheterna så att en tillräckligt god nivå uppnås med tanke på inlärningen av grenfärdigheterna. handlar effektivt i instruktionssituationer med avseende på målen instruerar övningar som stöder inlärningen av de fysiska färdigheterna i den valda grenen bygger upp träningsmiljöer som främjar inlärningen varierar träningsmiljöerna ändamålsenligt varierar övningarna ändamålsenligt uppmuntrar till att pröva övningar tillåter misstag som ett led i inlärningsprocessen ger varje individ lagom stora utmaningar aktiverar genom sitt instruktionsarbete individernas olika sensoriska kanaler motiverar de valda metoderna med avseende på inlärningen och undervisningen varierar mellan olika undervisningsmetoder enligt situationen använder lekar ändamålsenligt för att främja inlärningen av fysiska färdigheter differentierar sitt instruktionsarbete enligt de olika inlärningsstilarna ordnar anpassad idrott om det behövs handlar ansvarsfullt i sitt arbete följer säkerhetsbestämmelserna. vägleder till träning i kärnområdet av de fysiska färdigheterna 28

30 Instruktion i färdighetsträning under träningsfasen Instruktion i färdighetsträning i den avslutande fasen av inlärningen Att ge respons Stödjande av träning på egen hand differentierar instruktionsarbetet enligt olika färdighetsnivåer ökar kravnivån i takt med att färdigheterna utvecklas vägleder individerna till att fokusera på sin egen träning använder olika former av grupparbete vid träning lyssnar på individerna och förstår misslyckanden diskuterar och uppmuntrar individerna att försöka och pröva mer. inkluderar färdighetselement i träningen inkluderar många upprepningar i träningen differentierar träningen instruerar individuell träning inkluderar variation i träningen. utformar träningsmiljön och uppgiften ordnar träning i föränderliga och tillfälliga förhållanden instruerar i visualiseringsträning och ideomotorisk träning ger instruktioner om att noggrant analysera kroppens inre återkoppling använder delövningar i större utsträckning än tidigare. ger information om prestationen ger information om slutresultatet väntar med responsen tills individernas förnimmelser och tankar har klarnat ger respons med eftertanke och vid rätta tidpunkter låter individerna bedöma sin egen prestation. vägleder individerna till träning på egen hand skapar balans mellan ledd och självständig fysisk aktivitet. kan bedöma utvecklingen av fysiska färdigheter. Bedömning av utveckling av fysiska färdigheter bedömer utvecklingen av individernas fysiska färdigheter med en ändamålsenlig test eller metod anpassar programmet efter individernas behov dokumenterar genomförandet av träningsplanerna. 29

31 kan bedöma och utveckla sin kompetens som instruktör i fysiska färdigheter. Bedömning och utveckling av den egna kompetensen bedömer realistiskt sin professionella kompetens som instruktör i fysiska färdigheter drar nytta av erhållen respons vid utveckling av sin yrkesskicklighet drar nytta av ny forskning om idrott, utbildning eller annat tillgängligt stöd vid utveckling av sin yrkesskicklighet. Sätten att visa yrkesskicklighet I examensdelen Instruktion i fysiska färdigheter visas och bedöms yrkesskickligheten i autentiska uppgifter inom arbetslivet i olika verksamhetsmiljöer och i kundarbete. Examinanderna visar sitt kunnande genom att för en vald individ eller grupp utarbeta planer som främjar inlärningen av de grundläggande fysiska färdigheterna och grenfärdigheterna i en vald gren, genom att med ändamålsenliga metoder främja utvecklingen av de fysiska färdigheterna och genom att bedöma genomförandet av planerna. Examinanderna utarbetar dokument som hänför sig till instruktion i fysiska färdigheter samt till planering och bedömning av instruktion i fysiska färdigheter. Bedömarna observerar och bedömer examinandernas arbete och ger en skriftlig bedömning av det. Examinanderna kan komplettera sina examensprestationer muntligt under examenstillfället och eventuellt med dokument som togs fram under arbetet. Efter att dokumenten bedömts utgör de en del av bedömningsmaterialet. Examinandernas bedömningsmaterial består av de utlåtanden som bedömarna gett om examenstillfällena, av bedömda kompletterande dokument och av examinandernas självvärdering. 30

32 3.5 Arbete som instruktör i motions- och programtjänster Krav på yrkesskicklighet kan planera motions- och programtjänster ge instruktioner i de motionsformer som används i motions- och programtjänster sörja för säkerheten i de miljöer där motions- och programtjänster tillhandahålls bedöma och utveckla sin kompetens som instruktör i motions- och programtjänster. Bedömning (föremål för bedömning och bedömningskriterier) Krav på yrkesskicklighet i examensdelen kan planera motions- och programtjänster. Planering av motions- och programtjänster planerar motions- och programtjänster för olika målgrupper och olika förhållanden väljer ändamålsenliga motionsformer för motions- och programtjänster beaktar kundernas personliga önskemål beaktar tillgången på tjänster använder tjänster i det egna området samarbetar med intressenter som har anknytning till motions- och programtjänsterna beaktar motions- och programtjänsternas roll som en del av turismbranschen. kan ge instruktioner i de motionsformer som används i motions- och programtjänster. Instruktion i motionsformer som används i motions- och programtjänster instruerar mångsidigt i olika motionsformer som används i motions- och programtjänster varierar mellan olika instruktionsmetoder handlar flexibelt i olika situationer beaktar kundernas behov i sitt instruktionsarbete beaktar särdragen i verksamhetsmiljön beaktar förhållandena och variationerna i dem beaktar kundernas ålder, funktionsförmåga och färdigheter åskådliggör teknikerna i de olika grenarna använder kunskap om de olika motionsformernas historia och regler 31

33 Användning av redskap och utrustning som är vanliga inom motions- och programtjänster bedömer utvecklingen av kundernas färdigheter och beaktar den i sitt instruktionsarbete agerar naturligt som ledare av en grupp kan samarbeta i interaktiva situationer med olika kunder använder i interaktiva situationer olika metoder ändamålsenligt beaktar kundernas språkliga och kulturella bakgrund ger instruktion på finska eller svenska samt på minst ett främmande språk. använder mångsidigt redskap och utrustning som är vanliga inom motions- och programtjänster använder i verksamheten redskap som är lämpliga och i gott skick sörjer för underhållet av de redskap som används klär sig ändamålsenligt vid tillhandahållande av programtjänster och instruktion. kan sörja för säkerheten i de miljöer där motions- och programtjänster tillhandahålls. Iakttagande av säkerhetskrav Första hjälpen handlar ansvarsfullt iakttar säkerhetskraven för de olika motionsformerna följer försäkringspraxisen inom organiserad motion iakttar behörighetskraven för instruktion av specialaktiviteter i samband med programtjänster följer de författningar som gäller säkerheten i anknytning till programtjänster utarbetar de säkerhetsdokument som krävs och följer dem handlar professionellt i arbetsrelaterade exceptionella situationer och nödsituationer. ger första hjälpen på FHJ2-nivå ser vid behov till att kunden får vård vid sjukdomsfall och olyckssituationer informerar på överenskommet sätt sin chef och anhöriga om en sjukdomsattack eller olycka agerar professionellt i en situation där första hjälpen behövs och beaktar helhetssituationen. 32