Projektplan: Tvärsnittstudie av följsamhet till nationella riktlinjer av oral antikoagulation till patienter med förmaksflimmer i Kiruna kommun
|
|
- Ulrika Ulla Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektplan: Tvärsnittstudie av följsamhet till nationella riktlinjer av oral antikoagulation till patienter med förmaksflimmer i Kiruna kommun Karna Johansson ST-läkare Medicin/Rehabkliniken Kiruna sjukhus karna.johansson@gmail.com Anders Själander (handledare) Docent, överläkare Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Sundsvalls sjukhus /12
2 Bakgrund Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen. Prevalenssiffror varierar kraftigt och är i de flesta äldre studier 1-2% 1,2. Enligt en nyligen publicerad studie i Journal of Internal Medicine, som kartlade prevalensen av förmaksflimmer i hela norra Hälsingland, uppskattades denna dock till så mycket som 2,5% 3. I senaste SBU rapporten (Förmaksflimmer - förekomst och Risk för storek, 2013) är prevalensen enligt Patientregistret i den vuxna befolkningen så hög som 2,9%, vilket ändå beräknas vara för lågt. Variationerna kan till viss del förklaras av att en kraftig ökning med stigande ålder ger olika prevalens i olika befolkningsgrupper men också av en underdiagnostik och underrapportering. Förmaksflimmer utgör en stor belastning på sjukvårdens resurser dels genom vård och behandling av sjukdomen i sig och dels då det mer än dubblerar risken för ischemisk stroke 4. Risken för ischemisk stroke vid förmaksflimmer ökar med antalet andra riskfaktorer för stroke. Denna kan dock reduceras påtagligt genom användande av orala antikoagulantia (OAK) 5, till dags dato främst vitamin K- antagonister (VKA) såsom warfarin (Waran) och phenprocumonum (Marcoumar) men även nyare orala antikoagulantia (NOAK) såsom dabigatran (Pradaxa), rivaroxaban (Xarelto) och apixaban (Eliquis) förekommer och förväntas öka med tiden. Väl utarbetade samstämmiga riktlinjer finns på såväl internationell som nationell nivå. Förskrivningen av OAK till patienter med förmaksflimmer varierar kraftigt i olika studier. Det framhålls ofta att det finns en kraftig underbehandling, inte minst av patienter med hög risk för ischemisk stroke 6. Det finns dock studier som visar på att cirka 15% av patienter med förmaksflimmer har en kontraindikation för warfarin 7. Borträknat de patienter som har en kontraindikation finns en amerikansk studie som uppvisar upp till 98% användning av warfarin hos patienter med förmaksflimmer och hög risk för ischemisk stroke 8. Kiruna kommun är Sveriges nordligaste och till ytan största. Någon kartläggning av prevalens av förmaksflimmer och följsamhet till nationella riktlinjer vid behandling därav saknas, de studier som finns uppvisar spretiga resultat som inte med självklarhet kan antas gälla på lokal nivå. 2/12
3 En kartläggning är viktig för att veta hur stort problemet med underförskrivning är och hur det bäst adresseras. Om det förekommer en stor underförskrivning finns det stora vinster att göra i form av både minskat mänskligt lidande och rent hälsoekonomiskt, genom att erbjuda fler patienter med förmaksflimmer adekvat strokeprofylax med OAK. Syfte Denna studie syftar till att klarlägga följsamhet till nationella riktlinjer för oral antikoagulation vid förmaksflimmer i Kiruna kommun genom att kartlägga prevalens av förmaksflimmer i befolkningen samt risk för ischemisk stroke, blödningsrisk och kontraindikationer för OAK. Material och metod Studien omfattar alla invånare i Kiruna kommun som enligt Statistiska Centralbyrån har invånare den 30 juni Vård erbjuds via tre vårdcentraler och länsdelssjukhuset i Kiruna tätort som även sköter all antikoagulantiabehandling. Privata aktörer inom hjärtsjukvård saknas i Kiruna kommun. Länssjukhus är Sunderby sjukhus dit viss hjärtsjukvård såsom koronarangiografi och pacemakerinläggningar centraliserats. Samtliga landstingsdrivna vårdinrättningar inom Norrbottens läns landsting har ett gemensamt journalsystem - VAS. Alla patienter som är folkbokförda i Kiruna kommun och i livet den 31 december 2013 och som har fått ICD-diagnos förmaksflimmer och/eller förmaksfladder mellan 1 januari 1989 och 31 december 2013 identifieras i VAS. Alla som erhåller warfarin, warfarin Orion eller phenprocumonum den 31 december 2013 identifieras via VAS och AK-programmet Journalia. Den handfull patienter som erhåller dabigatran, rivaroxaban och apixaban registreras manuellt då de är listade i en pärm på medicinmottagningen på Kiruna sjukhus, uppgifterna kontrolleras sedan mot läkemedelsmodulen i VAS. Enligt socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 förordas användning av CHA2DS2-VASc, ett poängsystem som värderar risk för ischemisk stroke och som tar hänsyn till hjärtsvikt, hypertoni, ålder och 75, diabetes, genomgången stroke, kärlsjukdom och kvinnligt kön. Alla 3/12
4 riskfaktorer ger ett poäng förutom ålder 75 och tidigare stroke som ger 2. En poängsumma 2 innebär hög risk för stroke och stark indikation för OAK. Även vid CHA2DS2-VASc 1 rekommenderas OAK men med en lägre prioritet. Vid 0 poäng avråds från OAK. Riskfaktorerna i CHA2DS-VASc kan kopplas till ICD-koder enligt en omfattande diagnosnyckel (se bilaga 2). Samtliga patienter som identifierats med förmaksflimmer söks för diagnoserna i diagnosnyckeln mellan 1 januari 2000 och 31 december Internationella riktlinjer från European Society of Cardiologys Atrial Fibrillation, som uppdaterades senast 2012, rekommenderar att blödningsbenägenhet efter insättning av OAK skattas enligt HAS-BLED. I detta riskfaktorbaserade poängsystem tas hänsyn tas till Hypertoni, Abnorm lever/njurfunktion (1-2 poäng), Stroke, Blödning, Labilt INR, Ålder >65, och Drog/Alkoholmissbruk (1-2 poäng). Maximal poäng är 9 och en summa på 3 innebär ökad risk för allvarlig blödning vid OAK. Även här finns en omfattande diagnosnyckel kopplad till alla riskfaktorer förutom Labilt INR (se bilaga 3). Samtliga patienter med förmaksflimmer söks även för dessa diagnoser. Det görs även en sökning för diagnoser som utgör relativa kontraindikationer för OAK såsom demens och tidigare blödningar i CNS, gastrointestinalkanalen, urinvägar, öron och näsa samt anemi. För utförliga diagnoser, se bilaga 4. Förekomst av mekanisk klaff, vilket utgör en absolut indikation för warfarin, även vid förekomst av förhöjd blödningsrisk, registreras. Vid behov sker en manuell journalgenomgång av obehandlade patienter för att komplettera eller klargöra de uppgifter som framkommit vid se om det finns ökad fallrisk samt journalförd orsak till att de inte erhållit OAK. Program för att bearbeta data samt kvantitativa beräkningar är R, PostgreSQL, Excel och/eller SPSS. 4/12
5 Resultat Prevalens förmaksflimmer och förmaksfladder i befolkningen som helhet samt bland män respektive kvinnor presenteras i absoluta tal och i procent. Prevalens i relation till åldersgrupper och kön presenteras i tabell samt diagram och jämförs med andra kända material. Riskstratifiering av patientgruppen enligt CHA2DS2-VASc och blödningsrisk enligt HAS-BLED-score (borträknat labila INR-värden) presenteras i diagram. Den grupp med hög risk för ischemisk stroke men låg blödningsrisk som ej fått OAK presenteras mer ingående. 5/12
6 Referenser 1. Stewart S, Hart CL, Hole DJ, McMurray JJ. Population prevalence, incidence, and predictors of atrial fibrillation in the Renfrew/Paisley study. Heart. 2001;86(5): Go AS, Hylek EM, Phillips KA, et al. Prevalence of diagnosed atrial fibrillation in adults: National implications for rhythm management and stroke prevention: The AnTicoagulation and risk factors in atrial fibrillation (ATRIA) study. JAMA. 2001;285(18): Andersson P, Londahl M, Abdon NJ, Terent A. The prevalence of atrial fibrillation in a geographically well-defined population in northern sweden: Implications for anticoagulation prophylaxis. J Intern Med. 2012;272(2): Stewart S, Hart CL, Hole DJ, McMurray JJ. A population-based study of the long-term risks associated with atrial fibrillation: 20-year follow-up of the Renfrew/Paisley study. Am J Med. 2002;113(5): Hylek EM, Go AS, Chang Y, et al. Effect of intensity of oral anticoagulation on stroke severity and mortality in atrial fibrillation. N Engl J Med. 2003;349(11): Ogilvie IM, Newton N, Welner SA, Cowell W, Lip GY. Underuse of oral anticoagulants in atrial fibrillation: A systematic review. Am J Med. 2010;123(7): e4. 7. Frykman V, Beerman B, Ryden L, Rosenqvist M, Medical Products Agency, Swedish Society of Cardiology. Management of atrial fibrillation: Discrepancy between guideline recommendations and actual practice exposes patients to risk for complications. Eur Heart J. 2001;22(20): Bravata DM, Rosenbeck K, Kancir S, Brass LM. The use of warfarin in veterans with atrial fibrillation. BMC Cardiovasc Disord. 2004;4(1): Gage BF, Waterman AD, Shannon W, Boechler M, Rich MW, Radford MJ. Validation of clinical classification schemes for predicting stroke: Results from the national registry of atrial fibrillation. JAMA. 2001;285(22): /12
7 Bilaga 1 Diagnoser för förmaksflimmer och förmaksfladder I48.9 I48.0 I48.1 I48.2 Förmaksflimmer och förmaksfladder Paroxysmalt förmaksflimmer Persisterande förmaksflimmer Kroniskt förmaksflimmer 7/12
8 Bilaga 2 Diagnosnyckel CHA2DS2-VASc C Congestive heart failure (or Left ventricular systolic dysfunction) 1 H Hypertension: blood pressure consistently above 140/90 mmhg (or treated hypertension on medication) 1 A 2 Age 75 years 2 D Diabetes Mellitus 1 S 2 Prior Stroke or TIA or thromboembolism 2 V Vascular disease (eg. peripheral artery disease, myocardial infarction, aortic plaque) 1 A Age years 1 Sc Sex category (i.e. female gender) 1 C H A D S V A Sc I50.x I10.x E10.x I63.x I21.x I11.0 I11.x E11.x I64.x I25.2 I13.0 I12.x E12.x I69.x I70.x I13.2 I13.x E13.x G45.x I71.x I15.x E14.x I74.x I72.x I80.x I82.x I73.9x I65.x I26.x 8/12
9 Bilaga 3 Diagnosnyckel HAS-BLED H Hypertension 1 A Abnormal Liver/Renal Function 1-2 S Stroke History 1 B Bleeding Predisposition 1 L Labile INRs, TTR<60% 1 E "Elderly" (Age >e; 65) 1 D Drugs/Alcohol Usage 1-2 H A S B L E D I10.x N17.x I63.x D50.x E24.4 I11.x N18.x I64.x D62.9 F10.x I12.x N19.x I69.x D64.9 G31.2 I13.x I12.0 G45.x D68.0 G62.1 I15.x KAS00 D68.1 G72.1 KAS10 D69.1 I42.6 KAS20 D69.3 K29.2 DR016 D69.4 K70.x DR024 D69.5 K86.0 DR014 D69.6 O35.4 DR055 D69.8 P04.3 DR056 D69.9 Q86.0 K70.x D65.x T51.x K71.x D66.x Y90.x K72.x D67.x Y91.x 9/12
10 H A S B L E D K73.x Z50.2 K74.x Z71.4 K75.x K76.x M01A B01AC K77.x JJC JJB I13.1 I /12
11 Bilaga 4 Övriga diagnoser med relativ kontraindikation för OAK Demens CNS-blödning GI-Blödning Övriga blödningar F03.0 I61.x K92.0 R04.0 F01.9 I60.x K92.1 N02.x F00.1 I62.x K92.2 R31.0 F00.2 S06.4 K25.0 R04.2 F05.1 S06.5 K25.2 H36.5 F00.9 S06.6 K25.4 N93.8 F01.2 K25.6 N93.9 F01.1 K26.0 H92.2 F10.7A K26.2 R04.1 F10.7W K26.4 R04.8 F01.3 K26.6 R04.9 F02.3 K27.0 D62.9 F02.8 K27.2 D50.0 K27.4 D50.8 K27.6 D50.9 K28.0 K28.2 K28.4 K28.6 K62.5 I85.0 I /12
12 Bilaga 5 Övriga diagnoser Diagnoser med absolut indikation för waran Z95.2 FMD00 FKD00 FGE00 FJF00 Diagnoser som indikerar användning av antikoagulantia Z /12
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer
Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta
Läs merTitel: Förmaksflimmer/-fladder och antikoagulantia. Skiljer sig patienterna med och utan tromboemboliprofylax åt i något avseende?
1 Projektplan Titel: Förmaksflimmer/-fladder och antikoagulantia. Skiljer sig patienterna med och utan tromboemboliprofylax åt i något avseende? Författare: Mette Kirkelund Truelsen ST-läkare i allmän
Läs merHar patienter med förmaksflimmer på vårdcentralen Granen adekvat antikoagulantia behandling?
Projektplan Har patienter med förmaksflimmer på vårdcentralen Granen adekvat antikoagulantia behandling? Khalid Waleed Hussain, ST-läkare, Vårdcentralen Granen Mars 2015 Handledare Huvudhandledare Lotta
Läs merLATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING
LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig
Läs merNOAK Uppdatering. Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset
NOAK Uppdatering Fariba Baghaei, överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS Användarmöte 2017-02-17 NOAK Trombinhämmare FXa-hämmare
Läs merStrokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett
Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det
Läs merUnderbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen
Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL
Läs merNya antitrombotiska medel
Nya antitrombotiska medel Anders Själander och Jonas Wallvik Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, Sundsvalls sjukhus Gunde 78 år Gunde har diabetes och hypertoni. Söker för
Läs merAntitrombotisk behandling hos patienter med förmaksflimmer vid Brommaplans Vårdcentral
Antitrombotisk behandling hos patienter med förmaksflimmer vid Brommaplans Vårdcentral Författare: Martha Lundström ST-läkare Brommaplans Vårdcentral Handledare: Holger Theobald Docent, Specialist i allmänmedicin
Läs merFÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT
FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER
Läs merHur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer
Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste
Läs merUtredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna
Läs merHur används antikoagulantia vid förmaksflimmer på vårdcentralen? En kvantitativ journalstudie på VC Bagaregatan, Nyköping
Hur används antikoagulantia vid förmaksflimmer på vårdcentralen? En kvantitativ journalstudie på VC Bagaregatan, Nyköping 2018-02-12 Svetlana Kupriyanova, ST-läkare i Allmänmedicin VC Bagaregatan Vetenskaplig
Läs merKartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral
Kartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral Författare: Johanna Nilsson, ST-läkare Närhälsan Hentorp vårdcentral Rapport 2015:11 Författare: Mattias Davidsson,
Läs merIndikation för antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer tillämpning av CHA 2 DS 2 VASc. Maria Anderson, ST-läkare, Märsta Läkarhus Mars 2011
Indikation för antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer tillämpning av CHA 2 DS 2 VASc Maria Anderson, ST-läkare, Märsta Läkarhus Handledare Dr. Anna Nager, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor
Läs merAntikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet
Läs merHälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer
Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten
Läs merKlinisk lägesrapport NOAK
Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer
Läs merUtredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, hjärtsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.
Läs merIntressekonflikt: Föreläsararvode från AstraZeneca, Boehringer-Ingelheim, Medtronic, Sanofi, Pfizer
Johan Engdahl, överläkare, universitetslektor Medicinkliniken Hallands Sjukhus Halmstad Johan.engdahl@regionhalland.se Intressekonflikt: Föreläsararvode från AstraZeneca, Boehringer-Ingelheim, Medtronic,
Läs merFrågor vad gäller förmaksflimmer, antikoagulantia (nya och warfarin) och hög ålder
Torsdag 16.00-16.50 Antikoagulation till äldre med förmaksflimmer warfarin eller nya perorala medlen, NOAK? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 Frågor vad gäller
Läs merProfessor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö
De centrala NOAK-studierna visar på gott behandlingsresultat jämfört med warfarin. Hur gick det i Sverige med världens bästa warfarinbehandling när NOAK introducerades och hur ser behandlingsläget ut I
Läs merKliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem
Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset
Läs merAntikoagulantiabehandling av patienter med förmaksflimmer vid Sätra VC. Uppnår vi målen? En kvantitativ journalstudie
Projektrapport VESTA VT 2016 Antikoagulantiabehandling av patienter med förmaksflimmer vid Sätra VC. Uppnår vi målen? En kvantitativ journalstudie Lina Ludvigsson, ST-läkare i Allmänmedicin Sätra Vårdcentral
Läs merStroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr
Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker
Läs merNya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?
Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö Fördelning mellan indikationer
Läs merKoagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska
Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes
Läs merPraktiska aspekter av antikoagulantia
Praktiska aspekter av antikoagulantia Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det gamla blodförtunnande
Läs merFörmaksflimmer. Förekomst och risk för stroke
Förmaksflimmer Förekomst och risk för stroke 1 Förord SBU gav 2011 ut Alert-rapporten Dabigatran för att förebygga stroke vid förmaksflimmer (SBU-rapport 2011-04) Förutsatt att styrningen av warfarinbehandlingen
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus
Läs merNya antikoagulantia -klinik. Vladimir Radulovic Koagulationscentrum SU/Sahlgrenska 130415
Nya antikoagulantia -klinik Vladimir Radulovic Koagulationscentrum SU/Sahlgrenska 130415 Lite siffror (förmaksflimmer) prevalens 0,95% i USA män > kvinnor ( 1,1% vs 0,8%) ålder ( 0,1% < 55 år, 10% > 80
Läs merUnderbehandlas patienter, med förmaksflimmer och indikation för antikoagulantia enligt CHA2DS2-VASc, på Tranebergs vårdcentral?
RAPPORT, VESTA, NP 2014 Underbehandlas patienter, med förmaksflimmer och indikation för antikoagulantia enligt CHA2DS2-VASc, på Tranebergs vårdcentral? en retrospektiv kvantitativ journalstudie. Åsa Hartzell,
Läs merAntikoagulantiabehandling
Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer LATHUND 1 Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer Innehåll Inledning Om förmaksflimmer Handläggning Riskfaktorer för trombemboli och blödning Val av antitrombotisk
Läs merRegionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer
1(7) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2012 10 25 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne. Bakgrund Idag behandlas 50-60% av flimmerpopulationen
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merLäkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?
Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en
Läs merFörmaksflimmer. Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014
Förmaksflimmer Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014 Förmaksflimmer Förmaksflimmer/fladder Förmaksflimmer Förmaksfladder fladder Förmaksfladder Prevalens 2,9% av den vuxna befolkningen
Läs merAntikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer och stroke/tia
2018-07-11 21377 1 (8) Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer och stroke/tia Sammanfattning Riktlinjen reglerar användning av antikoagulantia vid förmaksflimmer och samtidig förekomst av ischemisk
Läs merSigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare
Läs merFörmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter
Förmaksflimmer Nya behandlingsmöjligheter (och svårigheter) Viveka Frykman Danderyds Sjukhus Vårdtillfällen av FF 44 % ökning under 12 år 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1998 2000 2002
Läs merAntikoagulantiabehandling
Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer LATHUND 1 Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer Innehåll Inledning Om förmaksflimmer Handläggning Riskfaktorer för trombemboli och blödning Val av antitrombotisk
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt
Läs merÅterinsätta antikoagulantia efter akut stroke. Signild Åsberg, med.dr läkare strokeavd, Uppsala
Återinsätta antikoagulantia efter akut stroke Signild Åsberg, med.dr läkare strokeavd, Uppsala Vad & När? Beror sig lite på.. Stroke Ischemisk stroke Med förmaksflimmer Utan förmaksflimmer Intracerebral
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merAntikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning?
Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning? Årlig recidivrisk 1-5%, högst för lobära hematom Europeiska riktlinjer ger ingen tydlig vägledning i avsaknad på randomiserade
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merInnehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings
Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings Universitetssjukhus, Hur ICD-patientens förståelse för behandlingen
Läs merErfarenheter av gamla och nya perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer. Lars Svennberg Överläkare VO Kardiologi, Region Gävleborg
Erfarenheter av gamla och nya perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer Lars Svennberg Överläkare VO Kardiologi, Region Gävleborg Lars Svennberg Kardiolog, överläkare hjärtenheten Gävleborg Chefläkare
Läs merFörmaksflimmer. Förmaksflimmer - prevalens. Förmaksflimmer - naturalförlopp. Allmänt om förmaksflimmer
Förmaksflimmer Sara Själander, spec läk, kardiologen Sundsvall Allmänt om förmaksflimmer Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Rytmreglering vs frekvensreglering Förmaksflimmer och livsstil Två
Läs merRegionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne.
1(6) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2014-08-26 Uppdaterat 2015-11-05, 2016-09-01 Riktlinjerna giltiga t o m 2018-09-01 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer
Läs merSGF Nationella Riktlinjer 2014
SGF Nationella Riktlinjer 2014 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Riktlinjer för handläggande av antikoagulantia och trombocytaggregationshämmare hos patienter som genomgår endoskopi
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merLångsam introduktion av nya antikoagulantia i Stockholms läns landsting
Långsam introduktion av nya antikoagulantia i Stockholms läns landsting FÖRFATTARE: Tomas Forslund, doktorand, distriktsläkare; Gröndals vårdcentral, tomas.forslund@sll.se Gerd Lärfars, docent, överläkare;
Läs merNya perorala antikoagulantia- Nu händer det!
Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det! Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sektionen för hematologi och koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Equalis användarmöte koagulation
Läs merVersion 2. Författare: Anna Wikblom Handledare: Henrik Almroth, läkare Kardiologiska kliniken Örebro, Sverige
Örebro Universitet Läkarprogrammet C-uppsats, 15 hp Januari 2015 Antikoagulation och förmaksflimmer En utvärdering av följsamhet till nationella riktlinjer i samband med elkonvertering, Kardiologiska kliniken,
Läs merKranskärlssjukdom. Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15
Kranskärlssjukdom Fortbildningsmöte Läkemedelskommittén Halland Kungsbacka 2015-09-15 Johan Pontén, överläkare Medicinkliniken, Hallands sjukhus Halmstad Kliniska riktlinjer - Socialstyrelsens nationella
Läs merSTRUKTRURERAT OMHÄNDERTAGANDE - SHERATON 11 oktober 2013
STRUKTRURERAT OMHÄNDERTAGANDE - SHERATON 11 oktober 2013 För tredje året i rad arrangerades ett symposium kring strukturerat omhändertagande vid förmaksflimmer. Mötet var välbesökt med många givande föreläsningar.
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Vetenskapligt underlag Preliminär version
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Vetenskapligt underlag Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merFörskrivning av warfarin efter strokevård visade på brister. Rutiner för dokumentation och indikationer bör skärpas, enligt Malmö-studie.
Förskrivning av warfarin efter strokevård visade på brister. Rutiner för dokumentation och indikationer bör skärpas, enligt Malmö-studie. Zia, Elisabet; Holmberg, Petter; Pessah-Rasmussen, Hélène Published
Läs merSigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare
Läs merAnvändning av NOAK vs Warfarin vid förmaksflimmer i region Jönköping.
Användning av NOAK vs Warfarin vid förmaksflimmer i region Jönköping. Författare: Handledare: Sofie Cedermark Anders Tengblad, distriktsläkare Årtal: 2017 Författare: Sofie Cedermark Handledare: Anders
Läs merBlodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet?
Blodtryckskontroll hos diabetiker typ 1 vid medicinkliniken, Piteå sjukhus varför når vi inte målet? Izabela Shahrokni, ST-läkare, Medicin- och rehabiliteringskliniken, Piteå sjukhus Handledare: Mats Eliasson,
Läs merLathunden är uppdaterad 2015
ST-dag Allmänmedicin Norra Latin, 2015-03-26 Strokeprofylax vid förmaksflimmer (FF) Klokt råd 2015 Nya antikoagulantiarekommendationer vid förmaksflimmer Paul Hjemdahl Ordförande, Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merTerapigrupp Hjärta-Kärl
Terapigrupp Hjärta-Kärl Dagens agenda Hypertoni Lite mer Hypertoni Hjärtsvikt Förmaksflimmer och antikoagulation 1 Top 20, Primärvårdsbesök jan augusti 2018, VGR 0 40000 80 000 120 000 160 000 Essentiell
Läs merNOAK. Disclosures. Förmaksflimmer vanligt, främst hos äldre. NOAK i klinisk praxis
Disclosures NOAK Anders Själander Professor, överläkare Umeå universitet, Sundsvalls sjukhus Föreläsningar/Advisory board möten: Bayer, Boehringer-Ingelheim, Bristol Myers-Squibb, CSL Behring, MSD, Novartis,
Läs merHälsoekonomiska effekter? Fokus på nya antikoagulantia!
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Magnus Janzon, Linköping Hälsoekonomiska effekter? Fokus på nya antikoagulantia! Intressekonflikt: Advisory Board: AstraZeneca Föreläsningar:
Läs merSekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK
49 50 Återinsjuknande i stroke Återinsjuknande i stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död 51 Trombocythämning och antikoagulantia efter ischemisk stroke eller TIA Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia
Läs merNationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vetenskapligt underlag för behandling med antikoagulantia vid förmaksflimmer Bilaga
Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Vetenskapligt underlag för behandling med antikoagulantia vid förmaksflimmer Bilaga 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merFörmaksflimmer. Förmaksflimmer vs sinusrytm. Vad är förmaksflimmer och varför får man det?
Förmaksflimmer Vad är förmaksflimmer och varför får man det? Sara Själander, specialistläkare, Kardiologkliniken Sundsvall Strokeprevention vid förmaksflimmer Två patientfall Ny behandling för att förebygga
Läs merAntikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation
2018-11-22 25337 1 (5) Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation Sammanfattning Riktlinjen beskriver handläggning vid tillfällig utsättning av antikoagulantia
Läs merKunskapsunderlag: Hälsoekonomisk utvärdering av datoriserat kliniskt beslutsstöd för strokeriskvärdering
Kunskapsunderlag: Hälsoekonomisk utvärdering av datoriserat kliniskt beslutsstöd för strokeriskvärdering 2 (51) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket rapporter enligt: Rapportens namn, år
Läs merEliquis (apixaban) Företaget ska senast den 1 januari 2016 redovisa följande information till TLV:
Underlag för beslut om uppföljning Nämnden för läkemedelsförmåner Eliquis (apixaban) Lydelse uppföljningsvillkor Företaget ska senast den 1 januari 2016 redovisa följande information till TLV: En jämförelse
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs merDirektverkande orala antikoagulantia (DOAK) i Sörmland
Direktverkande orala antikoagulantia (DOAK) i Sörmland Bakgrund När dabigatran (Pradaxa ) år 212 som första DOAK godkändes i läkemedelsförmånen rekommenderade man i Sörmland ett s.k. ordnat införande.
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merSeminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder
1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt
Läs merRegionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne.
1(6) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2014-08-26 Uppdaterat 2015-11-05, 2016-09-01, 2018-02-01 Riktlinjerna giltiga t o m 2020-02-01 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia
Läs merMaria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs
Läs merRIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Läs merBehandling av förmaksflimmer avseende perorala antikoagulantia i primärvården en journalstudie
Projektarbete 2013-09-30 Magnus Håkansson, ST-läkare allmänmedicin, Olaus Petri VC Handledare Peter Engfeldt Behandling av förmaksflimmer avseende perorala antikoagulantia i primärvården en journalstudie
Läs mer6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Läs merAntikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer bakgrundsdokumentation
Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer bakgrundsdokumentation Texter publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av expertgruppen
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merHar vi råd med att vara tröga i införande av nya behandlingar i hjärtsjukvården
Har vi råd med att vara tröga i införande av nya behandlingar i hjärtsjukvården UCR Uppsala Clinical Research centre Lars Wallentin Professor Kardiologi, Chef kardiovaskulär forskning. Uppsala Kliniska
Läs merCTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping
CTO-PCI Evidens, indikation, teknik Regionmöte Kalmar, 2017-03-22 Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens Indikationer Teknik 2 CTO-definition och prevalens ockluderat koronart
Läs merBESLUT. Datum 2016-06-16
BESLUT 1 (5) Datum 2016-06-16 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp and Dohme (Sweden) AB BOX 45192 104 30 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merPeroral antikoagulation med. Översiktsartikel
Peroral antikoagulation en lisa för patienten Stora patientgrupper behandlas med warfarin men i ökande frekvens också med nya orala antikoagulantia. Ur kirurgisk synvinkel kan detta skapa allvarliga situationer
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merVad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi
Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har svaret för betydelse för hur patienten behandlas? Vad har klinikern för nytta av diagnostik
Läs merAktuell behandling vid Hjärtsvikt
Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga
Läs merAntikoagulantiabehandling
Februari 2017 Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer LATHUND 1 Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer Innehåll Inledning Om förmaksflimmer Handläggning Riskfaktorer för trombemboli och blödning
Läs merAnalysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merAktuellt från Hjärta-kärl
Aktuellt från Hjärta-kärl Karin Manhem Ordförande terapigrupp Hjärt-Kärl Hypertoni Rekommenderade läkemedel: Tiazid hydroklortiazid Kalciumantagonist amlodipin ACE-hämmare enalapril ARB kandesartan Behandlingsmålet
Läs mer