Titel: Förmaksflimmer/-fladder och antikoagulantia. Skiljer sig patienterna med och utan tromboemboliprofylax åt i något avseende?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Titel: Förmaksflimmer/-fladder och antikoagulantia. Skiljer sig patienterna med och utan tromboemboliprofylax åt i något avseende?"

Transkript

1 1 Projektplan Titel: Förmaksflimmer/-fladder och antikoagulantia. Skiljer sig patienterna med och utan tromboemboliprofylax åt i något avseende? Författare: Mette Kirkelund Truelsen ST-läkare i allmän medicin Hälsocentralen Ellenbogen Malmö Handledare: Kristina Sundquist Allmän läkare och Professor Centrum för primärvårdsforskning Region Skåne

2 2 Inledning/bakgrund Förmaksflimmer är en vanligt förekommande hjärtsjukdom. I en SBU-rapport från 2013 uppskattas att cirka individer i Sverige har diagnosen förmaksflimmer vilket motsvarar 2,9% av den vuxna befolkningen ( 20 år), men sannolikt är diagnosen underrapporterad [1]. Prevalensen ökar med stigande ålder, och det är högre förekomst av förmaksflimmer hos män [1]. Förmaksflimmer, men även förmaksfladder, är associerat med ökad risk för cerebrovaskulär infarkt (CVI) och transitorisk cerebral ischemi (TIA); i texten framöver sammanfattat under beteckningen stroke. Strokerisken stiger exponentiellt med antalet riskfaktorer. Det används idag det i Sverige och Europa accepterade scoresystemet CHA2DS2-VASc till att estimera den årliga strokerisken hos patienter med förmaksflimmer/-fladder utan adekvat antikoagulantia-behandling (AK-behandling). Riskfaktorerna är ålder>65 år, kvinnligt kön, diabetes, hjärtsvikt, hypertoni, tidigare stroke och kärlsjukdom. Redan vid förekomst av 1 riskfaktor hos män och 2 hos kvinnor rekommenderas AKbehandling med Warfarin eller NOAK, t ex Pradaxa, Eliquis eller Xarelto. En stor andel patienter behandlas dock fortsatt med acetylsalicylsyra, som idag inte anses ge adekvat strokeprofylax vid förmaksflimmer/-fladder. SBU-rapporten från 2013 visar att endast 42% av individerna med känt förmaksflimmer behandlas med AK [1]. Icke-behandling förefaller vara särskilt uttalat hos kvinnor och individer över 80 år, trots att kvinnligt kön och hög ålder i sig anses vara riskfaktor for stroke enligt CHA2DS2-VASc [1-3]. En studie visar att patienter med demenssjukdomar i mindre utsträckning behandlas med AK, oberoende av andra sjukdomar [4]. Associationen mellan fallbenägenhet och blödningsrisk är omdiskuterad [5], men inte desto mindre behandlas även individer, som bedömts ha ökad fallrisk, i mindre utsträckning med AK [4]. Stroke kan potentiellt leda till död och varierande grader av funktionsnedsättningar och har således stora mänskliga och samhällsmässiga kostnader. Den vanligaste biverkan till AK-behandling är blödningar, varför det finns situationer, där AKbehandling anses vara olämplig. Intracerebrala blödningar och andra större blödningar är de mest fruktade, då de medför störst risk för död. Det utarbetades därför 2010 ytterligare ett scoresystem HASBLED till att skatta den enskilda patientens blödningsrisk inför ställningstagande till insättning av AK-behandling som trombosprofylax vid förmaksflimmer/-fladder [6]. Riskfaktorer för blödning i HASBLED är hypertoni, leversvikt, njursvikt, tidigare stroke, tidigare blödning/anemi/blödningsrisk, risk-inr-värde, ålder 65 år, ASA eller klopidogrel-behandling samt måttlig till hög alkoholkonsumtion. I litteraturen finns även evidens för att hög ålder, kvinnligt kön, diabetes, hjärtsvikt och cancersjukdom är associerad med ökad blödningsrisk [5-7]. Syfte Syftet med projektet är att kartlägga eventuella faktorer, som leder till, att patienter med diagnosen förmaksflimmer eller förmaksfladder listade på Hälsocentralen Ellenbogen inte får adekvat AKbehandling, trots att de uppfyller kriterierna enligt CHA2DS2-VASc ( 1 poäng för män och 2 för kvinnor). Om det framträder sådana faktorer, kan man i framtiden rikta utbildning i trombosprofylax vid förmaksflimmer/-fladder mot dessa faktorer, med färre insjuknade i stroke till följd.

3 3 Vetenskapliga frågeställningar Skiljer sig köns- och åldersfördelningen hos patienter med förmaksflimmer/-fladder, som uppfyller CHA2DS2-VASc-kriterierna, mellan AK-behandlade och icke-ak-behandlade? Har gruppen av icke-ak-behandlade förmaksflimmer/-fladder patienter, som uppfyller CHA2DS2- VASc-kriterierna, som helhet större blödningsrisk än gruppen av AK-behandlade enligt HASBLED, och vilka enskilda riskfaktorer i HASBLED är det i så fall? Skiljer sig förekomsten av hjärtsvikt, diabetes, demens och cancer mellan gruppen av AKbehandlade och icke-ak-behandlade patienter med förmaksflimmer/-fladder, som uppfyller CHA2DS2-VASc-kriterierna? Material och metod I Region Skåne pågår på Centrum för Primärvårdsforskning (CPF) aktuellt FIRST-studien (Förmaksflimmer I Region Skåne, Trombosprofylax), som bland annat syftar på att öka andelen patienter med förmaksflimmer/-fladder med adekvat AK-behandling med färre insjuknade i stroke till följd. Hälsocentralen Ellenbogen deltar i denna studie med undertecknade som kontaktperson. I FIRST-studien gjordes oktober 2014 en sökning i PMO på listade patienter på Hälsocentralen Ellenbogen med diagnosen förmaksflimmer-/fladder (primärvårdsdiagnoskod I48-) någon gång i tiden. Sökningen gick tillbaka till 2009, då Hälsocentralen Ellenbogen öppnade, och 156 patienter hade någon gång fått diagnosen I48-. Forskningsgruppen på CPF fann, att av dem hade 43 patienter CHA2DS2-VASc 1 ( 2 för kvinnor) men ingen AK-behandling och var således potentiellt underbehandlade. Dessa 43 patienter utgör studiepopulationen i detta ST-arbete, som jämför dessa 43 patienter med en lika stor slumpmässigt utvald kontrollgrupp av AK-behandlade patienter med CHA2DS2-VASc 1 ( 2 för kvinnor), dvs. adekvat AK-behandlade. Studien är en kvantitativ observationsstudie, och inklusionskriterierna är diagnosen I48- någon gång i tid och CHA2DS2- VASc 1 ( 2 för kvinnor). Det finns inga exklusionskriterier. I detta ST-arbete planeras följande: Vid granskning av journal, diagnoslista och laboratorielista hämtar jag data för jämförelse av ålders- och könsfördelningen samt den samlade tromboembolirisken (CHA2DS2-VASc-poängen) och blödningsrisken (HASBLED-poängen) mellan patientgrupperna. Därefter jämförs de enskilda riskfaktorerna i HASBLED mellan grupperna. Vidare jämförs även vid journal- och diagnosgranskning förekomsten av hjärtsvikt (I50-), diabetes mellitus (E108P, E109, E118P, E119 och E14-P), demens (F01-, F03-P och G30-) och cancer (alla C-diagnoser) grupperna emellan. Vid förekomst av cancerdiagnoser delas patienterna in i organgrupper (gastrointestinala, urogenitala, hematologiska osv). Utfallsvariablerna är eventuella skillnader enligt ovanstående i kön, ålder och sjukdomskarakteristika populationerna emellan. Studien kan komma att visa, att det är tillfälligheter eller mänskliga misstag, som gjort att studiepopulationen inte fått adekvat behandling. Slutligen kan det, då beslutsfattande om insättning av AK-behandling också beror på individuell bedömning, finnas interpersonella variationer i riskbedömningen de enskilda patient-ansvariga läkarna emellan.

4 4 Etiska överväganden Projektet är ett kvalitetsarbete enligt vetenskapliga principer på enheten Hälsocentralen Ellenbogen. Resultatet planeras inte att publiceras, och ansökan till etiknämnden kommer inte skrivas. Projektet genomförs under godkännande av verksamhetschefen till inhämtning av relevanta data via journalgranskning enligt ovan. Allt material som innehåller personuppgifter kommer att förvaras inlåst på vårdcentralen. Avidentifierad resultat kommer att presenteras i ST-uppsatsen. Tidsplan och genomförbarhet Projektet kommer att genomföras under 2015 på Hälsocentralen Ellenbogen. 4 veckor planeras avsatt för datainsamling och ytterligare 4 veckor för analysering av data, tolkning av resultat och skrivning av uppsats. Betydelse Arbete kan komma att visa att patienter med olika köns-, ålders- eller sjukdomskarakteristika inte erbjuds adekvat AK-behandling för förmaksflimmer/-fladder enligt gällande riktlinjer. I de fallen, där blödningsrisken med AK-behandling inte överstiger tromboembolirisken utan AK-behandling, är det värdefullt att veta, varför dessa underbehandlade patienter är just underbehandlade. Oavsett resultatet kan det öka uppmärksamheten hos den enskilda läkaren på vårdcentralen kring, varför han/hon resonerar, som han/hon gör, i beslutsfattandet om AK-behandling hos patienter med förmaksflimmer/-fladder. Om det i sin tur ändrar ett eventuellt olämpligt resonemang, leder det sannolikt till bättre vård och färre stroke till följd av förmaksflimmer/-fladder hos Hälsocentralen Ellenbogens patienter. Det är inte säkert, det blir möjligt att dra några statistiskt signifikanta slutsatser, men vårt patientklientel får ändå förmodas vara ganska representativt för Malmös befolkning, och resultatet därför antas vara hyfsat applicerbart till andra vårdcentraler. ST-arbetet förväntas, oavsett resultat, att ha ett stort internt utbildningsvärde. Det kan även få stort värde för t ex terapigrupperna i neurologi och hjärt-/kärlsjukdomar, som därvid får insikt i hur primärvårdsläkare behandlar dessa patienter och var det behövs mer kunskap i faktisk trombos- och blödningsrisk hos olika patientgrupper. Referenser 1. (SBU), S.b.f.m.u., Förmaksflimmer förekomst och risk för stroke. 2013, SBU: Stockholm. 2. Wilke, T., et al., Oral anticoagulation use by patients with atrial fibrillation in Germany. Adherence to guidelines, causes of anticoagulation under use and its clinical outcomes, based on claims data of 183,448 patients. Thromb Haemost, (6): p Scowcroft, A.C., S. Lee, and J. Mant, Thromboprophylaxis of elderly patients with AF in the UK: an analysis using the General Practice Research Database (GPRD) Heart, (2): p Holt, T.A., et al., Risk of stroke and oral anticoagulant use in atrial fibrillation: a cross sectional survey. Br J Gen Pract, (603): p. e Friberg, L., M. Rosenqvist, and G.Y. Lip, Evaluation of risk stratification schemes for ischaemic stroke and bleeding in patients with atrial fibrillation: the Swedish Atrial Fibrillation cohort study. Eur Heart J, (12): p

5 5 6. Pisters, R., et al., A novel user friendly score (HAS BLED) to assess 1 year risk of major bleeding in patients with atrial fibrillation: the Euro Heart Survey. Chest, (5): p Lip, G.Y., et al., Comparative validation of a novel risk score for predicting bleeding risk in anticoagulated patients with atrial fibrillation: the HAS BLED (Hypertension, Abnormal Renal/Liver Function, Stroke, Bleeding History or Predisposition, Labile INR, Elderly, Drugs/Alcohol Concomitantly) score. J Am Coll Cardiol, (2): p

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer

Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Primärvårdspatienter med förmaksflimmer Val av strokeprofylax i relation till stroke- och blödningsrisk på VC Forshaga Daniel Fröding, ST-läkare allmänmedicin, VC Forshaga Akademisk handledare: Riitta

Läs mer

Har patienter med förmaksflimmer på vårdcentralen Granen adekvat antikoagulantia behandling?

Har patienter med förmaksflimmer på vårdcentralen Granen adekvat antikoagulantia behandling? Projektplan Har patienter med förmaksflimmer på vårdcentralen Granen adekvat antikoagulantia behandling? Khalid Waleed Hussain, ST-läkare, Vårdcentralen Granen Mars 2015 Handledare Huvudhandledare Lotta

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 10 mars 2016 Gäller: t.o.m. 10 mars 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett

Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det

Läs mer

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 januari 2014 Gäller: t.o.m. 31 december 2015 Dokumenttyp Ansvarig

Läs mer

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT

FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER VANLIGT FARLIGT UNDERBEHANDLAT FÖRMAKSFLIMMER 7000 Västmanlänningar har förmaksflimmer 25% har Tyst förmaksflimmer Ofta parosymalt Inga symptom Lika stor risk för stroke FÖRMAKSFLIMMER

Läs mer

Projektplan: Tvärsnittstudie av följsamhet till nationella riktlinjer av oral antikoagulation till patienter med förmaksflimmer i Kiruna kommun

Projektplan: Tvärsnittstudie av följsamhet till nationella riktlinjer av oral antikoagulation till patienter med förmaksflimmer i Kiruna kommun Projektplan: Tvärsnittstudie av följsamhet till nationella riktlinjer av oral antikoagulation till patienter med förmaksflimmer i Kiruna kommun Karna Johansson ST-läkare Medicin/Rehabkliniken Kiruna sjukhus

Läs mer

Antitrombotisk behandling hos patienter med förmaksflimmer vid Brommaplans Vårdcentral

Antitrombotisk behandling hos patienter med förmaksflimmer vid Brommaplans Vårdcentral Antitrombotisk behandling hos patienter med förmaksflimmer vid Brommaplans Vårdcentral Författare: Martha Lundström ST-läkare Brommaplans Vårdcentral Handledare: Holger Theobald Docent, Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Kartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral

Kartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral Kartläggning av antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer på Närhälsan Hentorp vårdcentral Författare: Johanna Nilsson, ST-läkare Närhälsan Hentorp vårdcentral Rapport 2015:11 Författare: Mattias Davidsson,

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Hälsoekonomiskt underlag Preliminär version Innehåll Inledning... 3 Nya orala antikoagulantia vid behandling av

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Antikoagulantiabehandling

Antikoagulantiabehandling Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer LATHUND 1 Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer Innehåll Inledning Om förmaksflimmer Handläggning Riskfaktorer för trombemboli och blödning Val av antitrombotisk

Läs mer

Praktiska aspekter av antikoagulantia

Praktiska aspekter av antikoagulantia Praktiska aspekter av antikoagulantia Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det gamla blodförtunnande

Läs mer

Nya antitrombotiska medel

Nya antitrombotiska medel Nya antitrombotiska medel Anders Själander och Jonas Wallvik Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, Sundsvalls sjukhus Gunde 78 år Gunde har diabetes och hypertoni. Söker för

Läs mer

Intressekonflikt: Föreläsararvode från AstraZeneca, Boehringer-Ingelheim, Medtronic, Sanofi, Pfizer

Intressekonflikt: Föreläsararvode från AstraZeneca, Boehringer-Ingelheim, Medtronic, Sanofi, Pfizer Johan Engdahl, överläkare, universitetslektor Medicinkliniken Hallands Sjukhus Halmstad Johan.engdahl@regionhalland.se Intressekonflikt: Föreläsararvode från AstraZeneca, Boehringer-Ingelheim, Medtronic,

Läs mer

Klinisk lägesrapport NOAK

Klinisk lägesrapport NOAK Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Division allmänmedicin, hjärt- och akutmedicinsektionen 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jörgen Lindström, Magnus

Läs mer

Lathunden är uppdaterad 2015

Lathunden är uppdaterad 2015 ST-dag Allmänmedicin Norra Latin, 2015-03-26 Strokeprofylax vid förmaksflimmer (FF) Klokt råd 2015 Nya antikoagulantiarekommendationer vid förmaksflimmer Paul Hjemdahl Ordförande, Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Förmaksflimmer. Förekomst och risk för stroke

Förmaksflimmer. Förekomst och risk för stroke Förmaksflimmer Förekomst och risk för stroke 1 Förord SBU gav 2011 ut Alert-rapporten Dabigatran för att förebygga stroke vid förmaksflimmer (SBU-rapport 2011-04) Förutsatt att styrningen av warfarinbehandlingen

Läs mer

En vetenskaplig uppsats

En vetenskaplig uppsats Konsten att skriva en projektplan Falun feb 2017 En vetenskaplig uppsats Projektplanens delar 1. Titel 2. Inledning/bakgrund 3. Syfte frågeställning 4. Material och metod 5. Litteraturförteckning 1 Titel

Läs mer

Antikoagulantiabehandling

Antikoagulantiabehandling Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer LATHUND 1 Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer Innehåll Inledning Om förmaksflimmer Handläggning Riskfaktorer för trombemboli och blödning Val av antitrombotisk

Läs mer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste

Läs mer

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund 3-4 % av den totala vuxna befolkningen beräknas ha förmaksflimmer. Prevalensen ökar med ökande ålder med en övervikt för män. I intervallet 60

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför

Läs mer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling

Läs mer

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning Tomas Jernberg Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Disclaimer AstraZeneca is dedicated to

Läs mer

Förmaksflimmer. Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014

Förmaksflimmer. Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014 Förmaksflimmer Regina Lindberg, öl Kardiologen Ryhov 29 april/8 maj 2014 Förmaksflimmer Förmaksflimmer/fladder Förmaksflimmer Förmaksfladder fladder Förmaksfladder Prevalens 2,9% av den vuxna befolkningen

Läs mer

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr

Stroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker

Läs mer

Frågor vad gäller förmaksflimmer, antikoagulantia (nya och warfarin) och hög ålder

Frågor vad gäller förmaksflimmer, antikoagulantia (nya och warfarin) och hög ålder Torsdag 16.00-16.50 Antikoagulation till äldre med förmaksflimmer warfarin eller nya perorala medlen, NOAK? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 Frågor vad gäller

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder

Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder 1 Seminariefall Riskvärdering av patienter med förmaks-flimmer/fladder Här presenteras några fallbeskrivningar. Tanken är att ta ställning vilken diagnos pat har utifrån EKG, bedöma risken för stroke samt

Läs mer

Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning?

Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning? Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning? Årlig recidivrisk 1-5%, högst för lobära hematom Europeiska riktlinjer ger ingen tydlig vägledning i avsaknad på randomiserade

Läs mer

Förmaksflimmer Praktisk handläggning av emboliprofylax, rytmoch frekvenskontroll

Förmaksflimmer Praktisk handläggning av emboliprofylax, rytmoch frekvenskontroll Förmaksflimmer Praktisk handläggning av emboliprofylax, rytmoch frekvenskontroll Minna Markljung, Specialist kardiologi, Medicinkliniken Växjö LLK utbildning 2014-04-24 PM Förmaksflimmer Är vanligt. Prevalens

Läs mer

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer 1(7) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2012 10 25 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne. Bakgrund Idag behandlas 50-60% av flimmerpopulationen

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)

Uppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment SBU:s sammanfattning och slutsatser I denna systematiska kunskapsöversikt

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer 2014

SGF Nationella Riktlinjer 2014 SGF Nationella Riktlinjer 2014 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Riktlinjer för handläggande av antikoagulantia och trombocytaggregationshämmare hos patienter som genomgår endoskopi

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården

Utredning och behandling av förmaksflimmer - Samverkansdokument Medicinkliniken/Primärvården MEDICINSK INSTRUKTION 1 (6) Instruktionen omfattar alla vårdcentraler i Västmanland, hjärtsektionen vid Medicinkliniken i Västerås, Medicinkliniken i Köping samt medicinmottagningarna i Sala och Fagersta.

Läs mer

Användning av NOAK vs Warfarin vid förmaksflimmer i region Jönköping.

Användning av NOAK vs Warfarin vid förmaksflimmer i region Jönköping. Användning av NOAK vs Warfarin vid förmaksflimmer i region Jönköping. Författare: Handledare: Sofie Cedermark Anders Tengblad, distriktsläkare Årtal: 2017 Författare: Sofie Cedermark Handledare: Anders

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Livsstilsförändringar är basen för kardiovaskulär prevention Fysisk aktivitet. Överväg FaR (www.viss.nu) Erbjud

Läs mer

Version 2. Författare: Anna Wikblom Handledare: Henrik Almroth, läkare Kardiologiska kliniken Örebro, Sverige

Version 2. Författare: Anna Wikblom Handledare: Henrik Almroth, läkare Kardiologiska kliniken Örebro, Sverige Örebro Universitet Läkarprogrammet C-uppsats, 15 hp Januari 2015 Antikoagulation och förmaksflimmer En utvärdering av följsamhet till nationella riktlinjer i samband med elkonvertering, Kardiologiska kliniken,

Läs mer

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Vetenskapligt underlag Preliminär version

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Vetenskapligt underlag Preliminär version Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Vetenskapligt underlag Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Att förebygga stroke är att behandla stroke Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension

Läs mer

Antikoagulantiabehandling

Antikoagulantiabehandling Februari 2017 Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer LATHUND 1 Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer Innehåll Inledning Om förmaksflimmer Handläggning Riskfaktorer för trombemboli och blödning

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vetenskapligt underlag för behandling med antikoagulantia vid förmaksflimmer Bilaga

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Vetenskapligt underlag för behandling med antikoagulantia vid förmaksflimmer Bilaga Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Vetenskapligt underlag för behandling med antikoagulantia vid förmaksflimmer Bilaga 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Aktuellt från Hjärta-kärl

Aktuellt från Hjärta-kärl Aktuellt från Hjärta-kärl Karin Manhem Ordförande terapigrupp Hjärt-Kärl Hypertoni Rekommenderade läkemedel: Tiazid hydroklortiazid Kalciumantagonist amlodipin ACE-hämmare enalapril ARB kandesartan Behandlingsmålet

Läs mer

BESLUT. Datum 2016-06-16

BESLUT. Datum 2016-06-16 BESLUT 1 (5) Datum 2016-06-16 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp and Dohme (Sweden) AB BOX 45192 104 30 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Förmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck

Förmaksflimmer översikt. SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Förmaksflimmer översikt SVK Maj 2014 Göran Kennebäck Definitioner SVT med okoordinerad förmaksaktivering medförande nedsatt mekanisk förmaksfunktion EKG visar snabb förmaksaktivitet som varierar i amplitud,

Läs mer

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes

Läs mer

BESLUT. Datum 2013-05-28

BESLUT. Datum 2013-05-28 BESLUT 1 (10) Datum 2013-05-28 Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb Box 1172 171 23 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Läs mer

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Mårten Rosenqvist, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Mårten Rosenqvist, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Mårten Rosenqvist, Karolinska Institutet, Danderyds Sjukhus Screening för fömaksflimmer

Läs mer

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne.

Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer i Region Skåne. 1(6) Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2014-08-26 Uppdaterat 2015-11-05, 2016-09-01 Riktlinjerna giltiga t o m 2018-09-01 Regionala riktlinjer för perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer

Läs mer

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård

Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar

Läs mer

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal

Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno

Läs mer

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker?

Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen enligt riktlinjerna för hypertoni på Husläkarna i Österåker? En kvantitativ retrospektiv studie Sofia Wiegurd, ST-läkare, Vårdcentralen Husläkarna i Österåker Oktober

Läs mer

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin? Professor Peter J Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, SUS, Malmö Fördelning mellan indikationer

Läs mer

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod

30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod 30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Långsam introduktion av nya antikoagulantia i Stockholms läns landsting

Långsam introduktion av nya antikoagulantia i Stockholms läns landsting Långsam introduktion av nya antikoagulantia i Stockholms läns landsting FÖRFATTARE: Tomas Forslund, doktorand, distriktsläkare; Gröndals vårdcentral, tomas.forslund@sll.se Gerd Lärfars, docent, överläkare;

Läs mer

Kunskapsunderlag: Hälsoekonomisk utvärdering av datoriserat kliniskt beslutsstöd för strokeriskvärdering

Kunskapsunderlag: Hälsoekonomisk utvärdering av datoriserat kliniskt beslutsstöd för strokeriskvärdering Kunskapsunderlag: Hälsoekonomisk utvärdering av datoriserat kliniskt beslutsstöd för strokeriskvärdering 2 (51) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket rapporter enligt: Rapportens namn, år

Läs mer

Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer bakgrundsdokumentation

Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer bakgrundsdokumentation Antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer bakgrundsdokumentation Texter publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarnas enskilda. Budskapet i dessa delas därför inte alltid av expertgruppen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C17a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16, 2011-10-11 Rad C17a Tillstånd/ Åtgärd Förmaksflimmer med ytterligare

Läs mer

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014

Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist

Läs mer

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors 2012-09-13 D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende Maria Samefors 2012-09-13 D-vitamin Ett fettlösligt vitamin med hormonella egenskaper. 2 källor till D-vitamin: kost och solljus, varav solljus svarar för 90%

Läs mer

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre.

Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Klokare läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. Behandlingsrekommendationer för gruppen de mest sjuka äldre. Presentation av ett regionalt samarbetesprojekt mellan läkemedelskommittéerna i Uppsala-Örebroregionen

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

Erfarenheter av gamla och nya perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer. Lars Svennberg Överläkare VO Kardiologi, Region Gävleborg

Erfarenheter av gamla och nya perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer. Lars Svennberg Överläkare VO Kardiologi, Region Gävleborg Erfarenheter av gamla och nya perorala antikoagulantia vid förmaksflimmer Lars Svennberg Överläkare VO Kardiologi, Region Gävleborg Lars Svennberg Kardiolog, överläkare hjärtenheten Gävleborg Chefläkare

Läs mer

Xarelto (rivaroxaban)

Xarelto (rivaroxaban) Underlag för beslut om uppföljning Nämnden för läkemedelsförmåner Xarelto (rivaroxaban) Lydelse uppföljningsvillkor Företaget ska senast den 31 januari 2016 redovisa följande information för TLV: 1. En

Läs mer

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015 i RiksSvikt ett doktorandprojekt Isabelle Johansson Huvudhandledare: Anna Norhammar Bihandledare: Lars Rydén, Magnus Edner, Per Näsman AT-läkare,

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Nya antikoagulantia -klinik. Vladimir Radulovic Koagulationscentrum SU/Sahlgrenska 130415

Nya antikoagulantia -klinik. Vladimir Radulovic Koagulationscentrum SU/Sahlgrenska 130415 Nya antikoagulantia -klinik Vladimir Radulovic Koagulationscentrum SU/Sahlgrenska 130415 Lite siffror (förmaksflimmer) prevalens 0,95% i USA män > kvinnor ( 1,1% vs 0,8%) ålder ( 0,1% < 55 år, 10% > 80

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten

What is evidence? Real life studier vs RCT. Real life studier vs RCT Falun februari 2017 Karin Lisspers. RCT-studier - patienter i verkligheten Real life studier vs RCT Falun 20 februari 2017 What is evidence? RCT-studier - patienter i verkligheten 1 Astma Herland K, et al. Respiratory Medicine (2005) 99, 11 19 Real-life studier jämfört RCTstudier

Läs mer

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik

Stroke. Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom som varar >24h/leder till döden Vaskulär orsak mest sannolik Stroke Docent Mia von Euler Neurolog och Klinisk farmakolog Ordförande expertrådet för neurologiska sjukdomar Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Stroke Plötsligt påkommande

Läs mer

Förmaksflimmer med ökat antal strokeanfall.

Förmaksflimmer med ökat antal strokeanfall. Förmaksflimmer med ökat antal strokeanfall. Larmrapporter från England som varnar för en stroke-epidemi. Rapport sammanställd och skriven av leg. läk. Thomas Fåhraeus Tidningar i England varnar nu för

Läs mer

Läkemedel: nytta och risker hos äldre

Läkemedel: nytta och risker hos äldre Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk

Läs mer

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre? Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en

Läs mer

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation.

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation. 1 (7) ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation. För detaljer se: Waranhandboken på SSTH s hemsida www.ssth.se Ansvarsfördelning i samband med elektiv kirurgi Operationsanmälande läkare Skickar

Läs mer

Förmaksflimmer, klinisk handläggning

Förmaksflimmer, klinisk handläggning Godkänt den: 2016-03-17 Ansvarig: Mikael Köhler Gäller för: Landstinget i Uppsala län Utredning, behandling och uppföljning av patienter med förmaksflimmer, FF, sker i samverkan mellan hjärtsjukvård (specialistnivå)

Läs mer

Orsaker till utsättning av Waran i Primärvården

Orsaker till utsättning av Waran i Primärvården Orsaker till utsättning av Waran i Primärvården Projekt av Monika Szabo, ST- läkare i allmänmedicin, Primärvården i Uppsala 2016-02-16 Handledare: Karin Lindhagen, specialistläkare i allmänmedicin Innehåll

Läs mer