ITIS-redovisning. Barnskolan Riddarskölden, Fjälkinge Höstterminen Kerstin Magnusson Kerstin Plantin Git Åkesson
|
|
- Lars Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ITIS-redovisning Barnskolan Riddarskölden, Fjälkinge Höstterminen Kerstin Magnusson Kerstin Plantin Git Åkesson
2 Innehållsförteckning Presentation sid. 3 Inledning sid. 3 Bakgrund sid. 3 Pedagogiska mål sid. 4 Tillvägagångssätt sid. 4 Resultat sid. 8 Diskussion sid. 9 Framtiden sid. 12 Litteraturlista sid. 13 2
3 Presentation. Vi som arbetat med Riddarsköldens miljöprojekt kommer från Fjälkinge skola, klass 0-2 d. Det är Kerstin Magnusson, lågstadielärare, Git Åkesson, fritidspedagog, Kerstin Plantin förskollärare och 27 barn i åldern 6-9 år. Vår skola ligger 1 mil från Kristianstad och har ca 500 elever i klasserna 0-9. Vi i vårt arbetslag arbetar åldersintegrerat med ett temainriktat arbetssätt. Vårt miljöprojekt räknar vi ska vara i ett år, kanske längre om intressanta frågeställningar kommer upp. Inledning. Riddarsköldens miljöprojekt startade när det visade sig att barnen hade många funderingar och frågor kring det här med skräp. Är det då möjligt att få 6-9 åringar att förstå och redan nu bli intresserade av miljöfrågor, tänkte vi. Kan de begripa de komplexa samband och kretslopp som miljön innebär? Blir de mer rädda om naturen och vår miljö i framtiden om vi börjar redan nu? Bakgrund Tankar och funderingar om nedskräpning kom upp i vår klass under hösten -99, när vi städade skolgården. Hur skulle det se ut om alla människor bara slängde sitt skräp ut i naturen och bara lät det ligga? Vill vi ha det så? Vad händer med det skräp som blir liggande i naturen? Detta beslutade vi oss för att ta reda på. På så sätt startade Riddarsköldens miljöprojekt. Tillsammans med barnen ville vi uppleva, experimentera och diskutera om vår miljö- barnens framtid. Ordet miljö är svårt att greppa för våra 6-9 åringar, det måste vara mer konkret, något man kan ta i. Därför kändes det naturligt att utgå från vårt skräp på skolgården. Från natur och miljökurser vi deltagit i tidigare hade vi mycket litteratur som kändes användbar, ( se litteraturlista). Vi anmälde oss till ITiS-projektet mycket för att vi behövde lära oss mer om datoranvändning och annan informationsteknik i skolarbetet och förstod då att vi hade ett passande tema i vårt miljöprojekt och arbetet med nedbrytare som redan kommit igång i vår klass. I detta tema fanns också möjlighet att använda barns kreativitet och fria skapande, använda olika material och uttryckssätt för att beskriva sina tankar, vilket alltid varit viktigt i vår undervisning. Pedagogiska mål 3
4 Vi vill göra barnen medvetna om miljö och miljövård. Vi vill utgå från barnens tankar och utmana dem i deras tänkande. Vi vill tillsammans med barnen utöka och fördjupa våra kunskaper om hur IKT kan vara användbart som hjälpmedel i vår undervisning. Vi vill ha med det fria skapandet och barnens kreativitet i vårt miljöarbete. Tillvägagångssätt När vi hösten 2000 startade vårt ITiS- projekt fick vi börja med att informera våra nya sexåringar om vårt projekt. Hösten 1999 när vi samlade skräp på skolgården kom frågan upp vad händer om allt skräp bara får ligga kvar ute i naturen. Vi beslöt att ta reda på det. Vi bestämde oss för att gräva ner lite sopor insydda i plastnät. Detta för att vi lättare skulle hitta soporna igen. I näten fanns t.ex. äppelskrutt, bananskal, del av konservburk, olika plastmaterial och olika papper. Skräpnäten grävdes ner på vårt naturställe Lilles backe. Då vi ville utgå från barnens tankar måste vi ta reda på dessa. Detta gjorde vi genom att barnen fick rita och skriva vad de trodde skulle vara kvar i nätet efter ca ett år. Detta kallar vi barnens hypoteser. Våra nya sexåringar diskuterade detta i sin grupp och en vuxen skrev ner deras tankar. Genom olika kurser vi gått hos Kristianstads Naturskola har vi gjort deras honnörsord till våra. Nämligen att det är viktigt för barn i sina naturstudier att få: uppleva upptäcka fördjupa presentera Dessa honnörsord är viktiga inte bara när man studerar naturen utan kan gälla all annat temaarbete också. Vi åkte tidigt på höstterminen ut till Lilles Backe och upplevde och upptäckte bl. a. om våra skräpnät. Nu kunde de se om deras hypotes från förra hösten stämde. Om inte. Varför då? Barnen ändrade sina uppfattningar och kom med nya hypoteser. Flera av barnen hade trott att äppelskrutten och bananskalet skulle vara kvar bland soporna. Det var de inte. I skräpnäten fanns nu också daggmaskar. Några barn sa spontant att maskarna hade ätit upp äppelskrutten. Vi beslöt oss för att börja med att ställa följande fråga till barnen. Vad har hänt med det som försvunnit från våra skräpnät? Barnen ritade och skrev ner sina hypoteser. De som inte kunde skriva berättade för oss vuxna om sin bild så skrev vi. 4
5 Många barn skrev att maskarna hade ätit upp äpplet och bananskalet, men hade ingen koppling till att det kunde bli ny jord. Någon trodde att maskarna tog hem äpplet till sitt bo för att ha det mysigt. Några barn hade kretsloppet helt klart för sig. Att maskarna hade med försvinnandet att göra trodde nästan alla. Då många inte visste på vilket sätt maskarna var inblandade bestämde vi tillsammans med barnen att starta en maskodling i klassrummet för att kunna ta reda på vad som händer. Barnen skulle ta maskar med sig hemifrån. Efter lite diskussion la vi dit som mat till maskarna äppelskruttar och lite olika sorters löv och även löv i olika färger. Som jämförelse gjorde vi en liknande odling fast utan maskar. Nu var det vänta och se och kontinuerligt kolla vad som hände. Under tiden ville vi fördjupa våra kunskaper om daggmaskar. Vi hade en gemensam samling då vi tog reda på vad gruppen redan visste om maskar och även vad de ville ta reda på om dem. Barnen kom med förslag var vi kunde hitta dessa fakta. Det blev de vanligaste sätten, leta i böcker i klassrum, på biblioteket och kolla på böcker hemma. Vi vuxna föreslog att vi kunde leta fakta ute på internet också. Återigen började vi med att barnen fick uppleva och upptäcka. De undersökte daggmaskar med sina sinnen - syn, lukt, känsel och hörsel. De använde också förstoringsglas och mikroskop. Vi gjorde även enkla försök som hur maskar reagerar på salt och surt. När vi skulle söka fakta på internet var vi tre vuxna, hela barngruppen och vi hade fem datorer. Vi utgick från de vanligaste sajterna som t.ex Evreka, Lycos och Yahoo. Vi fick inte många träffar. Nu var det dags för barnen att dokumentera och presentera sin fakta om daggmaskar. Alla ritade och skrev efter sin förmåga. Många barn ritade i sina dokument att masken bajsar jord. Att bajs förknippades med mänskligt bajs av många barn förstod vi tydligt av allt fnissande. Därför gick vi ut med burk och sked och letade maskbajs på gräsmattan. Det var ingen av barnen som visste att de små krulliga jordhögarna på gräsmattan var maskbajs. Inte ens de som verkade ha kretsloppet klart för sig när vi började. I några barns hypoteser fanns tankar om att gråsuggor kunde ha hjälpt till att äta upp äppelskrutten, därför började vi att arbeta med gråsuggor och tusenfotingar också. Vi gick ut och letade upp djuren på skolgården. Vi upplevde och upptäckte. Sedan fördjupade vi kunskaperna genom att undersöka dem på liknande sätt som vi gjort med daggmaskarna. Men denna gång fick barnen också en samling frågor som de kunde utgå ifrån. Frågorna var t.ex. Hur ser du vad som är fram och bak på djuret? Ser du några ögon? Hur fort rör den sig? När vi denna gång skulle söka fakta på internet var inte hela barngruppen med utan vi 5
6 valde ut några av de läskunniga barnen. Vi använde oss av två datorer och en vuxen som hjälpte till. Det fanns inte mycket på internet om mångfotingar men några träffar fick vi. Barnen dokumenterade och presenterade sina fakta. De bestämde själv om de vill arbeta med gråsuggor eller tusenfotingar. Vi startade även en liten gråsugge- och tusenfotingsodling i klassrummet. De åldersblandade familjegrupperna ville även undersöka lite närmare vad gråsuggor föredrar att äta. Det blev tillsammans med fröknarnas försöksburkar till nio försök. Försöken kunde vara att kolla om gråsuggor föredrar äpple före päron, eller om de gillar boklöv mer än lönnlöv, eller om de föredrar en speciell färg på lövet. Grupperna hade hypoteser om vad som skulle hända. Efter tre veckor avslutades försöken. Resultaten dokumenterades och barnen fick jämföra med sina hypoteser. Vi försökte tillsammans förklara resultaten. För att utveckla vårt arbete med nedbrytarna var det naturligt att från mask- och mångfotingodlingarna starta en kompost i större skala hemma vid skolknuten. Vi behöver jord till vårt blomsterland. Kan vi och nedbrytarna ordna det? Komposten har precis startats och vi hjälps åt att mata den. Vi försöker alltid integrera så många ämnen som möjligt i våra tema. Under tiden vi arbetade med maskarna skrev barnen tillsammans i sina familjegrupper maskdikter. Barnen illustrerade sin dikt och någon i gruppen fick renskriva. Några av barnen skrev också ut gruppens dikt på datorn. Ett av våra mål var att det fria skapandet skulle ha en framträdande plats i vårt projekt. Förutom att barnen alltid skapade sina egna bilder i sina faktablad arbetade vi på andra sätt också. När vi kom hem från vår utflykt till Lilles Backe gjorde barnen tillsammans en stor bildtavla om oss och våra skräpnät. De målade också fantasimaskar som de redan innan de började måla fick klart för sig att skulle användas till masksagor. De som inte kunde skriva berättade för oss vuxna och vi skrev åt dem. De äldre barnen skrev sedan ut sina sagor på datorn. Detta gäller för sjuoch åttaåringarna. Våra sexåringar hittade på en saga tillsammans en vuxen. Barnen illustrerade sagan. Med gråsuggorna arbetade vi tredimensionellt. Barnen presenterades ett bord med många olika material och kunde med hjälp av detta skapa sina egna gråsuggor. Innan denna ITiS- del av vårt miljöprojekt avslutades fick barnen rita och skriva svar på samma fråga som vi inlett vårt arbete om nedbrytare. 6
7 Vad har hänt med det som försvunnit från våra skräpnät? Nu kunde vi jämföra och se om det skett någon förändring i barnens tankar om nedbrytning efter vårt arbete i klassen. Vårt ITiS- projekt ska presenteras på en hemsida som ligger på vår server. Eventuellt ska den läggas ut på Fjälkinge skolas hemsida. Barnen tog en del av bilderna till vårt arbete med digitalkamera. Vidare skrev de bildtexter och la in dem på hemsidan. Arbetet ska även presenteras med en utställning i klassrummet. 7
8 Resultat. Att våra barn är engagerade i miljön runt omkring oss mycket mera nu är väldigt uppenbart. De iakttar hur andra gör, berättar om sådant de sett som är fel. Vi märker ett helt annat engagemang när det gäller skräpplockning och sopsortering. De anser det viktigt. Ett annat mål var att utgå från barnens tankar och utmana dem i deras tänkande. De flesta ritade och skrev vad de trodde skulle hända men så fanns det några som hade svårt att berätta vad de tänkte.det var bättre och tryggare att snegla på grannen och rita likadant. Att arbeta med hypoteser är en metod som är väldigt spännande och det var en av anledningarna till att vi valde just detta sätt. Det framgår av barnens arbete att de som tidigare inte förstått sammanhanget med nedbrytare har ändrat uppfattning. Dock inte alla. Vi hade också som mål att bli bättre på datoranvändning, för egen del och tillsammans med barnen. Och vi har verkligen jobbat med denna delen både av intresse och för att vi vet att datorer behövs och kommer att användas mer och mer i skolan, och det vore bra att kunna mer än våra elever. Vi har blivit betydligt bättre och säkrare på att själva använda datorer. Men mycket datorstrul har gjort att vi inte kom så långt som vi önskat med elevernas medverkan i hemsidesarbetet. Tillsammans med barnen blev det endast enklare sökningar på internet. Det var svårt att hitta lämpliga sajter för barn med begränsad läsförmåga. Att skriva och dokumentera på datorn har våra barn gjort redan tidigare och gjorde även så på vår hemsida. De använde också digitalkameran vid några tillfällen. I en barnskoleklass arbetar man mycket med bilder som illustrationer och innan man kommit igång att läsa och skriva själv är bilden uttrycksmedlet. Vår verkstad har vi använt till fritt skapande. Vi har använt många olika material och tekniker för att förstärka det barnen upplevt och upptäckt. 8
9 Diskussion Det kan tyckas enkelt att få barn att prata om hur de funderar och tänker om saker och företeelser i sin omgivning. Och det är det för det mesta. Barn idag är ofta frimodiga och utåtriktade och har åsikter och synpunkter om det mesta, men den lilla klick som alltid tvekar och hellre sneglar på grannen och gör likadant, finns i varje klass eller grupp. Är det så att de är ovana vid att någon frågar om just deras åsikter och tankar eller tror de att deras uppfattningar inte duger eller tror de att det finns ett rätt eller fel som de måste klura ut? Kanske ska vi intervjua dessa barn enskilt för att få reda på deras föreställningar och tankar. De barn som inte kunnat visa i sina dokument att de ändrat uppfattning, har de inte förstått sammanhanget just nu, är de inte mogna för denna sortens resonemang? Trots allt har vi kanske väckt en del tankar som gör att de förstår senare, kanske när komposten visar resultat. Vi vuxna pratar ofta väldigt abstrakt och barnen ger intryck av att förstå, men om du frågar närmre har de inte alls samma tolkning som du. Att vara så konkret som möjligt är ett måste. Barn skall helst uppleva med alla sina sinnen för att kunna förstå på djupet och därför blev våra honnörsord... Upptäcka - Uppleva - Fördjupa - Presentera det som vi ständigt återkom till i våra planeringar och diskussioner. Att det är viktigt att med egna ögon uppleva och upptäcka såg vi många gånger och särskilt tydligt när vi läste i böcker om maskar och såg bilder om maskbajs. Det var inte förrän vi gick ut på gräsmattan och letade upp de där små krulliga maskbajshögarn, som de förstod vad vi menat. Nu kunde de också lukta på det och upptäcka att, det luktade ju inte som människobajs utan som riktig jord. De flesta hade sett de där högarna förr men aldrig funderat varför de fanns där på gräsmattan och att göra en ny upptäckt är alltid roligt, det märktes. Våra experiment i klassrummet var nog lite väl storslagna, så det kommer att ta lite längre tid än vi trodde att se hur maskarna bryter ner löven helt till jord och dessutom rör om i akvariet så vi kan se att sanden och jorden blandas. När det gäller miljöaspekten hoppas vi att barnen så småningom ska förstå och bry sig om att även de minsta och obetydligaste djur är viktiga för vår jord och dess framtid. 9
10 Vi hoppas att när vi sedan arbetar vidare med vårt tema om miljön, nya frågor leder in på t.ex. miljögifter och miljöförstöring. Lite har de redan förstått av de experiment vi gjorde med maskarna, och att vi då kan diskutera med barnen vad de kan vara med och göra för vår miljö - deras framtid. Arbetat med vår hemsida har gett oss mest bekymmer, men där har vi nog utvecklats mest under detta projektet. Och att vi tre kvinnor har lyckats klara detta helt på egen hand känns som en stor triumf. Vi har dessutom haft många givande och roliga diskussioner kring datorers vara och inte vara under arbetets gång. Kommer nu vår hemsida, som presenterar vårt arbete tillsammans med barnen om vår miljö och vårt skräpexperiment, ut på internet så kanske andra klasser har liknande arbeten på gång och vi kan utbyta erfarenheter över nätet. Kanske några blir så intresserade att de startar något liknande. Det är alltså på den datatekniska sidan vi utvecklats mest under ITiS. Vi skulle förmodligen inte gett oss tid till detta arbeta med en hemsida om vi inte fått resurser genom ITiS-projektet. Tänk vad man kan lära genom alla misstag. Det allra viktigaste: Ge aldrig ge upp! Trots strejkande datorer, kameror i golvet, scannade bilder som tagit för stort minne, bilder som hamnar på helt fel plats m.m., så har vi startat något, som vi känner kommer att växa i vårt arbetslag. Att söka fakta på Internet är inte särskilt lätt tillsammans med barn med begränsad läsförmåga. Texterna är alldeles för svåra och att bedöma dess tillförlitlighet är omöjligt för dessa barn. Men vi hoppas att de på egen hand ska kunna lägga in sina bilder och berättelser. Tänk att säga Vad fint, den bilden kan du scanna in i datorn och lägga i din mapp Utopi? Nej inte efter ITiS. Med ett tema som Miljö och natur har det inte varit svårt att hitta uppslag till fritt skapande. Naturen kan erbjuda så mycket material som man själv får vara med och samla in. Det ger samtidigt möjligheter till många diskussioner om olika växter, djur och andra företeelser i naturen som intresserar barnen. Undringar som vi sedan kan bygga vidare på i vårt fortsatta projekt. Vi har en verkstad i våra lokaler där vi arbetat på olika sätt och med olika material och olika tekniker för att åskådliggöra det vi varit med om och lärt oss. 10
11 Barnen har varit väldigt engagerade och intresserade i allt som rört projektet. Har det berott på ämnet eller har det att göra med våra många gånger fördjupade diskussioner om hur vi skulle lägga upp projektet och de nya insikter om hur vi skulle få alla sidor av våra pedagogiska mål att finnas med? I början av projektet hade vi alla olika föreställningar om hur arbetet skulle bedrivas. Därför hade vi många diskussioner innan vi hade en gemensam uppfattning. Det var nyttiga diskussioner som kändes som en utveckling för hela arbetslaget, vi diskuterade och vädrade åsikter som vi inte pratat om tidigare. Vi har många olika erfarenheter från tidigare och har ju olika yrkesbakgrunder som vi arbetet med att förena sedan vi kom med i barnskoleprojektet. Vi är också väldigt glada över vår skolbibliotekarie, som egentligen inte varit engagerad i vårt ITiS-projekt men på eget bevåg letat litteratur om våra maskar och gråsuggor och varit till stor hjälp. Ledningen i vår enhet har också ställt upp på alla möjliga sätt för att vårt arbete skulle leda till utveckling och ge oss nya insikter. Support och uppskattning är nog så viktigt i det ibland stressiga arbetet med att utveckla arbetet bland våra barn i det relativt nya begreppet barnskola, där det i vår klass sträcker sig i åldrar från 6-9 år. Innan vi startade med vårt ITiS-projekt var de flesta av oss helt övertygade om att ITiS, det handlar enbart om datorer och datoranvändning i undervisningen. Och hur skulle det gå till hos oss, som hade så många barn som ännu inte kunde läsa eller skriva. Ja, det var den stora frågan. På det första seminariet i augusti skulle vi få svaret, trodde vi. Trevligt att träffa så många lärare från olika stadier och diskutera olika projektideer, men de flesta arbetade med äldre elever och kände inte våra problem. Föreläsningarna sa inte så mycket hellre och förevisningarna av redan klara projekt, ja de visades förstås med datorns hjälp. När vi var på Önnestads visning så tipsade de om en speciell bok, som hjälpt dem. De hade haft liknande frågor som vi i början. Boken var Ann Catrin Johanssons IT för barn, och att läsa den var som en befrielse, äntligen någon som sa att IT i skolan är så mycket mer. Informationsteknik är också kamera, TV, radio, video, film, bibliotek, tidningar, bilder, scanner m.m.då ljusnade det betydligt, för allt detta kände man igen, datorn var bara en del av projektet. Vi rekommendera alla som ska starta att läsa den. Och tack Önnestad för tipset. 11
12 De övriga seminarierna, föreläsningarna och träffarna med handledaren har gett ytterligare stöd i det fortsatta arbetet med projektet. Att träffas med jämna mellenrum och ta del av andras problem och glädjeämnen med deras projektutveckling har ibland gett nya infallsvinklar och tips.föreläsningarna har fått oss att se på datoranvändningen i skolan med nya öppnare ögon. Framtiden. Nu när en del av skräpet vi grävt ner på Lilles Backe är borta och nedbrytarna gjort sitt jobb, är det dags att fundera över vad vi skall göra med det som inte försvann. Metallburken, glasbiten, plastbiten, mjölkpaketen, godispappret m.m. Jo vi gräver upp det igen och går till soppsorteringen på skolan. Men vart tar det vägen sedan? sopbilen? - soptippen? - återvinningsstationen? Det finns många nya frågor och uppslag att arbeta vidare med. Vad är vi mest nyfikna på att veta mer om? All rök som fabriker spyr ut, avgaser som bilar släpper ut. Försvinner det ut i rymden, så vi slipper det? Nya hypoteser, experiment och upplevelser väntar. Är det sant som det sägs Ingenting försvinner allting finns kvar, men var? Har vi blivit något klokare? Ja en liten del om natur och miljö har vi lärt oss men framförallt vi har lärt oss hur och var man kan få svar på sina frågor. Fjälkinge Kerstin Magnusson Kerstin Plantin Git Åkesson 12
13 Litteraturlista. ITiS studiematerial Bodil Jönsson- Karin Rehman Den obändiga söklusten Elisabeth Doverbring - Ingrid Pramling (1985 ) Att förstå barns tankar Ann Catrin Johansson ( 1997 ) IT för barn Karl-Gustav Björk - Inger Hallbäck ( 1994 ) Källsortera och kompostera Claes Malmberg - Anders Olsson (1997 ) Miljömosaik Naturligtvis Kjell Persson - Claes Malmberg - Anders Olsson ( 1992 ) Myllrande mångfald Ulla Ekström - Anders Szczepanski Nycklar till naturen Germund Sellgren ( 1996 ) Naturskola Med liv och lust Claes Malmberg - Anders Olsson ( 1995 ) Miljöperspektiv - Naturligtvis 13
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs merEtt Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus
Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merTema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen
Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?
Läs merCarin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
Läs merITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Läs merRapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson
Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson Innehållsförteckning Innehållsförteckning..
Läs merUppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42
Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 14 aug 2012
Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 14 aug 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-14 10:37:28: Tack för era kompletteringar. Vi kan läsa oss till barnens delaktighet
Läs merNedbrytning. Gråsuggor, daggmaskar och andra småkryp. åk Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad
Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad Nedbrytning Gråsuggor, daggmaskar och andra småkryp åk 1-3 www.malmo.se/pedagogiskakartor Gråsuggeterrariet Mål: Få syn på enkla näringskedjor och kunna förklara biologiska
Läs merBARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT 2000. Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger
SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET BARN I VÄRLDEN HUARÖDS SKOLA VT 2000 Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger Bakgrund Under HT-99 började en del av de äldre eleverna tala om att skaffa ett
Läs merEtt försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna
Kristianstads kommun ITiS-rapport November år 2000 Ett försök att skapa en öppen kommunikation i spåret F-2 / 3-5, som underlättar övergången och bevarar de redan etablerade relationerna Inger Andersson
Läs merProjektrapport-ITiS Spängerskolan
Projektrapport-ITiS Spängerskolan Lägesbeskrivning Spängerskolan är en F-9 skola som arbetar åldersintegrerat, F-2, 3-6 och 7-9. Vår målsättning med arbetet i klasserna är att individualisera och konkretisera
Läs merTollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merInnehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7
Innehåll Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7 Framtid 8 Bilagor 9 Projektredovisning av arbetslag Måsart på Villaskolan Åhus ht 2000 Ansvariga för projektet har
Läs merGrönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan
Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)
Läs merProjektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs merLEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.
Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig. 2 Skriv och berätta om vad du kan, vad du vill och om annat som finns i ditt inre rum. Jag är rädd (sidan 4) 1 Läs sidan 4.
Läs merEn världsomsegling med sjörövare
En världsomsegling med sjörövare Frälsegårdsskolan Arbetslag 3 Itis-rapport höstterminen 2000 Marja-Liisa Isopoussu Margaretha Johansson Berith Håkansson Rut Holm Niclas Eriksson Sammanfattning: Eftersom
Läs merProjektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola
Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merHandledare: Elisabet Banemark
Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3
Läs merAV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON
Sida 1 av 6 AV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 2. Mål 3. Tillvägagångssätt 4. Resultat 5. Diskussion/analys
Läs mer2A och 2B PerOlsskolan nn
2A och 2B PerOlsskolan nn Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix...
Läs merEmma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988
Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla
Läs merHur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
Läs merNamn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM
Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan
Läs merBilaga 1 Barnens avfallsplan
34 Bilaga 1 Barnens avfallsplan Bakgrund Inför arbetet med avfallsplanen 2016-2019 bjöds ett antal referensgrupper in för att diskutera hur de berörs av avfallsfrågor. I en grupp träffade vi bland annat
Läs merRapport. Grön Flagg. Förskolan Segelkobben
Rapport Grön Flagg Förskolan Segelkobben Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-09-18 17:41:51: Tillsammans kan vi göra mycket och NI gör mycket! Ni verkar ha ett engagemang som syns mellan raderna i er
Läs merHej, Dock eller ovanligt att arbeta med Earth Hour för det gör vi. och går djupare in i varför vi släcker osv.
EARTH HOUR EARTH HOUR 2015 2015 LEKTIONSPLANERING INSKICKAD TILL WWF I SAMBAND MED EARTH HOUR 2015 Förskola: Kåsan, Enköping Kontakt: Sara Vennström, sara.vennstrom@enkoping.se Sammanfattning: Kåsan både
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merBARN I STADEN MÖTER DJUR
ITiS-rapport BARN I STADEN MÖTER DJUR Bengt Björkqvist Elisabeth Havh Martin Nilsson Eva-Lotta Persson Catrin Svensson Lena Winberg November 2001 1 Innehållsförteckning: Bakgrund s. 3 Aktuell skola. s.
Läs merAngela Wulff & Kerstin Johannesson Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
Angela Wulff & Kerstin Johannesson Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet Vi vill: Med hjälp av havet inspirera lärare på alla nivåer att våga ta steget och låta eleverna forska & arbeta
Läs merProjektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.
ITiS 2 Rönnow Vår skolgård Till: Jan Persson Från: Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström Datum: 2000-06-05 Ang: Projektredovisning Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merKvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar
Läs merITiS arbete. Trafiken i skolan
ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt
Läs merKvalitetsredovisning. Förskolan Skattkammaren 2018
Kvalitetsredovisning Förskolan Skattkammaren 2018 Förskolan Skattkammaren Villa Göta Stadsparken 544 33 Hjo Telefon: 0503 35090 E-post: skattkammaren@hjomail.se Innehållsförteckning Identifierade utvecklingsområden
Läs merEtt ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02
Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02 Kjell-Åke Eriksson Ing-Marie Rosén Cecilia Svensson 4-6AB 2(10) Innehåll Sid Bakgrund 3 Arbetslagsplanering 4 Syfte 4 Frågeställningar
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merBjörnbärets Kvalitetssäkring Maj-13
Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:
Läs merLEVA LIVET 3. Gunvor Petersson Lilian Nilsson. Arbetsblad
Jag är fantastisk (sidan 2) 1 Läs sidan 2. Rita av dig själv. Både huvud och hela kroppen ska vara med. Skriv ditt namn. 2 Tänk efter vad du kan göra med dina händer. Skriv en lista. 3 Vad kan du göra
Läs merInspiration till Bamses må bra tidning
Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och
Läs merLingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.
Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja
Läs merITiS-projekt 2002 Helgedalskolan Barnskola Ek
ITiS-projekt 2002 Helgedalskolan Barnskola Ek Christina Eklöf Pernilla Schöld Katarina Andersson Maria Weidner-Andersson Handledare: Peter Sandgren Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte och mål...3 Genomförande.4
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merProcessledar manual. Landsbygd 2.0
Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det
Läs merMetodöversikt och utvärdering
Metodöversikt och utvärdering Workshop under ledning av kulturpedagoger med socionom och barnbibliotekarier som observatörer Ålder: år 3-6 Produkter: barnteckningar, film, sammanfattande bilder på grundval
Läs merKvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015
Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.
Läs merRektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
Läs merHÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Förskolan Almbacken Lund November 2017 - Oktober 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 03 OKTOBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er fina rapport, nu ska ni få fira att ni fått Grön Flagg-diplomering!
Läs merMental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1
1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns
Läs merProjektmaterial. Västanviks folkhögskola
Projektmaterial VÄSTANVIKS HISTORIA Västanviks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Västanviks historia
Läs merPBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36
PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och
Läs merLÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.
LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet
Läs merKvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merVerksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven
Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband
Läs merInformationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merPANTRESAN 2018 Lärarhandledning
SID 1/8 OM PANTRESAN JOBBA MED PANTRESAN När ni registrerar klassen får ni tillgång till sex spännande avsnitt av äventyret Pantresan som väcker lust och nyfikenhet kring begrepp som energi, hållbarhet
Läs merProjektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering
Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering Seminariegrupp B2, grupp 2 Ulrika Börjesson Sara Carlsson Ida Edvardsson Linnéa Eriksson Heidi Hansen Sammanfattning Syftet med våran presentation är att väcka
Läs merVill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först.
Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Måndag v 43 Masken Pelle Jöns Nyfikna på maskar Tisdag v 42 Starten v 42 Syfte Masken Pelle Jöns
Läs merTrollhättan 001122 Skolan i skogen
Trollhättan 001122 Skolan i skogen ITiS-rapport från Skoftebyskolan S Sammanfattning Vårt ITiS-arbetslag består av 63 personer: två elevassistenter, två klasslärare på särskolan och två klasslärare på
Läs merPedagogiska bilder med hjälp av datorn
Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merSagan om Karin och skräpet i havet
Sagan om Karin och skräpet i havet Läs berättelsen för barnen och uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Karin och hennes pappa har åkt till stranden en vacker sommardag.
Läs merFamiljedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt
Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.
Läs mermhtml:file://q:\safsk\grön flagg\rapport.mht
Sida 1 av 7 Skolans namn: Salvägens förskola Kommun: Eskilstuna Kategori: Förskola Kontaktperson: Inga Bergström Tema: Närmiljö Rapporten godkänd: 2010-03-30 13:04:21 Mål 1: Lära barnen att trivas och
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Inledning sidan 1 1.1 Sammanfattning sidan 1 1.2 Syfte sidan 1 1.3 Metod sidan 2 2. Faktabakgrund sidan 2 2.1 Fakta och historik sidan 2 2.2 Från Cola till Fanta sidan 2 2.3 För-
Läs merKvalitetsarbete Myran
Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens
Läs merProjektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA
Läs merJorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Klinte/Sanda förskoleområde Förskolan Holken Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete
Läs merSagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.
Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom
Läs merArbetsbeskrivning för
Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare
Läs merBoken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.
Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre
Läs merLäsnyckel. Finnar och vårtor den kliande sanningen om huden. Text: Alex Woolf Översättning: Leif Jacobsen. Innan du läser
Läsnyckel Finnar och vårtor den kliande sanningen om huden Text: Alex Woolf Översättning: Leif Jacobsen Finnar och vårtor Den kliande sanningen om huden är en lättläst faktabok i serien Fokus på Fakta.
Läs merÄr det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?
ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merFöräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999
Sammanställning av utvärderingar från Föräldramöten och, vårterminen 1999 Inledning På uppdrag av hälso- och sjukvårdens folkhälsoenhet i Borås, har nio föräldramöten genomförts på försök under vårterminen
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Perioden januari-mars Hällingsjöskolan Förskoleklass-5 samt fritidshem och fritidsklubb Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merTIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:
Läs merGrön Flagg Stadionparkens förskola
Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är
Läs merFamiljematte. Ann Aktius
Familjematte Ann Aktius Med utgångspunkt i händelser från dagstidningar arbetade klassen, parallellt med övrigt stoff, genomgående med huvudräkning och överslagsräkning i hela åk 4. Syftet var att få eleverna
Läs merTom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:
-Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merDu har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3
Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt
Läs merTema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär
ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund
Läs mer