Samverkan mellan arbetsgivare och studenter i Göteborgsregionen

Transkript

1 Samverkan mellan arbetsgivare och studenter i Göteborgsregionen Om arbetsgivares syn på samverkan med studenter vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola och dess betydelse för kompetensförsörjningen En studie genomförd på uppdrag av: Göteborg - februari 2012

2 Innehållsförteckning Inledning Om studien Enkätrespondenter och intervjupersoner Resultat Sammanfattning av resultat Reflektioner och möjliga satsningar Appendix 2

3 Bakgrund till studien Näringslivsgruppen inom Göteborg & Co arbetar för att stärka Göteborgsregionens konkurrenskraft, med visionen att bidra till att utveckla Göteborg till en av Europas mänskligaste och mest attraktiva storstadsregioner att leva och verka i samt att besöka. För att stärka Göteborgsregionen har Näringslivsgruppen genomfört flera satsningar för att utveckla samspelet mellan regionens arbetsgivare, akademi och studenter. Det arbete som genomförts har visat att det finns ett behov av att se hur kunskap om och efterfrågan av samverkansaktiviteter ser ut hos regionens arbetsgivare. För att utveckla samverkan mellan arbetsgivare, högskolor och studenter beslutade Näringslivsgruppen under sommaren 2011 att genomföra en studie kring arbetsgivares syn på samverkansaktiviteter med lokala studenter och möjligheten att tillgodoses rekryteringsbehovet av nyutexaminerade studenter. Resultatet av studien tillsammans med reflektioner och åtgärdsförslag presenteras i följande dokument. Med samverkansaktiviteter menas i denna studie kontakter mellan arbetsgivare och studenter vid Chalmers eller Göteborgs universitet. Kontakterna kan ske direkt mellan arbetsgivare och en enskild student eller ske via Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet i syfte att nå studenter. Aktiviteterna innefattar att arbetsgivare och studenter möts fysiskt eller digitalt, kommunicerar med varandra, utför uppdrag och presentationer eller arbetar åt den andra parten. 3

4 Samverkan i dagsläget såväl arbetsgivare som studenter anser att samverkan i Göteborgsregionen bör utvecklas Studentuppsatsen Framtidens samarbete mellan näringsliv och studenter (2009) visar att såväl företag som studenter önskar att samverkan i större utsträckning borde innehålla en dialog. Studenterna efterfrågar även att få ta del av företagens verklighet för en dag, exempelvis genom skuggning. I dagsläget är det huvudsakligen större företag som långsiktigt arbetar med att etablera studentrelationer, medan små- och medelstora företags närvaro på Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet är något mindre omfattande. Göteborgsakademikern 2011 visar att de utexaminerade studenterna i efterhand bland annat efterfrågade fler studiebesök/exkursioner och problembaserat lärande. Detta går i linje med resultatet i Framtidens samarbete mellan näringsliv och studenter (2009), där både näringsliv och studenter efterfrågade tvåvägskommunikation i större utsträckning. 4

5 Innehållsförteckning Inledning Om studien Enkätrespondenter och intervjupersoner Resultat Sammanfattning av resultat Reflektioner och möjliga satsningar Appendix 5

6 Kortfattad metodbeskrivning Som tidigare nämnts avser denna studie samverkansaktiviteter i form av kontakter mellan arbetsgivare och studenter. Kontakterna kan ske direkt mellan arbetsgivare och en enskild student eller ske via Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet i syfte att nå studenter. Huvudsyftet har alltså ej varit att undersöka samverkan med doktorander eller samverkan kring forskning eller liknande. Studien bygger på desk research, ett enkätutskick samt djupintervjuer. En schematisk bild över upplägget återfinns på nästa sida. Enkäten skickades ut till cirka 530 arbetsgivare inom små, medelstora och stora företag samt kommunala bolag och förvaltningar. Svarsfrekvensen var cirka 25%. Eftersom de inkomna svaren täcker samtliga respondentkategorier (små, medelstora och stora arbetsgivare inom näringsliv, kommunala bolag samt kommunala förvaltningar) och ger uttryck för varierande åsikter vad gäller samverkan och kompetensförsörjning så betraktas svarsfrekvensen som acceptabel. Utskicket gick till arbetsgivare i regionen och var inte begränsat till Göteborgs kommun, en mindre del av utskicken gick även till näraliggande kommuner. Urvalet av företag gjordes slumpmässigt, men de utvalda företagen scannades av varpå t ex små bilverkstäder och liknande valdes bort eftersom de inte bedömdes vara en relevant målgrupp för samverkan. I enkätutskicket valdes också läkarmottagningar och liknande bort för att undvika allt för stort fokus på legitimerade yrken. Dock finns arbetsgivare som huvudsakligen anställer socionomer, lärare eller liknande representerade i enkätsvaren. De sjutton intervjupersonerna återfinns inom två huvudsakliga kategorier arbetsgivare samt akademiska aktörer (undervisande högskolerepresentanter, arbetsmarknadsfunktioner vid lärosätena samt representanter för studentorganisationer). En fullständig förteckning över intervjupersoner återfinns på sidan 13. Enkätfrågorna samt intervjufrågor återfinns i appendix. 6

7 Studiens upplägg Uppdragsformulering Desk research Urval av enkätrespondenter Enkätutformning Enkätutskick Enkätsammanställning Formulering av intervjufrågor Djupintervjuer Aktiviteter Fas 1 Fas 2 Fas 3 Sammanställning av intervjuer Författande av slutrapport Under arbetets gång skedde kontinuerligt avstämningar med Näringslivsgruppens projektledare Niklas Delersjö. Staplarna är avsedda att visa hur de olika aktiviteterna förhöll sig till varandra tidsmässigt och ska inte förväxlas med tidsåtgången för respektive steg. 7

8 Innehållsförteckning Inledning Om studien Enkätrespondenter och intervjupersoner Resultat Sammanfattning av resultat Reflektioner och möjliga satsningar Appendix 8

9 ENKÄTRESPONDENTER Majoriteten av respondenterna representerar näringslivet och större arbetsgivare Främst är det representanter från näringslivet som har besvarat enkäten. Annat utgörs av bland annat av en projektorganisation. 125 respondenter har besvarat frågan om typ av verksamhet, medan endast 116 har uppgett antalet anställda. Procentsatser är avrundade till närmaste heltal. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. 9

10 ENKÄTRESPONDENTER En majoritet av respondenterna utgörs av tjänsteföretag Majoriteten av respondenterna representerar tjänsteföretag. Respondenterna inom kategorin tjänsteföretag har en jämn fördelning sett till geografisk huvudmarknad. Den största andelen av de producerande företagen verkar på den internationella arenan. Totalt 126 svar. Enbart ett svarsalternativ var möjligt. Procentsatser är avrundade till närmaste heltal. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. 10

11 ENKÄTRESPONDENTER Respondenterna eftersträvar att öka andelen tjänster med akademisk examen Enkätrespondenterna är relativt jämnt fördelade sett till andelen anställda med akademisk examen. Samtliga respondenter eftersträvar att öka eller bibehålla andelen tjänster som kräver akademisk examen. 124 respondenter har besvarat frågan om andel anställda med akademisk examen, medan endast 95 besvarade frågan om vilken andel utannonserade tjänster som kräver en akademisk examen. Enbart de som rekryterat de senaste 24 månaderna ombads besvara den sista frågan. Procentsatser är avrundade till närmaste heltal. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. 11

12 ENKÄTRESPONDENTER En överväldigande majoritet av respondenterna har själva deltagit i högskole- eller universitetsstudier Enkäten har huvudsakligen adresserats till VD eller HRfunktion. Resultatet visar att 40% av respondenterna har studerat på Göteborgs universitet och 15% på Chalmers tekniska högskola. Var fjärde respondent har studerat på annan högskola eller annat universitet, främst Lunds universitet, Karlstads universitet och Högskolan Väst. Totalt 126 respondenter. De respondenter som har kryssat för att de studerat vid Chalmers tekniska högskola eller Göteborgs universitet och vid annat lärosäte har kategoriserats som Chalmers tekniska högskola eller Göteborgs universitet. Endast om respondenten enbart kryssat för annat lärosäte har de kategoriserats som Ja annan. Procentsatser är avrundade till närmaste heltal. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. 12

13 17 intervjupersoner valdes ut för att täcka fyra perspektiv ARBETSGIVARE Nicoline Blidberg, HR-chef social resursförvaltning Göteborgs Stad Cecilia Lindstrand, VD SpecTec Peter Nyström, Site manager AstraZeneca Eva Lundh, Enhetschef med uppdraget strategisk kompetensförsörjning, VGR Sofie Nylander, HR Expertise, SKF Ylva Jäderberg, Studentansvarig Ernst & Young Margareta Åkesson, Personalchef Mölndal Energi Jan-Eric Sundgren, Direktör AB Volvo Anna Jonsson, Kommunikations- och marknadsansvarig Swedbank AKADEMISKA AKTÖRER Undervisande högskolerepresentanter Ola Sigurdson, Humanistiska fakulteten Göteborgs universitet Marie Rådbo, Naturvetenskaplig fakulteten Göteborgs universitet Peter Apell, Institutionen för teknisk fysik Chalmers Tekniska Högskola Arbetsmarknadsfunktioner på Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet Ingmarie Karlgren, Career Service Handelshögskolan Annika Orvarson, Careers Service Chalmers tekniska högskola Helena Mindedal, Karriärcentrum Göteborgs universitet Representanter för studentorganisationer Triinu Helena Laks, Chalmers Studentkår, Vice Ordförande Arbetsmarknadsenheten och projektledare för CHARM Ragnar Widebrant, Ordförande Göteborgs Förenade Studentkårer 13

14 Innehållsförteckning Inledning Om studien Enkätrespondenter och intervjupersoner Resultat Sammanfattning av resultat Reflektioner och möjliga satsningar Appendix 14

15 RESULTAT Arbetsgivarna ställer höga krav på kompetensen hos nyutexaminerade studenter Vid anställning av en nyutexaminerad student är det viktigt att personen har läst ett specifikt program är bra på att tillämpa kunskaper från sitt huvudämne har ett kreativt arbetssätt är bra på att planera och organisera verksamhet är bra på att handleda, instruera och utbilda är bra på att göra muntliga presentationer och argumentera är bra på att göra skriftliga presentationer är bra på att analysera och självständigt lösa problem är bra på att söka och värdera information är bra på att tänka kritiskt Instämmer inte alls Instämmer helt , , , , , , , , , , Arbetsgivarna ställer höga krav på nyutexaminerade studenter. Det faktum att kraven är höga bekräftas i intervjuerna där en arbetsgivarrepresentant t ex konstaterar att studenterna blir alltmer uppvaktade av näringslivet samtidigt som de möts av allt högre krav från arbetsgivarnas sida. Antalet svar uppgick till cirka 125 men varierar något mellan de olika påståendena. Diagrammet åskådliggör medelbetydelsen bland de respondenter som besvarat frågan. 15

16 RESULTAT Arbetsgivarna finner ofta rätt kompetens när de rekryterar Enkätstudien visar att 90% av respondenterna mycket ofta eller ganska ofta hittar rätt kompetens när de rekryterar. De medelstora och stora arbetsgivarna är mer benägna att ange att de mycket ofta hittar rätt kompetens när de rekryterar. Kommunala bolag och förvaltningar är mer positiva än näringslivet. ARBETSGIVARINTERVJUER Intervjuerna målade upp bilden av att det framför allt är större företag som är framgångsrika när det kommer till att tillfredsställa sina kompetensförsörjningsbehov. Mindre företag tenderar i större utsträckning att uppleva ett gap mellan förväntad och upplevd kunskapsnivå. INTERVJUER MED AKADEMISKA AKTÖRER En representant för en studentorganisation och flera representanter för undervisande lärare bekräftar bilden av att mindre företag tenderar att uppleva ett kunskapsgap. Totalt 95 svar. Enbart ett svarsalternativ var möjligt. Procentsatserna är avrundade till närmaste heltal. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. Enbart de som rekryterat de senaste 24 månaderna ombads besvara frågan. 16

17 RESULTAT och majoriteten hittar rätt kompetens i Göteborgsregionen Enkätstudien visar att drygt 30% av respondenterna mycket ofta eller ganska ofta har svårt att hitta rätt kompetens i Göteborgsregionen. ARBETSGIVARINTERVJUER Flera intervjuade arbetsgivarrepresentanter uttrycker att det kan vara svårt att hitta tillräckligt god kompetens i regionen. INTERVJUER MED AKADEMISKA AKTÖRER Man är från akademins sida såväl undervisande högskolerepresentanter som representanter för arbetsmarknadsfunktioner medveten om att stora företag kan ta in nyutexaminerade och ge dem lärotid medan detta är svårare för mindre företag. Totalt 95 svar. Enbart ett svarsalternativ var möjligt. Procentsatserna är avrundade till närmaste heltal. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. Enbart de som rekryterat de senaste 24 månaderna ombads besvara frågan. 17

18 RESULTAT Arbetsgivarna uppfattar studenternas kunskapsnivåer som goda Enkätstudien visar att drygt 55% av respondenterna anser att studenternas kunskapsnivå mycket ofta eller ganska ofta uppfyller arbetsgivarnas behov. ARBETSGIVARINTERVJUER De större företagen förefaller mer nöjda med kunskapsnivåerna, medan flera mindre företag tenderar att önska sig den senaste teoretiska kunskapen samt praktisk erfarenhet. Intervjuerna visar att arbetsgivare generellt har en förståelse för studenternas styrkor och svagheter vid examen. Några menar att de nyutexaminerades kunskapsnivå är lägre jämfört med tidigare. Totalt 95 svar. Enbart ett svarsalternativ var möjligt. Procentsatserna är avrundade till närmaste heltal. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. Enbart de som rekryterat de senaste 24 månaderna ombads besvara frågan. 18

19 RESULTAT Höga krav på generiska kunskaper och anställningsbarhet hos studenterna Vad är viktigast vid anställning av en nyutexaminerad student? Specifik kunskap Generell kunskap , Slutsatsen är att arbetsgivare efterfrågar både specifik och generell kunskap, vilket bekräftar bilden av att arbetsgivarnas krav på studenterna är höga vid examen. ARBETSGIVARINTERVJUER Intervjuerna bekräftar bilden ovan. Söker specifik kunskap, men svårt att hitta med rätt erfarenheter. Får ofta börja med generell kunskap och sen bli specifik. Har t ex anställt personal från andra branscher, så är öppna för generell kunskap och olika program. Detta är en intressant frågeställning. P g a vår verksamhet är vi ibland väldigt styrda till att hålla oss till en viss examen. Ibland skulle jag tycka att vi är onödigt specificerande vi skulle mycket väl kunna vara öppnare i många situationer. För oss är det viktigt att vara bred i sitt jobb och framför allt ha viljan att lära sig breda arbetsuppgifter. Även om det så klart är beroende av tjänst så skulle jag säga att vi är ganska öppna vid rekrytering och ej bara tittar på examensbeviset, utan tittar på helheten och viljan att lära sig. Man kan alltid lära upp nån som har en ungefärlig utbildning jämfört med kravprofilen. Intervjuerna visar också att begreppet anställningsbarhet uppmärksammas alltmer. Sannolikt har de intervjuade en något skild bild av vad som ryms i begreppet anställningsbarhet men en vanlig definition lyder enligt följande: Idén om anställningsbarhet innebär att individer med akademiska examina i högre utsträckning ska kunna få och bibehålla en anställning för att på så sätt skapa en grund för sin försörjning ( Totalt 126 svar. Enbart ett svarsalternativ var möjligt. Procentsatserna är avrundade till närmaste heltal. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. 19

20 RESULTAT vilket bekräftas i intervjuer med akademiska aktörer INTERVJUER MED AKADEMISKA AKTÖRER Trots kravet på generella kunskaper upplever en representant för en studentorganisation samt en undervisande högskolerepresentant att vissa studentgrupper blir negligerade på arbetsmarknaden. Dessa studenters färdigheter är fortfarande lite okända för arbetsgivarna och här har främst akademin en utmaning att lyckas kommunicera dessa studenters kvalifikationer. Man kan inte bara titta på examensbeviset, det måste finnas en öppenhet. Vidare menar en undervisande högskolerepresentant att de utbildningar som negligeras behöver tydliggöras hur kan de studenterna bidra i näringslivet så att arbetsgivarnas intresse kan väckas. Toppuniversitet såsom Princeton, Harvard och Cambridge har alla en stor andel s k hobbykurser för att skapa kritiskt tänkande människor. En representant för undervisande högskolepersonal menar t ex att det finns ett ökat tryck på att ha en hög anställningsbarhet på de studenter som examineras. Diskussioner som kretsar kring anställningsbarhet blir allt vanligare inom akademin. 20

21 RESULTAT Många enkätrespondenter har rekryterat från Chalmers tekniska högskola eller Göteborgs universitet Drygt 40% av enkätrespondenterna har anställt en nyutexaminerad student från Chalmers tekniska högskola eller Göteborgs universitet för mindre än ett år sedan. Främst små och medelstora företag samt mindre kommunala bolag och förvaltningar uppger att de aldrig rekryterat från vare sig Chalmers tekniska högskola eller Göteborgs universitet. Totalt 124 svar. Enbart ett svarsalternativ var möjligt. Procentsatserna är avrundade till närmaste heltal. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. I diagrammen överst till vänster redovisas den sammantagna bilden för Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. 21

22 RESULTAT Få har anställt en internationell student Få arbetsgivare har någonsin anställt en internationell student (en person som inte var medborgare i ett nordiskt land och som hade studerat på Chalmers tekniska högskola eller Göteborgs universitet), och detta gäller i extra hög utsträckning studenter från Göteborgs universitet. En möjlig förklaring till differenserna mellan lärosätena är att ingenjörsintensiva företag i större utsträckning kan hantera en nyanställd utan kvalificerade svenskakunskaper. ARBETSGIVARINTERVJUER Intervjuerna gav intrycket av att många anser att det är viktigt att stärka samverkan med internationella studenter. En observation är att de arbetsgivare som faktiskt anställt en internationell student var de som uppgav att hinder existerade (t ex i form av krångliga regelverk). Däremot var de arbetsgivare som inte anställt en internationell student mer benägna att uppge att det inte finns några hinder för en anställning. Totalt 120 svar. Enbart ett svarsalternativ var möjligt. Procentsatserna är avrundade till närmaste heltal. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. 22

23 RESULTAT även om många har en ambition om att i större utsträckning ta vara på deras kunskap och kompetens Arbetsgivarintervjuer Flera arbetsgivare ser inga hinder för att samverka med internationella studenter. Förutom de språkliga hindren, och det borde väl egentligen inte vara några problem heller eftersom de pratar engelska. Men företagen måste bli bättre på att utnyttja deras språk- och kulturella kunskaper i mycket större utsträckning för att stärka regionens konkurrenskraft. Några menar att de samverkar med internationella studenter på samma sätt som med svenska studenter. Ett par intervjupersoner anser att vi ska gräva där vi står och först lösa samverkansfrågan med svenska studenter, vilket i förlängningen kommer att underlätta samverkan även med internationella studenter. På samma sätt som i enkäten lyfts frågan om krångliga tillstånd som ett hinder mot anställning. Intervjuer med akademiska aktörer En representant för en studentorganisation menar att detta är en oerhört viktig fråga att lösa, men svår De internationella studenterna måste överlag integreras i studievärlden. En annan representant från samma kategori menar att de internationella studenterna kan vara hjälpta av att få en grundkurs i t ex hur en svensk arbetsmarknadsmässa går till och intervjupersonen har därför medverkan i just en sådan aktivitet. 23

24 RESULTAT Arbetsgivarnas kännedom om utbildningsområdena på Chalmers tekniska högskola är låg Hur väl känner du till vilka kompetenser och kunskaper en nyutexaminerad student från följande utbildningsområden har? Kemi- och bioteknik Mycket väl 2% Ganska väl 21% Inte särskilt väl 30% Inte alls 24% Ingen åsikt 20% Sjöfart Mycket väl 4% Ganska väl 12% Inte särskilt väl 30% Inte alls 33% Ingen åsikt 19% Teknisk design, Automation och mekatronik Mycket väl 2% Ganska väl 24% Inte särskilt väl 33% Inte alls 24% Ingen åsikt 15% Elektro, Data, IT Mycket väl 9% Ganska väl 25% Inte särskilt väl 30% Inte alls 20% Ingen åsikt 16% Teknisk fysik och Teknisk matematik Mycket väl 4% Ganska väl 23% Inte särskilt väl 31% Inte alls 25% Ingen åsikt 17% Arkitektur och samhällsbyggnad Mycket väl 11% Ganska väl 27% Inte särskilt väl 27% Inte alls 22% Ingen åsikt 14% Industriell ekonomi och Ekonomi & produktion Mycket väl 2% Ganska väl 37% Inte särskilt väl 32% Inte alls 15% Ingen åsikt 13% Arbetsgivarna har generellt låg kännedom om utbildningsområdena på Chalmers vilket kan påverka urvalet vid nyrekryteringar färdigheterna hos vissa studentgrupper kan hamna i skymundan. Totalt cirka 120 svar men antalet varierar något mellan de olika utbildningsområdena. Enbart ett svarsalternativ var möjligt. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. 24

25 RESULTAT och motsvarande gäller för fakulteterna på Göteborgs universitet Hur väl känner du till vilka kompetenser och kunskaper en nyutexaminerad student från följande fakulteter har? Sahlgrenska akademin Mycket väl 5% Ganska väl 20% Inte särskilt väl 20% Inte alls 33% Ingen åsikt 21% Naturvetenskapliga fakulteten Mycket väl 3% Ganska väl 19% Inte särskilt väl 30% Inte alls 28% Ingen åsikt 20% Humanistiska fakulteten Mycket väl 6% Ganska väl 17% Inte särskilt väl 30% Inte alls 27% Ingen åsikt 20% Konstnärliga fakulteten Mycket väl 2% Ganska väl 11% Inte särskilt väl 24% Inte alls 42% Ingen åsikt 22% Samhällsvetenskapliga fakulteten Mycket väl 3% Ganska väl 25% Inte särskilt väl 34% Inte alls 19% Ingen åsikt 18% Handelshögskolan Mycket väl 18% Ganska väl 51% Inte särskilt väl 18% Inte alls 5% Ingen åsikt 8% Utbildningsvetenskapliga fakulteten Mycket väl 4% Ganska väl 12% Inte särskilt väl 31% Inte alls 34% Ingen åsikt 18% IT- fakulteten Mycket väl 3% Ganska väl 18% Inte särskilt väl 38% Inte alls 23% Ingen åsikt 18% Arbetsgivarna har en låg kännedom om de olika fakulteterna på Göteborgs universitet. Endast kännedomen om Handelshögskolan uppvisar en mer positiv bild. Totalt cirka 120 svar men antalet varierar något mellan de olika fakulteterna. Enbart ett svarsalternativ var möjligt. 25

26 RESULTAT Den låga kännedomen bekräftas i intervjuerna och är ett välkänt fenomen inom akademin Arbetsgivarintervjuer Den låga kännedomen bekräftas av majoriteten av de intervjuade arbetsgivarrepresentanterna. Har själv dålig insikt i de olika utbildningarna och tror att det generellt är så. Företagen skulle gynnas mycket av att känna till de olika utbildningarna. Arbetsgivarna uppger att de vill bli kontinuerligt uppdaterade med information om lärosätena och dess utbildningsområden, och inte själva behöva söka upp den. Intervjuer med akademiska aktörer Representanter för studentorganisationer och undervisande högskolerepresentanter bekräftar bilden på föregående sida. Också representanter för arbetsmarknadsfunktionerna på högskolorna känner igen bilden allt för väl. Det är ingen slump att vissa utbildningar ligger i topp i kännedom, det är nämligen ett antal utbildningsområden som företagen prioriterar samverkan med. En undervisande högskolerepresentant menar att det viktigaste är att utbildningen generellt håller en kvalificerad nivå, men konstaterar även att det är studenterna från de mindre institutionerna som drabbas hårdast av den låga kännedomen. 26

27 RESULTAT Samverkanskontakt med Chalmers tekniska högskola respektive Göteborgs universitet är vanligt Huvuddelen av respondenterna har haft kontakt med Chalmers tekniska högskola respektive Göteborgs universitet angående samverkan med studenter. Knappt var femte respondent har aldrig haft denna typ av kontakt medan cirka 50% haft en sådan kontakt det senaste året. Totalt 127 svar. Enbart ett svarsalternativ var möjligt. Procentsatserna är avrundade till närmaste heltal. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. I diagrammen överst till vänster redovisas den sammantagna bilden för Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. 27

28 RESULTAT Samverkan är viktigt för att säkerställa kompetensförsörjningen av nyutexaminerade Cirka hälften av de tillfrågade respondenterna menar att samverkan är mycket eller ganska viktigt för kompetensförsörjning av nyutexaminerade. Ungefär lika stor andel anser att samverkan inte är särskilt betydelsefull för kompetensförsörjningen av nyutexaminerade detta beror i vissa fall på att man egentligen inte efterfrågar nyutexaminerade i någon högre grad utan istället anställer personer med några års arbetslivserfarenhet. Bland de respondenter som studerat på Chalmers tekniska högskola svarar 74% att det är mycket eller ganska viktigt att samverka med studenter på Chalmers för att säkerställa kompetensförsörjningen av nyutexaminerade. Motsvarande siffra för Göteborgs universitet är 67%. Totalt 126 svar. Enbart ett svarsalternativ var möjligt. Procentsatserna är avrundade till närmaste heltal. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. 28

29 RESULTAT Synen på samverkans betydelse varierar med arbetsgivarens storlek och verksamhet Utifrån studiens resultat kan man inte säga att arbetsgivarens storlek är avgörande för synen på hur viktigt det är att samverka med Chalmers tekniska högskola eller Göteborgs universitet för att säkerställa kompetensförsörjningen av nyutexaminerade. Det är i första hand storföretagen som är mest benägna att svara att samverkan är mycket viktig. Det finns dock storföretag (100+ anställda) som anger att det inte alls är viktigt att samverka, och det finns småföretag (0-9 anställda) som har angett att samverkan är mycket viktig Vi har regelbundet studenter för examensarbeten. De olika kategorierna av arbetsgivare näringsliv, kommunala bolag respektive förvaltningar delar synen på hur viktigt det är att samverka med Chalmers tekniska högskola ungefär lika många i varje kategori anger att det är ganska eller mycket viktigt att samverka med Chalmers tekniska högskola för att säkerställa sin kompetensförsörjning av nyutexaminerade studenter. När det gäller betydelsen av att samverka med Göteborgs universitet för att säkerställa sin kompetensförsörjning av nyutexaminerade studenter är bilden annorlunda. Kommunala förvaltningar anger i ungefär dubbelt så stor utsträckning som de andra respondentgrupperna (näringsliv och kommunala bolag) att det är ganska viktigt eller mycket viktigt att samverka med Göteborgs universitet för att säkerställa kompetensförsörjningen av nyutexaminerade studenter. Arbetsgivare inom näringslivet är mer benägna att anse att samverkan med Chalmers tekniska högskola är ganska eller mycket viktig för att säkerställa sin kompetensförsörjning av nyutexaminerade studenter jämfört med motsvarande frågeställning beträffande samverkan med Göteborgs universitet. Skillnaderna är dock ganska små och obefintliga för storföretag (100+ anställda). 29

30 RESULTAT Examensarbeten och uppsatser är arbetsgivarnas populäraste samverkansformer Praktik Antal som använt denna samverkansform med Chalmers de senaste 24 månaderna Antal som använt denna samverkansform med Göteborgs universitet de senaste 24 månaderna Summa CTH och eller GU Uppskattad betydelse för den egna verksamheten, medelvärde. 1 inte alls viktigt, 5 mycket viktigt Antal som avser att använda alternativet i framtiden 46 Exjobb/uppsatser Sommarjobb Extrajobb Arbetsmarknadsdag Verksamhetsrelaterade case Gästföreläsningar Studiebesök Mentorskap Skuggning att följa en anställd Annat* Vet ej N/A 4 10 Medelvärdet (kolumn 4 Uppskattad betydelse ) är framräknat på antalet faktiska svar och avrundat till närmaste heltal. *Annat var bland annat co-op. Sammanlagt 96 personer besvarade de två första frågorna. 30

31 RESULTAT Synen på olika samverkansformer Arbetsgivarintervjuer Utöver de resultat som framkommit i enkätutskicket har det varit svårt att finna ett tydligt mönster kring vilka samverkansformer de olika arbetsgivarna föredrar. Många större arbetsgivare förefaller använda flera samverkansformer som man växlar mellan vilket förklaras av skiftande behov. Ett mindre företag lyfter fördelarna med skuggning eftersom den samverkansformen inte kräver så mycket resurser, samtidigt som den i viss utsträckning ger organisationen fräscha ögon på verksamheten. Intervjuer med akademiska aktörer Både representanter för studentorganisationer och arbetsmarknadsfunktioner är av uppfattningen att gamla beprövade samverkansformer likt examensarbeten och praktik, är de mest givande för båda parter. De poängterar dock att det krävs ett engagemang från både studentens och arbetsgivarens sida för att åstadkomma önskvärda resultat av de ovan nämnda samverkansformerna. Det finns heller ingen bild av att vissa samverkansformer skulle vara för kostsamma eller komplicerade. Visserligen tycker ett antal, framförallt mindre, arbetsgivare att vissa samverkansformer är obefogat dyra men konstaterar samtidigt att samverkan i allmänhet är värd det eller ger mer än det kostar. 31

32 RESULTAT Personliga kontakter är den viktigaste kontaktvägen vid samverkan Antal som markerat att de känner till denna kontaktväg Antal som använt denna kontaktväg de senaste 24 månaderna Uppskattad betydelse för den egna verksamheten, medelvärde. 1 inte alls viktigt, 5 mycket viktigt Antal som avser att använda kontaktvägen i framtiden Careers Service (Chalmers) Career Service (Handelshögskolan) Karriärcentrum (Göteborgs universitet) Chalmers Studentkår Göta Studentkår Konstkåren Sahlgrenska akademins studentkår Handelshögskolans i Göteborgs studentkår Exjobb-poolen Miljöbron Direkt via institutioner Personliga kontakter, exempelvis föreläsare eller student Vet ej N/A Medelvärdet (kolumn 3 uppskattad betydelse ) är framräknat på antalet faktiska svar och avrundat till närmaste heltal. 101 personer besvarade första frågan. 32

33 RESULTAT Otydliga kontaktvägar en stor andel vet inte hur de ska kontakta akademin om samverkan Kommunala bolag och kommunala förvaltningar anger i högre utsträckning än näringslivet att det vet hur de ska ta kontakt med Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. INTERVJUER MED AKADEMISKA AKTÖRER Flera undervisande lärare och representanter för arbetsmarknadsfunktionerna på högskolorna är medvetna om att det är svårt att hitta rätt ingång. Detta är en fråga som diskuteras ofta. Kanske är det akademins sak att ta kontakt om det upplevs som så svårt?. En representant för en studentorganisation menar att lärosätena måste ta ansvaret här! men menar också att näringslivet måste påpeka att situationen inte är hållbar. 124 respondenter besvarade enkätfrågan om Chalmers tekniska högskola, 123 personer besvarade enkätfrågan om Göteborgs universitet. Enbart ett svar var möjligt. Procentsatserna är avrundade till närmaste heltal. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. 33

34 RESULTAT Ungefär var fjärde respondent har de senaste 24 månaderna blivit kontaktad angående samverkan 26% av respondenterna har under de senaste 24 månaderna blivit kontaktade angående samverkan med Chalmers tekniska högskolas studenter. 59% har inte blivit kontaktade och resterande vet inte om de blivit kontaktade. Motsvarande siffror för Göteborgs universitet fördelar sig i princip likadant. 35% av de tillfrågade respondenterna uppger att de har en etablerad relation med en eller flera studenter som inte initierats via Chalmers tekniska högskola eller Göteborgs universitet. Närmare 56% av de tillfrågade har inte någon sådan relation och övriga respondenter är osäkra. Antalet svar uppgick till 120. Enbart ett svar var möjligt. Procentsatserna är avrundade till närmaste heltal. Avrundning gör att summan av procentsatserna kan avvika från 100%. 34

35 RESULTAT Arbetsgivarnas intresse för samverkan upplevs generellt som mycket stort Arbetsgivarintervjuer Många arbetsgivare ser det som nästintill en självklarhet att samverka med studenter för att säkerställa sitt framtida kompetensförsörjningsbehov och stärka sitt varumärke som arbetsgivare. Intervjuer med akademiska aktörer I de intervjuer som genomförts med representanter för akademi och studentorganisationer framgår att arbetsgivarnas intresse för samverkan generellt uppfattas som stort. Arbetsgivarna vill enligt flera av intervjupersonerna samverka mer än någonsin, men tiden och resurserna är knappa. Arbetsgivarna efterfrågar att samverkan i större utsträckning sanktioneras och prioriteras från företagets högsta ort. Framgångsrika exempel är när företag är t ex partnerföretag, då det innebär att samverkan är prioriterat och resursbehov tillgodoses. Enligt två representanter för arbetsmarknadsfunktioner har arbetsgivarna allt mindre tid för samverkan samtidigt som deras uttalade intresse för samverkan är större än någonsin. Vidare menar man att arbetsgivarnas intresse för samverkan är beroende av vilken utbildning som är aktuell. Tydligt är att vissa utbildningar är mer attraktiva än andra ur arbetsgivarnas synvinkel. Ibland uppfattas arbetsgivarnas intresse vara kortsiktigt. Många företag hör bara av sig när de har ett akut behov av att rekrytera, och vill inte bidra till utvecklingen av samverkan i övrigt. 35

36 RESULTAT Högskolans intresse för samverkan förefaller växande, men mycket är kvar att göra Arbetsgivarintervjuer Några arbetsgivare uppger att de uppfattar ett bristande intresse från högskolornas sida. Dessutom menar flera arbetsgivare att de samverkansformer som erbjuds från akademin inte passar arbetsgivarna. Det viktigaste är att både arbetsgivare och lärosätena prioriterar och sanktionerar samverkan från högsta ort. Om så skedde i större utsträckning skulle tiden och resurserna som krävs för samverkan, i högre grad frigöras för samverkansaktiviteter. Arbetsgivarna upplever i mångt och mycket att akademins intresse för att samverka inte har ökat nämnvärt under de senaste åren. Det känns som att samverkansaktiviteterna är desamma som när jag studerade för 15 år sedan. Intervjuer med akademiska aktörer Enligt flera av de undervisande högskolerepresentanterna är samverkan nödvändig. Enligt undervisande högskolerepresentanter är trenden att det pratas alltmer om samverkan, karriärplanering och anställningsbarhet på såväl Chalmers tekniska högskola som Göteborgs universitet. De aktörer som inom högskolan arbetar med samverkan menar att det är komplexa frågor. Den personal som öppnar upp undervisningen premieras idag inte nämnvärt för sina insatser. Dessutom är det också tydligt att samverkansfrågan inom akademin är personberoende, helt i linje med näringslivet där det även är personberoende i stor utsträckning. En representant för en studentorganisation menar att det är svårt att nå fram till dem som har inflytande. Finns samverkansorgan inom akademin men de är små och ej så starka. De man vill påverka sitter ovanför samverkansorganen och det är svårt att veta hur man ska påverka dessa Har man väl fått fram budskapet så lyssnar dessa personer nästan alltid. 36

37 RESULTAT Studenternas intresse för samverkan upplevs generellt som mycket stort Arbetsgivarintervjuer Huvuddelen av de intervjuade arbetsgivarrepresentanterna menar att studenterna i hög grad är intresserade av samverkan och att studenterna vanligtvis är duktiga på att sälja in sig själva. Jag tycker generellt att studenter är bra på att marknadsföra sig jag föredrar direktkontakt före att gå genom akademin. Studenter har ofta många bra idéer och mycket energi. Studenternas intresse är stort men de är svåra att nå då de ständigt utsätts för ett konstant brus av information. Intervjuer med akademiska aktörer Några av de intervjupersoner som representerar arbetsmarknadsfunktioner samt undervisande högskolepersonal menar att studenterna visserligen är mycket intresserade av samverkan och i hög grad efterfrågar samverkan. Det kan ändå vara svårt att locka studenter till samverkansaktiviteter. Ofta krävs schemaläggning för att t ex gästföreläsningar ska bli välbesökta. En representant för en studentorganisation samt en av de intervjupersoner som representerar arbetsmarknadsfunktioner menar att det finns två slags studenter de som är intresserade av samverkan; besöker event, engagerar sig i studentkårer med mera och de som inte är särskilt intresserade; som får dras till samverkansaktiviteter och riskerar att alltför sent i utbildningen upptäcka att de inte karriärplanerat i tid. Flera av de undervisande högskolerepresentanterna menar att studenternas intresse är mycket stort och upplever det som att studenterna gärna skulle se mer av arbetsgivarna i undervisningen. 37

38 RESULTAT Tidsbrist i den egna organisationen är arbetsgivarnas största hinder för samverkan Tidsbrist i den egna organisationen Resursbrist i den egna organisationen Svårt att hitta rätt ingång till högskolorna Bristande intresse i den egna organisationen För låg kompetensnivå hos studenterna Annat 58% 41% 26% 24% 4% 17% I figuren ovan visas andelen arbetsgivare som uppger att en viss faktor är ett hinder för samverkan. Tidsbrist i den egna organisationen är arbetsgivarnas största hinder för samverkan, tätt följd av resursbrist i den egna organisationen. Också svårigheter att hitta rätt ingångar till högskolorna samt bristande intresse i den egna organisationen är tydliga hinder mot samverkan. Enbart 4% menar att för låg kompetensnivå hos studenterna är ett hinder. Bland de som valt svarsalternativet Annat varierar orsakerna. En person anger bristande intresse från högskolorna, några anger att de inte har relevanta arbetsuppgifter för studenter och någon menar att det är svårt att hantera stora studentgrupper i samband med examensarbete en gång kom 6 studenter på samma uppdrag, svårt att hantera av flera skäl. En respondent uppger att de är osäkra på samverkans mervärde. Någon säger att behovsbrist är en orsak vi jobbar i finansbranschen och mycket av analysavdelningarna ligger i Stockholm. Om vi ska vara med i Göteborg behövs ett helhetsgrepp. Totalt 96 respondenter besvarade frågan. Det var möjligt att markera mer än ett svarsalternativ. Procentsatserna är avrundade till närmaste heltal. 38

39 RESULTAT Utveckling av samverkan är betydelsefull för regionen och flera aktörer har en viktig roll Arbetsgivarintervjuer I framtiden förväntar jag mig en utveckling till det bättre det är en nödvändighet om Göteborgsregionen ska behålla sin konkurrenskraft, för som det är nu så hamnar vi lite i skymundan. Näringslivsgruppen kan ta en viktig roll genom att samordna akademi och näringsliv frågorna måste hanteras av flera aktörer, t ex BRG. Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, kommunen, Näringslivsgruppen, Handelskammaren och näringslivet borde hitta en gemensam strategi för studentsamverkan som man gemensamt marknadsför. Detta måste göras koordinerat. Dessutom bör man skapa resurser så att små och medelstora företag kan vara med, det får inte bli ett projekt enbart för de stora företagen! Ibland är det diffust vilka aktörer som verkar för vad i regionen vart går man med sina frågor? Det finns många aktörer kan de sortera upp sig bättre? Någon lyfter fram att regionen måste jobba med dessa frågor. Bra initiativ, men mycket behöver göras om vi ska vara med i vår bransch i annat än rådgivning. 39

40 RESULTAT Samverkanstrenden kommer att vara fortsatt stark men kanske rationaliseras arbetsgivarnas insatser Arbetsgivarintervjuer Huvuddelen av de tillfrågade intervjupersonerna tror att samverkanstrenden kommer att vara fortsatt stark. Det finns kommentarer som pekar på att arbetsgivare ser över, eller planerar att se över sina samverkansaktiviteter. Exempelvis kan det handla om att rationalisera insatserna genom att delta på ett begränsat antal arbetsmarknadsdagar. När jag studerade kändes det som att det var samma samverkansaktiviteter som idag inte mycket verkar ha hänt. En skillnad är att det entreprenöriella lyfts fram i mycket större utsträckning idag vilket är positivt. Kanalerna för samverkan kan komma att ändras i takt med utvecklingen av sociala medier. Idag är t ex Facebook och LinkedIn viktiga kommunikationskanaler. Företag kommer även att uppleva ett ökat tryck på att profilera sig enhetligt, både vid fysiska möten så väl som på internet. Näringslivet kommer att fortsätta försöken att hitta nischade informationskanaler för att behöva lägga mindre tid på samverkan men ändå få ett bättre resultat genom att träffa rätt. Intervjuer med akademiska aktörer Det finns flera skäl till att samverkanstrenden kommer att vara fortsatt stark. En studentorganisationsrepresentant menar att det avskaffade kårobligatoriet medfört att studentkårerna satsar mer på samverkan eftersom studenterna efterfrågat detta. En representant för en arbetsmarknadsfunktion menar att kraven på att hitta rätt kompetens driver arbetsgivarnas vilja att samverka. Enligt en representant för en arbetsmarknadsfunktion finns det ett antal större trender som kommer att påverka samverkan: företagen kommer att ha allt mindre tid, man kommer att efterfråga skräddarsydda lösningar och dessutom kommer sociala medier att ta en allt viktigare roll. 40

41 RESULTAT Identifierade problem beträffande samverkan 1 (2) Arbetsgivarintervjuer Flera arbetsgivare påpekar att samverkan idag är alltför personberoende. Vissa uttrycker en viss frustration vad gäller möjligheterna att hitta rätt former för samverkan. Vi kan erbjuda praktik men har ej rätt kontakter för våra erbjudanden. Det finns också en viss dialog i företagen kring kostnaderna för att få komma i kontakt med studenterna. Det kostar att få göra kontaktsamtal med en student på en arbetsmarknadsdag. Synd om det blir alltför mycket en pengafråga. De befintliga samverkansformerna bör utvecklas för att passa de små företagen bättre. Ett hinder för samverkan är att många huvudkontor, och därmed kvalificerade och specialiserade arbetsuppgifter, finns i Stockholm. 41

42 RESULTAT Identifierade problem beträffande samverkan 2 (2) Intervjuer med akademiska aktörer Representanter för undervisande högskolepersonal liksom arbetsmarknadsfunktioner pekar på att beroendet av några få eldsjälars engagemang är ett problem. Vidare menar undervisande högskolepersonal att det från exempelvis kursansvariga kan finnas en skepsis inför att initiera samverkan med arbetsgivare samt en osäkerhet kring vilken nytta samverkan kan skapa. Dessutom är frånvaron av incitament en påverkande faktor. Idag är det forskning som räknas, det är forskning som styr karriär, status och löneutveckling. Man har tagit små steg mot att ändra attityden men mycket är kvar att göra. En attitydförändring måste till. En representant för en studentorganisation menar att det idag kan vara alltför kostsamt för en småföretagare att samverka. Vidare anser en person att den största utmaningen är att skapa face-to-face möten för att undvika att samverkan initieras och sker via mail eller administratörer. Dessutom menar representanter för båda kategorierna ovan att arbetsgivarnas intresse för långsiktighet i samverkan i vissa fall är bristande. Arbetsgivare hör av sig när de vill rekrytera de vill så att säga ta utan att ge något tillbaka till samverkan. 42

43 RESULTAT I studien har ett stort antal förslag kring hur samverkan kan stärkas framkommit Första kontakten Generellt måste lärosätenas hemsidor bli mer lättnavigerade, samverkansfrågor och kontaktvägar in i lärosätet bör tydliggöras. På vissa andra lärosäten har man arbetat med en -adress som kontaktväg in. En person hade då ansvar för att inkomna slussades vidare till lämplig mottagare. Systemet är kanske inte kopierbart men nämns av en intervjuperson för att visa att det finns potential. Inrätta en koordinerande roll på varje fakultet, institution eller undervisningsområde som kan agera vägvisare till rätt person i den specifika samverkansfrågan. Konstruera en portal på hemsidan där arbetsgivare har möjlighet att ta del av information om de olika utbildningsinriktningarna och studenternas färdigheter vid examen. Institutionerna föreslås delta i intresseorganisationer, branschmässor och annonsera i branschtidningar för att sprida budskapet om sin existens och studenternas färdigheter vid examen. Syftet är att fånga företagen i deras hemmamiljö och bli en naturlig del av vardagen hos flera företag. Första mötet Intervjupersonerna lyfter fram att i vilken form mötena mellan näringslivsrepresentanter och studenter sker spelar mindre roll, huvudsaken är att det sker ett möte face-to-face. Frukost- eller lunchföreläsningar är populära förslag som är avslappnade och informella, samtidigt som möjligheten att nätverka erbjuds. Fördjupad relation Många efterfrågar ett mer systematiskt arbetssätt för att undvika att samverkan blir beroende av några få eldsjälars engagemang. Arbeta för strukturerade nätverk för samverkan där lärosätena, arbetsgivare, studenter och alumner kan nätverka. 43

44 Innehållsförteckning Inledning Om studien Enkätrespondenter och intervjupersoner Resultat Sammanfattning av resultat Reflektioner och möjliga satsningar Appendix 44

45 Sammanfattning av resultat 1. Arbetsgivarnas syfte med att samverka 2. Nyttan med samverkan för arbetsgivare 3. Identifierade problem som motverkar samverkan 4. Förutsättningar för lyckosam samverkan 5. Förbättringsförslag 45

46 SAMMANFATTNING AV RESULTATET Arbetsgivare har flera syften med att samverka Arbetsgivarna uppger i studien fyra huvudsakliga syften till att samverka med studenter: Säkerställa kompetensförsörjningsbehovet arbetsgivarna ser samverkan som en kanal för att rekrytera duktiga nyutexaminerade studenter. Dessutom kan studenter användas som kapacitetsförstärkning vid arbetstoppar. Branding av arbetsgivarvarumärket samverkan fungerar som ett verktyg för att stärka sitt varumärke som arbetsgivare och utvecklande arbetsplats. Marknadsföring också studenter som inte påbörjar en anställning hos den samverkande arbetsgivaren ska övertygas om kompetensen i företaget. God samhällsmedborgare vissa arbetsgivare uppger att de känner en tillfredsställelse av att känna att de gör en god gärning genom att finnas tillgängliga för det omkringliggande samhället. 46

47 SAMMANFATTNING AV RESULTATET och upplever en bred nytta med samverkansaktiviteter Arbetsgivarna uppger i studien en bred nytta med samverkansaktiviteter: Säkerställande av kompetensförsörjning. Ökad status som arbetsgivare. Minskade rekryteringskostnader och minimerad risk för felrekryteringar. Studenterna erbjuder fräscha ögon på verksamheten vilket ger verksamhetsoch kompetensutveckling. Överbrygga eventuella kunskapsgap mellan förväntad och upplevd kunskapsnivå bland nyutexaminerade studenter. 47

48 SAMMANFATTNING AV RESULTATET Vissa problemområden som motverkar samverkan utkristalliserar sig Arbetsgivarna uppger i studien ett antal problemområden som motverkar samverkan med studenter: Många arbetsgivare uttrycker att kontaktvägarna till akademin är otydliga. Flera arbetsgivare påpekar att samverkan idag är för personberoende, både på näringslivets och akademins sida är till för stor del beroende av några få eldsjälars engagemang. Vissa uttrycker en viss frustration vad gäller möjligheterna att hitta rätt former för samverkan. Vi kan erbjuda praktik men har ej rätt ingångar eller kontakter för våra erbjudanden. En utmaning är att skapa face-to-face möten för att undvika att samverkan initieras och sker via mail eller administratörer. De befintliga samverkansformerna bör utvecklas för att passa de små företagen bättre. 48

49 SAMMANFATTNING AV RESULTATET Ett antal kriterier för lyckosam samverkan sticker ut bland intervjupersonernas svar Arbetsgivarna uppger i studien ett antal nyckelområden för framgångsrik samverkan med studenter: Syftet och nyttan med samverkan måste vara tydligt definierat och kommunicerat internt. På så sätt skapas legitimitet, vilket underlättar när tid och resurser ska avsättas för samverkansaktiviteter. Samverkan måste vara prioriterat och sanktionerat av högsta ort hos både arbetsgivare och akademin. Målet bör vara att se samverkan som en investering och inte som en kostnadspost. En utmaning är att skapa fysiska möten sedan är de flesta intervjupersoner av övertygelsen att det spelar inte så stor roll vad vi gör, huvudsaken är att vi träffas. De personliga relationerna lyfts fram som avgörande för framgången för samverkan, samtidigt som en stor andel anser att samarbetet kring samverkan måste formaliseras för att överleva i längden. Om man ska kunna matcha studenternas kompetens med näringslivets behov måste man förstå varandra, inklusive varandras förutsättningar och perspektiv. 49

50 SAMMANFATTNING AV RESULTATET Förslagen kring utveckling av samverkan kan delas in i tre kategorier Generellt kan förslagen delas in i tre grupper: Första kontakten exempelvis tydliggöra kontaktvägar in till Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet. Första mötet det är viktigt att mötas face-to-face, men själva mötesformen är mindre viktig. Fördjupad relation många efterfrågar ett mer systematiskt arbetssätt för att undvika att samverkan blir beroende av några få eldsjälars engagemang. 50

51 Innehållsförteckning Inledning Om studien Enkätrespondenter och intervjupersoner Resultat Sammanfattning av resultat Reflektioner och möjliga satsningar Appendix 51

52 REFLEKTIONER OCH MÖJLIGA SATSNINGAR Trinovo Sensas reflektioner efter den genomförda studien Såväl arbetsgivare som representanter för akademi och studentorganisationer uttrycker ett stort intresse för samverkan mellan näringslivet och akademin för att skapa kontakter mellan arbetsgivare och studenter. Det är dock viktigt att beakta att studien baseras på representanter som tagit sig tid att delta, och därmed sannolikt har någon form av intresse för frågeställningarna. Flera representanter för akademin upplever att samverkan är hetare än någonsin, medan många arbetsgivare upplever att intresset från akademins sida inte har ökat nämnvärt. I allmänhet förefaller arbetsgivare ha en något högre insikt om samverkans värde för den egna organisationen än vad som är fallet inom akademin. Såväl arbetsgivare som akademi är generellt av uppfattningen att ett stort ansvar vilar på den andra parten, och menar att motparten kan anstränga sig hårdare för att utveckla samverkan. Arbetsgivare saknar numera i allt högre grad tid för att faktiskt samverka. Såväl arbetsgivare som representanter för akademin lyfter t ex upp tids- och resursbrist som två hinder för samverkan. Alumner lyfts fram som viktiga brobyggare när det gäller samverkan. Dels har de ofta god kännedom om kontaktvägar in på lärosätena, dels kan de relatera till studenterna. Såväl arbetsgivare som representanter för akademin lyfter fram studenternas engagemang för samverkansfrågor. Representanterna för studentorganisationerna bekräftar denna bild och menar att ökningen av samverkansinslag huvudsakligen drivits fram p g a studenternas efterfrågan. 52

53 REFLEKTIONER OCH MÖJLIGA SATSNINGAR Möjliga satsningar för arbetsgivare Kort sikt Säkerställ att samverkan prioriteras och sanktioneras från ledningsnivå. Kommunicera vilka fördelar den egna verksamheten kan få av ökad samverkan. Inventera vilka delar av den egna verksamheten som lämpar sig för samverkan och öppna dörrarna. Ett mindre företag kan t ex erbjuda mentorskap för en sistaårsstudent. Lång sikt Verka för en attitydförändring börja se samverkan som kompetensutveckling av den egna personalen. Om det finns ett upplevt behov: Arbeta för strukturerade nätverk för samverkan där lärosätena, arbetsgivare, studenter och alumner kan nätverka. 53

54 REFLEKTIONER OCH MÖJLIGA SATSNINGAR Möjliga satsningar för Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet Kort sikt Arbeta för enklare kontaktvägar. Tydliggör samverkansingångarna på hemsidor och säkerställ att webbsidor är lättnavigerade och pedagogiska. Eventuellt arbeta med en -adress för alla samverkansärenden. Minimera den akademiska spärren skräm inte bort arbetsgivare som vill samverka. Säkerställ också att växeltelefonisterna vet vart de ska koppla förfrågningar om samverkan. Öka dialogen med arbetsgivare när det gäller exempelvis utbildningsinnehåll. Skapa portaler där arbetsgivare har möjlighet att ta del av information om de olika utbildningsinriktningarna. Skapa, gärna gemensamt, informationsmaterial kring samverkan hur ser de olika samverkansformerna ut, vad kräver de av arbetsgivaren och vilken nytta kan de bidra med? Lång sikt Fokusera på vinsterna med samverkan och se till att det finns incitament för den personal som driver samverkansfrågor. Marknadsför de fördelar den egna organisationen drar av samverkansaktiviteter. Delta i exempelvis intresseorganisationer för att berätta att man finns till och kommunicera studenternas färdigheter. Tillsätt en koordinerande roll på varje fakultet eller institution som kan agera vägvisare till rätt person i den specifika samverkansfrågan. Undersök möjligheten att tillsätta strukturerade nätverk för samverkan där lärosätena, arbetsgivare, studenter och alumner kan nätverka. 54

55 REFLEKTIONER OCH MÖJLIGA SATSNINGAR Möjliga satsningar för Näringslivsgruppen eller andra aktörer Kort sikt Samordning mellan regionala aktörer för att säkerställa att resurserna utnyttjas på bästa sätt. Kommunicera vinsterna med samverkan nyttan och möjligheterna mot såväl arbetsgivare som akademi. Bidra med brobyggande, t ex initiera informella sammankomster. Lång sikt Upprätta en gemensam plan för den långsiktiga utvecklingen av samverkan i Göteborgsregionen tillsammans med regionala aktörer, näringslivet och akademin. Driva frågan om strukturerade nätverk för samverkan där lärosätena, arbetsgivare, studenter och alumner kan nätverka. Bidra till ökad samsyn kring syftet och nyttan med samverkansaktiviteter. 55

56 REFLEKTIONER OCH MÖJLIGA SATSNINGAR Sammanfattning Studien visar att det finns ett positivt grundintresse för samverkan bland arbetsgivare och studenter samt inom akademin. En stor del av enkätrespondenterna och intervjupersonerna uttrycker också en önskan om att veta mer om studien och dess resultat. Studien visar också att de olika aktörerna ibland har svårt att hitta varandra samt förstå varandras situation och förutsättningar. För att utöka samverkan i regionen framstår två åtgärder som särskilt angelägna: Lärosätena bör på kort sikt arbeta för tydligare kontaktvägar. Många arbetsgivare efterfrågar enklare kontaktvägar in till akademin. Att arbeta för detta, t ex genom att se till att webbsidor är lättnavigerade och att kontaktvägarna för samverkan tydligt framgår, är därför ett angeläget förbättringsförslag som lärosätena relativt omgående kan omsätta i praktiken. Att döma av de synpunkter som framkommit i studien skulle denna relativt enkla åtgärd påverka samverkan i en positiv riktning. Näringslivsgruppen bör på lång sikt upprätta en gemensam plan för den långsiktiga utvecklingen av samverkan i Göteborgsregionen tillsammans med övriga regionala aktörer, näringslivet och akademin. Flera arbetsgivare uttrycker en önskan om att utveckla strukturerade nätverk. På längre sikt kan Näringslivsgruppen ta initiativet till bildandet och drivandet av dessa nätverk. Förslagsvis driver Näringslivsgruppen tillsammans med medlemsföretagen detta som en strategisk fråga då sådana nätverk dels skulle stärka samverkan, dels stärka affärsklimatet i ett vidare perspektiv. 56

57 Innehållsförteckning Inledning Om studien Enkätrespondenter och intervjupersoner Resultat Sammanfattning av resultat Reflektioner och möjliga satsningar Appendix 57

58 APPENDIX Källor Framtidens samarbete mellan näringsliv och studenter (2009) Göteborgsakademikern 2011 (2011) Samhällskontraktet (2008) Andra nyttiga länkar Kontaktuppgifter & pdf-versioner av undersökningen finns på: corporate.goteborg.com under Fakta & statistik 58

59 APPENDIX Enkätfrågor 1 (6) 59

60 APPENDIX Enkätfrågor 2 (6) 60

61 APPENDIX Enkätfrågor 3 (6) 61

62 APPENDIX Enkätfrågor 4 (6) 62

63 APPENDIX Enkätfrågor 5 (6) 63

64 APPENDIX Enkätfrågor 6 (6) 64