en studie om Samverkan mellan arbetsgivare och studenter i Göteborgsregionen ur ett arbetsgivarperspektiv

Transkript

1 en studie om Samverkan mellan arbetsgivare och studenter i Göteborgsregionen ur ett arbetsgivarperspektiv

2

3 innehåll Bakgrund till studien... 5 Kort om studien... 6 Resultat... 9 Sammanfattning Åtgärdsförslag Användbara länkar för samverkan... 26

4

5 bakgrund till studien 5 Bakgrund till studien För att stärka Göteborgsregionen har Näringslivsgruppen genomfört flera satsningar för att utveckla samverkan mellan regionens arbets givare, akademi och studenter. Under detta arbete har det framkommit ett behov av att se hur kunskap om, och efterfrågan av, samverkansaktiviteter med studenter ser ut och vilken betydelse den har för arbetsgivares kompetensförsörjning. Näringslivsgruppen beslutade därför att genomföra en undersökning 2011 kring samverkan mellan arbetsgivare och studenter i Göteborgsregionen. Studien har genomförts i samråd med Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och Business Region Göteborg. Resultatet av studien tillsammans med åtgärdsförslag presenteras i följande rapport, som är en kortare version av huvudrapporten. Huvudrapporten innehåller resultat från ytterligare några frågeställningar samt utförligare resultat från djupintervjuerna. Den visar också svarsfrekvens för varje fråga samt innehåller bilagor i form av enkät och intervjumallar. Båda rapporterna finns för nedladdning i pdf-versioner på corporate.goteborg.com under Fakta & Statistik. Studien är genomförd av Trinovo Consulting Group på uppdrag av Näringslivsgruppen inom Göteborg & Co.

6 KORT OM STUDIEN

7 daigram 16 kort om studien 7 Kort om studien Denna studie avser samverkansaktiviteter i form av kontakter mellan arbetsgivare och studenter vid Chalmers och Göteborgs universitet. Kontakterna kan ske direkt mellan arbetsgivare och en enskild student eller ske via Chalmers och Göteborgs universitet i syfte att nå studenter. Aktiviteterna innefattar att arbetsgivare och studenter möts fysiskt eller digitalt, kommunicerar med varandra, utför uppdrag och presentationer eller arbetar åt den andra parten. Studien bygger på en desk research, ett enkätutskick samt djupintervjuer. Enkäten skickades ut till 530 arbetsgivare inom små, medelstora och stora företag samt kommunala bolag och förvaltningar. Svarsfrekvensen var cirka 25%. Eftersom de inkomna svaren täcker samtliga respondentkategorier (små, medelstora och stora arbetsgivare inom näringsliv, kommunala bolag samt kommunala förvaltningar) och ger uttryck för varierande åsikter vad gäller samverkan och kompetensförsörjning så betraktas svarsfrekvensen som acceptabel Arbetsgivarna som besvarat enkäten är relativt jämnt fördelade sett till andelen anställda med akademisk examen. Samtliga respondenter eftersträvar att öka eller bibehålla andelen tjänster som kräver akademisk examen. Drygt 40% av respondenterna har studerat på Göteborgs universitet, 15% på Chalmers och knappt 5% på båda. Totalt har 85% studerat vid högskola eller universitet. Enkätstudien visar att en majoritet av respondenterna någon gång har rekryterat en student från Chalmers eller Göteborgs universitet och drygt 40% av enkätrespondenterna har anställt en nyutexaminerad student för mindre än ett år sedan. Främst små och medelstora företag samt mindre kommunala bolag och förvaltningar uppger att de aldrig rekryterat nyutexaminerade studenter från vare sig Chalmers eller Göteborgs universitet Andel Typ av verksamhet och antal anställda 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Näringsliv Offentlig sektor bolag Offentlig sektor förvaltning Annat Den största andelen (40%) har hundra eller fler anställda, en tredjedel har mellan anställda och de arbetsgivare med eller anställda utgörs av cirka 15% vardera daigram 9 10 daigram Andel Verksamhetsart och geografisk huvudmarknad 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Produkter Tjänster Internationellt Nationellt Regionalt Lokalt daigram 9 Fördelningen är relativt jämn sett till geografisk huvudmarknad. Av de arbetsgivare som säljer produkter verkar störst andel på en internationell marknad medan störst andel av tjänsteföretagen verkar lokalt. daigram 9 daigram daigram

8 8 kort om studien Djupintervjuer De sjutton intervjupersonerna återfinns inom två huvudsakliga kategorier arbetsgivare samt akademiska aktörer (undervisande högskolerepresentanter, arbetsmarknadsfunktioner vid lärosätena samt representanter för studentorganisationer). I resultatkapitlet presenteras resultatet från enkätstudien i diagram och tabeller tillsammans med text på vit bakgrund. Resultatet från de kompletterande intervjuerna presenteras på blå respektive grön bakgrund. ARBETSGIVARE Nicoline Blidberg, HR-chef social resursförvaltning Göteborgs Stad Anna Jonsson, Kommunikations- och marknadsansvarig Swedbank Ylva Jäderberg, Studentansvarig Ernst & Young Cecilia Lindstrand, VD SpecTec Eva Lundh, Enhetschef med uppdraget strategisk kompetensförsörjning VGR Sofie Nylander, HR Expertise SKF Peter Nyström, Site manager AstraZeneca Jan-Eric Sundgren, Direktör AB Volvo Margareta Åkesson, Personalchef Mölndal Energi AKADEMISKA AKTÖRER Undervisande högskolerepresentanter Peter Apell, Institutionen för teknisk fysik Chalmers tekniska högskola Marie Rådbo, Naturvetenskaplig fakulteten Göteborgs universitet Ola Sigurdson, Humanistiska fakulteten Göteborgs universitet Arbetsmarknadsfunktioner på Chalmers och Göteborgs universitet Ingmarie Karlgren, Career Service Handelshögskolan Helena Mindedal, Karriärcentrum Göteborgs universitet Annika Orvarson, Careers Service Chalmers tekniska högskola Representanter för studentorganisationer Triinu Helena Laks, Chalmers Studentkår, Vice Ordförande Arbetsmarknadsenheten och projektledare för CHARM Ragnar Widebrant, Ordförande GFS

9 RESULTAT

10 10 resultat daigram 9 70 Arbetsgivarna hittar ofta rätt kompetens när de rekryterar Enkätstudien visar att 90% av respondenterna mycket ofta eller ganska ofta hittar rätt kompetens när de rekryterar. De medelstora och stora arbetsgivarna är mer benägna att ange att de mycket ofta hittar rätt kompetens när de rekryterar. Kommunala bolag och förvaltningar är mer positiva än näringslivet. Dock anger drygt 30% av respondenterna att de mycket ofta eller ganska ofta har svårt att hitta rätt kompetens i Göteborgsregionen Andel Hittar ni rätt kompetens vid rekrytering? 80% 70% 60% 50% 40% 30% daigram % 10 10% % Mycket ofta Ganska ofta Ganska sällan Mycket sällan Vet ej daigram daigram 18 Intervjuer med arbetsgivare: Intervjuerna målade upp bilden av att det framför allt är större företag som är framgångsrika när det kommer till att tillfredsställa sina kompetensförsörjningsbehov. Mindre företag tenderar i större utsträckning att uppleva ett gap mellan förväntad och upplevd kunskapsnivå hos studenterna. Flera intervjuade arbetsgivarrepresentanter uttrycker att det kan vara svårt att hitta tillräckligt god kompetens i Göteborgsregionen. Intervjuer med akademiska aktörer: En representant för en studentorganisation och flera representanter för undervisande lärare bekräftar bilden av att mindre företag tenderar att uppleva ett kunskapsgap.

11 daigram 10 resultat Studenternas kunskapsnivåer uppfattas som goda Enkätstudien visar att drygt 55% av respondenterna anser att studenternas kunskapsnivå mycket ofta eller ganska ofta uppfyller arbetsgivarnas behov Motsvarar studenternas kunskapsnivåer era behov? 80% daigram 16 I enkätstudien framkommer också att de stora arbetsgivarna i högre utsträckning anser att studenternas kunskapsnivåer ganska eller mycket ofta uppfyller de egna behoven Andel 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0 0% Mycket ofta Ganska ofta Ganska sällan Mycket sällan Vet ej daigram 18 Intervjuer med arbetsgivare: De större företagen förefaller mer nöjda med kunskapsnivåerna, medan flera mindre företag tenderar att önska sig den senaste teoretiska kunskapen samt praktisk erfarenhet. Intervjuerna visar att arbetsgivare generellt har en förståelse för studenternas styrkor och svagheter vid examen. Några menar att de nyutexaminerades kunskapsbas är lägre jämfört med tidigare. Intervjuer med akademiska aktörer: Man är från akademins sida såväl undervisande högskolerepresentanter som representanter för arbetsmarknadsfunktioner medveten om att stora företag kan ta in nyutexaminerade och ge dem lärotid medan detta är svårare för mindre företag.

12 12 resultat Arbetsgivarna ställer höga krav på kompetensen hos nyutexaminerade studenter. Arbetsgivarna ställer höga krav på kompetensen hos nyutexaminerade studenter. Noterbart är att minst viktigt är att ha läst ett specifikt program eller att vara bra på att handleda, instruera och utbilda. I enkätstudien ställdes också frågan om vad som ansågs viktigast av specifik kunskap eller generell kunskap. Resultatet visar på att arbetsgivare efterfrågar båda vilket bekräftar bilden av att deras krav på studenterna är höga vid examen. Vid anställning av en nyutexaminerad student är det viktigt att personen Instämmer inte alls instämmer helt har läst ett specifikt program , är bra på att tillämpa kunskaper från sitt huvudämne , har ett kreativt arbetssätt , är bra på att planera och organisera verksamhet , är bra på att handleda, instruera och utbilda , är bra på att göra muntliga presentationer och argumentera , är bra på att göra skriftliga presentationer , är bra på att analysera och självständigt lösa problem ,7 10 är bra på att söka och värdera information ,6 10 är bra på att tänka kritiskt ,4 9 10

13 resultat 13 Intervjuer med arbetsgivare: Intervjuerna bekräftar bilden ovan. Söker specifik kunskap, men svårt att hitta med rätt erfarenheter. Får ofta börja med generell kunskap och sen bli specifik. Har t ex anställt personal från andra branscher, som är öppna för generell kunskap och olika program. Detta är en intressant frågeställning. P g a vår verksamhet är vi ibland väldigt styrda till att hålla oss till en viss examen. Ibland skulle jag tycka att vi är onödigt specificerande vi skulle mycket väl kunna vara öppnare i många situationer. För oss är det viktigt att vara bred i sitt jobb och framför allt ha viljan att lära sig breda arbetsuppgifter. Även om det så klart är beroende av tjänst så skulle jag säga att vi är ganska öppna vid rekrytering och inte bara tittar på examensbeviset, utan tittar på helheten och viljan att lära sig. Man kan alltid lära upp nån som har en ungefärlig utbildning jämfört med kravprofilen. Intervjuerna visar också att begreppet anställningsbarhet uppmärksammas alltmer. Sannolikt har de intervjuade en något skild bild av vad som ryms i begreppet anställningsbarhet men en vanlig definition lyder enligt följande: Idén om anställningsbarhet innebär att individer med akademiska examina i högre utsträckning ska kunna få och bibehålla en anställning för att på så sätt skapa en grund för sin försörjning ( Intervjuer med akademiska aktörer: Trots kravet på generella kunskaper upplever en representant för en studentorganisation samt en undervisande högskolerepresentant att vissa studentgrupper blir negligerade på arbetsmarknaden. Dessa studenters färdigheter är fortfarande lite okända för arbetsgivarna och här har främst akademin en utmaning att lyckas kommunicera dessa studenters kvalifikationer. Man kan inte bara titta på examensbeviset, det måste finnas en öppenhet. Vidare menar en undervisande högskolerepresentant att de utbildningar som negligeras behöver tydliggöras hur kan de studenterna bidra i näringslivet så att arbetsgivarnas intresse kan väckas. Toppuniversitet såsom Princeton, Harvard och Cambridge har alla en stor andel s k hobbykurser för att skapa kritiskt tänkande människor. En representant för undervisande högskolepersonal menar t ex att det finns ett ökat tryck på att ha en hög anställningsbarhet på de studenter som examineras. Diskussioner som kretsar kring anställningsbarhet blir allt vanligare inom akademin.

14 14 resultat Arbetsgivarnas kännedom om nyutexaminerade studenters kompetens är låg Arbetsgivarnas kännedom om nyutexaminerade studenters kompetenser och kunskaper kopplat till Chalmers utbildningsområden samt Göteborgs universitets fakulteter är generellt sett låg. Detta kan påverka urvalet vid nyrekryteringar då färdigheterna hos vissa studentgrupper kan hamna i skymundan. Den som sticker ut är Handelshögskolan där cirka 70% har svarat mycket väl eller ganska väl. Hur väl känner du till vilka kompetenser och kunskaper en nyutexaminerad student har från följande utbildningsområden på Chalmers? Kemi- och bioteknik Sjöfart Teknisk design, Automation och mekatronik Elektro, Data, IT Teknisk fysik och Teknisk matematik Arkitektur och samhällsbyggnad Industriell ekonomi och Ekonomi & produktion 2% 21% 30% 24% 20% 4% 12% 30% 33% 19% 2% 24% 33% 24% 15% 9% 25% 30% 20% 16% 4% 23% 31% 25% 17% 11% 27% 27% 22% 14% 2% 37% 32% 15% 13%

15 resultat 15 Hur väl känner du till vilka kompetenser och kunskaper en nyutexaminerad student har från följande fakulteter vid Göteborgs universitet? Sahlgrenska akademin Naturvetenskapliga fakulteten Humanistiska fakulteten Konstnärliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Handelshögskolan Utbildningsvetenskapliga fakulteten IT- fakulteten 5% 20% 20% 33% 21% 3% 19% 30% 28% 20% 6% 17% 30% 27% 20% 2% 11% 24% 42% 22% 3% 25% 34% 19% 18% 18% 51% 18% 5% 8% 4% 12% 31% 34% 18% 3% 18% 38% 23% 18% Intervjuer med arbetsgivare: Intervjuer med akademiska aktörer: Den låga kännedomen bekräftas av majoriteten av de intervjuade arbetsgivarrepresentanterna. Har själv dålig insikt i de olika utbildningarna och tror att det generellt är så. Företagen skulle gynnas mycket av att känna till de olika utbildningarna. Arbetsgivarna uppger att de vill bli kontinuerligt uppdaterade med information om lärosätena och dess utbildningsområden, och inte själva behöva söka upp den. Representanter för studentorganisationer och undervisande högskolerepresentanter bekräftar bilden av låg kännedom om utbildningarna. Också representanter för arbetsmarknadsfunktionerna på högskolorna känner igen bilden allt för väl. Det är ingen slump att vissa utbildningar ligger i topp i kännedom, det är nämligen ett antal utbildningsområden som företagen prioriterar samverkan med. En undervisande högskolerepresentant menar att det viktigaste är att utbildningen generellt håller en kvalificerad nivå, men konstaterar även att det är studenterna från de mindre institutionerna som drabbas hårdast av den låga kännedomen.

16 16 resultat Kontakt kring samverkan är vanligt och samverkansaktiviteter är betydelsefulla Cirka 2/3 av de tillfrågade respondenterna menar att samverkan är mycket eller ganska viktigt för kompetensförsörjning av nyutexaminerade. Cirka 1/3 anser dock att samverkan inte är särskilt betydelsefull för kompetensförsörjningen av nyutexaminerade, vilket i vissa fall beror på att man inte efterfrågar nyutexaminerade i någon högre grad utan istället anställer personer med några års arbetslivserfarenhet. Bland de respondenter som studerat på Chalmers svarar 74% att det är mycket eller ganska viktigt att samverka med studenter på Chalmers för att säkerställa kompetensförsörjningen av nyutexaminerade. Motsvarande siffra för Göteborgs universitet är 67%. Även om det finns undantag så är det i första hand storföretagen som är mest benägna att svara att samverkan är mycket viktig. När hade ni senast kontakt med Chalmers eller gu angående samverkan med studenter? 19% 13% 11% 6% 53% Mindre än ett år sedan Mindre än två år sedan Mer än två år sedan Aldrig Vet ej hur viktigt är det att samverka med Chalmers eller gu för att säkerställa kompetensförsörjningen av nyutexaminerade studenter? 22% 11% 1% 28% Mycket viktigt Ganska viktigt Inte särskilt viktigt Inte alls viktigt Vet ej 38%

17 resultat 17 Examensarbeten och uppsatser är arbetsgivarnas populäraste samverkansformer Exjobb/uppsatser Praktik Gästföreläsningar Arbetsmarknadsdag Sommarjobb Studiebesök Extrajobb Verksamhetsrelaterade case Mentorskap Skuggning att följa en anställd Annat (tex co-op) Antal respondenter som använt samverkansformen Antal respondenter som avser att använda samverkansformen i framtiden Intervjuer med arbetsgivare: Utöver de resultat som framkommit i enkätutskicket har det varit svårt att finna ett tydligt mönster kring vilka samverkansformer de olika arbetsgivarna föredrar. Många större arbetsgivare förefaller använda flera samverkansformer som man växlar mellan vilket förklaras av skiftande behov. Ett mindre företag lyfter fördelarna med skuggning eftersom den samverkansformen inte kräver så mycket resurser, samtidigt som den i viss utsträckning ger organisationen fräscha ögon på verksamheten. Intervjuer med akademiska aktörer: Både representanter för studentorganisationer och arbetsmarknadsfunktioner är av uppfattningen att gamla beprövade samverkansformer likt examensarbeten och praktik, är de mest givande för båda parter. De poängterar dock att det krävs ett engagemang från både studentens och arbetsgivarens sida för att åstadkomma önskvärda resultat av de ovan nämnda samverkansformerna.

18 18 resultat Personliga kontakter den viktigaste ingången vid samverkan Kontaktvägarna via Chalmers och Göteborgs universitet är otydliga, en stor andel vet inte hur de ska ta kontakt med akademin om samverkan. Kommunala bolag och förvaltningar anger i högre utsträckning än näringslivet att de vet hur de ska ta kontakt. Enkätstudien visade att de kontaktvägar som flest arbetsgivare känner till är personliga kontakter som exempelvis föreläsare eller studenter (56%), följt av direkt via institutioner (45%). Bland studentkårer har arbetsgivarna störst kännedom om Chalmers Studentkår (44%) följt av Handelshögskolans studentkår (30%). Karriärcentrena vid såväl Chalmers som Göteborgs universitet känner knappt 20% av arbetsgivarna till. Vet du hur du skall ta kontakt med Chalmers för att samverka med studenter? 36% 64% Ja Nej När det gäller arbetsgivarnas syn på betydelsen av de olika kontaktvägarna för den egna verksamheten så värderas personliga kontakter och direkt via institutioner högst med betyget 4 av 5. Chalmers och Handelshögskolans studentkårer, Miljöbron och Exjobb-poolen samt de tre karriärcentren följer efter med betyget 3 av 5. Vet du hur du skall ta kontakt med gu för att samverka med studenter? Ja Nej 26% av respondenterna har under de senaste 24 månaderna blivit kontaktade angående samverkan med Chalmers och/eller Göteborgs universitets studenter. 46% 54% 35% av de tillfrågade respondenterna uppger att de har en etablerad relation med en eller flera studenter som inte initierats via Chalmers eller Göteborgs universitet.

19 resultat 19 Tidsbrist i den egna organisationen är arbetsgivarnas största hinder för samverkan Tidsbrist i den egna organisationen Resursbrist i den egna organisationen Svårt att hitta rätt ingång till högskolorna Bristande intresse i den egna organisationen För låg kompetensnivå hos studenterna Annat 4% 17% 24% 26% 41% 58% I figuren ovan visas andelen arbetsgivare som uppger att en viss faktor är ett hinder för samverkan. Bland de som valt svarsalternativet Annat varierar orsakerna. En person anger bristande intresse från högskolorna och några anger att de inte har relevanta arbetsuppgifter för studenter. En respondent uppger att de är osäkra på samverkans mervärde. Intervjuer med arbetsgivare: Flera arbetsgivare påpekar att samverkan idag är alltför personberoende. Vissa uttrycker en viss frustration vad gäller möjligheterna att hitta rätt former för samverkan. Vi kan erbjuda praktik men har ej rätt kontakter för våra erbjudanden. Det finns också en viss dialog i företagen kring kostnaderna för att få komma i kontakt med studenterna. Det kostar att få göra kontaktsamtal med en student på en arbetsmarknadsdag. Synd om det blir alltför mycket en pengafråga. De befintliga samverkansformerna bör utvecklas för att passa de små företagen bättre. Ett hinder för samverkan är att många huvudkontor, och därmed kvalificerade och specialiserade arbetsuppgifter, finns i Stockholm. Intervjuer med akademiska aktörer: Representanter för undervisande högskolepersonal liksom arbetsmarknadsfunktioner pekar på att beroendet av några få eldsjälars engagemang är ett problem. Vidare menar undervisande högskolepersonal att det från exempelvis kursansvariga kan finnas en skepsis inför att initiera samverkan med arbetsgivare samt en osäkerhet kring vilken nytta samverkan kan skapa. Dessutom är frånvaron av incitament en påverkande faktor. Idag är det forskning som räknas, det är forskning som styr karriär, status och löneutveckling. Man har tagit små steg mot att ändra attityden men mycket är kvar att göra. En attitydförändring måste till. En representant för en studentorganisation menar att det idag kan vara alltför kostsamt för en småföretagare att samverka.

20 SAMMANFATTNING

21 sammanfattning 21 Arbetsgivarnas syfte med att samverka Säkerställa kompetensförsörjningsbehovet arbetsgivarna ser samverkan som en kanal för att rekrytera duktiga nyutexaminerade studenter. Dessutom kan studenter användas som kapacitetsförstärkning vid arbetstoppar. Branding av arbetsgivarvarumärket samverkan fungerar som ett verktyg för att stärka sitt varumärke som arbetsgivare och utvecklande arbetsplats. Marknadsföring också studenter som inte påbörjar en anställning hos den samverkande arbetsgivaren ska övertygas om kompetensen i företaget. God samhällsmedborgare vissa arbetsgivare uppger att de känner en tillfredsställelse av att känna att de gör en god gärning genom att finnas tillgängliga för det omkringliggande samhället. Nyttan med samverkansaktiviteter för arbetsgivare Säkerställande av kompetensförsörjning. Ökad status som arbetsgivare. Minskade rekryteringskostnader och minimerad risk för felrekryteringar. Studenterna erbjuder fräscha ögon på verksamheten vilket ger verksamhets- och kompetensutveckling. Överbrygga eventuella kunskapsgap mellan förväntad och upplevd kunskapsnivå bland nyutexaminerade studenter.

22 22 sammanfattning Problemområden som motverkar samverkan Många arbetsgivare uttrycker att kontaktvägarna till akademin är otydliga. Flera arbetsgivare påpekar att samverkan idag är för personberoende, både på näringslivets och akademins sida är till för stor del beroende av några få eldsjälars engagemang. En utmaning är att skapa face-to-face möten för att undvika att samverkan initieras och sker via mail eller administratörer. De befintliga samverkansformerna bör utvecklas för att passa de små företagen bättre. Vissa uttrycker en viss frustration vad gäller möjligheterna att hitta rätt former för samverkan. Vi kan erbjuda praktik men har ej rätt ingångar eller kontakter för våra erbjudanden. Kriterier för lyckosam samverkan Syftet och nyttan med samverkan måste vara tydligt definierat och kommunicerat internt. På så sätt skapas legitimitet, vilket underlättar när tid och resurser ska avsättas för samverkansaktiviteter. Samverkan måste vara prioriterat och sanktionerat av högsta ort hos både arbetsgivare och akademin. Målet bör vara att se samverkan som en investering och inte som en kostnadspost. De personliga relationerna lyfts fram som avgörande för framgången för samverkan, samtidigt som en stor andel anser att samarbetet kring samverkan måste formaliseras för att överleva i längden. Om man ska kunna matcha studenternas kompetens med näringslivets behov måste man förstå varandra, inklusive varandras förutsättningar och perspektiv. En utmaning är att skapa fysiska möten sedan är de flesta intervjupersoner av övertygelsen att det spelar inte så stor roll vad vi gör, huvudsaken är att vi träffas.

23 Åtgärdsförslag

24 24 åtgärdsförslag Möjliga satsningar för Chalmers och Göteborgs universitet Kort sikt Arbeta för enklare kontaktvägar. Tydliggör samverkansingångarna på hemsidor och säkerställ att webbsidor är lättnavigerade och pedagogiska. Eventuellt arbeta med en -adress för alla samverkansärenden. Minimera den akademiska spärren skräm inte bort arbetsgivare som vill samverka. Säkerställ också att växeltelefonisterna vet vart de ska koppla förfrågningar om samverkan. Öka dialogen med arbetsgivare när det gäller exempelvis utbildningsinnehåll. Skapa portaler där arbetsgivare har möjlighet att ta del av information om de olika utbildningsinriktningarna. Skapa, gärna gemensamt, informationsmaterial kring samverkan hur ser de olika samverkansformerna ut, vad kräver de av arbetsgivaren och vilken nytta kan de bidra med? Lång sikt Fokusera på vinsterna med samverkan och se till att det finns incitament för den personal som driver samverkansfrågor. Marknadsför de fördelar den egna organisationen drar av samverkansaktiviteter. Delta i exempelvis intresseorganisationer för att berätta att man finns till och kommunicera studenternas färdigheter. Tillsätt en koordinerande roll på varje fakultet eller institution som kan agera vägvisare till rätt person i den specifika samverkansfrågan. Undersök möjligheten att tillsätta strukturerade nätverk för samverkan där lärosätena, arbetsgivare, studenter och alumner kan nätverka.

25 åtgärdsförslag 25 Möjliga satsningar för arbetsgivare Kort sikt Säkerställ att samverkan prioriteras och sanktioneras från ledningsnivå. Kommunicera vilka fördelar den egna verksamheten kan få av ökad samverkan. Inventera vilka delar av den egna verksamheten som lämpar sig för samverkan och öppna dörrarna. Ett mindre företag kan t ex erbjuda mentorskap för en sistaårsstudent. Lång sikt Verka för en attitydförändring börja se samverkan som kompetensutveckling av den egna personalen. Om det finns ett upplevt behov: Arbeta för strukturerade nätverk för samverkan där lärosätena, arbetsgivare, studenter och alumner kan nätverka. Möjliga satsningar för Näringslivsgruppen eller andra aktörer Kort sikt Samordning mellan regionala aktörer för att säkerställa att resurserna utnyttjas på bästa sätt. Kommunicera vinsterna med samverkan nyttan och möjligheterna mot såväl arbetsgivare som akademi. Bidra med brobyggande, t ex initiera informella sammankomster. Lång sikt Upprätta en gemensam plan för den långsiktiga utvecklingen av samverkan i Göteborgsregionen tillsammans med regionala aktörer, näringslivet och akademin. Driva frågan om strukturerade nätverk för samverkan där lärosätena, arbetsgivare, studenter och alumner kan nätverka. Bidra till ökad samsyn kring syftet och nyttan med samverkansaktiviteter.

26 26 länkar Användbara länkar för samverkan Lärosäten: Career Service, Handelshögskolan - Careers Service, Chalmers - Göteborgs universitet - Karriärcentrum, Göteborgs universitet - Studentkårer: Chalmers studentkår - Göta studentkår - Handelshögskolans i Göteborg studentkår - Konstkåren - Sahlgrenska akademins studentkår - Övriga: Miljöbron - I praktiken högskola -

27 OM NÄRINGSLIVSGRUPPEN Näringslivsgruppen är en plattform för samverkan mellan näringsliv, organisationer, kommuner, universitet och högskola. NLG verkar för en långsiktig tillväxt av Göteborgsregionen genom att stödja, stimulera, initiera och profilera projekt inom ett antal strategiska områden av betydelse för utvecklingen av Göteborg. Visionen är att bidra till att utveckla Göteborg till en av Europas mänskligaste och mest attraktiva storstadsregioner att leva och verka i samt att besöka. OM TRINOVO CONSULTING GROUP Trinovo Consulting Group består av de tre svenska managementkonsultföretagen Trinovo Sensa (tidigare Sensa Corporate Advisors) Trinovo Arkitraven samt Trinovo Informatics. Tillsammans är de ett 40-tal medarbetare med kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Trinovo Sensa har på uppdrag av Näringslivsgruppen genomfört Affärsmiljöstudier under åren 2004, 2007 och Trinovo Consulting Group bistår klienter med analyser, vägval och implementering av affärs- och organisationsutveckling och gör det med strategisk höjd i kombination med ett pragmatiskt och kundnära arbetssätt. Trinovo-företagen arbetar branschövergripande, men har spetskompetens inom bl.a. finans, energi och IT-management. Produktion: Göteborg & Co. Foto: Göran Assner, Dick Gillberg, Göran Olofsson. TRYCK: Davidssons Tryckeri

28 göteborg & co mässansgata 8 box göteborg tel: Fax: info@goteborg.com corporate.goteborg.com