rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 15 maj 2012

Transkript

1 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 15 maj 2012

2 Kommentar från Håll Sverige Rent :39:52: Det är fint att läsa om alla de aktiviteter ni har genomfört och om det engagemang som ni har på er förskola. Det är kul att höra att alla har varit så positiva. Till nästa rapport kan ni tänka på att beskriva era aktiviteter så att det skulle vara möjligt för en annan förskola att ta efter era aktiviteter och att ni beskriver hur ni har använt er av barnens tankar och idéer. Tänk att inflytandet är centralt i Grön Flagg-aktiviteterna, att det är barnens tankar och idéer som ligger till grund för hur ni väljer att utforma aktiviteterna. Ni kan också knyta an ert arbete till läroplanen så att ni kan använda arbetet i ert ordinarie verksamhetsutvecklingsarbete. Vi kommer att göra om rapporteringsförfarandet i sommar så det är jättebra om det är så att ni kan vänta med att lämna in er nya handlingsplan till i augusti. 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas var sjätte vecka. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Inför miljörådets möten samtalar deltagande i sitt arbetslag och har till mötet med tankar och reflektioner från barnen. Miljörådet är ett forum att utbyta ideér och inspireras. Vår förskola har ett samarbete med Junibackens förskola som också arbetar med Grön Flagg. Deltagarna i miljöråden träffas emellenåt och utbyter erfarenheter, vi genomför även visa aktiviteter tillsammans. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema Livsstil & hälsa 1 Vårt mål är att utöka de organiserade rörelsetillfällena på förskolan Vi har genomfört Höstruset, en springaktivitet under lekfulla former. De yngre barnen sprang en bana på skolgården och de äldre barnen på ett elljusspår. Inför loppet gjorde barnen nummerlappar, medaljer och start- och målbanderoll. Utmed loppen fanns det vätskekontroller och efter målgång fick alla medalj och frukt. Aktiviteten var uppskattad av både barn och personal. Barnen hade en önskan att springa ett varv till, som bidrog till att vi kom överrens om att även ha ett Vårrus. Kommentarer från barnen: "Banan var platt och hög. Några backar fanns det". "Gympadojor hjälpte mig att springa fortare". " Det kändes bra. Lite konstigt, det var spännande". "Vi sprang, vi drack, jag sprang jättefort!". Vi har använt oss av Friskis och Svettis aktivitetsprogram för barn Mini-Röris 1 & 2, 2-4 gånger i månaden. Inför aktiviteten lättar barnen på klädseln och vi röjer undan leksaker och möbler. Programmet bygger på att barnen ska ta instruktioner, samarbeta, röra sig i takt till musiken och ha kul tillsammans. Aktiviteten tar ca 25 minuter för de äldre barnen och ca 15 minuter för de yngre. Programmet avslutas med avslappning till musik. Barnen har varit positiva till att vara med i denna aktivitet. Vi upplever att de tycker att det är roligt. Kommentarer från barnen: "Det var svårt", "JAAA, Mini-Röris", "Jag orkar inte längre", "Får jag såga med dig?", "Jag är en studsboll". 2 Vårt mål är att sortera, återvinna och kompostera avfall på förskolan På varje avdelning finns det sorteringskärl för papper, plast och kartong. Vi sorterar även metall och glas. Barnen är delaktiga i sorteringen. Vi går till återvinningsstationen med ett antal barn 2-4 ggr/månad. Under promenaden samtalar vi om varför vi sorterar och hur det fungerar i återvinning. Barnen har reflekterar över att det är mycket skräp runt stationen och frågar sig vem som har gjort så. Vi upplever att barnen har kommit in i tanken att vi sorterar, de klarar mycket på egen hand. Kommentar från barnen: "Jag har varit på återvinningen och slängt skräp", " Vad fint det var här idag, någon har städat", "Är det min tur snart att få slänga?"

3 På förskolan har vi två stycken komposter som vi växelvis slänger vårt kompostavfall i. Vi samlar frukt- och grönsaksrester som "dagens kompostvärd" tömmer i komposten. Vi samtalar om hur en kompost fungerar. För att tydliggöra kompostering har en av avdelningarna grävt ner en planka med olika material fastspikade exempelvis festispaket, äpple, banan, aluminiumfolie, plastfolie, bullpapper. Plankan grävdes ner för 1 ½ år sedan och med jämna mellanrum kontrollerar vi vad som har hänt med de olika materialen. Kommentarer från barnen: " Får jag slänga komposten idag?", "Oj, jag glömde tömma komposten idag", "Hej maskarna, Hejdå maskarna" I samarbete med Junibackens förskola har vi genomfört en Skräp- och återvinningsteater. Miljörådets deltagare har besökt varandras förskolor och spelat upp en teater om Skräp-Stina och Städ-Sture. Barnen hade en aktiv roll under hela föreställningen i form av samtal och praktiskt deltagande. Kommentarer från barnen: "Hon visste inte var hon skulle slänga det", "Hon kommer nog tillbaka, men då slänger hon nog inte skräpet så" 3 Vårt mål är att få fler barn att bli nyfikna på att smaka nya frukter och grönsaker Vi har blivit bättre på att samtala med barnen och uppmuntra dom att smaka på nya frukter och grönsaker. Samtalen handlar om färg, form, smak och konsistens. Vi upplever att barnen har blivit mer intresserade och nyfikna. Barnen kommenterar gärna själva vad de tagit för grönsaker vid lunchen. Vi har besökt vår affär och tittat i frukt- och grönsaksdisken. Affärsinnehavaren samtalade med barnen och guidade oss runt bland frukt- och grönsaksdisken. Samtalet handlade om färg, utseende och smak. Efter besöktet fick vi med oss röda frukter och grönsaker som vi sedan smakade på förskolan. Det var en positiv upplevelse att smaka på de olika frukterna och grönsakerna. Barnen samtalar om vad de heter och kan nu benämna mer korrekt, exempelvis nätmelom och vattenmelon. Vi märker att barnen har fått ett större intresse på att smaka på nya frukter och grönsaker sedan vi började arbeta med detta mål. Innan Fruktfesten fick några barnen skriva en inbjudan till de övriga barnen. Tillsammans diskuterade vi vad som ska stå i en inbjudan och barnen kom med förslag. Några andra barn gick tillsammans med en pedagog till affären och valde frukter vi skulle bjuda på under festen. Barnen var delaktiga i föreberedelserna så som att bära stolar, duka, dekorera med ballonger och färgglada dukar, skära frukter och lägga upp dom på fat. Vi upplever att barnen var postiva och kände sig delaktiga under förberedelserna. Under festen frossade många av barnen i sig frukterna. Barnen smakade med god aptit och vi samtalade om de olika frukterna. Kommentarer från barnen: " Det var kul", "Man fick äta frukt", "Jag gillar ananas, jag har ätit det förut", "Jag tycker det var godast med vindruvor", " Kan man äta det svarta i kiwin?", "Jag tycker det var godast med kiwi". 4 Vårt mål är att under dagen hitta lugna och avstressande stunder med barnen Vi har använt olika massagesagor tillsammans med barnen. Barnen har masserat varandra på ryggen och pedagogen har under tiden läst sagan och visat rörelserna. Inför massagen har barnen frågat om han/hon får massera kompisen, ifall kompisen säger nej ska man respektera detta. Efter avklarad massage tackar den som fått massage. Barnen turas om att ge och få massage. Kommentarer från barnen: "Det är skönt", "Det är skönast att bli masserad av någon", "Får jag massera dig?" Tankesättet att låta barnen leka färdigt finns i större utsträckning nu jämfört med tidigare. Vi försöker medvetet tänka att alla inte behöver göra aktiviteter samtidigt exempelvis gå ut. Barnen kan få avsluta det de håller på med. Under skogsutflykten ges barnen möjlighet att själva utforska sin omgivning genom att vi som pedagoger tar rollen som medupptäckare. Barnen får går runt och med olika sinnen ta in skogen och naturens egenskaper. 5 Vårt mål är att liten som stor ska visa respekt mot varandra När båda avdelningarna vistas på gården samtalar vi med barnen om att man får turas om att använda leksaker, gungor, cyklar osv. Detta för att alla barn ska få ta del av de gemensamma sakerna som finns på förskolan. Det är viktigt att barnen visar respekt och lyssnar på varandra. En gång i månaden har avdelningarna en gemensam samling för att främja kamratskapen mellan stor och liten. Syftet med dessa träffar är även att barnen ska samarbeta och lära varandra. Samlingarna kan bestå av sångstunder, Mini-Röris, massagesaga, motorikbana m.m.

4 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? - Vi uppmuntrar och påminner varandra om att släcka lampan då vi går ut från rummet. - Vi försöker tänka på att inte slösa på vatten vid exempelvis handtvättning. - Vi dricker ekologisk mjölk och äter ekologiska ägg. Fisken som köket tillagar är MSC märkt. Bananerna som vi erbjuder barnen är kravmärkta. - I vårt skapande på förskolan använder vi mycket återvinningsmaterial som både är ekonomiskt och miljömässigt hållbart. - Vi samtalar med barnen om att ta till sig lagom mycket mat på tallriken och att man gärna får ta två gånger. Detta för att undvika att mat slängs. - Vi samtalar med barnen om att vara rädd om de gemensamma leksakerna och vår miljö på förskolan. Vi lagar i möjligaste mån söndriga leksaker och använder begagnade saker exempelvis grytor och köksutrustning i sandlådan. - Vid kompetensutveckling samåker personalen i möjligaste mån. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? - På vår förskola har vi under ett föräldramöte och utvecklingssamtal informerat vårdnadshavare om vårt Grön Flagg och miljöarbete. - Via månadsblad, dokumentationsväggar och på vår hemsida har vi beskriver arbetet med Grön Flagg. - Vi har i barnens individuella pärmar fört en kontinuerlig dokumentation kring Grön Flagg. 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Vi upplever att arbetet med Grön Flagg har varit roligt och inspirerande för både barn och personal. Det har varit enkelt att göra rapporterna. Vi ser fram emot att få den gröna flaggan till förskolan och starta upp ett nytt tema. Barnen har varit positiva och intresserade under hela processen. Arbetssättet vi har använt har blivit till ett förhållningssätt och det fungerar som en naturlig del i verksamheten. Bifoga bilder till varje aktivitet Aktivitet 1

5 Aktivitet 2 Aktivitet 3

6 Aktivitet 4

7 Aktivitet 5