Rapport. Grön Flagg. Karika Förskola

Transkript

1 Rapport Grön Flagg Karika Förskola

2 Kommentar från Håll Sverige Rent :26: En mycket inspirerande rapport! Genom ert förhållningssätt och era aktiviteter stärker ni förmågor i barnen som är viktiga för att vara med och skapa en mer hållbar utveckling. Vi är imponerade av ert genomtänkta förhållningssätt och den nyfikenhet och vilja att lära som verkar finnas hos både personal och barn. Roligt att se att ni också lyckas inspirera andra! Ni har viktiga och tydliga mål och har gjort jättefina aktiviteter till. Era bilder beskriver er verksamhet på ett bra sätt. Ni är på god väg mot en Hållbar utveckling, bra jobbat! Vi ser fram mot fortsatt samarbete. PS vi har stjärnmärkt er rapport. 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Vi har haft 2 samråd med föräldrar/termin. Barnen har tillsammans med en pedagog haft spontana miljöråd i samband med aktiviteter knutna till Grön Flagg, flera gånger under terminerna. Personalen på förskolan har varannan vecka haft reflektionsmöte med Grön Flagg som röd tråd. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Föräldramiljörådet har varit en del av ett samrådsmöte för hela verksamheten. Där har föräldrarna delgetts vårt Grön Flagg-arbete. I barnens miljöråd har barnen tillsammans med pedagogen samtalat kring aktuella händelser och aktiviteter. Pedagogen har skrivit ner och barnen har ritat för att tydliggöra vårt arbete. På personalens reflektionsmöten har vi samtalat kring genomförda aktiviteter - vad som gått bra/mindre bra och vad som har kunnat utvecklas. Utifrån dessa reflektioner har vi sedan arbetat vidare. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema Kretslopp 1 Vi ska kompostera alla matrester i vår varmkompost. Vi införde Veckans miljöbarn: ett barn i taget fick försöka samla på sig prickar efter varje uppdrag det genomfört. Att bära ut komposten var ett av uppdragen. Efter en tid då intresset hos barnen kom och gick så hade vi ett litet spontant samråd med några av barnen där det bestämdes att flera barn skulle vara miljöbarn tillsammans och det skulle inte vara någon tidsbegränsning. Så till slut var många barn miljöbarn tillsammans. Barnen tyckte att det var roligare att få bära ut hinken tillsammans med kompis. När inte barnen velat så har personalen tömt hinken istället. Alla matrester komposteras alltså nu i vår kompost! För att barnen skulle förstå vad som händer i komposten öppnade vi upp den tillsammans och såg att en del av våra matrester blivit jord. Tjockare pinnar fanns kvar. Vi hittade även grejer som inte hörde hemma i komposten. Samtalen kom då in på vad som inte blev till jord. 2 Vi ska odla och skörda egna grönsaker/frukter. Detta mål började vi lite med på hösten -11 då vi skördade de grönsaker som såtts under våren. Vi har planteringslådor på gården där barnen fritt kunnat gå och plocka och smaka. "Det här är livet!" uttryckte en pojke vid ett av många många tillfällen vid odlingarna. Att plocka och smaka har alla på förskolan varit med om. All potatis som används på vår förskola odlas på Bjärehalvön. De äldsta barnen har varit på en av åkrarna för att gräva upp potatis. En tillsynes väldigt enkel utflykt som gav dem så mycket. Deras lycka över att hitta potatisarna i jorden går inte att beskriva! De fick även gå upp på potatisupptagaren och fick lära sig hur den fungerar. Väl tillbaka på förskolan fick barnen vara med och skala potatisen. De blev middag, chips och användes till potatistryck. Under våren 2012 har vi sått tillsammans med barnen. Vi började med att varje barn fick måla en kruka som de sedan fick fylla med jord och trycka ner tomatfrö i. Sen satte vi krukorna i vårt stora fönster där barnen kunde titta på dem hela tiden. De barn som ville turades om att vattna när det behövdes. När plantorna blivit lite större så planterades de om i lite större krukor. Och när de växt till sig ännu mer var det dags för barnen att få med dem hem så att de tillsammans med sina föräldrar kan ge plantorna ännu större kruka så att de kan växa ännu mer.

3 Inför påsk ville vi så dekorationsgräs - de barn som ville gjorde det i vars en liten plastburk. Och det blev ett litet spännande projekt, för barnen sådde vid lite olika tidpunkter - några upp till en vecka efter de andra - och det var ju spännande att se vems som började växa och vems som hade växt mest. Det var faktiskt så att många inte växte och då kom vi på att vi använt två olika sorters fröer. Alltså växte inte de som kom från den ena påsen. Men när vi fyllde på med fröer från den andra påsen så började allas gräs växa till slut. Vi diskuterade under tiden med barnen om vad de trodde det berodde på att det inte växte och vad som behövdes för att det skulle göra det. Nu har vi precis börjat att så fröer ute i våra planteringslådor. Sockerärter, pumpa mm - lite av varje. De barn som ville har fått hjälpa till att jämna till jorden, göra fåror, lägga ner fröer, täcka över och vattna med slangen. Vi började alltså arbeta med målet odling/skörda i "fel" ordning, men barnen har ju ändå fått vara med om hela kretsloppet. De vet ju nu att det de sår och planterar nu ger något smaskigt och användbart till sensommaren/hösten. 3 Vi ska skaffa oss mer kunskap om djuren i vår närmiljö. Vi arbetar mycket utifrån barnens intresse på vår förskola och är därför väldigt spontana och flexibla i vårt arbete. Vi planerar inte aktiviteter in i detalj, utan vi snappar upp vad barnen har för intressen och erfarenheter och utgår från det. Barnen har hittat djur och insekter i skogen och på vår utegård och då har vi tagit tillfället i akt att lära oss mer om just det djuret. De äldsta barnen hittade en mask och då läste vi ur en bok om den och lärde oss mer om just maskar, t ex hur maskarna dränerar jorden. Vid ett tillfälle gick en pedagog och tre barn utrustade med spadar ut på ängen för att gräva efter flera maskar. En annan gång hittade de stora killarna ett bi och la det i en lupp. Då tog vi tillsammans reda på fakta om bin. Pojkarna tolkade genom faktan att bin nog gillade honung - så vi hämtade honung som de fick prova att ge till biet åringarna i "Snigelgruppen" har varje vecka gått till skogen. Vi har tagit med oss luppar för att titta närmre på djur och insekter som vi hittat. För de små barnen har vi mer fokuserat på att uppleva naturen eftersom det är deras sätt att lära sig - uppleva med hela kroppen. Vi har även pratat om att man ska vara rädd om naturen och djuren. T ex inte med vilje trampa på smådjur/insekter eller ta sönder svampar eftersom de kan vara mat åt vissa djur i skogen. På vår förskola har vi också tagit fram en bondgård och fler djur som barnen kunnat leka med just för att få mer fokus på djuren. Deras lek ger många tillfällen till inlärning. "Vad säger kossan?" "Vad tycker hästar om att äta?". Även vår skapande verksamhet har haft djur som röd tråd: vi har t ex gjort fåglar av våra händer och fötter, klistrat garnmaskar på papper osv. Dessutom har vi tagit fram och lånat mycket sagoböcker och faktaböcker som handlar om djur och läst dem tillsammans med barnen. 4 Vi ska använda begreppen natur och miljö mer. Vi har pratat mycket om att vara rädd om naturen och att det inte är bra för miljön att slänga skräp på marken. För de små barnen krävs inte att man förklarar just begreppen något mer invecklat. Bara att använda dem gör att de blir en del av barnens ordförråd och förståelsen för orden kommer ju äldre de blir. Och för att kunna bli mer medveten om just naturen, miljön och dess samband krävs det att man har förståelse för dem. För de yngsta barnen handlar det mer om att få uppleva naturen med alla sinnen. Därför går vi åtminstone 1 gång i veckan till skogen. Vid ett flertal tillfällen har de äldsta barnen fått titta på film under sin vilostund efter lunch. Filmer hämtade från UR som handlat om natur och miljö. 5 Vi ska källsortera. Vi började med att samla allt vårt källsorteringmaterial i en hink. Denna hink har sen ingått i ett av uppdragen till veckans miljöbarn. Uppdraget gick ut på att barnet skulle sortera sakerna i hinken till rätt plastback. Vi försåg plastbackarna med bilder på vad som skulle ligga i dem och sen gällde det för barnet att, med hjälp av en vuxen, försöka klura ut vad saken var gjord av. Var burken av glas, plast eller metall? Nästa del av uppdrag var sedan att tillsammans med en vuxen och några kompisar gå med de fulla backarna till återvinningsstationen. Och där skulle barnen än en gång hitta rätt container att lägga de olika förpackningarna i. Barnen har tyckt det har varit väldigt roligt att få gå till återvinningsstationen och vi har även fått positiva reaktioner från folk som vi träffat där. 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara

4 integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Vårt grundtänk är att återanvända allt material som går att använda igen. Vi har gjort det innan, men har nu blivit bättre på det och framförallt stoltserar vi nu med att vi faktiskt kan hitta nya användningsområden för det vi redan har. Vi har t ex inrett en fd personalhall till ett lugn rum för barnen med mattor, draperi, lampor, bord och stolar som redan fanns på förskolan. Det enda som köptes in var en hink färg till väggarna. Vi har ännu mer anpassat våra matinköp efter säsongens frukter/grönsaker. Under vinterhalvåret köps t ex inga tomater eller gurkor, utan bara en massa rotfrukter och frysta grönsaker. All potatis köps året runt direkt hos en lokal bonde. Hela hösten äter vi bara äpplen som är lokalt skördade. Vi har också bestämt oss för att starta upp ett matråd där inköpsansvarig och kokerska ska träffas några gånger per termin. De har redan beslutat att t ex ägg ska köpas lokalt på en bondgård i närheten. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Vi sätter upp mycket foton, alster och dokumentation på väggarna på vår förskola som barnen kan titta på och visa sina föräldrar. I vårt Karikablad skriver vi hela tiden vad vi arbetar med och har planer på att göra och även våra tankar med det. Vid våra besök vid återvinningsstationen har vi fått positiv uppmärksamhet av människor vi träffat där, och då har vi stolt berättat att vi arbetar med Grön Flagg. 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Personal: "Känner så starkt att det är ett arbete som ligger så i tiden! Så viktigt att lära barnen vara rädda om miljön. Föräldrar har påtalat hur de uppskattar vårt Grön Flagg-arbete. Barnen har berättat om sina kunskaper hemma. Mycket har vi arbetat med tifdigare, men nu är vi stolta över vår återanvändning på ett annat vis. Arbetet har fört oss vidare i vårt gemensamma tänk kring hållbar utveckling. Kul!!! Inte upplevt något negativt" "Barnen har fått en förståelse för hur kompostering fungerar och det känns så roligt då de ofta pratar kring detaa och använder den naturligt; t ex när vi äter ute så slängs rester direkt av dem själva i komposten. De pratar ofta med mig om dagen då vi fick gräva ur komposten - nästan allt blev till jord, fast vi hittade snören, plastbitar...de var ett så stort engagemang och ett par barn ville absolut inte sluta gräva när det var dags för lunch. Svårt tycker jag det är att bestämma inköp med bästa hållbar utveckling-fokus. Närodlat/närtillverkat - ekologiskt/mindre utsläpp kontra hälsosamt. Det är inte helt lätt att hitta tillverkningsort/odling. Allt ska också hålla budget." Föräldrar berättar att de ofta får höra kommentarer från barnen hemma som t e x "återvinningen ska vi gå till. "Man får inte slänga skräp i miljön." Föräldrarna är över lag mycket nöjda med vårt arbete kring kretslopp. De tycker att det verkar intressant och givande. De har också önskemål om att vi fortsätter att arbeta med Grön Flagg i framtiden. Bifoga bilder till varje aktivitet Aktivitet 1

5 Aktivitet 2 Aktivitet 3

6 Aktivitet 4 Aktivitet 5

7