Grön Flagg. Rapport från Skå Förskola. Magdalena Snell

Transkript

1 Grön Flagg Rapport från Skå Förskola Magdalena Snell

2 GRÖN FLAGG För oss på Skå Förskola är arbetet med Grön Flagg en väg till att höja medvetenheten om betydelsen av att värna och vårda vår nära omgivning och ta hand om vår jord. När det gäller så små barn som vi arbetar med är det framförallt genom vanor och det vi gör som ett sunt miljömedvetande grundläggs Grön flagg är en miljöutmärkning som är anpassad för förskola och skola. Den gröna flaggan är ett synligt bevis på att förskolan prioriterar ett handlingsinriktat miljöarbete. Miljöprojektet innebär att man i den dagliga verksamheten arbetar med miljön tillsammans med barnen. Grön flagg är den svenska grenen av en internationell miljöutmärkning, som leds av FEE (Foundation for Environmental Education). ORGANISATION Skå Förskola ligger på Färingsö, i Ekerö kommun. Den är belägen i den f.d. Barnbyn Skå, och tomten har ett underbart läge med utsikt över Mälaren. På gården, som saknar staket, finns allt det som barn behöver för att kunna leka fritt och utveckla sin motorik; gräsplan, stenar, skogsbackar, berg, skyddande träd och busksnår. Vi har dessutom skogen att göra utflykter till och badstrand helt nära. Förskolan har bara en avdelning, vi har f.n. 16 barn i åldrarna 1-6 år. 4-5 av dessa är barn i behov av särskilt stöd. Personalen består av 6 pedagoger och en köksansvarig. Förskolan hör till en enhet tillsammans med Skå skola och Svanängens förskola, med en gemensam enhetschef.

3 BAKGRUND OCH METOD Vi på förskolan har tidigare varit mer eller mindre engagerade i miljöarbetet. Grön Flagg är ett sätt att få gemensamma och konkreta mål att arbeta för. Under våren 2007 påbörjade vi arbetet. Två pedagoger bildade en liten miljögrupp som återkommande träffades för att stämma av miljöarbetet, tyvärr inte lika ofta som vi hade önskat pga. en barngrupp som krävt mycket individuellt stöd. Men trots det tycker vi ändå att arbetet gått framåt, och att vi har åstadkommit mycket på miljöområdet på förskolan. Eftersom vi är ett litet ställe har alla arbetat med samma mål, även om de stora barnen varit mer delaktiga i vissa göromål. GENOMFÖRANDE Tillsammans med den övriga enheten satte vi upp de fem målen utifrån temat kretslopp : * Att få en fungerande kompost * Åskådliggöra kretslopp genom odling * Källsortering * Återanvända skräpmaterial * Arbetet ska resultera i en kretsloppsutställning Under arbetets gång förändrade vi det fjärde målet, till Äpplets kretslopp då det för oss låg väldigt nära till hands. Naturligtvis försöker vi återanvända så mycket skräpmaterial vi kan i den skapande verksamheten. 1. Att få en fungerande kompostering Vi har en liten komposthink i köket där köksan lägger i skal och annat organiskt avfall som kommer till vid matlagningen. Under lunch och mellanmål tar vi ut den i matrummet och barnen skrapar sina tallrikar efter maten. I princip lägger vi ner alla matrester förutom köttben. En vuxen ansvarar tillsammans med två av de större barnen varsin dag för att på eftermiddagen när komposthinken är full, gå ut och mata maskarna, röra runt lite och strö på torv vid behov. Det har i stort sett fungerat bra, även om det ibland kalla och ruggiga dagar kan ha varit lite svårare att få med barnen ut, och så tycker ju en del att det är lite äckligt.

4 2. Åskådliggöra kretslopp genom odling Vi började förra våren med att tömma komposten på färdig jord. En pedagog åkte med två 5åringar till en handelsträdgård och köpte bärbuskar, kryddplantor och blomfrön. Tillsammans med de övriga barnen sådde vi fröna i sålådor. Vi hade valt solrosor, ringblommor, krasse, aster och en påse med fjärilsblommor. När det blev dags att sätta ut plantorna fyllde vi ett gammalt traktordäck på gården med ny jord blandat med vår egen kompostjord. Där satte vi sedan ringblommor och krasse. När vi kom tillbaka efter sommarledigheten slingrade sig krassen över däckets kant. En ny liten rabatt grävde vi upp där fjärilsblommorna fått locka till sig fjärilar och bin, rosenskäran blommade in i oktober. När blommorna vissnat ner samlade vi in frön från krasse och ringblommor, en del av dem har vi nu sått på nytt på så sätt har vi följt en blommas kretslopp så det blir förståeligt för barnen, som har varit med i allt vi gjort. Efter sommaren tömde vi komposten med vårens matavfall, den har legat och väntat till nu i vår under ett lager av halm, och ska nu läggas ut i våra planteringar. Vi har också grävt upp ett till land för att utöka odlingarna med lite pumpa, squash och mangold. Vi har försökt dokumentera allt vi gjort med kamera.

5 3.Källsortering Eftersom förskolan bara består av en avdelning har vi bara källsorteringskärl på ett ställe i huset, i ett litet genomgångsrum innanför köket. Det finns kärl för kartong och pappersförpackningar, hård- och mjukplast, glas, metall, batterier och farligt avfall. Det faller mest på köksans lott att sortera matförpackningar och liknande och sedan åka till återvinningstationen. I barnens pysselrum, som vi kallar för snickis, har vi en hylla med utdragbara lådor där barnen får lägga papper som ska återvinnas, och där vi också lägger tomma toarullar och äggkartonger. Det uppmuntrar barnen att själva komma på idéer och använda materialet till nya saker. T.ex. fågelmatsbehållare, kikare, påskpynt, mobiler och maraccas som vi gjorde till vår indianfest i höstas. När lådan med gammalt papper är full går vi tillsammans med några barn och tömmer den vid pappersinsamlingen. Då kan man samtidigt passa på och prata om varför, vad papper kommer ifrån mm. 4. Äpplets kretslopp I Barnbyn finns en gammal fruktträdgård med rutschkana och klätterställning, dit går vi ibland hela förskolan. Tidigt förra våren började vi titta på äppelträdens knoppar tillsammans med barnen. Sedan gick vi återkommande dit och följde trädens blomning, bladutsprickning, och kartens utveckling. Efter sommaruppehållet kunde vi se att det blivit små äpplen, och när de mognat i september plockade vi frukten.

6 Med de nio äldsta barnen gjorde vi en utflykt till Rosenhill, en ekologisk gård med eget musteri. Vi hade med oss våra äpplen, och fick vara med och se hur det går till att musta äpplena, pressa dem till saft. Vi åt vår matsäck, sedan åkte vi hem med flera dunkar egen must som vi kunnat dricka av under resten av året.

7 5. Kretsloppsutställning I samband med ett föräldramöte i februari satte vi upp ett svep med bilder där vi visade vår studie av äpplets utveckling, och resan till Rosenhill, och hur mustningen gick till. Vi bjöd också våra föräldrar på äppelmusten. RESULTAT OCH SLUTSATS Vi har alla blivit mer medvetna om vikten av att ta hand om vår omgivning. Ingenting försvinner, utan allt behöver vara en del i ett kretslopp. Äpplet, frö och planta och sopor av olika slag. Barnen har verkligen tyckt det varit roligt att stoppa frön i jorden, och att åka och musta äpplen har blivit en tradition vi fortsätter med. Det har fött idéer om att fortsätta arbeta under temat odling och kanske utvidga på något sätt. Men det är också viktigt att vi alla är delaktiga för att målen ska uppnås.