Grön flagg Rapport Svanängens förskola

Transkript

1 Svanängens förskola Skå Grön flagg Rapport Svanängens förskola Av: Anette Bergström Sara Jonsson Maria Laveson Birthe Nyman

2 Innehållsförteckning Syfte... 3 Grön flagg... 3 Organisation... 3 Bakgrund... 3 Metod... 4 Genomförande... 4 Att få en fungerande kompost... 5 Åskådliggöra kretslopp genom odling 6 Källsortering på avdelningarna... 6 Återanvända skräpmaterial... 7 Kretsloppsutställning... 7 Resultat och slutsats

3 Syfte Syftet med Grön Flagg för Svanängens förskola är att synliggöra miljöarbetet som pågår. Vår förhoppning är att barn tillsammans med personal ska få ökad förståelse och intresse för naturen och dess kretslopp. Grön Flagg Grön Flagg är en miljöutmärkning som är anpassad för förskola och skola. Den gröna flaggan är det synliga beviset på att förskolan prioriterar handlingsinriktat miljöarbete. Miljöprojektet innebär att man i den dagliga verksamheten arbetar med miljön tillsammans med barnen. Grön Flagg är den svenska grenen av en internationell miljöutmärkning, som leds av FEE (Foundation för Environmental Education). Organisation Svanängens förskola ligger på Färingsö, i Ekerö kommun. Gården är stor och utmanande för alla åldrar och den är belägen på en trädgårdstomt där vi även har frigående höns. Den yttre miljön kring förskolan erbjuder skogsutflykter och uteverksamhet. Vår förskola ligger i närheten av skog och idrottsanläggning med både fotbollsplaner och ishall som vi har tillgång till året runt. Svanängens förskola består av fyra avdelningar: Droppen (4-5 år), 20 barn och 3 pedagoger Björnen (4-5 år), 21 barn och 4 pedagoger Skorpan (1-4 år), 16 barn och 3 pedagoger Svanen (1-4 år), 16 barn och 3 pedagoger Förskolan har en enhetschef som har ansvar för två förskolor och en skola, Svanängens förskola, Skå förskola och Skå skola. Bakgrund Förskolan har under lång tid arbetat och värnat om miljön. År 2007 beslutade vi att påbörja arbetet med Grön Flagg. Under våren 2007 påbörjades miljöprojektet och förskolan valde att arbeta med temat Kretslopp. När förskolan satte upp mål för hur verksamheten ska arbeta med temat var det viktigt att anpassa målen efter barnens ålder och utveckling och att det är hållbara även i den framtida verksamheten där barnen lär sig ta ansvar för sin miljö. 3

4 Metod Under våren 2007 bildades en miljögrupp på förskolan. I gruppen ingår en ansvarig pedagog från varje avdelning och vi utsåg även 6 stycken barn som representerar alla avdelningar. Utöver miljögruppen ingår Natalie Edberg, BoU nämnden, för Miljöpartiet i Ekerö Kommun. Miljögruppen träffas varannan vecka och diskuterar miljöarbetet samt vilka framsteg som har gjorts och har även pratat om eventuella svårigheter och lösningar vid genomförandet av miljöarbetet. Miljöarbetet har genomförts successivt och miljögruppens roll har varit att förankra beslut, driva projektet framåt och ta vara på den kreativitet och kunskap som finns både bland barn och vuxna i organisationen. Samarbetet mellan de olika avdelningarna har varit viktig under projektets gång. Miljöarbetet har varit anpassat efter barnen. Eftersom förskolan vill ge barnen positiva upplevelser av miljöengagemang, har de uppmuntrats att hjälpa till i arbetet vilket skett olika mycket beroende på intresse och ålder. Genomförande På förskolan har det varit viktigt att synliggöra miljöarbetet, därför satte vi upp följande mål inom ramen för temat kretslopp. Att få en fungerande kompost Åskådliggöra kretslopp genom odling Källsortering på alla avdelningar Återanvända skräpmaterial Arbetet ska resultera i en kretsloppsutställning 4

5 Att få en fungerande kompost På gården har vi tre stora kompostlådor där vi samlar allt vegetabiliskt avfall från det gemensamma köket. Kompostlådorna är låga så att barnen lätt ska kunna se och följa komposteringen. Hela tiden har vi en igång och två vilande/arbetande. Avdelningarna har ansvar för komposterna på ett rullande veckoschema. I köket samlas allt vegetabiliskt avfall i en hink som vi tillsammans med barnen tömmer varje eftermiddag. Barnen är med för att sköta om komposten. Vi ser till att det inte är för torrt (då måste vi mata komposten mera) eller för blött (då måste vi fylla på med strö eller torra löv). Vi rör om ordentligt för att se till att maskarna mår bra och jobbar flitigt. Syskonavdelningarna har varsin liten kompost där barnen lägger skal från fruktstunden och t ex potatisskal från lunchen. Även småbarnsavdelningarna har byggt en egen kompost där dom lägger sitt skal. Och det gick till så här: först sågades alla delar till för att sedan skruvas ihop. Lådan innehåller 3 stycken fack som vi fyller ett i taget. För att starta upp, började vi med att fylla på med jord och maskar från vår stora kompost. Skräpplanka: Hösten 2007 startade 4-åringarna på förskolan upp ett experiment. Frågan vi ställde var vad händer med olika material ute i naturen? För att ta reda på detta spikade vi fast olika saker på en planka (glasspapper, plastpåse, bananskal, kapsyl, melonskal och en toalettrulle). Plankan grävde vi ner i jorden, för att sen ta upp den igen till våren och se vad som hänt. Barnen ritade av plankan innan den grävdes ner och har även fått fundera över hur den kommer att se ut när den tas upp. 5

6 Åskådliggöra kretslopp genom odling Varje vår har vi en gemensam grill- och fixardag med föräldrar och barn då vi hjälps åt med diverse göromål på gården. Våren 2007 var det första gången vi använde vår egen kompostjord från vår stora kompost. Jorden användes för att bättra på i våra rabatter, vårt jordgubbsland och även till våra bärbuskar. Under vintern har vi experimenterat med att så paprikafrö. Vi sparade frön från paprikor och lät dem ligga och torka. Under tiden sparade vi mjölkförpackningar som vi gjorde krukor av tillsammans med barnen. Vi var och hämtade jord från komposten som vi fyllde mjölkförpackningarna med som vi sen sådde i. Paprikan grodde jättefort och blev fina små plantor efter bara några dagar. Barnen fick sedan ta hem sina plantor och fortsätta pyssla om dem hemma. Vi har även sparat några på förskolan där vi hoppas få skörda våra egna paprikor. Källsortering på avdelningarna Till varje avdelning har vi köpt in källsorteringsstapel där vi sorterar återvinningsmaterial. Vi skiljer på plast, papper, kartong, glas och metall. Barnen har under våra skogsutflykter samlat skräp i naturen som de sedan tagit med till förskolan för att där sortera i våra staplar. Vi samlar ihop även återvinningsmaterial på förskolan som vi sedan tar med oss till källsorteringen vid ICA. Väl där hjälps vi åt att kasta allt i rätt behållare. Det blir många och bra diskussioner om var de olika sakerna ska slängas och varför vi källsorterar. Återanvända Skräpmaterial Det skräp vi samlat på oss har vi använt att skapa med och gjort fina skräpkonstverk. Vi har alltid Skräp -material ligger framme så att barnen kan använda det när de vill skapa. Det kan bli allt ifrån robotar, maskiner eller tavlor. 6

7 Kretsloppsutställning Det sista målet var att ha en utställning om miljöarbetet. Den hade vi i samband med vårt Lucia-firande då föräldrarna kunde gå och titta på det vi gjort. Utställningen bestod av skärmar där vi visade kort som vi tagit i samband med vårt arbete. Vi visade våra små komposter där varje avdelning komposterar. Återvinningsstapel, skräpkonst, paprikaodlingarna och våra skräpsamlingar fanns också med. Resultat och slutsats Miljöprojektet Grön Flagg har inneburit att samtliga avdelningar på förskolan har arbetat med ett gemensamt projekt där man har utvecklat miljöarbetet och tillsammans drivit det framåt. Barnen har, tycker vi, blivit mer medvetna om att värna om vår miljö. Då vi redan arbetade mycket med miljön, kändes inte det här som något nytt och betungande. Barn och pedagoger har alla varit delaktiga och bidragit till vårt projekt. Vi hoppas att detta kan påverka oss alla till att bli bättre på att vara rädda om och förbättra vår miljö. 7