Grön Flagg- rapport. Tema: Kretslopp. Förskolan Arken. Kontaktperson: Anna Lilja

Transkript

1 Grön Flagg- rapport Tema: Kretslopp Förskolan Arken Kontaktperson: Anna Lilja

2 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Pedagoger och barn i miljörådet har träffats ca 1 gn /vecka b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Pedagoger och barn har samtalat kring vårt aktuella möljöarbete. Pedagogerna har lyssnat in barnens reflektioner, ideer och funderingar. Tillsammans har man fört arbetet framåt med tema "Kretsloppet". 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema: Kretslopp Mål 1: Ekosystemtjänster-vad får vi från naturen.vi vill gör barnen uppmärksamma på vad vi får och använder av naturen. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Barn och pedagoger har samtalat kring och undersökt vad naturen har att ge samt hur vi använder produkter från naturen. Vi har återkommande varit ute i skog och mark för att befästa vår kunskap. Barnen har tillsammans med pedagogerna studerat bär, svampar och växter genom olika tekniker, med lupp och litteratur. Vi har studerat naturens skiftningar mellan årstiderna samt vad människan använder av naturen under våra fyra årstider. Samtalen leder naturligt till reflektion kring kretsloppet och allemansrätten, barnen samtalar om vad som händer med miljön och djuren om vi slänger skräp i naturen. Intresse kring vattnets kretslopp har vuxit fram under våra skogsbesök och undersökanden i naturen därför blir tema Vatten vår nästa del i Grön Flagg arbetet. Under vårt arbete har vi med vår kristna profil relaterat till skapelse berättelsen. Med nya erfarenheter och kunskap hör vi i barnens samtal att de utvecklat ett varsamt förhållningssätt till natur och djur.barnen har också stiftat bekantaskap med ett flertal djur i vår natur och närmiljö samt vad de producerar. På förskolan har vi med hjälp av bilder, böcker och sånger studerat och samtalat kring grisen, kossan, hönan och fåret. Tillsammans har vi gjort flera nya spännande upptäckter kring djurens storlek, färg, och form, hur djuren lever och vad de producerar. Barnen samtalar och reflekterar kring hur vi använder ullen, t.ex. till tröjor, mössor och vantar, att vi dricker mjölk var dag att vi både kan koka och steka ägg samt använda i matlagning och till bakverk. Kött från djuren ansåga barnen att vi måste ha för att få mat. Vi har också arbetat praktiskt för att befäst kunskap genom bakning med ingredienser som ägg, mjölk och mjöl. Eftersom vår förskola är belägen på landsbygden ser vi stor kunskap och intresse hos barnen som de delger varandra vilket främjar förståelsen bland barnen. Med all kunskap i bagaget var vi redo för spännande studiebesök hemma oss två av barnen på förskolan samt en närliggande "Arlagård" där vi tittade närmare på kor, får, höns, hästar, grisar, och även små grodyngel. På förskolan har barnen praktiskt befäst sin kunskap då de med varierande tekniker och material tillverkat kor, grisar och får. Med djuren byggde vi tillsammans upp olika gårdsmiljöer som visades för föräldrar och syskon vid förskolans vernissage en kväll i maj. Tillsammans har vi skapat en medvetenhet kring vad naturen och vår närmiljö erbjuder för produkter som vi människor dagligen använder. Vi arbetar för att vårt tema ska genomsyra hela förskolans verksamhet. Därför har våra massage och avslappningsstunder fått ett innehåll kring jordbruksprocessen i form av massagerörelser som motsvarar bondens arbete på åkern med harv och såmaskin, regnet som droppar, solen skiner och säden som växer. Sida 1/9

3 Studiebesök hos fåren. Så fin ull de har! Vi bakar med ägg från hönan. Mål 2: Återvinning. Vi skall lära oss att källsortera. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi känner oss mycket nöjda med vårt arbete kring källsortering på förskolan. Vi startade med en kontakt med Ragn Sells i Vara där vi köpte in de soteringskärl vi behövde för både inne och utomhusbruk. Pedagogerna fick i uppstarten information från personal på Ragn Sells kring källsortering och miljöarbete. Detta var en mycket god grund inför vårt kommande arbete. En samling med samtal kring att kasta skräp startade vårt arbete tillsammans med barnen, vad kastar vi?,hur kastar vi?, vad är det för material vi kastar? vad är skillnaden mellan olika material?, vad händer med avfallet? Barnen hade många goda tankar kring dessa frågor och kunskapen tog vi med oss då barnen var delaktiga i ordningsställandet av sorteringskärlen på förskolan. Därefter startade vi vår dagliga källsortering. Alla barn är delaktiga genom att sortera vårt Sida 2/9

4 avfall inne på förskolan samt att tömma avfallet i respektive kärl ute. Under arbetets gång har alla barn och pedagoger fått en redovisning i hur sopbilen ser ut och hur den tömmer de stora kärlen. Vi såg att i sopbilen finns ett fack för varje fraktion som vi sorterar på förskolan samt hur det går till att tömma sorteringstunnorna. Höjdpunkten var att få provsitta sopbilen. Barnen visade stort intresse, frågor och funderingar dök upp kring vad som händer med soporna i sopbilen. Dessa frågorna fick sitt svar vid ett studie besökte Ragn Sells i Vara. Vid besöket fick barnen se vart vårt sorterade avfall tar vägen samt hur vi kan återanvända olika meterial och framställa produkter på nytt. Barnen fick också sortera skräp som de tagit med hemifrån som vi inte kan sortera hemma i våra vanliga sopor. Föräldrarna på förskolan är också involverade i vårt miljöarbete genom dokumentation i form av text, bilder och foto. Vid föräldramötet fick föräldrarna samma information från Ragn Sells som pedagogerna fick i uppstarten av arbetet. Vårt mål var att skapa goda förutsättningar för vårt miljöarbete genom att ge föräldrarna kunskap för att kunna besvara barnens frågor kring källsortering och miljöarbete även hemma. Vår förhoppning var också att inspirera familjerna att börja källsortera. Vi är mycket glada över föräldrarnas engagemang kring vårt arbete! Som en del av vårt arbete med källsotering deltar vi i Grön Flaggs Skräpplockardagar då vi ger oss ut i samhället och plockar allt skräp som vi ser utmed gatorna. Tillbaka på förskolan sorterar vi skräpet i respektive kärl, detta är också en rutin vid våra skogbesök. Efter några månader ordnade vi en Grön Flagg fest innehållande tipspromenad med frågor kring källsortering och miljöarbete. Barn och föräldrar fick hjälpas åt att sortera skräp. Vi bjöd på fika som knöt av till vårt tidigare tema Livsstil & Hälsa (smörgås, mycket gönsaker och frukt). Barnen jublade då vår Gröna Flagg gick i topp! Genom föräldrar, barn och pedagogers positiva reflektioner och resonemang kan vi utvärderar att vi tillsammans skapat delaktighet och utvecklat förståelse kring källsortering! Vi är också mycket glada för den miljödag som anordnades genom förskolans initiativ för alla anställda i Samfälligheten. Även denna gång med värdefull information från Ragn Sells vilket resulterade i en källsorterande Samfällighet omfattande 6 församlingar!! Vi är duktiga på att källsortera! Sida 3/9

5 Vi är duktiga på att källsortera! Sida 4/9

6 Vi studerar sopbilen. Mål 3: Kompostering. Vi skall lära oss att kompostera. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Samtalen kring vår källsortering av olika material resulterade i att barn och pedagoger såg möjligheter till att kompostera visst avfall. Inköpet av en varmkompost till förskolan blev en naturlig fortsättning i vårt arbete med källsortering. Tillsammans monterade vi komposten och därefter började vi söka information och kunskap genom litteratur och internet kring kompostering. I arbetet med komposten har barnen utvecklat en förståelse kring processen avfall-jord och på så sätt vidgat sin kunskap ytterligare kring kretsloppet.barnen har uppmärksammat att avfallet förändras i komposten efter tid och att förmultningsprocessen varierar beroende på avfallets material/konsistens. För att synliggöra processen i komposten har vi tillsammans skapat ett maskkompost i en glasburk. Barnen har om vartannat fyllt sand, maskar och jord i en burk. När vi sedan matar maskarna ser vi hur de jobbar och bryter ned avfallet. Vi kan följa hur nedbrytningsprocessen varierar i tid beroende på material. Resultatet blir en kompost i miniatyr! Vid våra skogsbesök följer vi också nedbrytningsprocessen på vår kompostbräda. På brädan har barnen valt olika material som de spikat fast för att se vad som bryts ner till jord. Efter en termin konstaterar barnen att t.ex. plast och aluminium finns kvar men våra banan och morotsskal har blivit jord- vilken tur att vi sorterar vårt skräp så noga på förskolan! Sida 5/9

7 Vi monteras vår kompost. Maskburk-kompost i miniatyr. Mål 4: Miljömärkta varor. Vi skall lära oss mer om miljömärkta varor. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Uppmärksamhet kring miljömärken har väckts då barn och pedagoger på förskolan har studerat ett flertal miljömärken till form och färg, dess betydelse och varför de sitter på respektive produkt. Vi har gått på miljömärkesjakt på förskolan för att se vilka miljömärken vi hittar på produkter som finns i förskolan. Vi hittade svanmärket, änglamark, ekologiskt odlat samt krav & rättvisemärkta varor. Vi har även gjort studiebesök i en matbutik där vi letade och hittade flera olika miljömärken. Förskolan har tagit ställning för krav & rättvisemärkta varor då vi styr våra inköp efter miljömärkningar. Sida 6/9

8 Vi studerar miljömärken. På produkter i förskolan finns miljömärken. Mål 5: Jordbruk-odling. Vi skall bli delaktiga i jordbruksprocessen. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Jordbruksprocessen blev en stor del av vårt arbete med Kretsloppet som vi alla har upplevt mycket roligt och intressant! Vi har följt bondens arbete på åkrarna från vår till vinter. Arbetet startade på våren då vi började studera hur bonden förbereder inför sådden. Vi kom fram till att man först måste plöja och harva åkern efter det kan man så. Genom samtal och litteratur har vi vidgat vår kunskap kring hur vi sår idag och hur arbetet gick till förr. Med kunskapen i bagaget har barnen sått och planterat de fyra sädesslagen, paprikafrön och jordgubbar i krukor och därigenom fått erfarenhet kring vikten av regn och sol för att växterna ska börja gro och växa. Tillsammans har vi undersökt var våra krukor ska placeras inne och utomhus för en god växtlighet. Barnen kom överens om att växter inomhus behöver få hjälp med ljus Sida 7/9

9 därför placerades krukorna i fönstren. Vi måste även hjälpa växterna inne med vatten men utomhus sköter oftast regnet vattenbehovet. Våra planteringar växte bra t.ex. fick vi smaka fina jordgubbar vid midsommartid. Vid våra studiebesök har vi studerat maskiner och redskap som används i jordbruket, traktor, harv, plog, såmaskin m.fl. Barnens kunskap är stor kring maskinernas namn och dess användningsområden eftersom vi bor på landsbygden med en utbredd jordbrukskultur. Höjdpunkten är som alltid att få provsitta de stora maskinerna. Under höstterminen har vi studerat skörden på åkrarna och gjort ett mycket uppskattat och intressant studiebesök på Lagerhuset i Vara. Där fick vi se när traktorerna tömde sina kärror fulla av säd samt studera varje sädesslag och samtala kring vad säden används till, foder, mjöl o.s.v. Genom barnens samtal, resonemang, nyfikenhet och engagemang förstår vi att barnen har vidgat sin kunskap och vi har haft mycket roligt. Vi är också mycket glada för det stora föräldraengagemang och positiva respons som vi fått under vårt arbete. Vi studerar olika sädesslag. Sida 8/9

10 Besök på Lagerhuset. 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Vårt mål var att inspirera hela Samfälligheten till att börja källsortera och som ni kan läsa i vår rapport har det förverkligats! Vi känner oss mycket nöjda och stolta! 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Vi har vid varje terminsuppstart delgett föräldrarna ett verksamhetsblad med information kring vårt arbete med Grön Flagg. Vi dokumenterar varje vecka med foto och tillhörande text som synliggörs på förskolan. Vi har vid ett flertal tillfällen t.ex. vid vår Grön Flaggfest bjudit in lokaltidningarna som skrivit artiklar om vårt arbete. Grön Flagg arbetet har även synliggjorts i Kyrknytt (Vara Kyrkliga Samfällighets häfte/tidning) som skickas ut till alla hushåll i Vara kommun 4 gnr/år. Infromation om grön Flagg arbetet finns också på vår hemsida. 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Vi tycker det är mycket roligt, stimulerande och utvecklande att arbeta med Grön Flagg. Vi upplever inte några delar speciellt svåra utan anpassar arbetet utifrån barnens ålder och erfarenheter. Allt eftersom vårt arbete fortskrider kommer flera idéer och uppslag från barn och pedagoger som utveckla arbetet än mer. Vi är också mycket glada över alla intresserade och engagerade föräldrar som erbjuder sin hjälp genom t.ex. studiebesök, mycket positivt! Sida 9/9