Grön Flagg- rapport. Tema: Närmiljö. Ekebyhovs förskola. Kontaktperson: Tina Sundström

Transkript

1 Grön Flagg- rapport Tema: Närmiljö Ekebyhovs förskola Kontaktperson: Tina Sundström

2 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Vi i miljörådet har träffats ca 1 gång i månaden. Då har vi diskurerat vad vi arbetar med i vårat tema, vi ger varandra tips och ideer och pratar om hur vi ska föra arbetet vidare. Vi skriver minnesanteckningar från våra möten som varje avdelning får. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema: Närmiljö Mål 1: Att studera djurlivet i skogen Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Att djurlivet i skogen är ett stort område det visste vi så att vi bestämmde oss för att bygga fågelholkar och sätta upp de i skogen nära förskolan och studera fågellivet omkring dessa. Det blev som två delmoment, ett att bygga holkarna och ett att studera livet kring dessa. Avdelningarna har gått tillväga lite på olika sätt i sitt arbete kring detta. En avdelning engagerade sina föräldrar att bygga holkarna tillsammans med "sina" barn under ett drop in fika. De fågelholkarna sattes upp i några träd utanför gården som ändå satt synligt för barn och pedgoger. Vi hade hört någonstans att fåglarna inte gärna flyttar in i "nya" holkar. Vi blev väldigt förvånade när det efter bara några dagar hade flytta in ett par fåglar i den ena holken. Den andra har förblivit tom, den hoppas vi att den får hyresgäster till nästa år. Det fanns de avdelningarna där barnen (under vintern) fick i sin fantasi göra ritningar av fågelholkar som de sedan fick bygga i valfria material exempelvis toarullar, kartong och papper. Detta dokumeterades genom både barnens egna ritningar och deras egenhändigt byggda fågelholk. för att få hyresgäster även till dessa holkar gjorde barnen egna garnfåglar. Vi hittade även fåglarnas egna bon som hade ramlat ner på marken, tomma. De kunde vi ta hem till förskolan och studera hur fåglarna hade "vävt" ihop boet. Ett annat exempel på fågelbo var helt enklelt ett hål i ett träd, där vi såg hur två fåglar flög in och ut. Under våra knytte-gånger följde vi fåglarna och kom så småningom fram till att det var kajor som bodde där, de blev avritade med kolkritor av några barn. Att sitta alldeles tysta och vänta på att kajorna ska titta ut kan vara nog så spännande när man är liten. En avdelning hittade under vintern en myrstack täckt med snö med stora hål i. Den fångade deras intresse så att efter en del forskande kom de på att det var en gröngöling som letat efter mat under vintern. De följde även hur snön smälte på stacken och hur myrorna flitigt arbetade med att laga hålen i sin stack. Myrstacken fortsatte att fånga dessa barnens intressen och när våren kom fortsatte exprimenten och de la ut 5 sockerbitar för att se vad som hände med dem. Det visade sig att efter en vecka var det bara en sockerbit kvar. Att myrstacken intresserade just den här avdelningen kan bero på att avdelningen heter Myrstacken. Några av barnen på de yngre avdelningarna hittade under vintern spår i snön under sina skogspromenader, detta fångade deras intresse så de tog reda på vilka djur som hade gjort spåren. Med lite hjälp från pedagogerna kom de fram Sida 1/10

3 till att det var hund, fågel och rådjurspår de hade hittat. Barn och föräldrar hjälps åt med att bygga holkar. Sida 2/10

4 Myrstacken som gröngölingen hittade sin mat i under året Mål 2: Att se vad som finns i skogens skafferi Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi har låtit barnen prova på att smaka på vad som finns i skogens skafferi under olika årstider. Exempelvis har vi under hösten plockat olika svampsorter (kantarell, trattkantarell, blomkålssvamp, röksvamp), några av dom finns i "vår" egen skog intill förskolan och andra hittades när en avdelning gjorde en bussutflykt till en annan skog. Vi stekte och provsmakade svampen. De flesta av barnen hade inte ätit sådan svamp som vi hittade och tyckte att det smakade gott. Några ville inte smaka alls men de fick ialla fall en trevlig skogstur med egen matsäck. Blåbär och lingon är andra saker som vi har vi ätit i skogen och några avdelningar har plockat med sig blåbär hem och ätit till mellanmålsfilen, vilket var mycket populärt. Rönnbären plockade vi med oss hem och gjorde halsband och armband av. Under våren smakade vi på harsyra, blåbärsblommor, stensöta och granskott. Harsyran är populär bland barnen medan stensöta och granskott är det en del som tycker om och en del inte. Några av avdelningarna vald att titta lite extra på vad som är djuren äter exempelvis hur kottar ser ut när olika djur (ekorre, hackspett och musen) har ätit av dem. I "vår skog" har vi några granar där vi tydligt kan se att framförallt ekorren har suttit och skalat kottar, på marken ligger massor av kottrester, vi ser även spår efter att både hackspett och möss har varit där. Några barn såg hur en gröngöling hade försökt äta ur en myrstack mitt i vintern, det var stor hål i snön i myrstacken (se stycket ovan). Det finns mycket som både djur och människor kan äta i skogen. Det finns en del växter och bär som är giftiga så det är bra att lära barnen att fråga en "fröken" först innan man smakar. Vi kompletterar med både sånger och ramsor exempelvis Ekorren satt i granen, Kottramsan. Sida 3/10

5 Vi hittade en stor blomkålssvamp. Mål 3: Att vi håller rent i skogen. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Som mål 3 har vi satt upp att vi ska hålla rent i skogen. Det har vi gjort genom att när vi är på våra Knytte-, Mulle- och skogspromenader får barnen alltid titta sig omkring när vi har ätit våran matsäck så att vi får med oss "vårat" skräp hem igen. "Det vi har tagit med oss till skogen tar vi med oss hem igen." Nu är det inte bara vi som går i skogen utan det finns andra som vistas där, vilket innebär att det kommer dit skräp iallafall. Så för att städa även detta skräp har olika avdelningar hittat på olika lösningar, några tar alltid med sig skräppåsar så väl i skogen som på andra promenader. En annan avdelning har gjort en egen skräphink som de alltid tar med sig för att samla det skräpet de hittar.när vi, barn och pedagoger, väl har fått hem skräpet källsorterar vi det i våra soptunnor, glas för sig, metall för sig osv. För att medvetande och tydliggöra för barnen vad som hör hemma i skogen och naturen vad som inte hör dit har några avdelningar gjort "Skräptavlor och Skogstavlor". Där har barnen sorterat sådant som hör hemma i skogen på "Skogstavlan" och sådant som inte ska finnas i skogen på "Skräptavlan". De sitter intill varnadra så att barnen och pedagager kan jämföra skillnaderna. Under skräpplockarveckan gjorde vi en egen plockarvecka som alla avdelningar deltog i. Detta har även inneburit att barnen vill håll rent på sina promenader hemma. Vilket gör att de går och plockar skräp med sina föräldrar, vilket inte alla föräldrar gillar i början, för det är smutsigt, men att de till slut får en insikt om varför barnen plockar skräp och genom barnen får vi även med föräldrarna. Föräldrarna tycker att det är ett viktigt arbete vi gör. Sida 4/10

6 Skräphink efter en promenad Material till skräptavlor och skogstavlor Mål 4: Att studera vad som växer i skogen. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Genom att leta efter frön av olika sorter har vi studerat vad som växer i skogen. Till en början visste vi inte riktigt när det var som bäst att plocka gran och tallfrön. Det var kanske därför vi inte fick fram några plantor av dessa träd, kanske var det fel årstid. Men att leta efter och hitta var fröna sitter på en kotte är en utmanning bara det. Vi kanske skulle ha frågat ekorren om hur vi lättast skulle ha fått tag i dom. Ekollonen hittade vi förgrodda och "klara" fram på vårkanten bland annat på den plats där några av grupper har samling för sina knytte och skogspromenader. Barnen plockade med sig ett antal ekollon hem för plantering. Med stor spänning fylldes krukor med jord och ekollonen sättes där i. Eftersom vi ifrån tidigare Grön flagg arbete håller på med att plantera Sida 5/10

7 solrosfrön, visste barnen att det behövs jord, vatten och sol (värme) för att ett frö ska kunna växa. Så efter att ekollonen hade satts i jorden fick barnen vattna och sedan var det bara att vänta, vattna lite till och vänta. De olika avdelningar planterade ekollonen vid lite olika tidpunkter och därav kom de små träden upp lite olika. Till våran utställning av årets Grön flagg arbete på Förskolans dag hade två avdelningar lyckas att odla upp två små ekträd som vi stolta kunde visa upp för föräldrarna. De små träden skall nu planteras ut i det fria så att vi kan fortsätta att följa hur de växer. På avdelningarna för de yngre barnen har barn och pedagoger, under sina promenader även tittat på hur det har vuxit ifrån de gula gräset, som varit kvar sedan vintern, till hur blommor och blad återigen växt upp och blivit gröna igen. Sedan har de även tittat på vilka blommor som växt skogen och vilka de får plocka och vilka de inte för plocka. Till detta finns flera sånger som blir aktuella att sjunga exempelvis Blåsippan ute i backarna står. Vi planterar ekollon. Sida 6/10

8 Ett ekträd har kommit upp Mål 5: Att följa ett träd genom alla årstider. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Som det femte målet har vi följt ett träd genom alla årstider. Olika grupper har följt olika träd, en knyttegrupp följde en lite björk, som växte vid deras knytteplats, under hela året. En avdelning med små barn följde ett bokträd från knopp till blad. Yttligare en avdelning följde Gunnar Asks år. Gunnar Ask är ett stort askträd som alla barnen någon gång får bekanta sig med på förskolan, han har nämligen både öga, näsa och mun och växer så att vi ofta passerar honom på väg till våran skogspark. På hösten tappar han sitt hår för att sedan få tillbaka det på våren och ha det som solskydd under sommaren. Att följa ett träd genom olika årstider innebär en enorm färgprakt som barnen får ta del av. Att kasta upp höstlöv med alla dess färger och låta de regna ner över sig, att få små uppdrag där man ska samla lika många löv som man har fingrar på en hand eller att bara uppleva naturens växlingar. Några avdelningar har även gjort ett eget träd inne som de har smyckat efter hur det har sett ut ute som exempel lagt Sida 7/10

9 bomull som snö, när de har sett att det ligger snö på grenarna ute. De har först upplevt det ute för att sedan återskapa det inne. En del barn har även ritat av "sitt" träd, hur det har sett ut under vintern. Vinterträd Sida 8/10

10 Sommarträd 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Genom att regelbundet ge barnen möjlighet att komma ut i skog och natur, får de upplevelser som de bär med sig hela livet. Det finns barn som inte kommer ut i skog och natur om det inte vore för förskolan. De flesta av våra tidigare Grön Flagg mål lever vidare i den dagliga verksamheten exempelvis pågår vår källsortering som var ett mål 2006, vi har även nyligen planterat solrosfrön som vi skördar och matar fåglarna med på vintern. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Vi har dokumenterat genom foton, barnintervjuver och olika former av skapande, på avdelningarna under arbetets gång. Så att det lätt ska kunna följas av barn, föräldrar, personal och övriga som kommer in och ser vår verksamhet (ex Sida 9/10

11 observatörer). I våra månadsbrev till föräldrar berätter vi om vad vi har gjort och vad som komma skall i vårt Grön flaggarbete. På förskolansdag har vi en stor, gemensam utställning i vår lekhall på hela vårt arbete. Vi bjuder in föräldrar till en pic-nic på vår gård som en trevlig avslutning av terminen. Vi har även en tipspromenad för barn och vuxna som handlar om vårt Grön flagg tema. Att vi har lyckats bra med att synliggöra vårt "Grön Flagg" och miljö arbete visar bla resultatet av vår årliga kvalitetesundersökning( enkät för föräldrar), där förskolan får mycket höga betyg sedan vi började med projektet Grön Flagg. När vi även fick kommunens miljöstipendium 2007 visar på att vårt arbete syns utåt. 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Vi började arbeta med Grön flagg under hösten I början av projektet var en del pedagoger tveksamma till arbetet men det har under årens lopp blivit en naturlig del av vår verksamhet, där de flesta av våra mål lever vidare. Grön flagg har blivit en röd tråd genom hela vår förskola. Tidigare år har vi upplevt att det har varit lite trögstartat på hösten. I år kom vi igång bra och tidigt för att sedan ha en trögare period. Detta på grund av att hela vårt datasystem kollapsade, där mycket av vår dokumentation var samlad, luften gick ur oss. Efter en lång väntan på att det skulle börja fungera igen, så tog vi nya tag. Närmiljön och skogen som våra mål handlar om har varit ett område som har passat oss bra. Dels för att vi kunde hitta väldigt konkreta och tydliga mål som passar de yngsta barnen och dels för att vi har kunnat utmana de äldre barnen i samma mål. Ibland kan det var svårt att få till. Vi har under året fått in nya pedagoger, i en del arbetslag, som har kommit bra in i grön flagg arbetet. På avdelningarna med de yngre barnen har pedagogerna upplevt att de kommit med bra i projektet i år. De har tidigare upplevt att det kan vara svårt att ta ner miljöarbetet på de alldra yngsta barnens nivå. Det är viktigt att vi fortsätter vårt sammarbete mellan avdelningarna och att vi hjälper varandra att utbyta ideer och erfarenheter så att miljöarbetet fortsätter att vara en naturlig del av vår verksamhet. En rolig berättelse som kom till oss nyligen var ett skolbarn som hade sagt i skolan, när de skulle arbeta med kretsloppet, att det ville hon göra det var hon bra på för det hade hon lärt sig i förskolan. Då tycker jag att vi har lyckats. Sida 10/10