Grön Flagg- rapport. Tema: Livsstil & hälsa. Ottfjällets förskola. Kontaktperson: Anne Wikman

Transkript

1 Grön Flagg- rapport Tema: Livsstil & hälsa Ottfjällets förskola Kontaktperson: Anne Wikman

2 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? 2 ggr/termin b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Vi har utsett en grupp vuxna med en personal från varje avdelning som tillhör miljögruppen. Under våren tänkte vi att de barn som skulle bli de äldsta under höstterminen (5-åringarna) skulle ingå i gruppen. Vi hade ett möte där vi presenterade grön Flagg för barnen och tanken om hur vi skulle jobba. Vi gjorde det på ett konkret sätt med hjälp av en handdocka för ett mål. Men vi hade varit för amitiösa i vår planering och barnen orkade inte vara med så länge att vi kunde presentera alla målen. Vi insåg också att det var svårt för barnen att förstå och komma med förslag till hur vi skulle kunna nå målen. I augusti träffades vi vuxna och planerade vidare hur vi ska jobba. Vi får försöka "snappa upp" idéer från barnen när de kommer, fråga lite vid andra tillfällen än att samla barnen till ett miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema: Livsstil & hälsa Mål 1: Att sänka ljudnivån inomhus Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi har delat upp barnen vid måltiderna så att vi inte sitter så många i varje rum. Vi försöker lära barnen att prata med samtalston. Vid leken delar vi också upp barnen exempelvis inne/ute. Barnen får ibland vara med och planera hur vi ska dela upp oss. Under en månad har vi haft ljudtema då vi lyssnat på olika ljud, gjort egna ljud, lekt ljudlekar. En storsamling tillsammans hela huset visade vi varandra något vi gjort. Två avdelningar hade gjort ljudsagor och den tredje hade fotograferat något som låter och spelat in ljudet. Barnen är otroligt skickliga på att höra vad det är för ljud! En pojke uttryckte " ljudsamlingen var roligt! Några kommentarer från barnen vilka ljud som är sköna för örat: "När jag kastar stenar i vattnet", " När jag gosar med min hund", " När man pratar lite tystare" " Vågor som slår mot en strand" " Skönt att höra min buss", " När man gäspar" Vilka ljud som är otäcka för örat:" Skrikljud"," Högt monstertruckljud", " Jag tycker inte om när det åskar och blåser", "Min radiostyrda bil låter högt", " När det spöregnar". Ett barn på en avdelning har tagit upp på barnrådet att hon tycker det är hög ljudnivå. Efter diskussioner och olika förslag kom vi på att vi kunde fotografera barnen när dom visade tecken för "tyst", De bilderna har vi satt upp på olika ställen på avdelningen som en påminnelse om att man ska tänka på ljudet. Sida 1/10

3 Vi provar hur olika saker låter Vi leker vilken mössa tickar Mål 2: Öka gemenskapen i huset. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Varje fredag har vi en gemensam sångstund för hela huset. Vi har haft en gemensam aktivitet i huset varje månad sen januari -11(med undantag för juli då vi hade semester). Alla barn och all personal har deltagit i aktiviteterna. En del barn har valt att titta på i stället för att delta aktivt i tex. höstruset, men alla har haft möjlighet att vara med utifrån sin nivå. Aktiviteter som vi genomfört: I januari hade vi gemensam julgransplundring med dans runt granen, februari kom med ett skidlopp på gården. I mars och april spelade personalen teater för barnen. I maj genomfördes en femkamp med olika grenar ute på gården.:några kommentarer från barnen:"jättekul! Å alla var kul! (banorna)", "Jag sprang runt i målet och sen runt målet igen", "jag Sida 2/10

4 tyckte att den var så lång den där snöret, roligt att hoppa över den". I juni hade vi gemensam vårfest tillsammans med föräldrarna: vi sjöng först äppelvisan, sen planterade vi ett äppelträd på vår gård. Kommentarer från barnen: "Ska vi plantera ett frö? Ska vi köpa ett träd, varför inte ett frö?" "jag såg en mask i i den här klumpen", "Ingen får gräva upp maskarna!", "Ursäkta jag måste gå in i hålet". I augusti fick vi besök av Birger som är storsjöodjurets son (en personal var utklädd). Han dök upp på gården en dag till barnens förtjusning (men en del var lite rädda också). Birger ville veta hur det var med våra planteringar och barnen visade våra blommor, potatislandet och äppelträdet.barnen:- Vi har satt frö! -Oj vad stora fötter han har. Birger och äppelträdet är lika långa! - Jag har varit i Storsjön! ISeptember bjöds barnen på morotsfest. Alla samlades i lekhallen där en grupp personal spelade morotsteater (dockteater) för barnen, sen åt vi morötter med dip och drack morotsjuice. Några barn hade varit med och förberett morötter och dipsåser. I oktober var det dags för höstruset, ett springlopp på gården där alla som ville fick delta. Barnen fick springa hur många varv de ville och för varje varv de sprungit skulle de trä upp en träkula på ett snöre. På den gemensamma sångsamlingen senare räknade vi hur många varv barnen sprungit tillsammans. Det blev 121 varv, och barnen tyckte att det var många varv! Kommentarer vid loppet:"det var långt att springa. Jag var ledsen och röd i ansiktet, jag sprang många varv". "Det här är bra träning för bena", "Jag ska springa en gång till", "Jag är helt slut!"," Uppvärmning är bra för då orkar man mer"" Kul det där med att sätta på kulorna", " Bra för man fick springa så många varv man ville."i november spelade två avdelningars barn teater för de andra och i december gjorde vi ett gemensamt luciatåg för föräldrarna, med efterföljande luciafika.just innan jul dansar vi runt granen tillsammans. Så kom en ny januari och då hade vi gemensam invigning av vår isbana. Den är omåttligt populär de flesta som bara kan stå på ett par skridskor åker nästan varje dag.februari -12 åkte vi Trampeloppet igen och i mars blev det maskerad för alla. Sida 3/10

5 Birger på besök, barnen visar vad vi har odlat Sida 4/10

6 Barnen spelar teater för varandra Mål 3: Skaffa fler sinnliga upplevelser utomhus Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi har tillsammans med barnen planterat fler färgranna blommor, utökat vår örtgård med fler doftande och smakande växter. När Birger var på besök berättade ett barn att det var en växt som luktade tuggummi (pepparmynta). På vår gemensamma vårfest planterades ett äppelträd, alla barn fick hjälpa till att gräva gropen och plantera trädet.det kom en blomma på det men den hann ett barn plocka så det här året skall vi samlas vid trädet och berätta för barnen att vi ska vara rädda om blommorna! ( Kanske måste vi skydda blommorna på något sätt ändå?) I september planterade vi olikfärgade tulpanlökar. Vi skall ha en arbetskväll på gården för föräldrarna i slutet av maj där vi vill förbättra gården på olika sätt. En tanke vi har är att göra en ljudhörna, där man kan experimentera med ljud, men också att sätta upp saker att känna på och upptäcka lite här och där på gården. Sida 5/10

7 Vi gräver en grop där äppelträdet ska stå. Sida 6/10

8 Vi planterar frön som ska bli tagetes Mål 4: Att öka barnens positiva känslor för varandra Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi har tillsammans med barnen utarbetat vilka regler som ska gälla för att man ska vara bra kompisar. På höstens föräldramöte hade vi tema "Vänskap och relationer", då gjordes även föräldrarna delaktiga i vårt arbete med barnens relationer till varandra. Vi har köpt in ett material med bl.a. sagobok och cd-skiva med musik som är på temat vänskap. Materialet har börjat användas lite grann. Vi använder rollspel och dockspel där barnen får vara med och hitta lösningar på olika situationer/konflikter som kan uppstå. Vid ett personalmöte berättade en förskollärare från en annan förskola (som även är förälder på vår förskola) för oss hur de jobbar med massage. Det gav oss inspiration till att jobba vidare med massage. Alla avdelningar jobbar nu regelbundet med massage. Några barnkommentarer om massage:" Jätteskööönt, Jätte!", " Man massrerar överallt, på ryggen och så", " Det är jättebra och skönt" Sida 7/10

9 Vi lär oss ta emot och ge massage Tillsammans gör vi kompisregler Mål 5: Att lära barnen mer om källsortering Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: I maj-11 deltog vi i skräpplockardagarna då alla barn var utanför gården och plockade skräp som vi sedan samlade ihop och vägde. Några barn fick frågan: "Hur tror ni sakerna hamnade där?" Svaren blev:"dom har slängt", "Traktorn har tagit dit dom", "Några har slängt när dom skulle med bussen och hinner inte städa", "Tanter när dom druckit, choklad eller så slänger dom bort det", "Några dumma killar som skräpat ner och inte plockat upp". Vi har fortlöpande sopsortering på avdelningen som barnen får följa med och slänga vid återvinningsstationen. Två avdelningar låter barnen ta med sig återvinningssopor hemifrån som de sedan spelar "sopsorteringsspel" med på förskolan. Under hösten har femårsgruppen börjat jobba med materialet "Blixtpatrullen"från "Håll Sverige rent". Lite kommentarer från de barnen har varit med i gruppen: Sida 8/10

10 PANTA: "betyder att man lämnar i pantautomaten" "får tillbaka pengar" "om man slänger då blir naturen lortig igen" ÅTERVINNING: "stället där vi är nu" "att lämna gamla saker" "det vi gjorde nu" "bygga med skräpet" NEDBRYTNING: "löven försvinner av vinden" "bryter av en gren" "det blir jord" "snön tar löven" "finns det inga maskar så finns det ingen jord" "gödsel är bra för växter" ÅTERANVÄNDNING: "ger till Röda korset eller Pingstkyrkan" "ger de saker man inte använder" "istället för att slänga ger man bort det" "tvättar den och säljer" "en leksak som är ful går ej att sälja" Deltagande i skräpplockardagarna Så här ser sopsorteringen på avdelningarna ut. Sida 9/10

11 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Vi har börjat informera föräldrarna via mail i stället för att skriva ut papper. Vi fortsätter att påminna barnen om att vi ska släcka lampor när vi går ut och på toaletten efter toabesök. 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Vid vårfesten-11 hade vi vikskärmar med utställning om grön flagg. Vi redovisade vilka mål vi har, hur vi planerat att jobba för att uppnå målen och lite dokumentation vad vi hade gjort till dess. I mars -12 hade vi ljudtema och i samband med det gjordes en radioinspelning av Radio Jämtland.Där intervjuades en personal och två barn från olika avdelningar där de berättar om Grön Flaggarbetet.Det finns också en ljudupptagning från vår gemensamma samling med i reportaget.en personal kommer att visa en video för annan förskolepersonal i samband med en PIM- redovisning. Vi skall ha en föräldrafest i juni och då kommer det att finnas ett bildspel om arbetet som föräldrarna kan se.det kommer det också att göras en artikel i en av kommunens tidningar som ges ut gratis till alla hushåll i Östersund. 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Det har varit roligt att göra aktiviteter tillsammans med barnen för att öka gemenskapen. Det upplever vi att barnen också tycker det.de äldre barnen har börjat komma med ideer om aktiviteter för alla i hela huset tex filmtajm. Även personalen känner större gemenskap, att vi jobbar mot samma mål och kan delge varandra olika idéer och tips på aktiviteter.barnen upplever massagen som väldigt positiv! Det är svårt med massagen med de minsta, några upplever det som om de ska vila och det vill de inte för att de just slutat med det! Sopsortering känns bra, som att vi vidareutvecklar ett arbetssätt som vi redan har. Att göra gården mer rik på sinnesupplevelser har vi påbörjat, men fortsätter i maj med gemensam arbetskväll. Svårt är att organisera så att vi personal i miljögruppen kan träffas och planera/följa upp arbetet, då vi har så olika arbetstider. Det är också svårt att få barnen att medverka i planeringen och komma med förslag till hur vi ska jobba mot målen. Barnen är så unga och det är svårt att organisera en miljögrupp där barnen kommer till tals, svårt för barnen att förstå vad som ska planeras och lyssna på vad de andra tycker. Svårt för små barn att tänka så långsiktigt, barnen lever mer här och nu. De mål vi har satt upp är svåra för barnen att direkt utvärdera/svara på om vi nått målen. Vi vuxna får utvärdera genom att observera barnen och verksamheten. Sida 10/10