Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Förskolan Pastellen. Kontaktperson: Anette Karlsson

Transkript

1 Grön Flagg- rapport Tema: Vattenresurser Förskolan Pastellen Kontaktperson: Anette Karlsson

2 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Hela arbetslaget träffades på hösten på en Ku- dag. En gång i månaden har hela arbetslaget träffats för Pedagogisk utvecklingstid. De två ansvariga har regelbundet samtalat. Avdelningsvis planerar vi arbetet. b. Hur har miljörådet arbetat och varit organiserat under aktuell handlingsplan? Inledning på vårt tema om vattenresurser: Vi har gjort ett frågeformulär, där varje enskilt barn får svara på frågor om vatten och dess betydelse. Dessa intervjuer bidrog till att vi fick insikt om barnens erfarenheter och kunskaper. Frågorna var som följande: 1.Varför finns det vatten? 2. Vad händer om det inte finns något vatten? Hur skulle det vara om allt vatten var borta? 3. Varför regnar det? 4. Vart kommer regnet/snön ifrån? 5. Vart tar vattnet vägen? (Vid regn, när man spolar i toaletten eller handfatet osv.) 6. Vad vill du göra med vatten? Vad vill du lära dig om vatten Vi har planerat avdelningsvis för olika aktiviteter. Sen har vi samtalat om varandras erfarenheter och delgivit varandra vad vi arbetat med. Därefter har vi rapporterat. Barnens tankar och hypoteser har varit vägledande i vårt arbete. I slutskedet av vårt arbete så gör vi åter en intervju med barnen med samma frågor för att se om det blivit någon förändring i barnens kunskaper. 2. Tema, mål & aktiviteter Vi vill veta vad ni har gjort, hur ni har gått tillväga och på vilket sätt ni har utgått från barnen/eleverna. Det viktigaste i rapporten är att det framgår hur barnen/eleverna samt personalen har varit delaktiga och har fått inflytande på Grön Flagg- målen och aktiviteterna. Beskriv gärna barnens/elevernas idéer och tankar kring målen. Om ni har gjort olika aktiviteter med olika skolår/åldrar/avdelningar, skriv vilket skolår, vilken ålder eller avdelning som har gjort vad. Vi vill också att ni bifogar två bilder per mål som avspeglar vilka aktiviteter ni har gjort för att uppnå respektive mål. Tema: Vattenresurser Mål 1: Vi har som mål att förklara vattnet kretslopp på ett enkelt sätt. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Genom vår introducerande intervju som vi gjorde med alla barn om vatten, så fick vi pedagoger en bild om deras kunskaper om vatten och var vattnet kommer ifrån. Barnens kommentarer: Varför regnar det?- Det kommer moln, då regnar det. Det kommer mer vatten för alla har druckit upp det. Så allt kan växa.därför att det ska bli blött, så djuren kan bada. Vart tar vattnet vägen? Solen gör att det smälter. Det hamnar i avloppet i brunnen. I marken, det torkar in i gruset. Det blir en regnbåge. Vart kommer regnet och snön ifrån? Från himlen, mörka moln, jordklotet. Vi har sett på film om kretsloppet. Sida 1/10

3 Gjort experiment med kroppen ex.hand i plastpåse och gjort kopplingar till vad vi upptäckte. Barnens tankar utifrån experimentet: Handen blir varm. Man blir blöt och svettig. Vatten kommer ut. Vi samtalade om att eftersom vi svettas, så måste vi fylla på i kroppen genom att dricka. Läst och tittat på bilder i böcker. En dag i januari så frågade en flicka en fråga när vi var ute på gården och lekte i hällande regn. Hon sa: Hur skapas vattnet egentligen? Det ska vi försöka ta reda på. Vi har nu lånat en "modell" från Navet där man kan göra ett experiment med hjälp av vatten, is och en lampa för att se hur det regn kan bildas. Vi hällde is i molnet och vatten nere i sjöområdet. Sen ställde vi lampan över sjön så att vattnet skulle värmas upp och stiga uppåt. Kylan uppe i molnet gjorde att de stigande vattendropparna blev till regn under molnet. Det blev blött i påsen när vi hade handen i den en stund. Sida 2/10

4 Med denna kretsloppsmodell har vi studerat hur regn bildas. Mål 2: Vi har som mål att visa barnen vattnets flytkraft. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi har gjort experiment med vatten: Barnen har fått prova vad som flyter och vad som inte flyter. Vi ställde frågan om hur vi kan få det som inte flyter att kunna flyta. Ett förslag från barnen var att använda en tallrik på vattnet. Vi byggde båtar av aluminiumfolie och lade sakerna ovanpå. Vid ett annat tillfälle använde vi en plastmugg som båt till sakerna.då kunde de saker som inte kunde flyta innan göra det. Det finns många lösningar och barnen är väldigt uppfinningsrika. Vid ett annat tillfälle hällde vi vatten i en skål och sedan strödde vi kanel över. När vi sen hällde en droppe diskmedel på så "flydde" kanelen åt sidorna. Ytspänningen blev påverkad. Ett annat experiment: Vi använde en balja fylld med vatten och två ballonger. Den ena ballongen var fylld med kallt vatten och den andra med varmt vatten. Frågan som ställdes var: Vilken ballong flyter? Barnen fick berätta om sina tankar och hypoteser. Resultatet blev att den varma ballongen kunde flyta och även den andra med kallt vatten flöt. Vi prövade också en ballong med fruset vatten och den flöt "mer" än de än de andra ballongerna dvs lite lättare än de andra. Ätran flyter förbi vår förskola och vid promenader har vi tittat på vad som flyter på vattnet där. Vi såg bla löv och fåglar.ute på gården har vi provat flytförmågan i vattenpölarna med naturmaterial. Sida 3/10

5 Det var faschinerande att se vad diskmedel kan göra. Hur kan man få något att flyta som inte kan det. Klurigt! Mål 3: Vi har som mål att få barnen att förstå att allt levande behöver vatten. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Tidigt på hösten tog vi in växter och satte dessa i tre olika glas. Ett glas med vatten, ett tomt glas och ett med mjölk. Vad kommer att hända? Barnen svarade: Dom bli döda och dom kommer att växa.dom dricker vatten så dom växer. Dom kommer att växa mer än dom. Det som verkligen blev intressant var att växten med mjölkglaset dog lika fort som det utan vatten. Det kunde inte dricka mjölk. Vi gjorde även ett experiment för att se hur kapillärkraften fungerade. Två cyklamen blommor ställde vi i två glas vatten med olika färger. Detta faschinerade de minsta barnen. De sa inte mycket men iakttog detta med intresse. Inom några veckor kommer vi att så frön i krukor på förskolan. Där kommer vi att kunna se på ett tydligt sätt hur växter Sida 4/10

6 behöver vatten för att kunna överleva och växa. Barnen får vara delaktiga i arbetet med att så, sköta om plantorna och sedan plantera växterna ute i våra lådor med jord. Vi brukar även sälja plantor till föräldrar och andra anhöriga. Förra årets skörd, Snart dags att så igen. Växter gillar vatten bäst. Mål 4: Vi ska uppleva vatten under alla årstider. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Hösten 2011 har varit mycket regnig. Vi har lekt mycket med vatten under våra utevistelser. Med ett kanalsystem som det går att bygga med på olika sätt har vi experimenterat. Barnen kan hämta vatten själva i våra regntunnor som placerats vid stuprännorna. I sandlådan har vi också använt oss av vatten i leken.vi ställde frågan om var vattnet tar vägen när det sjunkit ner i sanden? Sida 5/10

7 När väl snön kom var det många frågor och undringar omvarför det inte alltid går att göra snöbollar med snö. -Man måste krama hårt, sa ett barn. Vi samtalade om det går olika bra beroende på hur blöt snön är. Efter en natt var det is på marken. Vi ställde frågan till de minsta barnen -Vad är is? Svaren blev: -Hårt, kallt, man kan titta i. När vi smälte lite frost-is blev upptäckten hos en pojke -Nu kommer det vatten. En dag fyllde vi en balja till bredden med snö.vi tog in den i rumsvärme och gissade hur mycket vatten det skulle bli när det hade smält till vatten. Förslagen var många. Dagen efter såg vi med intresse hur det verkligen blev. Vattennivån blev mycket lägre än vad snönivån hade varit. De större barnen har tagit egna initiativ till att göra egna smältnings experiment med snö och is. Med vattenrännorna kan vattnets egenskaper upplevas Sida 6/10

8 Hur mycket vatten blir det av så här mycket snö? Mål 5: Förstå varifrån dricksvattnet kommer. Aktiviteter som har genomförts för att uppnå målet: Vi har tittat på en film om avloppet och reningsverket. Filmen beskriver på ett bra sätt vägen från vår vattenkran, vidare till reningsverket, reningsproceduren och sen det rena vattnet som åter rinner ut i våra sjöar. Denna film kommer vi att titta på flera gånger eftersom det är lite svårt att se sambandet med vattnet som kommer i kranen och vad som händer med det när vi ser det rinna ner i vårt avlopp och sen vidare tillreningsverket och sen tillbaka igen. Filmen finns på mediapoolen. Vid ett tillfälle hade vi öppet hus för föräldrarna. Då såg vi filmen och sen kom en person som skulle städa toaletten (utklädd). Vi fick träffa en en mikroorganism "Micro" (docka), som berättade vad den var bra på och var han/hon bodde, men att ibland blev det farligt i avloppet när människor slängde fel saker i toaletten. Den visade att det måste vara miljömärkning på rengöringsmedel som används. Vi har hängt upp ett papper med olika miljömärkningssymboler som barnen kan titta på. En bra och enkel rap-låt fick vi lära oss av honom/henne som var som följer "Kiss och bajs och toapapper, kiss och bajs och toapapper och endast det får vi slänga i". Den var enkel och barnen kommer ihåg den efter lång tid. Experimentet som vi gjorde vid detta tillfälle var att vi lade olika papper i tre olika kärl med vatten. Det var toalettpapper, hushållspapper och pappershandukar. Syftet med detta var att vi skulle se hur olika sorters papper löser upp sig i vatten. Och då få en större förståelse för varför vi bara får slänga de tre sakerna i rap-låten i toaletten. Barnen har själva fått röra om med sked för att se hur pappret delar sig. Efter en vecka såg vi tydligt skillnaden på papper. Från biblioteket har vi lånat en boklåda med vattentema. Biblioteket är en ovärderlig resurs. Dom har valt ut många bra böcker som har passat all åldrar. Genom att använda kretsloppsmodellen så hoppas vi att förståelsen om varifrån dricksvattnet kommer ifrån ska förankras och bli tydligare för barnen. Sida 7/10

9 Vilket papper löser sig bäst i vattnet? Boklådan med tema vatten. Bra för små och stora. 3. Övriga insatser för en mer hållbar skola/förskola I handlingsplanen berättade ni om övriga insatser ni ville genomföra för att Grön Flagg-arbetet skulle genomsyra hela er verksamhet och göra den mer hållbar. Har ni genomfört några sådana insatser? Vilka av dessa insatser kommer i så fall att vara integrerade i den dagliga verksamheten i framtiden för att verksamheten ska fortsätta utvecklas? Till ateljen har vi köpt in sorteringlådor som vi soterar skräp i. I soprummet har vi märkt var olika skräp ska slängas och vi sorterar efter detta. Vi samåker i möjligaste mån när vi reser till kurser och möten. Vi släcker belysningen i de rum som vi inte vistas i för tillfället. Vid inköp av mat så beställer kokerskan i den mån det går kravmärkt och ekologiskt. Sida 8/10

10 De flesta pedagoger har fått gå utbildning på Navet i Borås med inriktning No/Teknik under några tillfällen under läsåret där vi fått mycket inspiration till vårt arbete med hållbar utveckling. Samtal med barnen: Exempelvis att vi släcker lampor som är tända i onödan, sorterar skräp (Vi har anmält oss till skräpplockardagarna i vår.) Vi går även till åter vinningsstationerna med vissa sopor med barnen. Flera barn berättade att dom varit där med sina föräldrar och hur dom hade gjort när vi var där sist (detta var med de minsta barnen) 4. Synliggörande Hur har ni synliggjort ert Grön Flagg-arbete på förskolan/skolan, för föräldrar eller allmänheten? Under hösten hade vi ett föräldramöte med tema Hållbar utveckling. Föräldrarna informerades om vårt arbete. I vår entre har vi ställt ett No/Teknikbord där vi ställer ut de experiment som vi gjort med barnen. Barnens funderingar finns nedskrivna och tillsammans med bilder från vad vi gjorde så får föräldrarna del i vårt arbete. Barnen kan själva samtala, delge sina föräldrar och reflektera över vad de har varit med om utifrån detta bord. Vi har bjudit in vår politiska fadder att vara med vid ett tillfälle, när vi arbetar med med vårt vattentema. Vi såg en film och använde oss av vår kretsloppslåda. Öppet hus för föräldrarna. Den dagen hade vi no/teknik och föräldrarna fick tillfälle att se hur vi arbetar med vårt tema. 5. Synpunkter Vi vill gärna veta hur ni upplever att arbetet har gått med Grön Flagg. Vad har upplevts som svårt, roligt, oväntat eller annat enligt personal och barn/elever? Vi har haft stor nytta av att vi har fått gå en no/teknikutbildning på Navet i Borås. Där har vi fått mycket inspiration till vårt arbete med vattenresurser. Mediapoolens utbud och andra sökningar vi gjort på datorn Ex "Kayos krita" har också varit en tillgång i arbetet. Barnens intresse för våra experiment har varit väldigt stort och dom har varit mycket engagerade och diskuterat om vad som skulle hända och vad som verkligen hände vid dessa tillfällen. Vad som vi oväntat har erfarit är att barnen har börjat använda sig av begrepp som tex vattenmolekyler, flytkraft osv. De har många bra förklaringar och hypoteser till de områden vi jobbat med. Det har varit roligt att jobba med detta. Vi pedagoger har själva lärt oss mycket under den här tiden. Kommentar från pedagog: Allra roligast har varit att se barnens föväntningar och vad och hur de har lärt sig. Vad som varit bra är att vi avsatt tid en förmiddag i veckan till detta tema. Men sen har det fått genomsyra verksamhetens övriga tid också. Genom våra slutliga intervjuer så har vi sett att kunskapen om vatten har höjts genom vårt arbete. Vi märker att intresset har väckts. Barnens kommentarer i intervjuerna har varit som följer: Varför finns det vatten? För annars kan man inte leva, då kan inte djuren göra något. då kan ingen i hela världen komma och leva För att hajarna och fiskarna ska vara någonstans, för att man kan bada i det. Varför regnar det? Då kommer vattnet ner och sen upp i kranen. Sen kan man spola ner allt. Regnet kommer till marken och blöter ner i jorden så maskarna och grävlingen får massor av vatten. För att det varit i miljoner år. Vattnet är i sjöar och sugs upp i molnet, det blir tungt och regnar ner i små bäckar. Det regnar för att det ska fyllas i vattenkranen. För att det ska komma vatten, så kan man dricka vatten. Sida 9/10

11 Vart kommer regnet ifrån? Molnen. Från himlen, så faller det ner från molnet. Moln. Solen hjälper vattnet att komma upp. När det blir tungt så faller det ner och sen i sjön. Det går runt och runt. Vart tar vattnet vägen? Det åker ner i sjön. I röret och sen huset (reningsverket) och ner i sjön. Den som du visa (filmen). Om bajs. Kiss bajs och toapapper. Med intresse har vi gjort dessa intervjuer och det är roligt att se att de lärt sig en hel del. Vi som pedagoger har också lärt oss mycket. Det har varit bra med dokumentationspappret som vi fyllt i vid experimenttillfällena, där barnens hypoteser kommit fram och sen sett resultatet som blev vid experimentet. Dessa kan vi gå tillbaka till och minnas vad det var vi gjorde det här läsåret. Sida 10/10