Studenternas arbetsmiljö vid Uppsala universitet

Transkript

1 Studenternas arbetsmiljö vid Uppsala universitet En undersökning av Uppsala studentkår Verksamhetsåret 29/21

2 Rapporten skriven av Elisabet Forssell. Layout omslag: Maria Arpe. Omslagsbild: Tommy Westberg

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Målgrupper Metod Genomförande RESULTATREDOVISNING Inledning Allmän information Fysisk arbetsmiljö Social/Psykisk studie-/arbetsmiljö ANALYS OCH KOMMENTARER Inledning Analys Allmän information Fysisk arbetsmiljö Social/Psykisk studie-/arbetsmiljö Konklusion och avslutande kommentarer BILAGA: Enkäten 3

4 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Studenter och arbetsmiljö är två begrepp som man alldeles för sällan sätter ihop i samma mening. Studenter måste ofta jobba i överfyllda bibliotek, i bråkiga korridorer eller små rum där jobb och privatliv bokstavligen flyter ihop. Den traditionella bilden är att studentens arbetsmiljö är ganska dålig, men samtidigt finns det en traditionell acceptans för studenternas dåliga arbetsmiljö. Enligt arbetsmiljölagen likställs dock studenter med anställd personal. En god arbetsmiljö på universitetet handlar därför om förhållandena för både anställda och studenter. På initiativ av Uppsala studentkår uppdrog rektor vid Uppsala universitet i april 28 att låta genomföra en översyn av universitetets riktlinjer avseende studenternas arbetsvillkor. De nya riktlinjerna gäller fr.o.m. 1 januari 21, och föreskriver att alla studenter vid Uppsala universitet ska erbjudas en god studiemiljö och en strukturerad studiesituation. I universitetets arbetsmiljöpolicy står dessutom att en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö skall prägla allt arbete vid Uppsala universitet och därigenom bidra till en framgångsrik verksamhet vid universitetet. Arbetsmiljön skall utformas så att den skapar förutsättningar för arbetsglädje, utvecklingsmöjligheter och trygghet för såväl anställda som studerande. Men studenternas ohälsa ökar. En rapport från Sveriges förenade studentkårer från 26 visade att var tjugonde student upplever svåra besvär med oro, ängslan eller ångest, och Arbetslivsinstitutet har också konstaterat en negativ trend i utvecklingen av studenters psykiska hälsa. Så hur ser egentligen studenternas arbetsmiljö ut? Vet studenterna att de faktiskt har rätt till en bra arbetsmiljö? Efter överlägganden mellan Uppsala studentkårs vice ordförande med studiesocialt ansvar, Uppsala studentkårs studerandeombud, Uppsala studentkårs jämlikhetsansvarige, mångfaldsbyrån ESMeralda och Uppsala studentkårs studenthuvudskyddsombud på universitetets olika campus, beslutade kåren sig för att genomföra en omfattande enkätundersökning för att kartlägga hur studenterna uppfattar sin arbetsmiljö runt om på universitetet. Projektet genomfördes i samarbete med Studenthälsan och Farmacevtiska studentkåren, och undersökningen omfattade alla campus på universitetet. Totalt 915 studenter från åtta fakultet svarade på enkäten. 1.2 Syfte Syftet med undersökningen var i första hand att undersöka den fysiska och psykiska arbetsmiljösituationen för Uppsala universitets studenter. Vidare var syftet att undersöka hur arbetsmiljön påverkar studenterna, samt att uppmärksamma och tydliggöra vikten av en god arbetsmiljö för studenter. Studenter kanske inte alltid reflekterar över vilken roll deras studie- och arbetsmiljö spelar för deras vardag, och Uppsala studentkår ville med denna enkätundersökning föra fram budskapet att studenter faktiskt har rätt till en bra arbetsmiljö. 4

5 Ett annat syfte med undersökningen var att sprida information om kårens studerandeskyddsombud (SHSO), deras roll och deras arbete för att värna om studenternas trygghet på studieplatsen. Studerandeskyddsombudens uppgifter och rättigheter kan likställas med anställdas skyddsombud, och de har till exempel rätt till information i samma utsträckning som anställdas skyddsombud. Dock är det långt ifrån alla studenter som är medvetna om detta. Undersökningen var därutöver tänkt att tjäna som underlag för studerandehuvudskyddsombudens vidare arbete med att informera om skyddsombudens verksamhet och verka för bättre arbetsmiljö för studenterna på Uppsala universitet. 1.3 Målgrupper Målgruppen för undersökningen har varit studenter på alla campus vid Uppsala universitet. Undersökningen har omfattat alla universitetets campus. 1.4 Metod Undersökningen har genomförts som en kvantitativ urvalsundersökning. Datainsamlingen har skett genom frivilliga och anonyma skriftliga enkäter. Vi valde att använda pappersenkäter pga. anonymitetsaspekten och det faktum att man kanske är mer motiverad att fylla i något som man fysiskt får framför sig. Gällande urvalet var målsättningen att samla in svar från studenter från två kurser på varje institution. Målet nåddes inte, men man fick in svar från 915 studenter, vilket måste anses lyckat. Enkäten bestod av 17 frågor med ett antal delfrågor, där man bland annat ombeds ranka arbetsmiljörelaterade moment på en skala från 1 till5. Vissa delfrågor kommer inte att tas med i rapporten, eftersom de visat sig vara oklara. De nämns här i syfte att undvika liknande misstag i framtida undersökningar. Delfrågorna är 9 f) och 1 f) som handlar om träningslokaler. Eftersom det inte specificeras vilka träningslokaler det är frågan om har man inte kunnat svara på frågan. Delfråga 13 k), Ingen av dessa faktorer har varit ett stort hinder, kommer heller inte användas, eftersom man kan svara både ja och nej på frågan och ändå mena samma sak. Vi hoppas att denna undersökning kan inspirera till repetition, så att arbetsmiljön för Uppsala universitets studenter kan undersökas och kartläggas med jämna mellanrum (förslagsvis 3-4 år) i framtiden. För framtida undersökningar bör också beaktas att det i enkäten bör stå kurs/program i stället för kurs, samt att det behövs mer plats för personliga kommentarer. Vidare föreslår vi att flytta frågorna om personliga uppgifter till slutet av enkäten. 1.5 Genomförande Efter fastställt frågeformulär påbörjades fältarbetet genom att studerandehuvudskyddsombuden satte upp scheman för enkätdistribution vid varje fakultet. Målet var att studerandeskyddsombud och andra engagerade studenter skulle dela ut 5

6 enkäterna till studenter på minst två kurser vid varje institution. Pga. svårigheter att engagera tillräckligt många frivilliga för att dela ut enkäterna, nåddes inte målet, men vi är ändå nöjda med undersökningens omfattning, då alla campus nåddes och 915 deltagande lämnade in enkäter. De fakulteter som deltagit i undersökningen var Juridiska fakulteten, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Historisk-filosofiska fakulteten, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Språkvetenskapliga fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Teologiska fakulteten och Farmacevtiska fakulteten. Medicinska fakulteten kunde tyvärr inte nås av undersökningen, något vi beklagar. Svaren från campus EBC har tyvärr hamnat under andra i uppdelningen mellan campus. Svaren från EBC finns därför med i det totala urvalet, men eftersom vi inte vet exakt vilka svar som kom från EBC finns detta campus tyvärr inte med i jämförelsen mellan campus. Slutligen måste tydliggöras att antal svar per fakultet varierar stort och på vissa fakulteter är för få för att kunna utgöra något säkert statistiskt underlag. Detta gäller främst Farmacevtiska och Teologiska fakulteten, där bara 21 respektive 22 personer lämnade in svar. Vi har ändå valt att jämföra resultaten från olika fakulteter under vissa frågor, men understryker alltså att det är helhetsresultaten vi huvudsakligen trycker på, eftersom några fakultet har haft lågt deltagande. 2. RESULTATREDOVISNING 2.1 Inledning I detta kapitel redovisas undersökningens resultat. Redovisningen följer i första omgång frågeformulärets disposition och presenterar således resultaten i kronologisk ordning. Frågorna anges med fullständig formulering med kursiverad text. Svaren kommenteras efter varje fråga. I kommentarerna kommer procentsiffror för det mesta rundas av till närmaste hela siffra. För frågor där deltagarna bes ranka svaren på en skala från 1 till 5, omtalas 1-2 som missnöje och 4-5 som att deltagarna är nöjda, medan 3 förstås som varken nöjd eller missnöjd. Korsreferenser och vidare analyser kommenteras i kapitel 3. Analys och kommentarer, s. 45. Frågeformuläret var indelat i 3 delar: A) Allmän information B) Fysisk arbetsmiljö C) Social/Psykisk studie-/arbetsmiljö Resultatredovisningen följer i första hand denna indelning. Ett antal frågor är presenterade i grafisk form. Den grafiska presentationen baseras på totalresultaten för varje fråga. För vissa frågor presenteras resultaten även per enskilt fakultet eller campus, där detta anses relevant. 6

7 2.2 Allmän information Denna del av undersökningen kartlägger viss generell information om de tillfrågade, så som vad de studerar och hur länge de studerat, deras ålder, könsidentitet, etnicitet, osv. Sammanställningen under denna del grupperar alla svar gemensamt, utan uppdelning i campus eller fakultet. Fråga 1 efterfrågar på vilket campus deltagarna studerar: 1. Campus: BMC Ekonomikum Engelska Parken Gamla torget Munken Polacksbacken Seminariet Ångström Mer än var fjärde deltagare i enkäten studerar vid Engelska Parken. Näst störst deltagande var från Ekonomikum. 2. Hur många högskolepoäng läser du denna termin? Inget svar angivet poäng 15 poäng 3 poäng 3+ poäng Tre av fyra tillfrågade läste på heltid, dvs. 3 poäng. 7

8 3. Hur många terminer har du läst vid högskolan? Antal terminer Antal svar (personer) Antal svar (procent) 57 6, , , , , , , , , , , ,5 12 7,8 13 1,1 15 2,2 16 1,1 2 3,3 9 1,1 Total ,3 Missing System 7 7,7 Total 915 1, Majoriteten av de tillfrågade har läst fem terminer eller mindre. Den största andelen (19 %) hade läst 1 termin. 8

9 4. Hur gammal är du? Deltagarnas ålder Inget svar angivet upp till 2 år 21-3 år 31-4 år 41-5 år 51-6 år 6+ år Majoriteten (68 %) av de tillfrågade var mellan 21 och 3 år. 21 % var 2 år eller yngre, och bara 6 % var över Hur identifierar du dig? Deltagarnas könsidentitet Inget svar Annat Kvinna Man 9

10 Könsidentitet Antal svar (personer) Antal svar (procent) Inget svar angivet 45 4,9 Annat 15 1,6 Kvinna ,8 Man ,6 Total 915 1, 56 % identifierar sig som kvinnor och 38 % identifierar sig som män. Ca 5 % av de tillfrågade, dvs. 45 personer, svarar inte på frågan om hur man definierar sig. 15 av 915 personer identifierar sig som något annat än kvinna eller man. Av de 15 svaren har flera oseriös karaktär. Andra svar som människa, individ och irrelevant visar på en ovilja att dela upp människor i kategorierna man och kvinna. Trots att resultaten har påverkats av oseriösa svar, menar vi därför att kategorin Annat fyller sin funktion, nämligen en frihet från den normativa indelningen man/kvinna. 6. Anser du att du har en annan etnicitet än svensk? Annan etnicitet än svensk? Inget svar Ja (specifiera nedan) Ja, till en viss del Nej 78 % av de tillfrågade anser sig vara etniskt svenska. 16 % anser sig ha en annan eller delvis annan etnicitet än svensk. Även dessa resultat har till viss mån påverkats av oseriösa svar (såsom skåning ), men vi anser oss ändå kunna utläsa vissa tendenser. Över hälften av dem som anser sig ha någon annan etnicitet än svensk har någon form av europeisk etnicitet medan ca en tredjedel har icke-europeisk etnicitet. Av dessa är drygt hälften asiatiska, ca en femtedel afrikanska och ca en femtedel latinamerikanska. Tre personer har angett nordamerikansk etnicitet och ingen har angett australiensisk etnicitet. 1

11 Resultaten uppdelade på fakultet visar att Juridiska fakulteten har störst andel studenter med svensk etnicitet (93 %) medan Farmacevtiska fakulteten har störst andel studenter med annan etnicitet än svensk (24 %). Vi påminner om att siffrorna endast kan ses som indikativa, då urvalet är litet. 7. Kommer du från en bakgrund som är akademisk, studievan eller varken eller? Bakgrund Inget svar akademisk studievan varken eller 4 % av de tillfrågade att de kommer från en akademisk bakgrund. 29 % anger studievan bakgrund och 24 % anger varken eller. Uppdelat på fakultet ser studenternas bakgrund ut som följer: Farmacevtiska fakulteten Inget svar akademisk studievan varken eller 11

12 Historisk-filosofiska fakulteten Inget svar akademisk studievan varken eller Juridiska fakulteten Inget svar akademisk studievan varken eller Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Inget svar akademisk studievan varken eller Samhällsvetenskapliga fakulteten Inget svar akademisk studievan varken eller 12

13 Språkvetenskapliga fakulteten Inget svar akademisk studievan varken eller Teologiska fakulteten Inget svar akademisk studievan varken eller Utbildningsvetenskapliga fakulteten Inget svar akademisk studievan varken eller Ser man på studenternas bakgrund per fakultet utmärker sig Utbildningsvetenskapliga fakulteten med flest studenter som varken har akademisk eller studievan bakgrund (42 %). Juridiska och Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har högst andelar studenter med akademisk bakgrund, där kommer ca hälften av studenterna från en akademisk bakgrund. Juridiska fakulteten utmärker sig också som den fakultet som har minst studenter som varken har akademisk eller studievan bakgrund (15 %). 13

14 8. Hur identifierar du dig, heterosexuell, homosexuell, bisexuell, trans, queer eller asexuell? Identitet Antal svar (personer) Antal svar (procent) Inget svar angivet 62 6,8 asexuell 4,4 bisexuell 32 3,5 heterosexuell 82 87,7 homosexuell 7,8 queer 7,8 trans 1,1 Totalt 915 1, 88 % av deltagarna i enkäten identifierar sig som heterosexuella,,8 % identifierar sig som homosexuella,,4 % uppfattar sig som asexuella, 3,5 % uppfattar sig som bisexuella. Det är svårt att säga hur talande resultaten för denna fråga är, eller hur bra de beskriver verkligheten. Vi vet till exempel att många människor definierar sig som heterosexuella samtidigt som de har många homosexuella relationer bakom sig. Syftet med denna fråga var inte att kartlägga studenternas sexuella identitet, utan resultaten för denna fråga tjänar som underlag vid korsreferens med andra frågor, främst gällande diskriminering. Vid korsreferens mellan denna fråga och fråga 15, Har du personligen upplevt att du blivit diskriminerad eller kränkt på grund av?, fann vi att det fanns ett samband mellan vilken sexuell läggning man har och diskriminering pga. kön och könsöverskridande identitet eller uttryck. Det fanns även samband mellan vilken sexuell läggning man har och diskriminering pga. funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet och religion. Däremot fann vi inget samband mellan vilken sexuell läggning man har och diskriminering pga. social tillhörighet, vilket man kanske skulle tro var sannolikt. Inte heller fann vi något samband mellan vilken sexuell läggning man har och diskriminering pga. ålder. 2.3 Fysisk arbetsmiljö Denna del av undersökningen kartlägger hur studenterna uppfattar sin fysiska arbetsmiljö, dvs. tillgång och kvalitet på lokaler, hjälpmedel, faciliteter, etc. Svaren i denna del har vi valt att dela upp efter campus, eftersom det är den fysiska arbetsmiljön på universitetets olika campus som står i fokus för frågeställningen. 14

15 9. Hur nöjd eller missnöjd är du med tillgången av följande på det campus där du bedriver huvuddelen av dina studier? (1= inte nöjd alls, 5= mycket nöjd) a) Plats för självstudier, såsom grupprum, rum för praktisk verksamhet, platser i biblioteket Som vi kan läsa av diagrammet ovan är fler studenter missnöjda än nöjda med tillgången av platser för självstudier vid Uppsala universitet. Av svaren uppdelade på campus kan man se att Seminariet är det campus som utmärker sig med allra sämst resultat. Endast 1 person av 18 är mycket nöjd, och 84 % av Seminariets studenter har angett att de är inte nöjda eller inte nöjda alls med tillgången av platser för självstudier på detta campus. Munken och Ekonomikum har också dåliga resultat, där ungefär hälften av de tillfrågade säger sig vara missnöjda. Polacksbacken har bäst resultat. Ingen av deltagarna från Polacksbacken anser sig vara inte nöjd alls med tillgången på självstudieplatser. Därefter följer Ångström. b) Undervisningslokaler

16 Studenterna vid Uppsala universitet ser överlag ut att vara nöjda med tillgången till universitetets undervisningslokaler. Uppdelat på campus är det bara Seminariet som inte har fler nöjda än missnöjda studenter vad gäller undervisningslokalerna. Inte heller resultatet för Seminariet är så nedslående, ca 5 % svarar varken nöjd eller missnöjd, ca 25 % är inte nöjda och ca 25 % är nöjda med undervisningslokalerna. c) Tekniska hjälpmedel såsom datorer, kopiatorer, nätverks- och eluttag Ser man på hela universitetet sammantaget är studenterna mer nöjda än missnöjda med tillgången till tekniska hjälpmedel som datorer, kopiatorer, nätverks- och eluttag. Svaren per campus ser ungefär likadana ut som diagrammet ovan, bortsett från Seminariet, där resultaten är helt annorlunda. Vi har därför valt att ta med diagrammet för Seminariet här: 9 c) Seminariet Som vi ser finns det ett stort missnöje med tillgången till tekniska hjälpmedel såsom datorer, kopiatorer, nätverks- och eluttag på campus Seminariet. 16

17 d) Matplatser, inklusive mikrovågsugnar Ser man på hela universitetet sammantaget är marginellt fler studenter nöjda än missnöjda med tillgången till matplatser på universitetet. Nöjdast är studenterna på Polacksbacken, där 52 % av de tillfrågade är nöjda eller mycket nöjda med tillgången till matplatser. Igen utpekar sig Seminariet som universitetets sämsta campus. Här är endast 4 % nöjda eller mycket nöjda med tillgången till matplatser, medan 78 % inte är nöjda eller inte alls är nöjda. Illa är det också på BMC, där bara 7 % är nöjda eller mycket nöjda, och 67 % eller två tredjedelar uppger sig vara inte nöjda eller inte alls nöjda med tillgången till matplatser. e) Caféer och restauranger På hela universitetet sammantaget är studenterna mer nöjda än missnöjda med tillgången till caféer och restauranger. Sämst resultat ser vi på Munken, där 58 % av de tillfrågade är inte nöjda eller inte alls nöjda. Bäst resultat fick Polacksbacken, där hälften av de tillfrågade är nöjda eller helt nöjda med tillgången till caféer och restauranger. Därefter följer Engelska parken. 17

18 f) UTGÅR, OTYDLIG FRÅGA g) Lugna platser, platser för avkoppling Det är tydligt att tillgången till lugna platser och platser för avkoppling är något som Uppsala universitet behöver förbättra. En stor majoritet av studenterna är missnöjda med tillgången till lugna platser. På BMC är två tredjedelar av de tillfrågade inte nöjda eller inte alls nöjda, medan bara 7 % är nöjda. På Seminariet är 84 % missnöjda och 4 % nöjda. Sämst resultat har Munken med 53 % missnöjda och 15 % nöjda. h) Gemensamma utrymmen och mötesplatser Uppsala universitets studenter är marginellt mer nöjda än missnöjda med tillgången till gemensamma utrymmen och mötesplatser på universitetet. Studenterna på Ångström är mest nöjda, där är 14 % mycket nöjda och 4 % nöjda med gemensamma utrymmen och mötesplatser. Både Polacksbacken och Engelska parken visar också ganska bra resultat. Studenterna på Seminariet drar ner genomsnittet avsevärt även här. Där är bara 7 % av studenterna nöjda och 57 % missnöjda med tillgången till gemensamma utrymmen och mötesplatser. Om man bortser från Seminariet har Munken sämst resultat med 29 % missnöjda och 28 % nöjda. 18

19 i) Sammanfattningsvis hur nöjd eller missnöjd är du med tillgången på lokaler och utrustning? Av det här diagrammet kan man avläsa att studenterna överlag är övervägande ganska nöjda med tillgången på lokaler och utrustning. Endast få av de tillfrågade är inte alls nöjda eller mycket nöjda; de flesta rankar svaret någonstans på mitten. Detta är intressant att jämföra med delfrågorna ovan, eftersom fler studenter har starkare meningar om dem, dvs. är inte alls nöjda eller mycket nöjda. Om man frågar hur nöjd studenten är överlag, är hon alltså mer benägen att ange någonstans mitt på skalan. Mest nöjda med tillgången till lokaler och utrustning är studenterna på Ångström, där 55 % säger sig vara nöjda och 1 % missnöjda. Engelska parken har nästan lika gott resultat, med 5 % nöjda och 15 % missnöjda. Seminariet drar som väntat ner medelvärdet med hela 71 % missnöjda och 4 % nöjda. Bortsett från Seminariet har BMC sämst resultat. Där är precis lika många studenter missnöjda som nöjda med tillgången till lokaler och utrustning (24 %), och resten svarar mitt på skalan. 1. Hur nöjd eller missnöjd är du med kvalitet och funktion när det gäller följande på det campus där du bedriver huvuddelen av dina studier? a) Plats för självstudier, såsom grupprum, rum för praktisk verksamhet, platser i biblioteket

20 Som vi kan läsa av diagrammet ovan är fler studenter nöjda än missnöjda med kvaliteten på platserna för självstudier vid Uppsala universitet. Igen är det Ångström som har bäst resultat, där är 3 av 4 studenter nöjda eller mycket nöjda med kvalitet och funktion på självstudieplatserna. Polacksbacken har 64 % nöjda studenter och 6 % missnöjda, vilket också är väldigt bra i jämförelse med de andra. Seminariet drar åter igen ner genomsnittet. 77 % av studenterna där är missnöjda med kvaliteten på självstudieplatserna och endast 6 % är nöjda. Munken har näst sämst resultat, med en tredjedel missnöjda studenter. b) Undervisningslokaler Majoriteten av Uppsala universitets studenter är nöjda med kvaliteten på universitetets undervisningslokaler. Flest nöjda studenter hittar vi på Gamla Torget, där 71 % är nöjda och 7 % är missnöjda. Sämst resultat ser vi återigen på Seminariet med 44 % missnöjda och 16 % nöjda, och näst sämst på Munken, med 37 % missnöjda och 28 % nöjda. c) Tekniska hjälpmedel såsom datorer, kopiatorer, nätverks- och eluttag

21 Uppsala universitets studenter verkar överlag varken nöjda eller missnöjda med kvaliteten på universitetets tekniska hjälpmedel såsom datorer, kopiatorer, nätverksoch eluttag. Flest nöjda studenter (47 %) har Ångström, och minst nöjda studenter (4 %) har Seminariet, där 8 % av studenterna är missnöjda med de tekniska hjälpmedlens kvalitet och funktion. Näst sämst resultat har BMC, där var tredje tillfrågad säger sig vara inte nöjd eller inte alls nöjd med kvalitet och funktion på de tekniska hjälpmedlen på campus. d) Matplatser, inklusive mikrovågsugnar Uppsala universitets studenter verkar överlag varken nöjda eller missnöjda med kvaliteten på universitetets matplatser. Flest nöjda studenter (45 %) hittar vi på Engelska parken, och flest missnöjda studenter hittar vi förutom Seminariet, där nästan två tredjedelar av studenterna är missnöjda, på BMC, där ingen är mycket nöjd och 52 % är inte nöjda eller inte alls nöjda med kvaliteten på matplatserna. e) Caféer och restauranger

22 Överlag är studenterna mer nöjda än missnöjda med kvaliteten på universitetets caféer och restauranger. Flest nöjda studenter hittar vi på Engelska parken (46 %), och flest missnöjda studenter hittar vi på Munken, där 46 % är missnöjda och 29 % är nöjda med kvaliteten på caféerna och restaurangerna. f) UTGÅR, otydlig fråga g) Lugna platser, platser för avkoppling Igen ser vi ett generellt missnöje vad gäller platser för avkoppling på universitetet. En stor majoritet är missnöjd med kvalitet och funktion på universitetets lugna platser. Värst ser det ut på Seminariet (85 % missnöjda), men även på Munken och BMC är det ganska illa, där över hälften av de tillfrågade säger att de inte eller inte alls är nöjda med kvaliteten på de lugna platserna på campus. Flest nöjda hittar vi på Ångström (27 %) och Polacksbacken (22 %). h) Gemensamma utrymmen och mötesplatser

23 De tillfrågade är överlag lite mer nöjda än missnöjda med kvaliteten på universitetets gemensamma utrymmen och mötesplatser. Ångström och Polacksbacken drar upp genomsnittet med 52 respektive 5 % nöjda studenter. På Seminariet är 55 % missnöjda med kvaliteten på gemensamma utrymmen och mötesplatser. Näst sämst resultat har Munken, med 37 % missnöjda och 16 % nöjda studenter. i) Sammanfattningsvis hur nöjd eller missnöjd är du med kvalitet och funktion på lokaler och utrustning? Av det här diagrammet kan man avläsa att studenterna överlag är ganska nöjda eller varken nöjda eller missnöjda med kvalitet och funktion på universitetets lokaler och utrustning. Endast få av de tillfrågade är inte alls nöjda eller mycket nöjda; de flesta rankar frågan någonstans på mitten. Jämfört med de andra delfrågorna under fråga 1 stämmer detta bra överens. De flesta studenterna anger att det är varken nöjda eller missnöjda vad gäller kvalitet och funktion på universitetets lokaler och utrustning. 2.4 Social/Psykisk studie-/arbetsmiljö Denna del av undersökningen kartlägger hur studenterna uppfattar sin psykiska och sociala arbetsmiljö, dvs. kvaliteten på lärarna, arbetsformerna och examinationsformerna, stämningen på kursen, osv. Svaren i denna del har vi valt att kommentera uppdelat på fakultet, eftersom det är fakulteten snarare än campus som har inflytande på den psykiska studiemiljön. 23

24 11. Hur nöjd eller missnöjd är du med följande? (1= inte nöjd alls, 5= mycket nöjd) a) Lärarnas förmåga att förmedla kunskap En mycket stor majoritet är ganska nöjd eller varken nöjd eller missnöjd med lärarnas förmåga att förmedla kunskap. Bäst resultat har Teologiska och Språkvetenskapliga fakulteten med 82 respektive 79 % nöjda deltagare. Sämst resultat har Utbildningsvetenskapliga fakulteten, där en fjärdedel av de tillfrågade är missnöjda med lärarnas förmåga att förmedla kunskap. En fjärdedel är nöjda och hälften är varken nöjda eller missnöjda. b) Lärarnas återkoppling på dina prestationer Flera är missnöjda än nöjda med lärarnas återkoppling på studenternas prestationer. Utbildningsvetenskapliga fakulteten får sämst resultat med 6 % missnöjda och 1 % ganska nöjda med lärarnas återkoppling. Teologiska och Språkvetenskapliga 24

25 fakulteten har flest nöjda studenter. Där är ca hälften av de tillfrågade studenterna nöjda eller mycket nöjda med lärarnas återkoppling på studenternas prestationer. c) Lärarnas förmåga att inspirera dig i dina studier Något fler tillfrågade är nöjda än inte nöjda med lärarnas förmåga att inspirera. Igen är det Teologiska och Språkvetenskapliga fakulteten som har flest nöjda studenter (68 respektive 55 %), medan Utbildningsvetenskapliga fakulteten har mycket nedslående resultat med bara 1 % nöjda och 52 % missnöjda deltagare. Diagrammet för Utbildningsvetenskapliga fakulteten ser ut så här: 11 c) Utbildningsvetenskap

26 d) Lärarnas tillgänglighet Betydligt fler studenter vid Uppsala universitet är nöjda än missnöjda med lärarnas tillgänglighet. Även här får Teologiska och Språkvetenskapliga fakulteterna bäst resultat med 59 respektive 62 % nöjda deltagare, medan Utbildningsvetenskapliga fakulteten har 35 % missnöjda och bara 2 % nöjda deltagare. Därefter kommer Juridiska fakulteten med 28 % missnöjda och 33 % nöjda deltagare. e) Tydligheten på de krav som ställs på dig i dina studier De flesta är nöjda eller varken nöjda eller missnöjda med tydligheten på de krav som ställs på en i studierna. Flest missnöjda studenter hittar vi åter igen på Utbildningsvetenskapliga fakulteten (44 %). Därefter kommer Farmacevtiska fakulteten, där en tredjedel av studenterna inte är nöjda med tydligheten på de krav som ställs. Tydligast med kraven verkar man vara på Språkvetenskapliga fakulteten, där 59 % av de tillfrågade är nöjda, och på Teologiska fakulteten, där precis hälften av de tillfrågade är nöjda med tydligheten på de krav som ställs på studenterna. 26

27 f) Examinationsformerna De allra flesta av de tillfrågade studenterna vid Uppsala universitet är nöjda med examinationsformerna. Mycket få är inte alls nöjda med examinationsformerna (endast 23 personer). De flesta av dessa kommer från Samhällsvetenskapliga fakulteten och Utbildningsvetenskapliga fakulteten. g) Utbildningens relevans för ditt framtida yrkesliv En klar majoritet av de tillfrågade är nöjda med utbildningens relevans för det framtida yrkeslivet. Flest missnöjda hittar vi på Historisk-filosofiska fakulteten, medan det på Farmacevtiska fakulteten inte är någon av de tillfrågade som är missnöjda med utbildningens relevans för det framtida yrkeslivet. 27

28 h) Arbetsformerna i din utbildning (eg. seminarier, grupparbete, m.m.) De flesta är nöjda med arbetsformerna i utbildningen. Mycket få är inte alls nöjda, och ganska få är inte nöjda. Bäst resultat har Juridiska fakulteten med 71 % nöjda och 5 % missnöjda deltagare. Sämst resultat har Utbildningsvetenskapliga fakulteten, där bara 35 % är nöjda och var femte tillfrågade är missnöjd med arbetsformerna i utbildningen. i) Möjligheter till studentinflytande på din utbildning Marginellt flera är nöjda än missnöjda med möjligheterna till studentinflytande på utbildningen. Här drar Farmacevtiska fakulteten upp genomsnittet, med 86 % nöjda och bara 5 % missnöjda. Därefter har Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten bäst resultat, där 58 % av de tillfrågade ar nöjda med möjligheterna till studentinflytande. Utbildningsvetenskapliga fakulteten har flest missnöjda svar; nästan hälften av de tillfrågade (49 %) är missnöjda med möjligheterna till studentinflytande på utbildningen. Därefter kommer Samhällsvetenskapliga fakulteten med 23 % missnöjda och 25 % nöjda svar. 28

29 j) Sammanfattningsvis, hur nöjd eller missnöjd är du med den kurs du läser just nu? Överlag är de flesta nöjda med den kurs de läser i ögonblicket. Överlag får undervisningen alltså ganska gott betyg. Bäst resultat hittar vi på Språkvetenskapliga och Teologiska fakulteterna, där drygt sjuttio procent av de tillfrågade säger sig vara nöjda eller mycket nöjda med kursen. Utbildningsvetenskapliga fakulteten får igen sämst resultat, där endast 19 % är nöjda och 41 % missnöjda med den kurs de läser i ögonblicket. Näst sämst resultat får Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten med 14 % missnöjda deltagare. 12. I vilken grad instämmer du i följande påståenden? (1=stämmer inte alls, 5= stämmer helt) a) Det är god stämning på min kurs

30 De allra flesta anser att det är god stämning på kursen, vilket är ett mycket glädjande resultat, speciellt med tanke på att vikten av att ha god stämning på kursen rankas mycket högt av studenterna (se fråga 17). Igen får Teologiska fakulteten bäst resultat med 86 % nöjda tillfrågade, men både Samhällsvetenskapliga fakulteten, Språkvetenskapliga fakulteten, Historisk-filosofiska fakulteten och Teknisknaturvetenskapliga fakulteten har närmare 8 % nöjda deltagare. Sämst betyg får Utbildningsvetenskapliga fakulteten med 45 % nöjda och 15 % missnöjda deltagare. b) Relationerna mellan studenterna på min kurs präglas av stark gemenskap De flesta anser att detta påstående stämmer ganska bra, eller att det varken är sant eller falskt. Mest gemenskapskänsla verkar det finnas på Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, där var fjärde tillfrågade student anser att påståendet stämmer helt och 44 % anser att det stämmer. Flest negativa svar fick vi från Farmacevtiska fakulteten, där 38 % ansåg att detta inte stämde. Hela 24 % av dessa ansåg att påståendet inte stämmer alls. Här måste påminnas om att det totala antalet svar från Farmacevtiska fakulteten var 21 stycken, alltså för få för att kunna dra några allmänna slutsatser. 3

31 c) Jag har studiekamrater att arbeta med när jag behöver det Det här diagrammet är mycket glädjande, och visar att en stor majoritet har studiekamrater att arbeta med när de behöver det. Få anser att detta inte stämmer. De flesta av dessa studerar på Historisk-filosofiska och Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Något som är lite överraskande med denna fråga om man jämför med frågan över, är att Farmacevtiska fakulteten här uppvisar bäst resultat, med 95 % av deltagarna som svarar att de har studiekamrater att arbeta med när det behöver det, samtidigt som ju 69 % av deltagarna från Farmacevtiska fakulteten svarade att relationerna på kursen inte präglades av stark gemenskap. 87 % av deltagarna på Utbildningsvetenskapliga fakulteten svarar att de har studiekamrater att arbeta med när de behöver det, och 85 % av deltagarna på Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten svarar samma sak. Sämst resultat ser vi på Teologiska och Språkvetenskapliga fakulteterna, där 18 respektive 16 procent av deltagarna svarar att de inte har studiekamrater att arbeta med när de behöver det. d) Den hårda konkurrensen på kursen gör att samarbetet mellan studenter fungerar dåligt (1= stämmer inte alls, 5= stämmer helt)

32 Även denna fråga har fått glädjande resultat. Endast 6 personer svarade stämmer helt. Alla dessa personer kommer från olika fakulteter. De allra flesta anser att detta inte stämmer alls, vilket anger att det överlag är god stämning, vänskap och laganda mellan studenterna vid Uppsala universitet. Sämst resultat fann vi på Farmacevtiska och Juridiska fakulteten, där 14 respektive 12 procent ansåg att påståendet stämmer. e) Har du besvärats av psykiska eller fysiska symptom, som du relaterar till studiemiljön? Ej tillämpbar/ ej svar Ja Nej 162 personer, eller 18 % av de tillfrågade svarar att de besväras av psykiska eller fysiska symptom som de relaterar till studiemiljön. Detta är mer än var sjätte student, och kan anses oroväckande. Vilka symptom det är frågan om har deltagarna specificerat i egna kommentarer. Sammanfattningsvis rör det sig mest om psykiska symptom i form av stress. Vad gäller fysiska symptom är de ofta relaterade till stress eller till dåliga lokaler med bl.a. syrebrist och låga temperaturer, som till exempel huvudvärk, magont och ryggproblem. 32

33 13. Har du upplevt att något utav följande har varit ett stort hinder för att du ska lyckas i din kurs? (Flera alternativ möjliga) Hinder Ja (%) Nej (%) Vet (%) ej Ej (%) svar a) Ekonomi b) Språksvårigheter c) Fysisk sjukdom d) Psykisk ohälsa eller stress e) Annan funktionsnedsättning f) Familjeförhållanden g) Andra relationer h) Brist på sociala kontakter i) Egna eller närstående problem med alkohol/droger j) Annat (se nedan) Svaren till denna fråga har vi valt att framställa sammantaget för alla campus och fakultet, eftersom de eventuella hinderna för att lyckas i kurserna sannolikt inte är relaterade till campus eller fakultet. Undantag är frågorna c) Fysisk sjukdom och d) Psykisk ohälsa eller stress, som kan bero på faktorer som avhänger av campus eller fakultet. Vid granskning av svaren till fråga 13 c), kan vi se att alla campus ligger på 4-5 % när det gäller studenter som upplever att fysisk sjukdom har varit ett stort hinder för att lyckas i kursen. Seminariet avviker, där upplever ca 8 % av deltagarna att fysisk sjukdom har varit ett stort hinder för att lyckas. Om man kopplar detta till den information som kommit fram av svaren till fråga 9, kan man tolka detta som att den dåliga fysiska arbetsmiljön på campus Seminariet skulle kunna ha haft inverkan på studenternas fysiska hälsa. Det som först och främst är slående med tabellen ovan är dock den höga andelen tillfrågade som upplevt att psykisk ohälsa eller stress har varit ett stort hinder för att lyckas på kursen. Var fjärde student svarar att så har varit fallet. Uppdelat per fakultet ser svaren till 13 d) ut på följande sätt: 33

34 13 d) Har du upplevt att psykisk ohälsa eller stress har varit ett stort hinder för att du ska lyckas i din kurs? Farmacevtiska fakulteten Farmacevtiska fakulteten Ej svar/ Vet ej Ja Nej 29 % av deltagarna från Farmacevtiska fakulteten svarade att psykisk ohälsa eller stress har varit ett hinder för att lyckas med studierna. Historisk-filosofiska fakulteten Historisk-filosofiska fakulteten Ej svar/ Vet ej Ja Nej 23 % av deltagarna från Historisk-filosofiska fakulteten svarade att psykisk ohälsa eller stress har varit ett hinder för att lyckas med studierna. 34

35 Juridiska fakulteten Juridiska fakulteten Ej svar/ Vet ej Ja Nej 27 % av deltagarna från Juridiska fakulteten svarade att psykisk ohälsa eller stress har varit ett hinder för att lyckas med studierna. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Ej svar/ Vet ej Ja Nej 27 % av deltagarna från teknisk-naturvetenskapliga fakulteten svarade att psykisk ohälsa eller stress har varit ett hinder för att lyckas med studierna. 35

36 Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten Ej svar/ Vet ej Ja Nej 21 % av deltagarna från Samhällsvetenskapliga fakulteten svarade att psykisk ohälsa eller stress har varit ett hinder för att lyckas med studierna. Språkvetenskapliga fakulteten Språkvetenskapliga fakulteten Ej svar/ Vet ej Ja Nej 22 % av deltagarna från Språkvetenskapliga fakulteten svarade att psykisk ohälsa eller stress har varit ett hinder för att lyckas med studierna. 36

37 Teologiska fakulteten Teologiska fakulteten Ej svar/ Vet ej Ja Nej 55 % av deltagarna från Teologiska fakulteten (12 av 22 personer) svarade att psykisk ohälsa eller stress har varit ett hinder för att lyckas med studierna. Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten Ej svar/ Vet ej Ja Nej 38 av 18 studenter (35 %) från utbildningsvetenskapliga fakulteten svarade att psykisk ohälsa eller stress har varit ett hinder för att lyckas med studierna. 37

38 14. Hur nöjd eller missnöjd är du med den service eller hjälp du fått från universitetet ifråga om? (1= inte nöjd alls, 5= mycket nöjd) a) Administrativ service som registrering, intyg, mm % av de tillfrågade är missnöjda med universitetets administrativa service. b) Användning av universitetsbibliotekets tjänster % av de tillfrågade är missnöjda med universitetets administrativa service. 38

39 c) Studieplanering eller diskussion kring din studiesituation % av de tillfrågade är nöjda med universitetets hjälp till studieplanering eller diskussion kring den egna studiesituationen. d) Information eller diskussion kring studier eller praktik utomlands % av de tillfrågade är nöjda med den information de fått från universitetet kring studier eller praktik utomlands. 35 % är missnöjda. 39

40 e) Din fysiska eller din psykiska hälsa % av de tillfrågade är nöjda med den hjälp de fått från universitetet i fråga om sin fysiska eller psykiska hälsa. 15 % är missnöjda. f) Att planera/förbereda dig inför arbetslivet/tiden efter studierna % av de tillfrågade är nöjda med den hjälp de fått från universitetet i fråga om att planera inför arbetslivet. 29 % är missnöjda. 4

41 g) Sammanfattningsvis, hur nöjd eller missnöjd är du med de stödtjänster som UU erbjuder? Igen svarar majoriteten mitt på skalan när det handlar om hur nöjd man är överlag. Mest nöjda är de tillfrågade på Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, där 34 % är nöjda och bara 6 % är missnöjda med de stödtjänster som Uppsala universitet erbjuder. Sämst resultat får igen Utbildningsvetenskapliga fakulteten med 15 % nöjda och 17 % missnöjda deltagare. Efter fråga 14 d) gavs deltagarna möjligheten att skriva kommentarer. Kommentarerna präglas av missnöje med bristen på information om utlandsstudier, speciellt från studenterna på Historisk-filosofiska fakulteten. Det efterfrågas även bättre och mer studievägledning, bland annat från Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. På Samhällsvetenskapliga fakulteten handlar kommentarerna om allt från bra studievägledning till icke-befintlig sådan, och flera studenter från Samhällsvetenskapliga fakulteten anger att servicen från universitetspersonalen är dålig. Flera av studenterna från Utbildningsvetenskapliga fakulteten kommenterar att studievägledarna på lärarutbildningen är dåliga och att ILU är mycket dåliga på att informera studenterna i allmänhet. Sammantaget handlar många av kommentarerna om att man själv inte har sökt hjälp och därför inte vet om den finns. Flera säger också att där man har uppsökt stöd har man fått det. Annars kan även nämnas klagomål på sena registreringar och för dålig information kring tentamen. 41

42 15. Har du personligen upplevt att du blivit diskriminerad eller kränkt på grund av? (Flera alternativ möjliga) a) Kön Diskriminering: kön Ej svar/ Vet ej Ja Nej 3 % av de tillfrågade har upplevt att de blivit diskriminerade eller kränkta pga. kön. b) Könsöverskridande identitet eller uttryck Könsöverskridande identitet/uttryck Ej svar/ Vet ej Ja Nej 1 % av de tillfrågade har upplevt att de blivit diskriminerade eller kränkta pga. könsöverskridande identitet eller uttryck. 42

43 c) Ålder Diskriminering: ålder Ej svar/ Vet ej Ja Nej 3 % av de tillfrågade har upplevt att de blivit diskriminerade eller kränkta pga. ålder. d) Sexuell läggning Diskriminering: sexuell läggning Ej svar/ Vet ej Ja Nej,5 % av de tillfrågade har upplevt att de blivit diskriminerade eller kränkta pga. sexuell läggning. 43

44 e) Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Ej svar/ Vet ej Ja Nej,4 % av de tillfrågade har upplevt att de blivit diskriminerade eller kränkta pga funktionsnedsättning. f) Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Ej svar/ Vet ej Ja Nej 1,3 % av de tillfrågade har upplevt att de blivit diskriminerade eller kränkta pga. etnisk tillhörighet. 44

45 g) Religion Diskriminering: religion Ej svar/ Vet ej Ja Nej 1,2 % av de tillfrågade har upplevt att de blivit diskriminerade eller kränkta pga. religion. h) Social tillhörighet Social tillhörighet Ej svar/ Vet ej Ja Nej 1,4 % av de tillfrågade har upplevt att de blivit diskriminerade eller kränkta pga. social tillhörighet. 45

46 16. Om du har blivit utsatt för diskriminering, vem har diskriminerat dig? (Flera alternativ möjliga) a) Lärare/handledare Diskriminerade av lärare/handledare (%) farmfak histfil juridisk teknat samfak språk teologi utbildning Figuren visar hur många procent av de tillfrågade på varje fakultet som känner sig diskriminerade av sin lärare eller sin handledare. Siffrorna är inte statistiskt säkerställda eftersom urvalet är så litet, till exempel utgörs de 4,5 procenten på teologiska fakulteten av bara 1 person. Dock bör man ta figuren som en indikation på hur det kan se ut, speciellt på utbildningsvetenskapliga fakulteten, där 14 av 18 tillfrågade har svarat ja på frågan. b) Andra studenter Diskriminerade av andra studenter (%) farmfak histfil juridisk teknat samfak språk teologi utbildning På teologiska fakulteten har 3 av 22 känt sig diskriminerade av andra studenter, på farmacevtiska fakulteten 2 av 21, på juridiska fakulteten 6 av 55 och på utbildningsvetenskapliga fakulteten 8 av

47 c) Annan personal på UU Diskriminerade av annan UU-oersonal 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 farmfak histfil juridisk teknat samfak språk teologi utbildning Diskriminering från annan personal på universitetet verkar inte vara något problem överlag. Kanske kan det utgöra ett problem på Utbildningsvetenskapliga fakulteten, där 4 av 18 deltagare har svarat ja på frågan. d) Personal under externt utbildningsmoment (eg. på praktik) Diskriminerade av externt personal farmfak histfil juridisk teknat samfak språk teologi utbildning Diskriminering från personal under externa utbildningsmoment så som praktik verkar inte utgöra något särskilt problem på Uppsala universitet, bortsett möjligen från på Utbildningsvetenskapliga fakulteten, där 6 av 18 tillfrågade svarade ja på frågan. 47

48 17. Prioritera de olika områden/meningar som anges nedan i den ordning som du tycker ar viktigast Utbildning Tillgång till lokaler och utrustning Lokalernas och utrustningens kvalitet och funktion Introduktion till universitetsstudier/utbildningen Stämningen på utbildningen De stödtjänster som UU erbjuder Jämlikhet Deltagarnas svar sammanlagda ger följande prioritering: Utbildning Stämningen på utbildningen Jämlikhet Tillgång till lokaler och utrustning Lokalernas och utrustningens kvalitet Introduktion till utbildningen Stödtjänster som UU erbjuder Utbildningen anses viktigast av de flesta, och därefter kommer stämningen på utbildningen. Tillgången till lokaler och utrustning och jämlikhet kommer på delad tredjeplats. 48

49 3. ANALYS OCH KOMMENTARER 3.1 Inledning I det här kapitlet kommer vi att göra en sammanfattande analys av resultaten som redovisades ovan. Analysen kommer, precis som resultatredovisningen, delas in i tre delar: allmän information, fysisk arbetsmiljö och social/psykisk studie-/arbetsmiljö. 3.2 Analys Allmän information Deltagarna i enkätundersökningen var 915 till antalet. Det kan diskuteras huruvida deltagarna utgör en representativ grupp studenter, både för Uppsala universitet och för sina respektive campus och fakultet. Om man till exempel tar svaren på fråga 8) om deltagarnas sexuella identitet, skulle man kunna säga att gruppen inte är representativ, eftersom många fler identifierar sig som heterosexuella och många färre som homosexuella än det som enligt RFSU räknas vanligt i befolkningen i allmänhet. Detta skulle kunna förklaras av att en stor del av de tillfrågade inte vill identifiera sig med något som avviker från normen, inte vill identifiera sin sexualitet över huvud taget (7 %) eller inte vill svara ärligt på en så personlig fråga i en enkät. De flesta av de tillfrågade är mellan 21 och 3 år, och hela 21 % var under 2 år gamla. 19 % hade läst bara en termin på universitetet. Det är alltså en ovanligt ung studentgrupp som har svarat på undersökningen. 56 % identifierar sig som kvinnor och 38 % identifierar sig som män, vilket inte är så långt ifrån situationen på universitetet överlag Fysisk arbetsmiljö Gällande den fysiska arbetsmiljön på Uppsala universitet fann vi att de tillfrågade överlag är nöjda med undervisningslokalerna, både vad gäller tillgången till undervisningslokaler och lokalernas kvalitet. Övervägande nöjda är de också med tillgången till och kvaliteten på tekniska hjälpmedel, matplatser, caféer och restauranger samt gemensamma utrymmen och mötesplatser. Det område där studenterna generellt är missnöjda med sin fysiska arbetsmiljö är först och främst tillgången till lugna platser och platser för avkoppling på universitetet. Även med kvaliteten på de lugna platser som finns råder övervägande missnöje. Förövrigt nämner deltagarna i sina kommentarer om den fysiska arbetsmiljön problem som kalla lokaler, dålig luft och obekväma sittplatser. Förbättringar önskas även när det gäller tillgången till platser för självstudier, såsom grupprum, rum för praktisk verksamhet och platser i biblioteken. Kvaliteten på dessa verkar studenterna dock ganska nöjda med. 49

50 Seminariet utmärker sig genom att vara det campus där flest tillfrågade är missnöjda med den fysiska arbetsmiljön. På något så när samtliga frågor som handlar om den fysiska arbetsmiljön har Seminariet mycket sämre resultat än andra campus. Nu har studenterna där från och med vårterminen 21 flyttats till campus Blåsenhus, där det förhoppningsvis står betydligt bättre till med lokaler, matplatser, mötesplatser och platser för självstudier. Angående tekniska hjälpmedel har Uppsala studentkår redan fått in en hel del klagomål från Blåsenhus, eftersom det nästan inte finns några allmänna datorer där, utan studenterna förväntas ha sin egen dator. Vi hoppas att universitetet och de ansvariga för campus Blåsenhus inför de åtgärder som krävs för att studenterna har goda förutsättningar för att kunna lyckas med sitt arbete. Överlag rankar studenterna sin fysiska arbetsmiljö någonstans mitt på skalan. Endast i fråga om undervisningslokalerna ser vi ett övervägande positivt resultat, annars är det endast marginellt flera som är nöjda än missnöjda. Universitetet har med andra ord mycket kvar innan studenterna kan skryta om sin fysiska arbetsmiljö Social/Psykisk studie-/arbetsmiljö Stress Den psykiska studiemiljön präglas tyvärr för många studenter av stress. 25 % av de tillfrågade uppger att de upplevt att psykisk ohälsa eller stress har varit ett stort hinder för att lyckas på kursen. 18 % av de tillfrågade uppger att de besvärats av psykiska eller fysiska symptom som de relaterar till studiemiljön. Att färre personer svarar ja på den sistnämnda frågan jämfört med den förstnämnda, tror vi har att göra med olika uppfattningar av ordet besvärats och ordet symptom, som kan tolkas i olika grader. Det vanligaste psykiska symptomet är stress. De vanligaste fysiska symptomen, vilka i många fall är relaterade till stress, är huvudvärk, trötthet, magproblem och ryggont. Lärarnas prestationer Positivt är att mycket få av de tillfrågade är missnöjda med lärarnas förmåga att förmedla kunskap. De är också nöjda med lärarnas tillgänglighet. Deltagarna är aningen mer nöjda än missnöjda med lärarnas förmåga att inspirera, medan något fler är missnöjda än nöjda med lärarnas återkoppling på studenternas prestationer. Det finns alltså rum för förbättring vad gäller återkoppling och inspiration från universitetets lärare. Detta gäller särskilt för lärarna vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, där deltagarna är väldigt mycket mer missnöjda med sina lärare än vid de andra fakulteterna. Utbildningens utformning och relevans När det gäller examinationsformerna och arbetsformerna i utbildningen är studenterna överlag nöjda, och det samma gäller för tydligheten på de krav som ställs till studenterna i deras studier. Deltagarna är dessutom överlag nöjda med kursen de läser just nu. Deltagarna är också nöjda med utbildningens relevans för deras framtida yrkesliv. Hur svaren på denna fråga fördelar sig på de olika fakulteterna speglar naturligtvis hur yrkesinriktade utbildningarna på de olika fakulteterna är och hur arbetsmarknaden ser ut. Få är till exempel missnöjda på Teknisk-naturvetenskapliga 5