1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter"

Transkript

1 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2007 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1150 kpl Upplaga 1150 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Maksuttomia tuotteita ja palveluita >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Det allmänna ekonomiska läget 3 Den kommunala ekonomin under Skatteinkomsternas utveckling Skattefrågor 5 Redovisningarna av kommunalskatt för år 2007 Beräkningen av skogsposten ändras Utdelningen för skatteåret 2007 Skattekorten 2007 Naturaförmånsvärden 2007 Skattefria resekostnadsersättningar 2007 Skattestyrelsens anvisning om avdrag för fastigheter och om korrigering av avdrag Momsbehandling av service som tillhandahålls genom samarbetsavtal EU utvidgades Sida Statsandelarna Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Genomsnittliga fastighetsskattesatser Övergångsutjämningen Den allmänna statsandelen Statsandelen för social- och hälsovård Övriga kalkylerade grunder Statsandelen för undervisning och kultur Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter Socialskyddsavgifter Arbetslöshetsförsäkringsavgifter Pensionsavgifter SatPL-pensionsavgift KaPL- och KoPL-avgifterna slopas Bokföringsanvisningar 20 Nya allmänna anvisningar från kommunsektionen Ändring av de övriga allmänna anvisningarna Förändringar som gäller koncernbokslut Tidtabellen för tillämpning av ändringarna i bokföringslagen (affärsverk) Utlåtanden av kommunsektionen Grund- och dröjsmålsräntan Handbok om förskottsuppbörd för kommunerna och samkommunerna 27 Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2007 (bilaga 2) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringsanals , md (bilaga 6b) Centrala indextal och prognoser för dem (bilaga 7) Kommuner som har rätt till fjärrortstillägg (bilaga 8) Statsrådets förordning nr 1332 om ändring av 1 i statsrådets förordning om fjärrortskoefficienter som används vid beräkning av social- och hälsovårdens statsandel (bilaga 9) Statsandel/Finansiering 2007 Undervisning och kultur (bilaga 10) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2007 (bilaga 11) Statsandelen år 2007 (VOS6SL) (bilaga 12) Finansieringsandelen för undervisning och kultur 2007 (bilaga 13) Utlåtande om täckning av underskott ur grundkapitalet (bilaga 14) Utlåtande om kommunfakturering i hälsovårdsdistrikt (bilaga 15) Blankett för publikationsbeställning (bilaga 16) 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

3 Det allmänna ekonomiska läget Den ekonomiska tillväxten år 2006 blev snabbare än väntat. Totalproduktionen ökade under årets tre första kvartal med över sex procent jämfört med motsvarande period året innan. Delvis beror den snabba tillväxten på den låga jämförelsenivån: strejken inom pappersindustrin minskade produktionen kännbart sommaren Produktionen ökade ändå inom nästan alla huvudsektorer. Konjunkturförväntningarna är fortfarande höga. Finansministeriet bedömer att totalproduktionen år 2006 har ökat med nästan sex procent och att tillväxttakten sjunker till omkring tre procent år Konsumentprisindex steg i fjol med omkring 1,5 procent. Inflationstrycket stävjades av att euron förstärktes i förhållande till dollarn och av att världsmarknadspriset på råolja sjönk. Kostnadstrycket i vårt land var också ringa bland annat tack vare den goda produktivitetsutvecklingen. År 2007 beräknas konsumentpriserna stiga nästa lika mycket som år 2006, dvs. med cirka 1,5 procent. Arbetslöshetsgraden var i fjol i genomsnitt under åtta procent. Den beräknas sjunka med omkring en halv procentenhet år Sysselsättningsgraden har förbättrats under de två senaste åren och den beräknas stiga ytterligare år De sysselsattas andel av befolkningen i arbetsför ålder blir då omkring 70 procent. Bilaga 1 innehåller uppgifter och uppskattningar om utvecklingen av totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin Uppskattningarna och prognoserna för 2006 och 2007 bygger till största delen på finansministeriets konjunkturprognos från december Bilaga 2 innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av de viktigaste ekonomiska variablernas utveckling år Den kommunala ekonomin Kommunernas och samkommunernas lönesumma ökade i fjol med omkring 3,5 procent, dvs. en aning långsammare än året innan. Kommunsektorns lönesumma ökade till följd av att inkomstnivån steg med omkring tre procent och till följd av större arbetsinsats och strukturförändringar. År 2007 kommer kommunsektorns genomsnittliga inkomstnivå att öka långsammare, bland annat för att det inkomstpolitiska avtalet inte innehåller allmänna förhöjningar för Å andra sidan har löneutvecklingsprogrammet och eventuella löneglidningar en höjande effekt på inkomstnivån i kommunsektorn. Kommunernas förtjänstnivåindex beräknas år 2007 stiga till i genomsnitt omkring 2,5 procent på årsnivå. Utöver förändringarna i inkomstnivån påverkas hela den kommunala lönesummans utveckling bland annat av hur kommunerna och samkommunerna beslutar organisera sin verksamhet. Kommunsektorns lönesumma väntas växa med cirka 3 procent år I bilaga 3 ges uppgifter och uppskattningar om faktorer som inverkar på lönesummans utveckling inom kommunsektorn Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter för 2007 har fastställts. De behandlas närmare under en egen rubrik i informationsbladet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007 3

4 I bilaga 4 anges kommunarbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter för Tabellen visar kommunarbetsgivarens genomsnittliga socialförsäkringsavgiftsprocent. Pensionsförsäkringsavgifterna har viktats i kalkylen så att KomPL-avgiftens relativa andel är 90 procent och SPL-avgiftens andel 10 procent. Siffrorna anger storleken på den genomsnittliga socialförsäkringsavgiften. Kommunsektorns kostnadsnivå har under de senaste åren stigit rätt snabbt. Medan till exempel konsumentprisindex steg från poängtalet 100 år 2000 till 108 år 2006, dvs. åtta procent, steg prisindex för basservicen under samma period med omkring 21 procent, dvs. med i genomsnitt 3,3 procent per år. År 2006 steg indexet med nästan enligt trenden, men år 2007 kommer stegringen att avta något för att kommunsektorns inkomstnivå inte stiger lika fort som tidigare. Bilaga 7 anger utvecklingen av vissa indextal som är viktiga för den kommunala ekonomin och prognoser för 2007 och Skatteinkomsternas utveckling År 2006 ökade kommunernas skatteredovisningar med 6,4 procent, dvs. 1,5 procent mer än vad som förutspåddes för ett år sedan. Sammanlagt närmare 15,2 miljoner euro redovisades i skatteinkomster till kommunerna. Kommunalskatteredovisningarna uppgick till 13,13 miljarder euro år 2006, medan prognosen för ett år sedan var nästan hundra miljoner mindre. Den snabba ökningen av kommunalskatteredovisningarna, 6,2 procent, berodde på att förvärvsinkomsterna ökade snabbare än väntat och att inga betydande förändringar skedde i grunderna för avdrag i kommunalbeskattningen. Samfunds- och fastighetsskatterna ökade också mer än beräknat. År 2007 beräknas kommunernas skatteredovisningar öka en aning långsammare än året innan. Skatteinkomsterna väntas växa med 5,7 procent och beloppet uppskattas till drygt 16 miljarder euro. Redovisningarna av kommunalskatt beräknas öka med 5,7 procent. Förvärvsinkomsternas uppskattade tillväxt på 3,6 procent och det minskade förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen ger en större skattebas. Totalt 106 kommuner har höjt sin inkomstskattesats för Redovisningarna av kommunalskatt kommer år 2007 att uppgå till nästan 13,9 miljarder euro. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2007 uppskattas till omkring 1,3 miljarder euro. Det gynnsamma ekonomiska läget kan ge företagen bättre resultat än väntat och därigenom större samfundsskatteinkomster. Redovisningarna av fastighetsskatt beräknas uppgå till 820 miljoner euro. Bilaga 5 beskriver utvecklingen av kommunernas skatteinkomster enligt skatteslag under Siffrorna bygger på Kommunförbundets uppdaterade skatteprognosram och skattestyrelsens skatteredovisningar. Statistikcentralen har publicerat kvartalsstatistik över kommunernas ekonomi för det tredje kvartalet år Enligt statistiken var kommunernas årsbidrag (exkl. affärsverksamhet) i januari-september 2006 betydligt större än under motsvarande period året innan. Förhandsuppgifterna om kommunernas och samkommunernas bokslut för 2006 publiceras i början av februari. Då finns det tillgång till relativt tillförlitliga uppgifter om helhetssituationen inom den kommunala ekonomin år 2006 I år fortsätter verksamhetsutgifterna att öka rätt snabbt, bland annat på grund av den snabba ökningen i antalet köpta tjänster. Kommunernas och samkommunernas årsbidrag som helhet väntas ändå förbättras ytterligare under Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

5 Bilaga 6a och 6b innehåller en sammanlagd resultaträkning och finansieringskalkyl för kommunerna och samkommunerna enligt uppgifter från Statistikcentralen samt Kommunförbundets prognoser för 2006 och Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning kommer snart att för basserviceprogrammet ge en uppskattning av den kommunala ekonomins utveckling under Eftersom riksdagsvalet infaller år 2007 avviker tidtabellen för basserviceprogrammet från den normala tidsplanen. Rambeslutet enligt den kommande regeringens regeringsprogram och basserviceprogrammet som anknyter till beslutet blir antagligen tillgängliga först i maj Efter förra riksdagsvalet överlämnades rambeslutet till riksdagen Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Skattefrågor Skatteredovisningar Redovisningarna av kommunalskatt för år 2007 Skatteförvaltningen har lagt ut information om skatteredovisningarna år 2007 på sin webbplats. Adressen är Beräkningen av skogsposten ändras En ändring har gjorts i 13 5 mom. i lagen om skatteredovisning. Ändringen innebär att man vid beräkning av kommunens skogspost som grund använder de bruttorotprisinkomster som räknats ut per skogscentral och som fördelas kommunvis i förhållande till respektive kommuns skogsmarksarealer enligt uppgifterna från den senaste riksskogstaxeringen. Den beräkningsgrund som baserar sig på årligen uträknade rotprisinkomster följer i någon mån konjunkturerna, bl.a. försäljningspriset på virke, och lämpar sig således som utdelningsgrund för samfundsskatten. De uteblivna rotprisinkomsterna för naturskyddsområden har uppskattats årligen på basis av den nettoinkomst av skogsbruket som Forststyrelsen har beräknat för skogsmarkerna i fråga. Eftersom nettointäkterna för skog inte längre beräknas efter ingången av 2006 införs en ny beräkningsgrund för skogsposten också i fråga om naturskyddsområden. Naturskyddsområdena beaktas i grunden för beräkning av skogsposten så att den årliga avkastning per hektar skog som Skattestyrelsen årligen fastställer med stöd av 7 i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen multipliceras med det antal hektar skogsmark inom naturskyddsområden som varje år fastställts för respektive kommun. Den ovan beskrivna ändringen av utdelningsgrunderna stabiliserar intäkterna av samfundsskatten särskilt i skogsdominerade kommuner och ökar förutsägbarheten eftersom beräkningsgrunden inbegriper virkesförsäljningen inom ett större område än en kommun och antalet skogshektar kommunen förblir närapå konstant. Den nya beräkningen av skogsposten tillämpas första gången vid genereringen av utdelningen av samfundsskatten för skatteåret Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007 5

6 Utdelningen för skatteåret 2007 Finansministeriet fastställer statens, kommunernas, församlingarnas och FPA:s gruppandelar som används i redovisningarna av förvärvs- och kapitalinkomsterna för skatteåret 2007 och beräkningsgrunderna för kommunernas och församlingarnas utdelningar. Grunden för gruppandelarna är beskattningsuppgifterna från skatteåret 2005 som höjts så att de motsvarar utvecklingen av skatteinkomsterna år 2007 med beaktande av de ändringar i beskattningsgrunderna som gäller skatteåret. De viktigaste av dessa är sänkningarna i statens inkomstskattesats och inflationsjusteringen, höjningen av förvärvsinkomstavdraget vid statsbeskattningen, sänkningen av förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen och höjningen av resekostnadsavdraget Vid beräkningen av en enskild kommuns andel har man dessutom beaktat befolkningsutvecklingen i kommunen, ändringar i skattesatsen och höjningar och sänkningar i skattebeloppen som finansministeriet beviljat på grund av inkomster av engångsnatur. De nya gruppandelarna och kommunvisa andelarna tillämpas för första gången vid redovisningen i februari. Skattekorten 2007 Skattestyrelsen har fattat beslut om ibruktagandet av de nya skattekorten. Januari För prestationer som betalas i januari 2007 verkställs förskottsinnehållning enligt de innehållningsprocenter som gällde den 31 december När innehållningen beräknas beaktas inte prestationer som betalats år 2006 och inte heller förskottsinnehållningarna för dem. Om den skattskyldige har ett skattekort som utfärdats av skattebyrån för år 2007, verkställs förskottsinnehållningen enligt detta skattekort. Från och med februari De nya innehållningsprocenterna för 2007 tillämpas fr.o.m Om det är fråga om ett s.k. graderat skattekort där innehållningsprocenten växer när inkomsterna stiger beaktas de löner, pensioner och andra prestationer som betalas i januari 2007 och som omfattas av förskottsinnehållning när förskottsinnehållningen beräknas eller senare. Naturaförmånsvärden 2007 Naturaförmånerna för 2007 har fastställts. Beslutet finns på skatteförvaltningens webbplats, Bilförmån Om löntagaren eller löntagarens familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning betraktas förmånen som bilförmån. Bilförmånens belopp består av två delar: en procentuell del som räknas på kapitalkostnaderna och ett belopp som baserar sig på driftskostnaderna. När den procentuella delen räknas ut används det nyanskaffningspris som importören uppgett för bilen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk. Samma princip tillämpas på begagnade importbilar. Grunderna för beräkningen av fri bilförmån ändras en aning jämfört med år Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

7 Telefonförmånerna oförändrade Telefonförmånernas värde hålls oförändrat år Såväl mobiltelefonernas som de fasta anslutningarnas naturaförmånsvärde är 20 euro i månaden. Värdet på en mobiltelefonsförmån täcker kostnaderna för samtal, sms- och multimediemeddelanden. Bostadsförmånernas värde ändras Bostadsförmånernas värde ändras i hela landet Penningvärdet av bostadsförmån inklusive uppvärmning för bostad med centralvärme är följande: a) Huvudstadsregionen, förmånens värde Bostaden blivit färdig före år 1961 år år 1984 eller senare Förmånens värde euro/mån 130,00 + 8,00 per kvadratmeter 120,00 + 6,45 per kvadratmeter 130,00 + 7,06 per kvadratmeter b) Övriga Finland, förmånens värde Bostaden blivit färdig före år 1984 år år 1992 eller senare Förmånens värde euro/mån 80,00 + 4,90 per kvadratmeter 86,00 + 5,58 per kvadratmeter 87,00 + 6,57 per kvadratmeter Kostförmån Penningvärdet för kostförmån i samband med anstaltsmåltider för personalen på sjukhus, skolor, daghem eller andra motsvarande inrättningar är 3,75 euro per måltid år 2007 (3,68 euro år 2006). Värdet på den kostförmån som personalen i skolor, daghem eller motsvarande inrättningar får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 3,00 euro per måltid (2,94 euro år 2006). Beskattningsvärdet på vanlig kostförmån för en anställd är 5,00 euro per måltid (4,90 euro år 2006) förutsatt att summan av råvaru- och lönekostnaderna för måltiden inte överstiger 8,40 euro per måltid (8,20 euro år 2006). Skattefria resekostnadsersättningar 2007 Ersättningar för resekostnader är skattefria till en viss gräns. Skattestyrelsen har meddelat ett beslut om skattefria resekostnadsersättningar Beslutet finns på skatteförvaltningens webbplats I beslutet anges grunder och belopp för dagtraktamenten, kilometerersättningar och andra resekostnadsersättningar. Arbetsgivaren kan betala löntagaren skattefria ersättningar för resekostnader i enlighet med beslutet. Vilka kostnader arbetsgivaren i praktiken ersätter bestäms i allmänhet enligt kollektivavtalet. Grunderna och beloppen i Skattestyrelsens beslut överensstämmer inte nödvändigtvis med grunderna och beloppen i kollektivavtalen. Om ersättningen överstiger beloppet i Skattestyrelsens beslut eller om ersättningen betalas på mindre strikta grunder, är den del som överstiger beslutet skattepliktig löneinkomst. Inrikes dagtraktamentet och måltidsersättningen har stigit i jämförelse med år 2006, medan det partiella dagtraktamentet är det samma som i beslutet för År 2007 betalas följande inrikes dagtraktamenten och måltidsersättningar: dagtraktamente, heldag partiellt dagtraktamente måltidsersättning 31,00 euro 14,00 euro 7,75 euro Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007 7

8 Kilometerersättning Ersättningen för användning av egen bil är 43 cent per kilometer. Ersättningen för resor som gjorts med en bilförmånsbil är fortfarande 12 cent per kilometer. De ersättningar som betalas utöver kilometerersättningen är oförändrade, dvs. det maximala skattefria beloppet för transport av personer, stora eller tunga föremål och hundar är två cent per kilometer. Utrikes dagtraktamente Utrikes dagtraktamente har fastställts för 210 länder eller områden. En lista över dagtraktamenten för olika länder och områden finns i skattestyrelsens beslut. Mervärdesskatt Skattestyrelsens anvisning om avdrag för fastigheter och om korrigering av avdrag Mervärdesskattelagens bestämmelser om momsavdrag vid nybygge och grundlig förbättring uppfyller inte kraven i det sjätte momsdirektivet. Skattestyrelsen har gett en anvisning om avdrag för fastigheter och om korrigering av avdrag. Anvisningen finns i sin helhet (på finska) på Skattestyrelsens webbplats, Anvisningen har en bilaga med exempel på avdrag och beräkning av justeringar samt anmälan om justeringar i övervakningsanmälan. HFD har meddelat ett beslut (2006:65) som inverkar på hur momsavdrag kan göras vid fastighetsinvesteringar och hur avdrag återbärs. Enligt HFD:s beslut saknar mervärdesskattelagen bestämmelser om justering av avdrag för fastigheter till den skattskyldiges förmån. I sådana fall har den skattskyldige rätt att direkt åberopa bestämmelserna i direktivet. När en fastighet efter nybygge eller ombyggnad börjar användas för skattepliktig affärsverksamhet har den skattskyldige rätt att göra avdrag för moms som ingår i anskaffningarna till den del fastigheten används i skattepliktig verksamhet, om inte avdragen gjorts redan tidigare under ny- eller ombyggnadsarbetet. Som jämkningsperiod enligt vilken den årliga justeringen bestäms, räknas i brist på nationella bestämmelser fem år i enlighet med direktivet, inklusive det år då ny- eller ombyggnadsarbetet blev färdigt. Den skattskyldiges avdrag kontrolleras årligen under justeringsperioden, om det sker förändringar i användningen av fastigheten för skattepliktig affärsverksamhet, om fastigheten överlåts eller om den skattskyldiges verksamhet upphör. När andelen avdragsberättigad användning ökar innebär det att mer avdrag får göras och om andelen icke avdragsberättigad användning ökar innebär det på motsvarande sätt att avdraget delvis återbärs till staten. Justeringsperioden börjar när en ny- eller ombyggnadsinvestering för fastigheten görs eller blir klar. Justeringen upphör vid utgången av det fjärde kalenderåret efter att anskaffningen gjorts eller arbetet blivit klart. Det belopp som årligen justeras utgör 1/5 av den del av skatten i anskaffningen som motsvarar skillnaden mellan den ursprungliga andelen avdragsberättigad användning och den verkliga avdragsberättigande användningen under justeringsåret. Justeringarna görs per investering. Vid överlåtelse av fastigheten och när skattskyldigheten upphör görs justeringen för hela den återstående justeringsperioden på en gång. Enligt skattestyrelsens anvisning har den skattskyldige rätt att direkt åberopa bestämmelserna i direktivet och använda jämkningsförfarandet enligt direktivet i stäl- 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

9 let för det förfarande som föreskrivs i lagen. Efter att ha gjort detta val kan den skattskyldige enligt Skattestyrelsens anvisning inte byta förfarande. Det sjätte direktivet innehåller ingen bestämmelse om att mottagaren vid en överlåtelse har rätt att dra av den skatt som överlåtaren måste erlägga i samband med justeringen. Den som köper en fastighet får med andra ord inte dra av skatt som säljaren med anledning av försäljningen betalar som jämkning enligt artikel 20. När säljaren på grund av försäljning betalar skatt på eget bruk enligt 33 i mervärdesskattelagen har köparen rätt att göra avdrag enligt 104 i lagen. Vid överlåtelse av fastigheter i samband med överlåtelse av rörelse eller en del av den enligt 19 a i mervärdesskattelagen övergår justeringsrätten och justeringsskyldigheten på den som övertar fastigheten. Skattestyrelsens anvisning gör att momsbehandlingen vid försäljning av fastigheter i många fall är osäker. Tillämpning av jämkningsperiod enlig direktivet leder till mindre moms vid försäljning av fastighet och sålunda också till mindre överlåtelseskatt, men utgör en risk för köparen i fråga om momsavdrag. Tillämpning av mervärdesskattelagen leder däremot till större återbäring av moms till staten i samband med ny- och ombyggnad och därmed ofta också till större köpesumma och överlåtelseskatt. Avdragen i momsbeskattningen bör uppskattas omsorgsfullt när fastigheter säljs eller när deras användningsändamål ändras. Momsbehandling av service som tillhandahålls genom samarbetsavtal CSN N 72 (ej vunnit laga kraft) En samkommun och dess medlemskommuner har genom samarbetsavtal avtalat om stödtjänster inom förvaltningen. Kommunerna upplåter genom hyresavtal lokaler till landskapet för kommunal tjänsteproduktion och tar ut fastighetskostnaderna hos landskapet till självkostnadspris. Även om debiteringarna för städkostnaderna hänför sig till samarbetsavtalet, som ingåtts inom ramen för förvaltningsförsökslagen och ett grundavtal som godkänts med stöd av denna lag, är det inte till denna del fråga om sådan verksamhet som offentligrättsliga sammanslutningar bedriver endast inom ramen för den rättsliga reglering som särskilt gäller dessa, utan kommunerna ska anses utöva verksamhet under samma rättsliga förutsättningar som privata ekonomiska aktörer. Den verksamhet som kommunerna bedriver under dessa omständigheter är rörelsemässig på det sätt som avses i 1 1 mom. i mervärdesskattelagen. De sökande kommunerna skall betala mervärdesskatt för de debiteringar som gäller städtjänster. Landskapet överlåter ekonomi-, personal- och informationstjänster till kommunen mot vederlag. Det är inte fråga om fördelning av kostnader utan rörelsemässig försäljning av tjänster, för vilken mervärdesskatt ska betalas. Förhandsavgörande för tiden CSN N 73 (ej vunnit laga kraft) Kommunerna i ansökan har i ett samarbetsavtal avtalat om produktion och skötsel av tjänster som gäller bildningsväsendet, stödtjänster, avbytarservice, myndighetstjänster för lantbruket, grundtrygghetstjänster och tjänster inom teknik- och miljöväsendet. Kommunerna sköter för varandras räkning, förutom serviceproduktion, också myndighetsuppgifter och delvis också beslutsfattande. Kostnaderna fördelas enligt användningen av tjänsterna. Sådan samarbetsavtalsenlig överlåtelse av varor och tjänster som anges i ansökan och som täcker kommunernas alla lagstadgade uppgifter inom social- och hälso- Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007 9

10 vårdsväsendet, skolväsendet och i huvudsak också inom andra områden kan inte under de omständigheter som avses i ansökan betraktas som sådan rörelsemässig försäljning som avses i 1 1 mom. i mervärdesskattelagen. Kommunerna ska inte betala moms för överlåtelse av sådana tjänster som avses i ansökan. Sådan vederlagsfri överlåtelse av fastigheter till värdkommunen som avses i ansökan och som hänför sig till produktion av tjänster som avses i samarbetsavtalet, kan inte betraktas som sådan uthyrning av fastighet som avses i mom. i mervärdesskattelagen. Kommunerna i ansökan har på det sätt som avses i ansökan rätt till sådan återbäring av mervärdesskatter enligt 130 i mervärdesskattelagen som gäller anskaffningar till lokaler som upplåtits till en annan kommuns förfogande. När en kommun i enlighet med det samarbetsavtal som avses i ansökan vederlagsfritt upplåter en fastighet till en annan kommuns förfogande, är det inte fråga om sådan försäljning som avses i 33 i mervärdesskattelagen eller att ta en fastighet i annat bruk än sådant som berättigar till återbäring enligt 130. Kommuner ska inte betala mervärdesskatt på eget bruk av byggtjänster i samband med nybygge eller grundlig förbättring av fastigheter, när fastigheten på det sätt som anges i ansökan upplåts till en annan kommuns förfogande innan det gått fem år efter utgången av det kalenderår under vilket byggtjänsten har slutförts. Förhandsavgörande för tiden I samband med olika samarbetsavtal är det skäl att beakta de ovan relaterade förhandsavgörandena. Båda avgörandena har överklagats hos högsta förvaltningsdomstolen, vilket innebär att de inte har vunnit laga kraft. EU utvidgades I januari 2007 anslöt sig två nya medlemsstater till Europeiska unionen: Bulgarien och Rumänien. Utvidgningen av EU innebär förändringar i momsbeskattningen för företag och kommuner som har varuhandel med de nya medlemsstaterna. Från och med 1 januari 2007 behöver en finländsk säljare också giltigt VAT-nummer för sina köpare i nya medlemsstater. I egenskap av köpare måste finländska företag och kommuner få ett eget giltigt VAT-nummer för säljare i dessa länder. Närmare upplysningar: Tarja Tarkiainen, tfn (09) , , alterneringsledig t.o.m Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna 2007 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna 2007 har bestämts enligt beskattningen för år De kommunvisa uppgifterna har beräknats enligt de slutliga uppgifterna från skatteförvaltningen (Skattestyrelsen ). Inrikesministeriets beslut om utjämning av skatteinkomster har fattats (SM /Ha-43). Kommunsammanslagningar som trätt i kraft vid ingången av 2007 har beaktats i kalkylen. Andelen för den upplösta Längelmäki kommun har delats mellan Jämsä och Orivesi i proportion till de invånare som övergått till respektive kommun (enligt invånarantalet i slutet av oktober 2006). Utgående från detta har 65 procent av Längelmäki kommuns utjämning gått till Jämsä och 35 procent till Orivesi. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

11 Grunderna för hur utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster beräknas ingår i ändringen av statsandelslagen (1219/2005), som trädde i kraft i början av Den kommunvisa kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylen (IM/Kommunavdelningen ) baserar sig på följande uppgifter: Kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 4,2 %) Samfundsskatt euro (förändring + 12,30 %) Kalkylerad fastighetsskatt euro (förändring + 3,2 %) Grunder för kalkylen: Invånarantal (hela landet utom Åland) Genomsnittlig inkomstskattesats 18,30 % Genomsnittliga fastighetsskattesatser: - allmän 0,73 - stadigvarande bostad 0,28 - annan bostad 0,84 - kraftverk 0,73 (den allmänna skattesatsen används) - kärnkraftverk 0,73 (den allmänna skattesatsen används) - allmännyttiga samfund 0,39 - obebyggd byggplats 2,29 Kalkylerad skatteinkomst 2 747,66 euro/invånare Utjämningsgräns (91,86 %) 2 524,00 euro/invånare Utjämningstillägget utgörs av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst till fullt belopp. Utjämningsavdraget är 37 % av kommunens kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för social- och hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisning och kultur. Beslutet har fattats av inrikesministeriet, och varje ministerium sköter sin andel (betalar eller uppbär). Fördelningen ingår inte i de kommunvisa kalkylerna på Kommunförbundets webbplats, även om statsandelarna betalas med beaktande av utjämningen. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Övergångsutjämningen I den statsandelsreform som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ikraftträdelsebestämmelsen i ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår övergångsutjämningsarrangemang genom vilka de kommunvisa effekterna av reformen utjämnas på tre år. Utjämningen fördelas mellan de olika ministeriernas statsandelar så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för social- och hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisning och kultur. Fördelningen ingår inte i de kommunvisa statsandelstabeller som publicerats på webbsidorna. Beslutet om övergångsutjämning för år 2007 har fastställts (SM /Ha-43). Stora förändringar i statsandelarna har utjämnats/utjämnas enligt följande tabell (största tillåtna nytta eller förlust under olika år): Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

12 1:a året (2006) /inv /inv. 2:a året (2007) /inv /inv. 3:e året (2008) /inv /inv. Av ökningen förverkligas högst 100 euro/invånare under det första året. Från den statsandel som beräknats för kommunen enligt de nya grunderna har år 2006 avdragits belopp som överstigit 100 euro/invånare (övergångsutjämningsavdrag). År 2007 avdras belopp som överstiger 200 euro/invånare och år 2008 belopp som överstiger 300 euro invånare. På motsvarande sätt kan under det första året genomföras en minskning på högst 50 euro/invånare. Till den statsandel som beräknats för kommunen enligt de nya grunderna lades år 2006 till ett belopp som översteg 50 euro/invånare (övergångsutjämningstillägg). År 2007 avdras belopp som överstiger 100 euro/invånare och år 2008 belopp som överstiger 150 euro invånare. Enligt övergångsbestämmelserna förverkligas år 2007 alla de kommunvisa förändringar i statsandelarna som är mellan euro/invånare och euro/invånare i sin helhet (tillägg och avdrag enligt de nya statsandelsbestämmelserna). Summan av de kommunvisa utjämningstilläggen år 2007 är 2,8 miljoner euro (7 kommuner) medan summan av utjämningsavdragen är - 4,2 miljoner euro (14 kommuner). Detta innebär en statsandelsminskning på 1,5 miljoner euro. År 2008 ökar statsandelarna med 0,2 miljoner euro. De kommunvisa effekterna har räknats ut så att de beviljade statsandelarna för år 2005 har jämförts med vad de nya statsandelsgrunderna skulle ha inneburit i statsandelar om de varit i bruk år På grund av utjämningssystemet får endast ett fåtal kommuner tillägg och avdrag i statsandelarna. Uppgifter om kommunerna och de kommunvisa kalkylerna finns på > Statsandelar > Statsandelarna Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen uppgick år 2006 till i genomsnitt 27,81 euro per invånare (grunddelen). År 2007 är grunddelen i den allmänna statsandelen 28,19 euro per invånare (indexjustering på 2,0 procent, 75 % av det fulla beloppet). Inrikesministeriet fattade beslut om den allmänna statsandelen (SM /Ha-43). Kommunsammanslagningar har beaktats i de kommunvisa kalkylerna. Andelen för den upplösta Längelmäki kommun har delats mellan Jämsä och Orivesi i proportion till det antal invånare som övergått till respektive kommun (enligt invånarantalet i slutet av oktober 2006). Utgående från detta har 65 procent av Längelmäki kommuns allmänna statsandel gått till Jämsä och 35 procent till Orivesi. I den allmänna statsandelen har som statsandelsavdrag beaktats de s.k. gamla nedskärningarna och avdrag för de extra kostnader som statsandelsjusteringen 2006 ger upphov till, sammanlagt 10,75 euro per invånare. Den kommunvisa statsandelen har utökats eller minskats med kompensationen för arbetsmarknadsstödet enligt den kommunvisa kalkylen år År 2007 har kompensationen minskats med 2,90 euro per invånare (arbetsmarknadsstödsreformens 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

13 uppskattade inverkan har beaktats genom statsandelsavdrag, se redogörelsen längre fram i texten). År 2007 och 2008 minskas statsandelen dessutom med 0,96 euro/invånare för finansiering av kostnaderna för utveckling av statens och kommunernas gemensamma datasystem (Kommun-IT). Minskningen uppgår till sammanlagt 10 miljoner euro under två år (ändring av 27 3 mom. i statsandelslagen 1320/2006). Alla avdrag (sammanlagt 14,61 euro/invånare) har beaktats i statsandelskalkylens avdragsspalt (se tabellen). Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för särförhållanden: skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortsstrukturtillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. I den statsandelsjustering som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår följande nya eller ändrade tillägg för särförhållanden: - Skärgårdstillägget har höjts för kommuner med minst skärgårdsbor. Tillägget är kommunens invånarantal multiplicerat med grunddelen, dvs. kommunen får grunddelens hela belopp fördubblat. - Alla kommuner som har skärgårdsdelar och som får skärgårdstillägg har samtidigt också rätt till fjärrortstillägg, om grunderna för tillägget uppfylls. - Förhöjt skärgårdstillägg med 7 x grunddelen för kommuner där minst hälften av befolkningen är utan fast vägförbindelse; för övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen. - Ett nytt fjärrortstillägg till kommuner med färre än 0,5 invånare/km 2. Beloppet är 9 x grunddelen. - Begreppet tätortstillägg har ändrats till tätortsstrukturtillägg. Det graderas genom att följande koefficient multipliceras med tätortsbefolkningens mängd gånger grunddelen: 0,75, om tätortsbefolkningens mängd är ,70, ,01, eller mer - Ett tillägg som baserar sig på förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats minst sex procent under de tre år som föregår finansåret (förändring ). I så fall multipliceras grunddelen med 1,39. Följande tillägg för särförhållanden ändrades inte 2006: - Till kommuner med skärgårdsdelar betalas i skärgårdstillägg 1,5 x grunddelen x antalet skärgårdsbor (i skärgårdsdelarna mindre än invånare). - Fjärrortstillägg betalas på basis av fjärrortstalet (förordning 1448/2001) enligt följande: 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49 3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99 - Språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde 0,10 x grunddelen. De fjärrortstal som ligger till grund för fjärrortstillägget har räknats om för följande femårsperiod (ändring av statsandelsförordningen 855/ ). Kalkylen kan leda till att fjärrortstillägget ändras från ingången av år Om fjärrortstalet är mindre än 0,50 blir följden att kommunen går miste om tillägget. De nya fjärrortstalen framgår av bilaga 8. Reisjärvi och Virolahti går miste om fjärrortstillägget i den allmänna statsandelen. Kangasniemi, Karvia och Rantasalmi som Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

14 tidigare inte fått fjärrortstillägg kommer nu att få det. Pulkkila, Piippola och Valtimo får högre tillägg än tidigare. Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa kalkylen. Den allmänna statsandelens belopp för de enskilda kommunerna påverkades antingen positivt eller negativt av den kostnadsneutrala reformen av arbetsmarknadsstödet. Med anledning av reformen höjdes det totala beloppet av den allmänna statsandelen för 2006 med omkring 30 miljoner euro. För år 2007 är höjningen omkring 15 miljoner euro, vilket innebär att korrigeringen av den allmänna statsandelen för 2007 har minskats med 2,90 euro per invånare. Minskningen av höjningen har beaktats som en ökning av avdragen i den allmänna statsandelen (se ovan). Höjningen elimineras helt år 2008 varvid ett lika stort avdrag görs. Situationen efter detta avdrag blir bestående. Kommunvisa kalkyler finns på > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster och övergångsutjämningen har inte beaktats i kalkylen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelarna för social- och hälsovård 2007 ökar enligt den kommunspecifika kalkylen med 287 miljoner euro utan utjämningar (7,2 %). Statsandelarnas belopp påverkas av ökningar i invånarantalet, 2007 års andel av kostnadsfördelningen och indexjusteringen på 2,0 procent (75 % av det fulla beloppet). Statsandelens belopp ökar genom extra statsandelar för social- och hälsovårdsprojekten, utökad service som föreslås i statsbudgeten 2007 och service som riksdagen bestämt om. - justering av kostnadsfördelningen 63 mn - indexjustering 82 mn - det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet 50 mn - utvecklingsprogrammet för det sociala området 8 mn - höjning av arvoden och kostnadsersättningar för familjevårdare 1 mn euro - ökning av minimiantalet timmar tolktjänst 2 mn - en extra ledig dag för närståendevårdare 8 mn fler specialbarnträdgårdslärare 1 mn - utvidgning av dagverksamheten för handikappade 6 mn - höjning av underhållsstödet 3 mn - syskonförhöjning m.m. i hemvårdsstödet 2 mn - hälsogranskningar för långtidsarbetslösa (riksdagens tillägg (FiUB 41/2006). Utöver detta höjs statsandelarna med 13 miljoner euro till följd av att självrisken för boendeutgifter inom utkomststödet slopades Detta innebär extra kostnader på 13 miljoner euro för kommunerna, som får kompensation genom en höjning av statsandelsprocenten. Den tidigarelagda utbetalningen av kostnadsfördelningsandelen för 2008 (144 miljoner euro), som ingår i budgetpropositionen ingår inte i statsandelsgrunderna. Andelen för år 2008 gottgörs kommunerna som skatteinkomster genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen sänks. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

15 Statsandelsprocenten höjs med 0,56 procentenheter från 33,32 till 33,88 procent. I statsandelsprocenten har följande statsandelstillägg beaktats: - det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet, utvecklingsprogrammet för det sociala området 0,46 % - kompensation för den slopade självriskandelen för boendekostnader 0,10 % De övriga höjningarna i statsandelarna har beaktats i de kalkylerade priserna per enhet enligt bilaga 11 i Kommunalekonomi 4/2006. Höjningen med anledning av hälsogranskningar för långtidsarbetslösa har dessutom beaktats genom att statsandelsgrunden för hälso- och sjukvård för 7 64-åringar höjts med 0,73 euro (riksdagens tillägg). Höjningen är inte öronmärkt och den medför inte nya skyldigheter. Kommunernas finansieringsandel per invånare ökar med 63,69 euro, dvs. från 1 539,35 till 1 603,04 euro (4,1 %). Fjärrortskoefficienterna, som påverkar statsandelarna för social- och hälsovård, är enligt de fjärrortstal som används i den allmänna statsandelen följande (förordning 1332/2006, bilaga 9, förordningen var till en början felaktig i författningssamlingen): 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99 1,08, 1,00 1,49 1,17, 1,50 eller mer Koefficienten för skärgårdskommuner är nuvarande 1,10. Om kommunen är berättigad också till en annan fjärrortskoefficient används den koefficient som är fördelaktigare för kommunen. Fjärrortstalen har räknats om för den följande femårsperioden ( ). Den nya beräkningen medför att Reisjärvi och Virolahti kommuner förlorar sina fjärrortstillägg. Kangasniemi, Karvia och Rantasalmi som tidigare inte fått fjärrortstillägg kommer nu att få det. Pulkkila, Piippola och Valtimo får högre tillägg än tidigare. Fjärrortstilläggens belopp framgår av den kommunspecifika kalkylen och fjärrortstalen av bilaga 8. De kommunspecifika kalkylerna (SHM ) baserar sig på social- och hälsovårdsministeriets beslut STM/3965/2006. De finns på > Statsandelar > Statsandelarna I den kommunspecifika kalkylen har 65 procent av den upplösta Längelmäki kommuns allmänna statsandel på euro gått till Jämsä och 35 procent till Orivesi (motsvarar den andel av Längelmäkis invånare som övergått till respektive kommun enligt invånarantalet i slutet av oktober 2006). Statsandelarna beräknas på följande grunder: År 2007 euro/invånare Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0 6-åringar 4 916,24 602, åringar 240,79 686, åringar 652, , åringar 3 935, ,86 85 år fyllda , ,66 Övriga kalkylerade grunder (euro/invånare): Enligt antalet arbetslösa 438,50 Enligt arbetslöshetsgraden 40,04 Enligt antalet gravt handikappade 11,93 Enligt antalet omhändertagna barn 33,70 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

16 Enligt sjukfrekvensen 296,75 Kommunens finansieringsandel (euro/inv.) 1 603,04 Arbetslöshetsprocent 10,80 % Invånarantal (årsskiftet 05/06) Statsandelsprocent 33,88 % I tabellen ingår inte utjämningsposter (utjämning på basis av skatteinkomster och en eventuell övergångsutjämning med anledning av statsandelsreformen 2006). Alla statsandelskoefficienter har justerats så att de motsvarar grunderna år Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelen för undervisning och kultur Beslut som gäller statsandelen Undervisningsministeriet har fattat beslut (44/221/2006) om statsandelen för undervisning och kultur De kommunspecifika uppgifterna finns på utbildningsstyrelsens webbplats > Raportit > Rahoitus > Vuosi De priser per enhet som ligger till grund för finansieringen finns på samma adress. Den preliminära finansieringsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet år 2007 har fastställts till 636,44 euro per invånare. En kalkyl över finansieringsandelen på riksnivå finns i bilaga 10. Av kalkylen framgår också finansieringsandelen per huvudman. Till exempel den verksamhet som kommunerna är huvudmän för har en andel på 457,68 euro per invånare (cirka 72 procent) av hela finansieringsandelen. Kommunsammanslagningar har beaktats i statsandelskalkylen. I fråga om upplösta Längelmäki kommun har en specialbestämmelse i statsandelslagen tillämpats (avviker från de övriga statsandelarna). Som invånarantal har använts invånarantalen i slutet av I huvuddrag har fördelningen gått till så att 65 procent av invånarna har överförts till Jämsä och 35 procent till Orivesi. Av arealen har 60 procent övergått till Orivesi och 40 procent till Jämsä. Den grundläggande utbildningen har beaktats enligt var verksamheten är förlagd. Beslutet om justering av statsandelarna år 2006 har fattats (Dnr 38/221/2005). Beslutet ersätter de tidigare besluten från och Den slutliga finansieringsandelen per invånare har fastställts till 620,86 euro per invånare. Den preliminära finansieringsandelen för 2006 var 623,15 euro. Kommunvisa uppgifter om justeringen finns också på utbildningsstyrelsens webbplats. Inverkan av justeringsbeslutet beaktas genom tilläggsbetalningar och återkrav Grunderna för statsandelarna år 2007 Statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet påverkas av den del av justeringen av kostnadsfördelningen som betalas 2007 (inverkan 18 miljoner euro), indexjusteringen på 2,0 procent (75 procent av det fulla beloppet, inverkan 48 miljoner euro) och det minskade elevantalet (förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning). Kostnadsfördelningsandelen år 2007 inkluderas i priserna per enhet så att skillnaden mellan det pris som utgör jämförelsegrund och det pris som innehåller alla periodiseringsandelar av kostnadsfördelningen nästa år beaktas till 61 procent (23 b i fi- 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

17 nansieringslagen). Av det fulla priset per enhet återstår då andelen för år 2008, dvs. 39 procent. Tidigareläggningen av kostnadsfördelningsandelen för 2008 (cirka 41 miljoner euro) har godkänts i budgetpropositionen. Andelen inkluderas ändå inte i priserna per enhet, utan erläggs till kommunerna som skatteinkomster genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen ändras. Totalt sett har det inte skett några betydande förändringar i statsandelarna för undervisning och kultur. Alla kalkylerade statsandelar inklusive priserna per enhet för samkommunerna kommer utan kommunernas utjämningsandelar att öka med omkring 79 miljoner euro (3,3 procent) jämfört med de slutliga kalkylerade statsandelarna. Kommunernas kalkylerade statsandelar ökar med omkring 38 miljoner euro (3,1 procent). Bilaga 11 och 12 innehåller uppgifter om de genomsnittliga och övriga priserna per enhet. Ett förenklat schema för beräkning av statsandelarna finns i bilaga 12. I bilaga 13 finns uppgifter om finansieringsandelen per invånare år Detaljerade bestämningsgrunder för priserna per enhet finns på Kommunförbundets och utbildningsstyrelsens webbplats. Priset per enhet för förskoleundervisning är 91 procent av det pris per enhet för grundläggande utbildning som beräknats för kommunen. Anvisningar för hur antalet timmar morgon- och eftermiddagsverksamhet beräknas år 2007 finns på utbildningsstyrelsens webbplats. Grundregeln är att prestationerna baserar sig på det verkliga antalet timmar, dvs. antalet ledda timma under höstterminen 2005 och vårterminen För år 2007 har följande utjämningskoefficienter som påverkar priserna per enhet beräknats: grundläggande utbildning 0, gymnasium 0, bibliotek 0,9839 medborgarinstitut 0, Syftet med koefficienten är att anpassa de kommunspecifika graderingarnas verkningar till de fastställda genomsnittliga priserna. Bland annat priset per enhet för bibliotek (46,58 euro/invånare) har höjts med 20 procent för kommuner med en befolkningstäthet på högst 2 invånare/km 2 och för skärgårdskommuner. För kommuner med en befolkningstäthet på mer än 2 men högts 5 invånare/km 2 har priset per enhet höjts med 10 procent. Enligt undervisningsministeriets beslut har priset per enhet också höjts i kommuner som upprätthåller central- eller landskapsbibliotek. Priset per enhet för medborgarinstitut (66,39 euro/timme) har höjts med 15 procent för kommuner med en befolkningstäthet på mer än 100 invånare/km 2. De viktigaste statsandelsprocenterna år 2007 är följande: - för grundläggande utbildning, gymnasiet m.fl. uppgifter som används vid beräkningen av finansieringsandelen per invånare 45,3 %, förutom för kulturväsendet och invånarbaserad grundläggande konstundervisning 29,7 %. - för morgon- och eftermiddagsverksamhet 57 % - för medborgarinstitut 57 % - för timbaserad grundläggande konstundervisning 57 % - för idrott och ungdomsarbete 29,7 % - för museer, teatrar och orkestrar 37 % Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

18 Vissa uppgiftsförändringar som inverkar på statsandelen Omfattande åtgärder för att förbättra skoltrivseln har inletts, och för detta ändamål får kommunerna och samkommunerna statsandelar på 4 miljoner euro. Statsandelarna för morgon- och eftermiddagsverksamhet har höjts med 7 miljoner euro då antalet ledda timmar ökat från tre till fyra. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Socialskyddsavgifter Sjukförsäkringsavgiften Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgift år 2007 är 2,05 procent av lönen (2,06 procent år 2006). Folkpensionsavgiften Arbetsgivarens folkpensionsavgift höjs med 0,003 procentenheter vid ingången av Kommunarbetsgivarens folkpensionsavgift är därmed 1,951 procent av lönen (1,048 procent år 2006). Genom höjningen finansieras det inkomstbortfall som försöket med sänkning av arbetsgivarens socialskyddsavgift innebär för Folkpensionsanstalten. Befrielse från socialskyddsavgift i vissa kommuner Lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner (1200/2002) har gällt i Enare, Enontekis, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Salla, Savukoski, Sodankylä, Utsjoki och Övertorneå och i de så kallade A-skärgårdskommunerna, dvs. Houtskär, Iniö, Karlö, Korpo, Nagu och Velkua (försöksområde) från ingången av Lagen ändrades senast år 2005 då dess giltighetstid förlängdes från 2006 till utgången av Samtidigt utvidgades avgiftsbefrielsen så att den utöver privata arbetsgivare också gäller bland annat kommuner och samkommuner. Ett liknande försök med socialskyddsavgifter har också gjorts i landskapet Kajanaland Befrielsen från arbetsgivarens socialskyddsavgift utvidgas från ingången av 2007 till utgången av 2009 till följande kommuner: Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes, Rautavaara, och Valtimo. Även i dessa kommuner gäller avgiftsbefrielsen också kommunarbetsgivare. Arbetslöshetsförsäkringsavgifter Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift hålls på samma nivå som år 2006, dvs. 0,75 procent av lönen vid en lönesumma på upp till euro och 2,95 procent av lönen för den överstigande delen. Också de försäkrades arbetslöshetsförsäkringsavgift blir den samma som år 2006, dvs. 0,58 procent. 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

19 Pensionsavgifter Pensionsavgift för arbetstagare Med anledning av arbetspensionsreformen har 53 år fyllda och äldre arbetstagare sedan ingången av 2005 betalat högre pensionsavgift än andra. Pensionsavgiften för arbetstagare är år 2007 den samma som år 2006, dvs. 4,3 procent för arbetstagare under 53 år och 5,4 procent för 53 år fyllda och äldre arbetstagare. Den höjda avgiften gäller dock inte dem som är födda före I kommunsektorn är arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift därmed cirka 4,6 procent av lönen (4,6 procent år 2006). KomPL-avgift KomPL-avgiften består av en lönebaserad avgift en förtidspensionsutgiftsbaserad avgift (förtidsavgift) och en pensionsutgiftsbaserad avgift. Lönebaserad avgift Arbetsgivarens lönebaserade avgiftsprocent är den samma för alla medlemssamfund. År 2007 är arbetsgivarens lönebaserade avgift 16,5 procent av lönesumman (17,1 procent år 2006). Detta procenttal innehåller inte arbetstagarens andel. Förtidspensionsutgiftsbaserad avgift Den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften bestäms på basis av anställning i medlemssamfundet utifrån den förtidspensionsutgift som betalats ut under betalningsåret och de två år som föregår detta, men endast pensionsutgiften efter år 2005 används. År 2007 tas totalt 99 miljoner euro ut i form av förtidspensionsutgiftsbaserad avgift (59 miljoner euro år 2006), vilket motsvarar uppskattningsvis 3,7 procent av hela pensionsutgiften (2,4 procent år 2006). Bland enskilda medlemssamfund varierar storleken på den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften beroende på de förtidspensioner som betalats till personer som gått i pension. De små arbetsgivarna delar sinsemellan på den förtidspensionsutgiftsbaserade avgift som uppkommit med anledning av deras sammanlagda förtida pensioner, som om de små arbetsgivarna tillsammans vore en enda stor arbetsgivare. Avgiften fördelas mellan de små arbetsgivarna i proportion till lönesumman. Eftersom de små arbetsgivarna betalar förtidsavgiften solidariskt, kommer avgiften att tas ut också av de arbetsgivare som under året inte haft en enda arbetstagare som avgått med en sådan pension som ger upphov till förtidsavgift. På detta sätt fördelas de små arbetsgivarnas avgift jämnt på varje år och man undviker oskäliga avgifter när någon går i förtida pension. Som liten arbetsgivare definieras ett sådant medlemssamfund vars årliga KomPLlönesumma ligger under en viss bestämd gräns. År 2006 är gränsen euro. De medlemssamfund som överskrider gränsen med mindre än 10 procent och som året innan tillhört gruppen små arbetsgivare, kvarstår som små arbetsgivare. Om medlemssamfundets lönesumma överskrider gränsen andra året i följd, betraktas medlemssamfundet inte längre som liten arbetsgivare. De pensioner som tjänats in av närstående- och familjevårdares avtalsförhållanden förorsakar inte någon förtidspensionsutgiftsbaserad avgift för medlemssamfunden. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

20 Pensionsutgiftsbaserad pensionsavgift Arbetsgivarnas pensionsutgiftsbaserade avgifter uppgår år 2007 till totalt cirka 822 miljoner euro (724 miljoner euro år 2006), vilket motsvarar uppskattningsvis 31 procent av hela pensionsutgiften (29 procent år 2006). Bland enskilda medlemssamfund varierar de pensionsutgiftsbaserade avgifternas belopp beroende på de pensioner som ska betalas. Som fördelningsgrund används den andel av den löpande pensionen som intjänats före år För medlemssamfunden uppstår ingen pensionsutgiftsbaserad avgift för arbete som utförts efter år Medlemssamfund som grundats eller senare betalar ingen pensionsutgiftsbaserad avgift alls. Total KomPL-avgift Den genomsnittliga totala KomPL-avgiften inom kommunsektorn år 2007 är omkring 28,53 procent. När man från detta avdrar arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift på cirka 4,6 procent blir arbetsgivarens genomsnittliga KomPL-avgift 23,93 procent. Medlemssamfundets verkliga arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. StaPL-pensionsavgift Den allmänna totala StaPL-avgiften för 2007 är 25,20 procent. Genom att subtrahera arbetstagarens genomsnittliga pensionsavgift på 4,6 procent (= avgiftsprocenten för arbetstagare som inte fyllt 53 år multiplicerad med koefficienten 1,07) får man arbetsgivarens StaPL-pensionsavgift, som blir i genomsnitt 20,60 procent (år ,76 procent). För varje kommunal arbetsgivare med anställda inom StaPL-systemet har Statskontoret fastställt en preliminär pensionsavgiftsprocent som år 2007 varierar mellan 24,28 och 29,78 beroende på kommun. Arbetsgivarens avgift får man genom att dra av 4,6 procentenheter. Statskontorets beslut har sänts till kommunerna. Arbetsgivarens slutliga pensionsavgiftsprocent för år 2007 fastställs våren KaPL- och KoPL-avgifterna slopas Lagstiftningen om arbetspension för löntagare inom privata sektorn ändrades då en ny lag om pension för arbetstagare (ArPL) trädde i kraft Kommunala anställningar som försäkrats enligt KaPL eller KoPL meddelas fr.o.m till Kommunernas pensionsförsäkrings anställningsregister, och pensionsavgifterna för dessa anställningar bestäms från ingången av 2007 enligt bestämmelserna för KomPL-avgifter. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Bokföringsanvisningar Nya allmänna anvisningar från kommunsektionen Bokföringsnämndens kommunsektion har sett över sina allmänna anvisningar främst med anledning av ändringarna i bokföringslagen (1336/1997) och kommu- 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007 5/2007 december Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2008 Bokföringsanvisningar Det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009 3/2009 juni Skattefrågor Statsandelarna 2010 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Bokföringsanvisningar Nya synvinklar på produktivitetsmätning

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om storleken av den försäkrades sjukförsäkringspremie, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och arbetsgivares

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande

Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande 5/2009 december Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning Statsandelarna för anläggningsprojekt blir statsunderstöd Insamling av uppgifter för hemkommunsersättningarna

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003 2009 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att i lagen om skatteredovisning

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. 6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen

Läs mer

3/2008 september. Det allmänna ekonomiska läget Statsbudgeten 2009 Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Överföringen av vissa uppgifter från kommunerna

3/2008 september. Det allmänna ekonomiska läget Statsbudgeten 2009 Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Överföringen av vissa uppgifter från kommunerna 3/2008 september Det allmänna ekonomiska läget Statsbudgeten 2009 Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Överföringen av vissa uppgifter från kommunerna till staten Bokföringsanvisningar Utredning om e-fakturering

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2009 september Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007 3/2007 juni Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Basserviceprogrammet 2008 2011 Statsandelarna år 2008 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 december 2012 741/2012 Skatteförvaltningens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen

Läs mer

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor 5/2003 december Samfundsskatten och statsandelsreformen Skattefrågor Statsandelarna 2004 Socialförsäkringsavgifterna 2004 Rådgivningsenhet för upphandling OFR-nämnden meddelar Ny rekommendation om användning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen. RP 123/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om underhållstrygghet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om underhållstrygghet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet 1/2004 februari Kommunalekonomi Statsandelsreformen Basserviceprogrammet Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Tröskelvärden

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna 90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna F ö r k l a r i n g : I fråga om statens kommunpolitik har finansministeriet till uppgift att ha hand om utvecklingen av den kommunala självstyrelsen samt

Läs mer

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) 30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

1/2009 februari. Det allmänna ekonomiska läget. Räddningsprogram för den kommunala servicen

1/2009 februari. Det allmänna ekonomiska läget. Räddningsprogram för den kommunala servicen 1/2009 februari Det allmänna ekonomiska läget Räddningsprogram för den kommunala servicen Skattefrågor Revideringen av kommunernas finansieringsoch statsandelssystem Priser per enhet år 2008 som tillämpas

Läs mer

RP 150/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 150/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om försäkrades och arbetsgivares socialskyddsavgifter och folkpensionsanstaltens finansiering PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten Lagförslag 1. Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens tillämpningsområde I denna lag föreskrivs om den klientavgift som tas

Läs mer

Kommunalekonomi 1/13

Kommunalekonomi 1/13 Kommunalekonomi 1/13 Utgiftstrycket ökar i kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Hurdan kommunallag för framtidens kommuner?

Läs mer

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering 3/2014 Många reformer år 2015 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Kommunerna får större ansvar för långtidsarbetslösa Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Hur har uppskattningen genomförts?

Hur har uppskattningen genomförts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar 11.5.2017 FCG Talous- ja veroennustepäivät 10.-11.5.2017 Sanna Lehtonen, utvecklingschef Hur har uppskattningen genomförts? Tyngdpunkten ligger i

Läs mer

4/2008 december. Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2009 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

4/2008 december. Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2009 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 4/2008 december Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2009 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2009 Bokföringsanvisningar Konkurrensutsättning av revisionstjänster för kommuner,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit RP 96/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 105 a och 143 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 augusti 2014 676/2014 Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Utfärdad i Helsingfors den 22 augusti 2014 I enlighet med riksdagens

Läs mer

RP 88/2012 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst

RP 88/2012 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändringar av bestämmelserna om kilometerersättning i skattelagstiftningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010 1/2010 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen

Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen tullen.fi Kundanvisning 8.12.2016 Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 4/2005 september Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Ändringar i arbetsmarknadsstödet och utkomststödet Prisindex för offentliga utgifter, kommunalekonomin Skattefrågor Hur en höjning av inkomstskattesatsen

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 01. Förvaltning 01. Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett tillägg på 95 000 euro. F ö r k l a r i n g

Läs mer