1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

Transkript

1 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2007 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1150 kpl Upplaga 1150 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Maksuttomia tuotteita ja palveluita >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Det allmänna ekonomiska läget 3 Den kommunala ekonomin under Skatteinkomsternas utveckling Skattefrågor 5 Redovisningarna av kommunalskatt för år 2007 Beräkningen av skogsposten ändras Utdelningen för skatteåret 2007 Skattekorten 2007 Naturaförmånsvärden 2007 Skattefria resekostnadsersättningar 2007 Skattestyrelsens anvisning om avdrag för fastigheter och om korrigering av avdrag Momsbehandling av service som tillhandahålls genom samarbetsavtal EU utvidgades Sida Statsandelarna Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Genomsnittliga fastighetsskattesatser Övergångsutjämningen Den allmänna statsandelen Statsandelen för social- och hälsovård Övriga kalkylerade grunder Statsandelen för undervisning och kultur Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter Socialskyddsavgifter Arbetslöshetsförsäkringsavgifter Pensionsavgifter SatPL-pensionsavgift KaPL- och KoPL-avgifterna slopas Bokföringsanvisningar 20 Nya allmänna anvisningar från kommunsektionen Ändring av de övriga allmänna anvisningarna Förändringar som gäller koncernbokslut Tidtabellen för tillämpning av ändringarna i bokföringslagen (affärsverk) Utlåtanden av kommunsektionen Grund- och dröjsmålsräntan Handbok om förskottsuppbörd för kommunerna och samkommunerna 27 Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2007 (bilaga 2) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringsanals , md (bilaga 6b) Centrala indextal och prognoser för dem (bilaga 7) Kommuner som har rätt till fjärrortstillägg (bilaga 8) Statsrådets förordning nr 1332 om ändring av 1 i statsrådets förordning om fjärrortskoefficienter som används vid beräkning av social- och hälsovårdens statsandel (bilaga 9) Statsandel/Finansiering 2007 Undervisning och kultur (bilaga 10) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2007 (bilaga 11) Statsandelen år 2007 (VOS6SL) (bilaga 12) Finansieringsandelen för undervisning och kultur 2007 (bilaga 13) Utlåtande om täckning av underskott ur grundkapitalet (bilaga 14) Utlåtande om kommunfakturering i hälsovårdsdistrikt (bilaga 15) Blankett för publikationsbeställning (bilaga 16) 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

3 Det allmänna ekonomiska läget Den ekonomiska tillväxten år 2006 blev snabbare än väntat. Totalproduktionen ökade under årets tre första kvartal med över sex procent jämfört med motsvarande period året innan. Delvis beror den snabba tillväxten på den låga jämförelsenivån: strejken inom pappersindustrin minskade produktionen kännbart sommaren Produktionen ökade ändå inom nästan alla huvudsektorer. Konjunkturförväntningarna är fortfarande höga. Finansministeriet bedömer att totalproduktionen år 2006 har ökat med nästan sex procent och att tillväxttakten sjunker till omkring tre procent år Konsumentprisindex steg i fjol med omkring 1,5 procent. Inflationstrycket stävjades av att euron förstärktes i förhållande till dollarn och av att världsmarknadspriset på råolja sjönk. Kostnadstrycket i vårt land var också ringa bland annat tack vare den goda produktivitetsutvecklingen. År 2007 beräknas konsumentpriserna stiga nästa lika mycket som år 2006, dvs. med cirka 1,5 procent. Arbetslöshetsgraden var i fjol i genomsnitt under åtta procent. Den beräknas sjunka med omkring en halv procentenhet år Sysselsättningsgraden har förbättrats under de två senaste åren och den beräknas stiga ytterligare år De sysselsattas andel av befolkningen i arbetsför ålder blir då omkring 70 procent. Bilaga 1 innehåller uppgifter och uppskattningar om utvecklingen av totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin Uppskattningarna och prognoserna för 2006 och 2007 bygger till största delen på finansministeriets konjunkturprognos från december Bilaga 2 innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av de viktigaste ekonomiska variablernas utveckling år Den kommunala ekonomin Kommunernas och samkommunernas lönesumma ökade i fjol med omkring 3,5 procent, dvs. en aning långsammare än året innan. Kommunsektorns lönesumma ökade till följd av att inkomstnivån steg med omkring tre procent och till följd av större arbetsinsats och strukturförändringar. År 2007 kommer kommunsektorns genomsnittliga inkomstnivå att öka långsammare, bland annat för att det inkomstpolitiska avtalet inte innehåller allmänna förhöjningar för Å andra sidan har löneutvecklingsprogrammet och eventuella löneglidningar en höjande effekt på inkomstnivån i kommunsektorn. Kommunernas förtjänstnivåindex beräknas år 2007 stiga till i genomsnitt omkring 2,5 procent på årsnivå. Utöver förändringarna i inkomstnivån påverkas hela den kommunala lönesummans utveckling bland annat av hur kommunerna och samkommunerna beslutar organisera sin verksamhet. Kommunsektorns lönesumma väntas växa med cirka 3 procent år I bilaga 3 ges uppgifter och uppskattningar om faktorer som inverkar på lönesummans utveckling inom kommunsektorn Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter för 2007 har fastställts. De behandlas närmare under en egen rubrik i informationsbladet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007 3

4 I bilaga 4 anges kommunarbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter för Tabellen visar kommunarbetsgivarens genomsnittliga socialförsäkringsavgiftsprocent. Pensionsförsäkringsavgifterna har viktats i kalkylen så att KomPL-avgiftens relativa andel är 90 procent och SPL-avgiftens andel 10 procent. Siffrorna anger storleken på den genomsnittliga socialförsäkringsavgiften. Kommunsektorns kostnadsnivå har under de senaste åren stigit rätt snabbt. Medan till exempel konsumentprisindex steg från poängtalet 100 år 2000 till 108 år 2006, dvs. åtta procent, steg prisindex för basservicen under samma period med omkring 21 procent, dvs. med i genomsnitt 3,3 procent per år. År 2006 steg indexet med nästan enligt trenden, men år 2007 kommer stegringen att avta något för att kommunsektorns inkomstnivå inte stiger lika fort som tidigare. Bilaga 7 anger utvecklingen av vissa indextal som är viktiga för den kommunala ekonomin och prognoser för 2007 och Skatteinkomsternas utveckling År 2006 ökade kommunernas skatteredovisningar med 6,4 procent, dvs. 1,5 procent mer än vad som förutspåddes för ett år sedan. Sammanlagt närmare 15,2 miljoner euro redovisades i skatteinkomster till kommunerna. Kommunalskatteredovisningarna uppgick till 13,13 miljarder euro år 2006, medan prognosen för ett år sedan var nästan hundra miljoner mindre. Den snabba ökningen av kommunalskatteredovisningarna, 6,2 procent, berodde på att förvärvsinkomsterna ökade snabbare än väntat och att inga betydande förändringar skedde i grunderna för avdrag i kommunalbeskattningen. Samfunds- och fastighetsskatterna ökade också mer än beräknat. År 2007 beräknas kommunernas skatteredovisningar öka en aning långsammare än året innan. Skatteinkomsterna väntas växa med 5,7 procent och beloppet uppskattas till drygt 16 miljarder euro. Redovisningarna av kommunalskatt beräknas öka med 5,7 procent. Förvärvsinkomsternas uppskattade tillväxt på 3,6 procent och det minskade förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen ger en större skattebas. Totalt 106 kommuner har höjt sin inkomstskattesats för Redovisningarna av kommunalskatt kommer år 2007 att uppgå till nästan 13,9 miljarder euro. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2007 uppskattas till omkring 1,3 miljarder euro. Det gynnsamma ekonomiska läget kan ge företagen bättre resultat än väntat och därigenom större samfundsskatteinkomster. Redovisningarna av fastighetsskatt beräknas uppgå till 820 miljoner euro. Bilaga 5 beskriver utvecklingen av kommunernas skatteinkomster enligt skatteslag under Siffrorna bygger på Kommunförbundets uppdaterade skatteprognosram och skattestyrelsens skatteredovisningar. Statistikcentralen har publicerat kvartalsstatistik över kommunernas ekonomi för det tredje kvartalet år Enligt statistiken var kommunernas årsbidrag (exkl. affärsverksamhet) i januari-september 2006 betydligt större än under motsvarande period året innan. Förhandsuppgifterna om kommunernas och samkommunernas bokslut för 2006 publiceras i början av februari. Då finns det tillgång till relativt tillförlitliga uppgifter om helhetssituationen inom den kommunala ekonomin år 2006 I år fortsätter verksamhetsutgifterna att öka rätt snabbt, bland annat på grund av den snabba ökningen i antalet köpta tjänster. Kommunernas och samkommunernas årsbidrag som helhet väntas ändå förbättras ytterligare under Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

5 Bilaga 6a och 6b innehåller en sammanlagd resultaträkning och finansieringskalkyl för kommunerna och samkommunerna enligt uppgifter från Statistikcentralen samt Kommunförbundets prognoser för 2006 och Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning kommer snart att för basserviceprogrammet ge en uppskattning av den kommunala ekonomins utveckling under Eftersom riksdagsvalet infaller år 2007 avviker tidtabellen för basserviceprogrammet från den normala tidsplanen. Rambeslutet enligt den kommande regeringens regeringsprogram och basserviceprogrammet som anknyter till beslutet blir antagligen tillgängliga först i maj Efter förra riksdagsvalet överlämnades rambeslutet till riksdagen Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Skattefrågor Skatteredovisningar Redovisningarna av kommunalskatt för år 2007 Skatteförvaltningen har lagt ut information om skatteredovisningarna år 2007 på sin webbplats. Adressen är Beräkningen av skogsposten ändras En ändring har gjorts i 13 5 mom. i lagen om skatteredovisning. Ändringen innebär att man vid beräkning av kommunens skogspost som grund använder de bruttorotprisinkomster som räknats ut per skogscentral och som fördelas kommunvis i förhållande till respektive kommuns skogsmarksarealer enligt uppgifterna från den senaste riksskogstaxeringen. Den beräkningsgrund som baserar sig på årligen uträknade rotprisinkomster följer i någon mån konjunkturerna, bl.a. försäljningspriset på virke, och lämpar sig således som utdelningsgrund för samfundsskatten. De uteblivna rotprisinkomsterna för naturskyddsområden har uppskattats årligen på basis av den nettoinkomst av skogsbruket som Forststyrelsen har beräknat för skogsmarkerna i fråga. Eftersom nettointäkterna för skog inte längre beräknas efter ingången av 2006 införs en ny beräkningsgrund för skogsposten också i fråga om naturskyddsområden. Naturskyddsområdena beaktas i grunden för beräkning av skogsposten så att den årliga avkastning per hektar skog som Skattestyrelsen årligen fastställer med stöd av 7 i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen multipliceras med det antal hektar skogsmark inom naturskyddsområden som varje år fastställts för respektive kommun. Den ovan beskrivna ändringen av utdelningsgrunderna stabiliserar intäkterna av samfundsskatten särskilt i skogsdominerade kommuner och ökar förutsägbarheten eftersom beräkningsgrunden inbegriper virkesförsäljningen inom ett större område än en kommun och antalet skogshektar kommunen förblir närapå konstant. Den nya beräkningen av skogsposten tillämpas första gången vid genereringen av utdelningen av samfundsskatten för skatteåret Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007 5

6 Utdelningen för skatteåret 2007 Finansministeriet fastställer statens, kommunernas, församlingarnas och FPA:s gruppandelar som används i redovisningarna av förvärvs- och kapitalinkomsterna för skatteåret 2007 och beräkningsgrunderna för kommunernas och församlingarnas utdelningar. Grunden för gruppandelarna är beskattningsuppgifterna från skatteåret 2005 som höjts så att de motsvarar utvecklingen av skatteinkomsterna år 2007 med beaktande av de ändringar i beskattningsgrunderna som gäller skatteåret. De viktigaste av dessa är sänkningarna i statens inkomstskattesats och inflationsjusteringen, höjningen av förvärvsinkomstavdraget vid statsbeskattningen, sänkningen av förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen och höjningen av resekostnadsavdraget Vid beräkningen av en enskild kommuns andel har man dessutom beaktat befolkningsutvecklingen i kommunen, ändringar i skattesatsen och höjningar och sänkningar i skattebeloppen som finansministeriet beviljat på grund av inkomster av engångsnatur. De nya gruppandelarna och kommunvisa andelarna tillämpas för första gången vid redovisningen i februari. Skattekorten 2007 Skattestyrelsen har fattat beslut om ibruktagandet av de nya skattekorten. Januari För prestationer som betalas i januari 2007 verkställs förskottsinnehållning enligt de innehållningsprocenter som gällde den 31 december När innehållningen beräknas beaktas inte prestationer som betalats år 2006 och inte heller förskottsinnehållningarna för dem. Om den skattskyldige har ett skattekort som utfärdats av skattebyrån för år 2007, verkställs förskottsinnehållningen enligt detta skattekort. Från och med februari De nya innehållningsprocenterna för 2007 tillämpas fr.o.m Om det är fråga om ett s.k. graderat skattekort där innehållningsprocenten växer när inkomsterna stiger beaktas de löner, pensioner och andra prestationer som betalas i januari 2007 och som omfattas av förskottsinnehållning när förskottsinnehållningen beräknas eller senare. Naturaförmånsvärden 2007 Naturaförmånerna för 2007 har fastställts. Beslutet finns på skatteförvaltningens webbplats, Bilförmån Om löntagaren eller löntagarens familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning betraktas förmånen som bilförmån. Bilförmånens belopp består av två delar: en procentuell del som räknas på kapitalkostnaderna och ett belopp som baserar sig på driftskostnaderna. När den procentuella delen räknas ut används det nyanskaffningspris som importören uppgett för bilen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk. Samma princip tillämpas på begagnade importbilar. Grunderna för beräkningen av fri bilförmån ändras en aning jämfört med år Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

7 Telefonförmånerna oförändrade Telefonförmånernas värde hålls oförändrat år Såväl mobiltelefonernas som de fasta anslutningarnas naturaförmånsvärde är 20 euro i månaden. Värdet på en mobiltelefonsförmån täcker kostnaderna för samtal, sms- och multimediemeddelanden. Bostadsförmånernas värde ändras Bostadsförmånernas värde ändras i hela landet Penningvärdet av bostadsförmån inklusive uppvärmning för bostad med centralvärme är följande: a) Huvudstadsregionen, förmånens värde Bostaden blivit färdig före år 1961 år år 1984 eller senare Förmånens värde euro/mån 130,00 + 8,00 per kvadratmeter 120,00 + 6,45 per kvadratmeter 130,00 + 7,06 per kvadratmeter b) Övriga Finland, förmånens värde Bostaden blivit färdig före år 1984 år år 1992 eller senare Förmånens värde euro/mån 80,00 + 4,90 per kvadratmeter 86,00 + 5,58 per kvadratmeter 87,00 + 6,57 per kvadratmeter Kostförmån Penningvärdet för kostförmån i samband med anstaltsmåltider för personalen på sjukhus, skolor, daghem eller andra motsvarande inrättningar är 3,75 euro per måltid år 2007 (3,68 euro år 2006). Värdet på den kostförmån som personalen i skolor, daghem eller motsvarande inrättningar får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 3,00 euro per måltid (2,94 euro år 2006). Beskattningsvärdet på vanlig kostförmån för en anställd är 5,00 euro per måltid (4,90 euro år 2006) förutsatt att summan av råvaru- och lönekostnaderna för måltiden inte överstiger 8,40 euro per måltid (8,20 euro år 2006). Skattefria resekostnadsersättningar 2007 Ersättningar för resekostnader är skattefria till en viss gräns. Skattestyrelsen har meddelat ett beslut om skattefria resekostnadsersättningar Beslutet finns på skatteförvaltningens webbplats I beslutet anges grunder och belopp för dagtraktamenten, kilometerersättningar och andra resekostnadsersättningar. Arbetsgivaren kan betala löntagaren skattefria ersättningar för resekostnader i enlighet med beslutet. Vilka kostnader arbetsgivaren i praktiken ersätter bestäms i allmänhet enligt kollektivavtalet. Grunderna och beloppen i Skattestyrelsens beslut överensstämmer inte nödvändigtvis med grunderna och beloppen i kollektivavtalen. Om ersättningen överstiger beloppet i Skattestyrelsens beslut eller om ersättningen betalas på mindre strikta grunder, är den del som överstiger beslutet skattepliktig löneinkomst. Inrikes dagtraktamentet och måltidsersättningen har stigit i jämförelse med år 2006, medan det partiella dagtraktamentet är det samma som i beslutet för År 2007 betalas följande inrikes dagtraktamenten och måltidsersättningar: dagtraktamente, heldag partiellt dagtraktamente måltidsersättning 31,00 euro 14,00 euro 7,75 euro Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007 7

8 Kilometerersättning Ersättningen för användning av egen bil är 43 cent per kilometer. Ersättningen för resor som gjorts med en bilförmånsbil är fortfarande 12 cent per kilometer. De ersättningar som betalas utöver kilometerersättningen är oförändrade, dvs. det maximala skattefria beloppet för transport av personer, stora eller tunga föremål och hundar är två cent per kilometer. Utrikes dagtraktamente Utrikes dagtraktamente har fastställts för 210 länder eller områden. En lista över dagtraktamenten för olika länder och områden finns i skattestyrelsens beslut. Mervärdesskatt Skattestyrelsens anvisning om avdrag för fastigheter och om korrigering av avdrag Mervärdesskattelagens bestämmelser om momsavdrag vid nybygge och grundlig förbättring uppfyller inte kraven i det sjätte momsdirektivet. Skattestyrelsen har gett en anvisning om avdrag för fastigheter och om korrigering av avdrag. Anvisningen finns i sin helhet (på finska) på Skattestyrelsens webbplats, Anvisningen har en bilaga med exempel på avdrag och beräkning av justeringar samt anmälan om justeringar i övervakningsanmälan. HFD har meddelat ett beslut (2006:65) som inverkar på hur momsavdrag kan göras vid fastighetsinvesteringar och hur avdrag återbärs. Enligt HFD:s beslut saknar mervärdesskattelagen bestämmelser om justering av avdrag för fastigheter till den skattskyldiges förmån. I sådana fall har den skattskyldige rätt att direkt åberopa bestämmelserna i direktivet. När en fastighet efter nybygge eller ombyggnad börjar användas för skattepliktig affärsverksamhet har den skattskyldige rätt att göra avdrag för moms som ingår i anskaffningarna till den del fastigheten används i skattepliktig verksamhet, om inte avdragen gjorts redan tidigare under ny- eller ombyggnadsarbetet. Som jämkningsperiod enligt vilken den årliga justeringen bestäms, räknas i brist på nationella bestämmelser fem år i enlighet med direktivet, inklusive det år då ny- eller ombyggnadsarbetet blev färdigt. Den skattskyldiges avdrag kontrolleras årligen under justeringsperioden, om det sker förändringar i användningen av fastigheten för skattepliktig affärsverksamhet, om fastigheten överlåts eller om den skattskyldiges verksamhet upphör. När andelen avdragsberättigad användning ökar innebär det att mer avdrag får göras och om andelen icke avdragsberättigad användning ökar innebär det på motsvarande sätt att avdraget delvis återbärs till staten. Justeringsperioden börjar när en ny- eller ombyggnadsinvestering för fastigheten görs eller blir klar. Justeringen upphör vid utgången av det fjärde kalenderåret efter att anskaffningen gjorts eller arbetet blivit klart. Det belopp som årligen justeras utgör 1/5 av den del av skatten i anskaffningen som motsvarar skillnaden mellan den ursprungliga andelen avdragsberättigad användning och den verkliga avdragsberättigande användningen under justeringsåret. Justeringarna görs per investering. Vid överlåtelse av fastigheten och när skattskyldigheten upphör görs justeringen för hela den återstående justeringsperioden på en gång. Enligt skattestyrelsens anvisning har den skattskyldige rätt att direkt åberopa bestämmelserna i direktivet och använda jämkningsförfarandet enligt direktivet i stäl- 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

9 let för det förfarande som föreskrivs i lagen. Efter att ha gjort detta val kan den skattskyldige enligt Skattestyrelsens anvisning inte byta förfarande. Det sjätte direktivet innehåller ingen bestämmelse om att mottagaren vid en överlåtelse har rätt att dra av den skatt som överlåtaren måste erlägga i samband med justeringen. Den som köper en fastighet får med andra ord inte dra av skatt som säljaren med anledning av försäljningen betalar som jämkning enligt artikel 20. När säljaren på grund av försäljning betalar skatt på eget bruk enligt 33 i mervärdesskattelagen har köparen rätt att göra avdrag enligt 104 i lagen. Vid överlåtelse av fastigheter i samband med överlåtelse av rörelse eller en del av den enligt 19 a i mervärdesskattelagen övergår justeringsrätten och justeringsskyldigheten på den som övertar fastigheten. Skattestyrelsens anvisning gör att momsbehandlingen vid försäljning av fastigheter i många fall är osäker. Tillämpning av jämkningsperiod enlig direktivet leder till mindre moms vid försäljning av fastighet och sålunda också till mindre överlåtelseskatt, men utgör en risk för köparen i fråga om momsavdrag. Tillämpning av mervärdesskattelagen leder däremot till större återbäring av moms till staten i samband med ny- och ombyggnad och därmed ofta också till större köpesumma och överlåtelseskatt. Avdragen i momsbeskattningen bör uppskattas omsorgsfullt när fastigheter säljs eller när deras användningsändamål ändras. Momsbehandling av service som tillhandahålls genom samarbetsavtal CSN N 72 (ej vunnit laga kraft) En samkommun och dess medlemskommuner har genom samarbetsavtal avtalat om stödtjänster inom förvaltningen. Kommunerna upplåter genom hyresavtal lokaler till landskapet för kommunal tjänsteproduktion och tar ut fastighetskostnaderna hos landskapet till självkostnadspris. Även om debiteringarna för städkostnaderna hänför sig till samarbetsavtalet, som ingåtts inom ramen för förvaltningsförsökslagen och ett grundavtal som godkänts med stöd av denna lag, är det inte till denna del fråga om sådan verksamhet som offentligrättsliga sammanslutningar bedriver endast inom ramen för den rättsliga reglering som särskilt gäller dessa, utan kommunerna ska anses utöva verksamhet under samma rättsliga förutsättningar som privata ekonomiska aktörer. Den verksamhet som kommunerna bedriver under dessa omständigheter är rörelsemässig på det sätt som avses i 1 1 mom. i mervärdesskattelagen. De sökande kommunerna skall betala mervärdesskatt för de debiteringar som gäller städtjänster. Landskapet överlåter ekonomi-, personal- och informationstjänster till kommunen mot vederlag. Det är inte fråga om fördelning av kostnader utan rörelsemässig försäljning av tjänster, för vilken mervärdesskatt ska betalas. Förhandsavgörande för tiden CSN N 73 (ej vunnit laga kraft) Kommunerna i ansökan har i ett samarbetsavtal avtalat om produktion och skötsel av tjänster som gäller bildningsväsendet, stödtjänster, avbytarservice, myndighetstjänster för lantbruket, grundtrygghetstjänster och tjänster inom teknik- och miljöväsendet. Kommunerna sköter för varandras räkning, förutom serviceproduktion, också myndighetsuppgifter och delvis också beslutsfattande. Kostnaderna fördelas enligt användningen av tjänsterna. Sådan samarbetsavtalsenlig överlåtelse av varor och tjänster som anges i ansökan och som täcker kommunernas alla lagstadgade uppgifter inom social- och hälso- Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007 9

10 vårdsväsendet, skolväsendet och i huvudsak också inom andra områden kan inte under de omständigheter som avses i ansökan betraktas som sådan rörelsemässig försäljning som avses i 1 1 mom. i mervärdesskattelagen. Kommunerna ska inte betala moms för överlåtelse av sådana tjänster som avses i ansökan. Sådan vederlagsfri överlåtelse av fastigheter till värdkommunen som avses i ansökan och som hänför sig till produktion av tjänster som avses i samarbetsavtalet, kan inte betraktas som sådan uthyrning av fastighet som avses i mom. i mervärdesskattelagen. Kommunerna i ansökan har på det sätt som avses i ansökan rätt till sådan återbäring av mervärdesskatter enligt 130 i mervärdesskattelagen som gäller anskaffningar till lokaler som upplåtits till en annan kommuns förfogande. När en kommun i enlighet med det samarbetsavtal som avses i ansökan vederlagsfritt upplåter en fastighet till en annan kommuns förfogande, är det inte fråga om sådan försäljning som avses i 33 i mervärdesskattelagen eller att ta en fastighet i annat bruk än sådant som berättigar till återbäring enligt 130. Kommuner ska inte betala mervärdesskatt på eget bruk av byggtjänster i samband med nybygge eller grundlig förbättring av fastigheter, när fastigheten på det sätt som anges i ansökan upplåts till en annan kommuns förfogande innan det gått fem år efter utgången av det kalenderår under vilket byggtjänsten har slutförts. Förhandsavgörande för tiden I samband med olika samarbetsavtal är det skäl att beakta de ovan relaterade förhandsavgörandena. Båda avgörandena har överklagats hos högsta förvaltningsdomstolen, vilket innebär att de inte har vunnit laga kraft. EU utvidgades I januari 2007 anslöt sig två nya medlemsstater till Europeiska unionen: Bulgarien och Rumänien. Utvidgningen av EU innebär förändringar i momsbeskattningen för företag och kommuner som har varuhandel med de nya medlemsstaterna. Från och med 1 januari 2007 behöver en finländsk säljare också giltigt VAT-nummer för sina köpare i nya medlemsstater. I egenskap av köpare måste finländska företag och kommuner få ett eget giltigt VAT-nummer för säljare i dessa länder. Närmare upplysningar: Tarja Tarkiainen, tfn (09) , , alterneringsledig t.o.m Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna 2007 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna 2007 har bestämts enligt beskattningen för år De kommunvisa uppgifterna har beräknats enligt de slutliga uppgifterna från skatteförvaltningen (Skattestyrelsen ). Inrikesministeriets beslut om utjämning av skatteinkomster har fattats (SM /Ha-43). Kommunsammanslagningar som trätt i kraft vid ingången av 2007 har beaktats i kalkylen. Andelen för den upplösta Längelmäki kommun har delats mellan Jämsä och Orivesi i proportion till de invånare som övergått till respektive kommun (enligt invånarantalet i slutet av oktober 2006). Utgående från detta har 65 procent av Längelmäki kommuns utjämning gått till Jämsä och 35 procent till Orivesi. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

11 Grunderna för hur utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster beräknas ingår i ändringen av statsandelslagen (1219/2005), som trädde i kraft i början av Den kommunvisa kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylen (IM/Kommunavdelningen ) baserar sig på följande uppgifter: Kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 4,2 %) Samfundsskatt euro (förändring + 12,30 %) Kalkylerad fastighetsskatt euro (förändring + 3,2 %) Grunder för kalkylen: Invånarantal (hela landet utom Åland) Genomsnittlig inkomstskattesats 18,30 % Genomsnittliga fastighetsskattesatser: - allmän 0,73 - stadigvarande bostad 0,28 - annan bostad 0,84 - kraftverk 0,73 (den allmänna skattesatsen används) - kärnkraftverk 0,73 (den allmänna skattesatsen används) - allmännyttiga samfund 0,39 - obebyggd byggplats 2,29 Kalkylerad skatteinkomst 2 747,66 euro/invånare Utjämningsgräns (91,86 %) 2 524,00 euro/invånare Utjämningstillägget utgörs av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst till fullt belopp. Utjämningsavdraget är 37 % av kommunens kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för social- och hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisning och kultur. Beslutet har fattats av inrikesministeriet, och varje ministerium sköter sin andel (betalar eller uppbär). Fördelningen ingår inte i de kommunvisa kalkylerna på Kommunförbundets webbplats, även om statsandelarna betalas med beaktande av utjämningen. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Övergångsutjämningen I den statsandelsreform som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ikraftträdelsebestämmelsen i ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår övergångsutjämningsarrangemang genom vilka de kommunvisa effekterna av reformen utjämnas på tre år. Utjämningen fördelas mellan de olika ministeriernas statsandelar så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för social- och hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisning och kultur. Fördelningen ingår inte i de kommunvisa statsandelstabeller som publicerats på webbsidorna. Beslutet om övergångsutjämning för år 2007 har fastställts (SM /Ha-43). Stora förändringar i statsandelarna har utjämnats/utjämnas enligt följande tabell (största tillåtna nytta eller förlust under olika år): Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

12 1:a året (2006) /inv /inv. 2:a året (2007) /inv /inv. 3:e året (2008) /inv /inv. Av ökningen förverkligas högst 100 euro/invånare under det första året. Från den statsandel som beräknats för kommunen enligt de nya grunderna har år 2006 avdragits belopp som överstigit 100 euro/invånare (övergångsutjämningsavdrag). År 2007 avdras belopp som överstiger 200 euro/invånare och år 2008 belopp som överstiger 300 euro invånare. På motsvarande sätt kan under det första året genomföras en minskning på högst 50 euro/invånare. Till den statsandel som beräknats för kommunen enligt de nya grunderna lades år 2006 till ett belopp som översteg 50 euro/invånare (övergångsutjämningstillägg). År 2007 avdras belopp som överstiger 100 euro/invånare och år 2008 belopp som överstiger 150 euro invånare. Enligt övergångsbestämmelserna förverkligas år 2007 alla de kommunvisa förändringar i statsandelarna som är mellan euro/invånare och euro/invånare i sin helhet (tillägg och avdrag enligt de nya statsandelsbestämmelserna). Summan av de kommunvisa utjämningstilläggen år 2007 är 2,8 miljoner euro (7 kommuner) medan summan av utjämningsavdragen är - 4,2 miljoner euro (14 kommuner). Detta innebär en statsandelsminskning på 1,5 miljoner euro. År 2008 ökar statsandelarna med 0,2 miljoner euro. De kommunvisa effekterna har räknats ut så att de beviljade statsandelarna för år 2005 har jämförts med vad de nya statsandelsgrunderna skulle ha inneburit i statsandelar om de varit i bruk år På grund av utjämningssystemet får endast ett fåtal kommuner tillägg och avdrag i statsandelarna. Uppgifter om kommunerna och de kommunvisa kalkylerna finns på > Statsandelar > Statsandelarna Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen uppgick år 2006 till i genomsnitt 27,81 euro per invånare (grunddelen). År 2007 är grunddelen i den allmänna statsandelen 28,19 euro per invånare (indexjustering på 2,0 procent, 75 % av det fulla beloppet). Inrikesministeriet fattade beslut om den allmänna statsandelen (SM /Ha-43). Kommunsammanslagningar har beaktats i de kommunvisa kalkylerna. Andelen för den upplösta Längelmäki kommun har delats mellan Jämsä och Orivesi i proportion till det antal invånare som övergått till respektive kommun (enligt invånarantalet i slutet av oktober 2006). Utgående från detta har 65 procent av Längelmäki kommuns allmänna statsandel gått till Jämsä och 35 procent till Orivesi. I den allmänna statsandelen har som statsandelsavdrag beaktats de s.k. gamla nedskärningarna och avdrag för de extra kostnader som statsandelsjusteringen 2006 ger upphov till, sammanlagt 10,75 euro per invånare. Den kommunvisa statsandelen har utökats eller minskats med kompensationen för arbetsmarknadsstödet enligt den kommunvisa kalkylen år År 2007 har kompensationen minskats med 2,90 euro per invånare (arbetsmarknadsstödsreformens 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

13 uppskattade inverkan har beaktats genom statsandelsavdrag, se redogörelsen längre fram i texten). År 2007 och 2008 minskas statsandelen dessutom med 0,96 euro/invånare för finansiering av kostnaderna för utveckling av statens och kommunernas gemensamma datasystem (Kommun-IT). Minskningen uppgår till sammanlagt 10 miljoner euro under två år (ändring av 27 3 mom. i statsandelslagen 1320/2006). Alla avdrag (sammanlagt 14,61 euro/invånare) har beaktats i statsandelskalkylens avdragsspalt (se tabellen). Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för särförhållanden: skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortsstrukturtillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. I den statsandelsjustering som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår följande nya eller ändrade tillägg för särförhållanden: - Skärgårdstillägget har höjts för kommuner med minst skärgårdsbor. Tillägget är kommunens invånarantal multiplicerat med grunddelen, dvs. kommunen får grunddelens hela belopp fördubblat. - Alla kommuner som har skärgårdsdelar och som får skärgårdstillägg har samtidigt också rätt till fjärrortstillägg, om grunderna för tillägget uppfylls. - Förhöjt skärgårdstillägg med 7 x grunddelen för kommuner där minst hälften av befolkningen är utan fast vägförbindelse; för övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen. - Ett nytt fjärrortstillägg till kommuner med färre än 0,5 invånare/km 2. Beloppet är 9 x grunddelen. - Begreppet tätortstillägg har ändrats till tätortsstrukturtillägg. Det graderas genom att följande koefficient multipliceras med tätortsbefolkningens mängd gånger grunddelen: 0,75, om tätortsbefolkningens mängd är ,70, ,01, eller mer - Ett tillägg som baserar sig på förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats minst sex procent under de tre år som föregår finansåret (förändring ). I så fall multipliceras grunddelen med 1,39. Följande tillägg för särförhållanden ändrades inte 2006: - Till kommuner med skärgårdsdelar betalas i skärgårdstillägg 1,5 x grunddelen x antalet skärgårdsbor (i skärgårdsdelarna mindre än invånare). - Fjärrortstillägg betalas på basis av fjärrortstalet (förordning 1448/2001) enligt följande: 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49 3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99 - Språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde 0,10 x grunddelen. De fjärrortstal som ligger till grund för fjärrortstillägget har räknats om för följande femårsperiod (ändring av statsandelsförordningen 855/ ). Kalkylen kan leda till att fjärrortstillägget ändras från ingången av år Om fjärrortstalet är mindre än 0,50 blir följden att kommunen går miste om tillägget. De nya fjärrortstalen framgår av bilaga 8. Reisjärvi och Virolahti går miste om fjärrortstillägget i den allmänna statsandelen. Kangasniemi, Karvia och Rantasalmi som Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

14 tidigare inte fått fjärrortstillägg kommer nu att få det. Pulkkila, Piippola och Valtimo får högre tillägg än tidigare. Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa kalkylen. Den allmänna statsandelens belopp för de enskilda kommunerna påverkades antingen positivt eller negativt av den kostnadsneutrala reformen av arbetsmarknadsstödet. Med anledning av reformen höjdes det totala beloppet av den allmänna statsandelen för 2006 med omkring 30 miljoner euro. För år 2007 är höjningen omkring 15 miljoner euro, vilket innebär att korrigeringen av den allmänna statsandelen för 2007 har minskats med 2,90 euro per invånare. Minskningen av höjningen har beaktats som en ökning av avdragen i den allmänna statsandelen (se ovan). Höjningen elimineras helt år 2008 varvid ett lika stort avdrag görs. Situationen efter detta avdrag blir bestående. Kommunvisa kalkyler finns på > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster och övergångsutjämningen har inte beaktats i kalkylen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelarna för social- och hälsovård 2007 ökar enligt den kommunspecifika kalkylen med 287 miljoner euro utan utjämningar (7,2 %). Statsandelarnas belopp påverkas av ökningar i invånarantalet, 2007 års andel av kostnadsfördelningen och indexjusteringen på 2,0 procent (75 % av det fulla beloppet). Statsandelens belopp ökar genom extra statsandelar för social- och hälsovårdsprojekten, utökad service som föreslås i statsbudgeten 2007 och service som riksdagen bestämt om. - justering av kostnadsfördelningen 63 mn - indexjustering 82 mn - det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet 50 mn - utvecklingsprogrammet för det sociala området 8 mn - höjning av arvoden och kostnadsersättningar för familjevårdare 1 mn euro - ökning av minimiantalet timmar tolktjänst 2 mn - en extra ledig dag för närståendevårdare 8 mn fler specialbarnträdgårdslärare 1 mn - utvidgning av dagverksamheten för handikappade 6 mn - höjning av underhållsstödet 3 mn - syskonförhöjning m.m. i hemvårdsstödet 2 mn - hälsogranskningar för långtidsarbetslösa (riksdagens tillägg (FiUB 41/2006). Utöver detta höjs statsandelarna med 13 miljoner euro till följd av att självrisken för boendeutgifter inom utkomststödet slopades Detta innebär extra kostnader på 13 miljoner euro för kommunerna, som får kompensation genom en höjning av statsandelsprocenten. Den tidigarelagda utbetalningen av kostnadsfördelningsandelen för 2008 (144 miljoner euro), som ingår i budgetpropositionen ingår inte i statsandelsgrunderna. Andelen för år 2008 gottgörs kommunerna som skatteinkomster genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen sänks. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

15 Statsandelsprocenten höjs med 0,56 procentenheter från 33,32 till 33,88 procent. I statsandelsprocenten har följande statsandelstillägg beaktats: - det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet, utvecklingsprogrammet för det sociala området 0,46 % - kompensation för den slopade självriskandelen för boendekostnader 0,10 % De övriga höjningarna i statsandelarna har beaktats i de kalkylerade priserna per enhet enligt bilaga 11 i Kommunalekonomi 4/2006. Höjningen med anledning av hälsogranskningar för långtidsarbetslösa har dessutom beaktats genom att statsandelsgrunden för hälso- och sjukvård för 7 64-åringar höjts med 0,73 euro (riksdagens tillägg). Höjningen är inte öronmärkt och den medför inte nya skyldigheter. Kommunernas finansieringsandel per invånare ökar med 63,69 euro, dvs. från 1 539,35 till 1 603,04 euro (4,1 %). Fjärrortskoefficienterna, som påverkar statsandelarna för social- och hälsovård, är enligt de fjärrortstal som används i den allmänna statsandelen följande (förordning 1332/2006, bilaga 9, förordningen var till en början felaktig i författningssamlingen): 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99 1,08, 1,00 1,49 1,17, 1,50 eller mer Koefficienten för skärgårdskommuner är nuvarande 1,10. Om kommunen är berättigad också till en annan fjärrortskoefficient används den koefficient som är fördelaktigare för kommunen. Fjärrortstalen har räknats om för den följande femårsperioden ( ). Den nya beräkningen medför att Reisjärvi och Virolahti kommuner förlorar sina fjärrortstillägg. Kangasniemi, Karvia och Rantasalmi som tidigare inte fått fjärrortstillägg kommer nu att få det. Pulkkila, Piippola och Valtimo får högre tillägg än tidigare. Fjärrortstilläggens belopp framgår av den kommunspecifika kalkylen och fjärrortstalen av bilaga 8. De kommunspecifika kalkylerna (SHM ) baserar sig på social- och hälsovårdsministeriets beslut STM/3965/2006. De finns på > Statsandelar > Statsandelarna I den kommunspecifika kalkylen har 65 procent av den upplösta Längelmäki kommuns allmänna statsandel på euro gått till Jämsä och 35 procent till Orivesi (motsvarar den andel av Längelmäkis invånare som övergått till respektive kommun enligt invånarantalet i slutet av oktober 2006). Statsandelarna beräknas på följande grunder: År 2007 euro/invånare Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0 6-åringar 4 916,24 602, åringar 240,79 686, åringar 652, , åringar 3 935, ,86 85 år fyllda , ,66 Övriga kalkylerade grunder (euro/invånare): Enligt antalet arbetslösa 438,50 Enligt arbetslöshetsgraden 40,04 Enligt antalet gravt handikappade 11,93 Enligt antalet omhändertagna barn 33,70 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

16 Enligt sjukfrekvensen 296,75 Kommunens finansieringsandel (euro/inv.) 1 603,04 Arbetslöshetsprocent 10,80 % Invånarantal (årsskiftet 05/06) Statsandelsprocent 33,88 % I tabellen ingår inte utjämningsposter (utjämning på basis av skatteinkomster och en eventuell övergångsutjämning med anledning av statsandelsreformen 2006). Alla statsandelskoefficienter har justerats så att de motsvarar grunderna år Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelen för undervisning och kultur Beslut som gäller statsandelen Undervisningsministeriet har fattat beslut (44/221/2006) om statsandelen för undervisning och kultur De kommunspecifika uppgifterna finns på utbildningsstyrelsens webbplats > Raportit > Rahoitus > Vuosi De priser per enhet som ligger till grund för finansieringen finns på samma adress. Den preliminära finansieringsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet år 2007 har fastställts till 636,44 euro per invånare. En kalkyl över finansieringsandelen på riksnivå finns i bilaga 10. Av kalkylen framgår också finansieringsandelen per huvudman. Till exempel den verksamhet som kommunerna är huvudmän för har en andel på 457,68 euro per invånare (cirka 72 procent) av hela finansieringsandelen. Kommunsammanslagningar har beaktats i statsandelskalkylen. I fråga om upplösta Längelmäki kommun har en specialbestämmelse i statsandelslagen tillämpats (avviker från de övriga statsandelarna). Som invånarantal har använts invånarantalen i slutet av I huvuddrag har fördelningen gått till så att 65 procent av invånarna har överförts till Jämsä och 35 procent till Orivesi. Av arealen har 60 procent övergått till Orivesi och 40 procent till Jämsä. Den grundläggande utbildningen har beaktats enligt var verksamheten är förlagd. Beslutet om justering av statsandelarna år 2006 har fattats (Dnr 38/221/2005). Beslutet ersätter de tidigare besluten från och Den slutliga finansieringsandelen per invånare har fastställts till 620,86 euro per invånare. Den preliminära finansieringsandelen för 2006 var 623,15 euro. Kommunvisa uppgifter om justeringen finns också på utbildningsstyrelsens webbplats. Inverkan av justeringsbeslutet beaktas genom tilläggsbetalningar och återkrav Grunderna för statsandelarna år 2007 Statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet påverkas av den del av justeringen av kostnadsfördelningen som betalas 2007 (inverkan 18 miljoner euro), indexjusteringen på 2,0 procent (75 procent av det fulla beloppet, inverkan 48 miljoner euro) och det minskade elevantalet (förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning). Kostnadsfördelningsandelen år 2007 inkluderas i priserna per enhet så att skillnaden mellan det pris som utgör jämförelsegrund och det pris som innehåller alla periodiseringsandelar av kostnadsfördelningen nästa år beaktas till 61 procent (23 b i fi- 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

17 nansieringslagen). Av det fulla priset per enhet återstår då andelen för år 2008, dvs. 39 procent. Tidigareläggningen av kostnadsfördelningsandelen för 2008 (cirka 41 miljoner euro) har godkänts i budgetpropositionen. Andelen inkluderas ändå inte i priserna per enhet, utan erläggs till kommunerna som skatteinkomster genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen ändras. Totalt sett har det inte skett några betydande förändringar i statsandelarna för undervisning och kultur. Alla kalkylerade statsandelar inklusive priserna per enhet för samkommunerna kommer utan kommunernas utjämningsandelar att öka med omkring 79 miljoner euro (3,3 procent) jämfört med de slutliga kalkylerade statsandelarna. Kommunernas kalkylerade statsandelar ökar med omkring 38 miljoner euro (3,1 procent). Bilaga 11 och 12 innehåller uppgifter om de genomsnittliga och övriga priserna per enhet. Ett förenklat schema för beräkning av statsandelarna finns i bilaga 12. I bilaga 13 finns uppgifter om finansieringsandelen per invånare år Detaljerade bestämningsgrunder för priserna per enhet finns på Kommunförbundets och utbildningsstyrelsens webbplats. Priset per enhet för förskoleundervisning är 91 procent av det pris per enhet för grundläggande utbildning som beräknats för kommunen. Anvisningar för hur antalet timmar morgon- och eftermiddagsverksamhet beräknas år 2007 finns på utbildningsstyrelsens webbplats. Grundregeln är att prestationerna baserar sig på det verkliga antalet timmar, dvs. antalet ledda timma under höstterminen 2005 och vårterminen För år 2007 har följande utjämningskoefficienter som påverkar priserna per enhet beräknats: grundläggande utbildning 0, gymnasium 0, bibliotek 0,9839 medborgarinstitut 0, Syftet med koefficienten är att anpassa de kommunspecifika graderingarnas verkningar till de fastställda genomsnittliga priserna. Bland annat priset per enhet för bibliotek (46,58 euro/invånare) har höjts med 20 procent för kommuner med en befolkningstäthet på högst 2 invånare/km 2 och för skärgårdskommuner. För kommuner med en befolkningstäthet på mer än 2 men högts 5 invånare/km 2 har priset per enhet höjts med 10 procent. Enligt undervisningsministeriets beslut har priset per enhet också höjts i kommuner som upprätthåller central- eller landskapsbibliotek. Priset per enhet för medborgarinstitut (66,39 euro/timme) har höjts med 15 procent för kommuner med en befolkningstäthet på mer än 100 invånare/km 2. De viktigaste statsandelsprocenterna år 2007 är följande: - för grundläggande utbildning, gymnasiet m.fl. uppgifter som används vid beräkningen av finansieringsandelen per invånare 45,3 %, förutom för kulturväsendet och invånarbaserad grundläggande konstundervisning 29,7 %. - för morgon- och eftermiddagsverksamhet 57 % - för medborgarinstitut 57 % - för timbaserad grundläggande konstundervisning 57 % - för idrott och ungdomsarbete 29,7 % - för museer, teatrar och orkestrar 37 % Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

18 Vissa uppgiftsförändringar som inverkar på statsandelen Omfattande åtgärder för att förbättra skoltrivseln har inletts, och för detta ändamål får kommunerna och samkommunerna statsandelar på 4 miljoner euro. Statsandelarna för morgon- och eftermiddagsverksamhet har höjts med 7 miljoner euro då antalet ledda timmar ökat från tre till fyra. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Socialskyddsavgifter Sjukförsäkringsavgiften Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgift år 2007 är 2,05 procent av lönen (2,06 procent år 2006). Folkpensionsavgiften Arbetsgivarens folkpensionsavgift höjs med 0,003 procentenheter vid ingången av Kommunarbetsgivarens folkpensionsavgift är därmed 1,951 procent av lönen (1,048 procent år 2006). Genom höjningen finansieras det inkomstbortfall som försöket med sänkning av arbetsgivarens socialskyddsavgift innebär för Folkpensionsanstalten. Befrielse från socialskyddsavgift i vissa kommuner Lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner (1200/2002) har gällt i Enare, Enontekis, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Salla, Savukoski, Sodankylä, Utsjoki och Övertorneå och i de så kallade A-skärgårdskommunerna, dvs. Houtskär, Iniö, Karlö, Korpo, Nagu och Velkua (försöksområde) från ingången av Lagen ändrades senast år 2005 då dess giltighetstid förlängdes från 2006 till utgången av Samtidigt utvidgades avgiftsbefrielsen så att den utöver privata arbetsgivare också gäller bland annat kommuner och samkommuner. Ett liknande försök med socialskyddsavgifter har också gjorts i landskapet Kajanaland Befrielsen från arbetsgivarens socialskyddsavgift utvidgas från ingången av 2007 till utgången av 2009 till följande kommuner: Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes, Rautavaara, och Valtimo. Även i dessa kommuner gäller avgiftsbefrielsen också kommunarbetsgivare. Arbetslöshetsförsäkringsavgifter Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift hålls på samma nivå som år 2006, dvs. 0,75 procent av lönen vid en lönesumma på upp till euro och 2,95 procent av lönen för den överstigande delen. Också de försäkrades arbetslöshetsförsäkringsavgift blir den samma som år 2006, dvs. 0,58 procent. 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007

19 Pensionsavgifter Pensionsavgift för arbetstagare Med anledning av arbetspensionsreformen har 53 år fyllda och äldre arbetstagare sedan ingången av 2005 betalat högre pensionsavgift än andra. Pensionsavgiften för arbetstagare är år 2007 den samma som år 2006, dvs. 4,3 procent för arbetstagare under 53 år och 5,4 procent för 53 år fyllda och äldre arbetstagare. Den höjda avgiften gäller dock inte dem som är födda före I kommunsektorn är arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift därmed cirka 4,6 procent av lönen (4,6 procent år 2006). KomPL-avgift KomPL-avgiften består av en lönebaserad avgift en förtidspensionsutgiftsbaserad avgift (förtidsavgift) och en pensionsutgiftsbaserad avgift. Lönebaserad avgift Arbetsgivarens lönebaserade avgiftsprocent är den samma för alla medlemssamfund. År 2007 är arbetsgivarens lönebaserade avgift 16,5 procent av lönesumman (17,1 procent år 2006). Detta procenttal innehåller inte arbetstagarens andel. Förtidspensionsutgiftsbaserad avgift Den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften bestäms på basis av anställning i medlemssamfundet utifrån den förtidspensionsutgift som betalats ut under betalningsåret och de två år som föregår detta, men endast pensionsutgiften efter år 2005 används. År 2007 tas totalt 99 miljoner euro ut i form av förtidspensionsutgiftsbaserad avgift (59 miljoner euro år 2006), vilket motsvarar uppskattningsvis 3,7 procent av hela pensionsutgiften (2,4 procent år 2006). Bland enskilda medlemssamfund varierar storleken på den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften beroende på de förtidspensioner som betalats till personer som gått i pension. De små arbetsgivarna delar sinsemellan på den förtidspensionsutgiftsbaserade avgift som uppkommit med anledning av deras sammanlagda förtida pensioner, som om de små arbetsgivarna tillsammans vore en enda stor arbetsgivare. Avgiften fördelas mellan de små arbetsgivarna i proportion till lönesumman. Eftersom de små arbetsgivarna betalar förtidsavgiften solidariskt, kommer avgiften att tas ut också av de arbetsgivare som under året inte haft en enda arbetstagare som avgått med en sådan pension som ger upphov till förtidsavgift. På detta sätt fördelas de små arbetsgivarnas avgift jämnt på varje år och man undviker oskäliga avgifter när någon går i förtida pension. Som liten arbetsgivare definieras ett sådant medlemssamfund vars årliga KomPLlönesumma ligger under en viss bestämd gräns. År 2006 är gränsen euro. De medlemssamfund som överskrider gränsen med mindre än 10 procent och som året innan tillhört gruppen små arbetsgivare, kvarstår som små arbetsgivare. Om medlemssamfundets lönesumma överskrider gränsen andra året i följd, betraktas medlemssamfundet inte längre som liten arbetsgivare. De pensioner som tjänats in av närstående- och familjevårdares avtalsförhållanden förorsakar inte någon förtidspensionsutgiftsbaserad avgift för medlemssamfunden. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

20 Pensionsutgiftsbaserad pensionsavgift Arbetsgivarnas pensionsutgiftsbaserade avgifter uppgår år 2007 till totalt cirka 822 miljoner euro (724 miljoner euro år 2006), vilket motsvarar uppskattningsvis 31 procent av hela pensionsutgiften (29 procent år 2006). Bland enskilda medlemssamfund varierar de pensionsutgiftsbaserade avgifternas belopp beroende på de pensioner som ska betalas. Som fördelningsgrund används den andel av den löpande pensionen som intjänats före år För medlemssamfunden uppstår ingen pensionsutgiftsbaserad avgift för arbete som utförts efter år Medlemssamfund som grundats eller senare betalar ingen pensionsutgiftsbaserad avgift alls. Total KomPL-avgift Den genomsnittliga totala KomPL-avgiften inom kommunsektorn år 2007 är omkring 28,53 procent. När man från detta avdrar arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift på cirka 4,6 procent blir arbetsgivarens genomsnittliga KomPL-avgift 23,93 procent. Medlemssamfundets verkliga arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. StaPL-pensionsavgift Den allmänna totala StaPL-avgiften för 2007 är 25,20 procent. Genom att subtrahera arbetstagarens genomsnittliga pensionsavgift på 4,6 procent (= avgiftsprocenten för arbetstagare som inte fyllt 53 år multiplicerad med koefficienten 1,07) får man arbetsgivarens StaPL-pensionsavgift, som blir i genomsnitt 20,60 procent (år ,76 procent). För varje kommunal arbetsgivare med anställda inom StaPL-systemet har Statskontoret fastställt en preliminär pensionsavgiftsprocent som år 2007 varierar mellan 24,28 och 29,78 beroende på kommun. Arbetsgivarens avgift får man genom att dra av 4,6 procentenheter. Statskontorets beslut har sänts till kommunerna. Arbetsgivarens slutliga pensionsavgiftsprocent för år 2007 fastställs våren KaPL- och KoPL-avgifterna slopas Lagstiftningen om arbetspension för löntagare inom privata sektorn ändrades då en ny lag om pension för arbetstagare (ArPL) trädde i kraft Kommunala anställningar som försäkrats enligt KaPL eller KoPL meddelas fr.o.m till Kommunernas pensionsförsäkrings anställningsregister, och pensionsavgifterna för dessa anställningar bestäms från ingången av 2007 enligt bestämmelserna för KomPL-avgifter. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Bokföringsanvisningar Nya allmänna anvisningar från kommunsektionen Bokföringsnämndens kommunsektion har sett över sina allmänna anvisningar främst med anledning av ändringarna i bokföringslagen (1336/1997) och kommu- 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2007