Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006"

Transkript

1 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin fr.o.m Projekt om kostnadsberäkning

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1215 kpl Upplaga 1215 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Kuntatiedotteet>Kuntataloustiedottet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Sida Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen 3 Kommun- och servicestrukturreformen Hur statens budgetproposition 2007 inverkar på kommunernas och samkommunernas ekonomi Det allmänna ekonomiska läget 5 Den kommunala ekonomin under Skatteinkomsternas utveckling Skattefrågor 7 Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2005 Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2006 och 2007 Kommunernas andel av beskattningskostnaderna Riktlinjer för beskattningen i budgetförslaget Stegring av prisnivån på tomter höjer fastighetsskatteintäkterna i tillväxtcentrum Statsandelarna Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Övergångsutjämningen Den allmänna statsandelen Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelarna för undervisning och kultur Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin fr.o.m Nya bestämmelser Avsikten med regelverket Definition av skyldigheten att täcka underskott Balansering i ekonomiplanen Åtgärdsprogram Täckande av underskott ur balansposter Riktiga och tillräckliga uppgifter Kommunstyrelsens redogörelse i verksamhetsberättelsen Revisionsnämndens bedömning Revisorernas ställningstaganden Projekt om kostnadsberäkning 26 Bilagor: Statsbidrag för kommuner och samkommuner som omfattas av basservicebudgeten , mn euro och förändring (bilaga 1) De statliga åtgärdernas verkningar på kommunernas och samkommunernas ekonomi i statsbudgeten, mn euro, förändringar från 2006 till 2007 (bilaga 2) Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 3) Prognossiffror för samhällsekonomin 2006 (bilaga 4) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 5) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 6) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 7) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 8a) Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl , md (bilaga 8b) Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen (bilaga 9) Kommuner som har rätt till fjärrortstillägg (bilaga 10) Social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader 2007 Effekten av ändrade statsandelsgrunder (bilaga 11) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2007 (bilaga 12) Statsandelen år 2007 (VOS6SK) (bilaga 13) Finansieringsandelen för undervisning och kultur 2007 (bilaga 14) 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

3 Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Kommun- och servicestrukturreformen Regeringen kommer att överlämna en proposition till riksdagen med förslag till ramlag för kommun- och servicestrukturreformen. Lagen avses träda i kraft vid ingången av 2007 och ska gälla till utgången av Genom lagen skapas förutsättningar för kommun- och servicestrukturreformen. Syftet med lagen är att man med den kommunala demokratin som utgångspunkt ska kunna stärka kommun- och servicestrukturerna, utveckla metoderna att tillhandahålla service, revidera kommunernas finansierings- och statsandelssystem och se över uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och staten så att det finns en stark strukturell och ekonomisk grund för tillhandahållande och produktion av de tjänster som kommunerna ansvarar för och utveckling av kommunerna. Reformen syftar alltså till att förbättra produktiviteten, stävja utgiftsökningen i kommunerna och skapa förutsättningar för styrningen av de tjänster som kommunen tillhandahåller. Kommunstrukturen stärks genom att kommuner slås ihop och kommundelar ansluts till andra kommuner. Målet är en livskraftig, handlingskraftig och enhetlig kommunstruktur. Kommunsammanslagningarna görs på frivillig grund. Bestämmelserna om sammanslagningsunderstöd till kommunerna ändras vid ingången av Sammanslagningsunderstöd beviljas för sådana förändringar i kommunindelningen som träder i kraft vid ingången av åren Statsandelarna för sammangående kommuner tryggas under fem år efter det år som sammanslagningen sker. Det är meningen att sammanslagningsunderstöden i fortsättningen ska uppmuntra till sammanslagning av flera kommuner. Understödens belopp per kommunsammanslagning kommer att sjunka betydligt. Sammanslagningsunderstöd betalas under tre år. Understöden graderas enligt den nya kommunens totala invånarantal, enligt invånarantalet i de sammangående kommunerna bortsett från den största och enligt antalet sammangående kommuner. Om kommunsammanslagningen resulterar i en kommun med mer än invånare är sammanslagningsunderstödet större. För en kommun med särskilt svår ekonomisk situation betalas sammanslagningsunderstödet förhöjt under 2008 och Utgående från särskilda kriterier utreds vilka möjligheter kommuner med särskilt svår ekonomisk situation har att trygga den lagstadgade servicen för sina invånare och vidta åtgärder för att trygga förutsättningarna att tillhandahålla service. Hur statens budgetproposition 2007 inverkar på kommunernas och samkommunernas ekonomi Regeringen har överlämnat sin budgetproposition till riksdagen (RP 122/2006). Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster genom förändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar i statsandelarna, ändring av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och ändringar i beskattningen och socialskyddsavgifterna. Staten deltar i finansieringen av kommunernas basservice genom statsunderstöd på sammanlagt 7,8 miljarder euro år 2007 (bilaga 1). Statens understöd till kommunerna är till största delen kalkylerade och i allmänhet inte öronmärkta. I förslaget ingår kalkylerade statsandelar till ett belopp av miljoner euro. För andra statsunderstöd föreslås 746 miljoner euro. Statsunderstöden ökar med totalt 293 miljoner euro år I ökningen ingår statsandelar för utgifter som orsakas av nya uppgifter, indexjusteringar av statsandelarna och den del av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som ska betalas år Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006 3

4 År 2007 uppskattas dessa grunder inverka på kommunernas och samkommunernas ekonomi på följande sätt: För understöd till kommunsammanslagningar anslås 55 miljoner euro, vilket är cirka 30 miljoner euro mer än år För prövningsbaserade finansieringsunderstöd föreslås 12 miljoner euro, vilket jämfört med år 2006 är en minskning på 14,5 miljoner. För det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet och utvecklingsprogrammet för det sociala området anslås 75 miljoner euro extra statsandelar för social- och hälsovård. Av detta används omkring 70,7 miljoner euro till höjning av statsandelsprocenten, 1,0 miljon euro till att förbättra tillgången till service av specialbarnträdgårdslärare, 7,8 miljoner euro för att utvidga dagverksamheten till att gälla alla mycket gravt handikappade och utöka tolktjänsterna, 7,8 miljoner euro till mer ledighet för närståendevårdare, 2,5 miljoner euro till höjning underhållsstödet, 0,5 miljoner euro till att förbättra tillgången till familjedagvårdare och 1,8 miljoner euro till stöd för hemvård och privat vård av barn. Dessa reformer beräknas år 2007 öka kommunernas utgifter med sammanlagt 63 miljoner euro. Som en del av de åtgärder som vidtagits för att stödja dem som har det allra sämst ställt slopades självrisken för boendeutgifter inom utkomststödet den 1 september Kommunerna får full kompensation för kostnaderna genom att statsandelarna höjs med sammanlagt 14 miljoner euro år 2006 och 26 miljoner euro år Statsunderstödet till kommunerna för projekt inom social-, hälso- och sjukvården är 40 miljoner euro, varav knappt 15 miljoner euro är avsedda för utvecklingsprojekt inom det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet och beredskap inför en eventuell pandemi, och drygt 25 miljoner euro för projekt inom utvecklingsprogrammet för det sociala området och projekt inom alkoholprogrammet Inom undervisnings- och kulturväsendet planeras vissa ändringar i verksamheten som inverkar på kommunernas inkomster och utgifter. Omfattande nationella åtgärder vidtas för att förbättra skoltrivseln, och för detta ändamål anslås år 2007 totalt 8 miljoner euro, varav cirka 4 miljoner i statsunderstöd till kommunerna och samkommunerna. Kommunerna får också 7 miljoner mer i statsandelar då det ersättningsberättigande timantalet inom morgon- och eftermiddagsverksamheten ökar från tre till fyra. Införandet av yrkesprov inom yrkesutbildningen från och med 2006 inverkar också på kommunernas inkomster och utgifter. I och med att systemet med yrkesprov utvidgas sig beräknas kommunernas utgifter år 2007 öka med ca 2 miljoner euro och statsandelarna med 1 miljon euro Statsunderstödet för investeringar i förbättringar av datakommunikationsförbindelserna höjs med 1 miljon euro För läroavtalsstuderandes tilläggsutbildning anslås mer finansiering som beräknas ge kommunerna en inkomstökning på 7 miljoner euro. Eftersom det är fråga om statligt finansierad verksamhet ökar även kommunernas utgifter i motsvarande mån. Av den justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som delats upp på åren betalas sammanlagt 86 miljoner euro år Kommunernas andel uppgår till 81 miljoner euro. Den sista delen av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna år betalas till kommunerna redan Beloppet erläggs genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen minskas och skattegrunderna i statsbeskattningen ändras så att ändringarna inte har någon betydande inverkan på de skattskyldigas ställning. Till följd av detta ökar kommunernas skatteinkomster med 185 miljoner euro år Maximibeloppet för resekostnadsavdraget höjs år Detta minskar skatteintäkterna med 14 miljoner euro, varav kommunernas andel är 7 miljoner euro. Dessutom fortgår lindringen av inkomstbeskattningen år 2007 på det sätt som beslutades i samband med det inkomstpolitiska avtalet. Alla skattelättnader genomförs inom statsbeskattningen, men indirekt sänker de också kommunernas skatteinkomster 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

5 med 17 miljoner euro. Dessa förlorade skatteinkomster, sammanlagt 24 miljoner euro, kompenseras kommunerna genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen sänks. Statens åtgärder ökar kommunernas nettoutgifter med 65 miljoner euro år Ett sammandrag av verkningarna av statens åtgärder finns i bilaga 2. De statliga åtgärderna i budgetpropositionen uppskattas inverka på utgifterna, inkomsterna och ändringarna i skattegrunderna så att kommunernas finansiella ställning jämfört med år 2006 total sett förbättras med omkring 291 miljoner euro netto utan indexhöjningar och med 424 miljoner euro inklusive indexhöjningar. Observera ändå att enbart inom social- och hälsovården och undervisnings- och kulturverksamheten, vilka hör till det kalkylerade statsandelssystemet, växer kommunernas finansieringsandel med 439 miljoner euro (statsandelsökningarna medräknade) på grund av bland annat stegringen i kostnadsnivån, befolkningens stigande ålder och nya uppgifter. Till denna del måste kommunerna finansiera utgiftsökningen i huvudsak med skattemedel. Budgetpropositionens verkningar på bestämningen av de kalkylerade statsandelarna behandlas mer ingående under rubriken "Statsandelarna 2007". Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Det allmänna ekonomiska läget Totalproduktionen har i år ökat snabbare än väntat. Redan under våren gjordes korrigerande höjningar i tillväxtsifforna. Tillväxten har ändå fortsatt vara så stark att nationalprodukten (delvis till följd av den låga jämförelsenivån) beräknas öka med rentav omkring fem procent. Produktionstillväxten inom teknologiindustrin har varit särskilt snabb. Också produktionen inom handel, trafik och byggande har ökat kraftigt. Tillväxttakten inom produktionen avtar år 2007, men produktionen väntas ändå växa med omkring tre procent. År 2006 beräknas konsumentpriserna stiga med cirka en och en halv procent. Det inhemska inflationstrycket har tillsvidare varit litet, men höjningarna i priset på råolja och den allmänna räntenivån har ökat inflationstakten. Nästa år väntas inflationen hålla sig på en måttlig nivå, dvs. på genomsnittsnivån för i år. Det största trycket på att höja priset på råolja verkar för tillfället vara över. Räntenivån beräknas stiga inom euroområdet också under nästa år. En eventuell inkomstpolitisk löneuppgörelse inverkar nästa år på kostnadsutveckling inom landet. Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. I år och nästa år väntas antalet sysselsatta öka med totalt drygt Arbetslöshetsgraden sjunker då med sammanlagt en procentenhet jämfört med år Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden blir därmed 7,4 % nästa år. Bilaga 3 innehåller uppgifter och uppskattningar av utvecklingen av totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin Uppskattningarna och prognoserna för 2006 och 2007 bygger på statens budgetproposition för 2007 och på den ekonomiska översikten i samband med den. Bilaga 4 innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av de viktigaste ekonomiska variablernas utveckling år Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006 5

6 Den kommunala ekonomin under Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi ökade kommunernas verksamhetsutgifter under årets första hälft med nästan sex procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Kommunernas personalutgifter steg med 3,5 procent. Köpen av tjänster ökade med nästan 8 procent. Kommunernas och samkommunernas lönesumma har i år haft en tillväxttakt på nästan 4 procent på årsnivå. Nästa år kommer tillväxttakten att avta något. Kommunsektorns lönesumma väntas växa med cirka tre procent år Det inkomstpolitiska avtalet går ut Avtalet innehåller inga allmänna förhöjningar för kommunsektorn år Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga med i genomsnitt 2,5 procent nästa år. I år stiger det med ungefär en halv procentenhet mer. I bilaga 5 ges uppgifter och uppskattningar av faktorer som inverkar på lönesummans utveckling inom kommunsektorn Lagstiftningen om arbetspension för löntagare inom privata sektorn ändras då en ny lag om pension för arbetstagare (ArPL) träder i kraft Reformen behandlades i förra numret av Kommunalekonomi 3/2006. Kommunala anställningar som försäkrats enligt KaPL eller KoPL meddelas fr.o.m till Kommunernas pensionsförsäkrings anställningsregister. Enligt de uppgifter som finns att tillgå kommer det inte att ske några andra betydande förändringar i kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter. Arbetsgivarens genomsnittliga kalkylerade KomPL-avgift stiger med 0,1 procentenheter. I bilaga 6 anges kommunarbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter för Avgifterna för år 2007 är de som anges i statsbudgeten. De kan ändras när de slutliga besluten om avgiftsprocenterna fattas senare i höst. Vi kommer att informera om eventuella ändringar. Den bifogade tabellen visar kommunarbetsgivarens genomsnittliga socialförsäkringsavgiftsprocent. Arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgifter har då viktats så att KomPL-avgiftens relativa andel är 90 procent och SPL-avgiftens andel 10 procent. Sifforna är genomsnittliga tal som beskriver kommunarbetsgivarna som helhet. Kommunsektorns kostnadsnivå har under de senaste åren stigit rätt snabbt. Till exempel mätt med prisindex för basservicen har den genomsnittliga årliga ökningen under legat på omkring 3,5 procent. Under årets första hälft har prisindex stigit med tre procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Skatteinkomsternas utveckling Redovisningarna av kommunalskatt har i år ökat med över sju procent under perioden januari-augusti. Den snabba ökningen förklaras bland annat av att den ekonomiska aktiviteten ökat överlag, vilket gett en större tillväxt i förvärvsinkomsterna än väntat, och att kommungruppens fördelningsandelar höjdes i juni. År 2006 uppskattas redovisningarna av kommunalskatt öka med 7 procent jämfört med fjolåret. Nästa år kommer kommunalskatteredovisningarna att öka med omkring fem procent i och med att förvärvsinkomsterna ökar och förvärvsinkomstavdraget i kommunalskatten ändras. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2006 uppskattas till drygt 1,2 miljarder euro. Samfundsskatten väntas växa också nästa år, även om den ekonomiska tillväxten avtar något. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

7 Redovisningarna av fastighetsskatt år 2006 beräknas uppgå till 770 miljoner euro. Inkomsterna av fastighetsskatten väntas nästa år öka med fyra procent. Kommunernas skatteredovisningar uppgår i år till mer än 15 miljarder euro. Nästa år väntas redovisningarna öka med i genomsnitt fem procent. Bilaga 7 beskriver utvecklingen av kommunernas skatteinkomster enligt skatteslag under Sifforna bygger på den beräkning som Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning gjort i augusti. I Kommunförbundets skatteprognosram, som uppdaterades i september, ges aningen avvikande uppgifter om utvecklingen, eftersom den bygger på de förhandsuppgifter om beskattningen år 2005 som fanns att tillgå när ramen sammanställdes. Bilaga 8a och 8b innehåller en sammanlagd resultaträkning och finansieringskalkyl för kommunerna och samkommunerna enligt uppgifter från Statistikcentralen samt prognoser för 2006 och 2007 av Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. Ett sammandrag av kalkylerna har också presenterats i den allmänna motiveringen till statens budgetproposition i samband med basservicebudgeten. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Skattefrågor Skatteinkomster Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2005 Beskattningen för skatteåret 2005 blir färdig inom oktober Kommunerna har fått förhandsuppgifter om beskattningen senast den 15 september. Uppgifterna har också publicerats på skatteförvaltningens webbsidor, > Redovisningar till skattetagare. För förvärvs- och kapitalinkomsternas del görs en s.k. debiteringsredovisning i november. De skatter som redan redovisats för skatteåret 2005 rättas så att de motsvarar debiteringsförhållandena enligt den verkställda beskattningen. Dessutom avdras från kommunerna deras andel av förskottsåterbäringarna till de skattskyldiga för skatteåret De uppgifter som finns att tillgå i september är endast riktgivande. Resultatet av den egentliga redovisningen kommer att preciseras allteftersom skatteberedningen framskrider. De slutliga skatteuppgifterna för de enskilda kommunerna publiceras i slutet av oktober och de kan i vissa kommuner avvika avsevärt från förhandsuppgifterna. Förfallodagarna för tilläggsuppbörden av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster är och De skatter som influtit på förfallodagarna redovisas till kommunerna i januari och mars Aktuella frågor inom skatteredovisningen behandlas på kursen Verotulo hotline den 1 november Anmälningar och närmare uppgifter om kursen på adressen Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2006 och 2007 Fördelningsandelarna vid förskottsuppbörden för skatteåret 2006 rättas i redovisningen i december Då ändras andelarna både för enskilda kommuner och för skattetagargrupperna. I samband med ändringen rättas de skatter som redan redo- Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006 7

8 visats för skatteåret så att de motsvarar de nya andelarna. Nya gruppandelar och andelar för enskilda kommuner beräknas också för skatteåret 2007, och dessa tilllämpas för första gången i redovisningarna i februari När fördelningsandelarna för enskilda kommuner beräknas för skatteåren 2006 och 2007 används den kommunalskatt som ska betalas för skatteåret 2005 som grund. Arbetskonflikten inom pappersindustrin år 2005 kommer i många skogsindustribetonade kommuner att förorsaka betydande förluster i kommunalskatteinkomsterna främst för år När fördelningsandelarna för skatteåren 2006 och 2007 beräknas borde dessa kommuners inkomster av kommunalskatten höjas till normal nivå så att kommunerna inte får för lite kommunalskatteinkomster i uppbördsskedet år 2006 och Om kommunen vill att betydande kommunalskatteförluster som beror på arbetskonflikten inom pappersindustrin år 2005 ska elimineras i beräkningen av fördelningsandelarna, ska kommunen själv uppskatta beloppet av den kommunalskattehöjning som debiteras skatteåren 2006 och En skriftlig ansökan om ändring ska skickas till finansministeriet senast den 17 november, antingen per e-post till eller per post till Finansministeriet, Skatteavdelningen, Merja Taipalus, PB 28, Statsrådet. Kommunernas andel av beskattningskostnaderna De beskattningskostnader som tas ut av kommunerna år 2007 uppskattas enligt budgetpropositionen minska med cirka 3 % jämfört med budgetpropositionen Kommunernas andel av beskattningskostnaderna beräknas bli cirka 111,2 miljoner euro. År 2006 är andelen omkring 115,2 miljoner euro. Riktlinjer för beskattningen i budgetförslaget Budgetförslaget 2007 till riksdagen innehåller följande riktlinjer för beskattningen: Beskattningen av förvärvsinkomsterna lindras (RP 143/2006 och RP 144/2006) Beskattningen av förvärvsinkomster föreslås lindras med sammanlagt 655 miljoner euro år 2007 i jämförelse med intäkterna enligt inkomstgrunderna för år Av detta hänför sig ca 590 miljoner euro till regeringens ställningstagande av den 30 november 2004 i anslutning till den inkomstpolitiska helhetslösningen Resterande ungefär 65 miljoner euro hänför sig till kompensationen till de skattskyldiga i anslutning till justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Syftet med denna lättnad på 65 miljoner euro är att säkerställa att inkomstskattelättnaden genomförs på alla inkomstnivåer i minst den omfattning som meddelats i regeringens ställningstagande. Lättnaden genomförs enligt förslaget genom att förvärvsinkomstavdraget vid statsbeskattningen höjs och statens inkomstskatteskala lindras. Skattelättnaderna verkar direkt på statens inkomstskatt med 575 miljoner euro. De föreslagna skattelättnaderna minskar kommunernas skatteintäkter med 17 miljoner euro. Enligt förslaget ska kommunerna kompenseras för detta genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen sänks så att kommunernas skatteintäkter ökar med 17 miljoner euro. På motsvarande sätt lättas statens inkomstbeskattningsgrunder ytterligare så att de skattskyldigas ställning inte ändras i betydande grad. Slutresultatet blir att förlusten av skatteintäkter på 592 miljoner euro helt och hållet hänförs till statens inkomstskatter. Maximibeloppet för kostnader för arbetsresor stiger (RP 144/2006) I propositionen föreslås en höjning av maximibeloppet för skatteavdrag för kostnader för arbetsresor mellan bostaden och arbetsplatsen till euro från nuvaran- 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

9 de euro. En höjning av avdraget för resekostnader på det sätt som regeringen föreslår minskar kommunernas skatteintäkter med 7 miljoner euro. Enligt förslaget ska kommunerna kompenseras för detta genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen sänks så att kommunernas skatteintäkter ökar med 7 miljoner euro. Samtidigt höjs förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen och statens skatteskala modereras så att de skattskyldigas ställning inte förändras i betydande grad. Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna tidigareläggs (RP 144/2006) Den sista delen av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna under perioden , tidigareläggs till år Detta sker genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen sänks och förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen och statens skatteskala justeras i motsvarande grad. Denna ändring påverkar inte skattebetalarnas ställning i nämnvärd grad. Detta beräknas höja kommunernas skatteintäkter med sammanlagt 185 miljoner euro år I propositionen föreslås att till ikraftträdelsebestämmelserna i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna fogas en bestämmelse enligt vilken kommunernas statsandelar minskas från år 2008 i samband med justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna genom en nedsättning av statsandelsprocenterna på sammanlagt 185 miljoner euro. Enligt förslaget ska kommunerna således redan från 2007 kompenseras för denna minskning av statsandelar via beskattningen genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen sänks med motsvarande belopp. Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen, kommunernas skatteintäkter och statsandelarna är faktorer som inverkar på olika sätt på inkomsterna i de enskilda kommunerna. Av den anledningen avviker förslaget, som innebär att kompenseringen för kostnadsfördelningen sker genom skattesystemet i de enskilda kommunerna något från en modell där kompenseringen skulle ha genomförts genom en höjning av statsandelarna. De åländska kommunerna har ett landskapsandelssystem som avviker från systemet i övriga Finland och de omfattas inte av den kostnadsfördelning som avses i denna proposition. Sänkningen av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen ökar också skatteintäkterna i Ålands kommuner. Eftersom landskapsandelarna till de åländska kommunerna inte sänks i motsvarande grad 2008, ökar deras inkomster till följd av propositionen med drygt en miljon euro. Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen och förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen ändras (RP 144/2006) I propositionen föreslås att det maximala förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen som det föreskrivs om i 105 a i inkomstskattelagen sänks från nuvarande euro till euro. I propositionen föreslås att det maximala förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen som det föreskrivs om i 125 i inkomstskattelagen höjs från nuvarande 157 euro till 400 euro. Vidare föreslås att den procent som avdraget utgör av förvärvsinkomsten höjs från nuvarande 1,5 procent till 3,6 procent, och att minskningen av avdraget höjs från nuvarande 0,45 procent till 0,9 procent. Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen minskar i hela landet med ungefär en miljard euro sammanlagt, dvs. med 410 euro per skattebetalare som får förvärvsinkomstavdrag, från år 2006 till år Man kan för de enskilda kommunernas del schematiskt uppskatta att ändringen av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen ökar intäkterna av kommunalbeskattningen år 2007 enligt da- Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006 9

10 gens bedömning i medeltal med cirka 35 euro per invånare jämfört med år Kommunvisa skillnader uppstår, men de klarläggs först efter att beskattningen slutförts. Mest nytta drar de kommuner där en betydande del av invånarna är låglönade inkomsttagare och minst de kommuner där andelen löntagare är liten. Beloppet av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen under vissa år framställs grafiskt i bilaga 9. Skattesatsen för delvis skattefria samfund sjunker (RP 144/2006) Den föreslagna sänkningen av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen breddar också skattebasen för kyrkoskatten, vilket innebär att församlingarnas skatteintäkter ökar med cirka 11 miljoner euro. Syftet med ändringen av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen är inte att öka intäkterna av kyrkoskatten, utan endast att öka kommunernas skatteintäkter i motsvarande grad som justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Det föreslås därför att församlingarnas ökade skatteintäkter kompenseras staten genom att församlingarnas utdelning av samfundsskatten sänks med 0,19 procentenheter från 1,94 procent till 1,75 procent och statens utdelning höjs i motsvarande grad från 76,03 procent till 76,22 procent. Det föreslås att 124 i inkomstskattelagen ändras så att den motsvarar den nya utdelningen av samfundsskatt. Därför föreslås att inkomstskatteprocenten för samfund som ska betala skatt till kommuner och församlingar blir 6,1828 procent, i stället för nuvarande 6,2322 procent, och inkomstskatteprocenten för samfund som ska betala skatt endast till kommuner förblir oförändrad, dvs. 5,7278 procent. I 12 2 mom. i lagen om skatteredovisning bestäms om de i 21 och 22 i inkomstskattelagen avsedda skatter som ska läggas till de samfundsskatter som tillfaller kommunerna och församlingarna. Det föreslås att ändringar som motsvarar ändringarna av utdelningen görs i fråga om dessa andelar. Skatterna från de samfund som är skyldiga att betala skatt endast till kommunerna och församlingarna fördelas så att kommunernas andel är 92,6409 procent och församlingarnas 7,3591 procent. Sänkningen av delvis skattefria samfunds skattesats är av betydelse för kommunerna och samkommunerna endast om dessa bedriver verksamhet som är skattepliktig i inkomstbeskattningen (21 4 mom. i inkomstskattelagen). Kommunernas och samkommunernas inkomstskattesats för skattepliktiga inkomster år 2007 sjunker således från nuvarande 6,2322 procent till 6,1828 procent. Socialskyddsavgifterna sänks i vissa kommuner (RP 116/2006) Lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner (1200/2002) har varit i kraft i kommunerna Enare, Enontekis, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Salla, Savukoski, Sodankylä, Utsjoki och Övertorneå samt de så kallade A-skärgårdskommunerna, dvs. Houtskär, Iniö, Karlö, Korpo, Nagu och Velkua (försöksområde) från ingången av Lagen ändrades senast 2005 då dess giltighetstid förlängdes från 2006 till utgången av Samtidigt utvidgades tillämpningsområdet för avgiftsbefrielsen från privata arbetsgivare till bland annat kommuner och samkommuner. Ett liknande försök med socialskyddsavgifter har också gjorts i landskapet Kajanaland I propositionen föreslås att avgiftsbefrielsen utvidgas till att omfatta också följande kommuner: Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes, Rautavaara och Valtimo. Också i dessa kommuner innefattar avgiftsbefrielsen kommunarbetsgivare, enligt förslaget. Kostnadseffekterna av det föreslagna utvidgade tillämpningsområdet för avgiftsbefrielsen beräknas uppgå till 0,15 miljoner euro för kommunarbetsgivarna. Avgiftsbefrielsen minskar arbetsgivarnas premier till sjukförsäkringsfonden och folkpensionsfonden. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

11 Motsvarande avgiftslättnader fortsätter också att gälla i Kajanaland och berörda kommuner i Lappland och skärgården. Mer information om befrielse av socialskyddsavgifter för arbetsgivare ges bland annat i Skattestyrelsens anvisningar (dnr 273/31/2003) som kan läsas på > Skatteinfo > Skattestyrelsens föreskrifter. Lägre moms för frisertjänster och små reparationstjänster (RP 119/2006) I propositionen föreslås för främjande av sysselsättningen att mervärdesskattesatsen för frisertjänster och små reparationstjänster sänks från 22 till 8 procent. Finland deltar på detta sätt i ett pågående försök i Europeiska gemenskapen som syftar till att utreda vilka effekter en riktad reducering av mervärdesskatten får på sysselsättningen och den svarta ekonomin. Frisertjänster I fråga om frisertjänster tillämpas den reducerade skattesatsen på alla slags behandlingar av hår och skägg, t.ex. tjänster som klippning, frisering, färgning, permanentning, tvättning och torkning. På de varor som frisersalongerna säljer tillämpas även i fortsättningen den allmänna skattesatsen om 22 procent. Således ska den allmänna skattesatsen tillämpas t.ex. på försäljning av hårvårdsprodukter. På grund av gemenskapslagstiftningen är det inte möjligt att tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på kosmetologtjänster. Detta gäller även de fall, där ett företag inom friserbranschen säljer kosmetologtjänster. Små reparationstjänster En reducerad mervärdesskattesats på 8 procent tillämpas enligt förslaget även på små reparationstjänster. Den reducerade skattesatsen skulle gälla endast reparation av cyklar, skor och lädervaror samt kläder och hushållslinne, inbegripet lagning och ändring. Reparation av andra varor än de ovan nämnda liksom försäljning av varor i samband med nyss nämnda reparationstjänster, t.ex. nycklar som skomakare säljer samt ingraveringstjänster, är fortsättningsvis underkastade den allmänna skattesatsen. Även på reservdelar, som installeras och säljs i samband med reparationstjänster, tillämpas den allmänna skattesatsen på 22 procent. Övriga skattefrågor Stegring av prisnivån på tomter höjer fastighetsskatteintäkterna i tillväxtcentrum Vid beskattningen av fastigheter år 2006 tillämpades Skattestyrelsens beslut av om de grunder enligt vilka beskattningsvärdet för mark av annan fastighet än gårdsbruksenhet skall räknas ut vid beskattningen för år 2005 (1169/2005). Beslutet grundar sig på de kommunvisa tomtpriskartor och värderingsanvisningar som första gången togs i bruk redan i beskattningen för Tomtpriskartorna och värderingsanvisningarna justeras årligen; senast år Justeringen av grunderna för värdering av tomter är en normal årlig åtgärd. I praktiken görs den så att VTT på uppdrag av Skattestyrelsen utreder det gängse priset för byggnadsmark. Värdet används sedan som grund för fastställande av beskattningsvärdet. I samband med de årliga justeringarna har man i regel ändrat riktvärdena för tomterna endast i vissa områden i kommunerna. Men också mer omfattande justeringar av riktvärdena som gällt hela kommunen har gjorts i flera kommuner. År 2005 gick man i första hand in för att utreda det gängse priset för byggnadsmark särskilt i tillväxtcentrum och deras närliggande områden. Utredningen resulterade i Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

12 nya tomtpriskartor och anvisningar bland annat för Tammerfors-, Åbo-, Uleåborgsoch Jyväskyläområdena. Dessutom gav man ut nya tomtpriskartor och riktvärden också för några andra kommuner, där riktvärdena markant hade släpat efter den gängse prisnivån och där planuppgifterna hade föråldrats. Detta gällde bland annat Villmanstrand. Dessa nya riktvärden har redan använts som beskattningsgrund för fastighetsbeskattningen Utredningen, som påbörjades år 2005, fortsätter ännu för huvudstadsregionen och kranskommunerna. I samband med justeringen förnyas också övriga enskilda kommuners tomtpriskartor om de konstateras vara föråldrade antingen på grund av höjd prisnivå eller ändrade planuppgifter. Målet är att de nya tomtpriskartorna och anvisningarna blir färdiga före årsskiftet då Skattestyrelsen fattar sitt årliga beslut om grunderna för markens beskattningsvärde. Den nya lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen har inte inneburit några förändringar i grunderna för värdering av fastigheter. Utgångspunkten är som tidigare det gängse värdet. Den långvariga prisstegringen för fastigheter har medfört att förändringarna i riktvärdena för tomterna lokalt har kunnat vara större än normalt. För de skattskyldiga har detta framkommit som höjda fastighetsskattebelopp och för kommunerna som motsvarande ökning av intäkterna av fastighetsskatten. Närmare upplysningar: Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna 2007 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna 2007 bestäms enligt beskattningen för år Förhandsuppgifterna per kommun har beräknats utgående från förhandsuppgifterna om beskattningen (Skattestyrelsen ). Kalkylen är ännu inte tillförlitlig, eftersom beskattningen inte slutförts. Kommunerna har skäl att ge akt på stora förändringar och vid behov utreda vad de beror på och om de är korrekta. En ny uppskattning kommer antagligen att göras i november när beskattningen verkställts. Grunderna för hur utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster beräknas ingår i ändringen av statsandelslagen (1219/2005). Den kommunvisa kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylen (IM/Kommunavdelningen , förhandsuppgifter) baserar sig på följande uppgifter: Kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 3,9 %) Samfundsskatt euro (förändring + 13,0 %) Kalkylerad fastighetsskatt euro (förändring + 3,2 %) Grunder för kalkylen: Invånarantal (hela landet utom Åland) Genomsnittlig inkomstskattesats 18,30 % Genomsnittliga fastighetsskattesatser: - allmän 0,73 - stadigvarande bostad 0,28 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

13 - annan bostad 0,84 - kraftverk 0,73 - kärnkraftverk 0,73 - allmännyttiga samfund 0,39 - obebyggd byggplats 2,29 Kalkylerad skatteinkomst 2 743,06 euro/invånare Utjämningsgräns (91,86 %) 2 519,78 euro/invånare Utjämningstillägget utgör 100 % upp till utjämningsgränsen. Utjämningsavdraget utgör 37 % av de kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisning och kultur. Beslutet fattas av inrikesministeriet, och varje ministerium sköter sin andel (betalar eller uppbär). Fördelningen ingår inte i de kommunvisa kalkylerna på Kommunförbundets webbplats, även om statsandelarna betalas med beaktande av utjämningen. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Övergångsutjämningen I den statsandelsreform som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ikraftträdelsebestämmelsen i ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår övergångsutjämningsarrangemang genom vilka de kommunvisa effekterna av reformen utjämnas på tre år. Utjämningen fördelas mellan de olika ministeriernas statsandelar så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisning och kultur. Fördelningen ingår inte i de kommunvisa statsandelstabeller som publicerats på webbsidorna. Stora ökningar och minskningar justeras i enlighet med följande tabell så att högst följande belopp per invånare förverkligas: 1:a året /inv /inv. 2:a året /inv /inv. 3:e året /inv /inv. Av ökningen förverkligas högst 100 euro/invånare under det första året. Från den statsandel som beräknats för kommunen enligt de nya grunderna har år 2006 avdragits belopp som överstigit 100 euro/invånare. År 2007 avdras belopp som överstiger 200 euro/invånare och år 2008 belopp som överstiger 300 euro invånare. På motsvarande sätt kan under det första året genomföras en minskning på högst 50 euro/invånare. Statsandelen för de enskilda kommunerna har därmed enligt de nya kriterierna ökats i år med den del av skillnaden som överstigit 50 euro/ invånare. År 2007 ökar statsandelarna med den del som överskrider 100 euro/ invånare och år 2008 med den del som överskrider 150 euro/invånare. Enligt övergångsbestämmelserna förverkligas år 2007 alla de kommunvisa förändringar i statsandelarna som är mellan euro/invånare och euro/invånare i sin helhet. Summan av de kommunvisa utjämningstilläggen år 2007 är 2,8 miljoner euro (7 kommuner) medan summan av utjämningsavdragen är - 4,2 miljoner euro (14 kommuner). Detta innebär en statsandelsminskning på 1,5 miljoner euro. År 2008 ökar statsandelarna med 0,2 miljoner euro. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

14 De kommunvisa effekterna har räknats ut så att de beviljade statsandelarna för år 2005 har jämförts med vad de nya statsandelsgrunderna skulle ha inneburit i statsandelar om de varit i bruk år De kommunvisa kalkylerna finns på > Statsandelar > Statsandelarna Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen uppgår i år till i genomsnitt 27,81 euro per invånare (grunddelen). År 2007 blir grunddelen i den allmänna statsandelen 28,19 euro per invånare (indexjustering på 2,0 procent, 75 % av det fulla beloppet). I den allmänna statsandelen har som statsandelsavdrag beaktats 13,65 euro per invånare (gamla nedskärningar samt avdrag på 10,75 euro för de extra kostnader som statsandelsjusteringen 2006 ger upphov till och 2,90 euro med anledning av den minskande effekt som arbetsmarknadsstödsreformen har på statsandelen). Den verkliga grunddelen är alltså i motsvarande mån mindre. Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för särförhållanden: skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortsstrukturtillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. I den statsandelsjustering som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår följande nya eller justerade tillägg för särförhållanden: - Skärgårdstillägget har höjts för kommuner med minst skärgårdsbor. Tillägget är kommunens invånarantal multiplicerat med grunddelen, dvs. kommunen får grunddelens hela belopp fördubblat. - Alla kommuner som har skärgårdsdelar och som får skärgårdstillägg har samtidigt också rätt till fjärrortstillägg, om grunderna för tillägget uppfylls. - Förhöjt skärgårdstillägg med 7 x grunddelen för kommuner där minst hälften av befolkningen är utan fast vägförbindelse; för övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen. - Ett nytt fjärrortstillägg till kommuner med färre än 0,5 invånare/km 2. Beloppet är 9 x grunddelen. - Begreppet tätortstillägg har ändrats till tätortsstrukturtillägg. Det graderas genom att följande koefficient multipliceras med tätortsbefolkningens mängd gånger grunddelen: 0,75, om tätortsbefolkningens mängd är ,70, ,01, eller mer - Ett tillägg som baserar sig på förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats minst sex procent under de tre år som föregår finansåret (förändring ). I så fall multipliceras grunddelen med 1,39. Följande tillägg för särförhållanden ändrades inte 2006: - till kommuner med skärgårdsdelar betalas i skärgårdstillägg 1,5 x grunddelen x antalet skärgårdsbor (i skärgårdsdelarna mindre än invånare) - fjärrortstillägg betalas på basis av fjärrortstalet (förordning 1448/2001) enligt följande: - 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre - 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49-3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

15 - språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde 0,10 x grunddelen. De fjärrortstal som ligger till grund för fjärrortstillägget har räknats om för följande femårsperiod. En kommun kan gå miste om sitt fjärrortstillägg från ingången av 2007, om fjärrortstalet blir mindre än 0,50. De nya fjärrortstalen framgår av bilaga 10. Reisjärvi och Virolahti går miste om fjärrortstillägget i den allmänna statsandelen. Kangasniemi, Karvia och Rantasalmi som tidigare inte fått fjärrortstillägg kommer nu att få det. Pulkkila, Piippola och Valtimo får högre tillägg än tidigare. Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa tabellen. Utöver detta påverkas den allmänna statsandelens belopp antingen positivt eller negativt av den kostnadsneutrala reformen av arbetsmarknadsstödet. Det totala beloppet av den allmänna statsandelen för 2006 höjdes med omkring 30 miljoner euro. För år 2007 är höjningen omkring 15 miljoner euro, vilket innebär att höjningen minskar med 2,90 euro per invånare. Minskningen av höjningen har beaktats som en ökning av statsandelsavdragen (se ovan). Kommunvisa kalkyler finns på > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster och övergångsutjämningen har inte beaktats i kalkylen. De kommunvisa uppgifterna är preliminära. De har beräknats utgående från den budgetproposition för 2007 som publicerades Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelarna för social- och hälsovård 2007 ökar enligt den kommunspecifika kalkylen med 285 miljoner euro (7,1 %). Statsandelarnas belopp påverkas av ökningar i invånarantalet, 2007 års andel av kostnadsfördelningen och indexjusteringen på 2,0 procent (75 % av det fulla beloppet). Statsandelens belopp ökar genom extra statsandelar för social- och hälsovårdsprojekten och utökad service som föreslås i statsbudgeten justering av kostnadsfördelningen 63 mn - indexjustering 82 mn - det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet 50 mn - utvecklingsprogrammet för det sociala området 8 mn - höjning av arvoden och kostnadsersättningar för familjevårdare 1 mn euro - ökning av minimiantalet timmar tolktjänst 2 mn - en extra ledig dag för närståendevårdare 8 mn fler specialbarnträdgårdslärare 1 mn - utvidgning av dagverksamheten för handikappade 6 mn - höjning av underhållsstödet 3 mn - syskonförhöjning m.m. i hemvårdsstödet 2 mn Utöver detta höjs statsandelarna med 13 mn redan i år till följd av att självrisken för boendeutgifter inom utkomststödet slopats 1.9. Detta innebär extra kostnader på 13 miljoner euro för kommunerna, som får kompensation genom en höjning av statsandelsprocenten. Den tidigarelagda utbetalningen av kostnadsfördelningsandelen för 2008 (144 miljoner euro), som ingår i budgetpropositionen, kommer inte att ingå i statsandels- Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

16 grunderna. Andelen för år 2008 erläggs till kommunerna som skatteinkomster genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen ändras. Statsandelsprocenten höjs med 0,56 procentenheter från 33,32 till 33,88 procent. I statsandelsprocenten har följande statsandelstillägg beaktats: - det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet, utvecklingsprogrammet för det sociala området 0,46 % - kompensation för den slopande självriskandelen för boendekostnader 0,10 % De övriga höjningarna i statsandelarna har beaktats i de kalkylerade priserna per enhet enligt bilaga 11. Kommunernas finansieringsandel per invånare ökar med 62,98 euro, dvs. från 1 539,35 till 1 602,33 euro (4,1 %). Fjärrortskoefficienterna, som påverkar statsandelarna för social- och hälsovård, är enligt de fjärrortstal som används i den allmänna statsandelen följande: 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99 1,08, 1,00 1,49 1,17, 1,50 eller mer Koefficienten för skärgårdskommuner är nuvarande 1,10. Om kommunen är berättigad också till en annan fjärrortskoefficient används den koefficient som är fördelaktigare för kommunen. Fjärrortstalen har räknats om för den följande femårsperioden ( ). Den nya beräkningen medför att Reisjärvi och Virolahti kommuner förlorar sina fjärrortstillägg. Kangasniemi, Karvia och Rantasalmi som tidigare inte fått fjärrortstillägg kommer nu att få det. Pulkkila, Piippola och Valtimo får högre tillägg än tidigare. Fjärrortstilläggens belopp framgår av den kommunspecifika tabellen och fjärrortstalen av bilaga 10. De kommunvisa kalkylerna baserar sig på statens budgetproposition för 2007 och social- och hälsovårdsministeriets uppgifter (SHM ). Kommunvisa kalkyler finns på > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelarna beräknas på följande grunder: År 2007 euro/invånare Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0-6-åringar 4 916,22 602, åringar 240,79 685, åringar 652, , åringar 3 935, ,86 85 år fyllda , ,66 Övriga kalkylerade grunder (euro/invånare): Enligt antalet arbetslösa 438,50 Enligt arbetslöshetsgraden 40,04 Enligt antalet gravt handikappade 11,93 Enligt antalet omhändertagna barn 33,70 Enligt sjukfrekvensen 296,76 Kommunens finansieringsandel (euro/inv.) 1 602,33 Arbetslöshetsprocent 10,80 % Invånarantal (årsskiftet 05/06) Statsandelsprocent 33,88 % 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

17 I tabellen ingår inte utjämningsposter (utjämning på basis av skatteinkomster och en eventuell övergångsutjämning till följd av statsandelsreformen 2006). Som dagvårdskoefficient, barnskyddskoefficient, handikappkoefficient och sjukfrekvenskoefficient har använts samma koefficienter som i år. De nya koefficienterna beräknas i slutet av november, och då kommer nya kommunvisa kalkyler att göras. Arbetslöshetsgrunderna och uppgifterna om invånarantal kommer inte att ändras. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelen för undervisning och kultur Uppskattning av statsandelen Kommunvisa uppgifter kan ännu inte ges om statsandelarna för undervisning och kultur. Statsandelarna måste beräknas eller uppskattas med hjälp av de genomsnittliga och andra priser per enhet (bilaga 12) som ingår i statens budgetproposition ( ) samt de priser per enhet som kommunen själv räknat ut och de uppgifter om elever och andra prestationer som kommunen uppskattat, eller också görs bara en uppskattning av statsandelens belopp. Vid uppskattningen kan man använda till exempel schemat för bestämning statsandelen (VOS6SL, bilaga 13). Finansieringsandelen per invånare är enligt statens budgetproposition 640 euro. Kommunförbundets uppskattar att finansieringsandelen blir 637 euro (bilaga 14). Priserna per enhet för enskilda kommuner och huvudmän fastställs före slutet av november. Kommunens preliminära finansieringsandel per invånare fastställs omkring den 10 december. Undervisningsministeriets beräkningar av de kommunvisa statsandelarna blir tillgängliga tidigast i slutet av december. Grunderna för statsandelen Statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet påverkas av den del av justeringen av kostnadsfördelningen som betalas 2007 (inverkan 18 miljoner euro), indexjusteringen på 2,0 procent (inverkan 48 miljoner euro) och det minskade elevantalet (förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning). Kostnadsfördelningsandelen år 2007 inkluderas i priserna per enhet så att skillnaden mellan det pris som utgör jämförelsegrund och det pris som innehåller alla periodiseringsandelar av kostnadsfördelningen nästa år beaktas till 61 % (23 b i finansieringslagen). Av det fulla priset per enhet återstår då andelen för år 2008, dvs. 39 procent. Den tidigarelagda utbetalningen av 2008 års andel av kostnadsfördelningen (cirka 41 miljoner euro), som ingår i budgetpropositionen, kommer inte att ingå i priserna per enhet. Andelen för år 2008 erläggs till kommunerna som skatteinkomster genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen ändras. Totalt sett kommer det inte att ske några betydande förändringar i statsandelarna för undervisning och kultur. De kalkylerade statsandelarna inklusive priserna per enhet för samkommunerna kommer utan kommunernas utjämningsandelar att öka med omkring 31 miljoner euro (1,3 procent). - finansieringsandelen per invånare är 640 euro (ökning 2,7 %) Kommunförbundets uppskattning 637 euro (ökning 2,2 %) bilaga 14 - de genomsnittliga kostnadsgrundsbaserade priserna per enhet stiger med omkring 2,7-2,8 % (bilaga 12 och 13) Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

18 - de priser per enhet som inte är kostnadsgrundsbaserade stiger lika mycket som indexjusteringen, dvs. 2,0 % (morgon- och eftermiddagsverksamhet, museer, teatrar, orkestrar) - de övriga priserna per enhet kan uppskattas vara oförändrade - priset per enhet för förskoleundervisning är 91 % av priset per enhet för grundläggande utbildning - det finns inga uppskattningar av utjämningskoefficienterna för 2007; årets koefficienter kan användas i stället: grundläggande utbildning 0, gymnasium 0, bibliotek 0, medborgarinstitut 0, Till exempel grunderna för beräkning av priserna per enhet för den grundläggande utbildningen och gymnasiet bibehålls. Beräkningsgrunderna finns på > Statsandelar > Statsandelarna Priset per enhet för grundläggande utbildning kan beräknas med hjälp av kalkyleringsmodellen. Beräkningsgrunderna utgår från nivån år 2006, så de genomsnittliga pris per enhet för 2006 som eventuellt ingår måste ersättas med priserna per enhet för år 2007 (för närvarande enligt budgetpropositionen, bilaga 12). De genomsnittliga priserna per enhet fastställs före utgången av november. De viktigaste statsandelsprocenterna år 2007 är följande: - för grundläggande utbildning, gymnasiet m.fl. uppgifter som används vid beräkningen av finansieringsandelen per invånare 45,3 %, förutom för kulturväsendet och invånarbaserad grundläggande konstundervisning 29,7 %. - för morgon- och eftermiddagsverksamhet 57 % - för medborgarinstitut 57 % - för timbaserad grundläggande konstundervisning 57 % - för idrott och ungdomsarbete 29,7 % - för museer, teatrar och orkestrar 37 % Uppgiftsförändringar som inverkar på statsandelen Omfattande åtgärder för att förbättra skoltrivseln kommer att inledas, och för detta ändamål får kommunerna och samkommunerna statsandelar på 4 miljoner euro. Statsandelarna höjs också med 7 miljoner euro då antalet ledda timmar inom morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever ökar från tre till fyra. I och med att systemet med yrkesprov som infördes 2006 utvidgas, höjs statsandelarna med omkring en miljon euro. Också statsandelarna för datakommunikationsförbindelser inom den grundläggande utbildningen höjs med en miljon euro. Elevplatserna inom läroavtalsutbildningen utökas med 3000 och för detta ändamål anslås statsandelar på 7 miljoner euro. I detta belopp ingår ingen kommunandel. Närmare uppgifter om dessa statsandelar och statens åtgärder gentemot kommunerna finns i bilaga 2. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

19 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin fr.o.m Nya bestämmelser Kommunallagens bestämmelser om ekonomi och revision har ändrats (578/2006). De ändrade bestämmelserna gäller 65, 68, 69, 70 (upphävd) och 71. Lagens 65, som gäller budgeten och ekonomiplanen, har ändrats så att kommuner med underskott enligt 3 mom. är skyldiga att göra upp en balanserande ekonomiplan och har möjlighet att täcka underskott genom ett särskilt åtgärdsprogram. Bestämmelserna om täckande av underskott gäller inte samkommuner. Genom ändringen av 68, som gäller bokslut, utgör finansieringsanalysen nu en del av bokslutet vid sidan av balans- och resultaträkningen, och hör alltså inte längre till noterna. Till paragrafen har dessutom fogats ett nytt 3 moment, enligt vilket bokslutet ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om resultatet av kommunens verksamhet och om kommunens ekonomiska ställning. Enligt ändringen av 69 ska kommunstyrelsen i verksamhetsberättelsen redogöra för hur huruvida ekonomiplanen och åtgärdsprogrammet räcker till för balansering av ekonomin. Till 1 momenten i paragrafen har fogats en skyldighet ge uppgifter om sådana väsentliga saker gällande kommunens koncernbalansräkning som inte ska redovisas i resultaträkningen eller balansräkningen. Paragrafen har också fått ett nytt 3 moment om behandlingen av räkenskapsperiodens resultat. Motsvarande bestämmelse fanns tidigare i 70. Till 71 har fogats ett nytt 3 moment enligt vilket revisionsnämnden ska bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden och huruvida åtgärdsprogrammet räcker till. Dessutom har bestämmelserna om valbarhet till ledamot i revisionsnämnden ändrats. Lagens 86, som gäller tillämpning av bestämmelserna om kommuner i en samkommun, har ändrats så att hänvisningsbestämmelsen motsvarar det nya sakinnehållet i 65. Lagens 65 tillämpas första gången 2006 när kommunens budget och ekonomiplan för 2007 och därpå följande år görs upp. Lagens 68, 69 och 71 tillämpas första gången på kommunens bokslut och verksamhetsberättelse för 2006 och på behandlingen av dem. Bestämmelsernas syfte Ändringarna syftar till en mer planmässig ekonomi samt enklare och mer exakta bestämmelser om balansering av ekonomin särskilt i en situation där kommunen har ett betydande ackumulerat underskott. En förändring jämfört med de tidigare bestämmelserna är det ovillkorliga kravet på balansering i ekonomiplaneringen för kommuner som uppvisar underskott: en kommun med underskott ska göra upp en ekonomiplan som ska vara i balans eller visa överskott under en planeperiod på högst fyra år. Om underskottet i balansräkningen inte kan täckas i ekonomiplanen under planeperioden ska kommunen upprätta ett specificerat åtgärdsprogram för att täcka underskottet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

20 De nya bestämmelserna klargör de kommunala organens ansvar när det gäller att balansera kommunens ekonomi och ge en rättvisande bild av den. Kommunstyrelsen har en central roll i arbetet med att göra upp en balanserande ekonomiplan och åtgärdsplan och ge en redogörelse om balanseringen. Revisionsnämnden ska i utvärderingsberättelsen bedöma hur balanseringen utfallit och huruvida åtgärderna är tillräckliga och realistiska. Revisorerna måste mer noggrant än tidigare ingripa i försummelser att täcka underskott. Ett alternativ till de godkända balanseringsbestämmelserna hade varit att föreskriva om maximala lånebelopp eller bindande tidsbegränsning för täckande av underskott. Ett lånetak hade begränsat kommunernas självstyrelse och hade inte hindrat kommunerna att överföra låneansvar till dottersamfund. Tidsbegränsningar för täckande av underskott hade igen kunnat eliminera den flexibilitet som i enskilda fall krävs i skötseln av kommunens ekonomi. Därför stannade man för bestämmelser som å ena sidan skärper planeringsskyldigheten i balanseringen av ekonomin och å andra sidan betonar realism i valet av balanseringsåtgärder och tidsramen för dem. Definition av skyldigheten att täcka underskott Skyldighet att täcka underskott uppstår när kommunens balansräkning för innevarande år uppskattas visa underskott. Balansräkningen bedöms visa underskott om summan av överskotts- och underskottsposterna i det senast godkända bokslutet och budgeten för innevarande år är negativ. Det är alltså tre olika poster som räknas ihop när skyldigheten att täcka underskott bestäms: 1) Överskott/underskott från tidigare räkenskapsperioder i balansräkningen i det senaste bokslutet 2) Räkenskapsperiodens överskott/underskott i balansräkningen i senaste bokslut 3) Överskott eller underskott för det aktuella budgetåret. Över-/underskott i särredovisade affärsverk beaktas i uppskattningarna av över- /underskottet för budgetåret. I bedömningen av över-/underskott beaktas också förändringar i budgeten. I figuren nedan visas vilka poster som används för bestämning av skyldigheten att täcka underskott och en ekonomiplan med balanseringsåtgärder som krävs det år då lagen träder i kraft. BALANSERADE EKONOMIPLAN OCH ÅTGÄRDSPROGRAM (ändring av KomL 65 3 mom.) Budgetprognos Balansräkning Ekonomiplan för år 2006 Eget kapital Grundkapital Fondkapital Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räk.periodens över/-underskott Årsbidrag Avskrivningar Extraordinära poster Räk.per. resultat Förändr. av reserver Förändr. i fonder Räk.periodens över-/underskott Årsbidrag Avskrivningar Extraord. poster Räk.periodens resultat Skyldighet att göra upp ett åtgärdsprogram för täckande av underskott Skyldighet att göra upp en balanserad ekonomiplan 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2006

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2007 Kuntatalous

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. 6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om storleken av den försäkrades sjukförsäkringspremie, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och arbetsgivares

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007 5/2007 december Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2008 Bokföringsanvisningar Det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009 3/2009 juni Skattefrågor Statsandelarna 2010 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Bokföringsanvisningar Nya synvinklar på produktivitetsmätning

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner 2003 2009 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

3/2008 september. Det allmänna ekonomiska läget Statsbudgeten 2009 Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Överföringen av vissa uppgifter från kommunerna

3/2008 september. Det allmänna ekonomiska läget Statsbudgeten 2009 Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Överföringen av vissa uppgifter från kommunerna 3/2008 september Det allmänna ekonomiska läget Statsbudgeten 2009 Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Överföringen av vissa uppgifter från kommunerna till staten Bokföringsanvisningar Utredning om e-fakturering

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna 90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna F ö r k l a r i n g : I fråga om statens kommunpolitik har finansministeriet till uppgift att ha hand om utvecklingen av den kommunala självstyrelsen samt

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2009 september Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om underhållstrygghet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om underhållstrygghet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

Hur har uppskattningen genomförts?

Hur har uppskattningen genomförts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar 11.5.2017 FCG Talous- ja veroennustepäivät 10.-11.5.2017 Sanna Lehtonen, utvecklingschef Hur har uppskattningen genomförts? Tyngdpunkten ligger i

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 augusti 2014 676/2014 Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Utfärdad i Helsingfors den 22 augusti 2014 I enlighet med riksdagens

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) 30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2012 samt lagar om ändring av vissa skattelagar (RP 50/2011

Läs mer

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs. RP 94/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om skatteåren 2013 2015 och upphävande av lagen om temporärt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller

Läs mer

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 106/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Propositionen

Läs mer

2. Propositionens konsekvenser

2. Propositionens konsekvenser RP 191/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 22 kap. 8 i kyrkolagen samt 3 och 9 i lagen om kyrkans centralfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering 3/2014 Många reformer år 2015 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Kommunerna får större ansvar för långtidsarbetslösa Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007 3/2007 juni Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Basserviceprogrammet 2008 2011 Statsandelarna år 2008 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor 5/2003 december Samfundsskatten och statsandelsreformen Skattefrågor Statsandelarna 2004 Socialförsäkringsavgifterna 2004 Rådgivningsenhet för upphandling OFR-nämnden meddelar Ny rekommendation om användning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller förslag

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit RP 96/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 105 a och 143 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen

Läs mer

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om studiestöd skall ändras. De

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

RP 101/2007 rd. begränsning för institutionsvården som har hänfört sig till utbetalning av folkpension. Då det gäller avgifter som bestäms enligt

RP 101/2007 rd. begränsning för institutionsvården som har hänfört sig till utbetalning av folkpension. Då det gäller avgifter som bestäms enligt Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 c och 10 a i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer