Kommunalekonomi 2/11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunalekonomi 2/11"

Transkript

1 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Grund- och dröjsmålsräntan juni

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2011 Lehti ilmestyy n. 4 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca. 4 gånger per år Julkaisija/Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn fax Painosmäärä 900 kpl Upplaga 900 st Painopaikka/Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat/Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Tuija Valkeinen, p tai fax Extra prenumerationer à 75 euro/år av Tuija Valkeinen, fax Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Asiantuntijapalvelut >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntataloustiedote >Kuntatiedotteet > Sakkunnigtjänster > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt/Ansvariga Reijo Vuorento Jan Björkwall Toimittanut/Sammanställt av Tuija Valkeinen INNEHÅLL Sida Regeringsförhandlingarna år Regeringens kommunpolitik Kommunförbundets kommentarer till regeringsprogrammet Övrigt Statsandelarna år Statsandelen för kommunal basservice Innehållet i statsandelen för kommunal basservice Uppskattningar av statsandelarna år 2012 Det tekniska rambeslutet och basserviceprogrammet Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Grunderna för bestämning av den allmänna delen Kalkylerade kostnader för social- och hälsovården Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek samt bestämningsgrunder för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde Minskningar och ökningar av statsandelen Utjämning till följd av systemändringen Hemkommunsersättningar Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Tilläggsfinansiering för grundläggande utbildning som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer om Huvudmannasystemet och övriga statsandelar Priserna per enhet i huvudmannasystemet 2012 Hemkommunsersättningar Behovsprövad höjning av statsandelen för år Bokföringsanvisningar 24 Bokföringsnämndens kommunsektion ( ) utlåtande 98: Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion ( ) utlåtande 99: Utlåtande om tillämpningen av bokföringsnämndens allmänna anvisning om bokföringsmetoder och bokföringsmaterial Bokföringsnämndens kommunsektion ( ) utlåtande 100: Behandlingen av poster som hänför sig till byggande och grundliga renoveringar i den s.k. livscykelmodellen Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader 31 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik 32 Grund- och dröjsmålsräntan Bilagor: Finansieringsandelen för undervisningsväsendet 2012 (ZE60C) (bilaga 1) Statsandelen år 2012 (VOS6SL) (bilaga 2) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2012 (bilaga 3) Grunder för beräkning av priset per enhet för gymnasier år 2012 (bilaga 4) Utlåtande 98: Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring (bilaga 5) Utlåtande 99: Utlåtande om tillämpningen av bokföringsnämndens allmänna anvisning om bokföringsmetoder och bokföringsmaterial (bilaga 6) Utlåtande 100: Behandlingen av poster som hänför sig till byggande och grundliga renoveringar i den s.k. livscykelmodellen (bilaga 7) Datainnehållet i filen med kommunernas ekonomiska nyckeltal (bilaga 8) Datainnehållet i filen med kostnader för kommunernas serviceproduktion (bilaga 9) 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

3 Regeringsförhandlingarna år 2011 Regeringsförhandlingarna har slutförts och det nya regeringsprogrammet blev klart Regeringsprogrammet finns på Statsrådets webbplats, > Svenska > Regeringen. Den bärande tanken i programmet är att få in landet på ett tillväxtspår och att få den offentliga ekonomin, särskilt statsekonomin, i balans. Bland balanseringsåtgärderna finns också förändringar som berör kommunernas verksamhet och ekonomi. Det är fråga om både strukturella förändringar och sådana som direkt påverkar finansieringsbasen. Det kommunpolitiska avsnittet i regeringsprogrammet anges i sin helhet nedan. Det som särskilt påverkar den kommunala ekonomin anges med fet stil. Därefter ges en bedömning av regeringsprogrammets övriga verkningar på kommunernas verksamhet och ekonomi. Regeringens kommunpolitik Målet med regeringens kommunpolitik är att trygga högklassiga och enhetliga kommunala tjänster på ett kundorienterat sätt i hela landet, skapa förutsättningar för utvecklingsverksamhet som stärker kommunernas ekonomi och för förenhetligande av samhällsstrukturen samt att stärka den kommunala självstyrelsen och lokala demokratin. Regeringens kommunpolitik ska skapa förutsättningar för att minska hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och vidta förberedelser för den allt större efterfrågan på tjänster till följd av befolkningens stigande medelålder. Stabiliteten och hållbarheten i den kommunala ekonomin främjas genom att kommun- och servicestrukturen moderniseras, kommunernas inkomstbas stärks, den kommunala produktiviteten och effektiviteten förbättras och en utvidgning av kommunernas uppgifter begränsas. Regeringen kommer att genomföra en riksomfattande kommunreform som syftar till en livskraftig kommunstruktur i starka primärkommuner. En stark primärkommun består av naturliga pendlingsområden och är tillräckligt stor för att självständigt kunna sörja för basservicen, med undantag för den specialiserade sjukvården och krävande socialvårdstjänster. En stark primärkommun kan framgångsrikt bedriva näringspolitik och utvecklingsarbete och den kan effektivt bemöta utmaningen i allt mer splittrade samhällsstrukturer. I och med att kommunstrukturen blir starkare och mer helgjuten minskar behovet av samarbetsstrukturer mellan kommunerna, vilket förtydligar och förenklar förvaltningen och stärker den lokala demokratin. Genom kommunreformer skapas en servicestruktur där makten och ansvaret för att ordna och finansiera tjänster koncentreras till en aktör med ett tillräckligt omfattande invånar- och kompetensunderlag. En stark och självständig kommun kan hantera marknaden även när sätten för produktion av tjänster blir allt mångsidigare, och den kan bemöta de krav som invånarnas ökade valfrihet ställer. Regeringen fastställer fram till utgången av 2011 närmare kriterier för kommunreformen och hur den ska fortskrida. En strukturlag ska utfärdas som ersätter den gällande ramlagen. I den lagstiftning som styr reformen tas medel som främjar kommunreformen i bruk. Syftet är bl.a. att i lagstiftningen och i finansieringssystemen i den kommunala ekonomin avskaffa faktorer som försvårar kommunsammanslagningar. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011 3

4 Regeringen styr fortskridandet av kommunreformen och inleder en riksomfattande utredning av ändamålsenliga kommun- och servicestrukturer för olika områden. I samband med reformen av kommun- och servicestrukturen beaktas områdenas olikheter, såsom särdragen för tillväxtcentrum, glesbygd, långa avstånd, skärgårdsmiljö och språkliga förhållanden. När det gäller den nationella konkurrenskraften och tillväxtpotentialen framhävs betydelsen av kommun- och servicestrukturlösningar särskilt inom metropolområdet. Regeringen har som mål att servicestrukturen inom avlägsna områden utanför starka primärkommuner reformeras så att tjänsterna på ett kontrollerat sätt koncentreras till tillräckligt stora helheter som får stöd av servicestrukturen i de starka primärkommunerna enligt principen om ansvarskommun. Möjligheterna för landskapet Kajanaland att ha en förvaltningsmodell som avviker från modellen i resten av landet avgörs separat i och med att kommunreformen fortskrider. En lag om ordnande av social- och hälsovården och beredningen av andra sektorslagar ska anpassas till den riksomfattande kommunreformen i fråga om både tidsplan och innehåll. Den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att få tjänster på sitt modersmål ska tryggas. Personalens ställning i förändringsprocesserna ska tryggas på samma nivå som i den gällande lagstiftningen. Kommunstrukturreformen kommer att utgöra grunden för en total översyn av kommunlagen. I samband med reformen av kommunallagen undersöks, mot bakgrunden av nya strukturer i kommunförvaltningen och kommunernas föränderliga omvärld, särskilt den interna styrningen av kommunekonomin, kommunernas ledningssystem, de förtroendevaldas ställning, förhållandet mellan kommunallagen och speciallagar, kommundelsförvaltning samt förhållandet mellan kommunerna och marknaden. Som stöd för reformen av kommunallagen tillsätts en parlamentarisk uppföljningsgrupp. Kommunernas roll som central aktör i den offentliga förvaltningen och som gränssnitt mot medborgarna ska stärkas. Förfarandet med utskottsförhandlingar utvecklas så att bedömningen av kostnaderna för och konsekvenserna av de uppgifter som eventuellt överförs till eller ges kommunerna förbättras. Långsiktigheten, den bindande karaktären och styrningseffekten i basserviceprogrammet ska förstärkas med målet att nå bättre framförhållning i kommunekonomin. Tilldelningen av nya uppgifter till kommunerna och utökningen av nuvarande uppgifter och förpliktelser ska begränsas, och kommunerna anvisas en statlig finansieringsandel som är mer än hälften av de faktiska kostnaderna. Överföringen av uppgifter mellan staten och kommunerna ska ske kostnadsneutralt. Ansvaret för basfinansieringen av yrkeshögskolor överförs till staten. Möjligheterna att minska kommunernas förpliktelser ska utvärderas. Kommunernas förmåga att klara sina uppgifter och förpliktelser huvudsakligen genom egen skatteintäktsfinansiering ska främjas. Kommunernas utdelning av samfundsskatten betalas förhöjd med 5 procentenheter åren 2012 och Den börda som kommunerna förorsakas genom skatteavdragen i kommunalbeskattningen ska så långt möjligt överföras på statens ansvar i syfte att begränsa skillnaden mellan den nominella och den faktiska kommunala skattenivån. De förändringar i kommunernas inkomster som skatteändringarna medför ska kompenseras till fullt belopp. Skatteavdragen i kommunalbeskattningen kompenseras kommunvis huvudsakligen via skattesystemet. Regeringen har som mål att fastighetsskattens andel av kom- 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

5 munernas skatteinkomster ska öka under valperioden. Fastighetsskatten ska inte omfattas av utjämningen av skatteinkomsterna. Statsandelssystemet ska omarbetas som en del av kommunstrukturreformen. Systemet förenklas och görs klarare och dess sporrande egenskaper förbättras. Förfarandet för bedömning av kommuner som har en särskilt svår ställning fortgår med ett effektivare grepp så att det för statsrådet föreskrivs möjlighet att besluta om åtgärder, om bedömningsförfarandet inte leder till en lösning som tryggar kommunens basservice och finansieringen av den. Kommunfinansiering Abp:s ställning när det gäller att ordna lånefinansiering till kommunerna och lånefinansiering för statsstödd bostadsproduktion ska tryggas. Starka primärkommuner ska ges förutsättningar för att själva producera sina egna tjänster i tillräcklig utsträckning och för att kunna hantera servicemarknaden i syfte att trygga tillgången på enhetliga tjänster och en obruten produktion av tjänster. Ansvaret för att tillhandahålla och producera tjänster ska förtydligas och dessa funktioner ska skiljas från varandra i kommunerna. Den privata sektorn och tredje sektorn kompletterar kommunernas tjänster inom ramen för lagstiftningen. Tjänster ska kunna skräddarsys utifrån lokala behov. Tredje sektorns och församlingarnas kunnande och erfarenheter utnyttjas. Spelreglerna för den näringsverksamhet som den offentliga sektorn bedriver ska göras klarare. En tydlig ram fastställs för den näringsverksamhet som kommuner, samkommuner, kommunala affärsverk och andra kommunalt ägda verksamhetsenheter bedriver och som konkurrerar med företag på marknaden. Utvecklingen av marknaden för välfärdstjänster främjas så att den stöder kommunernas servicebehov. Upphandlingslagen ska ses över för att möjligheterna till direktupphandling ska kunna ökas och sysselsättningen och sociala och andra kvalitetsfaktorer bättre än för närvarande kunna beaktas i samband med konkurrensutsättning. Syftet med översynen är att få servicemarknaden att fungera bättre. De nationella tröskelvärdena höjs så att de närmar sig nivåerna i EU-direktiven. Bekämpningen av den grå ekonomin ska effektiviseras i samband med ordnandet av kommunala tjänster. Regeringen inleder tillsammans med olika statliga aktörer, kommunerna och arbetsmarknadsorganisationerna en gemensam kampanj för att utveckla produktiviteten och resultatet av verksamheten i kommunerna, och i samband med den ska olika mått på en hållbar kommunal produktivitet tas fram för bedömning av kvaliteten och effektiviteten i de kommunala tjänsterna. Ett enhetligt kunskapsunderlag för främjande av kvalitet och effektivitet skapas i samband med bedömningen av tjänster. Regeringen vill sporra spridning och ibruktagande av bästa praxis över kommun- och sektorsgränserna. Kommunernas kostnadsredovisning ska utvecklas för att de faktiska styckkostnaderna ska kunna bedömas och invånarna ha bättre insikt i dem och för att tjänsterna ska utvecklas och kostnadsmedvetenheten öka. Jämförelse av olika tjänsters kostnader och kvalitet och öppenheten i tjänsterna ska utvecklas bl.a. genom att praxis och experiment som stöder detta utreds och främjas. Invånarnas möjligheter att välja kommunala tjänster över kommungränserna ska ökas. Behoven att se över lagen om hemkommun klarläggs så att personer som bor självständigt och omfattas av öppenvård ska ha rätt att välja hemkommun. Metropolpolitiken fortskrider och befästs med målet att den internationella konkurrenskraften och en balanserad utveckling i regionen förbättras för att främja en gynnsam utveckling i hela landet och för att lindra de särskilda utmaningarna i metropolregionen. Förfarandet med avsiktsförklaringar ska stärkas och göras mer bindande. Särskild uppmärksamhet fästs vid att förhindra en regional segregation och utveckla nya handlingsplaner i syfte att främja integrationen och sysselsättningen av invånare med invandrarbakgrund. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011 5

6 Förfarandet med avsiktsförklaringar mellan staten och stora stadsregioner ska förstärkas särskilt i fråga om markanvändning, boende och trafik. På så sätt stöds en enhetlig samhällsstruktur, en hållbar utveckling och en social helgjutenhet. Kommunförbundets kommentarer till regeringsprogrammet Kommunförbundet är oroat över att utökade uppgifter och nedskärningar skrivits in i regeringsprogrammet. Det ökar trycket på skärpt kommunalbeskattning i kommunerna, trots att regeringen har förbundit sig till att inte höja inkomstskatterna. Positivt i det nya regeringsprogrammet är att regeringen förbinder sig att främja en stabil och hållbar kommunal ekonomi. Metoderna för att nå detta mål är ändå i någon mån motstridiga. Det är bra att regeringen vill främja strukturreformen utgående från modellen med starka primärkommuner och att regeringen förbinder sig att fastställa noggrannare kriterier för kommunreformen redan före utgången av detta år. Däremot är det beklagligt att man i regeringsprogrammet inte kommit överens om att tillsätta en parlamentarisk kommunallagskommitté för att bereda reformen, något som man på kommunfältet allmänt hoppats på. Med tanke på finansieringen av den kommunala servicen är det problematiskt att regeringen vill utöka kommunernas uppgifter och samtidigt skära ner statsandelarna betydligt med över 600 miljoner euro per år. Positivt är att kommunernas andel av samfundsskatteinkomsterna ska höjas nästa och därpå följande år med fem procentenheter till närmare 27 procent. Åren har höjningen varit 10 procentenheter. Regeringen kommer inte att bredda kommunernas skatteunderlag i övrigt, vilket hade varit nödvändigt för att trygga finansieringen av den kommunala servicen. Regeringen lovar att begränsa utvidgningen av uppgifter och betala mer än hälften av de faktiska kostnaderna för förändringarna. Kostnadsökningen till följd av de utökade uppgifterna bör kompenseras kommunerna fullt ut. Det skulle också dämpa sektorministeriernas ambition att utöka de offentliga uppgifterna. Från början av 2010 har en statsandel på 50 procent anvisats för de kostnader som föranleds av utökade uppgifter. Den viktigaste nya uppgiften är lagen om åldringars rätt till vård som gäller personer över 80 år och som ska träda i kraft år Kostnaderna för reformen har inte uppskattats i tillräcklig grad. Full kompensation utlovas för de förlorade inkomster som förändringarna i beskattningen medför för kommunerna. Detta bör också gälla den sänkning av samfundsskatten med en procentenhet som regeringen kommit överens om. Tidigare när samfundsskatten höjdes, sänktes kommunernas andel så att kommunernas samfundsskatteutfall inte skulle förändras på grund av reformen. Nu borde kommunernas samfundsskatteandel andel omvänt höjas. Att fastighetsskatten inte skulle omfattas av utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster komplicerar systemet. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

7 Övrigt Även om kommunernas samfundsskatteandel betalas förhöjd med 5 procentenheter år 2012 och 2013 så minskar samfundsskattesatsen från ingången av nästa år med en procentenhet till 25 procent. I vilken mån kommunerna ska kompenseras för dessa förlorade inkomster är en öppen fråga. Accishöjningarna innebär extra utgifter för kommunerna. Mer exakta uppskattningar ges senare. Utöver utvecklingen av kommunpolitiken påverkas kommunernas verksamhet och ekonomi givetvis av nya skyldigheter och kommunernas delaktighet i balanseringen av ekonomin, framför allt nedskärningen av statsandelarna till kommunerna. I det belopp som nedskärningen beräknas på ingår justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och en indexjustering till fullt belopp. Statsandelarna till kommunerna skärs ner med 631 miljoner euro genom att statsandelsprocenten för kommunal basservice tillfälligt sänks med 2,71 procentenheter från nuvarande 34,11 procent. För undervisnings- och kulturministeriets del genomförs bland annat följande inbesparingar: anläggningsprojekt inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den grundläggande konstundervisningen - 20,3 mn gallring i gymnasienätet - 30 yrkesutbildning - 28 yrkesinriktad tilläggsutbildning - 8 läroavtalsutbildning - 21 ändringar i yrkeshögskolenätverket och finansieringssystemet - 51 I fråga om utveckling och omfördelning av funktioner finns bland annat följande helheter: Fortsatt förbättring av kvaliteten på den grundläggande utbildningen (35 mn euro/år) Försök med främjande av sysselsättningen (20 mn euro/år) Grunddelen i utkomststödet höjs med 6 procent som riktas särskilt till ensamförsörjare (44 mn euro/år). Social- och hälsovårdstjänster: Bland annat äldreservicelagen, service för handikappade, familjevård, barnskydd, utveckling av servicestrukturen, stärkning av primärvården, elevvård och hemservice för barnfamiljer (totalt 145 mn euro/år). Närmare uppskattningar av regeringsprogrammets verkningar på kommunernas verksamhet och ekonomi kommer bland annat att läggas ut på kommunalekonomiska enhetens sidor på Kommunerna.net när det finns exaktare uppgifter att tillgå. Närmare upplysningar: Timo Kietäväinen, tfn (09) , Reijo Vuorento, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011 7

8 Statsandelarna år 2012 Statsandelen för kommunal basservice Innehållet i statsandelen för kommunal basservice Den statsandelsreform som trädde i kraft i början av 2010 (RP 174/2009, lagarna /2009) innebär att grunden för den statsandel som betalas för kommunal basservice är de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning och de kalkylerade kostnaderna för invånarbaserad grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturväsende. Från summan av alla dessa statsandelsgrunder avdras kommunens självfinansieringsandel. Till det belopp som räknas ut på detta sätt läggs den allmänna delen och tilläggsdelar för kommuner med särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Dessutom beaktas minskningar och ökningar av statsandelen (1704/2009, 7 kap.). Som en del av statsandelen för kommunal basservice beaktas också utjämningen av statsandelarna på basis av kalkylerade skatteinkomster samt den utjämning som gjordes för att eliminera statsandelsreformens verkningar på de enskilda kommunerna år I statsandelssystemet för kommunal basservice ingår en hemkommunsersättning som betalas när en elev fullgör sin läroplikt inom den grundläggande utbildningen i någon annan kommun än sin hemkommun. Hemkommunsersättningen baserar sig på grunddelen i hemkommunens hemkommunsersättning och det elevantal som utbildningsanordnaren uppgett i enkäten om hemkommunsersättningar. Inkomsterna och utgifterna för hemkommunsersättningarna beaktas i betalningen av statsandelar. Hemkommunsersättningarna mellan kommunerna och andra utbildningsanordnare är bruttoersättningar som baserar sig på hemkommunens statsandelsgrund, men de utgör inte statsandelar. Hemkommunsersättningarna behandlas inte som statsandelar i bokföringen. Alla kalkylerade statsandelar, statsandelen för kommunal basservice, hemkommunsersättningarna, statsandelarna till utbildningsanordnarna för utbildning efter den grundläggande utbildningen och övrig statsandelsfinansiering som hör till undervisnings- och kulturministeriet betalas samtidigt senast den 11 varje månad. Uppskattningar av statsandelarna år 2012 Alla kommunspecifika och övriga uppgifter om statsandelarna år 2012 som publicerats i juni 2011 är förhandsuppgifter som uppskattats av Kommunförbundet. De har beräknats utgående från den gällande lagstiftningen, men med beaktande av nedskärningarna på 631 miljoner euro i statsandelarna för kommunal basservice enligt förhandlingsresultatet om den nya regeringens program ( ). Nya uppgifter eller utvidgningar av gamla har dock inte beaktats. När grundpriserna i statsandelarna har beräknats har den uppskattade förändringen i kostnadsnivån (indexförhöjning på 3,4 procent) beaktats, likaså justeringen av kostnadsfördelningen och verkningarna av förändringar i invånarantalet och åldersstrukturen. Grundpriserna är sålunda på 2012 års nivå och motsvarar statsandelsgrunden med de begränsningar som nämnts ovan. Detta är också utgångspunkten för det tekniska rambeslutet och basserviceprogrammet våren Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

9 I uppskattningen av kommunens invånarbaserade finansieringsandel har beaktats en nedskärning på 631 miljoner euro, vilket innebär att indexjusteringen och justeringen av kostnadsfördelningen i praktiken inte realiseras i statsandelen år De uppskattade statsandelsökningarna i rambeslutet och basserviceprogrammet innehåller också en justering av kostnadsfördelningen, vilket förklarar de i dokumenten presenterade stora statsandelsökningarna jämfört med år 2011 (mer information längre fram i informationsbladet). Kommunförbundets uppskattning av kommunernas invånarbaserade finansieringsandel för år 2012 är enligt olika alternativ följande: Statsandelen för kommunal basservice (FM) år 2011 år enligt gällande lagstiftning 2 638, ,16 - statsandelen nedskuren med 631 miljoner euro 2 638, ,41 Gymnasier, yrkesutbildning, yrkeshögskolor (UKM) - enligt gällande lagstiftning 347,53 375,00 Statsandelsprocenterna för år 2011 är 34,11 (FM) och 41,89 (UKM). Till följd av nedskärningen sjunker statsandelsprocenten för kommunal basservice (FM) med 2,71 procentenheter till 31,40 procent. I regeringsprogrammet ingår inga nedskärningar i statsandelsfinansieringen för utbildning efter den grundläggande utbildningen. Det tekniska rambeslutet och basserviceprogrammet Kommunernas statsandelar för 2012 uppskattas i det tekniska beslutet om ramarna för statsfinanserna (VM/1867/ / ) och basserviceprogrammet för (finansministeriets publikationer 18b/2011). Rambeslutet och basservicebudgeten kommer troligen att ses över när regeringsprogrammet är klart. Följande siffror baserar sig på tabell 7 på sidan 41 i basserviceprogrammet (Statsbidrag år till kommuner och samkommuner som omfattas av basservicebudgeten, enligt prisnivån för 2012). Statsandelarna för kommunal basservice (FM) år 2012 ökar med 747 miljoner euro (9,2 %). De kalkylerade statsandelarna ökar med 757 miljoner euro (8,3 %). Medräknade är då de kalkylerade statsandelar som hör till undervisnings- och kulturministeriet och finansieringen enligt pris per enhet till samkommunerna. De statsandelar som ingår i basservicebudgeten ökar med 702 miljoner euro (7,0 %). I siffrorna som gäller statsandelarna år 2012 ingår den uppskattade justeringen av kostnadsnivån på 3,4 % (indexjusteringen), justeringen av kostnadsfördelningen år 2012 och inverkan av förändringar i folkmängden och åldersstrukturen. Förändringar i statsandelarna enligt basserviceprogrammet jämfört med år 2011 (mn euro): Finansministeriet - indexförhöjning kostnadsfördelningen befolkning och åldersstruktur 118 sammanlagt 747 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011 9

10 Undervisnings- och kulturministeriet - indexförhöjning 32 - kostnadsfördelningen 57 - avdrag - 82 (kommuner) sammanlagt 7 Dessutom beräknas privata utbildningsanordnare få indexförhöjningar på 42 miljoner euro. Justeringen av kostnadsfördelningen år 2012 har ännu inte avgjorts. De grundpriser och priser per enhet som utgör grund för statsandelarna beräknas med beaktande av hela justeringen av kostnadsfördelningen på 429 miljoner euro. Genom bestämningen av statsandelprocenten i det andra skedet av justeringen av kostnadsfördelningen fattas beslut om betalningen av statsandelen i fråga. Om det till exempel beslutas att ingen justering betalas, innebär det att kommunens invånarbaserade finansieringsandel höjs så mycket att justeringen av kostnadsfördelningen inte uppfylls och statsandelarna inte ökar i enlighet med tabellen nedan. Om den nuvarande statsandelen för kommunal basservice (FM) minskar med 631 miljoner euro innebär det att statsandelen sjunker med 2,71 procentenheter från 34,11 till 31,40 procent (en procentenhet = cirka 233,3 mn ). Statsbidrag i basservicebudgeten De kalkylerade statsandelarna i statsandelssystemet, miljoner euro Förändring (%) Finansministeriet (9,2) Undervisnings- och kulturministeriet (0,8) varav finansiering enligt pris per enhet till samkommunerna (1,0) Sammanlagt (8,3) Övriga statsbidrag (-5,4) Sammanlagt (7,0) Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Den preliminära utjämningen av statsandelar på basis av kalkylerade skatteinkomster år 2012 har beräknats utgående från förhandsuppgifterna om beskattningen för år I beräkningarna har beaktats regeringens planer på att utelämna fastighetsskatten ur utjämningssystemet. Tills vidare finns det inga slutliga uppgifter om beskattningen. Beräkningen har gjorts i samarbete mellan finansministeriets kommunavdelning och Kommunförbundet utgående från Kommunförbundets skatteprognosram och de förhandsuppgifter om beskattningen som Skatteförvaltningen gett (bl.a. statistiken över inkomstutvecklingen ). Beräkningen justeras efter behov, nästa gång senast i september. Den slutliga beräkningen görs när beskattningen blir klar i slutet av oktober. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

11 Utjämningen baserar sig på uppskattningar av den kalkylerade kommunalskatten och den samfundsskatteandel som ska betalas. I kalkylerna används den genomsnittliga inkomstskattesatsen. Ändringarna i invånarantalet till följd av partiella kommunsammanslagningar i början av år 2011 har beaktats till samma belopp som i utjämningen år 2011 enligt följande: - Villmanstrand: 9 invånare till Imatra, -139 euro - Masku: 175 invånare till Nådendal, euro - Vihanti: 0 invånare till Siikajoki, 0 euro - Asikkala: 0 invånare till Mäntyharju, 0 euro Förändringen i statsandelen har beräknats utgående från invånarantalet i den överlåtande kommunen som proportionen mellan antalet överlåtna invånare och hela invånarantalet (årsskiftet 2009/2010). År 2012 genomförs inga kommunsammanslagningar eller partiella kommunsammanslagningar. En preliminär kalkyl för de enskilda kommunerna finns på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna Grunderna för kalkylen (uppskattning av Kommunförbundet ) är följande: Kalkylerade skatteinkomster och samfundsskatteandelen - kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 2,8 %) - samfundsskatt euro (förändring + 11,3 %) Invånarantal och genomsnittlig inkomstskattesats - antalet invånare vid årsskiftet 2009/2010 var (ej Åland) - genomsnittlig inkomstskattesats 18,98 %. Kalkylerad skatteinkomst och utjämningsgräns per invånare - kalkylerad skatteinkomst 3 191,04 euro/invånare - utjämningsgräns (91,86 %) 2 931,29 euro/invånare. Utjämningstillägget som ska beaktas i statsandelen utgörs av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst till fullt belopp. Utjämningsavdraget som ska beaktas i statsandelen är 37 procent av kommunens kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. I betalningen beaktas utjämningen av statsandelar i samband med statsandelen för kommunal basservice. Utjämningens kostnadsneutralitet beaktas i en särskild tabell över minskningar och ökningar av statsandelarna. Tabellen finns på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna Utjämningsnettot (skillnaden mellan utjämningsavdragen och utjämningstilläggen) läggs till eller dras av från kommunens statsandel till ett belopp som per invånare är lika stort för alla kommuner. Utjämningsnettot beräknas utgående från kommunindelningen år Ett ne- Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

12 gativt utjämningsnetto läggs till och ett positivt dras av. Statsandelstillägget enligt den preliminära beräkningen är 4,57 euro per invånare. Utjämningen av statsandelarna har räknats med i sammanfattningstabellen över statsandelen för kommunal basservice (Kommunförbundet , förhandsuppgifter). Sammanfattningen finns på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna 2012 > Statsandelen för kommunal basservice. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Grunderna för bestämning av den allmänna delen Den allmänna delen (tidigare den allmänna statsandelen) ingår i den statsandel för kommunal basservice som infördes i början av Bestämningsgrunderna i den allmänna delen har inte ändrats i det nya systemet. Grundpriset för den allmänna delen år 2012 är 31,99 euro per invånare. I beloppet ingår en indexjustering på 3,4 procent (uppskattning). Förhöjningar som höjer grundpriset är skärgårdsförhöjning, fjärrortsförhöjning, tätortsstrukturförhöjning, språkförhöjning och förhöjning på basis av förändringar i invånarantalet. Grunderna för förhöjningarna kan kontrolleras i 6 11 i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Förhöjningarna behandlas längre fram i informationsbladet. En kommunspecifik kalkyl med förhöjningarna (Kommunförbundet , förhandsuppgifter) finns på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna Den allmänna delen uppgår till sammanlagt omkring 262 miljoner euro (ökning cirka 8 miljoner euro). Den allmänna delen läggs som sådan till den övriga statsandelen för kommunal basservice. Förhöjningar i den allmänna delen: språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde: grundpriset förhöjt med 0,10 tätortsstrukturförhöjning till kommuner där minst invånare bor i tätort: grundpriset förhöjt med ett belopp som fås då följande koefficient multipliceras med antalet tätortsinvånare och grundpriset: Tätortsbefolkning Koefficient , ,70 - minst ,01 skärgårdsförhöjning: kommunen kan få antingen skärgårds- eller fjärrortsförhöjning beroende på vilkendera som är fördelaktigare för kommunen. För kommuner med skärgårdsdelar höjs grundpriset med både skärgårds- och fjärrortsförhöjningen. - 7 x grunddelen, om minst hälften av befolkningen saknar fast vägförbindelse till fastlandet 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

13 - 4 x grunddelen för övriga skärgårdskommuner - 1,5 x grunddelen för kommuner med skärgårdsdelar, i fråga om de invånare som bor i skärgården - förhöjning som motsvarar grunddelen, om minst invånare bor i skärgårds delar fjärrortsförhöjning: kommunen kan få antingen skärgårds- eller fjärrortsförhöjning beroende på vilkendera som är fördelaktigare för kommunen. För kommuner med skärgårdsdelar höjs grundpriset med både skärgårds- och fjärrortsförhöjningen. Förhöjningarna bestäms enligt fjärrortstalet: - 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre - 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49-3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99-9 x grunddelen, om kommunens befolkningstäthet är högst 0,50 inv./km 2 Kommunernas fjärrortstal har fastställts i förordning 1417/2010. Utgångspunkten är kommunens kalkylerade befolkningstyngdpunkt, inte kommuncentrum. förhöjning på basis av förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats minst sex procent under tre år (år 2012 förändringen under perioden ): - 1,39 x grunddelen. Det kan ske förändringar i den allmänna delen om förhållandena för en kommun förändras så att kommunen går miste om en förhöjningsfaktor eller en ny sådan faktor blir aktuell. Kalkylerade kostnader för social- och hälsovården Social- och hälsovården ingår i den statsandel för kommunal basservice som infördes i början av Grunderna för bestämning av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården ändrades inte i det nya systemet. I de kalkylerade kostnaderna har beaktats förändringen i kostnadsnivån (uppskattning 3,4 %), förändringen i kostnadsfördelningen samt förändringarna i befolkningen och åldersstrukturen. Finansieringsandelen per invånare i statsandelen för kommunal basservice år 2012 har uppskattats ovan. Uppskattningen är 2 993,41 euro per invånare, vilket inbegriper en sänkning av statsandelsprocenten med 2,71 procentenheter till följd av nedskärningarna i statsandelarna. En kommunspecifik kalkyl över de kalkylerade kostnaderna (Kommunförbundet , förhandsuppgifter) finns på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna 2012 > Statsandelen för kommunal basservice. De kalkylerade kostnaderna uppgår till sammanlagt cirka 19,0 miljarder euro (ökning cirka 10 %). Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

14 Statsandelarna baserar sig på följande grundpriser: Grundpriserna enligt åldersgrupp år 2012 (euro/invånare) Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0 6-åringar 6 895,05 896, åringar 320,76 973, åringar 934, , åringar 5 636, ,82 85-åringar och äldre , ,70 Övriga grundpriser år 2012 (euro/invånare): - enligt antalet arbetslösa (euro/arbetslös) 617,15 - enligt arbetslöshetsgraden 56,29 - enligt antalet gravt handikappade 16,79 - enligt antalet omhändertagna barn 47,42 - enligt sjukfrekvensen 417,45 Förhöjningskoefficienterna för de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård regleras i 4 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. Arbetslöshetsprocenten är 10,30 (procenttalet har inte justerats, det är ännu det samma som i statsandelarna år 2011). Invånarantal (årsskiftet 2010/2011) De fjärrortskoefficienter som påverkar de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård (L 1704/2009, 15 ) är enligt fjärrortstalen i den allmänna statsandelen följande (F 1417/2010, 1 ): - 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99-1,08, om fjärrortstalet är 1,00 1,49-1,17, om fjärrortstalet är 1,50 eller högre - 1,10 för skärgårdskommuner (minst hälften av befolkningen saknar fast väg förbindelse) Alla koefficienter för de kommunvisa statsandelsgrunderna baserar sig ännu på statsandelskalkylerna för år Koefficienterna kan justeras först i november/december. Uppgifterna om invånarantalet är redan slutgiltiga. Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek samt bestämningsgrunder för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, allmänna bibliotek och det allmänna kulturväsendet ingår i den statsandel för kommunal basservice som infördes i början av Finansieringsandelen per invånare i statsandelen för kommunal basservice har uppskattats ovan. Uppskattningen är 2 993,41 euro per invånare, vilket inbegriper en sänkning av statsandelsprocenten med 2,71 procentenheter till följd av nedskärningarna i statsandelarna. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

15 En kommunspecifik kalkyl över de kalkylerade kostnaderna (Kommunförbundet , förhandsuppgifter) finns på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna 2012 > Statsandelen för kommunal basservice. De kalkylerade kostnaderna uppgår till sammanlagt omkring 4 miljarder euro (kostnaderna på 2011 års nivå). Förskoleundervisning och grundläggande utbildning Den största förändringen i statsandelarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning var i början av 2010 övergången från det så kallade huvudmannasystemet till statsandelar som betalas på basis av åldersklass (6 15-åringar) enligt hemkommun. Samtidigt infördes ett samordnat system för uträkning och betalning av hemkommunsersättningar. I statsandelsgrunderna för år 2012 har endast indexförhöjningen, justeringen av kostnadsfördelningen och förändringar i befolkningen beaktats. Grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning år 2012 är 7 279,51 euro per invånare i åldersgruppen 6 15 år. I priset ingår en indexförhöjning på 3,4 procent (uppskattning) och justeringen av kostnadsfördelningen. De kalkylerade kostnaderna består av en grunddel och en förhöjningsdel. Grunddelen är 0,77 x grundpriset x det vägda antalet elever (6-åringar vägda med 0,91). Till detta läggs förhöjningarna av grunddelen, dvs. grundpriset multiplicerat med det vägda antalet elever och därutöver multiplicerat med högst sex höjningskoefficienter: - förhöjning för befolkningstäthet, om befolkningstätheten är mindre än 40 inv./km 2 : skillnaden mellan den naturliga logaritmen av talet 40 och den naturliga logaritmen av kommunens befolkningstäthet x 0,1 - tilläggsförhöjning om befolkningstätheten är mindre än 4 inv./km 2 : skillnaden mellan talet 4 och befolkningstätheten (om skillnaden är större än 1 räknas den som 1) x skillnaden mellan den naturliga logaritmen av talet 40 och den naturliga logaritmen av kommunens befolkningstäthet x 0, förhöjning för tvåspråkighet med koefficienten 0,04 - förhöjning för skärgård med koefficienten 0,06 - högre förhöjning om över hälften av befolkningen saknar fast vägförbindelse till fastlandet, med koefficienten 0,25 - förhöjning för åringar med koefficienten 0,30 - förhöjning för svenskspråkiga med koefficienten 0,12 - förhöjning för invånare med främmande språk som modersmål med koefficienten 0,20 Förhöjningskoefficienterna regleras i 5 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. Finansieringen för förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning och förberedande undervisning för invandrare betalas enligt undervisnings- och kulturministeriets beslut. Finansieringsgrunderna har behandlats i samband med det övriga undervisnings- och kulturväsendet nedan. Allmänna bibliotek Med en indexförhöjning på 3,4 procent (uppskattning) och justeringen av kostnadsfördelningen inberäknad är grundpriset för allmänna bibliotek 60,21 euro per invå- Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

16 nare. I skärgårdskommuner och kommuner med en befolkningstäthet på högst 2 invånare/km 2 höjs grundpriset med 20 procent. Om befolkningstätheten är större än 2 men mindre än 5 invånare/km 2 höjs grundpriset med 10 procent. Grundläggande konstundervisning För de kommuner som ordnar grundläggande konstundervisning är den kalkylerade grunden invånarantalet multiplicerat med grundpriset, som år 2012 är 1,40 euro per invånare (ingen indexförhöjning eller justering av kostnadsfördelningen). Den kalkylerade grunden för grundläggande konstundervisning har beräknats för samma kommuner som år Allmän kulturverksamhet Bestämningsgrunden för allmän kulturverksamhet är invånarantalet multiplicerat med grundpriset för allmän kulturverksamhet, vilket år 2012 är 3,50 euro per invånare (ingen indexförhöjning eller justering av kostnadsfördelningen). Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde I 6 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice bestäms om tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Tilläggsdelarna har kopplats till grundpriset för den allmänna delen, vilket med en indexförhöjning på 3,4 procent (uppskattning) är 31,99 euro per invånare år Enligt de preliminära uppgifterna får 30 kommuner sådana tilläggsdelar år 2012 till ett sammanlagt belopp av 33 miljoner euro (en ny kommun). Tilläggsdelarna presenteras i en separat tabell (Kommunförbundet , förhandsuppgifter) på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna 2012 > Statsandelen för kommunal basservice. Tilläggsdelen för särskilt gles bosättning (22 kommuner) och koefficienterna bestäms utgående från befolkningstätheten: - mindre än 0,5 inv./km 2 12 x grunddelen - 0,50 1,49 inv./km 2 10 x grunddelen - 1,50 1,99 inv./km 2 7 x grunddelen Tilläggsdel för skärgårdskommuner (8 kommuner): - utan vägförbindelse: 5 x grunddelen - övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen Sametillägg (betalas utöver höjningen ovan till fyra kommuner på basis av andelen samiskspråkiga genom att tilläggsdelen för gles bosättning multipliceras med koefficienterna nedan): Andel Koefficient - över 30 % 2, ,99 % 1,20-3 6,99 % 0,30-0,5 2,99 % 0,20 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

17 Statsandelen enligt denna punkt dras av från alla kommuner till ett lika stort belopp per invånare i samband med minskningar och ökningar av statsandelen. Minskningen är 6,26 euro per invånare (se nedan). Minskningar och ökningar av statsandelen Med stöd av 7 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice görs minskningar och ökningar av statsandelen utanför statsandelssystemet. De preliminära minskningarna och ökningarna per kommun har sammanställts (Kommunförbundet , förhandsuppgifter) på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna Minskningarna och ökningarna kommer delvis att ändras, bland annat för att tidsbegränsade minskningar faller bort. Enligt förhandsuppgifterna uppgår minskningarna och ökningarna till 527,7 miljoner euro netto (minskningarna omkring 48,6 miljoner och ökningarna omkring 576,3 miljoner euro). Nettobeloppet ökar med cirka 12 procent jämfört med motsvarande belopp år Förändringar jämfört med år 2011: Minskningar som faller bort är finansieringen av en IT-servicecentral för den offentliga förvaltningen (0,23 /invånare) och minskningen enligt 59 i kommunindelningslagen (5,75 /invånare). Därigenom ökar statsandelarna med omkring 46 miljoner euro. I övrigt görs i stort sett motsvarande ökningar och minskningar som för år 2011, inklusive kompensationen för skatteavdrag. Återbäringen av underhållsstöd uppskatttas bli den samma som år 2011, dvs. cirka 13 miljoner euro. För att neutraliteten i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster ska uppfyllas höjs statsandelen med uppskattningsvis omkring 24,4 miljoner euro (4,57 euro per invånare, se också punkten utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster). Minskningar: 1) 1,88 euro/invånare (10 miljoner euro) för finansiering av gemensamma datasystem för staten och kommunerna (KommunIT/SADe) 2) På grund av höjningen av den behovsprövade statsandelen för år 2011 görs ett avdrag på 0,95 euro per invånare (5 miljoner euro). 3) På grund av den statsandel som beviljas kommuner med gles bosättning (30 kommuner) görs ett avdrag på 6,26 euro per invånare för alla kommuner (33,5 miljoner euro). Ökningar: 1) Den kommunspecifika kompensationen för arbetsmarknadsstödet (plus- eller minuspost, beroende på den kalkylerade kommunspecifika rättelseposten vid finansieringen av reformen av arbetsmarknadsstödet, nettoökning 29,5 miljoner euro). 2) Kompensationen för förlorade skatteinkomster år 2010 uppgår till 375 miljoner euro, vilket betalas till de enskilda kommunerna som ett tillägg i euro enligt tabellen. 3) Kompensationen för förlorade skatteinkomster år 2011 uppgår till 129 miljoner euro, vilket betalas till de enskilda kommunerna som ett tillägg i euro enligt tabellen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

18 4) Som återbäring av underhållsstödsfordringar till kommunerna betalas ett tilllägg på 13,2 miljoner euro, dvs. 2,47 euro per invånare (hör inte till statsandelen). 5) Tillägg för neutralitet mellan kommunerna i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster 4,57 euro per invånare (utjämningsnettot negativt enligt utjämningskalkylen, euro). Utjämning till följd av systemändringen De ökningar och minskningar av statsandelarna som föranletts av det nya statsandelssystemet år 2010 har jämnats ut mellan kommunerna så att de enskilda kommunernas statsandelsbelopp inte ändrats på grund av systemändringen. Bestämmelser om detta finns i 33 i lagen om statsandel för kommunal basservice. Kommunspecifika uppgifter enligt beslutet för år 2010 har sammanställts i en tabell (Utjämning till följd av ändringen av statsandelssystemet år 2010, FM/Kommunavdelningen ). Tabellen finns på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna 2012 > Statsandelen för kommunal basservice. En jämförelsekalkyl har gjorts för varje kommun. Av kalkylen framgår minskningen eller ökningen av statsandelen. Minskningen eller ökningen utgör ett fast belopp som också beaktas under kommande år i enlighet med beslutet för Kommunindelningen år 2011 har beaktats genom sammanräkning av tilläggen och/eller avdragen för de kommuner som är föremål för kommunsammanslagning. Eventuella godkända yrkanden på rättelse av beslutet har också beaktats och rättats i tabellen. Hemkommunsersättningar Finansministeriet fastställer hemkommunsersättningens grunddel för år 2012 per kommun före utgången av Hemkommunsersättningarna per elev som bestäms enligt ålder finns färdigt uträknade på Kommunförbundets webbplats, liksom också hemkommunsersättningarnas sammanlagda belopp utgående från de elevoch hemkommunsuppgifter som uppgetts för Statistikcentralen (insamlingstid ). Ersättningsskyldigheten år 2012 bestäms enligt elevens hemkommun Grunddelen i hemkommunsersättningen beräknas enligt lagen på hemkommunens kalkylerade kostnader. Betalningen av hemkommunsersättningarna baserar sig på den ovan nämnda tabellen och de insamlade elevuppgifterna och sköts samordnat. Kommunen behöver inte fakturera ersättningarna, eftersom de beaktas i den samordnade utbetalningen. Om kommunerna vill avtala om något annat, gäller det att beakta att de hemkommunsersättningar som bestämts enligt statistikföringsdagen och fördelats genom det samordnade systemet inte ändras. Hemkommunen är skyldig att betala ersättning också för 16-åriga läropliktiga elever (38 3 mom.). Hemkommunsersättningens grunddel beräknas genom att kommunens kalkylerade kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning divideras med det vägda antalet elever. Antalet 6-åringar (förskoleundervisning) vägs med 0,91, antalet 7 12-åringar med 1,00 och antalet åringar med 1,35. Med samma vikt- 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

19 ningar beräknas också ersättningens storlek per elev för 6-åringar (förskoleundervisning), 7 12-åringar och åringar. Hemkommunsersättningarna anges i budgeten som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster, inte som tillägg eller avdrag i statsandelarna. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett ett utlåtande om bokföringen av statsandelar och hemkommunsersättningar (93/ ), vilket bör iakttas. I fråga om sjukhusskolor, skolhemsundervisning och grundläggande utbildning för placerade barn kvarstår hemkommunens lagstadgade skyldighet att betala ersättning för genomsnittliga kostnader på basis av vårddagar och skoldagar. Denna betalningsandel faktureras hemkommunen med beaktande av de inkomster av hemkommunsersättningarna som betalas genom det samordnade systemet och övriga eventuella statsandelar (t.ex. tilläggsfinansiering till utbildningsanordnaren för elever med förlängd läroplikt). Kommunförbundet har skickat två cirkulär (9/80/2010 och 13/80/2010) om hemkommunens betalningsandelar för placerade elever och om statsandelsreformens inverkan på kommunernas avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Bland annat tilläggsfinansieringen för förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning och förberedande undervisning ingår i undervisnings- och kulturministeriets beslut och betalas fortsättningsvis till huvudmännen enligt antalet elever. Finansieringsgrunderna har behandlats i samband med det övriga undervisningsväsendet. Även om undervisnings- och kulturministeriet beslutar om denna finansiering, ingår den i den samordnade utbetalningen och betalas som en helhet i samband med statsandelen för kommunal basservice. När tilläggsfinansieringen räknas ut för följande år används utbildningsanordnarnas elevuppgifter den 20 september, vilka justeras i september under finansåret (genomsnitt). Tilläggsfinansieringen justeras i slutet av året så att den motsvarar det ändrade elevantalet. Sammandrag På Kommunförbundets webbplats finns en preliminär kalkyl över statsandelen för kommunal basservice (Kommunförbundet , förhandsuppgifter). Kalkylen baserar sig på kalkylerade skatteinkomster och inbegriper inverkande delfaktorer och utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster. I finansieringsandelen per invånare, dvs ,41 euro, har statsandelsnedskärningen beaktats. Återbetalningarna av underhållsstöd samt inkomsterna och utgifterna av hemkommunsersättningarna särskiljs från statsandelarna i bokföringen. Återbäringarna av underhållsstöd kan särskiljas från statsandelen för kommunal basservice i enlighet med tabellen för minskningar och ökningar (den preliminära kalkyleringsgrunden 2,47 euro per invånare), vilken är den samma som år En uppskattning av kommunens totala statsandel får man genom att till statsandelen för kommunal basservice lägga till den övriga undervisnings- och kulturverksamheten (negativ för merparten av kommunerna). Faktorer som inverkar på den övriga statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet behandlas nedan (tillläggsfinansiering, huvudmannasystemet och övriga statsandelar). Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

20 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Tilläggsfinansiering för grundläggande utbildning som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer om All finansiering för förskoleundervisning och grundläggande utbildning kan inte styras till den åldersgruppsbaserade statsandelen (6 15-åringar). Därför bestäms en del av tilläggsfinansieringen per elev och per huvudman. Finansieringen betalas enligt undervisnings- och kulturministeriets beslut, men slås ihop med betalningen av kommunens övriga statsandelar (statsandelen för kommunal basservice). Statistikföringsdagen för denna finansiering är liksom tidigare den 20 september och justeringsdagen den 20 september under finansåret. Finansieringen regleras i 2 kap i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. I avvikelse från det övriga huvudmannasystemet beräknas den preliminära finansieringen utgående från statistikföringsdagen i september för hela finansieringsåret, inte som ett genomsnitt. Finansieringen betalas till utbildningsanordnaren enligt uppgifterna på statistikföringsdagen. Priserna per enhet bestäms enligt följande (beloppen i euro förhandsuppgifter): Påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen - Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,21 och med antalet elever. Förberedande undervisning för invandrare - Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 2,39 och med antalet elever. En elev som får förberedande undervisning får inte uppges som elev inom den grundläggande utbildningen eller tvärtom. En elev som får förberedande undervisning får uppges bara en gång. Andra än läropliktiga - Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,35 och med antalet elever. - Grunddelen sänks med 49 procent om det är fråga om en vuxenstuderande (ingen sänkning för internatstuderande eller 5-åriga förskoleelever med förlängd läroplikt). - För ämnesstuderande beviljas en lägre finansiering, som fastställs genom för ordning (år 2012 är priset per enhet med en indexjustering på 3,49 procent 3 716,70 euro). Förlängd läroplikt - För lindrigt handikappade betalas grundpriset för grundläggande utbildning multiplicerat med 2,41 och med antalet elever. För gravt handikappade är koefficienten 3,86. År 2012 är grundpriset med en indexförhöjning på 3,4 procent 7 279,51 euro (lindrigt handikapp ,62 euro, gravt handikapp ,91 euro. Internattillägg - För grundläggande utbildning vid internatskola beviljas en finansiering på Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009 3/2009 juni Skattefrågor Statsandelarna 2010 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Bokföringsanvisningar Nya synvinklar på produktivitetsmätning

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 augusti 2014 676/2014 Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Utfärdad i Helsingfors den 22 augusti 2014 I enlighet med riksdagens

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) 30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

Beslut BESLUT OM GRANSKNING OCH JUSTERING AV STATSANDELEN FÖR KOMMUNAL BASSERVICE 2010 OCH 2011 I FRÅGA OM ÅTERKRAV AV UNDERHÅLLSBIDRAG

Beslut BESLUT OM GRANSKNING OCH JUSTERING AV STATSANDELEN FÖR KOMMUNAL BASSERVICE 2010 OCH 2011 I FRÅGA OM ÅTERKRAV AV UNDERHÅLLSBIDRAG Beslut VM/324/02.02.06.00/2011 Kommunavdelningen 2.3.2011 Kommunstyrelsen BESLUT OM GRANSKNING OCH JUSTERING AV STATSANDELEN FÖR KOMMUNAL BASSERVICE 2010 OCH 2011 I FRÅGA OM ÅTERKRAV AV UNDERHÅLLSBIDRAG

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna 90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna F ö r k l a r i n g : I fråga om statens kommunpolitik har finansministeriet till uppgift att ha hand om utvecklingen av den kommunala självstyrelsen samt

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 12.2.2014 Närmare upplysningar om bakgrundspromemorian: Ilari Soosalu, direktör, kommunalekonomiska enheten Reijo Vuorento, biträdande direktör,

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007 3/2007 juni Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Basserviceprogrammet 2008 2011 Statsandelarna år 2008 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007 5/2007 december Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2008 Bokföringsanvisningar Det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. 6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen

Läs mer

STATSANDELSREFORMEN beräkning av statsandel till den grundläggande

STATSANDELSREFORMEN beräkning av statsandel till den grundläggande 1 Marie Nyman STATSANDELSREFORMEN 2010 -beräkning av statsandel till den grundläggande utbildningen Företagsekonomi 2011 2 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 7 1.1 Syfte och problemformulering... 7 1.2 Avgränsningar...

Läs mer

Kommunalekonomi 4/12

Kommunalekonomi 4/12 Kommunalekonomi 4/12 Nytt år de osäkra tiderna fortsätter! Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Preciseringar för statistiken 2013 Projekt för mätning av barnskyddets effekter Fördelningen av

Läs mer

Basservicebudgetöversikt

Basservicebudgetöversikt Basservicebudgetöversikt 2011 38b/2010 Kommunerna Basservicebudgetöversikt 2011 Finansministeriets publikationer 38b/2010 Kommunerna FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) 00023 STATSRÅDET Telefon

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2008 Läroanstaltstyp Utlandsskola Folkhögskola

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2007 Kuntatalous

Läs mer

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar 2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Delrapport från projektet om sysselsättningstjänsternas effekter Produktivitetsjämförelsen i de

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande

Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande 5/2009 december Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning Statsandelarna för anläggningsprojekt blir statsunderstöd Insamling av uppgifter för hemkommunsersättningarna

Läs mer

90. Stöd till kommunerna

90. Stöd till kommunerna 90. Stöd till kommunerna F ö r k l a r i n g : I den statsandelsreform som genomfördes vid ingången av 2010 koncentrerades de sektorvisa statsandelarna enligt den tidigare statsandelslagstiftningen (FM,

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Kommunförbundet och servicestrukturreformen

Kommunförbundet och servicestrukturreformen Kommunförbundet och servicestrukturreformen Tarja Myllärinen Direktör, social och hälsovåd Finlands Kommunförbund Kommunreformen och strukturreformen i samma takt Ansvaret för ordnandet av uppgifter och

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn 4/2014 Ett nytt år Vårdreformen Skattefrågor Statsandelar Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn framskrider Produktivitet och effektivitet i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2009 september Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 57/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om samarbete mellan Finland och Sverige på utlandsundervisningens område och med förslag till lag om sättande i kraft

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering 3/2014 Många reformer år 2015 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Kommunerna får större ansvar för långtidsarbetslösa Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering

JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering JHS 199 Kommuners och samkommuners budget och ekonomiska planering Version: 1.0 Publicerad: 26.10.2016 Giltighetstid: tills vidare Innehåll 1 Inledning...1 2 Tillämpningsområde...2 3 Referenser...2 4 Termer

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016

SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 Remissenkät 3110/00.04.00/2016 Svarstid (UTC+2) 26.10.2016 10:30:33 SVE Lausuntopyyntökysely sote syksy 2016 1. BAKGRUNDSINFORMATION Officiellt namn på den som svarar Namn på den person som antecknat svaret

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER

ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER ENKÄT OM MINSKNING AV KOMMUNERNAS UPPGIFTER Dnro 32/83/2013 Vilken kommun eller annan organisation representerar du? * Vilken är din ställning? * Kommun-/stadsfullmäktigeledamot Annan förtroendevald i

Läs mer

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Kommunalekonomi 1/13

Kommunalekonomi 1/13 Kommunalekonomi 1/13 Utgiftstrycket ökar i kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Hurdan kommunallag för framtidens kommuner?

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Närpes stad 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Hans-Erik Lindqvist 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning i

Läs mer

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL OPTIMA SAMKOMMUN 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER... 2 1.1 Samkommun... 2 1.2 Medlemskommuner... 2 1.3 Samkommunens uppgifter... 2 1.4 Samkommunens utbildningsenheter... 2 1.5 Undervisningsspråk... 3 2 SAMKOMMUNENS ORGAN... 3 2.1

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2011 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen

Läs mer

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2007 Läroanstaltstyp Utlandsskola Folkhögskola

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer