Kommunalekonomi 2/11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunalekonomi 2/11"

Transkript

1 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Grund- och dröjsmålsräntan juni

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2011 Lehti ilmestyy n. 4 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca. 4 gånger per år Julkaisija/Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn fax Painosmäärä 900 kpl Upplaga 900 st Painopaikka/Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat/Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Tuija Valkeinen, p tai fax Extra prenumerationer à 75 euro/år av Tuija Valkeinen, fax Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Asiantuntijapalvelut >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntataloustiedote >Kuntatiedotteet > Sakkunnigtjänster > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt/Ansvariga Reijo Vuorento Jan Björkwall Toimittanut/Sammanställt av Tuija Valkeinen INNEHÅLL Sida Regeringsförhandlingarna år Regeringens kommunpolitik Kommunförbundets kommentarer till regeringsprogrammet Övrigt Statsandelarna år Statsandelen för kommunal basservice Innehållet i statsandelen för kommunal basservice Uppskattningar av statsandelarna år 2012 Det tekniska rambeslutet och basserviceprogrammet Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Grunderna för bestämning av den allmänna delen Kalkylerade kostnader för social- och hälsovården Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek samt bestämningsgrunder för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde Minskningar och ökningar av statsandelen Utjämning till följd av systemändringen Hemkommunsersättningar Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Tilläggsfinansiering för grundläggande utbildning som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer om Huvudmannasystemet och övriga statsandelar Priserna per enhet i huvudmannasystemet 2012 Hemkommunsersättningar Behovsprövad höjning av statsandelen för år Bokföringsanvisningar 24 Bokföringsnämndens kommunsektion ( ) utlåtande 98: Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion ( ) utlåtande 99: Utlåtande om tillämpningen av bokföringsnämndens allmänna anvisning om bokföringsmetoder och bokföringsmaterial Bokföringsnämndens kommunsektion ( ) utlåtande 100: Behandlingen av poster som hänför sig till byggande och grundliga renoveringar i den s.k. livscykelmodellen Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader 31 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik 32 Grund- och dröjsmålsräntan Bilagor: Finansieringsandelen för undervisningsväsendet 2012 (ZE60C) (bilaga 1) Statsandelen år 2012 (VOS6SL) (bilaga 2) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2012 (bilaga 3) Grunder för beräkning av priset per enhet för gymnasier år 2012 (bilaga 4) Utlåtande 98: Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring (bilaga 5) Utlåtande 99: Utlåtande om tillämpningen av bokföringsnämndens allmänna anvisning om bokföringsmetoder och bokföringsmaterial (bilaga 6) Utlåtande 100: Behandlingen av poster som hänför sig till byggande och grundliga renoveringar i den s.k. livscykelmodellen (bilaga 7) Datainnehållet i filen med kommunernas ekonomiska nyckeltal (bilaga 8) Datainnehållet i filen med kostnader för kommunernas serviceproduktion (bilaga 9) 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

3 Regeringsförhandlingarna år 2011 Regeringsförhandlingarna har slutförts och det nya regeringsprogrammet blev klart Regeringsprogrammet finns på Statsrådets webbplats, > Svenska > Regeringen. Den bärande tanken i programmet är att få in landet på ett tillväxtspår och att få den offentliga ekonomin, särskilt statsekonomin, i balans. Bland balanseringsåtgärderna finns också förändringar som berör kommunernas verksamhet och ekonomi. Det är fråga om både strukturella förändringar och sådana som direkt påverkar finansieringsbasen. Det kommunpolitiska avsnittet i regeringsprogrammet anges i sin helhet nedan. Det som särskilt påverkar den kommunala ekonomin anges med fet stil. Därefter ges en bedömning av regeringsprogrammets övriga verkningar på kommunernas verksamhet och ekonomi. Regeringens kommunpolitik Målet med regeringens kommunpolitik är att trygga högklassiga och enhetliga kommunala tjänster på ett kundorienterat sätt i hela landet, skapa förutsättningar för utvecklingsverksamhet som stärker kommunernas ekonomi och för förenhetligande av samhällsstrukturen samt att stärka den kommunala självstyrelsen och lokala demokratin. Regeringens kommunpolitik ska skapa förutsättningar för att minska hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och vidta förberedelser för den allt större efterfrågan på tjänster till följd av befolkningens stigande medelålder. Stabiliteten och hållbarheten i den kommunala ekonomin främjas genom att kommun- och servicestrukturen moderniseras, kommunernas inkomstbas stärks, den kommunala produktiviteten och effektiviteten förbättras och en utvidgning av kommunernas uppgifter begränsas. Regeringen kommer att genomföra en riksomfattande kommunreform som syftar till en livskraftig kommunstruktur i starka primärkommuner. En stark primärkommun består av naturliga pendlingsområden och är tillräckligt stor för att självständigt kunna sörja för basservicen, med undantag för den specialiserade sjukvården och krävande socialvårdstjänster. En stark primärkommun kan framgångsrikt bedriva näringspolitik och utvecklingsarbete och den kan effektivt bemöta utmaningen i allt mer splittrade samhällsstrukturer. I och med att kommunstrukturen blir starkare och mer helgjuten minskar behovet av samarbetsstrukturer mellan kommunerna, vilket förtydligar och förenklar förvaltningen och stärker den lokala demokratin. Genom kommunreformer skapas en servicestruktur där makten och ansvaret för att ordna och finansiera tjänster koncentreras till en aktör med ett tillräckligt omfattande invånar- och kompetensunderlag. En stark och självständig kommun kan hantera marknaden även när sätten för produktion av tjänster blir allt mångsidigare, och den kan bemöta de krav som invånarnas ökade valfrihet ställer. Regeringen fastställer fram till utgången av 2011 närmare kriterier för kommunreformen och hur den ska fortskrida. En strukturlag ska utfärdas som ersätter den gällande ramlagen. I den lagstiftning som styr reformen tas medel som främjar kommunreformen i bruk. Syftet är bl.a. att i lagstiftningen och i finansieringssystemen i den kommunala ekonomin avskaffa faktorer som försvårar kommunsammanslagningar. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011 3

4 Regeringen styr fortskridandet av kommunreformen och inleder en riksomfattande utredning av ändamålsenliga kommun- och servicestrukturer för olika områden. I samband med reformen av kommun- och servicestrukturen beaktas områdenas olikheter, såsom särdragen för tillväxtcentrum, glesbygd, långa avstånd, skärgårdsmiljö och språkliga förhållanden. När det gäller den nationella konkurrenskraften och tillväxtpotentialen framhävs betydelsen av kommun- och servicestrukturlösningar särskilt inom metropolområdet. Regeringen har som mål att servicestrukturen inom avlägsna områden utanför starka primärkommuner reformeras så att tjänsterna på ett kontrollerat sätt koncentreras till tillräckligt stora helheter som får stöd av servicestrukturen i de starka primärkommunerna enligt principen om ansvarskommun. Möjligheterna för landskapet Kajanaland att ha en förvaltningsmodell som avviker från modellen i resten av landet avgörs separat i och med att kommunreformen fortskrider. En lag om ordnande av social- och hälsovården och beredningen av andra sektorslagar ska anpassas till den riksomfattande kommunreformen i fråga om både tidsplan och innehåll. Den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att få tjänster på sitt modersmål ska tryggas. Personalens ställning i förändringsprocesserna ska tryggas på samma nivå som i den gällande lagstiftningen. Kommunstrukturreformen kommer att utgöra grunden för en total översyn av kommunlagen. I samband med reformen av kommunallagen undersöks, mot bakgrunden av nya strukturer i kommunförvaltningen och kommunernas föränderliga omvärld, särskilt den interna styrningen av kommunekonomin, kommunernas ledningssystem, de förtroendevaldas ställning, förhållandet mellan kommunallagen och speciallagar, kommundelsförvaltning samt förhållandet mellan kommunerna och marknaden. Som stöd för reformen av kommunallagen tillsätts en parlamentarisk uppföljningsgrupp. Kommunernas roll som central aktör i den offentliga förvaltningen och som gränssnitt mot medborgarna ska stärkas. Förfarandet med utskottsförhandlingar utvecklas så att bedömningen av kostnaderna för och konsekvenserna av de uppgifter som eventuellt överförs till eller ges kommunerna förbättras. Långsiktigheten, den bindande karaktären och styrningseffekten i basserviceprogrammet ska förstärkas med målet att nå bättre framförhållning i kommunekonomin. Tilldelningen av nya uppgifter till kommunerna och utökningen av nuvarande uppgifter och förpliktelser ska begränsas, och kommunerna anvisas en statlig finansieringsandel som är mer än hälften av de faktiska kostnaderna. Överföringen av uppgifter mellan staten och kommunerna ska ske kostnadsneutralt. Ansvaret för basfinansieringen av yrkeshögskolor överförs till staten. Möjligheterna att minska kommunernas förpliktelser ska utvärderas. Kommunernas förmåga att klara sina uppgifter och förpliktelser huvudsakligen genom egen skatteintäktsfinansiering ska främjas. Kommunernas utdelning av samfundsskatten betalas förhöjd med 5 procentenheter åren 2012 och Den börda som kommunerna förorsakas genom skatteavdragen i kommunalbeskattningen ska så långt möjligt överföras på statens ansvar i syfte att begränsa skillnaden mellan den nominella och den faktiska kommunala skattenivån. De förändringar i kommunernas inkomster som skatteändringarna medför ska kompenseras till fullt belopp. Skatteavdragen i kommunalbeskattningen kompenseras kommunvis huvudsakligen via skattesystemet. Regeringen har som mål att fastighetsskattens andel av kom- 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

5 munernas skatteinkomster ska öka under valperioden. Fastighetsskatten ska inte omfattas av utjämningen av skatteinkomsterna. Statsandelssystemet ska omarbetas som en del av kommunstrukturreformen. Systemet förenklas och görs klarare och dess sporrande egenskaper förbättras. Förfarandet för bedömning av kommuner som har en särskilt svår ställning fortgår med ett effektivare grepp så att det för statsrådet föreskrivs möjlighet att besluta om åtgärder, om bedömningsförfarandet inte leder till en lösning som tryggar kommunens basservice och finansieringen av den. Kommunfinansiering Abp:s ställning när det gäller att ordna lånefinansiering till kommunerna och lånefinansiering för statsstödd bostadsproduktion ska tryggas. Starka primärkommuner ska ges förutsättningar för att själva producera sina egna tjänster i tillräcklig utsträckning och för att kunna hantera servicemarknaden i syfte att trygga tillgången på enhetliga tjänster och en obruten produktion av tjänster. Ansvaret för att tillhandahålla och producera tjänster ska förtydligas och dessa funktioner ska skiljas från varandra i kommunerna. Den privata sektorn och tredje sektorn kompletterar kommunernas tjänster inom ramen för lagstiftningen. Tjänster ska kunna skräddarsys utifrån lokala behov. Tredje sektorns och församlingarnas kunnande och erfarenheter utnyttjas. Spelreglerna för den näringsverksamhet som den offentliga sektorn bedriver ska göras klarare. En tydlig ram fastställs för den näringsverksamhet som kommuner, samkommuner, kommunala affärsverk och andra kommunalt ägda verksamhetsenheter bedriver och som konkurrerar med företag på marknaden. Utvecklingen av marknaden för välfärdstjänster främjas så att den stöder kommunernas servicebehov. Upphandlingslagen ska ses över för att möjligheterna till direktupphandling ska kunna ökas och sysselsättningen och sociala och andra kvalitetsfaktorer bättre än för närvarande kunna beaktas i samband med konkurrensutsättning. Syftet med översynen är att få servicemarknaden att fungera bättre. De nationella tröskelvärdena höjs så att de närmar sig nivåerna i EU-direktiven. Bekämpningen av den grå ekonomin ska effektiviseras i samband med ordnandet av kommunala tjänster. Regeringen inleder tillsammans med olika statliga aktörer, kommunerna och arbetsmarknadsorganisationerna en gemensam kampanj för att utveckla produktiviteten och resultatet av verksamheten i kommunerna, och i samband med den ska olika mått på en hållbar kommunal produktivitet tas fram för bedömning av kvaliteten och effektiviteten i de kommunala tjänsterna. Ett enhetligt kunskapsunderlag för främjande av kvalitet och effektivitet skapas i samband med bedömningen av tjänster. Regeringen vill sporra spridning och ibruktagande av bästa praxis över kommun- och sektorsgränserna. Kommunernas kostnadsredovisning ska utvecklas för att de faktiska styckkostnaderna ska kunna bedömas och invånarna ha bättre insikt i dem och för att tjänsterna ska utvecklas och kostnadsmedvetenheten öka. Jämförelse av olika tjänsters kostnader och kvalitet och öppenheten i tjänsterna ska utvecklas bl.a. genom att praxis och experiment som stöder detta utreds och främjas. Invånarnas möjligheter att välja kommunala tjänster över kommungränserna ska ökas. Behoven att se över lagen om hemkommun klarläggs så att personer som bor självständigt och omfattas av öppenvård ska ha rätt att välja hemkommun. Metropolpolitiken fortskrider och befästs med målet att den internationella konkurrenskraften och en balanserad utveckling i regionen förbättras för att främja en gynnsam utveckling i hela landet och för att lindra de särskilda utmaningarna i metropolregionen. Förfarandet med avsiktsförklaringar ska stärkas och göras mer bindande. Särskild uppmärksamhet fästs vid att förhindra en regional segregation och utveckla nya handlingsplaner i syfte att främja integrationen och sysselsättningen av invånare med invandrarbakgrund. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011 5

6 Förfarandet med avsiktsförklaringar mellan staten och stora stadsregioner ska förstärkas särskilt i fråga om markanvändning, boende och trafik. På så sätt stöds en enhetlig samhällsstruktur, en hållbar utveckling och en social helgjutenhet. Kommunförbundets kommentarer till regeringsprogrammet Kommunförbundet är oroat över att utökade uppgifter och nedskärningar skrivits in i regeringsprogrammet. Det ökar trycket på skärpt kommunalbeskattning i kommunerna, trots att regeringen har förbundit sig till att inte höja inkomstskatterna. Positivt i det nya regeringsprogrammet är att regeringen förbinder sig att främja en stabil och hållbar kommunal ekonomi. Metoderna för att nå detta mål är ändå i någon mån motstridiga. Det är bra att regeringen vill främja strukturreformen utgående från modellen med starka primärkommuner och att regeringen förbinder sig att fastställa noggrannare kriterier för kommunreformen redan före utgången av detta år. Däremot är det beklagligt att man i regeringsprogrammet inte kommit överens om att tillsätta en parlamentarisk kommunallagskommitté för att bereda reformen, något som man på kommunfältet allmänt hoppats på. Med tanke på finansieringen av den kommunala servicen är det problematiskt att regeringen vill utöka kommunernas uppgifter och samtidigt skära ner statsandelarna betydligt med över 600 miljoner euro per år. Positivt är att kommunernas andel av samfundsskatteinkomsterna ska höjas nästa och därpå följande år med fem procentenheter till närmare 27 procent. Åren har höjningen varit 10 procentenheter. Regeringen kommer inte att bredda kommunernas skatteunderlag i övrigt, vilket hade varit nödvändigt för att trygga finansieringen av den kommunala servicen. Regeringen lovar att begränsa utvidgningen av uppgifter och betala mer än hälften av de faktiska kostnaderna för förändringarna. Kostnadsökningen till följd av de utökade uppgifterna bör kompenseras kommunerna fullt ut. Det skulle också dämpa sektorministeriernas ambition att utöka de offentliga uppgifterna. Från början av 2010 har en statsandel på 50 procent anvisats för de kostnader som föranleds av utökade uppgifter. Den viktigaste nya uppgiften är lagen om åldringars rätt till vård som gäller personer över 80 år och som ska träda i kraft år Kostnaderna för reformen har inte uppskattats i tillräcklig grad. Full kompensation utlovas för de förlorade inkomster som förändringarna i beskattningen medför för kommunerna. Detta bör också gälla den sänkning av samfundsskatten med en procentenhet som regeringen kommit överens om. Tidigare när samfundsskatten höjdes, sänktes kommunernas andel så att kommunernas samfundsskatteutfall inte skulle förändras på grund av reformen. Nu borde kommunernas samfundsskatteandel andel omvänt höjas. Att fastighetsskatten inte skulle omfattas av utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster komplicerar systemet. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

7 Övrigt Även om kommunernas samfundsskatteandel betalas förhöjd med 5 procentenheter år 2012 och 2013 så minskar samfundsskattesatsen från ingången av nästa år med en procentenhet till 25 procent. I vilken mån kommunerna ska kompenseras för dessa förlorade inkomster är en öppen fråga. Accishöjningarna innebär extra utgifter för kommunerna. Mer exakta uppskattningar ges senare. Utöver utvecklingen av kommunpolitiken påverkas kommunernas verksamhet och ekonomi givetvis av nya skyldigheter och kommunernas delaktighet i balanseringen av ekonomin, framför allt nedskärningen av statsandelarna till kommunerna. I det belopp som nedskärningen beräknas på ingår justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och en indexjustering till fullt belopp. Statsandelarna till kommunerna skärs ner med 631 miljoner euro genom att statsandelsprocenten för kommunal basservice tillfälligt sänks med 2,71 procentenheter från nuvarande 34,11 procent. För undervisnings- och kulturministeriets del genomförs bland annat följande inbesparingar: anläggningsprojekt inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den grundläggande konstundervisningen - 20,3 mn gallring i gymnasienätet - 30 yrkesutbildning - 28 yrkesinriktad tilläggsutbildning - 8 läroavtalsutbildning - 21 ändringar i yrkeshögskolenätverket och finansieringssystemet - 51 I fråga om utveckling och omfördelning av funktioner finns bland annat följande helheter: Fortsatt förbättring av kvaliteten på den grundläggande utbildningen (35 mn euro/år) Försök med främjande av sysselsättningen (20 mn euro/år) Grunddelen i utkomststödet höjs med 6 procent som riktas särskilt till ensamförsörjare (44 mn euro/år). Social- och hälsovårdstjänster: Bland annat äldreservicelagen, service för handikappade, familjevård, barnskydd, utveckling av servicestrukturen, stärkning av primärvården, elevvård och hemservice för barnfamiljer (totalt 145 mn euro/år). Närmare uppskattningar av regeringsprogrammets verkningar på kommunernas verksamhet och ekonomi kommer bland annat att läggas ut på kommunalekonomiska enhetens sidor på Kommunerna.net när det finns exaktare uppgifter att tillgå. Närmare upplysningar: Timo Kietäväinen, tfn (09) , Reijo Vuorento, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011 7

8 Statsandelarna år 2012 Statsandelen för kommunal basservice Innehållet i statsandelen för kommunal basservice Den statsandelsreform som trädde i kraft i början av 2010 (RP 174/2009, lagarna /2009) innebär att grunden för den statsandel som betalas för kommunal basservice är de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning och de kalkylerade kostnaderna för invånarbaserad grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturväsende. Från summan av alla dessa statsandelsgrunder avdras kommunens självfinansieringsandel. Till det belopp som räknas ut på detta sätt läggs den allmänna delen och tilläggsdelar för kommuner med särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Dessutom beaktas minskningar och ökningar av statsandelen (1704/2009, 7 kap.). Som en del av statsandelen för kommunal basservice beaktas också utjämningen av statsandelarna på basis av kalkylerade skatteinkomster samt den utjämning som gjordes för att eliminera statsandelsreformens verkningar på de enskilda kommunerna år I statsandelssystemet för kommunal basservice ingår en hemkommunsersättning som betalas när en elev fullgör sin läroplikt inom den grundläggande utbildningen i någon annan kommun än sin hemkommun. Hemkommunsersättningen baserar sig på grunddelen i hemkommunens hemkommunsersättning och det elevantal som utbildningsanordnaren uppgett i enkäten om hemkommunsersättningar. Inkomsterna och utgifterna för hemkommunsersättningarna beaktas i betalningen av statsandelar. Hemkommunsersättningarna mellan kommunerna och andra utbildningsanordnare är bruttoersättningar som baserar sig på hemkommunens statsandelsgrund, men de utgör inte statsandelar. Hemkommunsersättningarna behandlas inte som statsandelar i bokföringen. Alla kalkylerade statsandelar, statsandelen för kommunal basservice, hemkommunsersättningarna, statsandelarna till utbildningsanordnarna för utbildning efter den grundläggande utbildningen och övrig statsandelsfinansiering som hör till undervisnings- och kulturministeriet betalas samtidigt senast den 11 varje månad. Uppskattningar av statsandelarna år 2012 Alla kommunspecifika och övriga uppgifter om statsandelarna år 2012 som publicerats i juni 2011 är förhandsuppgifter som uppskattats av Kommunförbundet. De har beräknats utgående från den gällande lagstiftningen, men med beaktande av nedskärningarna på 631 miljoner euro i statsandelarna för kommunal basservice enligt förhandlingsresultatet om den nya regeringens program ( ). Nya uppgifter eller utvidgningar av gamla har dock inte beaktats. När grundpriserna i statsandelarna har beräknats har den uppskattade förändringen i kostnadsnivån (indexförhöjning på 3,4 procent) beaktats, likaså justeringen av kostnadsfördelningen och verkningarna av förändringar i invånarantalet och åldersstrukturen. Grundpriserna är sålunda på 2012 års nivå och motsvarar statsandelsgrunden med de begränsningar som nämnts ovan. Detta är också utgångspunkten för det tekniska rambeslutet och basserviceprogrammet våren Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

9 I uppskattningen av kommunens invånarbaserade finansieringsandel har beaktats en nedskärning på 631 miljoner euro, vilket innebär att indexjusteringen och justeringen av kostnadsfördelningen i praktiken inte realiseras i statsandelen år De uppskattade statsandelsökningarna i rambeslutet och basserviceprogrammet innehåller också en justering av kostnadsfördelningen, vilket förklarar de i dokumenten presenterade stora statsandelsökningarna jämfört med år 2011 (mer information längre fram i informationsbladet). Kommunförbundets uppskattning av kommunernas invånarbaserade finansieringsandel för år 2012 är enligt olika alternativ följande: Statsandelen för kommunal basservice (FM) år 2011 år enligt gällande lagstiftning 2 638, ,16 - statsandelen nedskuren med 631 miljoner euro 2 638, ,41 Gymnasier, yrkesutbildning, yrkeshögskolor (UKM) - enligt gällande lagstiftning 347,53 375,00 Statsandelsprocenterna för år 2011 är 34,11 (FM) och 41,89 (UKM). Till följd av nedskärningen sjunker statsandelsprocenten för kommunal basservice (FM) med 2,71 procentenheter till 31,40 procent. I regeringsprogrammet ingår inga nedskärningar i statsandelsfinansieringen för utbildning efter den grundläggande utbildningen. Det tekniska rambeslutet och basserviceprogrammet Kommunernas statsandelar för 2012 uppskattas i det tekniska beslutet om ramarna för statsfinanserna (VM/1867/ / ) och basserviceprogrammet för (finansministeriets publikationer 18b/2011). Rambeslutet och basservicebudgeten kommer troligen att ses över när regeringsprogrammet är klart. Följande siffror baserar sig på tabell 7 på sidan 41 i basserviceprogrammet (Statsbidrag år till kommuner och samkommuner som omfattas av basservicebudgeten, enligt prisnivån för 2012). Statsandelarna för kommunal basservice (FM) år 2012 ökar med 747 miljoner euro (9,2 %). De kalkylerade statsandelarna ökar med 757 miljoner euro (8,3 %). Medräknade är då de kalkylerade statsandelar som hör till undervisnings- och kulturministeriet och finansieringen enligt pris per enhet till samkommunerna. De statsandelar som ingår i basservicebudgeten ökar med 702 miljoner euro (7,0 %). I siffrorna som gäller statsandelarna år 2012 ingår den uppskattade justeringen av kostnadsnivån på 3,4 % (indexjusteringen), justeringen av kostnadsfördelningen år 2012 och inverkan av förändringar i folkmängden och åldersstrukturen. Förändringar i statsandelarna enligt basserviceprogrammet jämfört med år 2011 (mn euro): Finansministeriet - indexförhöjning kostnadsfördelningen befolkning och åldersstruktur 118 sammanlagt 747 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011 9

10 Undervisnings- och kulturministeriet - indexförhöjning 32 - kostnadsfördelningen 57 - avdrag - 82 (kommuner) sammanlagt 7 Dessutom beräknas privata utbildningsanordnare få indexförhöjningar på 42 miljoner euro. Justeringen av kostnadsfördelningen år 2012 har ännu inte avgjorts. De grundpriser och priser per enhet som utgör grund för statsandelarna beräknas med beaktande av hela justeringen av kostnadsfördelningen på 429 miljoner euro. Genom bestämningen av statsandelprocenten i det andra skedet av justeringen av kostnadsfördelningen fattas beslut om betalningen av statsandelen i fråga. Om det till exempel beslutas att ingen justering betalas, innebär det att kommunens invånarbaserade finansieringsandel höjs så mycket att justeringen av kostnadsfördelningen inte uppfylls och statsandelarna inte ökar i enlighet med tabellen nedan. Om den nuvarande statsandelen för kommunal basservice (FM) minskar med 631 miljoner euro innebär det att statsandelen sjunker med 2,71 procentenheter från 34,11 till 31,40 procent (en procentenhet = cirka 233,3 mn ). Statsbidrag i basservicebudgeten De kalkylerade statsandelarna i statsandelssystemet, miljoner euro Förändring (%) Finansministeriet (9,2) Undervisnings- och kulturministeriet (0,8) varav finansiering enligt pris per enhet till samkommunerna (1,0) Sammanlagt (8,3) Övriga statsbidrag (-5,4) Sammanlagt (7,0) Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Den preliminära utjämningen av statsandelar på basis av kalkylerade skatteinkomster år 2012 har beräknats utgående från förhandsuppgifterna om beskattningen för år I beräkningarna har beaktats regeringens planer på att utelämna fastighetsskatten ur utjämningssystemet. Tills vidare finns det inga slutliga uppgifter om beskattningen. Beräkningen har gjorts i samarbete mellan finansministeriets kommunavdelning och Kommunförbundet utgående från Kommunförbundets skatteprognosram och de förhandsuppgifter om beskattningen som Skatteförvaltningen gett (bl.a. statistiken över inkomstutvecklingen ). Beräkningen justeras efter behov, nästa gång senast i september. Den slutliga beräkningen görs när beskattningen blir klar i slutet av oktober. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

11 Utjämningen baserar sig på uppskattningar av den kalkylerade kommunalskatten och den samfundsskatteandel som ska betalas. I kalkylerna används den genomsnittliga inkomstskattesatsen. Ändringarna i invånarantalet till följd av partiella kommunsammanslagningar i början av år 2011 har beaktats till samma belopp som i utjämningen år 2011 enligt följande: - Villmanstrand: 9 invånare till Imatra, -139 euro - Masku: 175 invånare till Nådendal, euro - Vihanti: 0 invånare till Siikajoki, 0 euro - Asikkala: 0 invånare till Mäntyharju, 0 euro Förändringen i statsandelen har beräknats utgående från invånarantalet i den överlåtande kommunen som proportionen mellan antalet överlåtna invånare och hela invånarantalet (årsskiftet 2009/2010). År 2012 genomförs inga kommunsammanslagningar eller partiella kommunsammanslagningar. En preliminär kalkyl för de enskilda kommunerna finns på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna Grunderna för kalkylen (uppskattning av Kommunförbundet ) är följande: Kalkylerade skatteinkomster och samfundsskatteandelen - kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 2,8 %) - samfundsskatt euro (förändring + 11,3 %) Invånarantal och genomsnittlig inkomstskattesats - antalet invånare vid årsskiftet 2009/2010 var (ej Åland) - genomsnittlig inkomstskattesats 18,98 %. Kalkylerad skatteinkomst och utjämningsgräns per invånare - kalkylerad skatteinkomst 3 191,04 euro/invånare - utjämningsgräns (91,86 %) 2 931,29 euro/invånare. Utjämningstillägget som ska beaktas i statsandelen utgörs av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst till fullt belopp. Utjämningsavdraget som ska beaktas i statsandelen är 37 procent av kommunens kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. I betalningen beaktas utjämningen av statsandelar i samband med statsandelen för kommunal basservice. Utjämningens kostnadsneutralitet beaktas i en särskild tabell över minskningar och ökningar av statsandelarna. Tabellen finns på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna Utjämningsnettot (skillnaden mellan utjämningsavdragen och utjämningstilläggen) läggs till eller dras av från kommunens statsandel till ett belopp som per invånare är lika stort för alla kommuner. Utjämningsnettot beräknas utgående från kommunindelningen år Ett ne- Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

12 gativt utjämningsnetto läggs till och ett positivt dras av. Statsandelstillägget enligt den preliminära beräkningen är 4,57 euro per invånare. Utjämningen av statsandelarna har räknats med i sammanfattningstabellen över statsandelen för kommunal basservice (Kommunförbundet , förhandsuppgifter). Sammanfattningen finns på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna 2012 > Statsandelen för kommunal basservice. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Grunderna för bestämning av den allmänna delen Den allmänna delen (tidigare den allmänna statsandelen) ingår i den statsandel för kommunal basservice som infördes i början av Bestämningsgrunderna i den allmänna delen har inte ändrats i det nya systemet. Grundpriset för den allmänna delen år 2012 är 31,99 euro per invånare. I beloppet ingår en indexjustering på 3,4 procent (uppskattning). Förhöjningar som höjer grundpriset är skärgårdsförhöjning, fjärrortsförhöjning, tätortsstrukturförhöjning, språkförhöjning och förhöjning på basis av förändringar i invånarantalet. Grunderna för förhöjningarna kan kontrolleras i 6 11 i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Förhöjningarna behandlas längre fram i informationsbladet. En kommunspecifik kalkyl med förhöjningarna (Kommunförbundet , förhandsuppgifter) finns på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna Den allmänna delen uppgår till sammanlagt omkring 262 miljoner euro (ökning cirka 8 miljoner euro). Den allmänna delen läggs som sådan till den övriga statsandelen för kommunal basservice. Förhöjningar i den allmänna delen: språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde: grundpriset förhöjt med 0,10 tätortsstrukturförhöjning till kommuner där minst invånare bor i tätort: grundpriset förhöjt med ett belopp som fås då följande koefficient multipliceras med antalet tätortsinvånare och grundpriset: Tätortsbefolkning Koefficient , ,70 - minst ,01 skärgårdsförhöjning: kommunen kan få antingen skärgårds- eller fjärrortsförhöjning beroende på vilkendera som är fördelaktigare för kommunen. För kommuner med skärgårdsdelar höjs grundpriset med både skärgårds- och fjärrortsförhöjningen. - 7 x grunddelen, om minst hälften av befolkningen saknar fast vägförbindelse till fastlandet 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

13 - 4 x grunddelen för övriga skärgårdskommuner - 1,5 x grunddelen för kommuner med skärgårdsdelar, i fråga om de invånare som bor i skärgården - förhöjning som motsvarar grunddelen, om minst invånare bor i skärgårds delar fjärrortsförhöjning: kommunen kan få antingen skärgårds- eller fjärrortsförhöjning beroende på vilkendera som är fördelaktigare för kommunen. För kommuner med skärgårdsdelar höjs grundpriset med både skärgårds- och fjärrortsförhöjningen. Förhöjningarna bestäms enligt fjärrortstalet: - 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre - 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49-3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99-9 x grunddelen, om kommunens befolkningstäthet är högst 0,50 inv./km 2 Kommunernas fjärrortstal har fastställts i förordning 1417/2010. Utgångspunkten är kommunens kalkylerade befolkningstyngdpunkt, inte kommuncentrum. förhöjning på basis av förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats minst sex procent under tre år (år 2012 förändringen under perioden ): - 1,39 x grunddelen. Det kan ske förändringar i den allmänna delen om förhållandena för en kommun förändras så att kommunen går miste om en förhöjningsfaktor eller en ny sådan faktor blir aktuell. Kalkylerade kostnader för social- och hälsovården Social- och hälsovården ingår i den statsandel för kommunal basservice som infördes i början av Grunderna för bestämning av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården ändrades inte i det nya systemet. I de kalkylerade kostnaderna har beaktats förändringen i kostnadsnivån (uppskattning 3,4 %), förändringen i kostnadsfördelningen samt förändringarna i befolkningen och åldersstrukturen. Finansieringsandelen per invånare i statsandelen för kommunal basservice år 2012 har uppskattats ovan. Uppskattningen är 2 993,41 euro per invånare, vilket inbegriper en sänkning av statsandelsprocenten med 2,71 procentenheter till följd av nedskärningarna i statsandelarna. En kommunspecifik kalkyl över de kalkylerade kostnaderna (Kommunförbundet , förhandsuppgifter) finns på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna 2012 > Statsandelen för kommunal basservice. De kalkylerade kostnaderna uppgår till sammanlagt cirka 19,0 miljarder euro (ökning cirka 10 %). Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

14 Statsandelarna baserar sig på följande grundpriser: Grundpriserna enligt åldersgrupp år 2012 (euro/invånare) Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0 6-åringar 6 895,05 896, åringar 320,76 973, åringar 934, , åringar 5 636, ,82 85-åringar och äldre , ,70 Övriga grundpriser år 2012 (euro/invånare): - enligt antalet arbetslösa (euro/arbetslös) 617,15 - enligt arbetslöshetsgraden 56,29 - enligt antalet gravt handikappade 16,79 - enligt antalet omhändertagna barn 47,42 - enligt sjukfrekvensen 417,45 Förhöjningskoefficienterna för de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård regleras i 4 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. Arbetslöshetsprocenten är 10,30 (procenttalet har inte justerats, det är ännu det samma som i statsandelarna år 2011). Invånarantal (årsskiftet 2010/2011) De fjärrortskoefficienter som påverkar de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård (L 1704/2009, 15 ) är enligt fjärrortstalen i den allmänna statsandelen följande (F 1417/2010, 1 ): - 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99-1,08, om fjärrortstalet är 1,00 1,49-1,17, om fjärrortstalet är 1,50 eller högre - 1,10 för skärgårdskommuner (minst hälften av befolkningen saknar fast väg förbindelse) Alla koefficienter för de kommunvisa statsandelsgrunderna baserar sig ännu på statsandelskalkylerna för år Koefficienterna kan justeras först i november/december. Uppgifterna om invånarantalet är redan slutgiltiga. Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek samt bestämningsgrunder för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, allmänna bibliotek och det allmänna kulturväsendet ingår i den statsandel för kommunal basservice som infördes i början av Finansieringsandelen per invånare i statsandelen för kommunal basservice har uppskattats ovan. Uppskattningen är 2 993,41 euro per invånare, vilket inbegriper en sänkning av statsandelsprocenten med 2,71 procentenheter till följd av nedskärningarna i statsandelarna. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

15 En kommunspecifik kalkyl över de kalkylerade kostnaderna (Kommunförbundet , förhandsuppgifter) finns på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna 2012 > Statsandelen för kommunal basservice. De kalkylerade kostnaderna uppgår till sammanlagt omkring 4 miljarder euro (kostnaderna på 2011 års nivå). Förskoleundervisning och grundläggande utbildning Den största förändringen i statsandelarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning var i början av 2010 övergången från det så kallade huvudmannasystemet till statsandelar som betalas på basis av åldersklass (6 15-åringar) enligt hemkommun. Samtidigt infördes ett samordnat system för uträkning och betalning av hemkommunsersättningar. I statsandelsgrunderna för år 2012 har endast indexförhöjningen, justeringen av kostnadsfördelningen och förändringar i befolkningen beaktats. Grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning år 2012 är 7 279,51 euro per invånare i åldersgruppen 6 15 år. I priset ingår en indexförhöjning på 3,4 procent (uppskattning) och justeringen av kostnadsfördelningen. De kalkylerade kostnaderna består av en grunddel och en förhöjningsdel. Grunddelen är 0,77 x grundpriset x det vägda antalet elever (6-åringar vägda med 0,91). Till detta läggs förhöjningarna av grunddelen, dvs. grundpriset multiplicerat med det vägda antalet elever och därutöver multiplicerat med högst sex höjningskoefficienter: - förhöjning för befolkningstäthet, om befolkningstätheten är mindre än 40 inv./km 2 : skillnaden mellan den naturliga logaritmen av talet 40 och den naturliga logaritmen av kommunens befolkningstäthet x 0,1 - tilläggsförhöjning om befolkningstätheten är mindre än 4 inv./km 2 : skillnaden mellan talet 4 och befolkningstätheten (om skillnaden är större än 1 räknas den som 1) x skillnaden mellan den naturliga logaritmen av talet 40 och den naturliga logaritmen av kommunens befolkningstäthet x 0, förhöjning för tvåspråkighet med koefficienten 0,04 - förhöjning för skärgård med koefficienten 0,06 - högre förhöjning om över hälften av befolkningen saknar fast vägförbindelse till fastlandet, med koefficienten 0,25 - förhöjning för åringar med koefficienten 0,30 - förhöjning för svenskspråkiga med koefficienten 0,12 - förhöjning för invånare med främmande språk som modersmål med koefficienten 0,20 Förhöjningskoefficienterna regleras i 5 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. Finansieringen för förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning och förberedande undervisning för invandrare betalas enligt undervisnings- och kulturministeriets beslut. Finansieringsgrunderna har behandlats i samband med det övriga undervisnings- och kulturväsendet nedan. Allmänna bibliotek Med en indexförhöjning på 3,4 procent (uppskattning) och justeringen av kostnadsfördelningen inberäknad är grundpriset för allmänna bibliotek 60,21 euro per invå- Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

16 nare. I skärgårdskommuner och kommuner med en befolkningstäthet på högst 2 invånare/km 2 höjs grundpriset med 20 procent. Om befolkningstätheten är större än 2 men mindre än 5 invånare/km 2 höjs grundpriset med 10 procent. Grundläggande konstundervisning För de kommuner som ordnar grundläggande konstundervisning är den kalkylerade grunden invånarantalet multiplicerat med grundpriset, som år 2012 är 1,40 euro per invånare (ingen indexförhöjning eller justering av kostnadsfördelningen). Den kalkylerade grunden för grundläggande konstundervisning har beräknats för samma kommuner som år Allmän kulturverksamhet Bestämningsgrunden för allmän kulturverksamhet är invånarantalet multiplicerat med grundpriset för allmän kulturverksamhet, vilket år 2012 är 3,50 euro per invånare (ingen indexförhöjning eller justering av kostnadsfördelningen). Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde I 6 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice bestäms om tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Tilläggsdelarna har kopplats till grundpriset för den allmänna delen, vilket med en indexförhöjning på 3,4 procent (uppskattning) är 31,99 euro per invånare år Enligt de preliminära uppgifterna får 30 kommuner sådana tilläggsdelar år 2012 till ett sammanlagt belopp av 33 miljoner euro (en ny kommun). Tilläggsdelarna presenteras i en separat tabell (Kommunförbundet , förhandsuppgifter) på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna 2012 > Statsandelen för kommunal basservice. Tilläggsdelen för särskilt gles bosättning (22 kommuner) och koefficienterna bestäms utgående från befolkningstätheten: - mindre än 0,5 inv./km 2 12 x grunddelen - 0,50 1,49 inv./km 2 10 x grunddelen - 1,50 1,99 inv./km 2 7 x grunddelen Tilläggsdel för skärgårdskommuner (8 kommuner): - utan vägförbindelse: 5 x grunddelen - övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen Sametillägg (betalas utöver höjningen ovan till fyra kommuner på basis av andelen samiskspråkiga genom att tilläggsdelen för gles bosättning multipliceras med koefficienterna nedan): Andel Koefficient - över 30 % 2, ,99 % 1,20-3 6,99 % 0,30-0,5 2,99 % 0,20 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

17 Statsandelen enligt denna punkt dras av från alla kommuner till ett lika stort belopp per invånare i samband med minskningar och ökningar av statsandelen. Minskningen är 6,26 euro per invånare (se nedan). Minskningar och ökningar av statsandelen Med stöd av 7 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice görs minskningar och ökningar av statsandelen utanför statsandelssystemet. De preliminära minskningarna och ökningarna per kommun har sammanställts (Kommunförbundet , förhandsuppgifter) på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna Minskningarna och ökningarna kommer delvis att ändras, bland annat för att tidsbegränsade minskningar faller bort. Enligt förhandsuppgifterna uppgår minskningarna och ökningarna till 527,7 miljoner euro netto (minskningarna omkring 48,6 miljoner och ökningarna omkring 576,3 miljoner euro). Nettobeloppet ökar med cirka 12 procent jämfört med motsvarande belopp år Förändringar jämfört med år 2011: Minskningar som faller bort är finansieringen av en IT-servicecentral för den offentliga förvaltningen (0,23 /invånare) och minskningen enligt 59 i kommunindelningslagen (5,75 /invånare). Därigenom ökar statsandelarna med omkring 46 miljoner euro. I övrigt görs i stort sett motsvarande ökningar och minskningar som för år 2011, inklusive kompensationen för skatteavdrag. Återbäringen av underhållsstöd uppskatttas bli den samma som år 2011, dvs. cirka 13 miljoner euro. För att neutraliteten i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster ska uppfyllas höjs statsandelen med uppskattningsvis omkring 24,4 miljoner euro (4,57 euro per invånare, se också punkten utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster). Minskningar: 1) 1,88 euro/invånare (10 miljoner euro) för finansiering av gemensamma datasystem för staten och kommunerna (KommunIT/SADe) 2) På grund av höjningen av den behovsprövade statsandelen för år 2011 görs ett avdrag på 0,95 euro per invånare (5 miljoner euro). 3) På grund av den statsandel som beviljas kommuner med gles bosättning (30 kommuner) görs ett avdrag på 6,26 euro per invånare för alla kommuner (33,5 miljoner euro). Ökningar: 1) Den kommunspecifika kompensationen för arbetsmarknadsstödet (plus- eller minuspost, beroende på den kalkylerade kommunspecifika rättelseposten vid finansieringen av reformen av arbetsmarknadsstödet, nettoökning 29,5 miljoner euro). 2) Kompensationen för förlorade skatteinkomster år 2010 uppgår till 375 miljoner euro, vilket betalas till de enskilda kommunerna som ett tillägg i euro enligt tabellen. 3) Kompensationen för förlorade skatteinkomster år 2011 uppgår till 129 miljoner euro, vilket betalas till de enskilda kommunerna som ett tillägg i euro enligt tabellen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

18 4) Som återbäring av underhållsstödsfordringar till kommunerna betalas ett tilllägg på 13,2 miljoner euro, dvs. 2,47 euro per invånare (hör inte till statsandelen). 5) Tillägg för neutralitet mellan kommunerna i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster 4,57 euro per invånare (utjämningsnettot negativt enligt utjämningskalkylen, euro). Utjämning till följd av systemändringen De ökningar och minskningar av statsandelarna som föranletts av det nya statsandelssystemet år 2010 har jämnats ut mellan kommunerna så att de enskilda kommunernas statsandelsbelopp inte ändrats på grund av systemändringen. Bestämmelser om detta finns i 33 i lagen om statsandel för kommunal basservice. Kommunspecifika uppgifter enligt beslutet för år 2010 har sammanställts i en tabell (Utjämning till följd av ändringen av statsandelssystemet år 2010, FM/Kommunavdelningen ). Tabellen finns på > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna 2012 > Statsandelen för kommunal basservice. En jämförelsekalkyl har gjorts för varje kommun. Av kalkylen framgår minskningen eller ökningen av statsandelen. Minskningen eller ökningen utgör ett fast belopp som också beaktas under kommande år i enlighet med beslutet för Kommunindelningen år 2011 har beaktats genom sammanräkning av tilläggen och/eller avdragen för de kommuner som är föremål för kommunsammanslagning. Eventuella godkända yrkanden på rättelse av beslutet har också beaktats och rättats i tabellen. Hemkommunsersättningar Finansministeriet fastställer hemkommunsersättningens grunddel för år 2012 per kommun före utgången av Hemkommunsersättningarna per elev som bestäms enligt ålder finns färdigt uträknade på Kommunförbundets webbplats, liksom också hemkommunsersättningarnas sammanlagda belopp utgående från de elevoch hemkommunsuppgifter som uppgetts för Statistikcentralen (insamlingstid ). Ersättningsskyldigheten år 2012 bestäms enligt elevens hemkommun Grunddelen i hemkommunsersättningen beräknas enligt lagen på hemkommunens kalkylerade kostnader. Betalningen av hemkommunsersättningarna baserar sig på den ovan nämnda tabellen och de insamlade elevuppgifterna och sköts samordnat. Kommunen behöver inte fakturera ersättningarna, eftersom de beaktas i den samordnade utbetalningen. Om kommunerna vill avtala om något annat, gäller det att beakta att de hemkommunsersättningar som bestämts enligt statistikföringsdagen och fördelats genom det samordnade systemet inte ändras. Hemkommunen är skyldig att betala ersättning också för 16-åriga läropliktiga elever (38 3 mom.). Hemkommunsersättningens grunddel beräknas genom att kommunens kalkylerade kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning divideras med det vägda antalet elever. Antalet 6-åringar (förskoleundervisning) vägs med 0,91, antalet 7 12-åringar med 1,00 och antalet åringar med 1,35. Med samma vikt- 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

19 ningar beräknas också ersättningens storlek per elev för 6-åringar (förskoleundervisning), 7 12-åringar och åringar. Hemkommunsersättningarna anges i budgeten som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster, inte som tillägg eller avdrag i statsandelarna. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett ett utlåtande om bokföringen av statsandelar och hemkommunsersättningar (93/ ), vilket bör iakttas. I fråga om sjukhusskolor, skolhemsundervisning och grundläggande utbildning för placerade barn kvarstår hemkommunens lagstadgade skyldighet att betala ersättning för genomsnittliga kostnader på basis av vårddagar och skoldagar. Denna betalningsandel faktureras hemkommunen med beaktande av de inkomster av hemkommunsersättningarna som betalas genom det samordnade systemet och övriga eventuella statsandelar (t.ex. tilläggsfinansiering till utbildningsanordnaren för elever med förlängd läroplikt). Kommunförbundet har skickat två cirkulär (9/80/2010 och 13/80/2010) om hemkommunens betalningsandelar för placerade elever och om statsandelsreformens inverkan på kommunernas avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Bland annat tilläggsfinansieringen för förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning och förberedande undervisning ingår i undervisnings- och kulturministeriets beslut och betalas fortsättningsvis till huvudmännen enligt antalet elever. Finansieringsgrunderna har behandlats i samband med det övriga undervisningsväsendet. Även om undervisnings- och kulturministeriet beslutar om denna finansiering, ingår den i den samordnade utbetalningen och betalas som en helhet i samband med statsandelen för kommunal basservice. När tilläggsfinansieringen räknas ut för följande år används utbildningsanordnarnas elevuppgifter den 20 september, vilka justeras i september under finansåret (genomsnitt). Tilläggsfinansieringen justeras i slutet av året så att den motsvarar det ändrade elevantalet. Sammandrag På Kommunförbundets webbplats finns en preliminär kalkyl över statsandelen för kommunal basservice (Kommunförbundet , förhandsuppgifter). Kalkylen baserar sig på kalkylerade skatteinkomster och inbegriper inverkande delfaktorer och utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster. I finansieringsandelen per invånare, dvs ,41 euro, har statsandelsnedskärningen beaktats. Återbetalningarna av underhållsstöd samt inkomsterna och utgifterna av hemkommunsersättningarna särskiljs från statsandelarna i bokföringen. Återbäringarna av underhållsstöd kan särskiljas från statsandelen för kommunal basservice i enlighet med tabellen för minskningar och ökningar (den preliminära kalkyleringsgrunden 2,47 euro per invånare), vilken är den samma som år En uppskattning av kommunens totala statsandel får man genom att till statsandelen för kommunal basservice lägga till den övriga undervisnings- och kulturverksamheten (negativ för merparten av kommunerna). Faktorer som inverkar på den övriga statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet behandlas nedan (tillläggsfinansiering, huvudmannasystemet och övriga statsandelar). Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

20 Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Tilläggsfinansiering för grundläggande utbildning som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer om All finansiering för förskoleundervisning och grundläggande utbildning kan inte styras till den åldersgruppsbaserade statsandelen (6 15-åringar). Därför bestäms en del av tilläggsfinansieringen per elev och per huvudman. Finansieringen betalas enligt undervisnings- och kulturministeriets beslut, men slås ihop med betalningen av kommunens övriga statsandelar (statsandelen för kommunal basservice). Statistikföringsdagen för denna finansiering är liksom tidigare den 20 september och justeringsdagen den 20 september under finansåret. Finansieringen regleras i 2 kap i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. I avvikelse från det övriga huvudmannasystemet beräknas den preliminära finansieringen utgående från statistikföringsdagen i september för hela finansieringsåret, inte som ett genomsnitt. Finansieringen betalas till utbildningsanordnaren enligt uppgifterna på statistikföringsdagen. Priserna per enhet bestäms enligt följande (beloppen i euro förhandsuppgifter): Påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen - Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,21 och med antalet elever. Förberedande undervisning för invandrare - Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 2,39 och med antalet elever. En elev som får förberedande undervisning får inte uppges som elev inom den grundläggande utbildningen eller tvärtom. En elev som får förberedande undervisning får uppges bara en gång. Andra än läropliktiga - Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,35 och med antalet elever. - Grunddelen sänks med 49 procent om det är fråga om en vuxenstuderande (ingen sänkning för internatstuderande eller 5-åriga förskoleelever med förlängd läroplikt). - För ämnesstuderande beviljas en lägre finansiering, som fastställs genom för ordning (år 2012 är priset per enhet med en indexjustering på 3,49 procent 3 716,70 euro). Förlängd läroplikt - För lindrigt handikappade betalas grundpriset för grundläggande utbildning multiplicerat med 2,41 och med antalet elever. För gravt handikappade är koefficienten 3,86. År 2012 är grundpriset med en indexförhöjning på 3,4 procent 7 279,51 euro (lindrigt handikapp ,62 euro, gravt handikapp ,91 euro. Internattillägg - För grundläggande utbildning vid internatskola beviljas en finansiering på Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2011

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunalekonomi 4/12

Kommunalekonomi 4/12 Kommunalekonomi 4/12 Nytt år de osäkra tiderna fortsätter! Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Preciseringar för statistiken 2013 Projekt för mätning av barnskyddets effekter Fördelningen av

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007 3/2007 juni Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Basserviceprogrammet 2008 2011 Statsandelarna år 2008 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008

Läs mer

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2008 Läroanstaltstyp Utlandsskola Folkhögskola

Läs mer

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2007 Kuntatalous

Läs mer

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar 2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Delrapport från projektet om sysselsättningstjänsternas effekter Produktivitetsjämförelsen i de

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

RP 310/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 310/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 310/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om finansiering av utbildning som avses i gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning

Läs mer

Koncerndirektiv 19. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader 26. Kommunmarknaden 29

Koncerndirektiv 19. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader 26. Kommunmarknaden 29 3/2005 juni Skattefrågor Justeringen av statsandelarna 2006 Rättelser till statsandelarna 2005 Finansieringen av arbetsmarknadsstödet och utkomststödet ändras Kommunernas skyldighet att täcka underskott

Läs mer

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet 1/2004 februari Kommunalekonomi Statsandelsreformen Basserviceprogrammet Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Tröskelvärden

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010 1/2010 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

Utjämningssystemen i de nordiska länderna

Utjämningssystemen i de nordiska länderna Utjämningssystemen i de nordiska länderna Nedan presenteras en kort jämförelse av de nordiska ländernas utjämningssystem (i Finland mer känt som statsandelssystemet) som alltså utgör en väsentlig del av

Läs mer

Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019. Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet

Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019. Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019 Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet 11.2.2015 Innehåll Förord...3 Läget och utsikterna för den kommunala ekonomin...4

Läs mer

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor 5/2003 december Samfundsskatten och statsandelsreformen Skattefrågor Statsandelarna 2004 Socialförsäkringsavgifterna 2004 Rådgivningsenhet för upphandling OFR-nämnden meddelar Ny rekommendation om användning

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Kommunalekonomi vad behöver en förtroendevald veta? Jan Björkwall Jakobstad, 25.3.2013 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social-

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING IFYLLNADSANVISNING 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2014 GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING Musikläroanstalter och andra läroanstalter som ordnar konstundervisning På blanketten ges uppgifter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR

FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR 1 (5) ANVISNING VM139:00/2013 30.4.2014 FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR 1. ICT-stöd i kommun- och servicestrukturförändringar Regeringen genomför

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013 Kommunalekonomi Mikael Enberg 3.3.2013 Heikki Helin: Kommunekonomin 1988-2008 14.10.2010 Kommunernas lagstadgade uppgifter, antal Osasto pp.kk.vvvv 3 70 Offentliga utgifter, % av BNP åren 1975-2015** 70

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.1.2007 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Skattefrågor. Utredningsman Pekkarinens rapport. Anvisningar i anknytning till bokföringen. Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten

Skattefrågor. Utredningsman Pekkarinens rapport. Anvisningar i anknytning till bokföringen. Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten 1/2001 23.2.2001 Skattefrågor Utredningsman Pekkarinens rapport Anvisningar i anknytning till bokföringen Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/01 3 Kuntatalous

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 1/2006 mars Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Prisindex för offentliga utgifter och för kommunernas basservice Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om balansering av ekonomin i kommunallagen

Läs mer

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att till lagen om utkomstskydd

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet Genom detta kollektivavtal verkställs de centrala arbetsmarknadsorganisationerna

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom PRESENTAT TIONSBLAD 23.10.2014 Publikationens titel Författare Utveckling av behandlingen av summariska tvistemål Antti Savela, Timo Heikkinen och Kaisa Teivaanmäki Justitieministeriets 52/ 2014 publikation

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 170/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 kap. 8 och 9 i sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås ändringar

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Övriga utgifter (exkl. moms) L02. Avlöningar L01. Mervärdesskatt L03. Undervisning K010. Inkvartering och skolskjuts K020.

Övriga utgifter (exkl. moms) L02. Avlöningar L01. Mervärdesskatt L03. Undervisning K010. Inkvartering och skolskjuts K020. ANMÄLAN AV DRIFTSKOSTNADER I EURO ENLIGT FUNKTION ÅR 2006 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation PB 380 Telefax 00531 HELSINGFORS 09-7747 7766 Kontaktuppgifter

Läs mer

Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät

Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät Rapport Kundenkät Dnr 36/83/2014 Partanen Heidi 9.2.2015 Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät Kommunförbundets juridiska enhet genomförde i slutet av år 2014 en enkät bland kommunala

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information

Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information Promemoria Jurist Mervi Kuittinen 29.9.2014 Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information Syftet med denna promemoria är att komplettera Kommunförbundets anvisningar om information

Läs mer