2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

Transkript

1 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster uppdateras

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2008 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1120 kpl Upplaga 1120 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) INNEHÅLL Sida Skattefrågor 3 Skattestyrelsen är i färd med att ändra sina anvisningar om FO-nummer i samband med kommunsammanslagningar Statsandelarna år Övergångsutjämningen Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Den allmänna statsandelen Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelen för undervisning och kulturverksamhet Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen 10 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik 12 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader 13 Bokföringsanvisningar 13 Komplettering av definitionen på betalda löner och arvoden i mallen för kontoplan Mallen till offertförfrågan för OFR-revisionstjänster uppdateras 14 Bilagor: Datainnehållet i filen över kommunernas ekonomiska nyckeltal (bilaga 1) Datainnehållet i filen över kostnader för kommunernas serviceproduktion (bilaga 2) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2009 (bilaga 3) Statsandelen år 2009 (VOS6SL) (bilaga 4) Finansieringsandelen för undervisning och kultur 2009 (ZE60C) (bilaga 5) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Maksuttomia tuotteita ja palveluita >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2008

3 Skattefrågor Skattestyrelsen är i färd med att ändra sina anvisningar om FO-nummer i samband med kommunsammanslagningar Vid kommunsammanslagningar har det förekommit problem beträffande FOnumren. Om sammanslagningen har genomförts så, att de tidigare kommunerna har upplösts och ersatts av en ny kommun, har det varit nödvändigt att ansöka om ett FO-nummer för den nya kommunen. Förfarandet har grundat sig på de anvisningar som Skattestyrelsen år 2004 utfärdade för skatteverkens kundregistreringsenheter. Enligt anvisningarna ska ett nytt nummer ges den nya kommun som bildas när de tidigare kommunerna upplöses. Anvisningarna baserar sig på 7 i företagsoch organisationsdatalagen, som innehåller bestämmelser om beständigheten hos en juridisk persons FO-nummer. Lagen innehåller inga särskilda bestämmelser om offentliga enheters FO-nummer. I april 2008 föreslog Kommunförbundet för Stattestyrelsen att FO-numret kunde kvarstå även vid sådana kommunsammanslagningar där alla medverkande kommuner upplöses och en ny kommun bildas. Som den nya kommunens FO-nummer skulle användas exempelvis numret för den kommun vars namn den nya kommunen övertar eller numret för den största medverkande kommunen, om den nya kommunen tar i bruk ett nytt namn. Kommunförbundet motiverade förslaget genom att hänvisa till de många sammanslagningar 2009 där de befintliga kommunerna upplöses och en ny kommun bildas i stället. En ändring av FO-numren till följd av sammanslagningarna skulle orsaka onödigt administrativt arbete och betydande kostnader. FO-numrets beständighet borde inte påverkas av hur kommunsammanslagningen genomförs, utan den nya kommunen borde under alla omständigheter kunna fortsätta verksamheten med ett gammalt FO-nummer. Oavsett hur en sammanslagning genomförs övergår de gamla kommunernas skyldigheter enligt lag till den nya kommunen. Efter sammanslagningen finns det inte längre något behov av att specificera de tidigare kommunerna eller deras skyldigheter. Skattestyrelsen är nu i färd med att ändra sina anvisningar så att samgående kommuner framöver alltid har möjlighet att hålla kvar FO-numret hos en av de kommuner som upplöses. Skattestyrelsen har tagit ställning till Kommunförbundets förslag. Skattestyrelsen anser att den nuvarande praxisen i fråga om FO-numrets beständighet oberoende av bestämmelserna i företags- och organisationsdatalagen kan göras mer ändamålsenlig ur kommunernas synvinkel. Skattestyrelsen kommer därför att utfärda nya anvisningar till skatteverkens kundregistreringsenheter enligt vilka ett gammalt FO-nummer kan fortsätta att gälla vid kommunsammanslagningar också i sådana fall där alla de medverkande kommunerna formellt upplöses och en ny kommun bildas. I samband med ändringsregistreringen kan man från fall till fall komma överens om vilket FO-nummer som förblir i kraft. Om den nya kommunen inte delar namn med någon av de kommuner som upplöses, kan ett FO-nummer också i det fallet hållas kvar genom att göra en namnändring för det gamla numret. Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2008 3

4 Statsandelarna år 2009 Övergångsutjämningen Övergångsutjämningen i anslutning till statsandelsreformen 2006 gick ut År 2009 får alla kommuner med andra ord statsandelar i enlighet med reformen. Övergångsutjämningens inverkan på statsandelarna presenteras på Kommunförbundets webbplats i en tabell i samband med statsandelarna Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna år 2009 bestäms enligt beskattningen för år Tills vidare finns det inga uppgifter om beskattningen. Den kommunspecifika kalkylen har beräknats i samarbete mellan finansministeriet och Kommunförbundet utgående från Kommunförbundets skatteprognosram och förhandsuppgifter om beskattningen från skatteförvaltningen. Kalkylen är ännu inte tillförlitlig. Kommunerna bör ge akt på stora förändringar och vid behov utreda vad de beror på och om de är korrekta (t.ex. inverkan av inkomster från optioner) samt korrigera uppskattningen. En ny kalkyl blir aktuell antagligen i september. Den slutliga kalkylen kan presenteras när beskattningen för år 2007 har fullföljts i slutet av oktober. Grunderna för hur utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster beräknas ingår i ändringen av statsandelslagen (1219/2005). Utjämningen baserar sig på den kalkylerade kommunalskatten och den samfundsskatteandel som ska betalas. Den kalkylerade fastighetsskatten är slutgiltig. Beräkningen bygger på den genomsnittliga inkomstskattesatsen och de genomsnittliga fastighetsskattesatserna enligt tabellen nedan. Den kommunindelning som gäller från ingången av 2009 har beaktats i kalkylen. En del av de nya kommunernas namn har ännu inte fastställts. Den kommunspecifika kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylen (Finansministeriet/Kommunavdelningen , preliminär kalkyl) är baserad på följande uppgifter: Kalkylerade skatteinkomster och samfundsskatteandelen - Kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 7,1 %) - Samfundsskatt euro (förändring + 13,6 %) - Kalkylerad fastighetsskatt euro (förändring + 8,0 %) Invånarantal och genomsnittlig inkomstskattesats - Antalet invånare vid årsskiftet 2006/2007 var (exkl. Åland) - Genomsnittlig inkomstskattesats 18,46 % Genomsnittliga fastighetsskattesatser i utjämningen: - allmän 0,75 % - stadigvarande bostad 0,29 % - annan bostad 0,87 % - kraftverk 0,75 % (den allmänna skattesatsen används) - allmännyttiga samfund 0,41 % - obebyggd byggplats 2,03 % Kalkylerad skatteinkomst och utjämningsgräns per invånare - kalkylerad skatteinkomst 3 128,13 euro/invånare - utjämningsgräns (91,86 %) 2 873,50 euro/invånare 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2008

5 För en kommun som ligger under utjämningsgränsen betalas ett fullt utjämningstilllägg upp till gränsen. För en kommun som är ovan om gränsen är utjämningsavdraget 37 procent av kommunens kalkylerade skatteinkomster som överskrider gränsen. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för social- och hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisning och kulturverksamhet. Beslutet fattas av finansministeriet, och varje ministerium sköter sin andel (betalar eller debiterar). I de kommunspecifika kalkylerna på Kommunförbundets webbplats har ingen fördelning gjorts på de olika statsandelarna, utan utjämningskalkylen presenteras som en helhet för sig. Mikael Enberg, p. (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Den allmänna statsandelen Grunddelen i den allmänna statsandelen och avdragen Den allmänna statsandelen år 2008 är i genomsnitt 29,06 euro per invånare (grunddelen). År 2009 blir grunddelen i den allmänna statsandelen uppskattningsvis 29,67 euro per invånare. I uppskattningen har beaktats en maximal indexhöjning på 3,8 procent (indexhöjning av den del av statsandelen som inte skurits ned). Från beloppet av den allmänna statsandel som beräknats på basis av den uppskattade grunddelen avdras den statsandelsnedskärning på 10,75 euro per invånare som alltjämt tillämpas. Den kommunindelning som gäller från ingången av 2009 har beaktats i kalkylen. En del av de nya kommunernas namn har ännu inte fastställts. I en del fall ändras statsandelen avsevärt. Ändringarna beror på att särförhållanden i den allmänna statsandelen aktualiserats eller eliminerats. I vissa fall är ändringarna en följd av kommunindelningen. Särförhållanden som påverkar statsandelarna är tätortsstrukturtillägg, ett förändrat invånarantal, skärgårdsförhållanden och avsides läge. Effekterna av det sist nämnda klarnar först senare i höst. Statsandelarna i alla kommuner reduceras med anledning av att kostnaderna för en del uppgifter som överförs till staten beaktas såsom minskningar av statsandelen och till följd av finansieringen av arbetsmarknadsstödet 2006 och finansieringen av en del temporära uppgifter. Exempel på uppgifter som överförs till staten i början av år 2009 och som påverkar beloppet av den allmänna statsandelen är konsumentrådgivning, intressebevakningen inom förmyndarverksamheten och underhållsstöd (för de administrativa kostnadernas del). Dessa uppgifter reducerar den allmänna statsandelen med totalt nästan 20 miljoner euro. År 2006 utökades eller minskades statsandelen med kompensationen för arbetsmarknadsstödet. Både år 2007 och 2008 har 2,90 euro per invånare dragits av från kompensationen (uppskattad inverkan av de aktiva åtgärderna i samband med reformen av arbetsmarknadsstödet). Kompensationen presenteras i kalkylen i en egen spalt enligt uppgifterna från år De beräknade avdragen på totalt 5,80 euro per invånare med anledning av aktiva åtgärder ingår i spalten för nedskärningar av statsandelen. Med finansiering av temporära uppgifter avses kostnaderna för Kommun ITprojektet och kostnaderna för att täcka myndighetsradionätets finansieringsun- Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2008 5

6 derskott. Avdraget i statsandelarna till följd av dessa uppgifter antas vara lika stort som 2008, dvs. 6,9 miljoner euro eller 1,33 euro per invånare. Alla avdrag (totalt cirka 114 miljoner euro eller 21,63 euro per invånare) anges i avdragsspalten. Tillägg för särförhållanden i den allmänna statsandelen och grunderna för dem Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för olika särförhållanden: skärgårdstillägg, fjärrortstillägg, tillägg för två språk, tillägg för en betydande förändring av invånarantalet samt tätortsstrukturtillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. I den statsandelsjustering som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår följande nya eller justerade tillägg för särförhållanden: - Förhöjt skärgårdstillägg för kommuner med minst skärgårdsbor. Tillägget är kommunens invånarantal multiplicerat med grunddelen, dvs. kommunen får grunddelens hela belopp fördubblat. - Alla kommuner som har skärgårdsdelar och som får skärgårdstillägg har samtidigt också rätt till fjärrortstillägg, om grunderna för tillägget uppfylls. - Förhöjt skärgårdstillägg med 7 x grunddelen för kommuner där minst hälften av befolkningen är utan fast vägförbindelse; för övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen. - Ett nytt fjärrortstillägg till kommuner med färre än 0,5 invånare per km 2. Beloppet är 9 x grunddelen. - Begreppet tätortstillägg har ändrats till tätortsstrukturtillägg. Det graderas genom att följande koefficient multipliceras med tätortsbefolkningens mängd gånger grunddelen: 0,75, om tätortsbefolkningen uppgår till ,70, ,01, eller mer - Ett tillägg som baserar sig på förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats med minst sex procent under de tre år som föregått finansåret (förändring ). I så fall multipliceras grunddelen med 1,39. Följande tillägg för särförhållanden förblev oförändrade: - till kommuner med skärgårdsdelar betalas i skärgårdstillägg 1,5 x grunddelen x antalet skärgårdsbor (i skärgårdsdelarna mindre än invånare) - fjärrortstillägg betalas på basis av fjärrortstalet (förordning 1178/2007) enligt följande: 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49 3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99 - språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde 0,10 x grunddelen. Tilläggens belopp framgår av den kommunspecifika tabellen. De kommunspecifika kalkylerna finns på > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster har inte beaktats i kalkylen. De kommunspecifika uppgifterna är preliminära. Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2008

7 Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelsbeloppet På > Statsandelar > Statsandelarna 2009 finns kommunvisa kalkylerade statsandelar för social- och hälsovården. Kalkylerna (Kommunförbundet ) baserar sig på rambeslutet och basserviceprogrammet ( ). Kalkylen är en riktgivande uppskattning av Kommunförbundet. Den kommer att ändras när statens budgetproposition för 2009 överlämnats till riksdagen ( ). Som statsandelshöjande faktorer inom social- och hälsovården har beaktats bland annat: förändringar i invånarantalet, indexjusteringen år ,8 % statsandelsnedskärningar till följd av att vissa uppgifter förstatligas avdrag på grund av höjda avgiftsinkomster och vissa statsandelsökningar som anges i basserviceprogrammet. Dessutom har beaktats den nya kommunindelningen fr.o.m En del av de nya kommunernas namn har ännu inte fastställts. Uppgifterna om befolkningen och arbetslösheten motsvarar grunderna för De kommunvisa befolkningsuppgifterna finns i den andra tabellen i arbetsboken. I fråga om de övriga statsandelskoefficienterna, såsom dagvårdskoefficienten, handikappkoefficienten, barnskyddskoefficienten och sjukfrekvenskoefficienten har använts koefficienterna för 2008, eftersom de uppgifter som behövs för de nya koefficienterna ännu inte är tillgängliga. I de fall då kommunindelningen kommer att ändras har en ny koefficient beräknats för den nya kommunen utgående från uppgifterna för Enligt kalkylen kommer statsandelarna utan utjämningsposter att öka med omkring 155 miljoner euro. Uppskattning av ändringarna i statsandelsbeloppet och statsandelsprocenten (utan utjämningsposter) Statsandelsprocenten år ,74 Förändring i statsandelen Mn Förändring i procenten förändring i invånarantalet 50 indexjusteringen (3,8 %) 194 överföringen av underhållsstödet, sjukvården för utlänningar och rättspsykiatriska undersökningar för barn och unga till staten (en del av överföringen via kostnaderna) ,22 överföring av ökade avgiftsinkomster till staten ,22 vissa ökningar i statsandelarna (basserviceprogrammet) 29 Ökningar till 2008 års nivå totalt (netto), uppskattning 155 Statsandelsprocenten år 2009 ca 32,30 Statsandelarna ökar enligt kalkylen utan skatteutjämning med i genomsnitt omkring 3,1 procent. Grunderna för statsandelarna I de kommunvisa kalkylerna har beaktats en indexhöjning på 3,8 procent och övriga ovan nämnda faktorer som inverkar på statsandelsbeloppet. Statsandelsprocenten Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2008 7

8 blir omkring 32,30, vilket är 0,44 procentenheter mindre än år Minskningen beror på överföringen av de nämnda uppgifterna till staten. Minskningen av statsandelsprocenten inverkar på ökningen av kommunens finansieringsandel per invånare, som med tillämpning av den nämnda procenten blir omkring euro per invånare och omkring en och en halv procentenhet högre än ökningen av statsandelen. Uppskattning Kommunens finansieringsandel Förändring % Miljoner euro Euro/invånare 1 973, ,00 90,48 (4,6) Följande åldersgruppsvisa och andra kalkylerade grunder har använts som statsandelsgrunder i de kommunvisa kalkylerna (Kommunförbundet ): De kalkylerade grunderna år 2009, euro/invånare Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0-6-åringar 6 075,00 748, åringar 279,00 854, åringar 826, , åringar 4 997, ,00 85 år fyllda , ,00 Övriga kalkylerade grunder: Enligt antalet arbetslösa/arbetslös 545,00 Enligt arbetslöshetsgraden/invånare 50,00 Enligt antalet gravt handikappade/invånare 15,00 Enligt antalet omhändertagna barn/invånare 42,00 Enligt sjukfrekvensen/invånare 369,00 Kommunens finansieringsandel/invånare 2 064,00 Arbetslöshetsprocent 8,50 % Invånarantal (årsskiftet 2007/2008) Statsandelsprocent ca 32,30 % De fjärrortskoefficienter som påverkar statsandelarna för social- och hälsovården är enligt de fjärrortstal som används i den allmänna statsandelen följande: 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99 1,08, om 1,00 1,49 1,17, om 1,50 eller högre 1,10 för skärgårdskommuner Fjärrortstalen baserar sig på förordning 1178/2007 och fjärrortskoefficienterna på förordning 1391/2007 (se t.ex. Kommunalekonomi 5/2007). Vid kommunsammanslagningar kan fjärrortstalet ändras och påverka statsandelen (förordningarna ändras vid behov i slutet av året). I de kommunvisa tabellerna ingår ingen utjämning på basis av skatteinkomster. På Kommunförbundets webbsidor finns en kalkyleringstabell med hjälp av vilken man kan kontrollera eller räkna ut statsandelen för social- och hälsovården genom att mata in de egna uppgifterna om priset per enhet, invånarantal och koefficienter. Koefficienterna i de kommunspecifika kalkylerna räknas ut enligt de färskaste uppgifterna först i november-december, och inte förrän då kan man beräkna hur de inverkar på statsandelarna. Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2008

9 Statsandelen för undervisning och kulturverksamhet Uppgifter om statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet kan ännu inte ges för enskilda kommuner. På Kommunförbundets webbplats > Statsandelar > Statsandelarna 2009 finns en kalkyleringsmodell som underlättar uträkningen av statsandelsbeloppet och priset per enhet för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. År 2009 är ett år som bildar kostnadsbas i statsandelssystemet, och priserna per enhet för år 2012 kommer att beräknas utgående från kostnaderna år Därför är det viktigt att de kostnader som uppges för år 2009 så väl som möjligt motsvarar verkligheten. Det är möjligt att statsandelsreformen år 2010 orsakar förändringar i systemet, men eftersom det ännu är oklart vilka förändringarna blir finns det skäl att bereda sig på insamling av uppgifter enligt nuvarande system. Pris per enhet De genomsnittliga priserna per enhet för år 2009 baserar sig på den förordning som utfärdas i slutet av september. De övriga priserna per enhet för år 2009 baserar sig på statens budgetproposition De flesta priser per enhet indexjusteras till fullt belopp, vilket för närvarande är 3,8 % enligt rambeslutet och basserviceprogrammet ( ). En del av priserna per enhet kommer att basera sig på enbart budgetpropositionen. Eftersom det inte finns några uppgifter om höjningar av priserna per enhet har de nuvarande priserna per enhet använts i uppskattningarna. Priserna per årsverke för kulturinstitutioner (teatrar, orkestrar och museer) kommer utöver indexjusteringen att nivåjusteras, varvid priserna per enhet höjs så att de bättre motsvarar den verkliga grunden under tre år. Höjningarna grundar sig på den lagstiftning som trädde i kraft vid ingången av Den första nivåhöjningen gjordes för år Den andra nivåhöjningen görs för år 2009, varvid priserna per enhet höjs med 33 % av skillnaden mellan det ursprungliga priset och den verkliga statsandelsgrunden (höjning 66 % jämfört med den ursprungliga nivån). Den sista nivåhöjningen görs för år I likhet med det övriga statsandelssystemet för undervisning och kulturverksamhet baserar sig kostnaderna på kostnadsgrunderna för år Priserna per årsverke uppskattas inklusive indexjusteringar stiga med 3 4 procentenheter mindre än för år Statsandelsbeloppet höjs med samma procentsats som priset per enhet. Statsandelen är inte öronmärkt, men det är bra att vara medveten om stegringen och vid behov beakta den när finansiering anslås för institutionerna. I bilagorna ges preliminära uppskattningar av de kommande genomsnittliga och övriga priserna per enhet (bilaga 3 och 4). Finansieringsandelen Kommunens finansieringsandel per invånare har uppskattats till 800 euro (bilaga 5). Uppskattningen baserar sig på Kommunförbundets kalkyl där indexförhöjningen, minskningen av antalet elever inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen samt ökningen av elevantalet inom yrkesutbildningen har beaktats. Den nuvarande preliminära finansieringsandelen per invånare är 772,89 euro, vilket ger en ökning på omkring 3,5 %. Förändring i kommunens finansieringsandel (uppskattning): Kommunens finansieringsandel Förändring (%) Miljoner euro ) 161 Euro/invånare 772,89 800,00 27,41 (3,5) 1) De kalkylerade kostnaderna har höjts med 4 %. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2008 9

10 Statsandelen Enligt basservicebudgeten ökar de kalkylerade statsandelarna för undervisningsoch kulturverksamhet inklusive utjämningsposter med 97 miljoner euro, varav största delen består av indexförhöjningar. Höjningarna av priserna per enhet innebär att statsandelarna för konstinstitutioner ökar med omkring 17 miljoner euro. Statsandelen kan beräknas med hjälp av kalkyleringsmodellen på Kommunförbundets webbplats. För den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen finns endast utjämningskoefficienterna för år 2008 att tillgå, eftersom de ännu inte har räknats ut för år Statsandelsprocenten för undervisnings- och kulturverksamhet väntas bli oförändrad, dvs. 41,89 %. Också de övriga statsandelsprocenterna är de nuvarande och de finns i bilaga 4. Observera att alla angivna uppgifter är förhandsuppskattningar av Kommunförbundet och att de kan ändras. Fastställande av grunderna och beslut om dem Säkra uppgifter om priserna per enhet år 2009 och kommunens finansieringsandel kommer i olika skeden under hösten De genomsnittliga priser per enhet som behövs för beräkningen av statsandelen fastställs före utgången av september. Priserna per enhet för kommunerna och huvudmännen fastställs före utgången av november och den preliminära finansieringsandelen per invånare kring den 10 december. De enskilda kommunernas statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet fastställs före utgången av december. Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Ändringar i kommunindelningen I början av 2009 minskar antalet kommuner med 67. Vårt land kommer då att ha 348 kommuner, varav 16 är åländska. En del av de nya kommunernas namn har ännu inte fastställts. Uppskattningarna av statsandelarna år 2009 för de enskilda kommunerna har gjorts utgående från den nya kommunindelningen (332 fastlandskommuner). Uppgifterna om de enskilda kommunernas statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet kommer först i december. Enligt den ändring av kommunindelningslagen som trädde i kraft i början av 2007 (170/2007) får kommunerna ersättning för de förlorade statsandelar som ändringen i kommunindelningen förorsakar. Ersättning för minskade statsandelar Ersättningen för minskade statsandelar regleras i 41 i kommunindelningslagen. I paragrafen föreskrivs att om kommunsammanslagningen minskar statsandelarna beviljas den nya kommunen ersättning för förlusten under det år då sammanslagningen träder i kraft och under de fyra därpå följande åren. Ersättningen betalas till fullt belopp under alla fem år. Vid de ändringar i kommunindelningen som genomfördes före år 2007 minskade ersättningen stegvis i likhet med sammanslagningsunderstödet. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2008

11 Statsandelsförlusten räknas ut genom att de statsandelar som året före sammanslagningen beviljats de sammangående kommunerna jämförs med de statsandelar som skulle ha beviljats den nya kommunen det året. Om statsandelsgrunderna ändras under det år då kommunsammanslagningen träder i kraft, tillämpas de nya bestämningsgrunderna på året före sammanslagningen. Sålunda beräknas till exempel ersättningen för förlorade statsandelar till följd av en sådan ändring i kommunindelningen som träder i kraft år 2009 genom att de statsandelar som beviljats de enskilda kommunerna år 2008 jämförs med en situation där kommunen hade varit sammanslagen redan det året. När ersättningen räknas ut beaktas som statsandelar de kalkylerade statsandelarna, dvs. den allmänna statsandelen, de uppgiftsrelaterade statsandelarna för social- och hälsovård och undervisning och kultur samt utjämningen av statsandelarna på basis av kalkylerade skatteinkomster. Om ersättning betalas till flera kommuner fördelas ersättningen mellan kommunerna i förhållande till antalet invånare som övergår till respektive kommun. Som invånarantal används invånarantalet i början av det år som föregår sammanslagningsåret. Varje kommuns andel beräknas på det belopp som kommunen skulle ha fått i ersättning, om den kommun som upplöses skulle ha anslutits helt och hållet till kommunen i fråga. Respektive kommuns andel beräknas alltså på olika belopp. De största statsandelsförlusterna uppstår till följd av förändringar i skatteinkomstutjämningen i en situation där det i sammanslagningen ingår kommuner som ligger på båda sidorna av utjämningsgränsen. Till denna del kan förlusterna beräknas utgående från utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Tabellen över utjämningen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Rätt stora förluster uppstår också då någon av kommunerna har fått statsandelstillägg på grund av avsides läge. Kommunen kan gå miste om tillägget efter sammanslagningen, vilket minskar statsandelen. I de flesta fall är förändringarna i statsandelarna för social- och hälsovård samt undervisning och kulturverksamhet relativt små. Om kommunen behöver information om eller uppskattningar av eventuella statsandelsminskningar vid en förändring av kommunindelningen och inte kan få fram uppgifterna på egen hand, kan kommunen kontakta Kommunförbundet eller finansministeriets kommunavdelning. Kontaktperson på ministeriets kommunavdelning är överinspektör Ville Salonen, tfn (09) (e-post: fornamn.efternamn@vm.fi). De mest exakta uppgifterna om verkningarna fås via ministeriets kommunavdelning. Kommunavdelningen kommer också i sinom tid att räkna ut de officiella verkningarna av de minskade statsandelarna. Betalning av ersättningen Finansministeriet betalar ersättningen för minskade statsandelar inom juni månad under respektive år från och med det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Ersättningen bokförs som enligt kontantprincipen som inkomst i posten Understöd och bidrag i resultaträkningen (Utlåtande av Bokföringsnämndens kommunsektion ). Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

12 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 I statsbudgeten 2008 har anslagits 20 miljoner euro för finansieringsunderstöd enligt prövning år 2008, dvs. samma belopp som i fjol. Genom en ändring av 13 och 16 i statsandelslagen (1068/2005) har bestämmelserna om beviljande av finansieringsunderstöd enligt prövning skärpts. Enligt en ändring av 17 i statsandelslagen (179/2008) avgörs utbetalningstidpunkten av finansministeriet, så utbetalningsdatum kan även infalla senare än Enligt rambeslutet ( ) minskar anslaget för behovsprövade finansieringsunderstöd. Anslaget är 12,5 milj. euro år 2009 och 5 milj. euro Villkor för finansieringsunderstöd är att kommunen har godkänt en plan över åtgärder som ska vidtas för att balansera kommunens ekonomi och förbundit sig att följa planen. Lagen förutsätter att den godkända planen (i allmänhet godkänd av kommunfullmäktige) bifogas ansökan om understöd. När det gäller beviljande och användning av understödet kan inrikesministeriet ställa även andra villkor som anknyter till kommunens ekonomi. En uppföljning görs av hur villkoren följs. Likaså kontrolleras om den godkända planen har följts. Om det konstateras att planen och andra uppställda villkor inte följts, kan kommunen följande år gå miste om eller få mindre understöd. Ansökan om finansieringsunderstöd ska sändas till finansministeriet inom utsatt tid. Finansministeriet har beslutat att ansökningarna ska vara ministeriet tillhanda inom augusti månad, dvs. senast En kopia av ansökan ska sändas också till Kommunförbundet, som ger ett utlåtande om ansökan. Uppgifter om ansökningstiden och vilka blanketter som ska bifogas ges i finansministeriets brev VM 1/242/2008. Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Finansministeriet: Ville Salonen, överinspektör, tfn (09) Vesa Lappalainen, överinspektör, tfn (09) (e-post till ministeriet: fornamn.efternamn@vm.fi) Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Prognostabeller för de enskilda kommunernas skatteinkomster kan nu beställas. Det är fråga om en Excel-arbetsbok som kommunen kan använda som hjälpmedel vid uppskattning av skatteinkomsterna under kommande år och utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster under prognosperioden. Uppgifterna i tabellerna baserar sig på bl.a. skatteförvaltningens debiteringsstatistik, som är avgiftsbelagd enligt finansministeriets beslut. Filerna, som innehåller en prognostabell för den enskilda kommunens skatteinkomster och kommunens debiteringsstatistik för skatteåret 2006, kostar 120 euro + moms/kommun. I priset ingår uppdateringar av prognostabellen i sommar och i höst. Filerna levereras från Kommunförbundet per e-post. 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2008

13 Prognostabellen och debiteringsstatistiken kan beställas per e-post av Maija Ylönen, Ange faktureringsadress vid beställningen. Mikael Enberg, tfn (09) , Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunalekonomiska enhetens tidsserie för kommunalekonomiska nyckeltal uppdateras i juni/juli med bokslutsuppgifter för 2007 som samlats in av Statistikcentralen. Filen innehåller kommunvisa tidsserier för perioden Uppgifterna baserar sig i huvudsak på kommunernas bokslut. I filen finns färdiga utskriftsmallar, där kommunens uppgifter jämförs med hela landet, landskapet och kommuner i samma storleksklass. Landskapen och/eller storleksklasserna kan i jämförelserna också ersättas med enskilda kommuner. Förutom bastabellerna innehåller filen bland annat kommunernas verksamhetsbidrag, löner inom driftsekonomin, beskattningsbara inkomster, skatteinkomster enligt skatteslag, statsandelar för driftsekonomin (enligt boksluten och korrigerade), årsbidrag, årsbidragen i procent av avskrivningarna, investeringsutgifter, likvida medel, likviditet, lånestock, koncernens lånestock, soliditetsgrad, relativ skuldsättningsgrad, finansieringsförmögenhet och över- eller underskott enligt balansräkningen. Filens innehåll presenteras i bilaga 1. Filen med nettokostnader för olika verksamheter fungerar enligt samma princip som nyckeltalsfilen. För närvarande innehåller filen kommunvisa tidsserier för Vi får tillgång till uppgifterna för 2007 i november/december när Statistikcentralen ger ut den information som behövs. Filen innehåller bland annat följande nettodriftskostnader: driftskostnader totalt (exkl. affärsverksamhet) och kostnader för social- och hälsovård, barndagvård, anstaltsvård för äldre, hemtjänst, övriga tjänster för äldre och handikappade, primärvård, specialiserad sjukvård, undervisning och kultur, egna grundskolor, egen gymnasieutbildning, kulturväsendet, sport och friluftsliv, bibliotek, samhällstjänster, trafikleder samt brand- och räddningsväsendet. Filens innehåll presenteras i bilaga 2. Filerna kan beställas per e-post av Maija Ylönen, fornamn.efternamn@kommunforbundet.fi Ange faktureringsadress vid beställningen. Filerna levereras som e-postbilaga. En fil kostar moms. Vid beställning av båda filerna är priset moms. I priset ingår också uppdateringar i slutet av år Heikki Pukki, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Bokföringsanvisningar Komplettering av definitionen på betalda löner och arvoden i mallen för kontoplan Grunden för arbetsgivarens socialskyddsavgift har till viss del ändrats vid ingången av 2008 (1365/2007, RP 76/2007). Socialskyddsavgifter tas inte ut för till exempel sådana mötes-, föreläsnings- och föredragsarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, om Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

14 ingen pensionsavgift för arbetstagare behöver betalas för dem enligt lagstiftningen om arbetspensioner (lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift 266/1963, ändring 1365/2007, RP 76/2007, sjukförsäkringslagen 1224/2004, ändring 1364/2007). Därför betalas ingen socialskyddsavgift för mötesarvoden till förtroendevalda efter För års-, månads- och andra motsvarande arvoden till förtroendevalda samt ersättningar för inkomstbortfall betalas däremot fortsättningsvis socialskyddsavgifter. Definitionen av kontot Betalda löner och arvoden (själva definitionen har rubriken Utbetalda löner och arvoden) i mallen för kontoplan ändras så att de nämnda arvodena bokförs fortsättningsvis på kontot för betalda löner och arvoden. Efter kompletteringen lyder det första stycket (s. 28) i definitionen av kontot på följande sätt: Till utbetalda löner och arvoden hör löner och arvoden, ersättningar för förlorad arbetsinkomst och övriga kostnadsersättningar för vilka förskottsinnehållning verkställs och för vilka arbetsgivarens socialskyddsavgifter erläggs. Även sådana arvoden till förtroendevalda för vilka förskottsinnehållning verkställs, också om ingen pensionsförsäkrings- eller socialskyddsavgift betalas för dem, dagpenningar för vilka förskottsinnehållning verkställs och dagpenningar till civiltjänstgörare. För att underlätta avstämningen av pensions- och socialskyddsavgifter är det motiverat att avskilja sådana poster till egna underkonton i gruppen betalda löner och arvoden eller avskilja dem med något annat kännetecken. (Övriga kostnader för civiltjänstgörare bokförs däremot i respektive kostnadsslag, t.ex. reseersättningar bokförs bland Rese- och transporttjänster osv.). Till löner räknas inte t.ex. stöd för närståendevård (som är ett understöd till hushåll) eller arvoden till familjevårdare (som bokförs bland köp av kundtjänster av övriga). Jan Björkwall, tfn (09) , Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster uppdateras Kommunerna och samkommunerna ska konkurrensutsätta sina OFR-revisionstjänster för fullmäktigeperioden Kommunförbundets mall för offertförfrågan kommer att uppdateras i höst. I uppdateringen beaktas den reviderade upphandlingslagstiftningen och kommunallagens nya bestämmelser om koncernrevision och koncerntillsyn. I uppdateringen används också erfarenheterna och responsen från föregående upphandlingsperiod. Grunderna för jämförelse av anbud ska preciseras så att utgångspunkten är jämförelsegrunder som går att mäta. Mallen för offertförfrågan kommer inte att ändras väsentligt. Den tidigare mallen kan därför användas som grund för anbudsförfrågan tills uppdateringen är klar. Mallen för offertförfrågan finns på Kommunförbundets webbplats, > Juridik > Konkurrenspolitik > Rekommendationer, anvisningar och modeller > Utformning av offertförfrågan för revisionstjänster. Den uppdaterade mallen med anvisningar kommer i fortsättningen att finnas på > Revision. Jan Björkwall, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2008

15 Kommunalekonomi 2/2008, bilaga 1 Datainnehållet i filen över kommunernas ekonomiska nyckeltal Uppgifterna huvudsakligen från åren : Invånarantal Inkomstskatteprocent Beskattningsbar inkomst, /inv. 1) Beskattningsbar inkomst, förändr. % 1) Skatteinkomster, /inv. - Kommunalskatt, /inv. - Samfundsskatt, /inv. - Fastighetsskatt m.m., /inv. Statsandelar för drift (enligt BS), /inv. Statsandelar för drift (korrig) 2), /inv. Skatteinkomster + statsandelar för drift (korrig) 2), /inv. Verksamhetsintäkter, /inv. Verksamhetskostnader, /inv. Verksamhetsintäkter/verksamhetskostnader, % Verksamhetsbidrag, /inv. Verksamhetsbidrag/invånare, förändr. % Löner för drift, /inv. Förändr. i lönesumman, % Årsbidrag, /inv. Avskrivningar och nedskrivningar, /inv. Årsbidrag % av avskrivningarna Investeringar, egna nettoutgifter, /inv. Likvida medel , /inv. Kassadagar Lånestock , /inv. Koncernens lånestock , /inv. Soliditets-% Finansieringsförmögenhet , /inv. Relativ skuldsättning , % Ackumul. över-/underskott , /inv. Dessutom: Hela resultaträkningen, /inv. Hela finansieringskalkylen, /inv. 1) Beskattningsbar inkomst enligt den kommunalskatt som debiteras. 2) Fr.o.m år 1997 ingår i statsandelarna de kommunvisa andelarna för undervisning och kultur (Källa UVM/Tammerfors universitet), sysselsättningsstöd samt övriga understöd och bidrag av staten

16 Kommunalekonomi 2/2008, bilaga 2 Datainnehållet i filen över kostnader för kommunernas serviceproduktion Nettokostnader = driftskostnader - driftsintäkter Driftskostnader = verksamhetsutgifter + avskrivningar och nedskrivningar + överföringsposter Driftsintäkter = verksamhetsintäkter + överföringsposter Kostnadsuppgifterna från åren (uppgifterna för år 2007 fås i november/december 2008) Invånarantal Invånarantal, förändring, % Därav 0-6 åringar 0-6 åringar, förändring, % personer som fyllt 65 personer som fyllt 65, förändring, % Inkomstskatteprocent Nettokostnader totalt exkl. affärsverksamhet, euro/inv. Skatteinkomster + statsandelar för drift, euro/inv. Nettokostnader för allmän förvaltning, euro/inv. Nettokostnader för social- och hälsovård, euro/inv. Andel 0-6 åringar, % Nettokostnader för barndagvård, euro/0-6 åring Nettokostnader för barndagvård, euro/inv. Andel personer som fyllt 65, % Nettokostnader för anstaltstjänster för åldringar, euro/inv. Nettokostnader för hemtjänst, euro/inv. Nettokostnader för annan service för åldringar och handikappade,euro/inv. Utgifter för utkomststöd, euro/inv. Nettokostnader för primärhälsovård, euro/inv. Nettokostnader för specialsjukvård, euro/inv. Nettokostnader för undervisnings- och kulturverksamhet, euro/inv. Antal elever i egen grundläggande utbildning Nettokostnader för egen grundläggande utbildning, euro/elev Antal elever i egen gymnasieutbildning Nettokostnader för egen gymnasieutbildning, /elev Nettokostnader för kulturverksamhet, euro/inv. 1) Nettokostnader för bibliotek, euro/inv. Nettokostnader för idrott och friluftsliv, euro/inv. Nettokostnader för samhällstjänster, euro/inv. 2) Nettokostnader för trafikleder, euro/inv. Nettokostnader för brand- och räddningsväsendet, euro/inv. Nettokostnader för övriga tjänster, euro/inv. 3) Nettokostnader för övrig verksamhet, euro/inv. 4) 1) Kulturverksamhet innehåller uppgifterna undervisnings- och kulturförvaltning, bibliotek, idrott och friluftsliv, ungdomsarbete, museer, teaterverksamhet, orkestrar samt allmän kulturverksamhet. 2) Samhällstjänster innehåller uppgifterna samhällplanering, byggnadstillsyn, miljövård, trafikleder, parker och allmänna områden, brand- och räddningsväsendet samt övrig verksamhet. 3) Övriga tjänster innehåller uppgifterna rättsväsen och säkerhet, avbytarservice samt främjande av näringslivet. 4) Bl.a. förvaltning och befrämjande av boende, uppgifter i anknytning till förbättring av bostadsförhållanden samt uthyrningsinkomster och försäljningsinkomster/försäljningsvinster av tomter. Dessutom bl.a. skärgårdsnämnder, mattvättställen och tvättställen för tung utrustning, återanvändningscentraler (om inte hör till avfallshanteringen)

17 Kommunalekonomi 2/2008, bilaga 3 Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2009 År 2006 baserar sig på statsrådets förordning (761/2005) Indexförhöjning 2,4 %. Av justeringen av kostnadsfördelningen förverkligas 44 % (1291/2004) År 2007 baserar sig på statsrådets förordning (835/2006) Indexförhöjning 2,0 %. Av justeringen av kostnadsfördelningen förverkligas 61 % (1291/2004) År 2008 baserar sig på statsrådets förordning (909/2007) och budgetförslag inklusive komplettering (860/2007 upphävd) Indexförhöjning 5,2 % År 2009 baserar sig på Kommunförbundets uppskattning ( ) Indexförhöjning 3,8 % År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 Ändring i % /elev /elev /elev /elev jämf. med (utan moms) (utan moms) (utan moms) (utan moms) år 2008 Grundläggande utbildning 5 201, , , ,82 3,8 Förskoleundervisning 4 708, , , ,80 3,8 Gymnasieutbildning 4 643, , , ,14 3,8 Yrkesubildning 8 268,27 1) 8 498,08 1) 9 623,04 1) ,00 1) 5,7 Yrkeshögskolor 6 264,20 2) 6 427,66 2) 7 071,84 2) 7 341,00 2) 3,8 Läroavtalsutbildning 6 366, , , ,00 5,7 /timme /timme /timme /timme Medborgarinstitut 65,07 66,39 72,37 75,12 3,8 Sommaruniversitet 124,57 127,13 136,02 141,19 3,8 Grundundervisning i musik och konst 56,43 57,69 64,73 67,19 3,8 Morgon- och eftermiddagsverks. 20,95 21,37 21,37 21,37 - /invånare /invånare /invånare /invånare Bibliotek 46,52 46,58 52,06 54,04 3,8 Grundundervisning i konst 1,40 1,40 1,40 1,40 - Kulturväsendet 3,50 3,50 3,50 3,50 - Ungdomsarbete 13,00 13,00 13,50 13,50 - Idrott 10,80 10,80 10,90 10,90 - /årsv. /årsv. /årsv. /årsv. Teatrar , , , ,00 20,0 Orkestrar , , , ,00 17,0 Museer , , , ,00 24,0 Innehåller en höjning av priset per enhet på grund av ändring av statsandelssystemet för anläggningsprojekt enligt följande: 1) yrkesutbildning år ,61, år ,37, år ,18 och år ,00 (uppskattning) 2) yrkeshögskolor år ,99, år ,04, år ,90 och år ,00 (uppskattning)

18 Kommunalekonomi 2/2008, bilaga 4 Statsandelen år 2009 (VOS6SL) Kommunens verksamhet Prestation Pris per enhet 1) år 2009 De kalkylerade grunderna adderas: + Grundläggande utbildning Antal elever x Pris per enhet + Förskoleunderv. (inkl. skjutsförmån) 0,91 x Antal elever x Pris per enhet för grundläggande utbildning + Morgon- och eftermiddagsverksamhet 0,57 x Timantal x 21,37 + Gymnasieutbildning Antal studerande x Pris per enhet + Yrkesutbildning Antal studerande x Pris per enhet + Yrkeshögskolor Kalkylerat antal studerande x Pris per enhet 2) - antal examina, vikt 30 % (Antal examina 2) x Pris per enhet) - antal studerande enligt målavtal 70 % (0,70 x Antal studerande 2) x Pris per enhet (per utbildningsbransch)) + Yrkesinriktad tilläggsutbildning Arbetsår för x Pris per enhet studerande (enligt prisgrupp) + Grundläggande konstundervisning Invånarantal x 1,40 + Bibliotek 0,9844 x Invånarantal x 54,04 + Kultur Invånarantal x 3,50 + Medborgarinstitut 0, x 0,57 x Timantal x 75,12 + Musikläroanstalter (grundläggande konstundervisning) - grundläggande utbildning 0,57 x Timantal x 67,19 + Idrott 0,297 x Invånarantal x 10,90 + Ungdomsarbete 0,297 x Inv. under 29 år x 13,50 + Museer 3) 0,37 x Årsverken x Teatrar 0,37 x Årsverken x Orkestrar 0,37 x Årsverken x Läroavtalsutbildning 0,77 x Antal studerande x Tilläggsutbildning med läroavtal examensförberedande Antal studerande x 3 027,38 annan tilläggsutbildning Antal studerande x 2 186,44 Subtraheras: Kommunens finansieringsandel 4) 800,00 6) 4) och 5) Skillnad: Statsandelen för kommunens undervisnings- och kulturväsende (Positiva poster betalas till kommunen, negativa till staten) 1) Priset per enhet förhöjt med indexjustering på 3,8 %. I priserna per enhet för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning ingår pensionsavgifter för lärare. 2) Priset per enhet = delfaktorernas statsandelsgrunder sammanlagt dividerade med det kalkylerade antalet studerande. Antalen viktade med utbildningens längd. Examina enligt två års medeltal. Antal studerande enligt begynnelseplatser i målavtalet. 3) Koefficienten för specialmuseer är 0,47. 4) Vid beräkningen av den invånarbaserade finansieringsandelen beaktas inte yrkesinriktad påbyggnadsutbildning, medborgarinstitut, grundläggande konstundervisning, idrott, ungdomsarbete, museer, teatrar, orkestrar, läroavtal för yrkesinriktad tilläggsutbildning, morgon- och eftermiddagsverksamhet. 5) Undervisningens andel av skatteinkomstutjämningen och ev. övergångsutjämning (37 %) adderas till eller avdras. 6) Finansieringsandelen fastställd (Kuntaliiton arvio) OBS! I statsandelskalkylen medtas endast rader med sådan verksamhet som kommunen upprätthåller eller anordnar själv. T.ex. Morgon- och eftermiddagsverksamheten är frivillig för kommunen.

19 Kommunalekonomi 2/2008, bilaga 5 Finansieringsandel för undervisning och kultur 2009 (ZE60C) Uträkning över kommunens finansieringsandel (Kommunförbundets uppskattning ) Källa: Undervisningsministeriet år 2009 Finlands Kommunförbund Slutlig år 2003 milj. Slutlig år 2004 milj. Slutlig år 2005 milj. Slutlig år 2006 milj. Slutlig år 2007 milj. Preliminär år 2008 milj. Uppskattning år 2009 milj. Kalkylerade kostnader ) Kommunernas andel 43 %/54,70 %/58,11 1) Investeringstillägg ) ) förändring i andel-% år 2006 och 2008, andels-% enligt kalkylen 58,15% 2) överförs till priset per enhet 3) överförs till statsandelsprocenten /invånare /invånare /invånare /invånare /invånare /invånare /invånare Per invånare 461, , , , , , ,064 Skjutsar + tilläggsutbildning 6,275 6,389 6,538 3) Nedskärningar på 1990-talet 113, , ,843 3) , , , , , , ,064 5) Kommunens finansieringsandel ( /inv.) 580,59 590,75 607,42 620,86 634,81 772,89 800,00 Ökning från föregående år 4,37 % 1,75 % 2,82 % 2,21 % 2,25 % 21,75 % 3,50 % 4) Priserna per enhet stiger i enlighet med kostnadsgrunden med i medeltal 4 %, varav indexjustering 3,8 % samt effekten av ändringar i prestationsmängder (priser per enhet till fullt belopp utan indexnedskärningar) 5) invånarantal årsskiftet 2007/2008