Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år Statsandelarna år 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004"

Transkript

1 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa prognoser för skatteinkomsterna och debiteringsstatistik Bokföringsanvisningar

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1400 kpl Upplaga 1400 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka> Ilmaiset verkkojulkaisut> Kuntatiedottet >Handelsplats>Gratis e-publikationer Informationsblad Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall INNEHÅLL Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 3 Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Skattefrågor 4 Anmälan om inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna för 2005 Ändringar i företags- och kapitalbeskattningen (RP 92/2004 rd) Ändringar i beskattningen av frivilliga pensionsförsäkringar (RP 80/2004 rd) Lindrigare beskattning av generationsväxlingar (RP 84/2004 rd) Temporärt rederistöd (RP 94/2004 rd) Högre fastighetsskatt och bredare skatteunderlag Uthyrning av läkare är uthyrning av arbetskraft och inte momsfri privat hälso- och sjukvård Ny rättspraxis Statsandelarna år Statsandelsreformen skjuts upp med ett år Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster Den allmänna statsandelen Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet Statsandelarna år Statsandelen för morgon- och eftermiddagsverksamhet 2004 Beredningen av statsbudgeten Den preliminära tidsplanen för statsbudgeten ser ut enligt följande: Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader 18 Kommunvisa prognoser för skatteinkomsterna och debiteringsstatistik 19 Bokföringsanvisningar 20 Kommunsektionens allmänna anvisningar ses över i fråga om anslutningsavgifter Bilagor: Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 1) Exempel på hur nyckeltalet fastställs för den grundläggande utbildningen (bilaga 2) Grunder för beräkning av priset per enhet år 2004 för den grundläggande utbildningen(bilaga 3) Grunder för beräkning av priset per enhet för gymnasiet år 2004 (bilaga 4) Priserna per enhet för bibliotek om medborgarinstitut 2003 och 2004 (bilaga 5) Statsandelarna år 2005 (bilaga 6) Datainnehållet i filen över kommunernas ekonomiska nyckeltal (bilaga 7) Datainnehållet i filen över kostnader för kommunernas serviceproduktion (bilaga 8) Beställningsblankett (bilaga 9) Kommunalekonomiska enhetens program på Kommunalmarknaden Finansieringen av kommunal service och skattekonkurrensen Sida Toimittaneet / Sammanställt av Raija Haaja

3 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Kommunernas skatteredovisningar minskade med fyra procent år Faktorer som ökade redovisningarna var större skatteunderlag och högre skattesatser. Däremot minskade redovisningarna på grund av höjda skatteavdrag och tidsförskjutningar i redovisningarna. Kommunernas andel av samfundsskatten minskade markant till följd av mindre samfundsskatteandelar och tidsförskjutningar. I år beräknas redovisningarna av kommunalskatt minska ytterligare. Skatteunderlaget för kommunalskatten, dvs. förvärvsinkomsterna, kommer att öka med 3,5-4 %, främst beroende på sysselsättningens utveckling i slutet av året. Skatteunderlaget minskar ändå betydligt på grund av ändringar i skatteavdragen. Tidsförskjutningen i redovisningarna inverkar inte på den influtna kommunalskatten i samma utsträckning som under de senaste åren. Redovisningarna av kommunalskatt uppskattas i år uppgå till cirka 11,7 miljarder euro. År 2005 beräknas redovisningarna av kommunalskatt öka med 4 5 procent. Skatteunderlaget växer i takt med den tilltagande ökningen av lönesumman inom samhällsekonomin. Ett hot mot skatteinkomsternas utveckling är att större skatteavdrag införs som en del av den eventuella inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen. Regeringen har lovat kommunerna full kompensation för deras förlorade skatteinkomster. Vid uppskattning av redovisningarna av kommunalskatt för 2005 har utgångspunkten varit att eventuella ändringar i skatteavdragen för 2005 inte beaktats. Också kommunernas genomsnittliga skattesats har hållits på årets nivå, även om många kommuner har uppgett sig bereda en höjning av skattesatsen. Redovisningarna av kommunalskatt beräknas nästa år uppgå till drygt 12 miljarder euro. Kommunernas samfundsskatteintäkter kommer troligen att öka en aning snabbare i år än vad man uppskattat tidigare. Företagens resultat har överstigit förväntningarna. Resultaten kommer troligen att förbättras ytterligare något nästa år, men sänkningen av samfundsskattesatsen kommer att minska samfundsskatteinkomsterna. Det råder också osäkerhet om hur företagen och andra sammanslutningar reagerar på företagsskattereformen. Kommunerna får kompensation för sänkningen av samfundsskattesatsen genom att deras andel höjs från nuvarande 19,75 till 22,03 procent. Redovisningarna av fastighetsskatt fortsätter att öka både i år och nästa år, bland annat till följd av att beskattningsvärdena stiger. I samband med statsandelsreformen bereds en höjning av de nedre och övre gränserna för fastighetsskattesatserna. Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna beror också på hur det väntade uppsvinget i den internationella ekonomin inverkar på företagens resultatutveckling och det allmänna sysselsättningsläget i Finland. 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2004

4 Bilaga 1 beskriver hur kommunernas skatteinkomster utvecklats enligt inkomstslag under Siffrorna bygger på Kommunförbundets skatteprognosram som uppdaterats i juni och som skickas till alla kommuner. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Skattefrågor Anmälan om inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna för 2005 Enligt 91 a i lagen om beskattningsförfarande ska kommunerna senast 17 november året före skatteåret meddela Skattestyrelsen storleken på sina inkomstoch fastighetsskattesatser. Skattesatserna ska alltså meddelas Skattestyrelsen senast den 17 november Inkomstskattesatsen anges med en fjärdedels procentenhets noggrannhet och fastighetsskattesatserna med en hundradels procentenhets noggrannhet. Kommunförbundet kommer senare i höst att skicka ut ett cirkulär med närmare anvisningar om hur skattesatserna meddelas. Ändringar i företags- och kapitalbeskattningen (RP 92/2004 rd) Ändringar i samfunds- och kapitalskattesatserna Som ett led i revideringen av företags- och kapitalbeskattningen år 2005 föreslår regeringen att samfundsskattesatsen sänks från 29 till 26 procent och kapitalskattesatsen från 29 till 28 procent. Enligt förslaget ska kommunerna kompenseras för de 100 miljoner de förlorar då samfundsskattesatsen sänks. Kompensationen genomförs så att kommunernas andel av samfundsskatten höjs från 19,75 till 22,03 procent år Statens andel sänks då i motsvarande mån. Sänkningen av samfundsskattesatsen kommer sålunda inte att minska kommunernas samfundsskatteinkomster. Ändringar i dividendbeskattningen I regeringspropositionen föreslås en ändring av dividendbeskattningen genom att systemet med gottgörelse för bolagsskatt slopas. Systemet tillämpas för sista gången på dividender som delas ut år Samtidigt föreslås vissa ändringar av teknisk natur i lagen om skatteredovisning då systemet med gottgörelse för bolagsskatt slopas. Begreppet skatt som skall betalas föreslås bli ersatt med begreppet debiterad skatt, medan de bestämmelser som innehåller hänvisningar till gottgörelse för bolagsskatt upphävs. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2004 3

5 Regeringen föreslår också att det vid beskattningen av fysiska personers dividendinkomster ska göras en åtskillnad mellan dividender från offentligt noterade bolag och dividender från andra bolag. Med offentligt noterade bolag avses bolag vars aktier är föremål för offentlig handel. Av dividenderna från ett sådant bolag föreslås 70 procent utgöra skattepliktig kapitalinkomst och 30 procent skattefri inkomst. I propositionen föreslås dock en övergångsbestämmelse enligt vilken endast 57 procent av dividenderna år 2005 är skattepliktiga. Dividender från andra än offentligt noterade bolag föreslås för fysiska personer utgöra skattefri inkomst upp till ett belopp som motsvarar en årlig avkastning på nio procent beräknad på det matematiska värdet av aktierna enligt förmögenhetsskattelagen. Om beloppet av sådana dividender för den skattskyldige överstiger euro, ska 70 procent av den överskjutande delen utgöra kapitalinkomst och 30 procent skattefri inkomst. Om dividenden överstiger avkastningsgränsen ska 70 procent av den överskjutande delen utgöra förvärvsinkomst och 30 procent skattefri inkomst. I propositionen föreslås dock en övergångsbestämmelse enligt vilken endast 57 procent av dividenderna år 2005 är skattepliktiga. För närvarande beviljas inte förvärvsinkomstavdrag vid beskattningen enligt 105 a i inkomstskattelagen på grundval av förvärvsinkomstdividender. I propositionen föreslås att avdraget i fortsättningen beviljas även på grundval av dividendinkomst som beskattas som förvärvsinkomst. Slopandet av gottgörelsen för bolagsskatt i dividendbeskattningen innebär att kommunerna får 100 miljoner euro mer i skatteinkomster. Ändringarna i beskattningen av dividender från icke börsnoterade bolag uppskattas ge 12 miljoner euro mer i kommunalskatt från persondelägare. Däremot kommer skatteinkomsterna att minska med uppskattningsvis 2,5 miljoner euro då förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen utsträcks till att gälla förvärvsinkomstdividender från icke börsnoterade bolag. Uppskattningen av den ändrade dividendbeskattningens inverkar på skatteinkomsterna är endast riktgivande. Förändringar i de skattskyldigas beteende kan få konsekvenser i synnerhet för beskattningen av dividender från icke börsnoterade bolag. Andra former av företag I beskattningen av näringsidkare (inkl. jordbruk) och personbolag föreslås kapitalinkomstandelen höjas från nuvarande 18 till 20 procent. Då den andel av företagsinkomsten som beskattas som kapitalinkomst ökar, minskar samtidigt de inkomster som beskattas som förvärvsinkomster, vilket har en negativ inverkan på kommunernas ställning som skattetagare. För den enskilda kommunen torde verkningarna ändå vara små. Ändringar i beskattningen av frivilliga pensionsförsäkringar (RP 80/2004 rd) Frivilliga individuella pensionsförsäkringar som försäkringstagaren tecknat själv ska enligt propositionen börja beskattas som kapitalinkomster. Enligt förslaget får frivilliga pensionsförsäkringspremier i fortsättningen dras av till ett belopp som motsvarar kapitalskattesatsen och den pensionsinkomst som försäkringen slutligen ger beskattas som kapitalinkomst. På de premier för gamla försäkringar som betalas år 2005 tillämpas samma principer som tidigare. En pension som betalas på 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2004

6 basis av en gammal pensionsförsäkring innan lagen träder i kraft eller som betalas av besparingar som uppstått av premier erlagda under skatteåret 2005 föreslås bli beskattad som förvärvsinkomst. Propositionen ser i ett kort perspektiv ut att ha både positiva och negativa verkningar för kommunerna. Positivt är att avdragsrätten för premierna föreslås bli begränsad när de frivilliga individuella försäkringar som tecknats efter regeringspropositionen börjar beskattas som kapitalinkomster. Begränsningen skulle ge kommunerna cirka 8,4 miljoner euro mer i skatteinkomster år Å andra sidan skulle den föreslagna övergångsperioden ge försäkringstagarna rätt att dra av premier för gamla försäkringar från förvärvsinkomsterna ännu år 2005 i enlighet med den tidigare lagstiftningen. Avdragsgilla premier kommer då att betalas till ett högre belopp, vilket minskar kommunernas skatteinkomster med 28,4 miljoner euro år Slutresultatet av förslaget blir alltså att kommunernas skatteinkomster minskar med 20 miljoner euro år År 2006, då övergångsperioden för gamla avtal föreslås gå ut, uppskattas kommunernas skatteinkomster öka med 102 miljoner euro. De uppskattade verkningarna av övergången till kapitalbeskattning baserar sig på en jämförelse av det nuvarande systemet och den omedelbara skattenytta som det föreslagna systemet skulle ge i avdragsskedet. Svårförutsägbara konsekvenser av försäkringstagarnas beteende har inte beaktats. Lindrigare beskattning av generationsväxlingar (RP 84/2004 rd) Riksdagen godkände regeringens proposition om en ändring av lagen om arvs- och gåvoskatt. Enligt förslaget ska beskattningen av generationsväxlingar inom gårdsbruk och familjeföretag bli föremål för större skattelättnader än tidigare. Vid beräkningen av skattelättnaden ska skattemyndigheterna enligt förslaget utgå från en förmögenhet som är endast 40 procent av gårdsbrukets eller företagets förmögenhet enligt det beskattningsvärde som tillämpas i förmögenhetsbeskattningen. Tidigare har det fulla beskattningsvärdet utgjort grunden för beräkning av skattelättnaden. Förslaget inverkar inte på kommunernas ställning som skattetagare, eftersom arvsoch gåvoskatt betalas enbart till staten. Temporärt rederistöd (RP 94/2004 rd) I regeringens proposition föreslås att arbetsgivare som bedriver rederiverksamhet befrias från skyldighet att till skatteförvaltningen betala förskottsinnehållningarna på lön till sjömän som arbetar ombord på passagerarfartyg som avses i handelsfartygsregistret enligt lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart. Effekterna av inkomstbortfallet under redovisningsåret på grund av befrielsen från att betala förskottsinnehållning fördelas mellan alla skattetagare i proportion till deras andel av inkomstskatterna. Betalningsbefrielsen beräknas minska utdelningen av förskottsinnehållningarna från februari 2005 till januari 2006 med ca 25,4 miljoner euro, varav kommunernas andel är ca 13 miljoner euro. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2004 5

7 De skatteinkomster som uteblir till följd av ändringarna föreslås för kommunernas del bli kompenserade genom årliga anslag i statsbudgeten. Detta sker genom att ett stöd som motsvarar de förskottsinnehållningar som omfattas av betalningsbefrielsen överförs till skattetagarna i samband med redovisningarna för det år som följer på skatteåret. Kommunernas belopp, som uträknats på basis av debiteringsförhållandena, adderas till det influtna belopp som skall redovisas i samband med månadsredovisningen i november efter att beskattningen slutförts. I beskattningen av en skattskyldig sjömans sjöarbetsinkomst behandlas de förskottsinnehållningar som omfattas av skattebefrielsen som om de hade betalts. Därför ingår de i kommunens debiteringsförhållanden, varvid kommunen får sin rättmätiga andel. Utdelningen till kommunen beräknas utgående från kommunalskatten och förändringen i folkmängden enligt den senast verkställda beskattningen. Betalningsbefrielsen har därför inte heller någon inverkan på utdelningen till en kommun vid förskottsuppbörden åren därpå. Den föreslagna lagen tillämpas på de förskottsinnehållningar som verkställs på löner betalda under åren I statsbudgeten för 2006 föreslås för första gången ett anslag för finansiering av det belopp, motsvarande stödet, som tillfaller andra skattetagare än staten. Motsvarande förfarande tillämpas under åren därpå. Högre fastighetsskatt och bredare skatteunderlag Fastighetsskatten är till sin karaktär stabilare än samfunds- och förvärvsinkomstskatten. Kommunernas fastighetsskattesatser ligger i allmänhet nära de undre gränser som anges i fastighetsskattelagen. I regeringsprogrammet sägs att man som ett led i arbetet med att stärka finansieringen av kommunalekonomin ska utreda de ändringar som behövs i fastighetsskattesatserna och möjliggöra en höjning av nivån på fastighetsskatten. Enligt ramen för statsfinanserna , som statsrådet godkände , bereds en höjning av gränserna för fastighetsskatten i syfte att stärka finansieringen av basservicen. De eventuella ändringarna beräknas träda i kraft år Uthyrning av läkare är uthyrning av arbetskraft och inte momsfri privat hälso- och sjukvård Enligt Högsta förvaltningsdomstolens avgörande från 2003 (HFD L 242) utgör privata hälso- och sjukvårdstjänster inte momsfri hälso- och sjukvård enligt 34 och 35 i mervärdesskattelagen, när det är fråga om ett företag som hyr ut arbetskraft utan att ha tillstånd att tillhandhålla hälso- och sjukvårdstjänster enligt lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990). För uthyrningen av arbetskraft ska därför betalas moms på 22 %. Ett annat HFD-avgörande från april i år (HFD L 876) gällde ett bolag som ansökt hos länsstyrelsen om tillstånd att få tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster. Bolaget hade för avsikt att sköta läkarjouren för kommuner och samkommuner. Länsstyrelsen hade avslagit ansökan. HFD ansåg i sitt avgörande att detta fall av uthyrning av arbetskraft, där bolaget inte erbjuder direkt service till patienterna utan till en enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården, inte kan betraktas som tillhandahållande av privata hälso- och sjukvårdstjänster för befolkningen enligt lagen om privat hälso- och sjukvård och att bolaget inte kan be- 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2004

8 traktas som en i lagen avsedd serviceproducent som kan beviljas tillstånd att tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster. Verksamheten är alltså att betrakta som uthyrning av arbetskraft också ur hälso- och sjukvårdslagstiftningens synvinkel. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Ny rättspraxis Fastighetsskatt HFD /826 Fastighetsbeskattning Fastighetsskattesats Församling inom religiöst samfund Allmännyttigt samfund En församling inom ett religiöst samfund hade registrerat sig i registret över religionssamfund. Det var fråga om ett religionssamfund enligt 21 2 mom. i inkomstskattelagen. Eftersom skattelättnader som avses 13 a i fastighetsskattelagen tillämpas endast på allmännyttiga samfund enligt 22 i inkomstskattelagen, kunde religionssamfundet inte få sådan skattelättnad. Skatteåret Fastighetsskattelagen 13 a (476/1998) Inkomstskattelagen 21 2 mom. Inkomstskattelagen 22 Mervärdesskatt HFD /832 Mervärdesskatt Undantag från skatt på försäljning Hälso- och sjukvård Socialvård Skattepliktig försäljning Eget bruk av tjänst Tjänst som avser fastighetsinnehav Städning Ett anstaltsbiträde på en vårdavdelning vid ett sjukhus som upprätthölls av ett allmännyttigt samfund deltog i patientarbetet och skötte städningen på avdelningen. Eftersom städningen hänförde sig till hälso- och sjukvårdsservice som befriats från skatt behövde samfundet inte betala skatt för eget bruk av tjänster som avser fastighetsinnehav. De patienter som vårdades på sjukhusets långvårdsavdelningar och öppenvårdsenheter var berättigade till socialvård. Anstaltsbiträdets uppgifter, såsom städningen, hänförde sig till vården och omsorgen för dessa patienter. Eftersom städningen hänförde sig till socialvårdstjänster som befriats från skatt behövde samfundet inte betala skatt på eget bruk av tjänster som avser fastighetsinnehav. Mervärdesskattelagen 34, 37, 38 och 32 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2004 7

9 HFD /1368 Mervärdesskatt Skattebelagd försäljning Eget bruk av tjänst Personalmatsal som sköts av utomstående Vederlag Naturaförmån Värde på kostförmån Betydligt lägre vederlag Då måltider överläts till ett vederlag som klart understeg kostförmånens penningvärde enligt Skattestyrelsens årliga beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner ansågs måltiderna ha överlåtits mot ett vederlag som klart understeg gängse värde. Bolaget ansågs följaktligen ha tagit måltiderna i eget bruk och var därmed skyldigt att betala skatt enligt de indirekta och direkta kostnaderna för måltiderna. Mervärdesskattelagen 22 1 mom. 2 punkten HFD /1408 Mervärdesskatt Försäljning av tjänst Undantag från skatt på försäljning Hälso- och sjukvård Lymfterapi A hade rätt att utöva sjukskötaryrket som legitimerad yrkesutbildad person och hade registrerats som sjukskötare i det centralregister över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som upprätthålls av Rättsskyddscentralen för hälsovården. A hade dessutom skaffat sig kompetens som lymfterapeut genom lymfterapiutbildning som anordnats av en stiftelse. A:s patienter kom till lymfterapin antingen på remiss av läkare, från det lokala centralsjukhuset genom köpavtal eller från grannkommunernas hälsocentraler genom remiss till medicinsk rehabilitering. Dessutom skötte A krigsinvalider med statligt stöd inom öppenvården. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att den avgörande faktorn vid bedömningen av vad som i 35 i mervärdesskattelagen avses med vård som ges av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården i situationer där vårdformen inte hör till den yrkesutbildade personens normala grundutbildning var om vårdbehovet är motiverat ur medicinsk synpunkt. I så fall kunde vården betraktas som hälso- och sjukvård, och rätten att ge sådan vård förutsatte utbildning för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Lymfterapi kunde sålunda betraktas som hälsooch sjukvård då användningsändamålet var begränsat och behandlingen gavs av en yrkesutbildad person. Den lymfterapi som gavs av sjukskötaren uppfyllde förutsättningarna i de fall då patienterna gavs terapi till exempel på ordination/remiss av läkare på medicinska grunder. Då A i egenskap av yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården gav lymfterapi som ordinerats på medicinska grunder och behandlingen finansierades med offentliga medel och utfördes under samhällets tillsyn, ansågs behandlingen vara sådan hälso- och sjukvård som avses i 35 i mervärdesskattelagen och som är momsfri enligt lagens 34. Förhandsavgörande för tiden Mervärdesskattelagen 34 1 mom. och 35 Lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2004

10 Statsandelarna år 2005 (Uppdaterad version av artikeln i Kommunalekonomi 2/2004) Statsandelsreformen skjuts upp med ett år Regeringens finanspolitiska ministerutskott har enats om att skjuta upp statsandelsreformen med ett år, dvs. till Ett förslag om att slopa den nuvarande justeringen av kostnadsfördelningen kommer då att ingå i reformen. Statsandelarna för 2005 bestäms enligt det system som gäller nu. Statsandelarna baserar sig utöver regeringsprogrammet på följande handlingar: Ramarna för statsfinanserna (Statsrådet ) Basserviceprogrammet (Statsrådet ) Den kommunala ekonomin (Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning ). Statsandelarna enligt kommunernas bokföringspraxis ökar med 272 miljoner euro jämfört med år Följande faktorer har då beaktats: en fjärdedel av justeringen av kostnadsfördelningen 74 miljoner euro indexjustering på 2,3 procent (75 % av det fulla beloppet) 130 miljoner euro andra höjningar av statsandelarna, netto 68 miljoner euro Tillsvidare finns rätt lite uppgifter att tillgå om statsandelarna I genomsnitt ser statsandelarna ut att stiga med ungefär 5,7 procent. Detta skulle innebära en nettoökning på cirka 52 euro per invånare. De kommunvisa statsandelarna har uppskattats på basis av de uppgifter som fanns att tillgå i juni Kommunerna väntas inte få några särskilda nya uppgifter år Arbetet med det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet och socialvårdsprojektet fortgår. Statsandelarna för morgon- och eftermiddagsverksamhet och förskoleskjutsar höjs med 30 miljoner euro jämfört med i år, då verksamheten utvidgas till att gälla hela året. Nedan behandlas ändringarna för de olika förvaltningsområdena mer ingående. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna baserar sig år 2005 på den verkställda beskattningen för skatteåret Beskattningen slutförs och då klarnar beloppen för den kommunalskatt som ska betalas, samfundsskatten och fastighetsskatten. De enskilda kommunernas samfundsskattean- Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2004 9

11 delar för skatteåret 2003 baserar sig på medeltalet av andelarna för 2000 och 2001 (skattetagarnas andel för år 2003 i den redovisningsspecifikation för samfundsskatten som skickats till kommunen). Beslutet om utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster fattas i december. De kommunvisa kalkylerna är alltså förhandsuppgifter. Kalkylerna baserar sig på Kommunförbundets prognos för de enskilda kommunerna. Kommunerna har skäl att ge akt på stora förändringar jämfört med i år och vid behov utreda vad de beror på och om de är korrekta. Kommunförbundet har beaktat kommunsammanslagningar i sina kalkyler. Därför avviker kalkylen från inrikesministeriets beräkningar. Förhandskalkylen finns på Kommunförbundets webbplats, > Kommunförbundets sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Den baserar sig på följande uppgifter: kalkylerad kommunalskatt euro (+2,8 %) samfundsskatt euro (-11,9 %) kalkylerad fastighetsskatt euro (+4,9 %) Följande grunder har använts i utjämningskalkylen för 2005: invånarantalet (hela landet exklusive Åland ) genomsnittlig inkomstskattesats 18,04 genomsnittliga fastighetsskattesatser: allmän 0,70 stadigvarande bostad 0,27 annan bostad 0,82 kraftverk 1,39 kärnkraftverk 2,20 allmännyttiga samfund 0,39 obebyggd byggplats 2,19 kalkylerad skatteinkomst euro/invånare utjämningsgräns (90 %) 2 315,40 euro/invånare Vid utbetalningen av statsandelar fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för socialoch hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisnings- och kultur. Detta har inte beaktats i de kommunvisa kalkylerna. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen uppgår i år till i genomsnitt 27,64 euro/invånare. Grunddelen i den allmänna statsandelen år 2005 blir med en indexjustering på 2,3 procent 27,33 euro/invånare (indexjusteringen 75 % av det fulla beloppet). I beloppet ingår ett avdrag på 6,15 miljoner euro med anledning av att kretsalarmcentralerna förstatligats. Dessutom inverkar den gamla nedskärningen på 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2004

12 7,53 euro/invånare, vilket innebär att grunddelen i verkligheten blir 19,80 euro per invånare. Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för särförhållanden, dvs. skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortstillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa tabellen och grunderna anges i lagen och förordningen om statsandelar till kommunerna. De kommunvisa uppgifterna är preliminära. Kommunsammanslagningar har inte beaktats, eftersom bland annat fjärrortsgrunderna ännu inte fastställts. Kommuner som står inför en sammanslagning kan få en tillräckligt god uppskattning genom att slå ihop statsandelarna för respektive kommun. Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster har inte beaktats i den allmänna statsandelen. De kommunvisa kalkylerna finns på Kommunförbundets webbplats, > Kommunförbundets sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi >Statsandelar >Statsandelarna Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelarna för social- och hälsovård inom ramen för basservicebudgeten höjs med cirka 217 miljoner euro jämfört med i år. Per invånare beräknat är höjningen i genomsnitt 42 euro. I statsandelarna har då beaktats en fjärdedel av justeringen av kostnadsfördelningen, en indexjustering på 2,3 % (75 % av det fulla beloppet) och övriga statsandelstillägg enligt följande: indexjusteringen och justeringen av kostnadsfördelningen 151 miljoner euro hälso- och sjukvårdsprojektet 75 miljoner euro socialvårdsprojektet 35 miljoner euro övriga tillägg 7 miljoner euro avdrag -51 miljoner euro Statsandelarna för social- och hälsovård skärs ner till ett belopp som motsvarar de försäkringsersättningar som kommer att betalas till kommunerna med anledning av det permanenta beslutet om totalt kostnadsansvar inom trafik- och olycksfallsförsäkringen. Utöver indexförhöjningen och justeringen av kostnadsfördelningen höjs statsandelarna för social- och hälsovård med 66 miljoner euro netto. De kommunvisa statsandelarna för social- och hälsovård har beräknats utifrån Kommunförbundets uppskattningar. Kalkylerna finns på Kommunförbundets webbplats, > Kommunförbundets sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Vid uppskattningen har använts uppgifter från rambeslutet för och basserviceprogrammet. Statsandelarna för social- och hälsovården 2005 har indexjusterats med 2,3 procent. Statsandelsprocenten har höjts med 1,2 procentenheter, dvs. från innevarande års 31,82 procent till cirka 33 procent. I de kalkylerade statsandelsgrunderna Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

13 enligt åldersgrupp beaktas dessutom kostnadsökningar för nya uppgifter som påbörjas år Som höjande faktorer i statsandelarna har beaktats cirka 110 miljoner euro för det nationella hälso- och sjukvårdsprojekten och utvecklingsprogrammet för det sociala området höjer statsandelarna med uppskattningsvis 1,2 procentenheter en del av verkningarna har beaktats i grunderna enligt åldersgrupp. I statsandelarna 2005 har beaktats följande statsandelstillägg och finansieringsandelar för nya uppgifter och skyldigheter i statsandelsgrunderna enligt åldersgrupp: Som justering av kostnadsfördelningen har beaktats cirka 73 miljoner euro som fördelas i proportion till de kalkylerade kostnaderna enligt åldersgrupp (justeringen på 290 miljoner euro har antagits periodiseras jämnt över fyra år; de halverade indexjusteringarna för har först dragits av från kostnadsbasen). I de kalkylerade grunderna enligt åldersgrupp har beaktats en indexjustering på cirka 83 miljoner euro. Med anledning av den lagändring som medför en förhöjning och utvidgning av den partiella vårdpenningen har beaktats 5 miljoner euro (verkan för hela år 2005 av ändringen som träder i kraft ). Beträffande övriga uppgifter har statsandelarna uppskattats öka med cirka 60 miljoner euro. Kommunernas finansieringsandel per invånare blir cirka euro. Detta belopp höjs ytterligare med 42 euro per invånare. I höjningen kommer troligtvis att ingå ett statsandelsavdrag på 51 miljoner euro på grund av försäkringsersättningarna till kommunerna med anledning av det permanenta beslutet om totalt kostnadsansvar inom trafik- och olycksfallsförsäkringen och med anledning av övriga tillägg enligt gällande lag. Enligt de kommunvisa uppskattningarna (Kommunförbundet ) uppgår de kalkylerade kostnaderna till sammanlagt cirka 11,591 miljarder euro, varav statsandelen utgör 3,825 miljarder euro beräknat med en statsandelsprocent på 33. När höjningarna av finansieringsandelen per invånare beaktas blir statsandelen 3,610 miljarder euro. Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster har inte beaktats i statsandelarna. Kommunsammanslagningar har däremot beaktats. Sysselsättningskoefficienten för dagvården och sjukfrekvenskoefficienten för hälsooch sjukvården är de samma som i statsandelsbeslutet för Invånarantalet och arbetslöshetsgrunderna har ändrats i enlighet med de grunder som används i statsandelskalkylerna för Beräkningarna för 2005 baserar sig på följande uppskattningar av de kalkylerade grunderna enligt åldersgrupp och övriga kalkylerade grunder: 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2004

14 Åldersgrupp Socialvård ( /invånare) Hälso- och sjukvård ( /invånare) år 2004 år 2005 år 2004 år åringar 4 290, , åringar 307, , åringar 571, , åringar 3 492, , år fyllda 9 757, , Övriga kalkylerade grunder ( /invånare): år 2004 år 2005 Enligt antal arbetslösa 391, Enligt arbetslöshetsgrad 35,72 37 Enligt sjukfrekvens 264, Kommunens finansieringsandel ( /invånare): Kommunens finansieringsandel ( /inv.) 1 461, Höjningar av finansieringsandelen ( /inv.) 29,92 42 Finansieringsandel totalt ( /inv.) 1 491, Övriga grunder: Arbetslöshetsprocent 11,6 % 11,4 % Invånarantal Statsandelsprocent 31,82 % 33 % Statsandelen för social- och hälsovård får man genom att multiplicera finansieringsandelen per invånare med invånarantalet och subtrahera resultatet från kommunens kalkylerade kostnader. Som invånarantal för år 2005 används invånarantalet vid årsskiftet 2003/2004. De kommunvisa kalkylerna är uppskattade förhandsuppgifter som ändras efter att sysselsättnings- och sjukfrekvenskoefficienten räknats ut och efter andra eventuella ändringar. Uppgifterna för de enskilda kommunerna justeras efter då statens budgetproposition överlämnats till riksdagen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamheten inom ramen för basservicebudgeten höjs med cirka 73 miljoner euro inklusive samkommunernas finansiering. I statsandelarna har då beaktats en fjärdedel av justeringen av kostnadsfördelningen, en indexjustering på 2,3 % (75 % av det fulla beloppet) och övriga statsandelstillägg enligt följande: Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

15 indexjusteringen och justeringen av kostnadsfördelningen 50 miljoner euro statsandelen för morgon- och eftermiddagsverksamhet 25 miljoner euro statsandelen för förskoleskjutsar 5 miljoner euro övriga tillägg 10 miljoner euro minskningar (bl.a. minskat elevunderlag) - 17 miljoner euro Statsandelarna till kommunerna ökar med ca 41 miljoner euro netto. Finansieringen till samkommuner bestäms utgående från priset per enhet och investeringstillägg (elevantalet gånger priset per enhet). Statsandelen till kommunerna bestäms som skillnaden mellan statsandelsgrunderna (antalet elever/studerande gånger priset per enhet) och kommunens finansieringsandel per invånare. Resultatet kan också vara negativt, varvid kommunen ska betala det negativa beloppet till staten (betalning enligt faktura två gånger om året). Eftermiddagsverksamheten och förskoleskjutsförmånen utvidgas till att gälla hela året och statsandelen ökar därför för dessa verksamheter. Statsandelen för eftermiddagsverksamheten är cirka 450 euro per elev Priset per enhet för förskoleundervisning beräknas enligt kommunens pris per enhet för grundläggande utbildning. År 2005 utgör grunden 91 procent. I övrigt bestäms priserna per enhet på samma sätt som tidigare. För 2005 görs en så kallad tvåårsutjämning på basis av de faktiska kostnaderna för Priserna per enhet påverkas när justeringen av kostnadsfördelningen eventuellt periodiseras på fyra år och de halverade indexjusteringarna för dras av från kostnadsbasen. Hela justeringen av kostnadsfördelningen uppgår enligt dessa beräkningar till omkring fyra miljoner euro. Till exempel priserna per enhet för den grundläggande utbildningen beräknas på nytt utgående från kostnadsbasen år 2003, där periodiseringen av kostnadsfördelningen beaktas (formlerna för den grundläggande utbildningen ändras). Priserna per enhet, kommunens finansieringsandel och statsandelens belopp måste uppskattas enligt grunderna för Innan beslut fattats om priserna per enhet och finansieringsandelen fastställts kan en uppskattning göras enligt följande, med priserna per enhet för 2004 och uppskattningen av finansieringsandelen för 2005 som grund: Om den struktur som ligger till grund för priserna per enhet (t.ex. grundskolenätet och mängden special- och handikappundervisning) i stort sett hålls oförändrad kan man till det nuvarande priset per enhet i detta skede lägga en indexjustering på 2,3 %. Om det sker väsentliga förändringar i strukturen borde priserna per enhet beräknas/uppskattas på nytt enligt 2004 års formler, grunder och koefficienter men med 2005 års förändrade struktur (t.ex. beräkning av priset per enhet för den grundläggande utbildningen med formlerna för 2004). För att få en uppskattning för år 2005 höjer man därefter det beräknade priset per enhet med en indexförhöjning på 2,3 %. Elevantalet uppskattas till ett så korrekt genomsnitt/vägt genomsnitt som möjligt. Det finns anledning att iaktta försiktighet eftersom kalkylerna endast kan ge ett ungefärligt resultat. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2004

16 Finansieringen för finansåret beräknas t.ex. inom den grundläggande utbildningen enligt det genomsnittliga antalet elever för finansåret och året innan. Inom övrig verksamhet beräknas finansieringen enligt det vägda medeltalet av antalet studerande i januari och september under finansåret. Bestämningsgrunderna för priserna per enhet för den grundläggande utbildningen och gymnasieundervisningen år 2004 framgår av bilaga 2, 3 och 4. Priserna per enhet år 2005 för bibliotek och medborgarinstitut enligt bosättningsstruktur får man genom att höja det nuvarande priset per enhet enligt bosättningsstruktur med 2,3 procent. De nuvarande priserna framgår av bilaga 5. Priserna per enhet för yrkesutbildningen, yrkeshögskoleutbildningen och andra uppgifter kan uppskattas genom att en indexjustering på 2,3 procent och eventuella förändringar i elevantalet för respektive utbildningsform beaktas. Kommunens finansieringsandel per invånare för 2005 påverkas av indexjusteringen på 2,3 procent och ändringarna i statsandelsgrunden (år 2003 är nytt år som bildar kostnadsbas). Den uppskattade finansieringsandelen bildas enligt följande: Kalkyl över finansieringsandelen år 2004 år 2005 (preliminär) (uppskattning) Kalkylerade kostnader (miljoner ) kommunernas andel (ca 43 %) investeringstillägg Sammanlagt (miljoner ) Kostnader per invånare ( /invånare) 470, skjutsar och tilläggsutbildning 6,389 6,536 inbesparingar från 90-talet 115, ,812 Sammanlagt ( /invånare) 592, ,348 Kommunens finansieringsandel ( /inv.) 592,14 614,00 Ökning jämfört med året innan (%) 1,99 3,7 När statsandelarna för 2005 bestäms används invånarantalet (årsskiftet 2003/2004). Vid uppskattningen av den kommunvisa statsandelen kan statsandelsrapporten 6VOS för statsandelarna år 2004 användas som hjälpmedel. Det som då ska beaktas är det uppskattade elevantalet för nästa år, förändringar i invånarantalet och de uppskattade priserna per enhet. Finansieringsandelen per invånare dras av. Strukturen på statsandelskalkylen 6VOS för i år framgår av bilaga 6. Ur strukturen plockas de delar som gäller kommunens verksamhet och de korrigeras med antalet prestationer/invånare, priserna per enhet och finansieringsandelen per invånare år 2005 (koefficienten för förskoleundervisning 0,91, statsandelen för morgon- och eftermiddagsverksamhet 450 euro och en uppskattad finansieringsandel på 614 euro har beaktats i tabellen; de övriga beloppen är från år 2004). Någon indexjustering görs inte i beloppen per invånare för grundläggande konst- Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

17 undervisning, kultur, idrott, ungdomsarbete, teatrar eller läroavtal inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Gustav Wikström, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Päivi Rajala, tfn (09) , Statsandelarna år 2004 Statsandelen för morgon- och eftermiddagsverksamhet 2004 Lagstiftningen om morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever träder i kraft De kommuner som meddelat att de inleder morgon- och eftermiddagsverksamhet får statsandel för ändamålet fr.o.m. 1.8 enligt det elevantal de uppgett. Undervisningsministeriet har fattat kommunvisa beslut om handledningstimmar och statsandelar utifrån de uppgifter som kommunerna gett. Med besluten följer en besvärsanvisning enligt vilken ändring kan sökas inom tre månader efter delfåendet. Kommunerna ger uppgifter om elevantalet inom morgon- och eftermiddagsverksamheten Eventuella ändringar jämfört med det elevantal som uppgetts på förhand inverkar i regel inte på statsandelens belopp. Ändringar beaktas först i morgon- och eftermiddagsverksamheten år Utgångspunkten för morgonoch eftermiddagsverksamheten har varit att kommunernas handledningstimmar fastställs inom de gränser som anges i statsbudgeten, varvid beslutet är slutgiltigt. I allmänhet kan man placera enstaka extra elever i en grupp utan stora merkostnader. Kommunerna har hört sig för om vad de ska göra om det på förhand uppskattade elevantalet inte stämmer överens med verkligheten och huruvida statsandelen eventuellt kan justeras enligt elevantalet Lagstiftningen ger inget entydigt svar. Enligt de uppgifter vi fått från undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen är det möjligt att statsandelen justeras om antalet elever på registreringsdagen avviker betydligt från uppskattningen eller det antal som uppgetts är klart felaktigt (skrivfel eller annat fel, t.ex. att någon grupp glömts bort). Små förändringar beaktas däremot inte. Kommunförbundet anser att kommunerna måste avgöra om de vill yrka på rättelse. Ett rättelseyrkande kan vara motiverat om kommunen anser att uppgifterna ändrats väsentligt eller att de är felaktiga. Observera att tidsfristen för rättelseyrkanden går ut före registreringsdagen i september. Närmare upplysningar Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2004

18 Beredningen av statsbudgeten 2005 Den preliminära tidsplanen för statsbudgeten ser ut enligt följande: Ministerierna lämnar sina förslag till finansministeriet senast 28.5 Finansministeriets budgetavdelning behandlar förslagen 17.6 Finansministeriet behandlar förslagen Finansministeriets ger sitt ställningstagande 30.7 Finansministeriet förhandlar med de övriga ministerierna Budgetmangling (vid behov även 20.8) Statens budgetproposition offentliggörs Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning behandlade vårens regeringspropositioner med anknytning till budgetförslaget. Samtidigt dryftades också basserviceprogrammet och omläggningen av kommunernas finansierings- och statsandelsystem. I det här skedet har vi inte tillgång till detaljerade uppgifter om ministeriernas eller finansministeriets förslag. En bild av de kommande budgetsförslagen får man dels av de uppgifter som framkommit vid beredningen av basserviceprogrammet, dels av beslut som fattats tidigare. Rambesluten och riktlinjerna för basserviceprogrammet påverkar givetvis innehållet i de förestående budgetförslagen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunalekonomiska enhetens tidsserie för kommunalekonomiska nyckeltal uppdateras i juni/juli med bokslutsuppgifter för 2003 som samlats in av Statistikcentralen. Filen innehåller kommunvisa tidsserier för perioden Uppgifterna baserar sig i huvudsak på kommunernas bokslut. I filen finns färdiga utskriftsmallar, där kommunens uppgifter jämförs med hela landet, landskapet och kommuner i samma storleksklass. Landskapen och/eller storleksklasserna kan i jämförelserna också ersättas med enskilda kommuner. Förutom bastabellerna innehåller filen kommunernas verksamhetsbidrag, löner inom driftsekonomin, beskattningsbara inkomster, skatteinkomster, statsandelar för driftsekonomin (enligt boksluten och korrigerade), årsbidrag, årsbidragen i procent av avskrivningarna, investeringsutgifter, likviditet, kassamedel, lånestock, koncernens lånestock, soli- Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

19 ditetsgrad, relativ skuldsättningsgrad, finansieringsförmögenhet och över- eller underskott enligt balansräkningen. Filens innehåll presenteras i bilaga 7. Filen med nettokostnader för olika verksamheter fungerar enligt samma princip som nyckeltalsfilen. För närvarande innehåller filen kommunvisa tidsserier för Vi får tillgång till uppgifterna för 2003 i november när Statistikcentralen ger ut den information som behövs. Filen innehåller bl.a. följande nettodriftskostnader: driftskostnader totalt (exkl. affärsverksamhet) och kostnader för social- och hälsovård, barndagvård, anstaltsvård för äldre, hemtjänst, övriga tjänster för äldre och handikappade, bashälsovård, specialsjukvård, undervisning- och kultur, egna grundskolor, kulturväsendet, sport och friluftsliv, bibliotek, samhällstjänster, trafikleder samt brand- och räddningsväsendet. Filens innehåll presenteras i bilaga 8. Filerna kan beställas per e-post av Ange faktureringsadress vid beställningen. Filen levereras som e-postbilaga. En fil kostar moms. Vid beställning av båda filerna är priset moms. I priset ingår också uppdateringar i slutet av år Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Heikki Pukki, tfn (09) , Kommunvisa prognoser för skatteinkomsterna och debiteringsstatistik Statistiken över debiteringen av skatter under skatteåret 2002 är färdig. Uppgifterna per kommun fås antingen som pappersutskrift eller på diskett som Excelfil. Pappersutskrifterna sänds direkt från Skattestyrelsen. Disketterna levereras från Kommunförbundet. Debiteringsstatistiken är avgiftsbelagd i enlighet med det beslut om avgiftsbelagda prestationer inom skatteförvaltningen som finansministeriet fattat med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten. Pappersutskriften kostar 45 euro + moms per kommun. Expeditionskostnader tillkommer. Disketten, som förutom tabellerna för debiteringsstatistiken per kommun också innehåller den s.k. prognosramen för kommunens skatteinkomster, kostar 100 euro + moms/kommun. Prognosfilen för en kommun bygger på kommunens debiteringsstatistik för skatteåren Filerna levereras i Excel-format på en 3,5" HD-diskett. 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2004

20 Disketter kan beställas från Kommunförbundet per fax ( eller per e-post: En beställningsblankett ingår i bilaga 9. Debiteringsstatistiken kan beställas i pappersutskrift av Kim Ammondt på Skattestyrelsen, tfn ( Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Bokföringsanvisningar Kommunsektionens allmänna anvisningar ses över i fråga om anslutningsavgifter Kommunsektionen har vid sitt möte beslutat se över sina allmänna anvisningar i enlighet med sitt utlåtande 65/2004 om bokföring av anslutningsavgifter. Mest ändringar kommer att göras i de anvisningar som gäller bokföringsmässig behandling av affärsverk och upprättande av balansräkning. De uppdaterade anvisningarna kommer att läggas ut på Internet allteftersom de bearbetats tekniskt. De svenska anvisningarna blir klara senare. I början av innehållsförteckningen i varje anvisning kommer det att stå Uppdaterad , och i slutet av varje ändrat stycke infogas anmärkningen [ ]. De enskilda anvisningarna kommer att tryckas upp under sommaren; de svenska i höst. Närmare information om tidtabellen ges på kommunalekonomiska enhetens webbsidor för den som vill beställa anvisningarna. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

21 Kommunalekonomi 3/2004, bilaga 1 Kommunernas skatteinkomster, md År ** 2005** Redovisningar: Kommunalskatt 11,95 11,84 11,72 12,24 Andel av samfundsskatt 1,48 1,00 1,07 1,13 Fastighetsskatt 0,63 0,66 0,71 0,73 Redovisningar sammanlagt 14,06 13,50 13,50 14,10 Ändring, % 0,2-4,0 0,0 4,4 ** Kommunförbundets prognos B J. Turkkila/my

22 Kommunalekonomi 3/2004, bilaga 2 EXEMPEL PÅ HUR NYCKELTALET FASTSTÄLLS FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Årskurs 1 6 Elever Formel Summa baspoäng Årskurs ) 1 015* förhöjningspoäng (per elev i årskurs 1 6) Skola A Skola B 50 (80-50)*1,2* Skola C 27 (80-27)*1,2* Skola D Skola E Skola F 17 (80-17)*1,2*(17-2) Årskurs 7 9 baspoäng Årskurs * förhöjningspoäng (per elev i årskurs 7 9) Årskurs ( )*0,6 x SPECIALUNDERVISNING (förhöjningspoäng) Specialskola (ANS) (23) 1) 23* Specialskola (TRÄNS) (16) 1) 16* Integrerade i den allmänna undervisningen skola F (ANS) -2 2* Elever sammanlagt Summa, sammanlagt Nyckeltal för kommunen : ,8 1) Eleverna vid specialskolor har här antagits gå i årskurs1 6, varvid baspoäng beräknats per 80 elever.

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller förslag

Läs mer

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter RP 28/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att universitetslagen ändras så att

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen RP 363/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 149 a i mervärdesskattelagen samt av 2 i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 117/2006 rd. I lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen

RP 117/2006 rd. I lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen och 2 i lagen om skogsvårdsföreningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av inkomstskattelagen. Det föreslås

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt 1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena

Läs mer

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet RP 47/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen om beskattning av dividender som baserar sig på en arbetsinsats PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 augusti 2014 676/2014 Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Utfärdad i Helsingfors den 22 augusti 2014 I enlighet med riksdagens

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : I den kompletterande budgetpropositionen har statsandelarna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde dimensionerats

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 29/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 5 c barnskyddslagen, ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av barnskyddslagen samt 30 c lagen om planering

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

liksom inkomstskatt tas ut vid förskottsuppbörden. att de temporära bestämmelserna om skatte-

liksom inkomstskatt tas ut vid förskottsuppbörden. att de temporära bestämmelserna om skatte- RP 28/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om rundradioskatt och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 147/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om regionalt stödjande av transporter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

ÖVERLÅTELSE AV BOLAGSANDEL VID INKOMSTBESKATTNINGEN OCH GÅVOBESKATTNINGEN

ÖVERLÅTELSE AV BOLAGSANDEL VID INKOMSTBESKATTNINGEN OCH GÅVOBESKATTNINGEN Bemyndigande SKATTEFÖRVALTNINGENS ANVISNING Datum 2 2 mom. i L om Skatteförvaltningen (237/08) 21.4.2010 Giltighetstid Diarienummer Tills vidare 330/349/2010 Mottagare Skatteförvaltningens enheter ÖVERLÅTELSE

Läs mer

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn 4/2014 Ett nytt år Vårdreformen Skattefrågor Statsandelar Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn framskrider Produktivitet och effektivitet i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 2006. MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 2006. MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om utkomststöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om Propositionen hänför sig till

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten Lagförslag 1. Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens tillämpningsområde I denna lag föreskrivs om den klientavgift som tas

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2000 Utgiven i Helsingfors den 27 december 2000 Nr 1144 1152 INNEHÅLL Nr Sidan 1144 Lag om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna... 3065 1145 Lag om ändring av lagen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 1998 Utgiven i Helsingfors den 12 november 1998 Nr 804 807 INNEHÅLL Nr Sidan 804 Förordning om skatteredovisning... 2195 805 Förordning om fritt bildningsarbete... 2197 806

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av arbetspensionslagarna och av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 12.2.2014 Närmare upplysningar om bakgrundspromemorian: Ilari Soosalu, direktör, kommunalekonomiska enheten Reijo Vuorento, biträdande direktör,

Läs mer

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET IFYLLNADSANVISNINGAR 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2015 MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET Enligt 21 1 momentet i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) ska huvudmännen för läroanstalterna

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

Anvisningar för ifyllandet av den kalkyl som bifogas stödansökan 459: JORDBRUKSUTÖVARE OCH BESKATTNINGS-SAMMANSLUTNINGAR SOM BEDRIVER JORDBRUK

Anvisningar för ifyllandet av den kalkyl som bifogas stödansökan 459: JORDBRUKSUTÖVARE OCH BESKATTNINGS-SAMMANSLUTNINGAR SOM BEDRIVER JORDBRUK TEMPORÄRT NATIONELLT TILLÄGGSSTÖD Anvisningar för ifyllandet av den kalkyl som bifogas stödansökan 459: JORDBRUKSUTÖVARE OCH BESKATTNINGS-SAMMANSLUTNINGAR SOM BEDRIVER JORDBRUK Merparten av de begärda

Läs mer

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa

Läs mer

Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2

Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2 Anvisningar för deklaration 2 JORDBRUKS- IDKARE skatteår 2014 Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2 INNEHÅLL AKTUELLT 3 ATT DEKLARERA 3 BETALNING OCH ÅTERBÄRING AV

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009 3/2009 juni Skattefrågor Statsandelarna 2010 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Bokföringsanvisningar Nya synvinklar på produktivitetsmätning

Läs mer

Basservicebudgetöversikt

Basservicebudgetöversikt Basservicebudgetöversikt 2011 38b/2010 Kommunerna Basservicebudgetöversikt 2011 Finansministeriets publikationer 38b/2010 Kommunerna FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) 00023 STATSRÅDET Telefon

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Rapport 2009:11 Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn Hösten 2009

Rapport 2009:11 Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn Hösten 2009 Rapport 2009:11 Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn Hösten 2009 De senaste rapporterna från ÅSUB 2008:7 Ålänningarna och miljön - Beteende och förändringsvilja i vardagen 2008:8 Den åländska flyttningsrörelsen

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

RP 133/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. gifter.

RP 133/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. gifter. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2010 samt vissa ändringar i inkomstbeskattningen och de räntor som ska tillämpas vid beskattningen PROPOSITIONENS

Läs mer

FINSK JURIDISK NATIONALRAPPORT

FINSK JURIDISK NATIONALRAPPORT FINSK JURIDISK NATIONALRAPPORT Edward Andersson Ilkka Ojala L o k a l b e s k a t t n i n g 1. Inledning. I Finlands grundlag 81 stadgas att rörande skatter till staten skall stadgas genom lag och att

Läs mer

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna 1992 rd- RP 206 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 59/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 88 lagen om fiske PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att den fiskevårdsavgift som

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2012 samt lagar om ändring av vissa skattelagar (RP 50/2011

Läs mer

RP 80/2015 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 80/2015 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om småbarnspedagogik och lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

2. Propositionens konsekvenser

2. Propositionens konsekvenser RP 191/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 22 kap. 8 i kyrkolagen samt 3 och 9 i lagen om kyrkans centralfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 35/2015 rd. I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras.

RP 35/2015 rd. I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i avfallsskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras.

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

2 1991 rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING... 2. Ikraftträdande... LAGTEXTER...

2 1991 rd - RP 49 INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Sida. Sida ALLMÄN MOTIVERING... 2. Ikraftträdande... LAGTEXTER... 1991 rd - RP 49 Regeringens proposition till Riksdagen med iörslag till lagar om ändring av 5 kap. ärvdabalken och 6 lagen om iniöraode av ärvdabalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL A v sikten med

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 4 i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning, i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp

Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp Anvisningar för beräkning av sjukdagpenningens belopp Närmare information om de allmänna grunderna för sjukdagpenningen får du via länken När du blir sjuk och på FPA-byråerna. Dagpenningbeloppet beräknas

Läs mer

OP-pensionsförsäkring

OP-pensionsförsäkring OP-pensionsförsäkring Produktfakta för OP-pensionsförsäkring INNEHÅLL Det lönar sig att spara för en tilläggspension 3 Lagstadgad arbetspension 3 En OP-pensionsförsäkring som planerats just för dig 4 Avkastning

Läs mer

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om alterneringsledighet

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011

RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 RP 332/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

RP 166/2004 rd. I propositionen föreslås att bestämmelserna i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten

RP 166/2004 rd. I propositionen föreslås att bestämmelserna i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 och 7 a i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten och 24 a och 31 i lagen om rehabiliteringspenning PROPOSITIONENS

Läs mer

12 Beräkning av skatten

12 Beräkning av skatten 111 12 Beräkning av skatten prop. 1999/2000:2, del 2 s. 677-683, SOU 1997:2, del II s 500-504. 12.1 Allmänt Skatt avrundas nedåt så att öretal faller bort (23 kap. 1 SBL). 12.2 Fysiska personer 12.2.1

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

1993 rd - RP 109 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1993 rd - RP 109 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1993 rd - RP 109 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om gottgörelse för bolagsskatt och till lag om behandling av gottgörelse för bolagsskatt i de redovisningar

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete RP 72/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en lag om främjande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om stöd

Läs mer