2/ Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

Transkript

1 2/ Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per år Julkaisija Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1400 kpl Upplaga 1400 st Painopaikka Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av infobladet. Lisätilaukset 400 mk/v/kpl 67,28 euroa. Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra årsprenumerationer à 400 mk 67,28 euro kan beställas av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös internetissä Kuntaliiton kotisivulla Infobladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Vastuuhenkilöt/Ansvarspersoner Martti Kallio Sisko Myöhänen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Det allmänna ekonomiska läget 3 Kommunalekonomin under åren Beskattning 4 Förfallodagar för fastighetsskatt och kvarskatt Företags- och organisationsdatasystemet FODS togs i bruk redan 1.4 Mervärdesskatteärenden Revidering av utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet 6 Utjämning av skatteinkomster och stabilisering av samfundsskatten Nytt system för återbäring och återkrav av moms Statsandelarna 2000 och Statsandelarna Revidering av statsandelssystemet Justeringar av eftersläpningar samt indexförhöjningar Utjämning på basis av skatteinkomsterna Allmän statsandel Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet Aktuellt om statsandelar, statsunderstöd och statsbidrag Finansieringsunderstöd enligt prövning 15 Kommunsektionens utlåtanden 15 Utlåtande om noteringar i bokföringen som föranleds av upplösning av en samkommun Utlåtande om behandlingen av aktier i börsbolag som erhålls vid fusion Bokföringsanvisningar 19 Mall för kontoplan Riskhantering och konkurrensutsättning av försäkringar 19 Sida Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 2) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 3) Utlåtande om noteringar i bokföringen som föranleds av upplösning av en samkommun (bilaga 4) Utlåtande om behandlingen av aktier i börsbolag som erhålls vid fusion (bilaga 5) Publikationer om kommunalekonomi (bilaga 6) Toimittaneet Sammanställt av Raija Haaja ISSN x 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

3 Det allmänna ekonomiska läget Totalproduktionen ökade i fjol med 5,7 %. Enligt finansministeriets prognoser kommer produktionsvolymen att öka med 4,2 % under år Tillväxttakten förutspås avta ytterligare under nästa år. Konsumentprisindex steg i fjol med 3,4 %. Under innevarande år uppskattas konsumentpriserna stiga med drygt 2,3 %. Bilaga 1 innehåller uppskattningar av de totalekonomiska variabler som är viktiga för kommunalekonomins utveckling under åren Uppgifterna och uppskattningarna baserar sig på finansministeriets konjunkturprognos. Finansministeriets konjunkturöversikt 1/2001 och ekonomiska översikt från februari 2001 finns på finansministeriets Internetsidor på adressen Kommunalekonomin under åren Inrikesministeriet kommer inom kort att sända kommunerna och samkommunerna promemorian Kommunalekonomin Kalkylerna i uppskattningen av den kommunala ekonomins utveckling bygger på finansministeriets konjunkturprognos och på en ekonomiplan på medellång sikt. Till grund för uppskattningen av den kommande utvecklingen ligger preliminära bokslutsuppgifter för 2000 för kommunerna och samkommunerna. I uppskattningen har man beaktat statsrådets beslut om ramarna för statens utgifter under åren Innehållet i utgiftsramarna beskrivs i den del av promemorian som behandlar utgifter och statsandelar. När promemorian har publicerats kommer den att finnas på inrikesministeriets Internetsidor på adressen Ser man på årsbidragen blev den ekonomiska situationen inom kommunsektorn som helhet en aning bättre i fjol. Ekonomin försvagades dock i synnerhet i små kommuner. Kommunernas skatteinkomster uppskattas öka under åren med i genomsnitt drygt 4 % per år. Kommunernas verksamhetsutgifter ökar under perioden bl.a. på grund av högre kostnadsnivå, det nya pensionssystemet för lärare, förskoleundervisningen och vissa andra nya skyldigheter. Den ekonomiska utvecklingen förändras markant i enskilda kommuner, bl.a. på grund av ändringar i samfundsskatteandelarna och statsandelarna. Bilaga 2 visar lönesummans utveckling inom kommunsektorn och i bilaga 3 anges kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Christel von Martens, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) ,

4 Beskattning Förfallodagar för fastighetsskatt och kvarskatt Förfallodagar för fastighetsskatt Den första raten av fastighetsskatten för år 2001 skall erläggas senast den 18 september 2001 och den andra raten senast den 1 november 2001 (finansministeriets förordning nr 310/2001). Förfallodagar för kvarskatt Den första raten av stats-, kommunal- och kyrkoskatt samt försäkrads sjukförsäkringspremie som debiteras för skatteåret 2000 skall betalas senast den 4 december 2001 och den andra raten senast den 6 februari 2002 (finansministeriets förordning nr 309/2001). Företags- och organisationsdatasystemet FODS togs i bruk redan 1.4 I föregående nummer (1/2001) av Kommunalekonomi-infobladet behandlades Skattestyrelsens och Patent- och registerstyrelsens gemensamma anmälningsförfarande för företag mer ingående. Systemet togs i bruk redan , alltså tidigare än planerat. Samma dag öppnades internetsidor om FODS på adressen Till en början kommer sidorna att innehålla nya FO-blanketter och anvisningar för hur de skall ifyllas. I början av juni kommer man att på sidorna starta en informationstjänst så att vem som helst kan leta reda på offentliga uppgifter om registrerade företag och organisationer. Närmare upplysningar om FODS finns också på internetadresserna och Mervärdesskatteärenden /510 KHO:2001 Mervärdesskatt - Skattskyldighet Skatt som får dras av Allmän avdragsrätt - Personalservering Personalmatsal som upplåtits åt utomstående entreprenör Företaget var moderbolag i en koncern som producerar och säljer försäkringstjänster. Bolagen som ingick i koncernen hade tillsammans bildat en sådan sammanslutning som avses i 13 a mervärdesskattelagen. Bolaget skötte centraliserat personalserveringen åt de företag som hörde till koncernen. Personalmatsalarna hade upplåtits åt en utomstående restauratör. Förutom att restauratören debiterade bolagen för de direkta kostnaderna för driften av matsalarna tog restauratören också ut ersättning som utgjorde hans eget täckningsbidrag. Bolagets kostnader för personalserveringen var i genomsnitt 39 mark per måltid. För måltiderna debiterade bolaget de anställda kostförmånens penningvärde, som år 1999 var 24 mark per måltid. Ett belopp motsvarande måltiderna innehölls från månadslönen för de anställda vid de bolag som ingick i koncernen. Detta belopp överfördes till 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

5 bolagets konto. Bolaget betalade också restauratörens månatliga debiteringar. Mellanskillnaden mellan kostnaderna för måltiderna för bolagets anställda och det belopp som de anställda betalade stod bolaget för. I fråga om anställda vid andra bolag i koncernen debiterade bolaget varje arbetsgivare för mellanskillnaden. Kostnaderna för de måltider som utomstående arbetstagare intog i bolagets lokaler påförde bolaget respektive arbetsgivare. Eftersom bolaget debiterade de anställda för måltiderna, måste bolaget anses sälja serveringstjänster åt de anställda som intog sina måltider i matsalarna. Bolaget bedrev med andra ord personalserveringsverksamhet. Eftersom bolaget för måltiderna debiterade de anställda ett belopp som motsvarar penningvärdet av kostförmånen, var det inte fråga om en sådan med vederlagsfri överlåtelse jämförbar överlåtelse av serveringstjänst mot nominellt vederlag som avses i 22 1 mom. 2 punkten mervärdesskattelagen. Man försökte inte heller undvika skatt på försäljningen genom att uppbära ett vederlag som var lägre än kostnaderna. Således måste bolaget betala moms för personalserveringsverksamheten enligt bestämmelserna om försäljning av tjänster och inte enligt bestämmelserna om beskattning av eget bruk. De belopp som bolaget debiterade koncernbolagen som stödandel var dock skattefria, eftersom de utgjorde interna debiteringar inom den skattskyldiga sammanslutningen. Bolaget fick med stöd av 102 mervärdesskattelagen dra av den moms som ingick i den utomstående restauratörens debiteringar och i de anskaffningar som bolaget själv gjort till personalserveringarna, eftersom den ansågs som anskaffning för skattepliktig affärsverksamhet. Prejudikat för tiden mom. 1 punkten, 13 a 1 mom., 22 1 mom. 2 punkten samt mom. 1 punkten och 2 mom. mervärdsskattelagen /655 HFD:2001 Mervärdesskatt - Skattskyldighet Skatt som kan avdras Allmän avdragsrätt - Personalservering Personalmatsal som upplåtits åt utomstående restauratör Bolaget bedrev sådan skattepliktig rörelse som avses i mervärdesskattelagen. För de måltider som de anställda vid bolaget intog under arbetstid hade man en personalmatsal, som bolaget hade upplåtit åt en utomstående restauratör. De anställda vid bolaget betalade restauratören direkt för måltiderna. Det pris som personalen betalade för måltiden motsvarade penningvärdet av kostförmånen. Förutom det pris som personalen betalade för måltiden betalade bolaget restauratören som tilläggsersättning 3-6 mark per måltid. Den tilläggsersättning som bolaget betalade restauratören per måltid utgjorde vederlag för att restauratören ordnade personalservering enligt avtal med bolaget. Rätten att dra av denna typ av kostnader begränsas inte uttryckligen i 114 mervärdesskattelagen. Eftersom personalserveringen hade direkt anknytning till anställningsförhållandena, utgjorde arbetsgivarens kostnader för personalserveringen inte kostnader på grund av de anställdas privata konsumtion, utan omkostnader för arbetsgivarens skattepliktiga rörelse. Sådana kostnader är enligt 102 mervärdesskattelagen avdragsgilla. Därför hade bolaget rätt att dra av den mervärdesskatt som ingick i restauratörens Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 5

6 debiteringar, eftersom den utgjorde en anskaffning för bolagets skattepliktiga affärsverksamhet. Prejudikat för tiden Omröstning mom. 1 punkten och 2 mom. mervärdesskattelagen 114 mervärdesskattelagen Närmare upplysningar: Juha Mynttinen, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Revidering av utjämningen av skatteinkomster och momssystemet Utjämning av skatteinkomster och stabilisering av samfundsskatten Utredningsman Jukka Pekkarinen gav i januari ett förslag till revidering av skatteinkomstutjämningen redan år Efter remissbehandling har ärendet behandlats i finanspolitiska ministerutskottet. Ministerutskottet tog inte direkt ställning till utjämningen, utan ansåg att ärendet skall behandlas vidare i en arbetsgrupp under statssekreterare Raimo Sailas ledning med beaktande av förslagen av Pekkarinen och från andra håll. Just nu är det oklart om utredningsmannens förslag till en utjämning av skatteinkomsterna i realtid och till ändringar i utjämningsprocenttalen kan genomföras. Inte heller till övriga delar går det att förutspå hur skatteinkomstutjämningen eventuellt kommer att ändras. Sannolikt är att den föreslagna utjämningen av skatteinkomster i realtid, dvs. avskaffande av eftersläpningen, inte hinner genomföras vid ingången av Däremot ansåg ministerutskottet att fördelningsandelarna av samfundsskatten fr.o.m. skatteåret 2002 borde bestämmas permanent på förhand så att fördelningsandelarna för skatteåret 2002 bestäms utifrån den slutliga beskattningen för skatteåret På motsvarande sätt skulle samfundsskatterna för skatteåret 2003 delas på kommunerna enligt uppgifterna från skatteåret Fördelningsandelarna skulle då inte längre rättas till i efterskott. Nytt system för återbäring och återkrav av moms Enligt finanspolitiska ministerutskottets linje kommer man att avstå från det nuvarande systemet för återkrav av moms enligt kommunens invånarantal. En arbetsgrupp kommer under ledning av statssekreterare Sailas att utreda hur reformen skall finansieras. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

7 Arbetsgruppen skall senast den 15 maj lägga fram förslag till ändring av skatteinkomstutjämningen och till finansiering för slopandet av återkravssystemet. Närmare upplysningar: Martti Kallio, tfn (09) , Christel von Martens, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna 2000 och 2001 De kommunvisa statsandelstabellerna för 2000 och 2001 finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen under Service/Kommunalekonomi/Statsandelar. På webbsidorna finns bl.a. följande uppgifter: År 2000 statsandelar enligt förvaltningsområde (slutliga) År 2001 statsandelsprocenttal för investeringar utjämningen av skatteinkomster statsandelar för social- och hälsovården genomsnittliga belopp för undervisnings- och kulturväsendet (förordning 835/2000) finansieringsandel per invånare för undervisnings- och kulturväsendet statsandelarna enligt förvaltningsområde På utbildningsstyrelsens webbsidor ( finns följande uppgifter om undervisnings- och kulturväsendet samt statsandelstabeller (på finska): betalning av slutraterna för s.k. gamla statsandelar anvisningar för uträkning av priserna per enhet för år 2001 kommunvisa priser per enhet 2001 inklusive rapporter finansiering/statsandelsbeslut 2001 (6VOP och 6VOS) Uppgifterna i rapporterna kan vara nödvändiga vid uppskattning av priserna per enhet och statsandelen för år Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Christel von Martens, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 7

8 Statsandelarna 2002 Revidering av statsandelssystemet Statsandelssystemet revideras troligen i början av Vid en eventuell revidering kommer återkravet av mervärdesskatt antagligen att kvittas mot någon inkomstpost. Eventuellt ändras även utjämningen av kommunernas skatteinkomster. Om återkravet av mervärdesskatt upphör inverkar detta på statsandelarna till kommunerna, beroende på hur kvittningen sker. I kostnadsfördelningen mellan stat och kommun räknas mervärdesskatten för närvarande som en utgift för kommunen. Statsandelarna minskas troligen åtminstone med den mervärdesskatt som ingår i statsandelarna. Om en del av kvittningen görs mot statsandelarna är kvittningen större. För närvarande är det inte känt på vilket sätt utjämningen av skatteinkomster kommer att genomföras. I uppskattningarna nedan har en eventuell kvittning mot återkravet av mervärdesskatt eller att systemet för utjämning av skatteinkomster eventuellt ändras inte beaktats. Justeringar av eftersläpningar samt indexförhöjningar Det återstående beloppet av den lagstadgade justeringen av kommunernas statsandelar som beror på kostnadsfördelningen uppgår för alla förvaltningsområden till 249,42 miljoner euro (1 483 miljoner mark). Som en följd av den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen senaste höst tidigarelades den återstående justeringen som beror på kostnadsfördelningen med ett år. Kommunerna kommer att få hela det kvarvarande beloppet år Social- och hälsovårdens andel av statsandelsjusteringen är 77,36 miljoner euro (460 miljoner mark), vilket innebär en genomsnittlig ökning på 3,2 % jämfört med nuvarande nivå utan att uppgifterna ändras. Undervisnings- och kulturväsendets andel är 172,06 euro (1 023 miljoner mark), alltså en genomsnittlig ökning på 6 % från nuvarande nivå. Indexförhöjningarna kommer troligen att halveras. En förhöjning till fullt belopp hade inneburit 2,4 procent och en halverad förhöjning 1,3 procent (när man beaktar rättelsen av justeringen för år 2000 på 0,1 %). Indexjusteringarnas sammanlagda belopp uppgår till 60,38 miljoner euro (359 miljoner mark). Justeringen gäller den allmänna statsandelen, statsandelen för social- och hälsovård och statsandelen för undervisnings- och kultursektorn. Den ovan beskrivna justeringen av kostnadsfördelningen förutsätter att gällande lagstiftning ändras på grund av att rättelsen av kostnadsfördelningen tidigareläggs. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

9 Vi ber er observera att de procenttal och övriga tal som anges här och längre fram i texten är uppskattningar. Dessa uppskattningar kan ändras när beräkningarna justeras. Eftersom bättre uppgifter saknas kan dessa siffror användas som underlag för beredningen av 2002 års budget, förutsatt att de nämnda osäkerhetsfaktorerna samtidigt beaktas. Utjämning på basis av skatteinkomsterna Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna kan inte beräknas noggrant på förhand. Det skatteår som används som beräkningsgrund för utjämningen släpar efter med två år. Vid beräkningen av skatteinkomstutjämningen för år 2002 används uppgifterna ur den slutliga beskattningen för år 2000 (2 och ikraftträdelsebestämmelsen F om ändring av förordningen om statsandelar till kommunerna 1065/1998). Beskattningen blir klar i slutet av oktober. Kommunernas slutliga andelar av samfundsskatten för år 2000 blir troligen klara i slutet av året och först därefter kan man göra upp den slutliga utjämningskalkylen. Ändringen av samfundsskattens fördelningsandelar och den stegvis genomförda samfundsskattereformen inverkar också på utjämningsbeloppet. Samfundsskatten omräknas inte längre till ören när utjämningen beräknas (F 1065/ a och ikraftträdelsebestämmelsen). Inrikesministeriet har gjort en mycket preliminär uppskattning av utjämningen på basis av skatteinkomsterna. För samfundsskattens del baserar sig denna beräkning på de fördelningsandelar som sedan februari 2001 har använts vid redovisning av samfundsskatten. Kommunalskattebeloppet baserar sig på en förhandsuppgift som preciseras slutligt i november. Förhandsuppgifterna bygger på siffrorna i Kommunförbundets skatteprognosram. Siffrorna kan avvika avsevärt från dessa för en enskild kommun. För det mesta finns det orsak att göra egna beräkningar (t.ex. förvärvsörena) utgående från kommunens egen uppfattning och de uppgifter som kommunen har tillgång till. Kalkylen bygger på följande antaganden: - invånarantal i början av 2000 (hela landet ) - genomsnittlig inkomstskattesats 17,69 (den genomsnittliga inkomstskattesatsen år 2000 vägd med förvärvsörena i kalkylen) - genomsnittliga fastighetsskatteprocentsatser allmän 0,67 stadigvarande bostad 0,26 annan bostad 0,79 kraftverk 1,39 kärnkraftverk 2,20 - kalkylerad skatteinkomst - kalkylerad skatteinkomst 2 604,73 euro/invånare ( mk/invånare) - utjämningsgräns (90 %) 2 344,37 euro/invånare ( mk/invånare) De kommunvisa uppskattningar av skatteinkomstutjämningen som räknats ut på inrikesministeriet finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen under Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 9

10 Palvelut/Kuntatalous/Valtionosuudet/Vuoden 2002 valtionosuudet. Vi påminner ännu om att detta är en preliminär kalkyl. Uppgifterna kan i vissa fall ändras mycket för enskilda kommuner, beroende på att beskattningen för år 2000 ännu inte är slutförd. Om utjämningssystemet ändras i den riktning som utredningsman Pekkarinen föreslår eller på något annat sätt, ändras kalkylerna och vi kommer med ny information om detta. Allmän statsandel Under innevarande år uppgår den allmänna statsandelen till i genomsnitt 31,18 euro/invånare (185,40 mk/invånare). År 2002 avdras 5,89 miljoner euro (35 miljoner mark) från den allmänna statsandelen, vilket beror på att kretsalarmeringscentralerna stegvis överförs på staten. Den allmänna statsandelen indexjusteras med minst 1,3 procent, vilket är hälften av det fulla beloppet. Efter avdraget och indexjusteringen av statsandelen blir beloppet per invånare uppskattningsvis 30,64 euro per invånare (182,20 mark per invånare). Beloppet per invånare är ännu en förhandsuppskattning (invånarna i tätorter och skärgårdsdelar ännu inte kontrollerade). Från den allmänna statsandelen avdras ännu minskningarna som gjordes under 90-talet, 7,53 euro/invånare (44,80 mk/invånare). Avdragen från den allmänna statsandelen på grund av kretsalarmeringscentralverksamheten kommer att fortsätta under de följande åren. De kommunvisa förhandskalkyler som inrikesministeriet har gjort beträffande den allmänna statsandelen finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen under Palvelut/Kuntatalous/Valtionosuudet/Vuoden 2002 valtionosuus. Statsandelen för social- och hälsovård Kostnadsfördelningen justeras genom att de nuvarande kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården höjs (beloppen enligt åldersgrupp och övriga grunder). Utgående från de ovan angivna siffrorna för justeringen av kostnadsfördelningen kan justeringen uppskattas bli ca 3,2 procent. Indexförhöjningen antas bli 1,3 procent. Kommunens finansieringsandel per invånare stiger då enligt samma grunder. De nya uppgifter som ålagts kommunerna inverkar på statsandelarna för social- och hälsovården år En del av de nya uppgifterna infördes redan under innevarande år. Med nya uppgifter eller utvidgning av uppgifterna avses: - utveckling av utkomststödet (inleddes ) - arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (inleds ) - tandvård för vuxna (inleddes ) - det s.k. fattigdomspaketet, där sammanjämkningen av utkomststödet och förvärvsinkomsterna samt utökningen av mentalvårdstjänsterna inverkar på statsandelarna. De kalkylerade grunderna för social- och hälsovården och övriga belopp år 2001 har höjts med 4,5 procent. På grund av ytterligare arbetsuppgifter eller utvidgningar har socialvårdskostnaderna för åldersgruppen 7-64-åringar 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

11 dessutom höjts med 2,3 % och hälsovårdskostnaderna med 2,3 procent. Tilläggsuppgifterna höjer kommunens självfinansieringsandel per invånare med uppskattningsvis 0,8 procentenheter. Siffrorna är Kommunförbundets uppskattningar som är avsedda att ligga till grund för planeringen och de kan komma att ändras. Dessutom kan det ske förändringar i uppgifterna inom social- och hälsovården vilkas verkningar inte kan förutses (t.ex. om systemet för återkrav av mervärdesskatten slopas). Grunderna för statsandelen enligt åldersgrupp (mk/invånare): Åldersgrupp Socialvård mk/invånare Hälsovård mk/invånare 2001 uppsk uppsk åringar åringar åringar åringar över 85 -åringar uppsk Arbetslöshet, belopp mk/arbetslös mk/arbetslös Arbetslöshetsgrad, belopp 202 mk/invånare 211 mk/invånare Sjukfrekvens, belopp mk/invånare mk/invånare Kommunens finansieringsandel mk/invånare mk/invånare Grunderna för satsandelen enligt åldersgrupp (Є/invånare): Åldersgrupp Socialvård (Є/invånare) Hälsovård (Є/invånare) 2001 uppsk uppsk åringar 4 068, ,79 500,86 523, åringar 281,38 300,72 565,28 604, åringar 536,35 560, , , åringar 2 979, , , ,11 över 85 -åringar 8 327, , , , uppsk Arbetslöshet, belopp 372,03 Є/arbetslös 388,85 Є/arbetslös Arbetslöshetsgrad, belopp 33,97 Є/invånare 35,49 Є/invånare Sjukfrekvens, belopp 251,78 Є/invånare 263,05 Є/invånare Kommunens finansieringsandel 1 511,00 Є/invånare 1 591,56 Є/invånare Det finns ännu inga per kommun uppgjorda förhandskalkyler över statsandelarna för social- och hälsovården. Uppgifter om kommmunens invånarantal i olika åldersgrupper finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen under Tietotuotteet/Tilastot/Asukasluvut/Muita asukas- ja väestötietoja. Vid årsskiftet 2000/2001 var invånarantalet i hela landet exklusive Åland. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 11

12 Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet För närvarande är det ännu osäkert hur eftersläpningen i nivån på priserna per enhet i statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet skall rättas. Eftersläpningen är i genomsnitt 6 procent. Det finns alltså ett behov av att höja priserna per enhet med 6 procent och att göra en indexförhöjning på 1,3 procent. Då återkravet av mervärdesskatt från kommunerna sannolikt slopas från början av år 2002 kommer detta troligen att inverka på nivån på priserna per enhet. Detta har inte beaktats i uppskattningarna. Pris per enhet Formlerna för beräkningen av priserna per enhet ändras inte för år 2002 eftersom år 1999 fortfarande är basår för kostnaderna. Rättelsen av eftersläpningen och indexjusteringen och även pensionsavgiften för lärare inverkar på priset per enhet för den grundläggande utbildningen och gymnasiet och samtidigt även på kommunens finansieringsandel per invånare. Grunden för pensionsavgiften för lärare stiger från 16 procent till 18,8 procent, d.v.s. till fullt belopp. Enligt en försiktig uppskattning antas priserna per enhet stiga av ovan nämnda orsaker inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen med ca 8,7 procent och inom övriga områden med ca 7,3 procent, med undantag av priserna per enhet för kultur, idrott och ungdomsarbete, vilka antagligen inte kommer att justeras. Vissa belopp (exempelvis konstinstitutioner) höjs antagligen endast med indexet. Justeringarna kan ändras i september beroende på vad som besluts om det genomsnittliga priset. Förhöjningen av priset per enhet kan också bli olika stor för olika uppgifter beroende på hur mycket priserna släpar efter eller av andra orsaker. Enligt denna uppskattning stiger kommunens finansieringsandel med ca 7,5 procent. Förhöjningarna har beräknats av Kommunförbundet. Förskoleundervisningen kommer att ingå i det normala systemet under hela året. De kalkylerade grunderna för förskoleundervisningen beräknas som en produkt av antalet elever som deltar i förskoleundervisningen och förskoleundervisningens pris per enhet för hela året. Förskoleundervisningen höjer kommunens finansieringsandel för ett halvår med i medeltal 9,25 euro (55 mark) per elev (andelen för det andra halvåret ingick redan i finansieringsandelen för innevarande år 2001). När man gör dessa uppskattningar bör man beakta förändringarna i invånarantalet och elevantalet och eventuellt ändrade graderingar (skolnät, specialundervisning, undervisning av handikappade m.m.). Den slutliga multiplikatorn för det kalkylerade beloppet för grundläggande utbildning är det genomsnittliga elevantalet under år 2001 och hösten 2002 samt det vägda genomsnittliga elevantalet inom gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning under januari och september 2001 (januari 7/12 och september 5/12). Förändringar i elevantalet kan få betydande konsekvenser för finansieringen under finansåret. 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

13 För undervisnings- och kulturväsendet har följande uppskattningar gjorts om kommunens finansieringsandel per invånare: Finansieringsandelar (mk/invånare): 2001 uppsk undervisning 2 395, inbesparing i statsekonomin 655, överföring av skjutsar och tilläggsutbildning 36, förskoleundervisning (ett halvår) - 55 Sammanlagt 3 087, Finansieringsandelar (Є/invånare): 2001 uppsk undervisning 402,96 433,25 - inbesparing i statsekonomin 110,26 111,68 - överföring av skjutsar och tilläggsutbildning 6,12 6,22 - förskoleundervisning (ett halvår) 9,25 Sammanlagt 519,34 560,40 Förhöjningen på 7,5 procent av finansieringsandelen (inkl. alla förhöjningsfaktorer) görs i undervisningens andel. I andelen inbesparingar samt skjutsar och tilläggsutbildning görs endast en indexförhöjning på 1,3 procent. Förskoleundervisningens inverkan läggs till separat. Det finns ännu inga kommunvisa förhandskalkyler för undervisnings- och kulturväsendet. Aktuellt om statsandelar, statsunderstöd och statsbidrag Nuläget beträffande revideringen av statsandelssystemet för anläggningskostnader Social- och hälsovård I lagen om ändring av 27 lagen om planering av och statsandel för socialoch hälsovården, som trädde i kraft (1279/1999), ingår bestämmelser om statsandelen för anläggningskostnader inom social- och hälsovården. Statsandelen sänktes till 25 procent. Efter en övergångsperiod tillämpas den senast år 2004 på alla projekt. Det är meningen att resurserna i stället för att användas för anläggningsprojekt skall kanaliseras till projekt som stöder en utveckling och effektivering av kommunernas social- och hälsovård och en förnyelse av arbetssätten. (Se Kommunalekonomi 8/99/ ). På basis av den lagändring som gjorts med tanke på en vidareutveckling av social- och hälsovårdssystemet tillsattes en arbetsgrupp med mandat till Mandatet har förlängts till för den händelse att utredningsmannen kommer med förslag med tanke på statsandelssystemet för anläggningskostnader. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 13

14 Arbetsgruppens syftemål är att bereda lagändringar och anvisningar som gäller den andra fasen, det vill säga det system som tar vid efter Detaljerna är ännu öppna. Beredningen har inletts utgående från den lagändring som redan trätt i kraft och med beaktande av den diskussion som förts i riksdagen kring denna fråga. Undervisningsväsendet När det gäller statsandelssystemet för anläggningskostnader för undervisningsväsendet har man diskuterat en nedläggning av hela systemet och en överföring av medlen till priset per enhet. Ett annat alternativ har varit att bibehålla systemet med anläggningskostnader för den grundläggande utbildningen och/eller biblioteken och att till övriga delar överföra de medel som var avsedda för statsandelarna för anläggningskostnader till priset per enhet. En arbetsgrupp som dryftat fördelarna respektive nackdelarna med en nedläggning av systemet inom undervisningsväsendet gav sitt betänkande inom utsatt tid ( ), utan att komma med förslag. I november 1999 tillsatte undervisningsministeriet en ny arbetsgrupp som enligt ett ställningstagande som tagits in i statsbudgeten för 2000 hade i uppdrag att utreda nedläggningen av statsandelssystemet för anläggningskostnader före utgången av februari Arbetsgruppen överlämnade sin utredning inom den utsatta tiden utan att komma med några förslag och konstaterade att en revidering av systemet kräver ytterligare utredningar. Arbetsgruppen föreslog i detta skede endast att dess mandat förlängs till utgången av år Mandatet förlängdes enligt förslaget. Arbetsgruppen föreslog att man i gymnasiet, inom yrkesutbildningen och yrkeshögskoleutbildningen slopar det separata finansieringssystemet för investeringar och att man i stället inlemmar finansieringen som en del av systemet med driftskostnadspris per enhet. Inom grundläggande utbildning och bibliotek skulle man ha kvar ett separat statsandelssystem för anläggningsprojekt i förändrad form. Statsandelen för grundläggande utbildning och bibliotek är tänkt att utgöra 5-50 procent. Vid beviljandet av statsandelen beaktas kommunens ekonomiska ställning med större eftertryck än tidigare. Enligt förslaget kommer exempelvis procenten att sänkas för kommuner där skatteinkomsten ligger klart över den utjämningsgräns som använts för skatteinkomstutjämningen. Den finansiering som i utbildningen efter den grundläggande utbildningen överförs till priserna per enhet skall enligt förslaget ligga på samma nivå som nu (den genomsnittliga nivån för 90-talet). En övergång till pris per enhet skulle innebära att investeringstillägget och separata fastställda hyror faller bort. Om finansieringsnivån höjs förändras kostnadsfördelningen. Arbetsgruppen föreslog inte någon förhöjning, utan ansåg att investeringsutgifterna inte heller längre fram bör omfattas av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Närmare upplysningar: Christel von Martens, tfn (09) , Gustav Wikström, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

15 Finansieringsunderstöd enligt prövning För år 2001 skall finansieringsunderstöd enligt prövning sökas senast Inrikesministeriet begär antagligen liksom förut att få ansökningarna redan före utgången av juni, för att på detta sätt skynda på behandlingen. Vi ber Er att också skicka en kopia av ansökningen till Kommunförbundet, som ger ett eget utlåtande om beviljandet. Enligt 13 lagen om statsandelar till kommunerna kan understöd beviljas en kommun som främst på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer vilka påverkar behovet av stöd beaktas också lokala särförhållanden. För beviljande och användning av understödet kan inrikesministeriet ställa villkor som gäller sanering av kommunens ekonomi. I år finns det 320 miljoner mark att tillgå för understödet. Inrikesministeriet kommer att sända ett brev om ansökningen av understödet före juni månad. Av ansökningen skall framgå vilka grunder kommunen önskar hänvisa till. Bokslutet utan specifikation av balansräkningen och två ifyllda bilageblanketter bifogas (närmare anvisningar ges i inrikesministeriets brev). Närmare upplysningar: Jouko Heikkilä, tfn (09) , På inrikesministeriet lämnas närmare upplysningar av: Rainer Alanen, tfn (09) Markku Nissinen, tfn (09) Kommunsektionens utlåtanden Utlåtande 50/ Utlåtande om noteringar i bokföringen som föranleds av upplösning av en samkommun (bilaga 4) Kommunsektionen har gett ett utlåtande om vilka noteringar upplösning av en samkommun ger upphov till i en medlemskommuns bokföring. De kommuner som var medlemmar i samkommunen hade ingått ett särskilt upplösningsavtal om upplösning av samkommunen. I avtalet hade man kommit överens om bl.a. en delning av tillgångar och skulder och om övriga praktiska frågor i anslutning till en upplösning. Utlåtande begärdes om: Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 15

16 vilka principer som skall följas i den bokföringsmässiga behandlingen av en fusion av samkommuner mot vederlag och om naturen hos fusionsaktiva/fusionspassiva, huruvida summorna i samkommunens utgående balans lämpar sig som grund för sammanställningsbokningarna och särskilt överföringen av poster som har karaktär av eget kapital (grundkapital, placeringar som motsvarar grundkapitalet, över-/underskott) till medlemskommunernas bokföring genom bokning bokföringen av fordringar och skulder mellan medlemskommunerna och samkommunen vid sammanställningen behandlingen av semesterlöneskuld den bokföringsmässiga behandlingen av tillgångar, skulder och kapitalposter som övergått från samkommunen till de före detta medlemskommunerna samt av den inlösningsersättning som betalas. I bokföringslagen (1337/1997) finns inga särskilda bestämmelser om fusion. Den allmänna utgångspunkten är att beräkningsgrunderna för fusionsnoteringar i bokföringen skall följa samma principer som vid uppgörande av koncernbokslut (bl.a. Bokföringsnämndens utlåtande 1994/1253). För överföringarna öppnar den mottagande sammanslutningen i sin bokföring ett sammanställningskonto (fusionskonto) som är motkonto för fusionsbokningarna. Alla konton i den sammanslutning som fusioneras, utom kontona för eget kapital och kontona för poster som har karaktären av eget kapital, överförs till den mottagande sammanslutningens bokföring. Anskaffningsutgifterna för samkommunsandelarna överförs också till sammanställningskontot. På sammanställningskontots debetsida står det pris som betalats för den sammanslutning som tas emot och de skulder som överförs från sammanslutningen. På kreditsidan står pengar och fordringar samt aktivandelar av utgifter (d.v.s. inkomstförväntningar) som fås från den sammanslutning som tas emot. Sammanställningskontots debetsaldo visar storleken hos fusionsaktiva (fusionsförlust) och kreditsaldot storleken hos fusionspassiva (fusionsvinst). Fusionsdifferensen behandlas i bokföringen som en rättelsepost för utgifter eller övriga affärshändelser. Kommunsektionen har gett ett utlåtande 28/ om sammanställningsbokningar i kommunens bokföring i samband med upplösning av en samkommun och ett utlåtande 45/ om hur man skall bokföra en ökning av grundkapitalet som uppstår vid fusion av två samkommuner. Kommunsektionens utlåtande Med kontinuiteten i balansräkningen som grund görs sammanställningsbokningarna i medlemskommunernas bokföring som bokföringstransaktioner för år 2000 på basis av saldona på kontona i samkommunens bokföring på upplösningsdagen (balansräkning ). Kontona i den sammanslutning som fusioneras överförs, med undantag av kontona eget kapital och poster med karaktär av eget kapital, i de överenskomna fördelningsproportionerna till de mottagande kommunernas bokföring. 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

17 Fusionsdifferensen behandlas som en rättelse till utgifterna eller övriga affärshändelser. I det fall som detta utlåtande gäller bokför den ena medlemskommunen en fusionsförlust och den andra en fusionsvinst. Fusionsaktiva (fusionsförlust) bokförs som ökning av de anläggningstillgångsposter i balansräkningen där den i första hand anses ha uppstått. Fusionsaktiva bokförs med iakttagande av försiktighetsprincipen som en ökning av anläggningstillgångarna på så sätt att värdena för anläggningstillgångarna höjda med fusionsaktiva inte ur verksamhetens synvinkel överstiger det sannolika överlåtelse- eller bruksvärdet för anläggningstillgångarna. Här överstiger t.ex. byggnadernas värde inte det överlåtelsevärde som fastställts i upplösningsavtalet. Till den del fusionsaktiva (fusionsförlust) inte kan beaktas som en ökning av anläggningstillgångskontona bokförs den i resultaträkningen som en extraordinär kostnad. Det kan inte anses motiverat att bokföra fusionsaktiva (fusionsförlust) som goodwill i kommunens balansräkning i en verksamhet som huvudsakligen finansieras med skattemedel. Fusionspassiva (fusionsvinst) bokförs i det här fallet som extraordinär intäkt i kommunens resultaträkning, eftersom den är en ersättning i pengar som betalats av den andra medlemskommunen för överförda bestående aktiva. Semesterlöneskulden är en resultatregleringsskuld i samkommunens balansräkning och den tas upp i de mottagande kommunernas bokföring enligt de överenskomna fördelningsproportionerna. Den inlösningsersättning som skall betalas enligt upplösningsavtalet bokförs i medlemskommunen på sammanställningskontot med penningkontona som motkonto. Fordringar och skulder mellan samkommun och medlemskommun elimineras genom motbokningar efter sammanställningen. Utlåtande 51/ Utlåtande om behandlingen av aktier i börsbolag som erhålls vid fusion (bilaga 5) Kommunsektionen har gett ett utlåtande om behandlingen av sådana aktier i börsbolag som erhålls vid fusion. Staden ägde aktier i ett bolag som skulle fusioneras. Aktierna var bokförda i stadens balansräkning som bestående aktiva under punkten anläggningstillgångar i form av värdepapper och andra långfristiga placeringar, aktier och andelar. I fusionen erhöll staden för varje aktie med det nominella värdet 10 mark 10 nya aktier med det nominella värdet 3,40 euro i bolaget som skulle fusioneras. Enligt 4 kap. 3 bokföringslagen delas posterna bland aktiva i balansräkningen upp i bestående och rörliga beroende på det ändamål för vilket de är avsedda. Bestående är sådana poster som är avsedda att stadigvarande ge intäkter under flera räkenskapsperioder. De övriga posterna bland aktiva är rörliga. Enligt 4 kap. 4 mom. 1 punkten är anläggningstillgångar föremål samt rättigheter som kan överlåtas separat och andra tillgångar vilka hör till Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 17

18 bestående aktiva. Enligt 4 kap. 4 mom. 3 punkten bokföringslagen är finansieringstillgångar kontanta medel, fordringar samt finansieringsmedel som tillfälligt är i annan form. Med anskaffningsutgift avses de rörliga utgifterna för anskaffning och tillverkning av en tillgång (BokfL 4 kap. 5 ). Anskaffningsutgift för aktier som erhållits som fusionsvederlag är också anskaffningsutgift för aktier som ägts i det fusionerade bolaget, om man inte i samband med fusionen kommit överens om annat vederlag än aktier i det mottagande bolaget. I de allmänna anvisningarna om uppgörande av balansräkning för kommuner och samkommuner (1999) är finansiella värdepapper till sin natur kortfristiga placeringar som kan ha erhållits som betalning för kundfordringar eller som kan ha uppstått som en följd av tillfällig placering av kassamedel. Finansiella värdepapper indelas i balansräkningen enlig följande: Aktier och andelar, Placeringar i penningmarknadsinstrument, Masskuldebrevsfordringar, Övriga värdepapper. Enligt kommunsektionens ställningstagande upptas aktier, skuldebrev och andra motsvarande fordringar i balansräkningen som finansiella värdepapper även om de realiseras under en längre tid, om de kommer att användas för att finansiera kommunens verksamhet då likviditeten så förutsätter. Värdepapper som varit anläggningstillgångar ändrar karaktär då de genom aktiebyte byts ut mot aktier i ett börsbolag, om det nya bolaget efter bytet inte längre är i dotterbolagsförhållande till koncernen. Aktieinnehavet i börsbolaget har inte längre betydelse för kommunens serviceproduktion utom som finansieringskälla, varför det överförs till finansiella värdepapper. Aktieinnehavet i börsbolaget är till sin natur extra egendom som inte hör till serviceproduktionen, varför det inte är motiverat att bibehålla aktierna som bestående aktiva, även om aktierna realiseras under en lång tid. Eftersom det kan ske stora förändringar i en börsakties marknadsvärde på kort tid, och eftersom aktier troligen realiseras i vilket fall som helst, lämpar de sig till sin natur inte för att göra uppskrivningar även om marknadsvärdet betydligt överstiger det ursprungliga anskaffningsvärdet. I praktiken innebär detta ställningstagande och utlåtande att om aktier i ett börsbolag som inte är dotterbolag i kommunkoncernen tagits upp i balansräkningen bland aktier och andelar under bestående aktiva, överförs aktierna till finansiella värdepapper under rörliga aktiva. Värde vid överföringen mellan balansposterna är den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften, utom då tillgångens gängse värde är lägre än denna, varvid man är tvungen att göra en nedskrivning. Det gängse värdet för finansiella värdepapper noteras inte i bokföringen. Om man gjort uppskrivningar av aktierna, skall de återföras i samband med överföringen. Kommunsektionens utlåtande Aktier som erhålls vid fusion som genomförs genom byte av aktier i aktiebolag upptas i kommunens balansräkning till det värde som motsvarar den icke avskrivna anskaffningsutgiften för aktierna. En nedskrivning skall gö- 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

19 ras i anskaffningsutgiften om det gängse värdet för de nya aktierna är lägre än bokföringsvärdet för de ursprungliga aktierna före fusionen. Aktier i börsbolag som erhålls via aktiebyte upptas bland finansiella värdepapper. Värdet på finansiella värdepapper kan inte uppskrivas. I noterna till bokslutet bör förutom bokföringsvärdet också aktiernas marknadsvärde vid bokslutstidpunkten anges. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Oiva Myllyntaus, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Bokföringsanvisningar Mall för kontoplan Information om korrigeringar i kontoplanen har getts i flera informationsblad (bl.a. 7/2000). Det har nu getts ut en nya upplaga av mallen med de korrigeringar som ingått i infobladen och andra smärre ändringar. Den svenska översättningen utkommer i sommar. Publikationen kan beställas från Kommunförbundets nätbokhandel på adressen under punkten infomaterial, bokhandel, eller med den bifogade beställningsblanketten (bilaga 6). Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Oiva Myllyntaus, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Riskhantering och konkurrensutsättning av försäkringar Upphandling av försäkringar åt en kommun är en rätt så komplicerad process. Möjligheterna att jämföra anbuden försvåras ofta av att försäkringsbolagen har olika produkter och beteckningar. Värdet av inköpen kan vara så stort att man vid inköpsprocessen borde iaktta de författningar som reglerar den offentliga upphandlingen. På begäran av Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet har Nådendals stadskamrer Juha Heinonen utarbe- Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 19

20 tat en beskrivning av processen vid konkurrensutsättning av kommunernas försäkringar. Beskrivningen finns sammanfattad i en kort handbok med kommentarer om de olika faserna av processen och exempel på anbudsbegäran. Boken finns på Kommunförbundets internetsidor: Vid behov skickas boken också som pappersutskrift mot betalning. Pappersutskriften kostar 80 mk och kan beställas från Raija Haaja, e-post Raija.Haaja@Kuntaliitto.fi eller fax (09) KUNNARI, utvecklingsprojekt för kommunens riskhantering I början av februari inledde fyra kommuner tillsammans ett tvåårigt projekt för utveckling av riskhanteringen. Syftet med projektet är att planera ett övergripande riskhanteringssystem för kommunerna. Med hjälp av systemet kan de krav som riskhanteringen ställer bättre beaktas i kommunens verksamhet. Projektet har fått egna sidor på Internet. På sidorna berättas i korthet om vilket syfte projektet har, hur man tänkt genomföra det och inom vilken tidtabell samt om vem som deltar. I fortsättningen ska sidorna innehålla information om hur projektet framskrider samt om vilka redskap och metoder man tagit fram. På Internet finns projektet på adressen Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01