2/ Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar"

Transkript

1 2/ Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per år Julkaisija Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1400 kpl Upplaga 1400 st Painopaikka Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av infobladet. Lisätilaukset 400 mk/v/kpl 67,28 euroa. Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra årsprenumerationer à 400 mk 67,28 euro kan beställas av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös internetissä Kuntaliiton kotisivulla Infobladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Vastuuhenkilöt/Ansvarspersoner Martti Kallio Sisko Myöhänen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Det allmänna ekonomiska läget 3 Kommunalekonomin under åren Beskattning 4 Förfallodagar för fastighetsskatt och kvarskatt Företags- och organisationsdatasystemet FODS togs i bruk redan 1.4 Mervärdesskatteärenden Revidering av utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet 6 Utjämning av skatteinkomster och stabilisering av samfundsskatten Nytt system för återbäring och återkrav av moms Statsandelarna 2000 och Statsandelarna Revidering av statsandelssystemet Justeringar av eftersläpningar samt indexförhöjningar Utjämning på basis av skatteinkomsterna Allmän statsandel Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet Aktuellt om statsandelar, statsunderstöd och statsbidrag Finansieringsunderstöd enligt prövning 15 Kommunsektionens utlåtanden 15 Utlåtande om noteringar i bokföringen som föranleds av upplösning av en samkommun Utlåtande om behandlingen av aktier i börsbolag som erhålls vid fusion Bokföringsanvisningar 19 Mall för kontoplan Riskhantering och konkurrensutsättning av försäkringar 19 Sida Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 2) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 3) Utlåtande om noteringar i bokföringen som föranleds av upplösning av en samkommun (bilaga 4) Utlåtande om behandlingen av aktier i börsbolag som erhålls vid fusion (bilaga 5) Publikationer om kommunalekonomi (bilaga 6) Toimittaneet Sammanställt av Raija Haaja ISSN x 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

3 Det allmänna ekonomiska läget Totalproduktionen ökade i fjol med 5,7 %. Enligt finansministeriets prognoser kommer produktionsvolymen att öka med 4,2 % under år Tillväxttakten förutspås avta ytterligare under nästa år. Konsumentprisindex steg i fjol med 3,4 %. Under innevarande år uppskattas konsumentpriserna stiga med drygt 2,3 %. Bilaga 1 innehåller uppskattningar av de totalekonomiska variabler som är viktiga för kommunalekonomins utveckling under åren Uppgifterna och uppskattningarna baserar sig på finansministeriets konjunkturprognos. Finansministeriets konjunkturöversikt 1/2001 och ekonomiska översikt från februari 2001 finns på finansministeriets Internetsidor på adressen Kommunalekonomin under åren Inrikesministeriet kommer inom kort att sända kommunerna och samkommunerna promemorian Kommunalekonomin Kalkylerna i uppskattningen av den kommunala ekonomins utveckling bygger på finansministeriets konjunkturprognos och på en ekonomiplan på medellång sikt. Till grund för uppskattningen av den kommande utvecklingen ligger preliminära bokslutsuppgifter för 2000 för kommunerna och samkommunerna. I uppskattningen har man beaktat statsrådets beslut om ramarna för statens utgifter under åren Innehållet i utgiftsramarna beskrivs i den del av promemorian som behandlar utgifter och statsandelar. När promemorian har publicerats kommer den att finnas på inrikesministeriets Internetsidor på adressen Ser man på årsbidragen blev den ekonomiska situationen inom kommunsektorn som helhet en aning bättre i fjol. Ekonomin försvagades dock i synnerhet i små kommuner. Kommunernas skatteinkomster uppskattas öka under åren med i genomsnitt drygt 4 % per år. Kommunernas verksamhetsutgifter ökar under perioden bl.a. på grund av högre kostnadsnivå, det nya pensionssystemet för lärare, förskoleundervisningen och vissa andra nya skyldigheter. Den ekonomiska utvecklingen förändras markant i enskilda kommuner, bl.a. på grund av ändringar i samfundsskatteandelarna och statsandelarna. Bilaga 2 visar lönesummans utveckling inom kommunsektorn och i bilaga 3 anges kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Christel von Martens, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) ,

4 Beskattning Förfallodagar för fastighetsskatt och kvarskatt Förfallodagar för fastighetsskatt Den första raten av fastighetsskatten för år 2001 skall erläggas senast den 18 september 2001 och den andra raten senast den 1 november 2001 (finansministeriets förordning nr 310/2001). Förfallodagar för kvarskatt Den första raten av stats-, kommunal- och kyrkoskatt samt försäkrads sjukförsäkringspremie som debiteras för skatteåret 2000 skall betalas senast den 4 december 2001 och den andra raten senast den 6 februari 2002 (finansministeriets förordning nr 309/2001). Företags- och organisationsdatasystemet FODS togs i bruk redan 1.4 I föregående nummer (1/2001) av Kommunalekonomi-infobladet behandlades Skattestyrelsens och Patent- och registerstyrelsens gemensamma anmälningsförfarande för företag mer ingående. Systemet togs i bruk redan , alltså tidigare än planerat. Samma dag öppnades internetsidor om FODS på adressen Till en början kommer sidorna att innehålla nya FO-blanketter och anvisningar för hur de skall ifyllas. I början av juni kommer man att på sidorna starta en informationstjänst så att vem som helst kan leta reda på offentliga uppgifter om registrerade företag och organisationer. Närmare upplysningar om FODS finns också på internetadresserna och Mervärdesskatteärenden /510 KHO:2001 Mervärdesskatt - Skattskyldighet Skatt som får dras av Allmän avdragsrätt - Personalservering Personalmatsal som upplåtits åt utomstående entreprenör Företaget var moderbolag i en koncern som producerar och säljer försäkringstjänster. Bolagen som ingick i koncernen hade tillsammans bildat en sådan sammanslutning som avses i 13 a mervärdesskattelagen. Bolaget skötte centraliserat personalserveringen åt de företag som hörde till koncernen. Personalmatsalarna hade upplåtits åt en utomstående restauratör. Förutom att restauratören debiterade bolagen för de direkta kostnaderna för driften av matsalarna tog restauratören också ut ersättning som utgjorde hans eget täckningsbidrag. Bolagets kostnader för personalserveringen var i genomsnitt 39 mark per måltid. För måltiderna debiterade bolaget de anställda kostförmånens penningvärde, som år 1999 var 24 mark per måltid. Ett belopp motsvarande måltiderna innehölls från månadslönen för de anställda vid de bolag som ingick i koncernen. Detta belopp överfördes till 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

5 bolagets konto. Bolaget betalade också restauratörens månatliga debiteringar. Mellanskillnaden mellan kostnaderna för måltiderna för bolagets anställda och det belopp som de anställda betalade stod bolaget för. I fråga om anställda vid andra bolag i koncernen debiterade bolaget varje arbetsgivare för mellanskillnaden. Kostnaderna för de måltider som utomstående arbetstagare intog i bolagets lokaler påförde bolaget respektive arbetsgivare. Eftersom bolaget debiterade de anställda för måltiderna, måste bolaget anses sälja serveringstjänster åt de anställda som intog sina måltider i matsalarna. Bolaget bedrev med andra ord personalserveringsverksamhet. Eftersom bolaget för måltiderna debiterade de anställda ett belopp som motsvarar penningvärdet av kostförmånen, var det inte fråga om en sådan med vederlagsfri överlåtelse jämförbar överlåtelse av serveringstjänst mot nominellt vederlag som avses i 22 1 mom. 2 punkten mervärdesskattelagen. Man försökte inte heller undvika skatt på försäljningen genom att uppbära ett vederlag som var lägre än kostnaderna. Således måste bolaget betala moms för personalserveringsverksamheten enligt bestämmelserna om försäljning av tjänster och inte enligt bestämmelserna om beskattning av eget bruk. De belopp som bolaget debiterade koncernbolagen som stödandel var dock skattefria, eftersom de utgjorde interna debiteringar inom den skattskyldiga sammanslutningen. Bolaget fick med stöd av 102 mervärdesskattelagen dra av den moms som ingick i den utomstående restauratörens debiteringar och i de anskaffningar som bolaget själv gjort till personalserveringarna, eftersom den ansågs som anskaffning för skattepliktig affärsverksamhet. Prejudikat för tiden mom. 1 punkten, 13 a 1 mom., 22 1 mom. 2 punkten samt mom. 1 punkten och 2 mom. mervärdsskattelagen /655 HFD:2001 Mervärdesskatt - Skattskyldighet Skatt som kan avdras Allmän avdragsrätt - Personalservering Personalmatsal som upplåtits åt utomstående restauratör Bolaget bedrev sådan skattepliktig rörelse som avses i mervärdesskattelagen. För de måltider som de anställda vid bolaget intog under arbetstid hade man en personalmatsal, som bolaget hade upplåtit åt en utomstående restauratör. De anställda vid bolaget betalade restauratören direkt för måltiderna. Det pris som personalen betalade för måltiden motsvarade penningvärdet av kostförmånen. Förutom det pris som personalen betalade för måltiden betalade bolaget restauratören som tilläggsersättning 3-6 mark per måltid. Den tilläggsersättning som bolaget betalade restauratören per måltid utgjorde vederlag för att restauratören ordnade personalservering enligt avtal med bolaget. Rätten att dra av denna typ av kostnader begränsas inte uttryckligen i 114 mervärdesskattelagen. Eftersom personalserveringen hade direkt anknytning till anställningsförhållandena, utgjorde arbetsgivarens kostnader för personalserveringen inte kostnader på grund av de anställdas privata konsumtion, utan omkostnader för arbetsgivarens skattepliktiga rörelse. Sådana kostnader är enligt 102 mervärdesskattelagen avdragsgilla. Därför hade bolaget rätt att dra av den mervärdesskatt som ingick i restauratörens Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 5

6 debiteringar, eftersom den utgjorde en anskaffning för bolagets skattepliktiga affärsverksamhet. Prejudikat för tiden Omröstning mom. 1 punkten och 2 mom. mervärdesskattelagen 114 mervärdesskattelagen Närmare upplysningar: Juha Mynttinen, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Revidering av utjämningen av skatteinkomster och momssystemet Utjämning av skatteinkomster och stabilisering av samfundsskatten Utredningsman Jukka Pekkarinen gav i januari ett förslag till revidering av skatteinkomstutjämningen redan år Efter remissbehandling har ärendet behandlats i finanspolitiska ministerutskottet. Ministerutskottet tog inte direkt ställning till utjämningen, utan ansåg att ärendet skall behandlas vidare i en arbetsgrupp under statssekreterare Raimo Sailas ledning med beaktande av förslagen av Pekkarinen och från andra håll. Just nu är det oklart om utredningsmannens förslag till en utjämning av skatteinkomsterna i realtid och till ändringar i utjämningsprocenttalen kan genomföras. Inte heller till övriga delar går det att förutspå hur skatteinkomstutjämningen eventuellt kommer att ändras. Sannolikt är att den föreslagna utjämningen av skatteinkomster i realtid, dvs. avskaffande av eftersläpningen, inte hinner genomföras vid ingången av Däremot ansåg ministerutskottet att fördelningsandelarna av samfundsskatten fr.o.m. skatteåret 2002 borde bestämmas permanent på förhand så att fördelningsandelarna för skatteåret 2002 bestäms utifrån den slutliga beskattningen för skatteåret På motsvarande sätt skulle samfundsskatterna för skatteåret 2003 delas på kommunerna enligt uppgifterna från skatteåret Fördelningsandelarna skulle då inte längre rättas till i efterskott. Nytt system för återbäring och återkrav av moms Enligt finanspolitiska ministerutskottets linje kommer man att avstå från det nuvarande systemet för återkrav av moms enligt kommunens invånarantal. En arbetsgrupp kommer under ledning av statssekreterare Sailas att utreda hur reformen skall finansieras. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

7 Arbetsgruppen skall senast den 15 maj lägga fram förslag till ändring av skatteinkomstutjämningen och till finansiering för slopandet av återkravssystemet. Närmare upplysningar: Martti Kallio, tfn (09) , Christel von Martens, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna 2000 och 2001 De kommunvisa statsandelstabellerna för 2000 och 2001 finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen under Service/Kommunalekonomi/Statsandelar. På webbsidorna finns bl.a. följande uppgifter: År 2000 statsandelar enligt förvaltningsområde (slutliga) År 2001 statsandelsprocenttal för investeringar utjämningen av skatteinkomster statsandelar för social- och hälsovården genomsnittliga belopp för undervisnings- och kulturväsendet (förordning 835/2000) finansieringsandel per invånare för undervisnings- och kulturväsendet statsandelarna enligt förvaltningsområde På utbildningsstyrelsens webbsidor (http://www.oph.fi/info/rahoitus) finns följande uppgifter om undervisnings- och kulturväsendet samt statsandelstabeller (på finska): betalning av slutraterna för s.k. gamla statsandelar anvisningar för uträkning av priserna per enhet för år 2001 kommunvisa priser per enhet 2001 inklusive rapporter finansiering/statsandelsbeslut 2001 (6VOP och 6VOS) Uppgifterna i rapporterna kan vara nödvändiga vid uppskattning av priserna per enhet och statsandelen för år Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Christel von Martens, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 7

8 Statsandelarna 2002 Revidering av statsandelssystemet Statsandelssystemet revideras troligen i början av Vid en eventuell revidering kommer återkravet av mervärdesskatt antagligen att kvittas mot någon inkomstpost. Eventuellt ändras även utjämningen av kommunernas skatteinkomster. Om återkravet av mervärdesskatt upphör inverkar detta på statsandelarna till kommunerna, beroende på hur kvittningen sker. I kostnadsfördelningen mellan stat och kommun räknas mervärdesskatten för närvarande som en utgift för kommunen. Statsandelarna minskas troligen åtminstone med den mervärdesskatt som ingår i statsandelarna. Om en del av kvittningen görs mot statsandelarna är kvittningen större. För närvarande är det inte känt på vilket sätt utjämningen av skatteinkomster kommer att genomföras. I uppskattningarna nedan har en eventuell kvittning mot återkravet av mervärdesskatt eller att systemet för utjämning av skatteinkomster eventuellt ändras inte beaktats. Justeringar av eftersläpningar samt indexförhöjningar Det återstående beloppet av den lagstadgade justeringen av kommunernas statsandelar som beror på kostnadsfördelningen uppgår för alla förvaltningsområden till 249,42 miljoner euro (1 483 miljoner mark). Som en följd av den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen senaste höst tidigarelades den återstående justeringen som beror på kostnadsfördelningen med ett år. Kommunerna kommer att få hela det kvarvarande beloppet år Social- och hälsovårdens andel av statsandelsjusteringen är 77,36 miljoner euro (460 miljoner mark), vilket innebär en genomsnittlig ökning på 3,2 % jämfört med nuvarande nivå utan att uppgifterna ändras. Undervisnings- och kulturväsendets andel är 172,06 euro (1 023 miljoner mark), alltså en genomsnittlig ökning på 6 % från nuvarande nivå. Indexförhöjningarna kommer troligen att halveras. En förhöjning till fullt belopp hade inneburit 2,4 procent och en halverad förhöjning 1,3 procent (när man beaktar rättelsen av justeringen för år 2000 på 0,1 %). Indexjusteringarnas sammanlagda belopp uppgår till 60,38 miljoner euro (359 miljoner mark). Justeringen gäller den allmänna statsandelen, statsandelen för social- och hälsovård och statsandelen för undervisnings- och kultursektorn. Den ovan beskrivna justeringen av kostnadsfördelningen förutsätter att gällande lagstiftning ändras på grund av att rättelsen av kostnadsfördelningen tidigareläggs. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

9 Vi ber er observera att de procenttal och övriga tal som anges här och längre fram i texten är uppskattningar. Dessa uppskattningar kan ändras när beräkningarna justeras. Eftersom bättre uppgifter saknas kan dessa siffror användas som underlag för beredningen av 2002 års budget, förutsatt att de nämnda osäkerhetsfaktorerna samtidigt beaktas. Utjämning på basis av skatteinkomsterna Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomsterna kan inte beräknas noggrant på förhand. Det skatteår som används som beräkningsgrund för utjämningen släpar efter med två år. Vid beräkningen av skatteinkomstutjämningen för år 2002 används uppgifterna ur den slutliga beskattningen för år 2000 (2 och ikraftträdelsebestämmelsen F om ändring av förordningen om statsandelar till kommunerna 1065/1998). Beskattningen blir klar i slutet av oktober. Kommunernas slutliga andelar av samfundsskatten för år 2000 blir troligen klara i slutet av året och först därefter kan man göra upp den slutliga utjämningskalkylen. Ändringen av samfundsskattens fördelningsandelar och den stegvis genomförda samfundsskattereformen inverkar också på utjämningsbeloppet. Samfundsskatten omräknas inte längre till ören när utjämningen beräknas (F 1065/ a och ikraftträdelsebestämmelsen). Inrikesministeriet har gjort en mycket preliminär uppskattning av utjämningen på basis av skatteinkomsterna. För samfundsskattens del baserar sig denna beräkning på de fördelningsandelar som sedan februari 2001 har använts vid redovisning av samfundsskatten. Kommunalskattebeloppet baserar sig på en förhandsuppgift som preciseras slutligt i november. Förhandsuppgifterna bygger på siffrorna i Kommunförbundets skatteprognosram. Siffrorna kan avvika avsevärt från dessa för en enskild kommun. För det mesta finns det orsak att göra egna beräkningar (t.ex. förvärvsörena) utgående från kommunens egen uppfattning och de uppgifter som kommunen har tillgång till. Kalkylen bygger på följande antaganden: - invånarantal i början av 2000 (hela landet ) - genomsnittlig inkomstskattesats 17,69 (den genomsnittliga inkomstskattesatsen år 2000 vägd med förvärvsörena i kalkylen) - genomsnittliga fastighetsskatteprocentsatser allmän 0,67 stadigvarande bostad 0,26 annan bostad 0,79 kraftverk 1,39 kärnkraftverk 2,20 - kalkylerad skatteinkomst - kalkylerad skatteinkomst 2 604,73 euro/invånare ( mk/invånare) - utjämningsgräns (90 %) 2 344,37 euro/invånare ( mk/invånare) De kommunvisa uppskattningar av skatteinkomstutjämningen som räknats ut på inrikesministeriet finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen under Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 9

10 Palvelut/Kuntatalous/Valtionosuudet/Vuoden 2002 valtionosuudet. Vi påminner ännu om att detta är en preliminär kalkyl. Uppgifterna kan i vissa fall ändras mycket för enskilda kommuner, beroende på att beskattningen för år 2000 ännu inte är slutförd. Om utjämningssystemet ändras i den riktning som utredningsman Pekkarinen föreslår eller på något annat sätt, ändras kalkylerna och vi kommer med ny information om detta. Allmän statsandel Under innevarande år uppgår den allmänna statsandelen till i genomsnitt 31,18 euro/invånare (185,40 mk/invånare). År 2002 avdras 5,89 miljoner euro (35 miljoner mark) från den allmänna statsandelen, vilket beror på att kretsalarmeringscentralerna stegvis överförs på staten. Den allmänna statsandelen indexjusteras med minst 1,3 procent, vilket är hälften av det fulla beloppet. Efter avdraget och indexjusteringen av statsandelen blir beloppet per invånare uppskattningsvis 30,64 euro per invånare (182,20 mark per invånare). Beloppet per invånare är ännu en förhandsuppskattning (invånarna i tätorter och skärgårdsdelar ännu inte kontrollerade). Från den allmänna statsandelen avdras ännu minskningarna som gjordes under 90-talet, 7,53 euro/invånare (44,80 mk/invånare). Avdragen från den allmänna statsandelen på grund av kretsalarmeringscentralverksamheten kommer att fortsätta under de följande åren. De kommunvisa förhandskalkyler som inrikesministeriet har gjort beträffande den allmänna statsandelen finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen under Palvelut/Kuntatalous/Valtionosuudet/Vuoden 2002 valtionosuus. Statsandelen för social- och hälsovård Kostnadsfördelningen justeras genom att de nuvarande kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården höjs (beloppen enligt åldersgrupp och övriga grunder). Utgående från de ovan angivna siffrorna för justeringen av kostnadsfördelningen kan justeringen uppskattas bli ca 3,2 procent. Indexförhöjningen antas bli 1,3 procent. Kommunens finansieringsandel per invånare stiger då enligt samma grunder. De nya uppgifter som ålagts kommunerna inverkar på statsandelarna för social- och hälsovården år En del av de nya uppgifterna infördes redan under innevarande år. Med nya uppgifter eller utvidgning av uppgifterna avses: - utveckling av utkomststödet (inleddes ) - arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (inleds ) - tandvård för vuxna (inleddes ) - det s.k. fattigdomspaketet, där sammanjämkningen av utkomststödet och förvärvsinkomsterna samt utökningen av mentalvårdstjänsterna inverkar på statsandelarna. De kalkylerade grunderna för social- och hälsovården och övriga belopp år 2001 har höjts med 4,5 procent. På grund av ytterligare arbetsuppgifter eller utvidgningar har socialvårdskostnaderna för åldersgruppen 7-64-åringar 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

11 dessutom höjts med 2,3 % och hälsovårdskostnaderna med 2,3 procent. Tilläggsuppgifterna höjer kommunens självfinansieringsandel per invånare med uppskattningsvis 0,8 procentenheter. Siffrorna är Kommunförbundets uppskattningar som är avsedda att ligga till grund för planeringen och de kan komma att ändras. Dessutom kan det ske förändringar i uppgifterna inom social- och hälsovården vilkas verkningar inte kan förutses (t.ex. om systemet för återkrav av mervärdesskatten slopas). Grunderna för statsandelen enligt åldersgrupp (mk/invånare): Åldersgrupp Socialvård mk/invånare Hälsovård mk/invånare 2001 uppsk uppsk åringar åringar åringar åringar över 85 -åringar uppsk Arbetslöshet, belopp mk/arbetslös mk/arbetslös Arbetslöshetsgrad, belopp 202 mk/invånare 211 mk/invånare Sjukfrekvens, belopp mk/invånare mk/invånare Kommunens finansieringsandel mk/invånare mk/invånare Grunderna för satsandelen enligt åldersgrupp (Є/invånare): Åldersgrupp Socialvård (Є/invånare) Hälsovård (Є/invånare) 2001 uppsk uppsk åringar 4 068, ,79 500,86 523, åringar 281,38 300,72 565,28 604, åringar 536,35 560, , , åringar 2 979, , , ,11 över 85 -åringar 8 327, , , , uppsk Arbetslöshet, belopp 372,03 Є/arbetslös 388,85 Є/arbetslös Arbetslöshetsgrad, belopp 33,97 Є/invånare 35,49 Є/invånare Sjukfrekvens, belopp 251,78 Є/invånare 263,05 Є/invånare Kommunens finansieringsandel 1 511,00 Є/invånare 1 591,56 Є/invånare Det finns ännu inga per kommun uppgjorda förhandskalkyler över statsandelarna för social- och hälsovården. Uppgifter om kommmunens invånarantal i olika åldersgrupper finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen under Tietotuotteet/Tilastot/Asukasluvut/Muita asukas- ja väestötietoja. Vid årsskiftet 2000/2001 var invånarantalet i hela landet exklusive Åland. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 11

12 Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet För närvarande är det ännu osäkert hur eftersläpningen i nivån på priserna per enhet i statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet skall rättas. Eftersläpningen är i genomsnitt 6 procent. Det finns alltså ett behov av att höja priserna per enhet med 6 procent och att göra en indexförhöjning på 1,3 procent. Då återkravet av mervärdesskatt från kommunerna sannolikt slopas från början av år 2002 kommer detta troligen att inverka på nivån på priserna per enhet. Detta har inte beaktats i uppskattningarna. Pris per enhet Formlerna för beräkningen av priserna per enhet ändras inte för år 2002 eftersom år 1999 fortfarande är basår för kostnaderna. Rättelsen av eftersläpningen och indexjusteringen och även pensionsavgiften för lärare inverkar på priset per enhet för den grundläggande utbildningen och gymnasiet och samtidigt även på kommunens finansieringsandel per invånare. Grunden för pensionsavgiften för lärare stiger från 16 procent till 18,8 procent, d.v.s. till fullt belopp. Enligt en försiktig uppskattning antas priserna per enhet stiga av ovan nämnda orsaker inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen med ca 8,7 procent och inom övriga områden med ca 7,3 procent, med undantag av priserna per enhet för kultur, idrott och ungdomsarbete, vilka antagligen inte kommer att justeras. Vissa belopp (exempelvis konstinstitutioner) höjs antagligen endast med indexet. Justeringarna kan ändras i september beroende på vad som besluts om det genomsnittliga priset. Förhöjningen av priset per enhet kan också bli olika stor för olika uppgifter beroende på hur mycket priserna släpar efter eller av andra orsaker. Enligt denna uppskattning stiger kommunens finansieringsandel med ca 7,5 procent. Förhöjningarna har beräknats av Kommunförbundet. Förskoleundervisningen kommer att ingå i det normala systemet under hela året. De kalkylerade grunderna för förskoleundervisningen beräknas som en produkt av antalet elever som deltar i förskoleundervisningen och förskoleundervisningens pris per enhet för hela året. Förskoleundervisningen höjer kommunens finansieringsandel för ett halvår med i medeltal 9,25 euro (55 mark) per elev (andelen för det andra halvåret ingick redan i finansieringsandelen för innevarande år 2001). När man gör dessa uppskattningar bör man beakta förändringarna i invånarantalet och elevantalet och eventuellt ändrade graderingar (skolnät, specialundervisning, undervisning av handikappade m.m.). Den slutliga multiplikatorn för det kalkylerade beloppet för grundläggande utbildning är det genomsnittliga elevantalet under år 2001 och hösten 2002 samt det vägda genomsnittliga elevantalet inom gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning under januari och september 2001 (januari 7/12 och september 5/12). Förändringar i elevantalet kan få betydande konsekvenser för finansieringen under finansåret. 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

13 För undervisnings- och kulturväsendet har följande uppskattningar gjorts om kommunens finansieringsandel per invånare: Finansieringsandelar (mk/invånare): 2001 uppsk undervisning 2 395, inbesparing i statsekonomin 655, överföring av skjutsar och tilläggsutbildning 36, förskoleundervisning (ett halvår) - 55 Sammanlagt 3 087, Finansieringsandelar (Є/invånare): 2001 uppsk undervisning 402,96 433,25 - inbesparing i statsekonomin 110,26 111,68 - överföring av skjutsar och tilläggsutbildning 6,12 6,22 - förskoleundervisning (ett halvår) 9,25 Sammanlagt 519,34 560,40 Förhöjningen på 7,5 procent av finansieringsandelen (inkl. alla förhöjningsfaktorer) görs i undervisningens andel. I andelen inbesparingar samt skjutsar och tilläggsutbildning görs endast en indexförhöjning på 1,3 procent. Förskoleundervisningens inverkan läggs till separat. Det finns ännu inga kommunvisa förhandskalkyler för undervisnings- och kulturväsendet. Aktuellt om statsandelar, statsunderstöd och statsbidrag Nuläget beträffande revideringen av statsandelssystemet för anläggningskostnader Social- och hälsovård I lagen om ändring av 27 lagen om planering av och statsandel för socialoch hälsovården, som trädde i kraft (1279/1999), ingår bestämmelser om statsandelen för anläggningskostnader inom social- och hälsovården. Statsandelen sänktes till 25 procent. Efter en övergångsperiod tillämpas den senast år 2004 på alla projekt. Det är meningen att resurserna i stället för att användas för anläggningsprojekt skall kanaliseras till projekt som stöder en utveckling och effektivering av kommunernas social- och hälsovård och en förnyelse av arbetssätten. (Se Kommunalekonomi 8/99/ ). På basis av den lagändring som gjorts med tanke på en vidareutveckling av social- och hälsovårdssystemet tillsattes en arbetsgrupp med mandat till Mandatet har förlängts till för den händelse att utredningsmannen kommer med förslag med tanke på statsandelssystemet för anläggningskostnader. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 13

14 Arbetsgruppens syftemål är att bereda lagändringar och anvisningar som gäller den andra fasen, det vill säga det system som tar vid efter Detaljerna är ännu öppna. Beredningen har inletts utgående från den lagändring som redan trätt i kraft och med beaktande av den diskussion som förts i riksdagen kring denna fråga. Undervisningsväsendet När det gäller statsandelssystemet för anläggningskostnader för undervisningsväsendet har man diskuterat en nedläggning av hela systemet och en överföring av medlen till priset per enhet. Ett annat alternativ har varit att bibehålla systemet med anläggningskostnader för den grundläggande utbildningen och/eller biblioteken och att till övriga delar överföra de medel som var avsedda för statsandelarna för anläggningskostnader till priset per enhet. En arbetsgrupp som dryftat fördelarna respektive nackdelarna med en nedläggning av systemet inom undervisningsväsendet gav sitt betänkande inom utsatt tid ( ), utan att komma med förslag. I november 1999 tillsatte undervisningsministeriet en ny arbetsgrupp som enligt ett ställningstagande som tagits in i statsbudgeten för 2000 hade i uppdrag att utreda nedläggningen av statsandelssystemet för anläggningskostnader före utgången av februari Arbetsgruppen överlämnade sin utredning inom den utsatta tiden utan att komma med några förslag och konstaterade att en revidering av systemet kräver ytterligare utredningar. Arbetsgruppen föreslog i detta skede endast att dess mandat förlängs till utgången av år Mandatet förlängdes enligt förslaget. Arbetsgruppen föreslog att man i gymnasiet, inom yrkesutbildningen och yrkeshögskoleutbildningen slopar det separata finansieringssystemet för investeringar och att man i stället inlemmar finansieringen som en del av systemet med driftskostnadspris per enhet. Inom grundläggande utbildning och bibliotek skulle man ha kvar ett separat statsandelssystem för anläggningsprojekt i förändrad form. Statsandelen för grundläggande utbildning och bibliotek är tänkt att utgöra 5-50 procent. Vid beviljandet av statsandelen beaktas kommunens ekonomiska ställning med större eftertryck än tidigare. Enligt förslaget kommer exempelvis procenten att sänkas för kommuner där skatteinkomsten ligger klart över den utjämningsgräns som använts för skatteinkomstutjämningen. Den finansiering som i utbildningen efter den grundläggande utbildningen överförs till priserna per enhet skall enligt förslaget ligga på samma nivå som nu (den genomsnittliga nivån för 90-talet). En övergång till pris per enhet skulle innebära att investeringstillägget och separata fastställda hyror faller bort. Om finansieringsnivån höjs förändras kostnadsfördelningen. Arbetsgruppen föreslog inte någon förhöjning, utan ansåg att investeringsutgifterna inte heller längre fram bör omfattas av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Närmare upplysningar: Christel von Martens, tfn (09) , Gustav Wikström, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

15 Finansieringsunderstöd enligt prövning För år 2001 skall finansieringsunderstöd enligt prövning sökas senast Inrikesministeriet begär antagligen liksom förut att få ansökningarna redan före utgången av juni, för att på detta sätt skynda på behandlingen. Vi ber Er att också skicka en kopia av ansökningen till Kommunförbundet, som ger ett eget utlåtande om beviljandet. Enligt 13 lagen om statsandelar till kommunerna kan understöd beviljas en kommun som främst på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer vilka påverkar behovet av stöd beaktas också lokala särförhållanden. För beviljande och användning av understödet kan inrikesministeriet ställa villkor som gäller sanering av kommunens ekonomi. I år finns det 320 miljoner mark att tillgå för understödet. Inrikesministeriet kommer att sända ett brev om ansökningen av understödet före juni månad. Av ansökningen skall framgå vilka grunder kommunen önskar hänvisa till. Bokslutet utan specifikation av balansräkningen och två ifyllda bilageblanketter bifogas (närmare anvisningar ges i inrikesministeriets brev). Närmare upplysningar: Jouko Heikkilä, tfn (09) , På inrikesministeriet lämnas närmare upplysningar av: Rainer Alanen, tfn (09) Markku Nissinen, tfn (09) Kommunsektionens utlåtanden Utlåtande 50/ Utlåtande om noteringar i bokföringen som föranleds av upplösning av en samkommun (bilaga 4) Kommunsektionen har gett ett utlåtande om vilka noteringar upplösning av en samkommun ger upphov till i en medlemskommuns bokföring. De kommuner som var medlemmar i samkommunen hade ingått ett särskilt upplösningsavtal om upplösning av samkommunen. I avtalet hade man kommit överens om bl.a. en delning av tillgångar och skulder och om övriga praktiska frågor i anslutning till en upplösning. Utlåtande begärdes om: Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 15

16 vilka principer som skall följas i den bokföringsmässiga behandlingen av en fusion av samkommuner mot vederlag och om naturen hos fusionsaktiva/fusionspassiva, huruvida summorna i samkommunens utgående balans lämpar sig som grund för sammanställningsbokningarna och särskilt överföringen av poster som har karaktär av eget kapital (grundkapital, placeringar som motsvarar grundkapitalet, över-/underskott) till medlemskommunernas bokföring genom bokning bokföringen av fordringar och skulder mellan medlemskommunerna och samkommunen vid sammanställningen behandlingen av semesterlöneskuld den bokföringsmässiga behandlingen av tillgångar, skulder och kapitalposter som övergått från samkommunen till de före detta medlemskommunerna samt av den inlösningsersättning som betalas. I bokföringslagen (1337/1997) finns inga särskilda bestämmelser om fusion. Den allmänna utgångspunkten är att beräkningsgrunderna för fusionsnoteringar i bokföringen skall följa samma principer som vid uppgörande av koncernbokslut (bl.a. Bokföringsnämndens utlåtande 1994/1253). För överföringarna öppnar den mottagande sammanslutningen i sin bokföring ett sammanställningskonto (fusionskonto) som är motkonto för fusionsbokningarna. Alla konton i den sammanslutning som fusioneras, utom kontona för eget kapital och kontona för poster som har karaktären av eget kapital, överförs till den mottagande sammanslutningens bokföring. Anskaffningsutgifterna för samkommunsandelarna överförs också till sammanställningskontot. På sammanställningskontots debetsida står det pris som betalats för den sammanslutning som tas emot och de skulder som överförs från sammanslutningen. På kreditsidan står pengar och fordringar samt aktivandelar av utgifter (d.v.s. inkomstförväntningar) som fås från den sammanslutning som tas emot. Sammanställningskontots debetsaldo visar storleken hos fusionsaktiva (fusionsförlust) och kreditsaldot storleken hos fusionspassiva (fusionsvinst). Fusionsdifferensen behandlas i bokföringen som en rättelsepost för utgifter eller övriga affärshändelser. Kommunsektionen har gett ett utlåtande 28/ om sammanställningsbokningar i kommunens bokföring i samband med upplösning av en samkommun och ett utlåtande 45/ om hur man skall bokföra en ökning av grundkapitalet som uppstår vid fusion av två samkommuner. Kommunsektionens utlåtande Med kontinuiteten i balansräkningen som grund görs sammanställningsbokningarna i medlemskommunernas bokföring som bokföringstransaktioner för år 2000 på basis av saldona på kontona i samkommunens bokföring på upplösningsdagen (balansräkning ). Kontona i den sammanslutning som fusioneras överförs, med undantag av kontona eget kapital och poster med karaktär av eget kapital, i de överenskomna fördelningsproportionerna till de mottagande kommunernas bokföring. 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

17 Fusionsdifferensen behandlas som en rättelse till utgifterna eller övriga affärshändelser. I det fall som detta utlåtande gäller bokför den ena medlemskommunen en fusionsförlust och den andra en fusionsvinst. Fusionsaktiva (fusionsförlust) bokförs som ökning av de anläggningstillgångsposter i balansräkningen där den i första hand anses ha uppstått. Fusionsaktiva bokförs med iakttagande av försiktighetsprincipen som en ökning av anläggningstillgångarna på så sätt att värdena för anläggningstillgångarna höjda med fusionsaktiva inte ur verksamhetens synvinkel överstiger det sannolika överlåtelse- eller bruksvärdet för anläggningstillgångarna. Här överstiger t.ex. byggnadernas värde inte det överlåtelsevärde som fastställts i upplösningsavtalet. Till den del fusionsaktiva (fusionsförlust) inte kan beaktas som en ökning av anläggningstillgångskontona bokförs den i resultaträkningen som en extraordinär kostnad. Det kan inte anses motiverat att bokföra fusionsaktiva (fusionsförlust) som goodwill i kommunens balansräkning i en verksamhet som huvudsakligen finansieras med skattemedel. Fusionspassiva (fusionsvinst) bokförs i det här fallet som extraordinär intäkt i kommunens resultaträkning, eftersom den är en ersättning i pengar som betalats av den andra medlemskommunen för överförda bestående aktiva. Semesterlöneskulden är en resultatregleringsskuld i samkommunens balansräkning och den tas upp i de mottagande kommunernas bokföring enligt de överenskomna fördelningsproportionerna. Den inlösningsersättning som skall betalas enligt upplösningsavtalet bokförs i medlemskommunen på sammanställningskontot med penningkontona som motkonto. Fordringar och skulder mellan samkommun och medlemskommun elimineras genom motbokningar efter sammanställningen. Utlåtande 51/ Utlåtande om behandlingen av aktier i börsbolag som erhålls vid fusion (bilaga 5) Kommunsektionen har gett ett utlåtande om behandlingen av sådana aktier i börsbolag som erhålls vid fusion. Staden ägde aktier i ett bolag som skulle fusioneras. Aktierna var bokförda i stadens balansräkning som bestående aktiva under punkten anläggningstillgångar i form av värdepapper och andra långfristiga placeringar, aktier och andelar. I fusionen erhöll staden för varje aktie med det nominella värdet 10 mark 10 nya aktier med det nominella värdet 3,40 euro i bolaget som skulle fusioneras. Enligt 4 kap. 3 bokföringslagen delas posterna bland aktiva i balansräkningen upp i bestående och rörliga beroende på det ändamål för vilket de är avsedda. Bestående är sådana poster som är avsedda att stadigvarande ge intäkter under flera räkenskapsperioder. De övriga posterna bland aktiva är rörliga. Enligt 4 kap. 4 mom. 1 punkten är anläggningstillgångar föremål samt rättigheter som kan överlåtas separat och andra tillgångar vilka hör till Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 17

18 bestående aktiva. Enligt 4 kap. 4 mom. 3 punkten bokföringslagen är finansieringstillgångar kontanta medel, fordringar samt finansieringsmedel som tillfälligt är i annan form. Med anskaffningsutgift avses de rörliga utgifterna för anskaffning och tillverkning av en tillgång (BokfL 4 kap. 5 ). Anskaffningsutgift för aktier som erhållits som fusionsvederlag är också anskaffningsutgift för aktier som ägts i det fusionerade bolaget, om man inte i samband med fusionen kommit överens om annat vederlag än aktier i det mottagande bolaget. I de allmänna anvisningarna om uppgörande av balansräkning för kommuner och samkommuner (1999) är finansiella värdepapper till sin natur kortfristiga placeringar som kan ha erhållits som betalning för kundfordringar eller som kan ha uppstått som en följd av tillfällig placering av kassamedel. Finansiella värdepapper indelas i balansräkningen enlig följande: Aktier och andelar, Placeringar i penningmarknadsinstrument, Masskuldebrevsfordringar, Övriga värdepapper. Enligt kommunsektionens ställningstagande upptas aktier, skuldebrev och andra motsvarande fordringar i balansräkningen som finansiella värdepapper även om de realiseras under en längre tid, om de kommer att användas för att finansiera kommunens verksamhet då likviditeten så förutsätter. Värdepapper som varit anläggningstillgångar ändrar karaktär då de genom aktiebyte byts ut mot aktier i ett börsbolag, om det nya bolaget efter bytet inte längre är i dotterbolagsförhållande till koncernen. Aktieinnehavet i börsbolaget har inte längre betydelse för kommunens serviceproduktion utom som finansieringskälla, varför det överförs till finansiella värdepapper. Aktieinnehavet i börsbolaget är till sin natur extra egendom som inte hör till serviceproduktionen, varför det inte är motiverat att bibehålla aktierna som bestående aktiva, även om aktierna realiseras under en lång tid. Eftersom det kan ske stora förändringar i en börsakties marknadsvärde på kort tid, och eftersom aktier troligen realiseras i vilket fall som helst, lämpar de sig till sin natur inte för att göra uppskrivningar även om marknadsvärdet betydligt överstiger det ursprungliga anskaffningsvärdet. I praktiken innebär detta ställningstagande och utlåtande att om aktier i ett börsbolag som inte är dotterbolag i kommunkoncernen tagits upp i balansräkningen bland aktier och andelar under bestående aktiva, överförs aktierna till finansiella värdepapper under rörliga aktiva. Värde vid överföringen mellan balansposterna är den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften, utom då tillgångens gängse värde är lägre än denna, varvid man är tvungen att göra en nedskrivning. Det gängse värdet för finansiella värdepapper noteras inte i bokföringen. Om man gjort uppskrivningar av aktierna, skall de återföras i samband med överföringen. Kommunsektionens utlåtande Aktier som erhålls vid fusion som genomförs genom byte av aktier i aktiebolag upptas i kommunens balansräkning till det värde som motsvarar den icke avskrivna anskaffningsutgiften för aktierna. En nedskrivning skall gö- 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

19 ras i anskaffningsutgiften om det gängse värdet för de nya aktierna är lägre än bokföringsvärdet för de ursprungliga aktierna före fusionen. Aktier i börsbolag som erhålls via aktiebyte upptas bland finansiella värdepapper. Värdet på finansiella värdepapper kan inte uppskrivas. I noterna till bokslutet bör förutom bokföringsvärdet också aktiernas marknadsvärde vid bokslutstidpunkten anges. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Oiva Myllyntaus, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Bokföringsanvisningar Mall för kontoplan Information om korrigeringar i kontoplanen har getts i flera informationsblad (bl.a. 7/2000). Det har nu getts ut en nya upplaga av mallen med de korrigeringar som ingått i infobladen och andra smärre ändringar. Den svenska översättningen utkommer i sommar. Publikationen kan beställas från Kommunförbundets nätbokhandel på adressen under punkten infomaterial, bokhandel, eller med den bifogade beställningsblanketten (bilaga 6). Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Oiva Myllyntaus, tfn (09) , Sisko Myöhänen, tfn (09) , Riskhantering och konkurrensutsättning av försäkringar Upphandling av försäkringar åt en kommun är en rätt så komplicerad process. Möjligheterna att jämföra anbuden försvåras ofta av att försäkringsbolagen har olika produkter och beteckningar. Värdet av inköpen kan vara så stort att man vid inköpsprocessen borde iaktta de författningar som reglerar den offentliga upphandlingen. På begäran av Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet har Nådendals stadskamrer Juha Heinonen utarbe- Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01 19

20 tat en beskrivning av processen vid konkurrensutsättning av kommunernas försäkringar. Beskrivningen finns sammanfattad i en kort handbok med kommentarer om de olika faserna av processen och exempel på anbudsbegäran. Boken finns på Kommunförbundets internetsidor: Vid behov skickas boken också som pappersutskrift mot betalning. Pappersutskriften kostar 80 mk och kan beställas från Raija Haaja, e-post eller fax (09) KUNNARI, utvecklingsprojekt för kommunens riskhantering I början av februari inledde fyra kommuner tillsammans ett tvåårigt projekt för utveckling av riskhanteringen. Syftet med projektet är att planera ett övergripande riskhanteringssystem för kommunerna. Med hjälp av systemet kan de krav som riskhanteringen ställer bättre beaktas i kommunens verksamhet. Projektet har fått egna sidor på Internet. På sidorna berättas i korthet om vilket syfte projektet har, hur man tänkt genomföra det och inom vilken tidtabell samt om vem som deltar. I fortsättningen ska sidorna innehålla information om hur projektet framskrider samt om vilka redskap och metoder man tagit fram. På Internet finns projektet på adressen Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/01

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

Statrådets förordning

Statrådets förordning Statrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 kap. 6 i bokföringslagen (1336/1997), sådan den lyder i lag

Läs mer

Finansministeriets föreskrift

Finansministeriets föreskrift FINANSMINISTERIET Helsingfors 19.1.2016 TM 1602 VM/22/00.00.00/2016 Finansministeriets föreskrift om scheman för bokslutet för statliga fonder utanför budgeten och de uppgifter som ska ingå i bilagorna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET IFYLLNADSANVISNINGAR 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2015 MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET Enligt 21 1 momentet i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) ska huvudmännen för läroanstalterna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

ÖVERLÅTELSE AV BOLAGSANDEL VID INKOMSTBESKATTNINGEN OCH GÅVOBESKATTNINGEN

ÖVERLÅTELSE AV BOLAGSANDEL VID INKOMSTBESKATTNINGEN OCH GÅVOBESKATTNINGEN Bemyndigande SKATTEFÖRVALTNINGENS ANVISNING Datum 2 2 mom. i L om Skatteförvaltningen (237/08) 21.4.2010 Giltighetstid Diarienummer Tills vidare 330/349/2010 Mottagare Skatteförvaltningens enheter ÖVERLÅTELSE

Läs mer

ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM STATSUNDERSTÖD FÖR SÖKANDE OCH ANVÄNDARE

ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM STATSUNDERSTÖD FÖR SÖKANDE OCH ANVÄNDARE 2/500/2016/OPH ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM STATSUNDERSTÖD FÖR SÖKANDE OCH ANVÄNDARE Utbildningsstyrelsens allmänna anvisningar om ansökan, användning och övervakning av behovsprövade statsunderstöd Godkänd

Läs mer

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter RP 28/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att universitetslagen ändras så att

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : I den kompletterande budgetpropositionen har statsandelarna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde dimensionerats

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av inkomstskattelagen. Det föreslås

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten Lagförslag 1. Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens tillämpningsområde I denna lag föreskrivs om den klientavgift som tas

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet RP 47/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen om beskattning av dividender som baserar sig på en arbetsinsats PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005 ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2005. Den uppfattning av den ekonomiska utvecklingen

Läs mer

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt 1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena

Läs mer

RP 117/2006 rd. I lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen

RP 117/2006 rd. I lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen och 2 i lagen om skogsvårdsföreningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Karleby Hamn / bolagisering

Karleby Hamn / bolagisering Stadsfullmäktige 90 17.11.2014 Karleby Hamn / bolagisering FGE 90 639/00/01/00/2010 Stadsstyrelsen 10.11.2014 546 Stadsfullmäktige har 29.9.2014 ( 73) för affärsverket Karleby Hamns del godkänt principerna

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

Kommunerna lägger ut sina tjänster. Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna?

Kommunerna lägger ut sina tjänster. Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna? 1 Kommunerna lägger ut sina tjänster Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna? 2 Vilka tjänster är det skäl att hålla i minnet vid omorganisering? En enskild kommunarbetsgivare befrias inte helt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2

Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2 Anvisningar för deklaration 2 JORDBRUKS- IDKARE skatteår 2014 Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2 INNEHÅLL AKTUELLT 3 ATT DEKLARERA 3 BETALNING OCH ÅTERBÄRING AV

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

Anvisningar för ifyllandet av den kalkyl som bifogas stödansökan 459: JORDBRUKSUTÖVARE OCH BESKATTNINGS-SAMMANSLUTNINGAR SOM BEDRIVER JORDBRUK

Anvisningar för ifyllandet av den kalkyl som bifogas stödansökan 459: JORDBRUKSUTÖVARE OCH BESKATTNINGS-SAMMANSLUTNINGAR SOM BEDRIVER JORDBRUK TEMPORÄRT NATIONELLT TILLÄGGSSTÖD Anvisningar för ifyllandet av den kalkyl som bifogas stödansökan 459: JORDBRUKSUTÖVARE OCH BESKATTNINGS-SAMMANSLUTNINGAR SOM BEDRIVER JORDBRUK Merparten av de begärda

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 29/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 5 c barnskyddslagen, ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av barnskyddslagen samt 30 c lagen om planering

Läs mer

Aktia Personskydd. Produktfakta. Gäller fr.o.m. 1.1.2016. Ingående av avtal 2. Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2

Aktia Personskydd. Produktfakta. Gäller fr.o.m. 1.1.2016. Ingående av avtal 2. Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2 Aktia Personskydd Produktfakta Gäller fr.o.m. 1.1.2016 Innehållsförteckning Ingående av avtal 2 Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2 Avtalets innehåll 2 Förmånstagare 2 Adress- eller

Läs mer

Skattefrågor. Utredningsman Pekkarinens rapport. Anvisningar i anknytning till bokföringen. Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten

Skattefrågor. Utredningsman Pekkarinens rapport. Anvisningar i anknytning till bokföringen. Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten 1/2001 23.2.2001 Skattefrågor Utredningsman Pekkarinens rapport Anvisningar i anknytning till bokföringen Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/01 3 Kuntatalous

Läs mer

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller förslag

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 augusti 2014 676/2014 Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Utfärdad i Helsingfors den 22 augusti 2014 I enlighet med riksdagens

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

Statsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål

Statsbudgeten 2002. Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Budgetpropositionens ekonomisk-politiska utgångspunkter och mål Den offentliga ekonomins stabilitet och de strukturpolitiska åtgärderna Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken Den finanspolitiska

Läs mer

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen RP 363/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 149 a i mervärdesskattelagen samt av 2 i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning PROPOSITIONENS

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av FINREP-tabellbilagorna 2014

Anvisningar för ifyllande av FINREP-tabellbilagorna 2014 1(9) Anvisningar för ifyllande av FINREP-tabellbilagorna 2014 ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV FINREP- TABELLBILAGORNA 2014... 1 Allmänt... 2 FA-tabellbilaga... 3 FA11A Ränteintäkter... 3 FA11B Räntekostnader...

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

FÖRESKRIFT OM KONSOLIDERAT BOKSLUT FÖR SAMMANSLUTNINGEN AV ANDELSBANKER

FÖRESKRIFT OM KONSOLIDERAT BOKSLUT FÖR SAMMANSLUTNINGEN AV ANDELSBANKER tills vidare 1 (8) Till det centralinstitut som avses i andelsbankslagen FÖRESKRIFT OM KONSOLIDERAT BOKSLUT FÖR SAMMANSLUTNINGEN AV ANDELSBANKER Finansinspektionen meddelar med stöd av 7 m 2 mom. andelsbankslagen

Läs mer

Http://mora.se/overformyndare

Http://mora.se/overformyndare Redovisning av ekonomi Årsräkning, sluträkning, redogörelse och arvode Du ska lämna in din årsräkning och redogörelse till överförmyndaren senast den 1 mars. Sluträkning och redogörelse ska vara inlämnad

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005

Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005 UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2005 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

Fyra kommuner förbereder en kommunsammanslagning där alla kommuner upplöses och en ny kommun bildas i stället.

Fyra kommuner förbereder en kommunsammanslagning där alla kommuner upplöses och en ny kommun bildas i stället. Bokföringsnämndens kommunsektion, 23.10.2007 81. Utlåtande om bokföringen vid ändring i kommunindelningen 1 Begäran om utlåtande och utlåtandets innehåll Fyra kommuner förbereder en kommunsammanslagning

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

Regeringens proposition till riksdagen som gäller lag om apoteksskatt och ändring av vissa lagar i anslutning till den

Regeringens proposition till riksdagen som gäller lag om apoteksskatt och ändring av vissa lagar i anslutning till den Utkast 2.7.2015 Regeringens proposition till riksdagen som gäller lag om apoteksskatt och ändring av vissa lagar i anslutning till den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTEKOLLEKTIV- AVTALET FÖR LÄKARE 2014 2016 FÖR DEN ANDRA DELPERIODEN 1.1.2016 31.1.

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTEKOLLEKTIV- AVTALET FÖR LÄKARE 2014 2016 FÖR DEN ANDRA DELPERIODEN 1.1.2016 31.1. UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA TJÄNSTEKOLLEKTIV- AVTALET FÖR LÄKARE 2014 2016 FÖR DEN ANDRA DELPERIODEN 1.1.2016 31.1.2017 1 Verkställande av de centrala arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingsresultat

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

13. Specifikationer till balansräkningen och andra specifikationer

13. Specifikationer till balansräkningen och andra specifikationer 13. Specifikationer till balansräkningen och andra specifikationer Bokslutsspecifikationerna och de förteckningar som uppgörs i samband med bokslutet är räkenskapsverkets interna bokslutsdokument, som

Läs mer

Principer för RAY:s understödsverksamhet - RAY:s preciserade förmögenhetskriterier

Principer för RAY:s understödsverksamhet - RAY:s preciserade förmögenhetskriterier Principer för RAY:s understödsverksamhet RAY:s preciserade förmögenhetskriterier I enlighet med 1 kap. 4 i lagen om penningautomatunderstöd skall beviljandet av understöd anses vara nödvändigt med beaktande

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(18) NR/OEM 2015-09-29 Anita Brandt

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(18) NR/OEM 2015-09-29 Anita Brandt STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(18) SCBFS 2015:25 Bilaga 2 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om kommunernas och landstingens finansiella tillgångar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 1998 Utgiven i Helsingfors den 12 november 1998 Nr 804 807 INNEHÅLL Nr Sidan 804 Förordning om skatteredovisning... 2195 805 Förordning om fritt bildningsarbete... 2197 806

Läs mer

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten. RP 172/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 92/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 92/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av folkpensionslagen och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås ändringar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2000 Utgiven i Helsingfors den 27 december 2000 Nr 1144 1152 INNEHÅLL Nr Sidan 1144 Lag om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna... 3065 1145 Lag om ändring av lagen

Läs mer

Utgifter och inkomster som hör till statsandelsgrunden

Utgifter och inkomster som hör till statsandelsgrunden KOSTNADER, INKOMSTER OCH PRESTATIONER ÅR 2010 GYMNASIEUTBILDNING UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering PB 380 Fax 00531 HELSINGFORS 040 348 7766 Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

RP 136/2005 rd. I denna proposition föreslås att aravabegränsningslagen

RP 136/2005 rd. I denna proposition föreslås att aravabegränsningslagen RP 136/2005 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravabegränsningslagen och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Undersökning av lönsamheten inom lagstadgad olycksfallsförsäkring 2004 2013, statistik

Undersökning av lönsamheten inom lagstadgad olycksfallsförsäkring 2004 2013, statistik olycksfallsförsäkring 24 213, statistik 31.1.214 1 (12) Innehållsförteckning Statistik över lagstadgad olycksfallsförsäkring 1 Premieinkomst 1 Kreditförluster 3 Ersättningar 3 Driftskostnader 4 Ansvarsskuld

Läs mer

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands skogscentral PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att övergångsbestämmelsen

Läs mer

GYMNASIEUTBILDNING. Allmän avgränsning av statsandelsgrunden. IFYLLNADSANVISNING 1(9) Anmälan av driftskostnader, inkomster och prestationer år 2015

GYMNASIEUTBILDNING. Allmän avgränsning av statsandelsgrunden. IFYLLNADSANVISNING 1(9) Anmälan av driftskostnader, inkomster och prestationer år 2015 IFYLLNADSANVISNING 1(9) Anmälan av driftskostnader, inkomster och prestationer år 2015 GYMNASIEUTBILDNING Med denna enkät samlas information om kostnader, inkomster och prestationer i de statliga skolorna

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

RP 35/2015 rd. I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras.

RP 35/2015 rd. I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i avfallsskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras.

Läs mer

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport* Granskning av bokslut och årsredovisning 2007 Motala kommun April 2008 Karin Jäderbrink Stefan Knutsson Matti Leskelä *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141

Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010. Samkommunen 20. Styrelsen 141 Samkommunen 20 19.11.2013 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2014-2016 1508/02/021/211/2010 Samkommunen 20 Styrelsen 141 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Stf. ekonomidirektör

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1255/2013 Lag om kraftverksskatt Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Tillämpningsområde

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2011 KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

0 01 01.1. Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare.

0 01 01.1. Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen har 15 ledamöter. Varje ledamot har en personlig ersättare. 0 01 01.1 INSTRUKTION FÖR HELSINGFORS STADSSTYRELSE Godkänd av stadsfullmäktige den 18 september 1996 1 Verksamhetsområde 2 Stadsstyrelsen Helsingfors stadsstyrelse leder stadens förvaltning. Stadsstyrelsen

Läs mer

ANVISNING OM ANSÖKAN OM UNDERSTÖD FRÅN BRANDSKYDDSFONDEN

ANVISNING OM ANSÖKAN OM UNDERSTÖD FRÅN BRANDSKYDDSFONDEN SMDno-2015-1965 ANVISNING OM ANSÖKAN OM UNDERSTÖD FRÅN BRANDSKYDDSFONDEN Giltighetstid 15.10.2014 - Författningar: Lagen om brandskyddsfonden (306/2003) Statsunderstödslagen (688/2001) Förvaltningslagen

Läs mer

Bildningsnämndens svenska sektion nr 3/2011 13.9.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Bildningsnämndens svenska sektion nr 3/2011 13.9.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING nr 3/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDNSVES 19 Mötets konstituering BILDNSVES 20 Tjänsteinnehavarbeslut för kännedom BILDNSVES 21 Arbetsplan för läsåret 2011 2012, svenska skola BILDNSVES 22 Den svenska förskolans

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 sysselsättningslagen, 9 lönegarantilagen, 8 lagen om lönegaranti för sjömän och lagen om kollektivavtal PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av arbetspensionslagarna och av vissa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 2006. MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 2006. MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om utkomststöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om Propositionen hänför sig till

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag.

De ekonomiska målen i strategin konkretiseras genom den budgetram som styr budgetberedningen och genom nämndernas budgetförslag. ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAGET TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2012-2014 Innehåll 1. Allmänt... 3 2. Borgå stads strategi 2010 2013... 3 3. Det allmänna ekonomiska läget... 3 4. Stadgar och anvisningar

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 7 april 2015 351/2015 Statsrådets förordning om fonderna inom området för inrikes frågor Utfärdad i Helsingfors den 2 april 2015 I enlighet med statsrådets

Läs mer