5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

Transkript

1 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Regeringen föreslår ändrade bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk Bokföringsanvisningar IBAN och BIC blir obligatoriska vid betalningar inom EU- och EES-området OFR-nämnden meddelar Projekt för utveckling av OFR-systemet

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2006 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1190 kpl Upplaga 1190 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Maksuttomia tuotteita ja palveluita >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi INNEHÅLL Sida Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 3 Ramlagen och vissa lagstiftningsprojekt i anknytning till den Bedömning av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor 4 Tidsbunden befrielse från överlåtelseskatt Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2005 Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2006 och 2007 Grunderna för beräkning av de enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för skatteåret 2007 Ändringar i skattelagstiftningen år 2007 Allmänt Rättspraxis Statsandelarna Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Den allmänna statsandelen och de uppgiftsrelaterade statsandelarna Statsandel för skolavhoppare Sammanslagningsunderstöd för kommunerna Gradering av understödet enligt tidpunkten för sammanslagningen Grunddelen Tilläggsdel Höjning av grunddelen Tabell över bestämningen av sammanslagningsunderstödet Ersättning för förlorade statsandelar Betalning av understöd och ersättning Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter Socialskyddsavgifter Regeringen föreslår ändrade bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk 18 Bokföringsanvisningar 19 IBAN och BIC blir obligatoriska vid betalningar inom EU- och EESområdet 21 OFR-nämnden meddelar 21 Nya OFR-revisorer OFR-examen 2007 OFR-sammanslutningar Ändringar i OFR-lagstiftningen Ny webbplats för OFR-nämnden Projekt för utveckling av OFR-systemet 23 Bilagor: Sammanslagningsunderstöd (grunddel + tilläggsdel, mn ) vid kommunindelningsförändringar av olika storleksklass, vilka genomförs år (bilaga 1) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 2) Utlåtande om ökning och användning av en samkommuns egen fond (bilaga 3) Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2006

3 Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Ramlagen och vissa lagstiftningsprojekt i anknytning till den Riksdagens utskott håller som bäst på att behandla regeringspropositionen om kommun- och servicestrukturreformen och en ändring av kommunindelningslagen och lagen om överlåtelseskatt. Lagarna föreslås träda i kraft vid ingången av Kommunförbundets regionala seminarier, som ordnas på 18 orter, har inletts och pågår till den 7 december. Seminarieprogram, material och anmälningsblanketter finns på > Kommun- och servicestrukturreformen > Seminarier om kommun- och servicestrukturreformen. På Kommunförbundets webbplats finns också mer information om strukturprojektet. Med stöd av ramlagen för kommun- och servicestrukturreformen kommer det senare att lagstiftas om genomförandet av projektet och bland annat om frågor som inverkar på kommunernas ekonomi. I samband med ramlagen föreslås en tidsbunden ändring av lagen om överlåtelseskatt, som syftar till att göra det lättare för kommunerna att organisera sina lokaler. Också kommunindelningslagen föreslås bli ändrad så att kommunerna erbjuds sammanslagningsunderstöd som sporrar till snabba och så omfattande kommunsammanslagningar som möjligt. Förhöjt sammanslagningsunderstöd kan också betalas till kommuner som fått prövningsbaserat understöd minst tre gånger under Om lagförslaget går igenom får kommunerna under fem års tid ersättning för statsandelar de går miste om på grund av sammanslagning. Ändringen av lagen om överlåtelseskatt och kommunindelningslagen behandlas mer ingående längre fram i informationsbladet. Enligt 9 i förslaget till ramlag ska kommunen och staten tillsammans utreda kommunens möjligheter att garantera sina invånare den service som lagstiftningen förutsätter och vidta åtgärder för att trygga förutsättningarna för servicen. Detta gäller kommuner som befinner sig i en särskilt svår ekonomisk situation. De kommuner som blir föremål för utredning är de vars ekonomiska nyckeltal är väsentligt och upprepade gånger sämre än motsvarande nyckeltal för hela landet. Utredningen görs i en utvärderingsgrupp, och inrikesministeriet avgör utgående från utvärderingsgruppens åtgärdsförslag och kommunfullmäktiges beslut huruvida en särskild utredning om en ändring i kommunindelningen behövs. Det är meningen att kommunindelningslagen ska ändras så att statsrådet, i det fall att åtgärderna i mom. inte räcker till, kan besluta om en ändring av kommunindelningen på förslag av en tillsatt kommunindelningsutredare. Bestämmelserna i 9 i ramlagen och hela ramlagspropositionen finns till exempel på > Kommunoch servicestrukturreformen > Ramlag. Det är meningen att de ovan nämnda ekonomiska nyckeltalen som används vid bedömningen av den ekonomiska situationen och gränsvärdena för dem ska fastställas genom en förordning. För att en kommun ska bli föremål för utredning förutsätts det enligt de preliminära utkasten att kommunen haft betydande underskott i balansräkningen i de två senaste boksluten. En kommun kan också bli föremål för ut- Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2006 3

4 redning om vissa gränsvärden för flera faktorer uppfylls samtidigt (såsom årsbidrag, skattesats, skuldsättningsgrad, relativ skuldsättningsgrad, soliditetsgrad). Kriterierna har ännu inte slagits fast slutgiltigt. Kriterierna för flera faktorer beräknas som ett medeltal under tre år på basis av de kommunala bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlar in och kontrollerar. Under den första omgången kommer man sannolikt att använda bokslutsuppgifter för år 2005 och de föregående åren, beroende på hur snabbt det är meningen att utredningarna ska inledas. Bedömning av kommunernas finansieringssystem Inrikesministeriet tillsatte i april en arbetsgrupp med uppgift att 1. ) utreda behoven av att stärka kommunalbeskattningen och kommunernas inkomstskattebas och i samband med detta även behovet av att revidera statsandelssystemet, 2. ) utreda vilka ändringar som behövs i kommunernas finansieringssystem så att systemet inte utgör ett hinder för sammanslagning av kommuner, 3. ) vid behov framställa material för uppföljning av det första skedet i den statsandelsreform som riksdagen förutsätter. Senare har i samband med kommun- och servicestrukturreformen och i ramlagen ställts som mål att kommunernas finansierings- och statsandelssystem revideras så att systemet blir enkelt och genomskådligt. I ramlagen sägs att I samband med reformen fattas beslut om att stärka kommunernas skatteinkomstbas genom att skatteavdragen överförs så att de belastar staten samt undanröjs hindren för kommunsammanslagningar och samarbete mellan kommuner i anslutning till finansieringssystemet. Målet är att slå samman statsandelarna för de olika förvaltningsområdena. Arbetsgruppens mandat går ut i slutet av november. Enligt Kommunförbundet är snabba förändringar i statsandels- eller finansieringssystemet inte att vänta. Beredningen av reformen fortgår inom ramen för kommun- och servicestrukturreformen. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Skattefrågor Skatteinkomster Tidsbunden befrielse från överlåtelseskatt I samband med ramlagen föreslås en förändring i lagen om överlåtelseskatt som innebär att överlåtelseskatt på vissa villkor inte behöver betalas när en kommun, en samkommun eller ett av dem ägt aktiebolag som äger och besitter fastigheter för att fullfölja genomförandeplanen för kommun- och servicestrukturreformen överlåter en fastighet som används för serviceproduktion eller lägenhetsaktier till ett aktiebolag som ägs av kommunen eller samkommunen mot dess aktier. Skatten behöver inte heller betalas när en kommun, samkommun eller någon annan som bedriver verksamhet enligt yrkeshögskolelagen eller lagarna om yrkesutbildning överlåter en fastighet som använts för detta ändamål eller aktier i ett fastighetsaktiebolag till en sammanslutning eller stiftelse som bedriver samma verksamhet. Temporär skattefrihet vid strukturarrangemang i kommunerna I 43 b bestäms om temporär skattefrihet för kommunernas lokalarrangemang i anslutning till kommun- och servicestrukturreformen. Skattefriheten ska gälla över- 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2006

5 låtelse av en sådan fastighet som huvudsakligen har varit i socialvårds-, hälso- och sjukvårds-, utbildnings-, ungdoms-, biblioteks- eller brand- och räddningsväsendets eller den allmänna förvaltningens användning och som överlåts för att användas för ett sådant ändamål. Skattefriheten förutsätter att lokalerna direkt är i sådan användning. Tjänstebostäder för anställda anses alltså inte vara i sådan användning som berättigar till skattefrihet. I enskilda fall kan det vara oklart om det är fråga om en sådan användning som avses i paragrafen. När saken bedöms kan man i stor utsträckning stödja sig på definitionerna av hälso- och sjukvårdstjänster, socialvård och utbildningstjänster i 35, 40 och 38 i mervärdesskattelagen samt på tillämpningspraxis som gäller dem. Biblioteksväsendet samt brand- och räddningsväsendet är däremot relativt noga avgränsade verksamhetsområden. Med fastigheter inom den allmänna förvaltningen avses fastigheter som används av kommunens eller samkommunens allmänna förvaltning, till exempel kommunhus. Dessutom täcker begreppet också andra fastigheter som betjänar förvaltningen inom kommunens och samkommunens olika sektorer. Skattefriheten omfattar också vissa fastigheter som används av kultur- och idrottsväsendet. För dessa sektorer föreslås skattefriheten gälla fastigheter som i regel kan karaktäriseras utgående från sina strukturella egenskaper och för vilka skattefriheten inte kan anses vara problematisk ur konkurrenssynvinkel. Skattefriheten gäller först och främst musei- och teaterfastigheter som används av kulturväsendet. Med teater avses konstformer som hör till scen- och operakonst och därmed jämförbar föreställningskonst, dock inte biograf- och motsvarande visningsverksamhet som det finns ett stort kommersiellt utbud av. Inom idrottsväsendet gäller skattefriheten simhallar och idrottsanläggningar. Med idrottsanläggningar avses friidrottsplaner liksom även fotbollsplaner och motsvarande utomhusanläggningar för lagsport inklusive byggnader och konstruktioner. Fastigheten ska före överlåtelsen ägas av kommunen eller samkommunen eller ett av dem ägt aktiebolag som äger och besitter fastigheter. Överlåtelsen är skattefri om fastigheten för ovan nämnda ändamål överlåts till ett aktiebolag som äger och besitter fastigheter och som ägs av en eller flera kommuner eller en samkommun. Skattefriheten gäller endast apportöverlåtelser där överlåtaren som vederlag får aktier i det mottagande bolaget. Skattefriheten gäller överlåtelser som hänför sig till fullföljandet av den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform. Skattefriheten ska således inte gälla vilka överlåtelser av fastighetsbestånd som helst som görs under den tid skattefriheten tillämpas, även om ovan nämnda krav på användning uppfylls, utan överlåtelsen ska även i sak hänföra sig till genomförandet av arrangemang som avses i lagen. Skattefriheten är tidsbestämd och gäller överlåtelser som sker under ramlagens giltighetstid, dvs. åren Temporär skattefrihet vid vissa strukturarrangemang inom utbildningen I 43 c i lagen om överlåtelseskatt bestäms om befrielse från överlåtelseskatt vid överlåtelse av fastigheter som används av yrkesläroanstalter och yrkeshögskolor. Skattefriheten gäller överlåtelse av fastigheter som ägs av en instans som bedriver verksamhet med tillstånd enligt yrkeshögskolelagen eller lagarna om yrkesutbildning till ett aktiebolag eller en förening eller stiftelse som bedriver sådan verksamhet för användning i enlighet med tillståndet. Detsamma gäller när en fastighet som använts av kommunens skolväsendes överlåts för yrkeshögskoleutbildning eller yrkesutbildning. När ett aktiebolag är förvärvare förutsätts att överlåtelsen sker i form av apportöverlåtelse mot aktier i det mottagande bolaget. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2006 5

6 Dessutom förutsätts att kostnaderna för den verksamhet som ordnas i fastigheten kan räknas till de kostnader som används som grund för finansieringen av verksamheten i fråga i enlighet med 19 och 20 i lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet. Avsikten är att skattefriheten inom yrkesutbildningen i huvudsak ska gälla överlåtelse av fastigheter som behövs för att ordna grundläggande yrkesutbildning. Ansökan om skatteåterbäring. Enligt regeringens proposition ska ansökan om skatteåterbäring lämnas in inom ett år från det att skatten betalades. Till ansökan ska fogas de berörda kommunernas utredning om hur överlåtelsen hänför sig till genomförandeplanen samt om användningen av fastigheten före och efter överlåtelsen. Till ansökan ska dessutom fogas utlåtande av kommunens revisor. Om ansökan har gjorts och utredning har lämnats om att villkoren för skattefri överlåtelse är uppfyllda redan innan skatten har betalats, kan skatteverket besluta att skatt inte ska betalas Kommunförbundet har föreslagit vissa preciseringar och ändringar i lagen. Vi återkommer till frågan i följande nummer av Kommunalekonomi när riksdagen godkänt lagen. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Verotilitykset Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2005 Beskattningen för skatteåret 2005 blev färdig i slutet av oktober Kommunerna har fått uppgifter om den verkställda beskattningen. Uppgifterna har också publicerats på skatteförvaltningens webbsidor, > Redovisningar till skattetagare. I tabellen presenteras utöver uppgifter om kommunalbeskattningen också kommunernas andelar av samfundsskatten. På inkomst- och kapitalinkomster betalas skatt till ett totalt belopp av miljoner euro. Kommunalskattens andel av beloppet är 55,03 procent, dvs miljoner euro. Eftersom den senast använda samfundsskatteandelen från 2005 var 55,60 procent tas 132,1 miljoner euro ut av kommunerna som rättelse, dvs. skillnaden mellan den samfundsskatt som influtit och den som redovisats. Kommunalskattens andel av förskottsåterbäringen är 834,1 miljoner euro. Debiteringsredovisningen görs i samband med redovisningen i november. Kommunalskattens andel av kvarskatten är 518,3 miljoner euro. Kommunerna får merparten av den i redovisningarna i januari och mars Kommunalskattens belopp ökade med 4,2 procent jämfört med året innan. Kommunernas samfundsskatteandel uppgår till cirka miljoner euro, vilket innebär en förändring på 12,4 procent jämfört med föregående år. Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2006 och 2007 I redovisningen i december rättas förskotten på den influtna kommunalskatten för 2006 så att den motsvarar uppgifterna från den verkställda beskattningen för Preliminärt uppskattas kommungruppens andel minska med 0,5 procentenheter. Kommungruppens och kommunernas fördelningsandelar blir klara i början av december. De nya samfundsskatteandelarna för 2007 tillämpas för första gången i februari Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2006

7 Grunderna för beräkning av de enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för skatteåret 2007 De enskilda kommunernas andel av samfundsskatten fastställs som medeltalet av de samfundsskatteandelar som beräknats utgående från uppgifterna för de två senast slutförda beskattningarna. De kommunvisa samfundsskatteandelarna för skatteåret 2007 beräknas alltså som ett medeltal av de andelar som baserar sig på uppgifterna för skatteåren 2004 och Beskattningen för skatteåret 2005 slutfördes , vilket innebär att skatteuppgifterna finns tillgängliga för båda de år som används i beräkningarna. Också motsvarande års uppgifter om företag och verksamhetsställen håller på att bli klara. Grunden för beräkning av skogsposten ändras Skogsposten i samfundsskatten har tidigare beräknats utgående från kommunernas rotprisinkomster som Forststyrelsen samlat in. Från och med början av 2006 samlas kommunvisa uppgifter inte längre in då den arealbaserade skogsbeskattningen upphör. Regeringen har därför överlämnat en proposition till riksdagen (RP 209/2006) där det föreslås att 13 i lagen om skatteredovisning ändras så att man som grund för beräkningen av skogsposten för enskilda kommuner och församlingar använder de bruttorotprisinkomster som har räknats ut per skogscentral. Rotprisinkomsterna ska fördelas på enskilda kommuner i förhållande till skogsmarksarealerna på dessa kommuners områden De nya bestämmelserna ska enligt förslaget tillämpas redan vid beräkningen av samfundsskatteandelarna för skatteåret 2007 Simulerade samfundsskatteandelar för år 2007 Förhandsuppskattningar av samfundsskatteandelarna år 2007 har publicerats på Kommunförbundets webbplats, > Kommunalekonomi > Beskattning. Dessa simulerade andelar har beräknats med hjälp av samfundsskattebeloppen och koncernförhållandena år 2005 och uppgifter ur Statistikcentralens företags- och arbetsställeregister år För skogsposternas del baserar sig de simulerade samfundsskatteandelarna helt på uppgifter från år De slutliga andelarna för 2007 beräknas och publiceras på skatteförvaltningens webbplats i december eller januari. Den slutliga samfundsskatteandelen för en enskild kommun kan avvika mycket från den simulerade andelen, särskilt i skogsdominerade kommuner. I detta skede används samfundsskatteandelarna för år 2006 i redovisningarna av samfundsskatten för skatteåret De slutliga kommunvisa andelarna för skatteåret 2007 beräknas i början av december och tas i bruk i januari Inkomstbeskattning Ändringar i skattelagstiftningen år 2007 Beskattningen av förvärvsinkomster Den tredje, dvs. den näst högsta, inkomstskattesatsen i statsbeskattningen sänks med en procentenhet och den högsta med en halv procentenhet. Den högsta gränsen i inkomstskatteskalan höjs med euro och den andra inkomstklassen i skalan slopas. År 2007 höjs inkomstgränserna i inkomstskatteskalan med en inflationsjustering på 2 procent. Förvärvsinkomstavdrag Maximibeloppet för förvärvsinkomstavdraget vid statsbeskattningen höjs från 157 till 400 euro. Höjningen av förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen och sänkningen i inkomstskatteskalan minskar kommunernas skatteintäkter med omkring 17 miljoner euro år Förlusten kompenseras genom att förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen sänks. Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen påverkas också av den tidigarelagda justeringen av kostnadsfördelningen på Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2006 7

8 185 miljoner euro och höjningen av det maximala beloppet för resekostnadsavdrag från till euro, vilket minskar kommunernas skatteinkomster med omkring 7 miljoner euro. Som kompensation för detta sänks maximibeloppet för förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen från till euro. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Årsanmälningar för 2006 Allmänt Årsanmälningarna för år 2006 ska i regel lämnas in senast den 31 januari Årsanmälan ska vara framme på skatteverket senast den sista inlämningsdagen. Den som inte kan lämna in årsanmälan inom den utsatta tiden kan ansöka om anstånd. Ansökan ska lämnas in hos hemkommunens skatteverk senast den sista inlämningsdagen för årsanmälan före tjänstetidens utgång. Mer information om ansökan om anstånd finns på skattestyrelsens webbtjänst > Årsanmälningsblanketter. Elektronisk årsanmälan är det snabbaste och enklaste sättet att lämna uppgifter. Läs mer om elektronisk anmälan på skattestyrelsens webbtjänst eller ring skatteförvaltningens servicenummer I Skattestyrelsens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter sägs att en arbetsgivare måste lämna årsanmälan elektroniskt via Tyvi-tjänsten om årsanmälan gäller över 40 arbetstagare. Detta gäller också kommunala arbetsgivare. Skatteverket kan påföra en försummelseavgift om uppgifterna lämnas på något annat sätt än vad Skattestyrelsen har bestämt. Uppgifter som lämnas på datamedier (t.ex. disketter eller cd-rom) skickas till Skattestyrelsen, Produktionscentralen, PB 265, JYVÄSKYLÄ Årsanmälningsuppgifterna kan också lämnas på de årsanmälningsblanketter som fastställts för år Blanketterna med anvisningar finns på skatteförvaltningens webbplats, > Årsanmälningsblanketter. Årsanmälan får inte göras på gamla blanketter eller som adb-utskrift. Skatteförvaltningen läser optiskt de årsanmälningar som kommer in på blanketter. För att den optiska läsningen ska lyckas är det viktigt att alla siffror och andra uppgifter antecknas tydligt och i rätta fält i enlighet med instruktionerna på blanketterna. Den optiska läsningen lyckas inte om blanketterna har kopierats. Årsanmälningsblanketterna ska skickas in till följande adress: Optisk läsning av årsanmälningar, PB 300, 00052, BESKATTNING Närmare upplysningar om årsanmälningarna ges på skatteförvaltningens servicenummer: Rådgivning till arbetsgivare Annan rådgivning angående årsanmälningar Försummelseavgift för utomstående uppgiftslämnare Alla personkunder får en förhandsifylld skattedeklaration som baserar sig på de årsanmälningsuppgifter som lämnats av utomstående. För försummelse av utomståendes skyldighet att lämna uppgifter kan den uppgiftsskyldige åläggas att betala försummelseavgift enligt 22 a i lagen om skatteförfarande. För att undgå försummelseavgift ska den uppgiftsskyldige se till att korrekta årsanmälningsuppgifter lämnas in till skatteförvaltningen inom utsatt tid. Man måste särskilt se till att alla personbeteckningar är rätt angivna. När försummelseavgiften fastställs beaktas också bland annat hur mycket uppgifter den uppgiftsskyldige ska lämna. Om tiotals uppgifter fattas eller är fel har det nämligen stor betydelse för uppgifterna i de förhandsifyllda skattedeklarationerna för många skattskyldiga. Försummelseavgiften 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2006

9 fastställs i hela hundra euro, vilket innebär att den lägsta avgiften är 100 euro. Mer information om försummelseavgiften finns på skatteförvaltningens webbplats, > Årsanmälningsblanketter. Specifikation av mottagare för arbetsgivarens årsanmälan En ny uppgift i specifikationen av mottagare är personalbiljett. Denna punkt kryssas för om arbetstagaren använt personalbiljett. I punkten Förmån från personalbiljett anges det belopp av arbetstagarens personalbiljett som betraktats som lön och den ersättning som tagits ut hos arbetstagaren. Kommunerna och samkommunerna ska uppge de avgifter som tagits ut på mötesarvoden för kommunala förtroendevalda (s.k. partiskatt). Avgiftsmottagaren ska dessutom för sin del ge motsvarande uppgifter till skatteförvaltningen om avgifter som den förtroendevalda själv har betalat direkt till mottagaren. Uppgifter om låglönestöd i årsanmälan En arbetsgivare som dragit av låglönestöd på eget initiativ ska i samband med årsanmälan före utgången av januari lämna de uppgifter som behövs för övervakningen av stödbeloppet. Uppgifterna lämnas per löntagare för varje månad för vilken stöd har dragits av. Uppgifterna som ska anges är utöver skatteslaget och individualiseringsuppgifterna om löntagaren den lön som utgör grunden för stödet eller den kalkylerade lönen för en deltidspensionär, det stödbelopp som avdragits och en försäkran om att kriteriet för heltidsarbete uppfylls. Uppgifterna kan lämnas antingen elektroniskt eller på blanketten Årsanmälan, Specifikation av låglönestöd per stödmånad (Veroh 7811r). Om arbetsgivaren inte lämnar stödspecifikationsuppgifterna eller om kriteriet för stödet inte uppfylls, återkräver skatteförvaltningen det felaktigt avdragna stödbeloppet. På stödet som återkrävs tillämpas samma bestämmelser som på försummelse att betala förskottsinnehållning. Också en försummelseavgift kan påföras till följd av felaktig eller bristfällig årsanmälan. Om arbetsgivaren har anställda som ger rätt till stödet men arbetsgivaren inte dragit av stödet på eget initiativ i månadsredovisningarna eller om förskottsinnehållningarna eller källskatterna inte räckt till för stödet, kan skatteförvaltningen betala det uteblivna stödet till arbetsgivaren i efterhand. För att få stödet i efterhand måste arbetsgivaren lämna in en ansökan hos hemkommunens skatteverk. Skatteförvaltningen kan betala stödet först när övervakningen för 2006 är slutförd. För att få stödet så snabbt som möjligt, lönar det sig för arbetsgivaren att på eget initiativ dra av stödbeloppet senast i samband med förskottsinnehållningarna på de löner som betalas för slutet av året. Mervärdesskatt Rättspraxis Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt beslut L 2532 (årsboken) tagit ställning till begreppet sedvanlig reklamgåva i mervärdesbeskattningen. En internationell koncerns finska dotterbolag hade som reklamgåva gett olika gåvor till bolagets kunder, varuleverantörer, sommararbetare och andra intressegrupper. Gåvornas värde varierade mellan 28 och 48 euro. Koncernskattecentralen hade verkställt efterbeskattningar och då inte godkänt några som helst gåvor som sedvanliga reklamgåvor, eftersom centralen hade ansett att anskaffningarna hade gjorts för representationsändamål. Enligt förvaltningsdomstolens beslut hade det i skattepraxis för sedvanliga reklamgåvor ansetts att det maximala värdet på sådana massgåvor är 25 euro och att endast gåvor med ett värde på mer än 25 euro om- Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2006 9

10 fattas av skatt på eget bruk. I det aktuella fallet hade bolaget alltså överklagat hos Högsta förvaltningsdomstolen endast i fråga om de gåvor som var dyrare än 25 euro. Begreppet sedvanlig reklamgåva har inte definierats i mervärdesskattelagen eller i förarbetet till lagen. Det finns inte heller mycket rättspraxis i frågan från mervärdesskattelagens tid. I mervärdesbeskattningen brukar begreppet tolkas utifrån den tolkning som gäller i allmänspråket, dvs. det är fråga om en gåva vars syfte är att göra reklam för bolagets affärsverksamhet. Reklamgåvor skaffas i större partier och mottagaren är inte känd vid anskaffningstidpunkten. Begreppen representationskostnader och representationsgåvor har inte heller definierats i mervärdesskattelagen eller i förarbetet till lagen. I motiveringarna till Högsta förvaltningsdomstolens beslut sägs att anskaffningen av reklamgåvor och överlåtelsen av dem har gjorts för bolagets behov och därmed varit förknippade med bolagets skattepliktiga affärsverksamhet på det sätt som avses i 102 i mervärdesskattelagen. Med beaktande av gåvoföremålens kvalitet, värde och antal liksom också till vem och i vilka sammanhang föremålen överlåtits, anser Högsta förvaltningsdomstolen att det inte är fråga om varor som används för representationsändamål enligt mom. 3 punkten i mervärdesskattelagen. Bolaget har därför rätt att dra av den mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset på de reklamvaror som bolaget skaffat och den mervärdesskatt som ska betalas för bolagets gemenskapsinterna varuförvärv. I artikel 5 punkt 6 i Europeiska gemenskapernas sjätte momsdirektiv sägs att Uttag som en skattskyldig person gör av varor i rörelsen för eget eller personalens privata bruk, eller överlåtelse därav utan ersättning, eller mer generellt sådana uttag för andra ändamål än rörelsen skall, då mervärdeskatten på varorna i fråga eller dessas beståndsdelar varit helt eller delvis avdragsgill, behandlas som leverans mot vederlag. Uttag som gjorts för att ge bort varuprov eller skänka bort gåvor av ringa värde inom ramen för den skattskyldiga personens rörelse skall dock inte behandlas på det sättet. Bestämmelsen i 21 i mervärdesskattelagen, som gäller eget bruk av vara, har trots olika ordalydelse samma sakinnehåll som artikel 5 punkt 6 i direktivet och ska därför tolkas på samma sätt som direktivet. Begreppet sedvanlig reklamgåva i 25 i lagen motsvarar i sak begreppet gåva av ringa värde i direktivet. Därför ska bolaget betala mervärdesskatt på överlåtelse av reklamgåvor utan vederlag till intressegrupper i enlighet med bestämmelserna om eget bruk av vara, om inte varorna kan anses vara sedvanliga reklamgåvor enligt 25 i mervärdesskattelagen, dvs. gåvor av ringa värde. I skattepraxis har man hittills i tillämpliga delar försökt tolka begreppen på ett enhetligt sätt i inkomstbeskattningen och mervärdesbeskattningen, så också begreppet sedvanlig reklamgåva. HFD kom ändå fram till att den praxis som tillämpas i inkomstbeskattningen inte som sådan kan tillämpas i mervärdesbeskattningen. HFD ansåg att gåvorna inte var av ringa värde enligt artikel 5 punkt 6 i direktivet och att de därmed inte heller var sådana sedvanliga reklamgåvor som avses i 25 i mervärdesskattelagen. Således skulle bolaget betala mervärdesskatt på överlåtelsen av gåvorna till sina intressegrupper i enlighet med bestämmelserna om beskattning av eget bruk. I det aktuella målet var en central fråga huruvida det värde på 25 euro som vissa skatteverk tillämpat i sin granskningspraxis kunde anses vara ett bindande kriterium för sedvanlighet. Enligt HFD:s beslut inverkar gåvornas kvalitet, anskaffningspris och värde på tolkningen av ringa värde. I beslutet betonades att varken 25 euro eller något annat penningvärde kan slås fast som övre gräns för en sedvanlig reklamgåva. Ringa värde ska enligt beslutet alltid ska tolkas från fall till fall. HFD:s beslut har inte på något avgörande sätt gjort momsbehandlingen av reklamgåvor klarare. Det är i varje fall klart att representationsgåvor inte berättigar till 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2006

11 avdrag, men att avdrag alltid kan göras för reklamgåvor. Om reklamgåvan inte är sedvanlig, dvs. inte är av ringa värde, ska skatt på eget bruk betalas. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna 2007 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna 2007 bestäms enligt beskattningen för år Förhandsuppgifterna per kommun har beräknats utgående från de slutliga uppgifterna om beskattningen (Skattestyrelsen ). I kalkylen har kommunsammanslagningar vid ingången av 2007 beaktats, förutom att Längelmäki kommuns andel inte delats upp mellan Jämsä och Orivesi (vid delningen används invånaruppgifter från slutet av oktober 2006, vilka inte var tillgängliga när kalkylen gjordes). Till övriga delar borde det inte ske några ändringar i inrikesministeriets beslut i december. Grunderna för hur utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster beräknas ingår i ändringen av statsandelslagen (1219/2005), som trädde i kraft i början av Den kommunvisa kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylen (IM/Kommunavdelningen , förhandsuppgift) baserar sig på följande uppgifter: Kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 4,2 %) Samfundsskatt euro (förändring + 12,30 %) Kalkylerad fastighetsskatt euro (förändring + 3,2 %) Grunder för kalkylen: Invånarantal (hela landet utom Åland) Genomsnittlig inkomstskattesats 18,30 % Genomsnittliga fastighetsskattesatser: - allmän 0,73 - stadigvarande bostad 0,28 - annan bostad 0,84 - kraftverk 0,73 (den allmänna skattesatsen används) - kärnkraftverk 0,73 (den allmänna skattesatsen används) - allmännyttiga samfund 0,39 - obebyggd byggplats 2,29 Kalkylerad skatteinkomst 2 747,66 euro/invånare Utjämningsgräns (91,86 %) 2 524,00 euro/invånare Utjämningstillägget utgörs av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst till fullt belopp. Utjämningsavdraget är 37 % av kommunens kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

12 Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisning och kultur. Beslutet fattas av inrikesministeriet, och varje ministerium sköter sin andel (betalar eller uppbär). Fördelningen ingår inte i de kommunvisa kalkylerna på Kommunförbundets webbplats, även om statsandelarna betalas med beaktande av utjämningen. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Den allmänna statsandelen och de uppgiftsrelaterade statsandelarna Det har inte kommit nya uppgifter angående den allmänna statsandelen och de uppgiftsrelaterade statsandelarna (se Kommunalekonomi 4/2006). Uppgifter om statsandelarna finns också på > Statsandelar > Statsandelarna De justerade koefficienterna för social- och hälsovården blir enligt uppgifter från social- och hälsovårdsministeriet klara i månadsskiftet november/december, varefter korrigerade kommunvisa statsandelar räknas ut. Priserna per enhet för undervisningsväsendet fastställs efter mitten av november så att kommunerna har tillgång till dem inom november månad. Priserna per enhet läggs troligen ut vecka 47 på utbildningsstyrelsens webbplats rahoitus. Utjämningskoefficienten i priset per enhet för den grundläggande utbildningen är 0, och för gymnasieutbildningen 0, Koefficienten för bibliotek är 0,9839 och för medborgarinstitut 0, Den preliminära finansieringsandelen per invånare för undervisnings- och kulturväsendet fastställs , och till dess måste en uppskattning användas (640 euro/invånare enligt statens budgetproposition, 637 euro/invånare enligt Kommunförbundets uppskattning). Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandel för skolavhoppare I statsbudgeten för 2007 ingår ett anslag för understöd som utöver den normala statsandelen beviljas för aktivering av skolavhoppare. Syftet med stödet är att stödja unga som riskerar att bli utan avgångsbetyg från grundskolan. Understödet förutsätter att budgeten godkänns. Verksamheten är begränsad och det är möjligt att få en statsandel på omkring euro per grupp (cirka 10 elever). Ansökan ska innehålla de utredningar som krävs och den ska tillställas undervisningsministeriet senast Ministeriet har gett närmare information om statsandelen och hur man ansöker om den i sitt brev Dnr 110/520/ Närmare upplysningar ges av utvecklingschef Najat Ourakrim Soivio (09) och direktör Eeva-Riitta Pirhonen vid undervisningsministeriet. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2006

13 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna I samband med propositionen om kommun- och servicestrukturreformen (RP 155/2006) ändras kommunindelningslagens bestämmelser om sammanslagningsunderstöd för kommunerna helt och hållet. Sammanslagningsunderstöd ska enligt förslaget beviljas kommunsammanslagningar som sker under åren För sammanslagningar år 2012 och 2013 blir understödet kännbart mindre än för sammanslagningar år 2008 eller Om flera kommuner går samman blir understödet också större än vid sammanslagning av två kommuner. Understödet betalas under tre år. Investerings- och utvecklingsunderstöden enligt den gällande lagen slopas. Om kommunsammanslagningarna medför förlorade statsandelar kompenseras förlusten till fullt belopp under fem års tid. Enligt den gällande lagen minskar stödet stegvis och upphör helt vid ingången av det sjätte året. I sammanslagningsunderstöd betalas en grunddel, en tilläggsdel som baserar sig på kommunernas antal och en förhöjning av grunddelen år 2008 och Gradering av understödet enligt tidpunkten för sammanslagningen Sammanslagningsunderstöd betalas endast till de kommuner som är verksamma efter förändringen i kommunindelningen, förutsatt att kommunernas antal minskar. Understödets grunddel och tilläggsdel betalas 1,8-faldigt, om sammanslagningen sker vid ingången av 2008 eller Om förändringen sker vid ingången av 2010 eller 2011 betalas grunddelen och tilläggsdelen 1,4-faldigt. Från och med ingången av 2012 och 2013 bestäms sammanslagningsunderstödet utan koefficienter. För kommunsammanslagningar som sker efter 2013 betalas inget understöd alls. Om sammanslagningsunderstödet går till flera kommuner fördelas understödet mellan kommunerna i förhållande till antalet invånare som övergår till respektive kommun. Som invånarantal används invånarantalet i början av det år som föregår sammanslagningsåret. Varje kommuns andel beräknas på det belopp som hade gällt om den upplösta kommunen helt hade införlivats med kommunen i fråga. Grunddelen Grunddelen i sammanslagningsunderstödet påverkas utöver tidpunkten för sammanslagningen också av invånarantalet i den nya kommunen och invånarantalet i de sammangående kommunerna utom den största. De kommuner som bildas genom sammanslagning behandlas i storleksklasserna över och under invånare. Därutöver indelas det sammanräknade invånarantalet för de sammangående kommunerna utom den största i tre storleksklasser enligt följande tabell: Invånarantal i den Invånarantal i de samman- Understöd nya kommunen gående kommunerna miljoner euro utom den största över över , ,60 under ,20 under över , ,50 under ,00 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

14 Tilläggsdel Sammanslagningsunderstödets tilläggsdel betalas om kommunernas antal minskar med minst två. Tilläggsdelen betalas alltså inte vid sammanslagningar som gäller endast två kommuner. Tilläggsdelen är 0,7 miljoner euro. Den växer med samma belopp för varje kommun som ingår i sammanslagningen. Koefficienterna för sammanslagningstidpunkten höjer också tilläggsdelens belopp. På så sätt utgör tilläggsdelen en stor del av sammanslagningsunderstödet vid sammanslagning av flera kommuner. Höjning av grunddelen Grunddelen kan höjas i vissa fall vid sammanslagningar år 2008 och Grunddelens belopp höjs med 100 euro per invånare bara i fråga om sådana kommuner som åren har beviljats understöd enligt prövning minst tre gånger. I höjningen av grunddelen används inte den koefficient på 1,8 som baserar sig på sammanslagningsåret. I beräkningen beaktas alltså bara invånarna i de kommuner som fått finansieringsunderstöd enligt prövning. Förhöjningen är maximalt en miljon euro, dvs. högst invånare beaktas. Tabell över bestämningen av sammanslagningsunderstödet I bilaga 1 finns en tabell med färdiga uträkningar av sammanslagningsunderstödet i olika fall. I tabellen ingår inte höjning av grunddelen. Av tabellen framgår sammanslagningsunderstödets totala belopp enligt sammanslagningsår, invånarantal och minskning i antalet kommuner. Den översta raden i tabellen gäller förändringar i kommunindelningen år 2008 och 2009, den mittersta år 2010 och 2011 och den understa år 2012 och Om sammanslagningen till exempel innebär att det blir en kommun mindre, sammanslagningen genomförs vid ingången av 2009, den nya kommunen får invånare och den sammangående kommun som inte är den största har invånare, är sammanslagningsunderstödet 7,20 miljoner euro (översta raden, rutan till vänster). Om sammanslagningen sker först år 2012 är understödets belopp 4 miljoner euro (den understa raden i rutan). Om till exempel den mindre kommunen har fått finansieringsunderstöd enligt prövning under tre gånger, blir understödets belopp euro mer om sammanslagningen sker år 2009 ( x 100 euro = euro, men enligt bestämmelsen om maximibelopp är förhöjningen bara euro). Om sammanslagningen sker år 2010 eller senare, betalas ingen förhöjning av grunddelen. Ersättning för förlorade statsandelar Om kommunsammanslagningen minskar statsandelarna beviljas den nya kommunen ersättning för de förlorade statsandelarna under det år då sammanslagningen träder i kraft och under de fyra därpå följande åren. Ersättningen betalas till fullt belopp under alla fem år. Beloppet sjunker inte såsom enligt den gällande lagen. Statsandelsförlusten räknas ut genom att de statsandelar som beviljats de sammangående kommunerna året före sammanslagningen jämförs med de statsandelar som hade beviljats den nya kommunen samma år. Om statsandelsgrunderna förändras under det år då kommunsammanslagningen träder i kraft, tillämpas de nya bestämningsgrunderna på året före sammanslagningen. När ersättningen räknas ut beaktas som statsandelar de kalkylerade statsandelarna, dvs. den allmänna statsandelen, de uppgiftsrelaterade statsandelarna för social- och hälsovård och undervisning- och kultur samt utjämningen av statsandelar på basis av kalkylerade skatteinkomster. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2006

15 Om ersättning betalas till flera kommuner fördelas ersättningen mellan kommunerna i förhållande till antalet invånare som övergår till respektive kommun. Som invånarantal används invånarantalet i början av det år som föregår sammanslagningsåret. Varje kommuns andel beräknas på det belopp som hade gällt om den upplösta kommunen helt hade införlivats med kommunen i fråga. Betalning av understöd och ersättning Sammanslagningsunderstödet betalas under tre år från och med sammanslagningsåret så att det under det första året är 40 procent och under de två följande åren 30 procent. Inrikesministeriet betalar understödet årligen före utgången av juni. Ersättningen för förlorade statsandelar betalas också årligen i juni i samband med sammanslagningsunderstödet. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Socialskyddsavgifter Sjukförsäkringsavgiften Kommunarbetsgivarens sjukförsäkringsavgift år 2006 är 2,06 procent av lönen. Enligt regeringens proposition (RP 112/2006) hålls avgiften på samma nivå år Det är ändå möjligt att regeringen överlämnar en ny proposition där det föreslås att avgiften nästa år sänks till 2,05 %. Folkpensionsavgiften Arbetsgivarens folkpensionsavgift höjs enligt förhandsuppgifterna med 0,003 procentenheter vid ingången av Kommunarbetsgivarens folkpensionsavgift är därmed 1,951 % av lönen år 2007 (år 2006: 1,948 %). Genom höjningen finansieras det inkomstbortfall som försöket med sänkning av arbetsgivarens socialskyddsavgift innebär för Folkpensionsanstalten. Befrielse från socialskyddsavgift i vissa kommuner Lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner (1200/2002) har gällt i Enare, Enontekis, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Salla, Savukoski, Sodankylä, Utsjoki och Övertorneå samt de så kallade A-skärgårdskommunerna, dvs. Houtskär, Iniö, Karlö, Korpo, Nagu och Velkua (försöksområde) från ingången av Lagen ändrades senast år 2005 då dess giltighetstid förlängdes från 2006 till utgången av Samtidigt utvidgades avgiftsbefrielsen så att den utöver privata arbetsgivare också gäller bland annat kommuner och samkommuner. Ett liknande försök med socialskyddsavgifter har också gjorts i landskapet Kajanaland Befrielsen från arbetsgivarens socialskyddsavgift föreslås från ingången av 2007 till utgången av 2009 utvidgas till följande kommuner: Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes, Rautavaara, och Valtimo. Även i dessa kommuner gäller avgiftsbefrielsen också kommunarbetsgivare. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

16 Arbetslöshetsförsäkringsavgifter Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringsavgift hålls på samma nivå som år 2006, dvs. 0,75 procent av lönen vid en lönesumma på upp till euro och 2,95 procent av lönen för den överstigande delen. Också de försäkrades arbetslöshetsförsäkringsavgift blir den samma som i år, dvs. 0,58 procent. Arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för 2007 fastställdes av social- och hälsovårdsministeriet Pensionsavgifter Pensionsavgift för arbetstagare I anslutning till arbetspensionsreformen har 53 år fyllda och äldre arbetstagare från och med år 2005 betalat högre pensionsavgift än de som är yngre än 53 år. Enligt statens budgetförslag stiger pensionsförsäkringsavgiften för arbetstagare under 53 år till 4,4 procent (4,3 procent år 2006) och pensionsförsäkringsavgiften för 53 år fyllda till 5,6 procent (5,4 procent år 2006). Den höjda avgiften gäller dock inte dem som är födda före De kommunala arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift blir då omkring 4,7 procent av lönen (4,6 procent år 2006). Social- och hälsovårdsministeriet fastställer pensionsavgifterna för arbetstagare senast i december. KomPL-avgift Enligt den verksamhets- och ekonomiplan för åren som delegationen för Kommunernas pensionsförsäkring fastställt är målet att hålla pensionsavgifternas struktur och nivå sådana att de inte sporrar till att överföra pensionsskyddet till andra system och att pensionsavgifternas struktur stöder en senareläggning av pensioneringen. För att uppnå detta mål beslutade delegationen att ersätta självriskavgifterna från ingången av 2006 med en förtidspensionsutgiftsbaserad avgift och att ändra bestämningen av den pensionsutgiftsbaserade avgiften från ingången av KomPL-avgiften består av - en lönebaserad avgift - en förtidspensionsutgiftsbaserad avgift (förtidsavgift) och - en pensionsutgiftsbaserad avgift. Kommunernas pensionsförsäkring har i sitt cirkulär 3/2006 gett kommunerna information om KomPL-betalningsandelarna år Lönebaserad avgift Arbetsgivarens lönebaserade avgiftsprocent är den samma för alla medlemssamfund. Kommunernas pensionsförsäkring uppskattar att arbetsgivarens lönebaserade avgift år 2007 är 16,5 procent av lönesumman (17,1 procent år 2006). Detta procenttal innehåller inte arbetstagarens andel. Observera att Kommunernas pensionsförsäkrings uppskattning för löntagarnas del baserar sig på nivån år Om löntagarnas pensionsavgift ändå stiger enligt social- och hälsovårdsministeriets förslag ändras förmodligen arbetsgivarens KomPL-avgifter i syfte att förenhetliga dem med pensionsavgifterna inom den privata sektorn. Förtidsavgift Den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften (förtidsavgiften) baserar sig på pensionsutgifterna för de pensioner som ligger till grund för förtidsavgiften och som börjat löpa under betalningsåret och de två år som föregår detta. I den slutliga av- 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2006

17 giften för år 2007 beaktas dock endast pensionsutgifterna för de pensioner som börjat löpa under åren 2006 och Förskotten baserar sig normalt på de pensioner som betalats ut under de två år som föregår betalningsåret. På grund av övergångsperioden finns endast pensionsutgiften år 2006 tillgänglig vid beräkningen av förskottet år År 2007 beräknas förtidsavgiftens totala belopp uppgå till omkring 99 miljoner euro, vilket är cirka 0,8 procent av lönesumman. Förtidsavgiftens storlek meddelas till medlemssamfunden i januari 2007 samtidigt som Kommunernas pensionsförsäkring skickar fakturorna i eurobelopp. Avgiften anges per verksamhetsenhet så att den vid budgeteringen och bokföringen kan hänföras till rätt uppgift. Samma utskrift av förskotten och den slutliga avgiften finns på Arbetsgivarnas extranet på Kommunernas pensionsförsäkrings webbplats ( Det är mest ändamålsenligt att budgetera förskottsavgiften som ett belopp i euro, om möjligt enligt uppgift. Förtidsavgiften för små arbetsgivare avviker från den allmänna förtidsavgiften enligt det beslut som Kommunernas pensionsförsäkrings delegation fattade Vilka arbetsgivare som räknas som små bestäms årligen utifrån lönesumman. Gränsen går vid ungefär 50 anställdas årliga lönesumma. År 2006 är gränsen euro. Summan höjs med en lönekoefficient som fastställs årligen. Förtidsavgiften för små arbetsgivare beräknas utgående från de sammanräknade förtidspensionerna för samtliga små arbetsgivare och ställs i relation till lönesumman. Eftersom de små arbetsgivarna betalar förtidsavgiften solidariskt, kommer avgiften att tas ut också av de arbetsgivare som under året inte haft en enda arbetstagare som avgått med en sådan pension som ger upphov till förtidsavgift. På detta sätt fördelas avgiften jämnt på varje år och man undviker oskäliga avgifter när någon går i förtida pension. Den pensionsutgiftsbaserade avgiften I enlighet med den verksamhets- och ekonomiplan som Kommunernas pensionsförsäkrings delegation fastställt hänförs den totala avgiftens stegring på 0,2 procentenheter till den pensionsutgiftsbaserade avgiften. Vidare förflyttas avgiftens tyngdpunkt i enlighet med finansieringsstrategin från lönerna till pensionsutgifterna med 0,3 procentenheter. Den pensionsutgiftsbaserade avgiften stiger då med sammanlagt 0,5 procentenheter. Den pensionsutgiftsbaserade betalningsandelen kan preliminärt budgeteras genom att det sammanräknade beloppet av de pensionsutgiftsbaserade förskottsfakturorna för år 2006 multipliceras med 1,12. För enskilda medlemssamfund kan till exempel upplösning av eller utträde ur en samkommun påverka förtidsavgiftens belopp. Vid budgetering av den pensionsutgiftsbaserade avgiften är det bra att komma ihåg att endast löpande pensionsutgifter som uppstått före år 2005 inverkar på bestämningen av avgiften. På avgiftens storlek inverkar alltså inte lönekostnaderna för år 2007, och man kan inte påverka avgiftens belopp genom personallösningar under det året. Det finns därför anledning att bereda sig på avgiften med ett belopp som inte har samband med lönerna år Det uppskattade totalbeloppet av avgiften kan reserveras som en summa eller fördelas enligt uppgift. För detta ändamål sänds i samband med fakturorna för den pensionsutgiftsbaserade avgiften en utskrift om fördelningen av avgiften uppgiftsvis. Samma utskrift av förskotten och den slutliga avgiften finns på Arbetsgivarnas extranet på Kommunernas pensionsförsäkrings webbplats. För att underlätta tillämpningen av upphovsprincipen enligt uppgift har Kommunernas pensionsförsäkring fogat summorna per verksamhetsenhet till de personförteckningar som ligger till grund för den pensionsutgiftsbaserade avgiften. Som verksamhetsenhet räknas verksamhetsenheten i personens sista anställning, så avgiften riktas inte helt rätt i alla situationer, men upphovsprincipen uppfylls klart bättre än vid en fördelning av avgiften i relation till lönerna. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

18 Total KomPL-avgift Den genomsnittliga totala KomPL-avgiften inom kommunsektorn år 2007 beräknas uppgå till 28,53 procent. När man från detta avdrar arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift på cirka 4,7 procent blir arbetsgivarens genomsnittliga KomPL-avgift 23,83 procent. Medlemssamfundets verkliga arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. SPL-pensionsavgift Den allmänna totala SPL-avgiften för 2007 är 25,20 procent. Genom att subtrahera arbetstagarens genomsnittliga pensionsavgift på 4,7 procent (= den uppskattade avgiftsprocenten för arbetstagare som inte fyllt 53 år multiplicerad med koefficienten 1,07) får man arbetsgivarens allmänna SPL-pensionsavgift, som blir 20,50 procent (år ,76 procent). För varje kommunal arbetsgivare med anställda inom SPL-systemet har Statskontoret fastställt en preliminär pensionsavgiftsprocent som år 2007 varierar mellan 24,28 och 29,78 beroende på kommun. Arbetsgivarens avgift får man genom att dra av 4,7 procentenheter. Statskontorets beslut har sänts till kommunerna. Arbetsgivarens slutliga pensionsavgiftsprocent för år 2007 fastställs våren KAPL- och KoPL-avgifterna slopas Lagstiftningen om arbetspension för löntagare inom privata sektorn ändras då en ny lag om pension för arbetstagare (ArPL) träder i kraft Kommunala anställningar som försäkrats enligt KaPL eller KoPL meddelas fr.o.m till Kommunernas pensionsförsäkrings anställningsregister, och pensionsavgifterna för dessa anställningar bestäms från ingången av 2007 enligt bestämmelserna för KomPL-avgifter. I bilaga 2 anges kommunarbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter för Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Kommunernas pensionsförsäkring: inspektionschef Jarmo Helminen fornamn.efternamn@keva.fi tfn Regeringen föreslår ändrade bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen om en ändring av kommunallagen. I propositionen föreslås att kommunallagen ska innehålla bestämmelser om kommunkoncerner och kommunala affärsverk. Dessutom föreslås undantag från tillämpningen av bestämmelsen om samfundsjäv i förvaltningslagen. Lagen avses träda i kraft våren Bestämmelserna om koncernbokslut och dess tilläggsuppgifter ska första gången tillämpas 2009, när bokslutet och verksamhetsberättelsen för 2008 upprättas. I kommunallagen definieras kommunkoncernen och kommunkoncernens styrning förtydligas genom bestämmelser om fördelningen av behörighet och uppgifter beträffande koncernen mellan kommunens olika organ och tjänstemannaledning. En 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2006

19 kommun med dottersamfund som bedriver affärsverksamhet ska upprätta ett koncernbokslut med koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys samt noter till dessa. Koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys behöver dock inte upprättas om dottersamfundens sammanlagda omsättning eller motsvarande avkastning under såväl den räkenskapsperiod som har gått ut som under den omedelbart föregående räkenskapsperioden har understigit euro. Koncernresultaträkning och koncernfinansieringsanalys ska emellertid alltid upprättas om det sammanlagda värdet av dottersamfundens balansräkningar för såväl den räkenskapsperiod som har gått ut som den omedelbart föregående räkenskapsperioden har överstigit en tredjedel av kommunkoncernens balansvärde den räkenskapsperiod som föregick den räkenskapsperiod som har gått ut. Ett undantag föreslås från bestämmelsen om samfundsjäv så att en person inte är jävig på den grunden att personen eller en närstående till honom eller henne är medlem av styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ i ett kommunalt affärsverk, kommunens dottersamfund eller en samkommun eller är verkställande direktör i något av dessa eller innehar motsvarande ställning. Personen i fråga ska ändå vara jävig om det är fråga om ett ärende där kommunens och det ovan nämnda affärsverkets eller samfundets intressen står i strid med varandra eller där en opartisk behandling av ärendet förutsätter att personen i fråga inte deltar i behandlingen av ärendet. I lagen definieras begreppet kommunalt affärsverk samt föreskrivs om grunderna för ett kommunalt affärsverks förvaltning, verksamhet och ekonomi. Ett kommunalt affärsverk ska kunna bildas för affärsverksamhet eller en uppgift som ska skötas enligt företagsekonomiska principer. Med kommunalt affärsverk avses antingen affärsverk som en kommun eller en samkommun bildat ensam eller som flera kommuner bildat enligt den så kallade värdkommunsmodellen eller affärsverkssamkommuner som kommuner och samkommuner bildat tillsammans. Kommunala affärsverk ska fortfarande utgöra en del av kommunen eller samkommunen och inte vara självständiga juridiska personer och bokföringsskyldiga. Ett kommunalt affärsverk som fungerar som en affärsverkssamkommun ska däremot vara en självständig juridisk person och bokföringsskyldig. I fråga om en affärsverkssamkommuns förvaltning och ekonomi tillämpas bestämmelser som avviker från övriga samkommuner. Regeringspropositionen finns på Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Bokföringsanvisningar Utlåtande av kommunsektionen Utlåtande 76/2006 (bilaga 3) Utlåtande om ökning och användning av en samkommuns egen fond En samkommun för ett sjukvårdsdistrikt har bett om ett utlåtande om ökning och användning av en utbildningsfond. I den stadga som fullmäktige godkänt för fonden finns bestämmelser om ökning av fonden. Enligt stadgan ökas fonden genom fullmäktiges beslut i samband med bokslutet genom att man överför erhållna medel i form av specialstatsandel som under räkenskapsperioden ännu inte använts för forskning, erhållna medel för medicinsk och annan forskning, vilka under räken- Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

20 skapsperioden ännu inte använts för detta ändamål samt oanvända nettointäkter från utbildningsevenemang och liknande och andra motsvarande poster. Det är fråga om en frivillig fond med allmän täckning där medlen ingår i de allmänna finansieringstillgångarna. Den sökande önskade få ett utlåtande i följande frågor: - är de fondöverföringar i samband med bokslutet som nämns i begäran om utlåtande förenliga med god bokföringssed, - kan fondöverföringar respektive fondanvändning behandlas som förändringar i fonden till nettobelopp i bokslutet, när man fastställer en fondöverföring som i regel möjliggörs av räkenskapsperiodens resultat, och - kan man i de fall som nämns i begäran om utlåtande anse att fondöverföringar är förenliga med god bokföringssed, om räkenskapsperiodens resultat blir negativt eller mindre än överföringarna till fonderna eller mindre än nettobeloppet för fondöverföringarna och fondanvändningen? Kommunsektionens utlåtande Bokföringen av medel som erhållits för speciella ändamål ska granskas å ena sidan utgående från förutsättningarna för bokföringen av inkomster och å andra sidan utgående från förutsättningarna för fondering. Medel som erhållits för den egentliga verksamheten bokförs enligt realiseringsprincipen som intäkt under den räkenskapsperiod då inkomsten konstateras vara slutligt erhållen. Övriga andelar av medlen bokförs som resultatreglering eller erhållet förskott. Det har ingen betydelse för intäktsföringen att samkommunen avser att överföra en andel motsvarande denna inkomst från räkenskapsperiodens resultat till en fond. I sökandens fall innebär det att man i förskott erhållit medel i form av specialstatsandel för forskningsverksamhet eller för medicinsk e.d. forskning för vilka det ännu inte uppstått motsvarande utgifter. De oanvända medlen bokförs då bland resultatregleringar på balansräkningens passiva sida. De bokförs inte i sin helhet som inkomster för betalningsåret, utan endast till den del som det uppstått utgifter för forskningsprojektet i relation till de uppskattade totala utgifterna för forskningsprojektet eller projekten. Inkomster av den egentliga verksamheten kan inte överföras direkt till kommunens eller samkommunens egen frivilliga fond. Till en egen fond kan överföras medel från resultaträkningen högst till ett belopp som motsvarar räkenskapsperiodens överskott, oberoende av vad fondens stadga säger om ökning av fonden. Det är också möjligt att göra en överföring till fonden ur överskott från föregående räkenskapsperioder eller ur kapitalet i andra fonder. Fullmäktige beslutar om en överföring. De egna frivilliga fondernas kapital i balansräkningen är inte en post som har karaktären av anslag mot vilken man kan bokföra utgifter. Fonden används för det ändamål som anges i stadgan. Anslagen ska tas med i kommunens eller samkommunens budget. En användning av fonden bokförs i resultaträkningen som en minskning av fonden och tas upp i balansräkningen som en minskning av fondens kapital. I den sökandes fall kunde den nettointäkt som eventuellt uppkommer av utbildningsverksamheten fonderas, men högst till ett belopp som motsvarar överskottet för räkenskapsperioden. Man kan i regel inte öka reserveringsmöjligheterna i bokslutet utöver överskottet i räkenskapsperiodens resultat genom att upplösa en fond. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, p. (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2006