Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Transkript

1 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala avbytarenheter Bokföringsanvisningar Ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremien Hansel avstår från kommunal upphandling Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2004 1

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1400 kpl Upplaga 1400 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka> Katsaukset ja selvitykset>kuntatalous- tiedote >Handelsplats>Informationsblad och utredningar Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall INNEHÅLL Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 3 Det allmänna ekonomiska läget Den kommunala ekonomin Skattefrågor 6 Förfallodagar för fastighetsskatten och kvarskatten Ändring i momsbeskattningen av personalmåltider Preciseringar i momsbeskattningens faktureringsbestämmelser Basserviceprogrammet 8 Statsandelsreformen 10 Statsandelarna år Statsandelsreformen skjuts upp med ett år Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster Den allmänna statsandelen Statsandelarna för social- och hälsovården Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet Finansieringsunderstöd enligt prövning 17 Utredningar av understöd för 2003 Ansökan om understöd år 2004 Nya lokala avbytarenheter 18 Bokföringsanvisningar 19 Utlåtande om kriterier för prestationsprincipen och om behandling av en investeringsutgift i tablån över budgetutfallet (Kommunsektionens utlåtande 64/ ). Momsbehandling och bokföringspraxis för anslutningsavgifter fr.o.m Ändringar i arbetslöshetsförsäkringspremien 23 Hansel avstår från kommunal upphandling 24 Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2004 (bilaga 2) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl , md (bilaga 6b) Basserviceprogrammet (bilaga 7) Statsandelarna år 2004 (bilaga 8) Utlåtande om kriterier för prestationsprincipen och om behandling av en investeringsutgift i tablån över budgetutfallet (Kommunsektionens utlåtande 64/ ). (bilaga 9) Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring (kommunsektionens utlåtande 65/ ) (bilaga 10) Sida Toimittaneet / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2004

3 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Det allmänna ekonomiska läget Totalproduktionen i vårt land ökade i fjol med 1,9 %. Enligt finansministeriets prognoser kommer produktionsvolymen att öka med 2,7 % i år. Också andra prognosinstitut har tagit fram tillväxtprognoser av i stort sett samma storleksklass. Den rådande allmänna uppfattningen är att totalproduktionens tillväxttakt kommer att öka jämfört med i fjol, men bland annat till följd av det osäkra världsläget väntas tillväxten under de närmaste åren bli mindre än under tidigare uppgångsperioder. Konsumentprisindex steg i fjol med 0,9 %. I år väntas stegringstakten fortsättningsvis avta. Det är till och med möjligt att konsumentpriserna i genomsnitt inte stiger alls i år. Den internationella inflationen väntas fortfarande vara låg, men uppskattningen är osäker. Mycket beror på hur världsmarknadspriset på råolja utvecklas. Tillsvidare har inflationstrycket i Finland varit rätt svagt. Den sänkta alkoholskatten medför lägre konsumentpriser. Också den sänkta räntenivån ger lägre konsumentprisindex i år. Nästa år beräknas konsumentprisindex stiga med cirka 1,5 %. Inflationstakten kommer att öka särskilt om det väntade kostnadstrycket realiseras och räntenivån stiger. Arbetslöshetsnivån har under de senaste åren legat på omkring nio procent. I år väntas den sjunka något. Regeringens centrala mål att höja sysselsättningsnivån har tillsvidare inte börjat uppfyllas. Arbetslöshetsnivån väntas sjunka nästa år, eftersom behovet av arbetskraft i serviceyrken ökar. Huruvida sysselsättningen förbättras beror också på företagens lönsamhetsutveckling och utsikterna för efterfrågan på deras tjänster. Bilaga 1 innehåller uppskattningar av hur de totalekonomiska variabler som är särskilt viktiga för kommunalekonomin utvecklas under åren Uppgifterna och beräkningarna baserar sig på finansministeriets konjunkturprognos. Finansministeriets konjunkturöversikt 1/2004 finns på finansministeriets webbsidor, > Ekonomiska utsikter och ekonomisk politik. En ekonomisk översikt finns på de finska sidorna under Talousnäkymät ja -politiikka. Prognoserna baserar sig på de uppgifter om nationalräkenskaperna som Statistikcentralen publicerade i februari Via finansministeriets ingångssida hittar man också ramarna för statsfinanserna , där bland annat den ekonomiska utvecklingen, finanspolitiken och basserviceprogrammet granskas. Som bilaga medföljer totalekonomiska prognoser och antaganden för Bilaga 2 innehåller beräkningar av hur de viktigaste ekonomiska variablerna kommer att utvecklas Prognoserna har gjorts upp av olika institut som utarbetar prognoser för ekonomin som helhet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/04 3

4 Den kommunala ekonomin Enligt den förfrågan som Kommunförbundet utförde i april uppgick kommunernas (exklusive Åland) sammanlagda årsbidrag enligt bokslutet 2003 till cirka 1,2 miljarder euro. Årsbidraget försvagades kännbart jämfört med året innan. Som helhet räckte årsbidragen inte helt till att täcka avskrivningarna. År 2003 hade cirka sjuttio kommuner negativt årsbidrag; enligt bokslutet 2002 var de omkring fyrtio. Årsbidragets vägda medeltal per invånare var i fjol cirka 230 euro, medan det föregående år var 380. Skillnaderna mellan kommunerna mätt i årsbidrag krympte igen en aning. Kommunernas och samkommunernas sammanlagda årsbidrag uppgick år 2003 till omkring 1,5 miljarder euro, medan det år 2002 var 2,3 miljarder. Den svaga ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn berodde helt enkelt på mindre skatteinkomster och en snabb ökning av verksamhetsutgifterna. Trots att årsbidraget försvagades kännbart i fjol hölls investeringarna i anläggningstillgångar på så gott som samma höga nivå som året innan. Investeringarna finansierades med internt tillförda medel, genom inkomster från försäljning av anläggningstillgångar och genom minskat rörelsekapital och större upplåning. Resultaten av Kommunförbundets bokslutsförfrågan kan inom kort studeras i detalj på Kommunförbundets webbsidor: > Kommunförbundets sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Aktuellt eller Kommunalekonomisk statistik. Kommunernas och samkommunernas lönesumma ökade i fjol med omkring 4,5 %, dvs. en aning långsammare än året innan. Den inkomstpolitiska uppgörelsen för och åtgärdsprogrammet för utveckling av det kommunala lönesystemet höjer kommunsektorns lönesumma med cirka 3 % under vardera avtalsåret. Under 2004 beräknas lönesumman stiga med i snitt cirka 4 % till följd av avtalsenliga förhöjningar, löneglidningar, strukturella förändringar och ökningar i personalstyrkan. Den inkomstpolitiska avtalsperioden går ut i februari I det här skedet är det inte klart om man får till stånd ett nytt inkomstpolitiskt avtal. Nästa år beror den allmänna inkomstnivåns utveckling på vilka lönehöjningar, löneglidningar och strukturella faktorer som avtalas. Det kalkylerade antagandet för inkomstutvecklingen inom kommunsektorn 2005 är att den följer samma utveckling som det allmänna förtjänstnivåindexet. Som prognos för den allmänna utvecklingen kan ses den genomsnittliga förhöjningen på cirka 3,5 procent under de senaste åren. Dessutom höjs lönerna till följd av åtgärderna för utveckling av det kommunala lönesystemet. Den kommunala lönesummans utveckling beror utöver inkomstnivån på hur personalstyrkan och personalstrukturen utvecklas. Personalstyrkan väntas växa då kommunerna får fler skyldigheter och servicebehovet ökar. Kommunernas svaga ekonomi väntas ändå begränsa personalökningen. Bilaga 3 beskriver hur vissa faktorer som inverkar på lönesumman inom kommunsektorn har utvecklats under Kommunernas och samkommunernas socialförsäkringsavgifter 2004 har behandlats i de föregående numren av Kommunalekonomi (5/2003 och 1/2004). 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2004

5 I det här skedet har vi inte tillgång till uppgifter om socialförsäkringsavgifterna för KTAPL-avgiften väntas också nästa år stiga med 0,3 procentenheter, men inget beslut har ännu fattats om hur höjningen ska fördelas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. I ramarna för statsfinanserna presenteras bland annat uppskattade arbetsgivaravgifter för kommunerna Dessa siffror kan användas som utgångspunkt i till exempel beredningen av budgetar och ekonomiplaner. De uppskattade arbetsgivaravgifterna kan ändå ändras när förslagen till nya avgiftsgrunder tas upp i statens budgetmangling. Vi kommer att informera om socialförsäkringsavgifterna i senare informationsblad, så snart vi fått uppgifter om förändringarna. Bilaga 4 innehåller uppgifter om kommunarbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år Kommunernas skatteredovisningar minskade med fyra procent år Kommunalskatteredovisningarna ökade till följd av större skatteunderlag och högre skattesatser, men minskade på grund av förändringar i skatteavdragen och tidsförskjutningar i redovisningarna. Kommunernas andel av samfundsskatten minskade markant till följd av mindre samfundsskatteandelar och tidsförskjutningar. I år beräknas kommunalskatteredovisningarna minska ytterligare. Förvärvsinkomsterna kommer att stiga med cirka fyra procent, men skatteunderlaget minskar på grund av ändringar i skatteavdragen. Tidsförskjutningen i redovisningarna inverkar inte på de influtna beloppen i samma utsträckning som i fjol. Kommunalskatteredovisningarna uppgår i år till cirka 11,7 miljarder euro. År 2005 beräknas redovisningarna öka med omkring 5 procent. Skatteunderlaget växer i takt med lönesumman, men det finns en risk att skatteavdragen utvidgas som en del av den inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen. Vid uppskattning av den influtna kommunalskatten för 2005 har eventuella ändringar i skattegrunderna inte beaktats. I år är en smärre tillväxt är att vänta i kommunernas samfundsskatteinkomster och tillväxten beräknas tillta något nästa år. Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna beror på hur det väntade uppsvinget i den internationella ekonomin inverkar på företagens resultatutveckling och det allmänna sysselsättningsläget. Skattegrunderna har inte heller avgjorts. Bilaga 5 beskriver hur kommunernas skatteinkomster utvecklats enligt inkomstslag under Siffrorna baserar sig på Kommunförbundets skatteprognosram som uppdaterades i februari och på ändringar som gjordes då ramarna för statsfinanserna godkändes. Ramen ska enligt planerna uppdateras efter ekonomi- och skatteprognosdagen i Helsingfors Bilaga 6a och 6b innehåller en resultaträkning och finansieringskalkyl för kommunerna och samkommunerna enligt uppgifter från Statistikcentralen. Siffrorna i resultaträkningen och finansieringskalkylen för 2003 baserar sig på Statistikcentralens förhandsuppgifter om kommunernas och samkommunernas bokslut och på Kommunförbundets enkät och uppskattningar. Uppgifterna för 2004 är uppskattningar av Kommunförbundet. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2004 5

6 Skattefrågor Förfallodagar för fastighetsskatten och kvarskatten Förfallodagar för fastighetsskatten Den första raten av fastighetsskatten för 2004 ska betalas senast den 2 september 2004 och den andra raten senast den 4 november Förfallodagar för kvarskatten Den första raten av stats-, kommunal- och kyrkoskatten samt de försäkrades sjukförsäkringspremier som debiteras för skatteåret 2003 ska betalas senast den 2 december 2004 och den andra raten senast den 2 februari Mervärdesskatt Ändring i momsbeskattningen av personalmåltider Skattestyrelsen har gett anvisningar (Dnr 312/40/2004, ) om ändringar i momsbeskattningen av personalmåltider. Skattestyrelsens beslut (2920/32/2003, ) om de grunder som ska iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2004 inverkar också på momsbeskattningen av personalmåltider. Vid bedömning av om man skall tillämpa bestämmelserna om försäljning av tjänster eller bestämmelsen om beskattning av eget bruk iakttas kostförmånsbeloppen i naturaförmånsbeslutet. Om priset på måltiden är minst lika stort som det belopp som fastställts i beslutet, är det fråga om försäljning av en måltid och inte eget bruk av en tjänst. Enligt 11 i naturaförmånsbeslutet är värdet på en kostförmån 4,70 euro per måltid om summan av de direkta kostnader som för anskaffning av förmånen åsamkats arbetsgivaren och momsen på dessa kostnader uppgår till minst 4,70 euro och högst 7,90 euro. Om summan understiger 4,70 euro eller överstiger 7,90 euro, anses förmånens värde vara detsamma som summan av de direkta kostnaderna och momsen på dessa kostnader. Ändringen jämfört med de tidigare naturaförmånsbesluten är att fr.o.m beaktas inte längre momsen på de indirekta kostnaderna när man räknar ut förmånens värde. Om måltider överlåts vederlagsfritt eller om vederlaget är betydligt lägre än det gängse värdet, är det fråga om eget bruk av en tjänst och som skattegrund betraktas de direkta och indirekta kostnaderna för tillredning av måltiden. Enligt Skattestyrelsens anvisning (3841/40/97) kan den skattskyldige om han så önskar betrakta 22 procent av de direkta kostnaderna som beloppet av de indirekta kostnaderna. Enligt naturaförmånsbeslutets 13 1 moment betraktas som penningvärde för kostförmån för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande anstalt i samband med anstaltsmåltid 3,53 euro per måltid. Värdet av kostför- 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2004

7 mån som personalen i en skola, ett daghem eller en motsvarande inrättning får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 2,82 euro per måltid. Enligt bestämmelsens 2 moment betraktas som penningvärdet av den kostförmån som personalen på hotell- och restaurangbranschen erhållit 4,00 euro per måltid. Anvisningen om ändringen i momsbeskattningen av personalmåltider finns på skatteförvaltningens webbsidor, Preciseringar i momsbeskattningens faktureringsbestämmelser Nya faktureringsbestämmelser trädde i kraft Ändringarna gäller bl.a. skyldigheten att utfärda en faktura, begreppet faktura, vilka uppgifter fakturan ska innehålla, elektronisk fakturering och förvaring av fakturor. Skattestyrelsen har genom en ny anvisning (Dnr 357/40/2004, ) kompletterat sin anvisning från (Dnr 1731/40/2003) om kraven på fakturan i momsbeskattningen. I skattestyrelsens nya anvisning betonas att rekommendationerna och exemplen i anvisningen liksom i anvisningen är avsedda som hjälp för den skattskyldige. Till exempel då säljaren till kommunen överlåter momsfria tjänster och varor som avser hälso- och sjukvård samt socialvård kan säljaren som alternativa anteckningar använda MomsL 34, 36, 37 eller 130a. De framlagda rekommendationerna och exemplen är inte heller uttömmande. I fakturor i vilka det är tillräckligt att använda de mindre strikta kraven på innehåll och även i alla andra fakturor får det finnas mera information än vad bestämmelserna förutsätter. Till exempel en hotellfaktura på högst euro behöver inte innehålla köparens namn (övernattarens arbetsgivares namn) men får innehålla övernattarens (arbetstagarens) namn. Skattestyrelsen preciserar också frågor som gäller fördelning av kostnader och vidaredebitering. Om företaget lägger sitt eget arvode till det vidaredebiterade beloppet anser Skattestyrelsen inte att det är frågan om vidaredebitering av kostnader utan försäljning. På försäljningen tillämpas bestämmelserna om försäljning av varor och tjänster. Förfarandet i fråga om fördelningen av kostnader tillämpas inte på vidareförsäljning av varor och tjänster utan endast på fördelning av kostnader. Den nya anvisningen om momsbeskattningens faktureringsbestämmelser finns i sin helhet på skatteförvaltningens webbsidor, Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2004 7

8 Basserviceprogrammet Det första basserviceprogrammet godkändes i anslutning till beslutet om ramar för statsfinanserna. Genom programmet förbättras möjligheterna till samverkan och dialog mellan staten och kommunerna. Positivt i basserviceprogrammet är en helhetsgranskning av den offentliga ekonomin, minskad sektorfokusering, förstärkning av kommunernas inkomstbas, tillväxt i statsandelarna, höjda samfundsskatteandelar för kommunerna och återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar. I februari förhöll sig Kommunförbundet fortfarande mycket kritiskt till utsikterna att få till stånd ett gemensamt basserviceprogram. Det var svårt att nå enighet om tillräcklig finansiering, sektorministeriernas listor på utvecklingsobjekt var överdimensionerade i förhållande till de ekonomiska förutsättningarna och det fanns brister i granskningen per kommungrupp och region. Alldeles i slutskedet beslutade regeringen att frångå den nuvarande justeringen av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten senast från början av Det första basserviceprogrammet är en helhet där vardera parten har kompromissat. Som helhet betraktat stärker regeringens beslut ändå den kommunala ekonomin från och med 2005 och enligt KUTHANEK:s prognoser räcker det totala årsbidraget till för att täcka nettoinvesteringarna år 2008 i kommunsektorn. Prognosen har presenterats mera detaljerat i tidningen Kuntalehti nr 6/2004. I basserviceprogrammet ingår många projekt vars kostnadseffekter bedömts endast i bristande utsträckning eller inte alls. Till dessa delar kommer verkningarna att preciseras i samband med beredningen av basservicebudgeten för Kommunförbundets åsikt har under hela processens gång varit att kommunerna inte bör påbördas en enda ny uppgift eller skyldighet utöver vad som redan slagits fast. Dessutom borde också de nuvarande skyldigheterna ses över. Beredningen och innehållet i basserviceprogrammet presenteras mera detaljerat i tidningen Kuntalehti nr 7/2004. Statens rambeslut och basserviceprogrammet finns också på Kommunförbundets webbsidor, > Kommunförbundets sakkunnigtjänster >Kommunalekonomi. Nedan basserviceavsnittet så som det står i ramarna för statsfinanserna Balansen och förutsägbarheten inom finansieringen av kommunernas uppgifter och åtaganden förbättras genom ett basserviceprogram som utarbetas mellan staten och kommunerna och som gäller hela regeringsperioden samt genom en årlig basservicebudget som hänför sig till detta program. I basserviceprogrammet uppskattas utgifterna för och inkomsterna av kommunernas uppgifter och åtaganden enligt kommungrupp samt åtgärderna för att balansera utgifterna och inkomsterna. Dessutom behandlas frågan om huruvida den utjämnade skatteinkomsten är tillräcklig för finansieringen av den lagstadgade servicen. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2004

9 I basserviceprogrammet granskas kommunernas verksamhetssätt och effektivitet samt behovet av sådana strukturella reformer med vilka lönsamheten och effektiviteten kan ökas. Det beräknas att kommunernas finansiella ställning försvagas ännu 2004, men att den kommer att stärkas tydligt från och med Kommunernas årsbidrag bedöms stiga från 1,2 miljarder euro innevarande år till 2,1 miljarder euro Kommunernas årsbidrag på nivån för hela landet räcker dock inte under de första årena av ramperioden ännu till för finansiering av de beräknade nettoinvesteringarna om ca 2,15 miljarder euro. I ramarna för statsfinanserna har man berett sig på betydande ökningar av statsbidragen. Ökningarna av statsbidragen grundar sig på de ytterligare satsningar på förbättring av social- och hälsovårdstjänsterna samt utbildningstjänsterna om vilka beslutades i samband med regeringsprogrammet och på justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. De statsbidrag som ingår i kommunernas basservicebudget kommer under ramperioden att öka med ca 655 miljarder euro i jämförelse med I anslutning till justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna har man i ramarna berett sig på ett tillägg till statsandelarna om sammanlagt 295 miljoner euro. Justeringen enligt fullt belopp om 290 miljoner euro inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (grundar sig på kostnaderna 2002) och 5 miljoner euro inom undervisningsministeriets förvaltningsområde (grundar sig på kostnaderna 2003) periodiseras i lika stora poster på fyra år från och med Periodiseringen förutsätter att lagstiftningen ses över. Regeringen har beslutat föreslå att lagstiftningen om statsandelarna permanent ändras så att den nuvarande lagstadgade justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna som skall göras bestämda år slopas senast vid ingången av Ärendet bereds och verkningarna av ändringen beaktas i samband med revideringen av statsbidragssystemet. Avsikten är att en indexhöjning som är 75 % av höjningen enligt fullt belopp görs i statsandelarna Indexhöjningen ökar statsandelarna med 145 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel är 130 miljoner euro. Statsandelarna för har i ramarna beräknats enligt prisnivån år I anslutning till det nationella hälsovårdsprojektet och utvecklingsprogrammet för det sociala området finns det beredskap att höja statsandelarna inom kommunernas driftsekonomi med sammanlagt 308 miljoner euro När ökningarna i budgeten för 2004 beaktas, ökar statsandelarna med sammanlagt ca 400 miljoner euro. Av de separata medlen för utvecklingsprojekt inom social- och hälsovården har dessutom reserverats 30 miljoner euro per år för utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvården och ca 20 miljoner euro för utvecklingsprojekt inom det sociala området. Verkningarna av den morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever som i enlighet med regeringsprogrammet inleds 2004 liksom också av stödet för skolresor för elever inom förskoleundervisningen omfattar hela år 2005 och medför en ökning av statsandelarna med 30 miljoner euro. När ökningarna om Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2004 9

10 25 miljoner euro år 2004 beaktas, finns det beredskap att anvisa sammanlagt 55 miljoner euro per år för morgon- och eftermiddagsverksamheten och stödet för skolresor i anslutning till förskoleundervisningen. Dessutom anvisas tilläggsfinansiering för grundskolornas anskaffning av bredbandsanslutningar. Antalet elever inom förskole- och grundundervisningen minskar med elever före utgången av ramperioden, varav följer en inbesparing om ca 90 miljoner euro i statsandelar fram till år Stödprogrammet för inlärning i arbetet fortsätter. Avsikten är att anslagen för läroavtalsutbildningen skall kvarstå på den höjda nivån för Avsikten är också att anslagen för byggande av skolor skall kvarstå på den nuvarande nivån om ca 70 miljoner euro. Avsikten är att för sammanslagningsunderstöd till kommunerna och för investeringsstöd som främjar sammanslagning av kommuner anvisas på årsnivå ca 35 miljoner euro och för understöd enligt prövning till kommunerna 30 miljoner euro. Ett djupgående strukturellt samarbete mellan kommunerna stöds i ändringsfasen. Bestämmelserna om sammanslagningsunderstöd till kommunerna och försök med stöd för investerings- och utvecklingsprojekt ändras så att de sporrar till strukturella förändringar som förbättrar produktiviteten. Grunderna för beviljande av finansieringsunderstöd enligt prövning ändras så att färre kommuner än nu kommer att beviljas understöd och en plan över åtgärder i syfte att stabilisera ekonomin kommer att förutsättas av kommunerna. Verkningarna av sänkningen av samfundsskattesatsen i samband med reformen av företags- och kapitalinkomstbeskattningen på kommunernas skatteinkomster, uppskattningsvis 100 miljoner euro, kompenseras till fullt belopp genom att kommunernas andel av samfundsskatten höjs från och med I syfte att stärka finansieringen av basservicen bereds en höjning av gränserna för fastighetsskatten. Likaså bereds en ändring av praxis när det gäller klientavgifterna inom social- och hälsovården så att utvecklingen i kostnaderna för servicen beaktas i avgifterna. Bilaga 7 Rambeslutet kap. 7: Basserviceprogrammet Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Reijo Vuorento, tfn (09) , Statsandelsreformen Det finanspolitiska ministerutskottet beslutade ändra tidsplanen för beredningen av statsandelsreformen. Motiveringen är att regeringen i samband med statens rambeslut beslutat föreslå att lagstiftningen om statsandelarna permanent ändras så att den nuvarande lagstadgade justering av kostnadsför- 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2004

11 delningen mellan staten och kommunerna som skall göras bestämda år slopas senast vid ingången av Ärendet bereds och verkningarna av ändringen beaktas i samband med revideringen av statsbidragssystemet. Reformberedningen har fått respit till slutet av 2004, då de behövlig lagförslagen ska vara klara. Det nya systemet ska börja gälla vid ingången av För tillfället är det inte klart hur man ska kunna frångå den nuvarande principen om kostnadsfördelning. Det kan vara svårt att ändra förfarandet, eftersom det är fråga om en mycket viktig princip som enligt Kommunförbundets uppfattning också måste behandlas ur grundlagssynpunkt. Andra frågor som tas upp i beredningen av statsandelsreformen: beaktande av flyttningsöverskott eller flyttningsunderskott i den allmänna statsandelen fastighetsskattens ställning i utjämningen på basis av skatteinkomster hur den kalkylerade skatten för kraftverk bestäms i utjämningen höjning av de undre och övre gränserna för de lagstadgade fastighetsskattesatserna (eller slopande av de övre gränserna) mindre betydelse för sjukfrekvenskoefficienten (koefficient för de kalkylerade utgifterna inom hälso- och sjukvården) slopande av eller mindre betydelse för sysselsättningskoefficienten ( dagvårdskoefficienten ), SHM föreslår att den bibehålls beaktande av antalet gravt handikappade som en ny faktor inom social- och hälsovården ändring av den fjärrortskoefficient som baserar sig på fjärrortstillägg i lönerna inom social- och hälsovårdssektorn så att den motsvarar fjärrortskoefficienten i den allmänna statsandelen slopande av den koefficient som baserar sig på antalet arbetslösa (arbetslöshetsgraden beaktas fortsättningsvis) slopande av utjämningen av stora kostnader inom barnskyddet i samband med ovanstående föreslås antalet omhändertaganden av barn och unga bli en ny faktor slopande av skolnätsfaktorn (små skolor) som påverkar priset per enhet inom den grundläggande utbildningen eller tillämpning av den endast i mycket glest befolkade kommuner (3 olika modeller) elever med främmande språk som modersmål som ett nytt kriterium beaktande av mängden ämnesstudier (slutförda kurser) vid beräkningen av antalet studerande beaktande av parallella studier vid gymnasiet och inom yrkesutbildningen beaktas när antalet studerande bestäms resultatbaserad finansiering som en del av den kalkylerade finansieringen för den yrkesinriktade utbildningen slopande av indelningen i bosättningsstrukturgrupper för medborgarinstituten ändring av priset per enhet för sommaruniversitet så att det baserar sig på driftskostnaderna slopande av den nuvarande indelningen i bosättningsstrukturgrupper för biblioteken; nytt förfarande i stället justering av priserna per enhet för teatrar, orkestrar och museer enligt kostnadsutvecklingen Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

12 slopande av statsandelarna för anläggningskostnader för enskilda projekt inom yrkesutbildningen och beaktande av avskrivningar i priserna per enhet (garantibelopp under övergångsperioden) nivåjusteringar och årliga indexjusteringar för kultur- och idrottsväsendet, kommunernas ungdomsarbete och den grundläggande konstundervisningen (FM motsätter sig) Finansministeriet och Kommunförbundet anser att undervisningsministeriets förslag till nya bestämmelser för yrkeshögskolor i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet inte ska avskiljas från det övriga revideringsarbetet utan att den eventuella revideringen bör genomföras enligt samma tidtabell som den övriga statsandelsreformen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Statsandelarna år 2005 Statsandelsreformen skjuts upp med ett år Regeringens finanspolitiska ministerutskott har enats om att skjuta upp statsandelsreformen med ett år, dvs. till Förslaget om att den nuvarande justeringen av kostnadsfördelningen ska slopas kommer då att ingå i reformen. Statsandelarna för 2005 bestäms enligt det system som gäller nu. Statsandelarna baserar sig utöver regeringsprogrammet på följande handlingar: Ramarna för statsfinanserna (Statsrådet ) Basserviceprogrammet (Statsrådet ) Den kommunala ekonomin (Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning ). Statsandelarna enligt kommunernas bokföringspraxis ökar med 272 miljoner euro jämfört med år Följande faktorer har då beaktats: en fjärdedel av justeringen av kostnadsfördelningen 74 miljoner euro 2,3 procent som indexjustering (75 % av en full justering) 130 miljoner euro andra höjningar av statsandelarna, netto 68 miljoner euro Tillsvidare finns nästan inga noggrannare uppgifter att tillgå om statsandelarna I genomsnitt skulle statsandelarna stiga med ungefär 5,7 procent. Detta skulle i snitt innebära en nettoökning på cirka 52 euro per invånare. De kommunvisa statsandelarna har inte uppskattats. Kommunerna väntas inte få några särskilda nya uppgifter år Arbetet med det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet och socialvårdsprojektet fortgår. 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2004

13 Statsandelarna för morgon- och eftermiddagsverksamhet och förskoleskjutsar höjs med 30 miljoner euro jämfört med i år, då verksamheten utvidgas till att gälla hela året. Nedan behandlas ändringarna för de olika förvaltningsområdena mer ingående. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster 2005 baserar sig på den verkställda beskattningen för skatteåret Beskattningen slutförs och då klarnar beloppen för den kommunalskatt som ska betalas, samfundsskatten och fastighetsskatten. De enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för skatteåret 2003 räknas ut genom att medeltalet av andelarna för 2000 och 2001multipliceras med den influtna samfundsskatten för skatteåret Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster blir klar först när beskattningen slutförts. Enligt Kommunförbundets prognos stiger den kommunalskatt som ska betalas med 2,6 procent, medan samfundsskatten sjunker med 14,5 procent och fastighetsskatten stiger med 4,7 procent. Eftersom beskattningen för 2003 ännu inte är färdig, kan man för de enskilda kommunerna endast uppskatta beloppet av den kommunalskatt som ska betalas och fastighetsskatten. Kommunernas andel av den influtna samfundsskatten har uppskattats till miljoner euro. Det har inte gjorts några kommunvisa beräkningar över utjämningen. Följande grunder används i utjämningskalkylen för 2005: invånarantalet (hela landet exklusive Åland ) genomsnittlig inkomstskattesats 18,04 genomsnittliga fastighetsskattesatser: allmän 0,70 stadigvarande bostad 0,27 annan bostad 0,82 kraftverk 1,39 kärnkraftverk 2,20 allmännyttiga samfund 0,39 obebyggd byggplats 2,19 kalkylerad skatteinkomst euro/invånare utjämningsgräns (90 %) euro/invånare De slutliga uppgifterna om den kalkylerade kommunalskatten för 2003 och den samfundsskatt som ska betalas blir tillgängliga när beskattningen för 2003 slutförts Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

14 Vid utbetalningen av statsandelar fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisnings- och kultur. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen uppgår i år till i genomsnitt 27,64 euro/invånare. Vid beräkning av den allmänna statsandelen 2005 kan man använda beloppet per invånare år 2004 och de tillägg för särförhållanden som beräknats för detta år. I verkligheten är det genomsnittliga beloppet cirka 20 euro (statsandelsnedskärning på 7,53 euro per invånare). Statsandelarna indexjusteras med 2,3 procent, vilket är 75 % av det fulla beloppet. Det har inte gjorts några kommunvisa kalkyler. Statsandelarna för social- och hälsovården Statsandelarna för social- och hälsovården inom ramen för basservicebudgeten höjs med cirka 217 miljoner euro jämfört med i år. Per invånare beräknat är höjningen i genomsnitt 42 euro. I statsandelarna har då beaktats en fjärdedel av justeringen av kostnadsfördelningen, en indexjustering på 2,3 % (75 % av det fulla beloppet) och övriga statsandelstillägg enligt följande: indexjusteringen och justeringen av kostnadsfördelningen 151 miljoner euro hälso- och sjukvårdsprojektet 75 miljoner euro socialvårdsprojektet 35 miljoner euro övriga tillägg 7 miljoner euro avdrag -51 miljoner euro Statsandelarna för social- och hälsovården skärs ner till ett belopp som motsvarar de försäkringsersättningar som kommer att betalas till kommunerna med anledning av det permanenta beslutet om totalt kostnadsansvar inom trafik- och olycksfallsförsäkringen. Utöver indexförhöjningen och justeringen av kostnadsfördelningen höjs statsandelarna för social- och hälsovården med 66 miljoner euro netto. Kommunvisa statsandelar har inte beräknats. Statsandelshöjningarna för 2005 genomförs genom att de statsandelsgrunder som baserar sig på åldersgrupper höjs i proportion till de nationella kalkylerade kostnaderna per åldersgrupp. För hälso- och sjukvårdsprojektet och socialvårdsprojektet höjs statsandelsprocenten (effekten är cirka en procentenhet). 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2004

15 De nuvarande statsandelsgrunderna enligt åldersgrupp ( /invånare): Åldersgrupp Socialvård ( /invånare) Hälso- och sjukvård ( / invånare år 2003 år 2004 år 2003 år åringar 4 214, ,02 523,99 538, åringar 301,46 307,91 596,14 612, åringar 561,64 571, , , åringar 3 288, , , ,77 85 år fyllda 9 287, , , ,85 Övriga nuvarande kalkylerade grunder ( /invånare): år 2003 år 2004 Enligt antal arbetslösa 384,36 391,28 Enligt arbetslöshetsgrad 35,09 35,72 Enligt sjukfrekvens 260,12 264,80 Kommunens finansieringsandel ( /invånare) Finansieringsandel per invånare 1 544, ,42 Övriga grunder: Arbetslöshetsprocent 12,0 % 11,6 % Invånarantal Statsandelsprocent 28,06 % 31,82 % Statsandelen för social- och hälsovård får man genom att multiplicera finansieringsandelen per invånare med invånarantalet och subtrahera resultatet från kommunens kalkylerade kostnader. Som invånarantal för år 2005 används invånarantalet vid årsskiftet 2003/2004. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamheten inom ramen för basservicebudgeten höjs med cirka 73 miljoner euro inklusive samkommunernas finansiering. I statsandelarna har då beaktats en fjärdedel av justeringen av kostnadsfördelningen, en indexjustering på 2,3 % (75 % av det fulla beloppet) och övriga statsandelstillägg enligt följande: indexjustering och justering av kostnadsfördelningen 50 miljoner euro statsandel för morgon- och eftermiddagsverksamheten 25 miljoner euro statsandelen för förskoleskjutsar 5 miljoner euro övriga tillägg 10 miljoner euro minskningar (bl.a. minskat elevunderlag) 17 miljoner euro Statsandelarna till kommunerna ökar med ca 41 miljoner euro netto. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

16 Finansieringen till samkommuner bestäms utgående från priset per enhet och investeringstillägg (elevantalet gånger priset per enhet). Statsandelen till kommunerna bestäms som skillnaden mellan statsandelsgrunderna (antalet elever/studerande gånger priset per enhet) och kommunens finansieringsandel per invånare. Resultatet kan också vara negativt, varvid kommunen ska betala det negativa beloppet till staten (betalning enligt faktura två gånger om året). Eftermiddagsverksamheten och förskoleskjutsarna gäller år 2005 hela året och statsandelen ökar därför för dessa verksamheter. Statsandelen för eftermiddagsverksamheten är cirka 450 euro per elev Priset per enhet för förskoleundervisning beräknas enligt kommunens pris per enhet för grundläggande utbildning. År 2005 utgör grunden 91 procent. I övrigt bestäms priserna per enhet på samma sätt som tidigare. För 2005 görs en så kallad tvåårsutjämning på basis av de faktiska kostnaderna för I och med att justeringen av kostnadsfördelningen sprids på fyra år minskar priserna per enhet med cirka fyra miljoner euro. Exempelvis beräknas priserna per enhet för den grundläggande undervisningen på nytt utgående från kostnadsgrunden år 2003, där periodiseringen av kostnadsfördelningen beaktas (formlerna för den grundläggande undervisningen ändras). Priserna per enhet, kommunens finansieringsandel och statsandelens belopp måste uppskattas enligt grunderna för Innan beslut fattats om priserna per enhet och finansieringsandelen fastställts kan en uppskattning göras enligt följande, med priserna per enhet för 2004 och uppskattningen av finansieringsandelen för 2005 som grund: - Om den struktur som ligger till grund för priserna per enhet (t.ex. grundskolenätet och mängden special- och handikappundervisning) i stort sett hålls oförändrad kan man till det nuvarande priset per enhet i detta skede lägga en indexjustering på 2,3 %. - Om det sker väsentliga förändringar i strukturen borde priserna per enhet beräknas/uppskattas på nytt enligt 2004 års formler, grunder och koefficienter men med 2005 års förändrade struktur (t.ex. beräkning av priset per enhet för den grundläggande utbildningen med formlerna för 2004). För att få en uppskattning för år 2005 höjer man därefter det beräknade priset per enhet med en indexförhöjning på 2,3 %. - Elevantalet uppskattas till ett så korrekt genomsnitt/vägt genomsnitt som möjligt. - Det är skäl att iaktta försiktighet eftersom kalkylerna endast kan ge ett ungefärligt resultat. Finansieringen för finansåret beräknas t.ex. inom den grundläggande utbildningen enligt det genomsnittliga antalet elever för finansåret och året innan. Inom övrig verksamhet beräknas finansieringen enligt det vägda medeltalet av antalet studerande i januari och september under finansåret. Kommunens finansieringsandel per invånare för 2005 påverkas av indexjusteringen på 2,3 procent och ändringarna i statsandelsgrunden (år 2003 är nytt år som bildar kostnadsbas). Den uppskattade finansieringsandelen bildas enligt följande: 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2004

17 Kalkyl över finansieringsandelen år 2004 år 2005 (preliminär) (uppskattning) Kalkylerade kostnader (milj. ) kommunernas andel (ca 43 %) investeringstillägg Sammanlagt (milj. ) Kostnader per invånare ( /invånare) 470, skjutsar och tilläggsutbildning 6,389 6,536 inbesparingar från 90-talet 115, ,812 Sammanlagt ( /invånare) 592, ,348 Kommunens finansieringsandel ( /inv.) 592,14 614,00 Ökning jämfört med året innan (%) 1,99 3,7 När statsandelarna för 2005 bestäms används invånarantalet (årsskiftet 2003/2004). Vid uppskattningen av den kommunvisa statsandelen kan statsandelsrapporten 6VOS för statsandelarna år 2004 användas som hjälpmedel. Det som då ska beaktas är det uppskattade elevantalet för nästa år, förändringar i invånarantalet och de uppskattade priserna per enhet. Finansieringsandelen per invånare dras av. Strukturen på statsandelskalkylen 6VOS för i år finns i bilaga 8. Ur strukturen plockas de delar som gäller kommunens verksamhet och de korrigeras med antalet prestationer/invånare, priser per enhet och finansieringsandelen per invånare år 2005 (koefficienten för förskoleundervisningen 0,91, statsandelen för morgon- och eftermiddagsverksamheten 450 euro, uppskattning av finansieringsandelen 614 euro). Någon indexjustering görs inte i beloppen per invånare för grundläggande konstundervisning, kultur, idrott, ungdomsarbete, teatrar eller läroavtal inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Päivi Rajala, tfn (09) , Finansieringsunderstöd enligt prövning Utredning om understöd som beviljats 2003 De kommuner som beviljats finansieringsunderstöd enligt prövning år 2003 har fått ett brev från inrikesministeriet (SM /Ha-43) daterat Enligt brevet ska kommunerna inom april månad ge inrikesministeriet en ut- Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

18 redning om hur kommunen följt villkoren för beviljande och användning av finansieringsunderstöd enligt 13 statsandelslagen. Villkoren innebär att - understödet inte får förorsaka en lika stor ökning av sådana driftsoch investeringsutgifter som kommunen själv har beslutanderätt i - understödet bör användas för att sanera kommunens ekonomi - kommunen ska tillställa inrikesministeriet en utredning över hur ovan nämnda villkor uppfylls och vilka åtgärder som vidtagits för balansering av ekonomin. Utredningen inverkar på beviljandet av finansieringsunderstöd för år Villkoren beskrivs noggrannare i inrikesministeriets brev. Överinspektör Ville Salonen vid inrikesministeriet besvarar frågor om utredningen. Ansökan om understöd 2004 Finansieringsunderstöd enligt prövning för 2004 ska sökas senast För att behandlingen ska påskyndas kommer inrikesministeriet antagligen liksom förut be att få ansökningarna redan före utgången av juni. Vänligen skicka också en kopia av ansökningen till Kommunförbundet, som ger ett eget utlåtande i frågan. Enligt 13 lagen om statsandelar till kommunerna kan understöd beviljas en kommun som i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer vilka påverkar behovet av stöd beaktas också lokala särförhållanden. För beviljande och användning av understödet kan inrikesministeriet ställa villkor som gäller sanering av kommunens ekonomi. I år finns det 48,068 miljoner euro att fördela i understöd. Inrikesministeriet väntas skicka ett brev om ansökningen av understödet i maj. Av ansökan ska framgå de grunder som kommunen vill åberopa. Också de bilageuppgifter som begärs ska skickas in. Cirka hundra kommuner kan beviljas understöd. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Inrikesministeriet: Ville Salonen, tfn (09) Nya lokala avbytarenheter De nya lokala enheterna för lantbruksföretagarnas avbytarservice har inlett sin verksamhet i början av De lokala enheterna minskade från tidigare 218 till Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2004

19 Avbytarservicen administreras av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA), som har ingått uppdragsavtal med de administrerande kommunerna. De lokala enheterna och de administrerande kommunerna finns på LPA:s webbplats, >Lomitus/Lomituksen hallinto. Genom större enheter än tidigare vill man trygga en bättre lagstadgad avbytarservice också i framtiden. Avtal ingås endast med den administrerande kommunen. Finansieringen av administrationen och verksamheten styrs direkt till den administrerande lokala enheten (kommunen). Den lokala enheten svarar för verksamheten i alla kommuner som hör till enheten. Enligt avbytarsystemet är den administrativa personalen och avbytarna anställda hos den lokala enheten. Största delen av personalen i de kommuner där ansvaret för servicen upphört har övergått i de nya lokala enheternas tjänst. Kommunala arbetsmarknadsverket ger närmare upplysningar i frågor som berör personalens ställning. Närmare upplysningar: Finlands Kommunförbund: Jouko Heikkilä, tfn (09) , Arbetsmarknadsverket: Merja Ailus, tfn (09) , LPA: Tauno Jouhtimäki, tfn (09) Bokföringsanvisningar Utlåtande om kriterier för prestationsprincipen och om behandling av en investeringsutgift i tablån över budgetutfallet (kommunsektionens utlåtande 64/ ). En samkommun har bett bokföringsnämndens kommunsektion ge ett utlåtande om hur anskaffningsutgiften för apparatur som hör till anläggningstillgångar skall behandlas i tablån över budgetutfallet och om kriterierna för bokföring av utgiften enligt prestationsprincipen. I det aktuella fallet periodiserades anskaffningsutgiften för apparaturen på två år. Bokföring av en anskaffningsutgift enligt prestationsprincipen Enligt Kommunsektionens utlåtande är kriteriet för bokföring av anskaffningsutgiften enligt prestationsprincipen den tidpunkt då mottagningsinspektionen utförs, såvida man inte kommit överens om att förfoganderätten övergår vid någon annan tidpunkt. Om förfogande- eller äganderätten övergår vid en senare tidpunkt än mottagningsinspektionen är bokföringskriteriet antingen besittnings- eller förfoganderättens övergång, beroende på vilkendera som sker först. Förskottsbetalningar på anskaffningsutgiften bokförs enligt kontantprincipen på prestations- eller förfallodagen. Förskottsbetalningar för projekt som periodiseras på två eller flera år upptas i bokslutet som förskottsutgifter. I bokföringen för det senare anskaffningsåret upptas dessa förskottsbetalningar och en Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

20 eventuell slutrat som anskaffningsutgift i den post dit de hör bland anläggningstillgångarna i balansräkningen. Anskaffningsutgiften avskrivs enligt plan från och med den tidpunkt då apparaten tas i bruk. Behandling av anskaffningsutgiften för en investering i finansieringskalkylen och tablån över budgetutfallet Förskottsbetalningar på anskaffningsutgifter för anläggningstillgångar tas i bokslutet upp som investeringsutgift i finansieringskalkylen och i investeringsdelens tablå över budgetutfallet. Förskottsbetalningar på apparaturanskaffningar som periodiseras på två eller flera år och en eventuell slutrat upptas som investeringsutgift i bokslutet för respektive betalningsår. Utlåtandet 64/ finns i sin helhet i bilaga 9. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Momsbehandling och bokföringspraxis för anslutningsavgifter fr.o.m Förändringar i momsplikten för anslutningsavgifter Högsta förvaltningsdomstolens (HFD) beslut L 257 (årsboken) är ett viktigt prejudikat som medför förändringar i momsbehandlingen av anslutningsavgifter som kan överföras men inte återbäras. HFD ansåg att sådana anslutningsavgifter som distributionsnätens och fjärrvärmenätens innehavare tar ut och som kan överföras men inte återbäras utgör vederlag för försäljning av skattepliktiga tjänster. Därför skall mervärdesskatt betalas för sådana avgifter för anslutning till distributionsnätet och fjärrvärmenätet. Beslutet avviker från HFD:s tidigare avgörande från 1995 (HFD L 5303) enligt vilket anslutningsavgifter som bokförts i anslutningsavgiftsfonden betraktades som kapitalplaceringar för vilka ingen mervärdesskatt skulle betalas. Det nya avgörandet ska enligt Skattestyrelsens anvisning (Dnr 350/40/2004) tillämpas fr.o.m , alltså inte retroaktivt. HFD:s avgörande tillämpas också på sådana avgifter för anslutning till tele-, vattenlednings-, avlopps- och kabeltv-nätet eller motsvarande vilka inte kan återbäras. Mervärdesbeskattningen av anslutningsavgifter som både kan överföras och återbäras följer vedertagen praxis. De bokförs som kapitalplaceringar i kommunens balansräkning som en egen post under främmande kapital och för dem betalas ingen mervärdesskatt. HFD:s nya avgörande inverkar inte på behandlingen av anslutningsavgifter i inkomstbeskattningen, där anslutningsavgifter som kan överföras men inte återbäras alltså fortsättningsvis är skattefria. 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2004