Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro"

Transkript

1 5/ Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per år Julkaisija Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1400 kpl Upplaga 1400 st Painopaikka/Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Hel-singfors Tilaushinnat Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av infobladet. Lisätilaukset 67,28 euroa/v/kpl (400 mk). Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra årsprenumerationer à 67,28 euro (400 mk) kan beställas av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Infobladet finns också på Kommunförbundets webbsidor /palvelut /kuntatalous /Service /Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt/Ansvarspersoner Martti Kallio Sisko Myöhänen Toimittaneet/Sammanställt av Raija Haaja ISSN x INNEHÅLL Skattefrågor 3 Skatteuppgifter för år 2000 Redovisningarna av kommunalskatt för skatteåret 2001 Kommunernas utdelning av samfundsskatten år 2002 (RP 130/2001 rd) Lag om skatteskalorna för 2002 (RP 116/2001 rd) Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen stiger år 2002 (RP 117/2001 rd) Begreppet skatteöre slopas (RP 182/2001 rd) Beskattningskostnader och deras fördelning (RP 182/2001 rd) Bättre information till kommunerna om hur grunderna för utdelningen av samfundsskatt bestäms (RP 182 och 179/2001 rd) Brister i beskattningsintygen i skatteförslagen för år 2000 Elektronisk anmälan via Internet Uppgifter om lån och räntor 2001 till skatteförvaltningen Mervärdesskatteärenden Kalkylerad återbäring 10 Statsandelarna år Allmänt Utjämning av skatteinkomster Allmän statsandel Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet Lagförslag i anslutning till statsbudgeten för år Bokföringsanvisningar 18 Hur arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte behandlas i bokföringen Bokföringen av skatteinkomster Euro i bokföringen Socialförsäkringsavgifter år Olycksfallsskydd för närståendevårdare och dem som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 23 Olycksfallsskydd för den som deltar i arbetsverksamhet i rehab iliteringssyfte Olycksfallsskydd för närståendevårdare Aktuellt om euro 24 Viktiga tider för transaktioner vid årsskiftet Euro vid kassan Uppbörden av hundskatt år 2002 Utkast till ny förvaltningslag 26 Kommunförbundets nya webbtjänster 28 Databank för kommunerna Sida Elektronisk marknadsplats för offentlig upphandling 29 Bilagor: Priser per enhet som ligger till grund för statsandelarna 2002 (bilaga 1) Priser per enhet för biblioteken 2002 (bilaga 2) Statsandelarna år 2002 (bilaga 3) Beräkningsgrunder 2002 för priset per enhet för den grundläggande utbildningen (bilaga 4) Exempel på hur nyckeltalet fastställs för grundläggande utbildning (bilaga 5) Beräkningsgrunder för priset per enhet för gymnasiet år 2002 (bilaga 6) Budgetlagarna 2002 och vissa andra lagar under beredning (bilaga 7) Rättelser till Finlands Kommunförbunds mall för kontoplan (bilaga 8) Kommunalekonomiska publikationer och beställningsblankett (bilaga 9) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 10) 2 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

3 Skattefrågor Skatteuppgifter för år 2000 Beskattningen för år 2000 slutfördes Uppgifter om kommunalbeskattningen finns på skatteförvaltningens webbsidor. Adressen är I uppställningen simuleras den redovisning enligt debiteringen för skatteåret 2000 som görs i november. Kommunvisa uppgifter om samfundsskatten kan inte presenteras i det här skedet, eftersom de slutliga fördelningsandelarna räknas ut först januari Tabellen som beskriver redovisningen enligt debiteringen för skatteåret 2000 har sju kolumner: kommunens nummer, kommunens namn, kommunens kommunalskatt, procentuell förändring av skattebeloppet mellan skatteåren 1999 och 2000, det belopp som redan redovisats till skattetagaren per , rättelse = det belopp som har redovisats för mycket (-) eller för litet (+) vid förskottsuppbörden samt skattetagarens andel av de förskottsåterbäringar som fastställts vid beskattningen. Kommunalskattebeloppet enligt debiteringen uppgår till totalt drygt 62 miljarder mark. Kommunalskatten ökar med 6,2 % jämfört med föregående år. Till kommunerna har redan redovisats drygt 58,5 miljarder mark för skatteåret. Vid redovisningen i november uppbärs drygt 2,6 miljarder mark av kommunerna. Beloppet består av återbäringar till de skattskyldiga (drygt 3,1 md mk) och av för kommunerna positiv rättelse (knappt 500 mn mk). Kommunerna kan se i tabellen vilket belopp som kommer att uppbäras av dem vid redovisningen i november. Redovisningarna av kommunalskatt för skatteåret 2001 Fördelningsandelarna vid förskottsuppbörden för skatteåret 2001 rättas i december Då ändras åtminstone de kommunvisa andelarna. I samband med ändringen av fördelningsandelarna rättas de skatter som redan redovisats för skatteåret så att de motsvarar de nya fördelningsandelarna. Kommunernas utdelning av samfundsskatten år 2002 (RP 130/2001 rd) Enligt lagen om skatteredovisning (532/1998) är kommungruppens utdelning av samfundsskatten 37,25 %. I regeringsproposition RP 130/2001, som är under riksdagens behandling, föreslås lagen nu ändras så att följande avdrag görs i utdelningen år Återkraven av kommunernas momsåterbäringar kvittas i huvudsak mot en sänkning av kommunernas utdelning av samfundsskatten. Därför sänks kommunernas utdelning av samfundsskatten med 12,03 procentenheter. I propositionen ingår också en omtvistad permanent sänkning på 1,13 procentenheter. Denna ytterligare sänkning motiveras med att de finansiella förhållandena mellan kommunerna och staten förändrats. Förändringen beror bl.a. på att intäkterna av samfundsskatten antas minska enligt uppskattningen från sommaren 2001 och på att kommunarbetsgivarnas folkpensionsförsäkringspremie sänks och att förvärvsinkomst- Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 3

4 avdraget höjs mindre än avsett. Enligt den redan gällande lagen om skatteredovisning beaktas dessutom ändringar i skatteinkomstutjämningen i utdelningen av samfundsskatten. Utgående från detta sänks kommunernas andel av samfundsskatten med 0,76 % enligt en uppskattning från augusti. Med beaktande av det ovan nämnda blir kommunernas andel av samfundsskatten 23,33 % år Utdelningen fr.o.m. skatteåret 2003 fastställs vid en senare tidpunkt. För de enskilda kommunerna beräknas vid årsskiftet nya andelar av samfundsskatten på basis av beskattningen för Andelarna beräknas i december och tas i bruk i januari. När de nya andelarna tas i bruk rättas de belopp som redan redovisats för skatteåren så att de motsvarar den nya utdelningen. Fr.o.m. ingången av skatteåret 2002 fastställs kommunernas slutgiltiga andelar på förhand. Andelarna beräknas så att de utgör ett medeltal av utdelningen enligt uppgifterna för de två senast verkställda beskattningarna. Fördelningsandelarna för skatteåret 2002 fastställs alltså som ett medeltal av den utdelning som beräknats på basis av beskattningsuppgifterna för 1999 och Den s.k. 50 %/50 %-regeln, som tillämpas på samfundsskatteredovisningarna för 1999 och 2000 i och med övergången från det gamla systemet till det nya, inverkar inte på utdelningen för Fördelningsandelarna för skatteåret 2002 beräknas vid årsskiftet och de tas i bruk i januari. Enligt den nya 30 a i skatteredovisningslagen får förlusterna av skatteintäkter år 2002 och 2003 vara högst 840 euro (4 994 mk) per invånare jämfört med det belopp som beräknats på basis av utdelningen enligt det gamla systemet. Fördelningsandelarna för skatteåren 2002 och 2003 rättas endast beträffande denna övergångsbestämmelse. Eftersom beskattningen för skatteåret 2002 slutförs i slutet av oktober 2003 måste man, när man fastställer fördelningsandelarna för skatteåret 2002, använda ett uppskattat belopp av samfundsskatten för 2002 för att kunna bestämma rättelsen. Finansministeriet fastställer grunderna för beräkningen av utdelningen och samtidigt fastställs också uppskattningen av skatteintäkterna. Utdelningen rättas när den slutliga beskattningen färdigställts så att den till denna del motsvarar samfundsskatten. Samma förfarande föreslås tillämpas på utdelningen för skatteåret Rättelserna inverkar främst på utdelningen till de kommuner som den nämnda övergångsbestämmelsen tillämpas på. Lag om skatteskalorna för 2002 (RP 116/2001 rd) Regeringen har avlåtit en proposition till riksdagen med förslag till lag om skatteskalorna för 2002 (RP 116/2001). I propositionen föreslås att man vid beskattningen för skatteåret 2002 skall tillämpas en progressiv inkomstskatteskala som jämfört med innevarande års skala har lindrats genom att inkomstgränsen för den lägsta inkomstklassen i skalan höjts med ca 400 euro (ca mk) och genom att alla marginalskatteprocentsatser sänkts med 1 procentenhet. Lindringen av inkomstskatteskalan uppskattas minska avkastningen av statens inkomstskatt 2002 för fysiska personer med ca 465 miljoner euro (drygt milj. mk) jämfört med avkastningen enligt skattegrunderna för innevarande år. 4 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

5 Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen stiger år 2002 (RP 117/2001 rd) Regeringen har avlåtit en proposition (RP 117/2001) till riksdagen med förslag till ändring av 105 a inkomstskattelagen. I propositionen föreslås att det högsta beloppet för förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen höjs från mark, dvs. från ca euro till euro (ca mk). Avdraget ökar med ca 505 euro (ca mk) per förvärvsinkomsttagare. Förhöjningen av avdraget minskar intäkterna av kommunalskatten med ca 170 miljoner euro (1 010 mn mk) på riksnivå. Då den kommunalskatt som debiteras för skatteåret 2000 är ca 62 miljarder mark, sänker intäkterna av inkomstskatteavdraget avkastningen av kommunalskatten med i genomsnitt 1,6 %. De enskilda kommunerna kan uppskatta bortfallet av skatteintäkter genom att multiplicera avdragsförhöjningen på 505 euro (ca mk) med antalet förvärvsinkomsttagare och kommunens egen inkomstskattesats. Begreppet skatteöre slopas (RP 182/2001 rd) Fr.o.m. ingången av 2002 ersätts begreppet skatteöre med begreppet inkomstskattesats, som använts i kommunallagen sedan På grund av de förändringar som har skett i skattesystemet under det senaste årtiondet kan begreppet antal skatteören inte direkt ersättas med beloppet av de beskattningsbara inkomsterna vid kommunalbeskattningen. Med beskattningsbar inkomst avses den inkomst från vilken de avdrag som skall göras från inkomsten är gjorda och utifrån vilken den skatt som skall räknas på inkomsten bestäms. Från denna skatt görs dessutom de avdrag som skall göras från skatten, t.ex. hushållsavdrag och underskottsgottgörelse. Den skatt som efter dessa avdrag fastställs för debitering behöver den skattskyldige inte betala till den del skatten inkluderar gottgörelse för bolagsskatt i anslutning till dividendinkomst. Den skatt som redovisas till skattetagarna och som faktiskt skall betalas kan därför inte räknas direkt som en fast procent av den beskattningsbara inkomsten. Lagstiftningen saknar för närvarande ett begrepp som beskriver den skatt som den skattskyldige skall betala och som redovisas till skattetagaren från vilken gottgörelse för bolagsskatt avdragits. I proposition 182/2001 som avlåtits till riksdagen föreslås en ny 3 a i lagen om skatteredovisningar, enligt vilken denna skatt skulle bli definierad som inkomst- och förmögenhetsskatt till staten som skall betalas, kommunalskatt som skall betalas, kyrkoskatt som skall betalas och samfundsskatt som skall betalas. Församlingarnas och kommunernas skatteinkomster kan göras jämförbara genom att de presenteras som kalkylerade kommunal- och kyrkoskatter. Från den kommunalskatt som skall betalas fås den kalkylerade kommunalskatten med hjälp av kommunens inkomstskattesats och en inkomstskattesats vägd med den sammanlagda kommunalskatt som skall betalas i alla kommuner. Exempel: Den beskattningsbara inkomst som motsvarar den kommunalskatt som skall betalas fås genom att den kommunalskatt som skall betalas i varje kommun divideras med kommunens inkomstskattesats. Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 5

6 Inkomstskattesats kommunalskatt som beskattningsbar inkomst skall betalas Kommun A 17 % Kommun B 18 % Sammanlagt Den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen fås genom att det totala beloppet av den kommunalskatt som skall betalas i hela landet divideras med motsvarande beskattningsbara inkomster. I exemplet har den ovan angivna siffran för de två kommunerna använts som siffra för hela landet = 17,825 % En kommuns kalkylerade kommunalskatt fås genom att den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen divideras med kommunens egen inkomstskattesats och det relationstal som fås på detta sätt multipliceras med den kommunalskatt som skall betalas i kommunen. Kommun A 17,825 % x = % Kommun B 17,825 % x = % Sammanlagt Beskattningskostnader och deras fördelning (RP 182/2001 rd) Med beskattningskostnader avses de skatteförvaltningsutgifter som räknas ut på basis av utgifterna i statsbudgeten och justeras enligt uppgifterna i föregående års bokslut År 2001 uppbärs av kommunerna i beskattningskostnader ca 100,6 miljoner euro (ca 598 miljoner mark). Kostnaderna uppskattas öka under 2002 med ca 6 %. Antalet skatteören har använts som grund i lagstiftningen om fördelningen av beskattningskostnaderna mellan enskilda kommuner. En av grunderna för fördelningen är de enskilda kommunernas proportionella andel av antalet skatteören i hela landet. Före samfundsskattereformen beaktades också samfundens skatteören vid fördelningen enligt skatteören. Enligt gällande lagstiftning beaktas kommunens andelar av samfundsskatten inte vid fördelningen. Enligt det förslag till ändring av 11 lagen om skatteförvaltningen som ingår i RP 182/2001 bestäms andelen av beskattningskostnaderna från och med nästa år på basis av summan av den kalkylerade kommunalskatten och den samfundsskatt som skall betalas i kommunen. Dessutom preciseras definitionen av invånarantalet så att det invånarantal som används i kalkylen är det antal som beräknats vid ingången av året före uppbördsåret. Den nuvarande ordalydelsen, invånarantal vid föregående årsskifte, kan också uppfattas som att det avser slutet av föregående år. När t.ex. beskattningskostnaderna för 2001 beräknas används invånarantalet Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

7 Den föreslagna ändringen påverkar i viss mån de inbördes förhållandena mellan kommunerna vid fördelningen av beskattningskostnaderna, eftersom också kommunernas andelar av samfundsskatten beaktas vid fördelningen, vilket för närvarande inte är fallet. Till följd av denna ändring stiger den relativa andelen av kostnaderna för de kommuner där den relativa andelen av samfundsskatten är större än genomsnittet. Bättre information till kommunerna om hur grunderna för utdelningen av samfundsskatt bestäms (RP 182 och 179/2001 rd) Riksdagen behandlar som bäst två lagändringar som syftar till att förbättra kommunernas möjligheter att få information om hur utdelningen av samfundsskatt bestäms. Vid beräkningen av företagsverksamhetsposten används som ett samfunds beskattningsuppgifter den skatt som har påförts samfundet minskad med gottgörelsen för bolagsskatt, dvs. det skattebelopp som samfundet faktiskt skall betala (samfundsskatt som skall betalas). Den samfundsskatt som skall betalas är ingen offentlig beskattningsuppgift och har därför inte kunnat tas med bland de uppgifter om samfundsskatten som sänds till kommunerna. Enligt det nya 5 mom. som i RP 182/2001 föreslås tas med i 13 lagen om skatteredovisning skall skatteförvaltningen utan hinder av sekretessbestämmelserna lämna kommunerna uppgifter om den samfundsskatt som ett samfund skall betala, till den del den samfundsskatt som skall betalas och som har använts vid beräkningen av utdelningen hänför sig till kommunen i fråga. Med tanke på ändamålsenligheten föreslås en sådan begränsning att uppgifterna för varje kommun lämnas i fråga om de 50 största företagen i varje kalkyleringspost för företagsverksamhetsposten. Varje kommun får således uppgifter om högst 150 företag. Kommunerna skulle dock inte få uppgifter om andra kommuners andelar. Eftersom dessa beskattningsuppgifter inte är offentliga får de inte ges vidare. Vid bestämning av den kommunvisa andelen av samfundsskatten används även uppgifter om samfundens antal anställda kommunvis. För samfund som är verksamma i flera kommuner än en fördelas skatten i förhållande till antalet anställda i de olika kommunerna. Enligt gällande statistiklag skall uppgifter om antalet anställda i samfund med flera driftsställen hållas hemliga till den del det är fråga om uppgifter som är mer specifika än det totala antalet anställda. Enligt den ändring av 17 statistiklagen som föreslås i RP 179/2001 skall uppgifterna om antalet anställda kommunvis bli offentliga och kommunerna skall framöver få tillgång till dem. Bägge bestämmelserna träder i kraft vid ingången av De kommer att tillämpas redan på utdelningen för skatteåret 2002, vilken fastställs utgående från beskattningsuppgifterna för 1999 och Brister i beskattningsintygen i skatteförslagen för år 2000 Skattestyrelsen har informerat om följande brister i de beskattningsintyg som medföljde skatteförslagen för år Punkten Bostaden som jag äger används som egen/familjens stadigvarande bostad saknar kryss för en del finskspråkiga skattetagare. I punkten Beskattningsbara kapitalinkomster Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 7

8 syns beloppet för vissa finskspråkiga skattetagare bara i euro, medan markkolumnen står tom. Dessa faktorer kan ha betydelse vid beslut om olika förmåner, om förmånen beviljas utgående från beskattningsintyget. Om uppgifterna däremot fås direkt från skatteförvaltningen, förekommer inga sådana brister. Skattestyrelsen uppmanar de myndigheter som använder beskattningsintyg att beakta dessa brister. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Elektronisk anmälan via Internet Skatteförvaltningen rekommenderar att kommunerna börjar skicka anmälningar i elektronisk form via Internet. Elektroniska anmälningar jämställs med de anmälningar som ges på papper. Det har redan länge varit möjligt för kommunerna att göra övervakningsanmälan via Internet, och många har också gjort det. Metoden är trygg, eftersom dataöverföringen skyddats. Vilka fördelar har elektronisk anmälan? Det går enklare och snabbare att skicka anmälningar i elektronisk form. Det blir mindre manuellt arbete och det sker färre fel såväl för den som gör anmälan som för mottagaren. Vilka anmälningar kan sändas elektroniskt? Kommunerna kan via Internet skicka elektroniska anmälningar till skatteförvaltningen, tullen, pensionsanstalterna och vissa andra instanser. Till skatteförvaltningen kan kommunerna skicka följande anmälningar via Internet: - övervakningsanmälan - årsdeklarationer - begäran om direktöverföring av skattekortsuppgifter Anmälan på webblankett Övervakningsanmälan och årsdeklarationer kan avges genom att man fyller i en elektronisk webblankett och skickar den till skatteförvaltningen. Om kommunen har få löntagare, är det lätt att fylla i webblanketten för årsdeklarationen. 8 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

9 Anmälan genom överföring av filer Med hjälp av löneräkningsprogram kan uppgifter skickas elektroniskt direkt i filformat. För kommunerna är det enklast att börja med de deklarationer man får direkt från löneräkningsprogrammet. Årsdeklarationsfilen kan ges i elektronisk form med hjälp av löneräkningsprogrammet. Om årsdeklarationen tidigare getts på diskett eller magnetband, kan samma årsdeklarationsfil skickas i elektronisk form via en TYVIoperatör. Överföringen av filer lämpar sig särskilt väl för kommuner med många löntagare. Direktöverföring av skattekortsuppgifter via en TYVI-operatör Begäran om direktöverföring av skattekortsuppgifter kan göras via en TYVI-operatör. Skattestyrelsen får begäran i elektronisk form. Därefter skickar skattestyrelsen tillbaka filen med skattekortsuppgifter för arbetstagarna via TYVI-operatören. Inlämningstid Vid elektronisk anmälan tillämpas samma datum som vid anmälan på papper. En elektronisk anmälan anses ha anlänt till skatteförvaltningen när den anländer till operatören. Kunden får också automatiskt en elektronisk bekräftelse på alla elektroniska anmälningar. Priset på tjänsten Anmälningar via TYVI är gratis i fråga om vissa tjänster. En del av tjänsterna är dock avgiftsbelagda beroende på operatör. Hur börjar man med elektronisk anmälning? Det första man ska göra när man vill övergå till elektroniska anmälningar är att välja en TYVI-operatör och sedan beställa en användarkod och ett lösenord från operatören. Uppgifter om operatörerna och deras avgifter finns på deras webbsidor: Elma Abp: tyvi.elma.fi/s-index.html Sonera Abp: tyvi.sonera.net Posten Finland Abp: TietoEnator Abp: Ansökan om användarkod fylls i och skickas iväg via TYVI-operatörens webbsidor. När skatteförvaltningen godkänt begäran om användarkod skickas ett brev med användarkod och lösenord till sökanden. När man fått användarkoden och lösenordet kan man skicka anmälningar elektroniskt. Anmälningar kan också göras via Meritas Solo-tjänst på Internet. I så fall används Solo-koder för TYVI-tjänsten. Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 9

10 Närmare uppgifter om TYVI-operatörerna finns på skattestyrelsens webbsidor. Adressen är Begäran om närmare upplysningar kan skickas till e- postadressen Uppgifter om lån och räntor 2001 till skatteförvaltningen På skatteförvaltningens webbsidor finns anvisningar för kommunerna om hur man lämnar uppgifter om lån och räntor för Adressen är Närmare upplysningar: Tekniska frågor: Skattestyrelsen/Jyrke Veijalainen, tfn (09) Andra ärenden: Skattestyrelsen/Raija Myllys-Kauppinen, tfn (09) Mervärdesskatteärenden HFD:2001:49 Mervärdesskatt Eget bruk av service Personalmåltider Naturaförmån Då arbetsgivaren inte tog ut ersättning av arbetstagarna för måltider i personalmatsalen, utan måltidsförmånens penningvärde räknades som lön för arbetstagarna i form av beskattningsbar naturaförmån, måste arbetsgivaren betala mervärdesskatt för personalbespisningen enligt bestämmelserna om skatt för eget bruk av tjänster och inte enligt bestämmelserna om försäljning av tjänster. Mervärdesskattelagen 22 och 25 a. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Christel von Martens, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Kalkylerad återbäring I regeringsproposition RP 130/2001 föreslås mervärdesskattelagen ändras så att kommunerna och samkommunerna beviljas återbäring för skattefria anskaffningar i samband med hälso- och sjukvården samt socialvården och för understöd eller bidrag till den som idkar sådan verksamhet. Återbäringen skulle utgöra 5 % av anskaffningspriset och motsvara den dolda mervärdesskatt som i genomsnitt ingår i priset på tjänster som köps från den privata sektorn. 10 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

11 Kommunerna och samkommunerna skulle sålunda ha rätt till kalkylerad återbäring på 5 % för 1) anskaffning av i 34 och 36 mervärdesskattelagen avsedda skattefria hälso- och sjukvårdstjänster samt skattefria tjänster och varor som har ett nära samband med dem samt bl.a. sjuktransporter och undersöknings- och laboratorietjänster, 2) skattefritt köp av sådana tjänster och varor i samband med socialvården som avses i 37, 3) understöd eller bidrag som kommunen eller samkommunen betalar till en verksamhetsidkare för sådan verksamhet, samt 4) skattefritt gemenskapsinternt förvärv och import av varor som hör till verksamheten. Rätten till återbäring gäller enligt motiveringarna till regeringspropositionen även anskaffningar för kommunens egen förvaltning, t.ex. köp av företagshälsovård för kommunens personal. Återbäring betalas inte för 1) anskaffningar från en kommun eller samkommun eller för bidrag eller understöd till kommuner eller samkommuner. 2) anställningsbaserade ersättningar, och inte heller för 3) bidrag eller understöd till privatpersoner. Återbäringen beräknas på slutsumman av räkningen för den skattefritt köpta tjänsten eller varan. Om till exempel inköpspriset på en tjänst är euro, bokförs euro som utgift och 500 euro som återbäringsfordran på skatteverket. Den som säljer en skattefri tjänst eller vara blir skyldig att ge kommunen eller samkommunen ett verifikat över sålda skattefria tjänster i anslutning till hälso- och sjukvården samt socialvården. En anteckning om skattefriheten skall göras på försäljningsverifikatet. För närvarande gäller skyldigheten att ge verifikat endast skattskyldiga. För kalkylerad skatt gäller samma bestämmelser om förfarande som normalt gäller för avdrag och återbäringar, dvs. kommunerna uppger den kalkylerade skatten i sin månatliga skattedeklaration. Dessutom skall kommunerna för skatteverket uppge de sammanlagda återbäringarna på kalkylerade skatter för kalenderåret. Uppgifterna skall ges före utgången av följande februari månad, till den del de inte getts tidigare. Skattestyrelsen kommer att utarbeta anvisningar om hur den kalkylerade återbäringen verkställs i praktiken. Vi ger närmare information om saken genast när skattestyrelsen gett ut anvisningarna. Närmare upplysningar: Christel von Martens, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 11

12 Statsandelarna år 2002 Allmänt Statsandelarna för 2002 har justerats till fullt belopp för eftersläpningarnas del. Indexjusteringen har gjorts enligt 1,5 procent, d.v.s. till hälften av det fulla beloppet. På grund av att mervärdesskatt inte längre återkrävs har statsandelarna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturväsendet sänkts genom att man dragit av de mervärdesskatter som ingår i statsandelarna. Uppgifterna baserar sig på budgetpropositionen för 2002 Utjämning av skatteinkomster Det har gjorts en ny beräkning av skatteinkomstutjämningen för de enskilda kommunerna (inrikesministeriet ). Beräkningen finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen /Service /Kommunalekonomi /Statsandelar. Beräkningen innehåller de slutliga uppgifterna om antalet skatteören för förvärvsinkomster i kommunalbeskattningen (skattestyrelsen ). Dessutom har i fastighetsbeskattningen införts en separat grupp som omfattar beskattningsvärdena för byggnader jämte mark som ägs av allmännyttiga samfund och en genomsnittlig fastighetsskatteprocentsats som beräknats på dessa värden (FastighetsskatteL 13 a ). Kommunens andel av samfundsskatten är den samma som i den beräkning som daterats (fördelningsandelarna för 1999), och den uppskattade intäkten motsvarar beräkningen från 24.9 (16,34 md mk). Åland ingår inte i beräkningen av skatteinkomstutjämningen. Skatteinkomstutjämningens belopp anges också i euro (1 000 ). De övriga grunderna i beräkningen ( ) är följande: invånarantal i början av 2000 (hela landet ) genomsnittlig inkomstskattesats 17,66 genomsnittliga fastighetsskatteprocent allmän 0,68 (procenttalet uppdaterat ) stadigvarande bostad 0,26 annan bostad 0,79 kraftverk 1,39 kärnkraftverk 2,20 allmännyttiga samfund 0,48 kalkylerad skatteinkomst 2 666,79 /inv. (15 856, mk/inv.) utjämningsgräns (90 %) 2 400,04 /inv. (14 270, mk/inv.) Det s.k. 15-procentstaket för skatteinkomstutjämningen slopas från början av De tillgångar som frigörs på grund av att taket slopas läggs till statsandelarna för social- och hälsovården enligt det ovan sagda (ökar utjämningsavdraget för Helsingfors, Esbo, Grankulla, Nystad och Salo med sammanlagt 571 mn mk jämfört med kalkylen ). Den slutliga skatteinkomstutjämningen kan beräknas först när beskattningen för år 2000 blir färdig i slutet av året. Det kan alltså ännu ske förändringar. 12 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

13 Uppskattningen av den samfundsskatt som debiteras för 2000 har stigit kännbart. I mars uppskattades intäkten uppgå till miljarder mark, medan den i beräkningen uppskattades till miljarder mark. Kommunförbundets skatteintäktsprognos har uppdaterats och finns till påseende på Kommunförbundets webbsidor. Adressen är /Service /Kommunalekonomi /Beskattning. Ökningen av samfundsskatten jämfört med uppskattningen höjer utjämningsgränsen från mark till mark. I början av september uppskattades utjämningsgränsen till mk. Den justering av den uppskattade intäkten som gjordes då höjde utjämningsgränsen ytterligare en aning jämfört med läget i början av september (kalkyl ). Utjämningsgränsen steg på basis av de senaste uppgifterna om skatteören i kommunalbeskattningen från mark till mark (beräkning ). De tidigare skatteutjämningskalkylerna för de enskilda kommunerna (inrikesministeriet och ) finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen /Service >Kommunalekonomi /Statsandelar. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet. Någon skatteinkomstutjämning har inte hänförts till statsandelarna nedan. Närmare upplysningar: Christel von Martens, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Allmän statsandel Den allmänna statsandelen uppgår till i genomsnitt 27,9 euro (165,8 mk) per invånare. Inom den allmänna statsandelen läggs mera vikt vid om en kommun betraktas som fjärrort eller skärgårdskommun, vilket sker genom en minskning av det genomsnittliga eurobeloppet. För detta används 19 miljoner euro (113 mn mk). Förslag: Gällande: fjärrort: 6 x 27,9 (fjärrortstalet 1,50 eller högre) 3 x det genomsnittliga beloppet 5 x 27,9 (fjärrortstalet 1,00-1,49) 2 x det genomsnittliga beloppet 3 x 27,9 (fjärrortstalet 0,50-0,99) 1,5 x det genomsnittliga beloppet skärgård 6 x 27,9 (hälften av invånarna saknar vägförbindelse) 3 x det genomsnittliga beloppet 3 x 27,9 (övriga skärgårdskommuner) 1,5 x det genomsnittliga beloppet 1,5 x 27,9 (skärgårdsdelar av invånarna i skärgården) 0,75 x det genomsnittliga beloppet Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 13

14 De preliminära uppgifterna om den allmänna statsandelen enligt kommun finns i Excel-format på Kommunförbundets webbsidor. Adressen är /Service /Kommunalekonomi /Statsandelar. Beräkningarna innehåller ingen utjämning av skatteinkomster. Statsandelarna för social- och hälsovård Grunderna för statsandelen för social- och hälsovården har justerats på grund av att sysselsättnings- och sjukfrekvenskoefficienterna fastställts. Ändringen av koefficienterna leder till att den kalkylerade kostnaden för den äldsta åldersgruppen stiger med två cent inom socialvården och med en cent inom hälso- och sjukvården. Kommunens finansieringsandel per invånare sjunker med 8 cent. Följande justerade beräkningsgrunder används vid beräkning av statsandelen för social- och hälsovård: Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård euro/inv. mk/inv. euro/inv. mk/inv. 0-6-åringar 4 157, , åringar 296, , åringar 555, , åringar 3 252, , åringar och äldre 9 186, , euro/inv. mk/inv. Enligt sjukfrekvens 257, Enligt antal arbetslösa 380, Enligt arbetslöshetsgrad 34, Kommunens finansieringsandel per invånare 1 557, Arbetslöshetsprocent 12,9 % Folkmängd vid årsskiftet 1999/2000. Statsandelsprocent 25,3 % Statsandelsprocenten har höjts med 1,1 procentenhet jämfört med innevarande år, dels på grund av det s.k. Sailas-paketet, dels på grund av den ökning som riksdagsgrupperna har avtalat om. Mervärdesskatten har dragits av från de presenterade eurobeloppen. Beloppen för innevarande år har höjts med ungefär 3 %. De två äldsta åldersgrupperna inom socialvården har fått större vikt, ökningen är ca 9 %. Det samma gäller för hälso- och sjukvården, ökning ca 5 %. Kommunens finansieringsandel per invånare ökar med ca 3 % jämfört med innevarande år. Statsandelsprocenten för social- och hälsovården rättas så att den stämmer överens med de slutliga beskattningsuppgifterna för år 2000, då den ändring av utjämningen som beror på att taket för utjämningsavdraget slopas för fem kommuner preciseras. 14 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

15 Sysselsättnings- (dagvård) och sjukfrekvenskoefficienterna har justerats och statsandelarna har räknats ut för år 2002 enligt koefficienter som justerats kommunvis (uppdaterade ). Ändringar och ökningar av social- och hälsovårdens uppgifter har beaktats i de siffror som ligger till grund för statsandelen och det ökade finansieringsansvaret för vissa frågor har beaktats i kommunens finansieringsandel per invånare. Preliminära uppgifter om de justerade beloppen och grunderna för de enskilda kommunernas statsandelar finns i Excel-format på Kommunförbundets webbsidor. Adressen är /Service /Kommunalekonomi/Statsandelar. Beräkningarna innehåller ingen utjämning av skatteinkomster. Kommunförbundet kommer att skicka ut ett cirkulär om höjningen av och grunderna för avgifterna inom social- och hälsovården (eventuellt i december), så snart ändringarna i lagstiftningen om avgifterna stadfästs (RP 187/2001 och 188/2001). Närmare upplysningar: Christel von Martens, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Sinikka Huhtala, tfn (09) , , klientavgifter Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet När det gäller statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet finns ännu inga kommunvisa beräkningar att tillgå. Statsandelskalkylerna för undervisnings- och kulturväsendet blir klara först i slutet av året, när priserna per enhet för de enskilda kommunerna och huvudmännen räknats ut utifrån de uppgifter som samlades in den 20 september. Priserna per enhet fastställs i slutet av november. I och med att 65 lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet upphävs försvinner eftersläpningen i priserna per enhet. De offentliga utgiftsbesparingar som genomfördes år (nedskärningar av statsandelarna) kvarstår dock och har en minskande effekt på statsandelen till kommunerna (finansieringslagen 9 ) Minskningen av statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet kvarstår och uppgår till 3,4 miljarder mark (665 mk/invånare) nästa år. Statsandelsgrunderna indexjusteras med 1,5 procent (hälften av det fulla beloppet). Dessutom höjs priserna per enhet för den grundläggande utbildningen och gymnasieundervisningen på grund av förhöjda pensionsavgifter för lärare. Förhöjningarna görs på kostnadsgrunden för 1999, varvid pensionsavgifterna och indexförhöjningarna hänför sig till tre år. Kommunens kalkylerade kostnader och finansiering (statsandelen) påverkas av minskningar och ökningar i antalet elever. T.ex. ökningen av antalet elever inom samkommunernas yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning höjer kommunernas finansieringsandel per invånare. Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 15

16 Systemet med återkrav på moms kommer att slopas vid ingången av Kommunernas minskade utgifter kommer att kvittas genom minskning av inkomsterna. Största delen kvittas från samfundsskatten och resten från statsandelarna. Undervisnings- och kulturverksamhetens andel av minskningen av statsandelarna är ca 540 miljoner mark. Vid fastställande av de genomsnittliga priser per enhet som ligger till grund för statsandelen läggs moms till ännu år 2002, men vid utbetalningen till kommunerna och samkommunerna dras momsen av enligt enhetsprisgrupp. Fr.o.m fastställs priserna utan moms. Priserna per enhet för privata utbildningsanordnare kommer även framöver att innehålla moms. I priserna per enhet för 2002 ingår moms liksom tidigare (t.ex. Steiner-skolor). Fr.o.m höjs priset per enhet för privata utbildningsanordnare på grund av momsen. Höjningen görs med en procentsats som motsvarar dessa utbildningsanordnares momsandel av de skattefria kostnaderna inom olika utbildningssystem. Pensionsavgiften för lärare stiger nästa år till sitt fulla belopp, uppskattningsvis till 20,3 procent. I priserna per enhet beaktas pensionsavgiften till ett genomsnittligt belopp. Pensionsavgiften för lärare har förklarats närmare i Kommunalekonomi 4/2001. De genomsnittliga priser per enhet som ligger till grund för statsandelen framgår av bilaga 1 (grundar sig på Statsrådets förordning 834/2001, utfärdad ). Priserna inkluderar moms. Parallellt anges en uppskattning av priserna per enhet utan moms och en uppskattning av hur många procent det nuvarande momsinkluderande priset per enhet måste höjas jämfört med innevarande år för att man ska få priset per enhet för 2002 utan moms. Av tabellen framgår också priserna per enhet för grundläggande utbildning i konst och för teatrar, orkestrar, museer, kulturväsendet, idrottsväsendet och ungdomsarbete. Statsandelen betalas till kommunerna och samkommunerna utan moms redan fr.o.m Därför sänks priserna per enhet med följande procent: grundläggande utbildning 2,84 förskoleundervisning 2,84 gymnasiet 2,09 grundl. yrkesutbildning 4,20 läroavtal, grundl. utb. 4,20 yrkeshögskolor 4,38 grundl. konstunderv. per timme 1,28 folkhögskolor 5,00 medborgarinstitut 1,92 bibliotek 3,45 Priserna per enhet för bibliotek och medborgarinstitut enligt bosättningsstrukturgrupp framgår av bilaga Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

17 Uppgifterna om priserna per enhet enligt utbildningsområde för yrkesutbildningen och yrkeshögskolorna fromgår av bifogade excel-tabell. Uppskattningen av statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet underlättas om 6VOS-rapporten används som hjälpmedel. Formlerna för beräkning av statsandelen (t.ex. grundläggande utbildning) förändras inte. Av bilaga 3 framgår 6VOS-kalkylens struktur, varifrån den verksamhet som kommunen upprätthåller plockas ut. Formlerna och uträkningen av nyckeltalet för den grundläggande utbildningen framgår ur bilagorna 4, 5 och 6, liksom även grunderna för uträkning av priset per enhet för gymnasiet. Närmare anvisningar för hur man räknar ut priserna per enhet för t.ex. innevarande år finns på utbildningsstyrelsens webbsidor. Adressen är De fastställda priserna per enhet för år 2002 finns på utbildningsstyrelsens webbsidor (uppdaterad ). Kommunens finansieringsandel per invånare uppskattas stiga med ca 9,6 procent. En mycket preliminär obekräftad kalkyl över finansieringsandelen (utan moms) ser ut på följande sätt: md euro md mk kalkylerade kostnader 5,28 31,37 kommunernas andel 43 % 2,27 13,49 investeringstillägg 0,05 0,32 2,32 13,81 euro/inv. mk/inv. > per invånare 450, transporter och tilläggsutbildning 6 37 inbesparingar under 90-talet avdrag av moms från investeringsbeslut som fattats före , Eftersom finansieringsandelskalkylen tillsvidare ingår bara i budgetpropositionen kan det ännu ske förändringar. Finansieringsandelen per invånare beräknas vara klar i mitten av december. Närmare upplysningar: Gustav Wikström, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Päivi Rajala, tfn (09) , Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 17

18 Lagförslag i anslutning till statsbudgeten för år 2002 I bilaga 7 finns ett sammandrag av de viktigaste regeringspropositionerna som gäller kommunalekonomin och statsbudgeten Vi understryker att det är fråga om regeringspropositioner som för närvarande behandlas i riksdagen och att de alltså kan ändras. Propositionerna finns i sin helhet på riksdagens webbsidor. Adressen är Bokföringsanvisningar Hur arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte behandlas i bokföringen Anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte med anknytande lagar trädde i kraft Lagens syfte är att minska och förebygga långtidsarbetslöshet. Det är meningen att lagen skall förbättra de långtidsarbetslösas förutsättningar att få arbete på den öppna arbetsmarknaden och främja deras möjligheter att delta i utbildning och andra sysselsättningsfrämjande åtgärder. För arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte redogörs närmare bl.a. i Kommunförbundets cirkulär 11/80/2001 ( ) och i Finlands Kommuntidning 4/2001. Dessutom behandlas frågan i social- och hälsovårdsministeriets kommunmeddelande samt social- och hälsovårdsministeriets och arbetsministeriets publikation Kuntouttavan työtoiminnan käsikirja (Handbok om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte). Handboken (på finska, svenskt sammandrag) finns på social- och hälsovårdsministeriets webbsidor på adressen: lkaisut/kuntoutus/kuntouttavan.doc. Bokföringsmässig behandling/fördelning av kostnader Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte anordnas av kommunen. Riksdagen förutsätter att kostnaderna för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte följs upp, och därför måste kommunens bokföring ordnas så att en uppföljning är möjlig. I statistiken över ekonomi och verksamhet tas arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte upp i uppgiftsklass 290 Övrig social- och hälsovård. Det är skäl för kommunen att införa ett eget kostnadsställe eller en egen uppgift e.d. för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Alternativt kan kostnaderna hänfö- 18 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

19 ras till denna verksamhet med hjälp av en uppgiftskod eller motsvarande. Kostnader som uppstår på grund av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte kan hänföras till uppgiften i fråga antingen direkt, som interndebitering, eller som s.k. överföringsposter. Kostnaderna för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte föranleder en komplettering av mallen för kontoplan och av de uppgifter om ekonomi och verksamhet som samlas in. Bilaga 8 innehåller rättelser till Kommunförbundets mall för kontoplan och utkast till ändring av klassificeringarna i statistiken över ekonomi och verksamhet. Bokföringen av skatteinkomster Enligt kommunsektionens allmänna anvisningar om uppgörande av resultaträkning skall vid bokföringen av skatteinkomster beaktas rättelser i de belopp som redovisats under räkenskapsperioden och tidigare perioder, vilka beror på förändringar i de kommunvisa fördelningsandelar skatteförvaltningen meddelat innan bokslutet upprättats. Rättelsernas belopp skall anges i noterna till bokslutet. Den ändrade bokföringsgrunden har tillämpas sedan bokslutet för Bokföringen av skatteinkomster har förklarats mer ingående i Kommunalekonomi 7/2000 och 1/2001. I december 2001 beräknas kommunernas nya andelarna av samfundsskatten för skatteåren 2000, 2001 och De nya fördelningsandelarna tas troligen i bruk i januari Då justeras de belopp som redan redovisats till kommunerna för skatteåret, så att de motsvarar de nya fördelningsandelarna. De rättelser som gäller skatteåren 2000 och 2001 skall enligt kommunsektionens anvisningar beaktas i bokslutet för De kommunvisa fördelningsandelarna för skatteåret 2001 justeras ännu en gång vid årsskiftet 2002/2003, när beskattningen för skatteåret 2001 blir klar. Efter det är det inte troligt att det uppstår fler situationer där denna bokföringsanvisning av kommunsektionen behöver tillämpas i fråga om samfundsskatt. De fördelningsandelar som fastställs för skatteåret 2002 är slutliga. De belopp som redovisas fr.o.m. skatteåret 2002 rättas alltså inte längre i efterskott. Kommunernas fördelningsandelar av kommunalskatten för skatteåret 2001 justeras antagligen i samband med redovisningen i december Om rättelsen av någon anledning skjuts upp till januari 2002, beaktas den i bokslutet för 2001 på samma sätt som i fråga om samfundsskatten. Euro i bokföringen Bokslutet för 2001 Det sista bokslutet i mark upprättas för den räkenskapsperiod som går ut Utgångspunkten är att kommunerna och samkommunerna upprättar bokslutet för 2001 i mark. Det är dock inget som hindrar att bokslutet görs upp i euro. Uppgifterna för den ekonomiska statistiken 2001 ges i Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 19

20 mark. Om kommunen eller samkommunen gör upp bokslutet för 2001 i euro, kan dock även de statistiska uppgifterna anges i euro. Om kommunen eller samkommunen har övergått till euro i den löpande bokföringen (eller i någon enskild del av bokföringen) mitt under räkenskapsperioden 2001, behöver den löpande bokföringen för den tidigare delen av räkenskapsperioden inte ändras retroaktivt till euro (Bokföringsnämnden 1640/2000). Övergången skall dock verifieras genom avstämningar. Smärre differenser som eventuellt kommer fram vid avstämningen får bokföras på ett separat balanskonto (Utredningskonto för utgifter, se nedan), som i bokslutet redovisas bland övriga kostnader i resultaträkningen, också när summan av differenserna är positiv. Övergången till euro vid årsskiftet 2001/2002 Bokslutet skall upprättas i euro från ingången av räkenskapsperioden Bokföringsnämnden har i sitt utlåtande 1632/2000 konstaterat att den löpande bokföringen kan anges i mark tills bokslutet för 2001 har fastställts. För kommunernas och samkommunernas del är det motiverat att tolka utlåtandet så att fastställandet av bokslutet avser tidpunkten då styrelsen har undertecknat bokslutet för Efter att bokslutet undertecknats skall den löpande bokföringen omräknas till euro för hela den innevarande räkenskapsperioden (räkenskapsperioden 2002). Förfarandet får inte vara ett hinder för kommunerna och samkommunerna att lämna uppgifter om bokföringen till myndigheterna i euro från och med Även bl.a. de fakturor och verifikat som kommunen lämnar till klienter och arbetstagare skall vara utskrivna i euro från och med Bl.a. månadsdeklarationen för mervärdesskatt och ansökan om återbäring av moms får för sista gången lämnas i mark i februari 2002 (då momsuppgifterna för december 2001 uppges). Avrundningsdifferenser i bokföringen Mark omräknas till euro och vice versa enligt den fasta omräkningskursen. Vid omräkningen uppstår sannolikt även avrundningsdifferenser. De obetydliga differenser som uppstår kan med beaktande av väsentlighetsprincipen bokföras på ett balanskonto under räkenskapsperioden, och redovisas som övriga kostnader i bokslutet, också i det fall att summan av differenserna är positiv. Balanskontot används alltså endast under räkenskapsperioden; i bokslutet överförs kontots saldo till övriga kostnader. Kontot passar bäst i gruppen Rörliga aktiva, Kortfristiga fordringar/ Övriga fordringar/ Utredningskonto för utgifter, under vilket man vid behov kan öppna ett separat utredningskonto. Det är inte obligatoriskt att bokföra avrundningsdifferenser via ett balanskonto. Differenserna kan också bokföras direkt i resultaträkningen bland övriga kostnader. Differenser som beror på omräkning av saldon i ingående balansen 2002 Om t.ex. beloppen i kund- eller leverantörsreskontran omräknas till euro per faktura, medan omräkningen av fordrings- och skuldkontona i balansräkningen görs på kontonas saldo, kan det uppstå differenser. När enskilda kon- 20 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

21 ton i ingående balansen omräknas till euro kan det uppstå avrundningsdifferenser även mellan slutsummorna i aktiva och passiva. Avrundningsdifferenser som beror på omräkning av ingående balansen kan bokföras på det ovan nämnda utredningskontot och som bokföringshändelse år 2002 under övriga kostnader i resultaträkningen. Särredovisning av kommunal affärsverksamhet Kommunförbundets rekommendation om särredovisning av kommunal affärsverksamhet har kommit ut på finska. Den svenska översättningen ges ut senare, men utkastet till rekommendationen finns redan nu på svenska på Kommunförbundets webbsidor. Adressen är Service/Kommunalekonomi. Bestämmelser om åtskiljande av affärsverksamhet finns i tre lagar som gäller affärsverksamhet: elmarknadslagen, naturgasmarknadslagen och lagen om vattentjänster. Med åtskiljande av verksamheter eller särredovisning avses i dessa lagar att inkomster av och utgifter för affärsverksamhet samt tillgångar och kapital skall skiljas åt i kommunens bokföring så att man kan upprätta en resultaträkning och balansräkning för affärsverksamheten. I rekommendationen beskrivs särredovisning av affärsverksamheten som en egen balansenhet och kalkylmässigt åtskiljd affärsverksamhet som alternativ till modellen för kommunalt affärsverk. Publikationen kan beställas via Kommunförbundets nätbokhandel på adressen eller med bifogade beställningsblankett (bilaga 9). Arkivering av kommunala handlingar Arkivverkets bestående bestämmelser om varaktig förvaring av kommunala handlingar träder i kraft Kommunförbundet har gett ut 6 publikationer (på finska) om förvaringstider, bestämmelser och rekommendationer angående kommunala handlingar. Publikationerna har getts ut enligt verksamhetsområde: 1) bostadsväsendet, 2) personalen och de förtroendevalda, 3) fastigheter och byggande, 4) materialfunktionen/logistik, måltidsservice och textil- och klädvård, 5) ekonomiförvaltning och 6) allmän förvaltning. Publikationerna kan beställas via Kommunförbundets nätbokhandel eller med blanketten i bilaga 9. Andra kommunalekonomiska publikationer I bilaga 9 finns också en lista över Kommunförbundets övriga kommunalekonomiska publikationer. Publikationerna kan beställas via Kommunförbundets nätbokhandel på adressen eller med bifogade beställningsblankett (bilaga 9). Närmare upplysningar: Christel von Martens, tfn (09) , Leena Piekkola, tfn , Anneli Heinonen, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Maaret Botska, tfn (09) , (arkiveringstider) Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 21

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 66/2012 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 66/2012 rd RIKSDAGENS SVAR 66/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om rundradioskatt och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till riksdagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

2. Propositionens konsekvenser

2. Propositionens konsekvenser RP 191/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 22 kap. 8 i kyrkolagen samt 3 och 9 i lagen om kyrkans centralfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

RP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de

RP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 105 a inkomstskattelagen och 2 lagen om skatteskalorna för 2003 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatten

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

RP 111/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 111/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 30 i mervärdesskattelagen och 32 i i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

Aktuellt inom kommunalekonomi

Aktuellt inom kommunalekonomi Aktuellt inom kommunalekonomi Kommunmarknaden 13.9.2017 Henrik Rainio Sakkunnig, Kommunalekonomi Finlands Kommunförbund Finlands BNP -ökning för år 2016 korrigerades uppåt på sommaren: 1,9 % Ändring i

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Hur har uppskattningen gjorts?

Hur har uppskattningen gjorts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar - Publicerade 11.5.2017 - Uppdaterade 15.6.2017 - Uppdaterade 19.9.2017 Sanna Lehtonen utvecklingschef Hur har uppskattningen gjorts? Budgetpropositionens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 105 a och 143 inkomstskattelagen och ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av 77 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 158/1999 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 158/1999 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 158/1999 rd Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till höjning av inkomstskatteprocenten på kapitalinkomst och inkomstskatteprocenten för samfund och därav röranledda ändringar i inkomstskattelagstiftningen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2012 samt lagar om ändring av vissa skattelagar (RP 50/2011

Läs mer

Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen

Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen tullen.fi Kundanvisning 8.12.2016 Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

RP 143/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 143/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 143/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om storleken av den försäkrades sjukförsäkringspremie, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

Läs mer

2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag

2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag Jukka Hakola, utvecklingschef, skattefrågor 2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag Vård- och landskapsreformen påverkar kommunerna på många olika sätt. Vissa saker kommer man inte genast att tänka

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

2017 års statsandelar

2017 års statsandelar 2017 års statsandelar 9.11.2016 Utvecklingschef Sanna Lehtonen Sanna.Lehtonen@kuntaliitto.fi p. 050-575 9090 Statsandelen för kommunal basservice som en del av kommunernas statsandelssystem Statsunderstöden

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav30och31 lagenomortodoxakyrkosamfundet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att begreppet skatteöre slopas

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om storleken av den försäkrades sjukförsäkringspremie, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och arbetsgivares

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Skattefinansieringen år 2016, md

Skattefinansieringen år 2016, md Skattefinansieringen år 216, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,8 STATEN KOMMUNERNA skatteinkomster 22,1 1,5 skatteinkomster 41,8 29,1 Moms och Övriga skatter 1,7 18,9 6,5 3,3 2,9

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa

Läs mer

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 146/2012 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 146/2012 rd RIKSDAGENS SVAR 146/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av kyrkolagen, lag om upphävande av lagen om kyrkans centralfond och lag om skyldighet för medlemmar i

Läs mer

Beräkningarna på Kommunförbundets webbsidor innehåller uppgifter från hela statsandelsfinansieringen

Beräkningarna på Kommunförbundets webbsidor innehåller uppgifter från hela statsandelsfinansieringen M Memo Lehtonen Sanna 4.1.2013 Statsandelarna 2013 Kommunförbundet har publicerat de preliminära statsandelsberäkningarna för år 2013 på sina internet-sidor den 15.6.2012. Statsandelsberäkningarna har

Läs mer

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit RP 96/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 105 a och 143 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om underhållstrygghet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om underhållstrygghet

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 123/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav47aoch47b lagenomspecialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen. RP 123/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 4 i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning, i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst

Läs mer

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor 5/2003 december Samfundsskatten och statsandelsreformen Skattefrågor Statsandelarna 2004 Socialförsäkringsavgifterna 2004 Rådgivningsenhet för upphandling OFR-nämnden meddelar Ny rekommendation om användning

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2017 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2017 Antal kommuner 181 200 180 19,5 156

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 6/2001 December Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Aktuellt om euro OFR-nämnden meddelar Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 6/2001

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, lagen om handikappförmåner och 103 i folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

det år under vilket egendomen har tagits i bruk.

det år under vilket egendomen har tagits i bruk. RP 27/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och 114 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på RP 156/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om underhållsstöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om underhållsstöd

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 269/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 269/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013 och 2014 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Skattefinansieringen år 2016, md

Skattefinansieringen år 2016, md Skattefinansieringen år 216, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 22,1 STATEN skatteinkomster 41,8 29,1 1,5 Moms och övriga skatter 1,7 18,9 6,5 3,3 2,9

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

RP 71/2017 rd. Dessutom föreslås det att lagförslaget om ändring av avräkningsgrunden enligt självstyrelselagen för Åland stryks.

RP 71/2017 rd. Dessutom föreslås det att lagförslaget om ändring av avräkningsgrunden enligt självstyrelselagen för Åland stryks. Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition (RP 15/2017 rd) med förslag till lagstiftning om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården

Läs mer

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna 1992 rd- RP 206 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

RP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen

RP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och temporär ändring av lagens 19 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

1993 rd - RP 109 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1993 rd - RP 109 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1993 rd - RP 109 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om gottgörelse för bolagsskatt och till lag om behandling av gottgörelse för bolagsskatt i de redovisningar

Läs mer

RP 117/2008 rd 2009.

RP 117/2008 rd 2009. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om Propositionen hänför sig till

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 a och i lagen om apoteksavgift PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna propositionen föreslås det att lagen

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 och 2020

Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 och 2020 1 (7) Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund 2018 2019 och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 och 2020 Allmänt Sammandrag av ändringarna i avgiftsstrukturen

Läs mer

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 b och 60 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011

RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 119/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om pension för lantbruksföretagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer