Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Transkript

1 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen (RP 101/2010) Produktivitet som beaktar effekter i äldreservicen Dröjsmåls- och grundräntan Kommunerna.net förnyas i januari 2011

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2010 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 910 kpl Upplaga 910 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntatalous-tiedote >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Sida Skattefrågor 3 Kommungruppens andel av förvärvs- och kapitalskatteinkomsterna för skatteåret 2010 Naturaförmånsvärden 2011 Skattefria resekostnadsersättningar år 2011 Den nedre gränsen för skatt på eget bruk av tjänster som avser fastighetsinnehav stiger Fortsatt reducerad moms för frisertjänster och små reparationstjänster Elektronisk årsanmälan till Skatteförvaltningen Marknadsränta i inkomstbeskattningen (HFD L 3092) Statsandelarna år Statsandelen för kommunal basservice Innehållet i statsandelen för kommunal basservice Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Grunderna för bestämning av den allmänna delen Kalkylerade kostnader för social- och hälsovården Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek samt bestämningsgrunder för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde Minskningar och ökningar av statsandelen Utjämning till följd av systemändringen Hemkommunsersättningar Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Tilläggsfinansiering för grundläggande utbildning som undervisningsoch kulturministeriet bestämmer om Huvudmannasystemet och övriga statsandelar Priserna per enhet i huvudmannasystemet 2011 Statsandelarna år Rättelser av besluten för år 2010 Statsandelen för kommunal basservice (FM Kommunanvdelningen) Undervisnings- och kulturministeriets beslut Bokföringsanvisningar 21 Bokföringsnämndens utlåtande 96/ Värdering av aktier som hör till finansieringstillgångar och bokföring av värdeförändringar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Socialskyddsavgifter Arbetslöshetsförsäkringsavgifter Pensionsavgifter KomPL-avgiften StaPL-avgiften Ändring av lagen om hemkommun och sociavårdslagen (RP 101/2010) 25 Bokföringen av kostnadsersättningarna Produktivitet som beaktar effekter i äldreservicen 27 Mätning som baserar sig på prestationskostnader Nytt sätt att räkna output beaktar effekterna Undersökningsresultat Fler kommuner behövs i undersökningen Dröjsmåls- och grundräntan Kommunerna.net förnyas i januari Bilagor: Utlåtande 96/2010. Värdering av aktier som hör till finansieringstillgångar och bokföring av värdeförändringar (bilaga 1) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 2) 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010

3 Skattefrågor Kommungruppens andel av förvärvs- och kapitalskatteinkomsterna för skatteåret 2010 Finansministeriet har i enlighet med 5 i lagen om skatteredovisning genom en förordning beslutat om skattetagargruppernas utdelning som tillämpas för skatteåret 2010 innan beskattningen har slutförts. Kommungruppens andel av redovisningarna för skatteåret 2010 är 62,51 procent. Andelen tillämpas från och med redovisningarna för december Skatterna för skatteåret 2010 har hittills redovisats enligt de andelar som fastställdes i början av Kommungruppens andel var då 61,72 procent. I redovisningarna för december 2010 korrigeras de redovisningar till kommunerna som betalats till för litet belopp i början av året. Därför redovisas omkring 170 miljoner euro mer till kommunerna i december Kommungruppens slutliga andel av redovisningarna av förvärvs- och kapitalskatterna år 2010 klarnar när beskattningen för skatteåret 2010 blir färdig i oktober Naturaförmånsvärden 2011 Naturaförmånerna för 2011 har fastställts. Beslutet finns på Skatteförvaltningens webbplats, Bilförmån Om en löntagare eller löntagarens familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning betraktas förmånen som bilförmån. Bilförmånen består av två delar: en procentuell del som räknas på kapitalkostnaderna och ett belopp som baserar sig på driftskostnaderna. När den procentuella delen räknas ut används som nyanskaffningspris det rekommenderade pris som importören uppgett för bilen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk minskat med euro. I stället för driftskostnader till ett fast belopp kan man använda ett värde per kilometer. Värdet på bilförmånen består då av en procentuell andel som beräknas på nyanskaffningspriset och ett värde enligt det antal kilometer som körts med bilen under året. För att värde per kilometer ska kunna användas krävs en körjournal eller någon annan tillförlitlig utredning om antalet kilometer som körts med bilen. Vid användning av värde per kilometer blir naturaförmånsvärdet mindre om antalet kilometer per år underskrider Värdena på förmånen att använda bil sjunker i alla åldersgrupper med 15 euro per månad jämfört med fjolåret. Värdena på fri bilförmån är däremot oförändrade. Bilförmånsvärden år 2011: fri bilförmån/mån. bruksförmån/mån. åldersgrupp A 1,4 % eller 1,4 % + 18 cent/km 1,4 % + 90 eller 1,4 % + 6 cent/km (år ) 3

4 åldersgrupp B 1,2 % eller 1,2 % + 19 cent/km 1,2 % eller 1,2 % + 7 cent/km (år ) åldersgrupp C 0,9 % eller 0,9 % + 20 cent/km 0,9 % eller 0,9 % + 8 cent/km (före år 2006) Telefonförmånerna oförändrade Telefonförmånernas värden är oförändrade år Såväl mobiltelefonernas som de fasta anslutningarnas naturaförmånsvärden är 20,00 euro i månaden. Värdet på en mobiltelefonsförmån täcker kostnaderna för samtal, sms- och multimediemeddelanden. Bostadsförmånernas värden ändras Bostadsförmånernas värden stiger i hela landet för bostäder av olika ålder. Penningvärdet av bostadsförmån inklusive uppvärmning för bostad med centralvärme är följande: a) Huvudstadsregionen, förmånens värde Bostaden blivit färdig före år 1961 år år 1984 eller senare Förmånens värde euro/mån 155,00 + 9,30 per kvadratmeter 141,00 + 7,30 per kvadratmeter 152,00 + 7,90 per kvadratmeter b) Övriga Finland, förmånens värde Bostaden blivit färdig före år 1984 år år 1992 eller senare Förmånens värde euro/mån 98,00 + 5,30 per kvadratmeter 100,00 + 6,10 per kvadratmeter 105,00 + 7,20 per kvadratmeter Kostförmån Penningvärdet för kostförmån i samband med anstaltsmåltider för personalen på sjukhus, skolor, daghem eller andra motsvarande inrättningar är 4,05 euro per måltid. Värdet av den kostförmån som personalen i skolor, daghem eller motsvarande inrättningar får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 3,24 euro per måltid. Beskattningsvärdet för vanlig kostförmån för en anställd är 5,40 euro per måltid förutsatt att de sammanlagda råvaru- och lönekostnaderna för en måltid inte överstiger 9,00 euro. Skattefria resekostnadsersättningar 2011 Ersättningar för resekostnader är skattefria upp till en viss gräns. Skatteförvaltningen har gett ett beslut om skattefria resekostnadsersättningar år Beslutet finns på Skatteförvaltningens webbplats, I beslutet anges grunder och belopp för dagtraktamenten, kilometerersättningar och andra resekostnadsersättningar. Arbetsgivaren kan betala löntagaren skattefria ersättningar för resekostnader i enlighet med beslutet. Vilka kostnader arbetsgivaren i praktiken ersätter bestäms i allmänhet enligt kollektivavtalen. Grunderna och beloppen i Skatteförvaltningens beslut överensstämmer inte nödvändigtvis med grunderna och beloppen i kollektivavtalen. Om ersättningen 4 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/2010

5 överstiger beloppet i Skatteförvaltningens beslut eller om ersättningen betalas på mindre strikta grunder, är den del som överstiger beslutet skattepliktig löneinkomst. Inrikes dagtraktamentet för hela dagar och måltidsersättningen har sjunkit jämfört med år 2010, på grund av den sänkta momsen på restaurangmåltider. Det partiella dagtraktamentet är oförändrat. År 2011 betalas följande inrikes dagtraktamenten och måltidsersättningar: dagtraktamente, heldag partiellt dagtraktamente måltidsersättning 34,00 euro 16,00 euro 8,50 euro Kilometerersättning för användning av egen bil Ersättningen för användning av egen bil höjs till 46 cent per kilometer. Ersättningen för extra personer är 3 cent per person. Ersättningen för arbetsresor med bruksförmånsbil är 11 cent per kilometer. Utrikes dagtraktamente Utrikes dagtraktamente har fastställts för över 200 länder eller områden. En lista över dagtraktamenten för olika länder och områden finns i Skatteförvaltningens beslut. Den nedre gränsen för skatt på eget bruk av tjänster som avser fastighetsinnehav stiger Enligt 32 i mervärdesskattelagen beskattas tjänster som avser fastighetsinnehav också när fastighetsinnehavaren utfört arbetet själv eller låtit sin egen personal utföra det. I sådana situationer beskattas eget bruk av tjänster som avser fastighetsinnehav. Avsikten med de särskilda bestämmelserna om beskattningen av tjänster som avser fastighetsinnehav är att trygga en neutral mervärdesbeskattning för dessa tjänster. När fastighetens ägare eller innehavare köper dessa tjänster av en utomstående företagare ingår moms i försäljningspriset. Om köparen inte själv utövar momspliktig verksamhet har köparen inte rätt att dra av den moms som ingår i priset på tjänsten. Utan de särskilda bestämmelserna skulle det i detta fall vara förmånligare för fastighetens ägare eller innehavare om den egna personalen utför arbetet än om tjänsterna köps. Moms behöver inte betalas på eget bruk av tjänster som avser fastighetsinnehav om lönekostnaderna jämte socialkostnader för de tjänster som avser fastighetsinnehav uppgår till högst euro. År var gränsen euro och år var den euro. Fortsatt reducerad moms för frisertjänster och små reparationstjänster Finland har deltagit i försöket med reducerad moms på arbetsintensiva tjänster i fråga om frisertjänster och små reparationstjänster. Till små reparationstjänster räknas reparation av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. På försäljningen av sådana tjänster tillämpas under försökstiden en sänkt momssats på 9 procent enligt 85 a i mervärdesskattelagen i stället för den allmänna momssatsen på 23 procent. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2010 5

6 Ursprungligen var det meningen att försöket skulle gälla Genom en lagändring fortsätter ändå tillämpningen av den reducerade momssatsen ända till Elektronisk årsanmälan till Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen önskar att fler årsanmälningar lämnas in elektroniskt. Många kommuner skickar fortfarande in papper, trots att det är både snabbare och enklare att använda det elektroniska systemet. Kommunerna kan lämna in årsanmälan via tjänsterna Ilmoitin eller Tyvi. Autentiseringen sker med hjälp av Katso-koder. Marknadsränta i inkomstbeskattningen (HFD L 3092) Högsta förvaltningsdomstolen har gett ett beslut som reglerar den räntenivå som i beskattningen betraktas som godtagbar när det gäller lån mellan koncernbolag. I det aktuella fallet hade koncerns hela finansiering lagts om. Före omläggningen hade två lån upptagits hos aktörer utanför koncernen med en ränta på 3,135 3,25 procent. I samband med omläggningen tog A Ab ett lån hos ett svenskt bolag som hörde till koncernen och använde detta lån till att betala bort de två gamla lånen. Räntan på lånet från det svenska koncernbolaget hade avtalats till 9,5 procent. Bolaget motiverade räntesatsen bland annat med den räntesats som skulle tillämpa om hela koncernen tog ett lån hos en utomstående aktör. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att de räntor som A Ab betalat till koncernbolaget klart hade överstigit den ränta som hade betalats om det varit fråga om två av varandra oberoende företag. Inte heller kunde den genomsnittliga externa finansieringsräntan för hela koncernen (7,04 procent) användas som utgångspunkt för avdragsgill ränta i en situation där bolagets egen kreditvärdighet och övriga omständigheter hade gjort det möjligt för bolaget att få en avsevärt förmånligare finansiering. Till A Ab:s skattepliktiga inkomst för skatteåret 2005 skulle därför läggas de räntor som inte betraktades som avdragsgilla, dvs. skillnaden mellan en ränta på 9,5 procent och en ränta på 3,25 procent. Skillnadens sammanlagda belopp var euro. Anmärkningsvärt i fallet är särskilt att den räntenivå som i beskattningen godkänns när det gäller lån av ett koncernbolag motsvarar nivån på den ränta som bolaget i egenskap av egen juridisk person betalar på lån av utomstående. När det är fråga om intressegemenskap kan man däremot inte använda hela koncernens genomsnittliga räntenivå eller någon annan motsvarande kalkylerad ränta, om bolaget i egenskap av separat bolag kan få ett förmånligare lån. Av fallet kan man ändå inte dra alltför långt gående slutsatser om vad som generellt är en godtagbar räntenivå för lån mellan koncernbolag. Kommunerna bör beakta HFD:s beslut när det gäller lån mellan kommunen och dess bolag. Kommunerna bör särskilt fästa avseende vid räntorna på koncerninterna lån i samband med förändringar i kapitalstrukturen. Närmare upplysningar: Henrik Rainio, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/kommunalekonomi 4/2010

7 Statsandelarna år 2011 I Kommunalekonomi 3/2010 redogjordes för detaljerna i statsandelssystemet. I det här numret har förändringarna under hösten 2010 beaktats och statsandelsgrundernas belopp har korrigerats. De senaste uppgifterna om statsandelsbeloppen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelen för kommunal basservice Innehållet i statsandelen för kommunal basservice Den statsandelsreform som trädde i kraft i början av 2010 (RP 174/2009, lagarna /2009) innebär att grunden för den statsandel som betalas för kommunal basservice är de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning utgående från åldersklassen 6 15 år och de kalkylerade kostnaderna för allmänna bibliotek. Till statsandelsgrunden hör också invånarbaserad grundläggande konstundervisning och kommunernas kulturväsende. Från summan av alla dessa statsandelsgrunder avdras kommunens självfinansieringsandel. Till det belopp som räknas ut på detta sätt läggs den allmänna delen (den tidigare allmänna statsandelen) med förhöjningar och tilläggsdelar för kommuner med särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Dessutom beaktas minskningar och ökningar av statsandelen. Statsandelen regleras i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). I 7 kap. i lagen bestäms om minskningar och ökningar av statsandelen. Den utjämning som görs för att eliminera statsandelsreformens verkningar på de enskilda kommunerna beaktas i enlighet med beslutet för år 2010 (så också under de följande åren), om inte beslutet av någon orsak ändras (t.ex. på grund av ett rättelseyrkande). Finansministeriet beslutar om statsandelarna för kommunal basservice år 2011 i slutet av december Beslutet innehåller också utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster. Finansministeriets beslut justeras inte under året (undantag vid rättelseyrkande, besvär eller självrättelse av finansministeriet på grund av systemfel). I december 2010 fastställer finansministeriet också grunddelen i varje kommuns hemkommunsersättning år På basis av grunddelen hänförs utgifter och inkomster av hemkommunsersättningen samordnat till kommunerna och beaktas vid utbetalningen av statsandelarna enligt de uppgifter om elevernas hemkommuner som kommunerna uppgett. Utbetalningen av alla kalkylerade statsandelar slås ihop, alltså också de statsandelar som fortfarande hör till undervisnings- och kulturministeriet och inte omfattas av statsandelen för kommunal basservice. Enligt basservicebudgeten som ingår i motiveringarna till statens budgetproposition ( ) höjs statsandelen för kommunal basservice med knappt 4 procent, vilket till stor del beror på den nya skattekompensationen på 129 miljoner euro. Som indexjustering har beaktats 1,6 procent. Självfinansieringsandelen i statsandelen för kommunal basservice är 2 631,67 euro per invånare (höjning knappt 2 %). Finansieringsandelen motsvarar en statsandelsprocent på 34,11. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2010 7

8 Finansieringsandelen per invånare för den övriga undervisnings- och kulturverksamheten (gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor) är enligt basservicebudgeten 357,70 euro, men undervisnings- och kulturministeriet har fastställt det preliminära beloppet till 347,53 euro per invånare. Finansieringsandelen motsvarar en statsandelsprocent på 41,89. För de flesta kommuner är den här delen av den kalkylerade statsandelen negativ på grund av finansieringsandelen per invånare, varvid den minskar den övriga statsandelen för kommunal basservice. Statsandelen för kommunal basservice höjs enligt basservicebudgeten med cirka 325 miljoner euro (3,7 %) och alla statsbidrag som ingår i basservicebudgeten höjs med cirka 415 miljoner (4,3 %). Statsbidag (miljoner euro) Kalkylerad statsandel Enligt basservicebudgeten Finansieringsandelar per invånare (euro/inv.) Basservice (FM) 2 581, ,67 Andra stadiet och yrkeshögskolor (UKM) 351,84 1) 357,70 2) 1) enligt budgeten och tilläggsbudgetarna (342,89 euro preliminärt belopp för år 2010). 2) UKM har fastställt det preliminära beloppet för år 2011 till 347,53 euro. Dittills har Kommunförbundet använt 353,00 euro som uppskattning bland annat i kalkyleringsmodellen. Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster år 2011 har beräknats utgående från de slutliga uppgifterna om beskattningen för år 2009 (Skatteförvaltningen ). Jämfört med den kalkyl som publicerades i september har den kalkylerade kommunalskatten ökat med omkring 1,6 miljoner euro, vilket förklarar höjningen av utjämningsgränsen (den kalkylerade kommunalskatten + 27 miljoner euro, samfundsskatteandelen - 26 miljoner euro). Utjämningen baserar sig på uppgifter om den kalkylerade kommunalskatten, den samfundsskatteandel som ska betalas och den kalkylerade fastighetsskatten. Beräkningen bygger på den genomsnittliga inkomstskattesatsen och de genomsnittliga fastighetsskattesatserna enligt tabellen nedan. Ändringarna i kommunindelningen vid ingången av 2011 har beaktats. Ändringarna i invånarantalet till följd av kommundelssammanslagningar i början av år 2010 har beaktats till samma belopp som i utjämningen år 2010 enligt följande: Tavastehus: 165 invånare till Hausjärvi, euro Kouvola: 17 invånare till Iitti, -344 euro Villmanstrand: 13 invånare till Ruokolahti, -211 euro Lovisa (Strömfors): 171 invånare till Pyttis, euro Förändringen i statsandelen har beräknats på basis av invånarantalet i den överlåtande kommunen som proportionen mellan antalet överlåtna invånare och hela invånarantalet (årsskiftet 2008/2009). Kommundelssammanslagningar från ingången av 2011 har beaktats enligt följande: - Villmanstrand: 9 invånare till Imatra, euro - Masku: 175 invånare till Nådendal, euro - Vihanti: 0 invånare till Siikajoki, 0 euro - Virdois: 0 invånare till Etseri, 0 euro - Asikkala: 0 invånare till Mäntyharju, 0 euro. 8 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/2010

9 Förändringen i statsandelen har beräknats på basis av invånarantalet i den överlåtande kommunen som proportionen mellan antalet överlåtna invånare och hela invånarantalet (årsskiftet 2009/2010). De kommundelssammanslagningar som trädde i kraft i början av 2009 har inte beaktats i de invånarantal som använts i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster, eftersom kommunalskatten för 2009 redovisas till kommunerna enligt hemkommunen i slutet av Utjämningens kostnadsneutralitet har beaktats i en särskild tabell över minskningar och ökningar av statsandelarna. Utjämningsnettot (skillnaden mellan utjämningsavdragen och utjämningstilläggen) läggs till eller dras av från kommunens statsandel till ett belopp som per invånare är lika stort för alla kommuner. Utjämningsnettot beräknas på basis av kommunindelningen det år som föregår finansåret och det avviker därför från nettobeloppet i den egentliga beräkningen av utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster. Enligt kalkylen är utjämningsnettot negativt, euro, vilket innebär att 2,89 euro per invånare läggs till kommunens statsandel. Den kommunspecifika kalkylen utgår från följande nationella uppgifter: Kalkylerade skatteinkomster och samfundsskatteandelen kalkylerad kommunalskatt euro (förändring - 0,2 %). samfundsskatt euro (förändring + 14,4 %) kalkylerad fastighetsskatt euro (+ 7,4 %). Invånarantal och genomsnittlig inkomstskattesats antalet invånare vid årsskiftet 2008/2009 var (ej Åland) genomsnittlig inkomstskattesats 18,59 %. Genomsnittliga fastighetsskattesatser i utjämningen allmän 0,75 % stadigvarande bostad 0,30 % annan bostad 0,89 % kraftverk 0,75 % (den allmänna skattesatsen används) allmännyttiga samfund 0,45 % obebyggd byggplats 2,09 %. Kalkylerad skatteinkomst och utjämningsgräns per invånare kalkylerad skatteinkomst 3 279,41 euro/invånare utjämningsgräns (91,86 %) 3 012,47 euro/invånare (förändring + 20,94 euro jämfört med år 2010). Utjämningstillägget som ska beaktas i statsandelen utgörs av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst till fullt belopp (kommuner vars skatteinkomster ligger under utjämningsgränsen). Det utjämningsavdrag som beaktas i statsandelen är 37 procent av de kalkylerade skatteinkomster som överstiger utjämningsgränsen (kommuner som överskrider gränsen). I betalningen beaktas utjämningen på basis av skatteinkomster i samband med statsandelen för kommunal basservice. Den tidigare procentuella fördelningen på olika statsandelar gäller alltså inte längre. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2010 9

10 Utjämningen har räknats med i sammanfattningstabellen över statsandelen för kommunal basservice. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Grunderna för bestämning av den allmänna delen Den allmänna delen (tidigare den allmänna statsandelen) ingår i den statsandel för kommunal basservice som infördes i början av 2010 (en enda penningström). Reformen har inte påverkat grunderna för hur den allmänna delen bestäms. Grundpriset för den allmänna delen år 2011 är 30,94 euro per invånare. I beloppet ingår en indexjustering på 1,6 procent. Förhöjningar som höjer grundpriset är skärgårdsförhöjning, fjärrortsförhöjning, tätortsstrukturförhöjning, språkförhöjning och förhöjning på basis av förändringar i invånarantalet. Grunderna för förhöjningarna kan kontrolleras i 6 11 i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Förhöjningarna har också behandlats Kommunalekonomi 3/2010. Den allmänna delen uppgår till sammanlagt omkring 254 miljoner euro (2010 års nivå). Den allmänna delen läggs som sådan till den övriga statsandelen för kommunal basservice. Kommunindelningen år 2011 har beaktats. Kommundelssammanslagningar år 2011 beaktas i bilaga 1 till det kommande beslutet om statsandelen för kommunal basservice. Kalkylerade kostnader för social- och hälsovården Social- och hälsovården ingår i den statsandel för kommunal basservice som infördes i början av 2010 (en enda penningström). Grunderna för hur de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården bestäms har inte ändrats. I de kalkylerade kostnaderna har bland annat beaktats de förändringar som ingår i regeringsprogrammet (statsandelstillägg och statsandelsavdrag) och en indexjustering på 1,6 procent enligt följande (miljoner euro): indexförhöjning 117 förändring i invånarantalet och åldersstrukturen 57 rådgivning och skolhälsovård 9 handikappservice 3 lagen om hälso- och sjukvård 5 vård för missbrukarmödrar 3 övriga tilläggsuppgifter inom socialvården 1 överföringen av tolktjänster tolktjänster, förvaltning -1 övriga tillägg (bl.a. hemvårdsstöd) 6 Sammanlagt 190 Självfinansieringsandelen i statsandelen för kommunal basservice år 2011 är enligt budgetpropostitionen 2 631,67 euro per invånare (höjning knappt 2 %). I kalkylen har beaktats kommunindelningen vid ingången av Kommundelssammanslagningar år 2011 beaktas i bilaga 1 till det kommande beslutet om statsandelen för kommunal basservice. De kalkylerade kostnaderna uppgår till sammanlagt cirka 17,2 miljarder euro (ökning cirka 3 %). 10 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/2010

11 Statsandelarna baserar sig på följande grundpriser: Grundpriserna enligt åldersgrupp år 2011 (euro/invånare) Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0 6-åringar 6 359,31 826, åringar 294,55 895, åringar 861, , åringar 5 195, ,66 85-åringar och äldre , ,60 Övriga grundpriser år 2011 (euro/invånare): enligt antalet arbetslösa (euro/arbetslös) 568,90 enligt arbetslöshetsgraden 51,89 enligt antalet gravt handikappade 15,47 enligt antalet omhändertagna barn 43,71 enligt sjukfrekvensen 384,81 Förhöjningskoefficienterna för de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård regleras i 4 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. Arbetslöshetsprocent 10,30 % Invånarantal (årsskiftet 2009/2010) De fjärrortskoefficienter som påverkar de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård (L 1704/2009, 15 ) är enligt fjärrortstalen i den allmänna statsandelen följande (F 1732/2009, 1 ): 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99 1,08, om fjärrortstalet är 1,00 1,49 1,17, om fjärrortstalet är 1,50 eller högre 1,10 för skärgårdskommuner (minst hälften av befolkningen saknar fast vägförbindelse) De kommunspecifika koefficienterna har justerats till 2011 års nivå. Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek samt bestämningsgrunder för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, allmänna bibliotek och det allmänna kulturväsendet ingår i den statsandel för kommunal basservice som infördes i början av 2010 (en enda penningström). Självfinansieringsandelen i statsandelen för kommunal basservice år 2011 är enligt budgetpropostitionen 2 631,67 euro per invånare (höjning knappt 2 %). Kommunindelningen år 2011 har beaktats i kalkylerna. Kommundelssammanslagningar år 2011 beaktas i bilaga 1 till det kommande beslutet om statsandelen för kommunal basservice. De kalkylerade kostnaderna uppgår till sammanlagt omkring 4 miljarder euro (kostnaderna på 2010 års nivå). Förskoleundervisning och grundläggande utbildning Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

12 Den största förändringen i statsandelarna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning var i början av 2010 övergången från det så kallade huvudmannasystemet till statsandelar som betalas på basis av åldersklass (6 15-åringar) enligt hemkommun. Samtidigt infördes ett samordnat system för uträkning och betalning av hemkommunsersättningar. I statsandelsgrunderna för år 2011 har endast indexförhöjningen beaktats. Grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning år 2011 är 6 710,31 euro per invånare i åldersgruppen 6 15 år. I priset ingår en indexförhöjning på 1,6 procent. De kalkylerade kostnaderna består av en grunddel och en förhöjningsdel. Grunddelen är 0,77 x grundpriset x det vägda antalet elever (6-åringar vägda med 0,91). Till detta läggs förhöjningarna av grunddelen, dvs. grundpriset multiplicerat med det vägda antalet elever och därutöver multiplicerat med högst sex höjningskoefficienter: förhöjning för befolkningstäthet, om - befolkningstätheten är mindre än 40 inv./km 2 : skillnaden mellan den naturliga logaritmen av talet 40 och den naturliga logaritmen av kommunens befolkningstäthet x 0,1 - tilläggsförhöjning om befolkningstätheten är mindre än 4 inv./km 2 : skillnaden mellan talet 4 och befolkningstätheten (om skillnaden är större än 1 räknas den som 1) x skillnaden mellan den naturliga logaritmen av talet 40 och den naturliga logaritmen av kommunens befolkningstäthet x 0,017. förhöjning för tvåspråkighet med koefficienten 0,04 förhöjning för skärgård med koefficienten 0,06 - högre förhöjning om över hälften av befolkningen saknar fast vägförbindelse till fastlandet, med koefficienten 0,25 - förhöjning för åringar med koefficienten 0,30 - förhöjning för svenskspråkiga med koefficienten 0,12 - förhöjning för invånare med främmande språk som modersmål med koefficienten 0,20 Förhöjningskoefficienterna regleras i 5 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. Finansieringen för förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning och förberedande undervisning för invandrare betalas enligt undervisnings- och kulturministeriets beslut. Finansieringsgrunderna har behandlats i samband med det övriga undervisnings- och kulturväsendet nedan. Allmänna bibliotek Grundpriset för allmänna bibliotek är 55,50 euro per invånare med en indexförhöjning på 1,6 procent. I skärgårdskommuner och kommuner med en befolkningstäthet på högst 2 invånare/km 2 höjs grundpriset med 20 procent. Om befolkningstätheten är större än 2 men mindre än 5 invånare/km 2 höjs grundpriset med 10 procent. Grundläggande konstundervisning För de kommuner som ordnar grundläggande konstundervisning är den kalkylerade grunden invånarantalet multiplicerat med grundpriset, som år 2011 är 1,40 euro per invånare (ingen indexförhöjning). Den kalkylerade grunden för grundläggande konstundervisning har beräknats för samma kommuner som år Kuntatalous/kommunalekonomi 4/2010

13 Allmän kulturverksamhet Bestämningsgrunden för allmän kulturverksamhet är invånarantalet multiplicerat med grundpriset för allmän kulturverksamhet, vilket år 2011 är 3,50 euro per invånare (ingen indexförhöjning). Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde I 6 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice bestäms om tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Tilläggsdelarna har kopplats till grundpriset för den allmänna delen, vilket med en indexförhöjning på 1,6 procent är 30,94 euro per invånare år År 2011 får 29 kommuner sådana tilläggsdelar till ett sammanlagt belopp av 31 miljoner euro (en ny kommun). Tilläggsdelen för särskilt gles bosättning (21 kommuner) bestäms utgående från befolkningstätheten: mindre än 0,5 inv./km 2 12 x grunddelen 0,50 1,49 inv./km 2 10 x grunddelen 1,50 1,99 inv./km 2 7 x grunddelen Tilläggsdel för skärgårdskommuner (8 kommuner): utan vägförbindelse 5 x grunddelen övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen Sametillägg (utöver höjningen ovan till 4 kommuner på basis av andelen samiskspråkiga): Andel Koefficient över 30 % 2, ,99 % 1,20 3 6,99 % 0,30 0,5 2,99 % 0,20 Statsandelen enligt denna punkt dras av från alla kommuner i samband med minskningar och ökningar av statsandelen. Minskningen är 5,75 euro per invånare. Minskningar och ökningar av statsandelen Med stöd av 7 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice görs det minskningar och ökningar av statsandelen utanför statsandelssystemet. Varje kommun har en egen sammanställning. Jämfört med år 2010 är ändringarna följande: - På grund av SADe-projektet, som är en fortsättning på projektet Kommun-IT, minskas statsandelarna med omkring 5 miljoner euro (under blir minskningen sammanlagt cirka 10 miljoner, - 1,88 euro per invånare). - Finansiering av en IT-servicecentral för den offentliga förvaltningen, 1,25 miljoner euro (- 0,23 euro per invånare). - Minskning på grund av att det maximala beloppet för sammanslagningsunderstöd överskridits, 45 miljoner euro (- 8,47 euro per invånare) - Kompensationen för skatteavdrag år 2011, 129 miljoner euro (tillägg eller avdrag enligt den kommunvisa tabellen). Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

14 Poster som slopas är myndighetsradionätverket Virve, finansieringen av samservicekontor och den temporära statsandelshöjningen på 30 miljoner euro som gällt för år I övrigt görs motsvarande ökningar och minskningar som för år 2010, inklusive kompensationen för skatteavdrag. Återbäringen av underhållsstöd uppskattas bli 36 miljoner euro (6,89 euro per invånare). Återbäringen behandlas inte som statsandel. Den avskiljs från statsandelen och hänförs i bokföringen till år 2010 enligt givna anvisningar. För att neutraliteten i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster ska uppfyllas höjs statsandelen för år 2010 med (2,89 euro per invånare, se också punkten utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster). Utjämning till följd av systemändringen De ökningar och minskningar av statsandelarna som föranletts av det nya statsandelssystemet år 2010 har jämnats ut mellan kommunerna så att de enskilda kommunernas statsandelsbelopp inte ändras på grund av systemändringen. Bestämmelser om detta finns i 33 i lagen om statsandel för kommunal basservice. Kommunspecifika uppgifter enligt beslutet för år 2010 har sammanställts i en tabell Kommunindelningen år 2011 har beaktats genom sammanräkning av tilläggen och/eller avdragen för de kommuner som är föremål för kommunsammanslagning. Det har eventuellt gjorts ändringar i det ovan nämnda beslutet till följd av rättelseyrkanden. En jämförelsekalkyl har gjorts för varje kommun. Av kalkylen framgår minskningen eller ökningen av statsandelen. Minskningen eller ökningen utgör ett fast belopp som också beaktas under kommande år i enlighet med beslutet för Hemkommunsersättningar Finansministeriet fastställer hemkommunsersättningens grunddel för år 2011 per kommun före utgången av Hemkommunsersättningarna per elev som bestäms enligt ålder finns färdigt uträknade på Kommunförbundets webbplats, liksom också hemkommunsersättningarnas sammanlagda belopp utgående från de elevuppgifter som uppgetts för Statistikcentralen. Ersättningsskyldigheten år 2011 bestäms enligt elevens hemkommun Grunddelen i hemkommunsersättningen beräknas enligt lagen på hemkommunens kalkylerade kostnader. Betalningen av hemkommunsersättningarna baserar sig på den ovan nämnda tabellen och de insamlade elevuppgifterna och sköts samordnat. Kommunen behöver inte fakturera ersättningarna, eftersom de beaktas i den samordnade utbetalningen. Om kommunerna vill avtala om något annat, gäller det att beakta att de hemkommunsersättningar som bestämts enligt statistikföringsdagen och fördelats genom det samordnade systemet inte ändras. Hemkommunen är skyldig att betala ersättning också för 16-åriga läropliktiga elever (38 3 mom.). Hemkommunsersättningens grunddel beräknas genom att kommunens kalkylerade kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning divideras med det vägda antalet elever. Antalet förskoleelever vägs med 0,91, antalet 7 12-åringar med 1,00 och antalet åringar med 1,35. Med samma viktningar beräknas ersättningens storlek per elev också för 6-åringar (förskoleundervisning), 7 12-åringar och åringar. 14 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/2010

15 Hemkommunsersättningarna anges i budgeten som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster, inte som tillägg eller avdrag i statsandelarna. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett ett utlåtande (93/ ) om bokföringen av statsandelar och hemkommunsersättningar. I fråga om sjukhusskolor, skolhemsundervisning och grundläggande utbildning för placerade barn kvarstår hemkommunens skyldighet att betala ersättning på basis av vårddagar, skoldagar och genomsnittliga kostnader. Denna betalningsandel faktureras hemkommunen med beaktande av de inkomster av hemkommunsersättningarna som betalas genom det samordnade systemet och övriga eventuella statsandelar (t.ex. tilläggsfinansiering till utbildningsanordnaren för elever med förlängd läroplikt). Hemkommunen har betalningsskyldighet även om det inte finns något avtal. Privata utbildningsanordnare ska ha tillstånd att ordna utbildning. Kommunförbundet har skickat två cirkulär (9/80/2010 och 13/80/2010) om hemkommunens betalningsandelar för placerade elever och om statsandelsreformens inverkan på kommunernas avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Bland annat tilläggsfinansieringen för förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning och förberedande undervisning ingår i undervisnings- och kulturministeriets beslut och betalas fortsättningsvis till huvudmännen enligt antalet elever. Finansieringsgrunderna har behandlats i samband med det övriga undervisningsväsendet. Även om undervisnings- och kulturministeriet beslutar om denna finansiering, ingår den i den samordnade utbetalningen och betalas som en helhet i samband med statsandelen för kommunal basservice. När finansieringen räknas ut för följande år används även i fortsättningen utbildningsanordnarnas elevuppgifter den 20 september, vilka justeras i september under finansåret (genomsnitt). Finansieringen justeras i slutet av året så att den motsvarar det justerade elevantalet (betalning i februari efter finansåret). Sammandrag På Kommunförbundets webbplats finns en preliminär beräkning över statsandelen för kommunal basservice med inverkande delfaktorer. Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster har beaktats i beräkningen. Återbetalningarna av underhållsstöd samt inkomsterna och utgifterna av hemkommunsersättningarna särskiljs från statsandelarna i bokföringen. Återbäringarna av underhållsstöd kan dras av från statsandelen för kommunal basservice i enlighet med tabellen för minskningar och ökningar (den preliminära kalkyleringsgrunden 6,89 euro per invånare). Den totala statsandelen får man genom att till statsandelen för kommunal basservice lägga till eller dra av den övriga undervisnings- och kulturverksamheten, som oftast är negativ för kommunen. Faktorer som inverkar på den övriga statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet behandlas nedan. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Tilläggsfinansiering för grundläggande utbildning som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer om All finansiering för förskoleundervisning och grundläggande utbildning kan inte styras till den åldersgruppsbaserade statsandelen för kommunal basservice (6 15-åringar). Därför bestäms en del av tilläggsfinansieringen per elev och per huvudman. Finansie- Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

16 ringen betalas enligt undervisnings- och kulturministeriets beslut, men slås ihop med betalningen av kommunens övriga statsandelar (statsandelen för kommunal basservice, modellen med en enda penningström). Registreringsdagen är liksom tidigare den 20 september och justeringsdagen den 20 september under finansåret. Finansieringen regleras i 2 kap i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. I avvikelse från det övriga huvudmannasystemet beräknas den preliminära finansieringen på basis av registreringsdagen i september för hela finansieringsåret (inte t.ex. som ett genomsnitt). Finansieringen betalas till utbildningsanordnaren enligt uppgifterna på statistikföringsdagen. Finansieringen bestäms på följande sätt: Påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,21 och med antalet elever. Förberedande undervisning för invandrare Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 2,39 och med antalet elever. En elev som får förberedande undervisning får inte uppges som elev inom den grundläggande utbildningen eller tvärtom. Andra än läropliktiga Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,35 och med antalet elever. Grunddelen sänks med 49 procent om det är fråga om en vuxenstuderande (ingen sänkning för internatstuderande eller 5-åriga förskoleelever med förlängd läroplikt). För ämnesstuderande beviljas en lägre finansiering, som fastställs genom förordning (år 2011 är priset per enhet 3 594,49 euro). Förlängd läroplikt För lindrigt handikappade betalas grundpriset för grundläggande utbildning multiplicerat med 2,41 och med antalet elever. För gravt handikappade är koefficienten 3,86. År 2011 är grundpriset med en indexförhöjning på 1,6 procent 6 710,31 euro (lindrigt handikapp ,85 euro, gravt handikapp ,80 euro. Internattillägg För grundläggande utbildning vid internatskola beviljas en finansiering på 26 procent av det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning multiplicerat med antalet elever. Det genomsnittliga priset per enhet år 2011 är ,23 euro (internattillägg 2 762,30 euro). Flexibel grundläggande utbildning För extra kostnader som föranleds av flexibel grundläggande utbildning för elever i årskurs 7 9 kan beviljas tilläggsfinansiering, som beräknas genom att elevantalet multipliceras med priset per enhet (3 352,80 euro år 2010). Bestämmelser om flexibel grundläggande utbildning finns i förordning 1768/2009. Huvudmannasystemet och övriga statsandelar Statsandelarna enligt huvudmannasystemet och självfinansieringsandelen I huvudmannasystemet ingår finansieringen och statsandelarna för gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Priset och finansieringen bestäms på samma sätt som förut. Huvudmannasystemet har en egen finansieringsandel per invånare som är mindre än tidigare (statsandelen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning betalas i samband med statsandelen för kommunal basservice). 16 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/2010

17 Den preliminära finansieringsandelen per invånare för år 2011 har fastställts till 347,53 euro. Den preliminära finansieringsandelen för 2010 var 342,89 euro per invånare. En faktor som höjer finansieringsandelen är att antalet studerande inom yrkesutbildningen ökar. Statsandelsprocenten är 41,89 (kommunens andel 58,11 %). Finansieringen inom huvudmannasystemet betalas eller avdras samordnat i samband med betalningen av de övriga statsandelarna för kommunal basservice. Det finns inga kommunspecifika beräkningar av statsandelarna inom huvudmannasystemet och de övriga statsandelarna förrän undervisnings- och kulturministeriets fattar sitt beslut i slutet av december. Statsandelarna kan uppskattas med hjälp av den kalkyleringsmodell som finns på Kommunförbundets webbplats. Priserna per enhet i huvudmannasystemet 2011 Priserna per enhet har slagits fast i november. De kommunspecifika uppgifterna finns liksom tidigare på utbildningsstyrelsens webbplats. Förordningen om genomsnittliga priser per enhet år 2011 (862/2010) har utfärdats Pris per enhet för gymnasier Priset per enhet för gymnasier bestäms på samma sätt som tidigare. Priset per enhet höjs för små gymnasier där elevantalet underskrider 200. Ämnesstudier beaktas på samma sätt som för år 2010 (RP 119/2008, L 1039/2008 och F 1151/2008). Med en indexförhöjning på 1,6 procent är det genomsnittliga priset per enhet 6 136,17 euro. I priset har beaktats ett avdrag på 29,55 euro för ämnesstudier (Statsrådets förordning 862/2010). Priset per enhet för elever som fyllt 18 år är 58 procent av det pris per enhet som i övrigt betalas till huvudmannen. Kurserna under föregående läsår omräknas till kalkylerade studerande genom att antalet kurser divideras med 15. Utjämningskoefficienten för 2011 är 0, Priser per enhet för yrkesutbildning och yrkeshögskolor Priserna per enhet beräknas liksom tidigare per elev inom olika utbildningsområden. De genomsnittliga priserna per enhet och investeringarnas andel (inom parentes) har med en indexförhöjning på 1,6 procent fastställts till följande (Statsrådets förordning 862/2010): yrkesutbildning ,23 euro (351,06 euro) yrkeshögskolor 7 681,66 euro (206,37 euro) läroavtalsutbildning (grundläggande yrkesutbildning) 6 707,08 euro (63,13 % av det genomsnittliga priset för yrkesutbildning). Övriga statsandelar och priser per enhet som inte omfattas av självfinansieringsandelen Också de övriga priserna per enhet bestäms på samma sätt som tidigare. Graderingen av timpriset för medborgarinstitut kvarstår. Priset per enhet höjs med 15 procent för kommuner med en befolkningstäthet på mer än 100 invånare/km 2. De övriga priserna per enhet för år 2011 är följande: idrott 12,00 euro per invånare (ingen förhöjning), statsandelen 29,70 % ungdomsarbete 15,00 euro per invånare under 29 år (förhöjning 0,50 euro), statsandelen 29,70 % medborgarinstitut 78,37 euro/timme (indexförhöjning 1,6 %), statsandelen 57 % grundläggande konstundervisning 70,10 euro/timme (indexförhöjning 1,6 %), statsandelen 57 % teatrar euro/årsverke (indexförhöjning1,6 %), statsandelen 37 % orkestrar euro/årsverke (indexförhöjning 1,6 %), statsandelen 37 % Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

18 museer euro/årsverke (indexförhöjning 1,6 %), statsandelen 37 % morgon- och eftermiddagsverksamhet 22,43 euro/timme (ingen förhöjning) Statistikföringen av elevuppgifter Statistikcentralen utreder varje år i februari de elevuppgifter som behövs för hemkommunsersättningarna och annan grundläggande utbildning Elevernas hemkommuner utreds varje år genom Statistikcentralens enkät som utförs mellan den 1 och 20 februari. Hemkommunen bestäms enligt situationen vid utgången av året före det år som föregått finansåret. För år 2011 har hemkommunen alltså bestämts enligt situationen Varje elev kan uppges endast en gång. Om en elev flyttar och detta är känt före årsskiftet, uppges eleven som elev i den nya skolan. Om uppgifter saknas, uppges eleven som elev i den gamla skolan. Den som ger uppgifterna ansvarar för att de är korrekta. Till exempel kan ett rättelseyrkande inte gälla hemkommunen. Endast anordnaren (kommunen) kan fylla i den elektroniska blanketten med de koder som getts. Blanketten kan inte fyllas i av till exempel en enskild skola. Uppgifter om hemkommunen för elever inom den grundläggande utbildningen ska nästa gång ges i februari Uppgifterna samlas då in för år Den som ger uppgifterna bör vara noggrann, eftersom rättelser i efterskott i regel måste skötas mellan kommunerna. Felaktiga uppgifter fördröjer en korrekt fördelning av hemkommunsersättningarna och inverkar på de statsandelar som betalas i förskott. Om kommunerna sinsemellan kommer överens om att ändra den statistikförda hemkommunen, måste de också sköta den hemkommunsersättning som förändringen föranleder, eftersom den samordnade betalningen inte ändras i efterskott. I enkäten om hemkommunsersättningar har det uppstått problem med uppgifterna om bland annat s.k. placerade elever och elever med invandrarbakgrund. För att statistiken ska bli exaktare borde den kommun som beslutar om placeringen meddela om fallet till den egna kommunens undervisningsväsende och till placeringskommunens socialväsende. Placeringskommunen borde i sin tur meddela om fallet till kommunens undervisningsväsende. Då skulle informationsgången underlättas och statistiken skulle genast bli korrekt. En elev som får förberedande undervisning får inte uppges som elev inom den grundläggande utbildningen eller tvärtom, eftersom finansieringsgrunderna är olika och statistiken blir missvisande. En elev med invandrarbakgrund som genomför den grundläggande utbildningens lärokurs kan inte samtidigt registreras som elev som får förberedande undervisning för invandrare (dessa uppgifter ges 20.9). Enkät om finansieringen av grundläggande utbildning Genom sin finansieringsenkät samlar Statistikcentralen i september in uppgifter om prestationer m.m. som inverkar på finansieringen av grundläggande utbildning. Statistikföringsdagen är 20 september. Uppgifterna inverkar på finansieringen för den kommun som anordnar undervisning. Om uppgifterna inte lämnas in finns det risk för att finansieringen uteblir eller fördröjs. Statistikcentralen genomför enkäten nästa gång i september 2011, och den påverkar då finansieringen för år Uppgifter ska ges om bland annat elever som får påbyggnadsundervisning, elever med förlängd läroplikt, invandrare som får förberedande undervisning (se ovan), 5- åriga förskoleelever med förlängd läroplikt (för dem betalas inte statsandel enligt ål- 18 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/2010

19 dersgrupp), morgon- och eftermiddagsverksamhet, flexibel grundläggande utbildning, ämnesundervisning inom den grundläggande utbildningen och icke läropliktiga elever. Båda enkäterna besvaras elektroniskt. Det finns skäl att läsa anvisningarna noggrant och se till att båda enkäterna har besvarats. Mer information ges också av Statistikcentralens kontaktpersoner som nämns i anvisningarna. Observera också att att de uppgifter om hemkommunerna som getts i februari inte korrigeras utgående från enkäten i september. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna år 2010 Rättelser av besluten för år 2010 Statsandelsbesluten för år 2010 fattades Besluten har ändrats under året på grund av självrättelse av statsandelsmyndigheterna eller rättelseyrkande av mottagaren. Det statsandelsbeslut som gäller basservice är i princip slutgiltigt för finansåret. Ändringar görs bara i undantagsfall. Undervisnings- och kulturministeriets beslut brukar däremot korrigeras också under finansåret, i allmänhet i maj, augusti och november samt i december, då justeringsbeslutet gäller hela året och alla kommuner. Övriga rättelsebeslut som görs under finansåret gäller inte nödvändigtvis alla kommuner. Besluten har skickats till de berörda. För att bokföringen av statsandelarna ska stämma överens med besluten, borde de berörda bokföringsenheterna informeras om dem (också ändringsbeslut under finansåret). Dessutom borde de som ansvarar för social- och hälsovården och de som ansvarar för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen informeras om till exempel beslutet om statsandelen för kommunal basservice. Att döma av de frågor som kommit in har informationsgången varit bristfällig. Efter ett ändringsbeslut ändras de månatliga betalningarna av statsandelen så att effekten av förändringen fördelas jämnt över de resterande månaderna under året. Eftersom redovisningen görs som en helhet, ändrar ett beslut i allmänhet den månatliga betalningen från och med den månad som följer efter beslutet. Undervisningsoch kulturministeriets justeringsbeslut i slutet december verkställs som en klumpsumma i februari/mars. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett närmare anvisningar om bokföringen och vilka poster i kommunernas bokföring som betraktas som statsandelar (se t.ex. Kommunsektionens utlåtande 93, som gavs den ). Statsandelen för kommunal basservice (FM Kommunanvdelningen) 1. Beslutet om statsandelen för kommunal basservice ändrades (VM/1560/ /2010). I beslutet har statsandelen till alla kommuner ändrats av följande orsaker: På grund av rättelser av förskott på underhållsstödsfordringar som tas ut av FPA och redovisas till kommunerna och underhållsstöd som betalats till för stort belopp, har redovisningarna minskats för alla kommuner så att Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

20 det ursprungliga beloppet på 6,02 euro per invånare har korrigerats till 4,83 euro per invånare enligt det verkliga utfallet. Skillnaden tas ut av kommunerna med stöd av detta beslut. Dessutom har 0,11 euro per invånare tagits ut av alla kommuner för finansiering av privat grundläggande utbildning som börjat mitt under året. Till denna del är beslutet ändå felaktigt och korrigeras så att det felaktiga beloppet återbärs till kommunerna från och med redovisningen för oktober (nytt beslut har fattas, se nedan). Enligt lagen kan denna post inte tas ut för år Under kommande år kan den ändå tas ut och är då lagenlig. För enskilda kommuner har det också fattats rättelsebeslut med anledning av rättelseyrkanden som gäller bestämningsgrunderna för statsandelarna (t.ex. på grund av felaktigt antal prestationer). Beslutet har också kunnat gälla förändringarna i statsandelssystemet. De berörda kommunerna har informerats om dessa förändringar. 2. Beslutet om statsandelen för kommunal basservice ändrades (VM/1560/ /2010). Orsaken till ändringen är att 0,11 euro per invånare som felaktigt togs ut enligt beslutet i juli återbärs till kommunerna. 3. Beslutet om statsandelen för kommunal basservice ändrades (VM/2265/ /2010). Orsaken till ändringen är att den kompensation för skatteavdrag som baserar sig på beskattningen år 2008 beräknats fel för år Felet har korrigerats och beaktats i redovisningen för december. Dessutom har det gjorts ändringar i utbetalningarna till enskilda kommuner. De berörda kommuner har informerats. Ensidiga rättelseyrkanden som gäller elevantalet i hemkommunsersättningarna har avslagits (enligt lagen kan sådana rättelseyrkanden inte göras). Ändringar kan i vissa fall göras å tjänstens vägnar. Förutsättningen är att bägge parterna lämnar in en gemensam ändringsbegäran, till exempel när samarbete inom den grundläggande utbildningen inleds eller avslutas mitt under året. Det är då möjligt att göra en samordnad korrigering av hemkommunsersättningarna för flera elever. Finansministeriets kommunavdelning bör informeras om sådana förändringar i god tid före finansåret (innan terminen börjar). Felaktiga uppgifter om enskilda elevers hemkommun korrigeras inte i clearing-systemet. Sådana korrigeringar måste göras upp kommunerna emellan. Undervisnings- och kulturministeriets beslut Statsandelsbeslut Undervisnings- och kulturministeriet har fattat två beslut som gäller ändringar i statsandelen till enskilda kommuner mitt under året. Till finansieringsbeslutet hör i allmänhet också ändring av beslutet om priset per enhet. Rapporten om statsandelar eller finansiering finns också på utbildningsstyrelsens webbplats > Raportit > Opetus- ja kulttuuritoimen rahoitusjärjestelmän raportit > Rahoitus > Rahoitus Rapporten finns i formen Yleinen (allmän) och Yksityiskohtainen (detaljerad). Samma rapporter finns också med en betalningsspecifikation som utvisar bland annat de månatliga beloppen och förändringar i dem. Också med hjälp av dessa rapporter kan man följa upp förändringar för undervisnings- och kulturministeriets del. Rapporterna förnyas alltid i sin helhet i enlighet med det sista beslutet. Undervisnings- och kulturministeriets beslut år 2010: 1. Undervisningsministeriets beslut om statsandel som beviljas kommuner för driftskostnader i undervisnings- och kulturverksamhet ( , nr 20 Kuntatalous/kommunalekonomi 4/2010