Bokslutet 2010 och bokföringen 2011

Transkript

1 Bokslutet 2010 och bokföringen Aktuellt från bokföringsnämndens kommunsektion - Statsandelsredovisningarna och underhållsstödsfordringar - Ändringar i statistikklassificeringen - Övrigt aktuellt Aktualitetsdag bokföring och bokslut, momsfrågor och Sepa Helsingfors , Vasa , Mariehamn Jan Björkwall Finlands kommunförbund

2 Utlåtande 93 / : Behandling av statsandelar, hemkommunsersättningar och återbäring av regressfordringar som gäller underhållsstöd i kommunens bokföring De kalkylerade statsandelar som bokförs som statsandelar i resultaträkningen bör specificeras i noterna till bokslutet och i tablån över budgetutfallet enlig gällande allmänna anvisningar. Hemkommunsersättningarna för utsocknes elever bokförs som verksamhetsintäkt för respektive verksamhet bland Försäljningsintäkter/ Ersättningar av kommuner och samkommuner/ Hemkommunsersättningar. Hemkommunsersättningar som kommunen betalar till en annan kommun eller huvudman upptas som verksamhetskostnad för verksamheten i fråga bland Köp av kundtjänster, antingen som köp av kommuner, av samkommuner eller av övriga. 2

3 Statsandelarna i resultaträkningens utfall 3

4 Statsandelarna i noterna till bokslutet x) Statsandelar för kommunens basservice x x (en enda penningström) exklusive utjämningar x x Utjämningen p.g.a. systemändringen x x Skatteinkomstutjämningen x x Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet x x Behovsprövad höjning av statsandelen x x Statsandelar sammanlagt x x = möjlig bokföringsnivå x) I bokslutet 2010 räcker Statsandelar 2009 sammanlagt som jämförelseuppgift 4

5 Sammanslagning av statsandelarna Statsandelarna för basservice (en enda penningström) Socialvård - åldersstruktur - särförhållanden Kalkylerade kostnader Hälso- och sjukvård - åldersstruktur - särförhållanden Självfinansieringsandelen Förskola och grundläggande utbildning - åldersstr. (6-15-år) - särförhållanden Bestämningsgrunderna för den allmänna delen, kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning Tillägg för gles bosättning, skärgårdsförhållanden och samernas hembygdsområde Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämning på grund av systemförändringen /- +/- + Avdrag och tillägg som görs i statsandelarna Bibliotek - invånarbaserad - särförhållanden Statsandel till kommunen + utgifter och inkomster av hemkommunsersättningar = belopp som redovisas till kommunen Övriga statsandelar för undervisningsoch kulturverks. Övrig finansiering av grundl. utbildn. - påbyggnadsutbildning - förberedande underv. - icke läropliktiga - förlängd läroplikt - flexibel grundläggande utbildning, ämnesundervisning Huvudmannafinansieringen Kalkylerade kostnader - gymnasier - yrkesutbildning - yrkeshögskolor Självfinansieringsandelen - morgon- och eftermiddagsverksamhet - medborgarinstitut - museer, teatrar, orkestrar - idrotts- och ungdomsarbete - grundläggande konstundervisning (timbaserad)

6 Bokföringen av återbäring av regressfordringar som gäller underhållsstöd Uppgifterna att verkställa underhållsstödet och driva in underhållsbidrag enligt lagen om underhållsstöd (580/2008) övergick från kommunerna till Folkpensionsanstalten Åt kommunerna betalas under 5 år det belopp som FPA har drivit in föregående år. Ersättningen för indrivna belopp betalas åt kommunerna årligen i statsandelsredovisningarna i efterskott i förhållande till antalet invånare. 6

7 Bokföringen av återbäring av regressfordringar som gäller underhållsstöd (utlåtande 93/2010) Om det bland övriga fordringar i balansräkningen finns regressfordringar som gäller underhållsstöd, bokförs återbäringen av regressfordringarna enligt kontantprincipen som minskning på grundval av månadsredovisningarna. I noterna till bokslutet ges behövliga uppgifter om beloppet av återstående underhållsstödsfordringar bland övriga fordringar i balansräkningen. Om återbäringen överskrider det belopp som uppgetts bland övriga fordringar i balansräkningen, bokförs den överskridande delen av återbäringen periodiserad i bokslutet för det år då fordringarna indrivits (året före utbetalningen av återbäringen), bland resultatregleringar i balansräkningen och som övriga verksamhetsintäkter i resultaträkningen. På samma sätt bokförs hela återbäringssumman, om underhållsstödsfordringar inte upptagits bland övriga fordringar i balansräkningen. 7

8 Bokföringen av återbäring av regressfordringar som gäller underhållsstöd Indrivet 2009: Det till kommunerna redovisade beloppet indrivna fordringar år 2009 uppgick till ca 4,83 /inv. (Förskott fr.o.m. januari 6,02 /inv. Justering i månadsredovisningarna gjordes i augusti) Meddelande från finansministeriet att åt kommunerna har redovisats för mycket, skall vara 3,22 /inv. (enligt lagen skall åt kommunerna betalas 2/3 av indrivet belopp) Skillnaden (-1,61 /inv.) dras i sin helhet av i redovisningen i mars

9 Bokföringen av återbäring av regressfordringar som gäller underhållsstöd Indrivet 2010: I samband med statsandelsbesluten för år 2011 har de indrivna fordringarnas belopp 2010 uppskattats till 6,89 /inv. Enligt uppgift från FPA uppgick det slutliga beloppet 2010 till 3,72 /inv varav kommunernas andel 2,48 /inv. (2/3 av indrivet belopp). Justerat belopp fr.o.m. mars månads redovisning Bokslutet 2010: 2,48 /invånarantal kan användas som grund för resultatregleringsfordran i bokslutet 2010 (om ingen regressfordran i balansen) 1,61 /invånarantal kan användas som grund för övrig skuld i bokslutet 2010 (om ingen regressfordran i balansen). Om beloppet anses väsentligt kan man alternativt boka direkt mot Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 9

10 Bokföringen av återbäring av regressfordringar som gäller underhållsstöd Åland: Återbäringarna av regressfordringar betalas inte vidare till kommunerna/kommunsektorn på Åland enligt /invånare på basen indrivet belopp Återbäringen av regressfordringar har i stället beaktats i landskapsandelarna (i de kalkylerade kostnaderna) för socialvården Inte möjligt att härleda exakt hur stor del av ökningen i landskapsandelarna som baserar sig på återbäringar av regressfordringar = i bokföringen enbart landskapsandelar = eventuella underhållsstödsfordringar i balansen kostnadsförs 10

11 Statsandelarna 2010, ändringsbeslut under året Statsandelen för kommunal basservice: (VM /1560/ /2010) fr.o.m : Återbäringar av regressfordringar för underhållsstöd (6,02 /inv. -> 4,83 /inv.) Finansiering av privat grundläggande utbildning (0,11 /inv.) Rättelsebeslut för enskilda kommuner (VM1863/ /2101) fr.o.m : Finansiering av privat grundläggande utbildning / korrigering (-0,11 /inv.) (VM/2265/ /2010) fr.o.m : Rättelse av kompensation för skatteavdrag Rättelsebeslut för enskilda kommuner 11

12 Statsandelarna 2010, ändringsbeslut under året Undervisnings- och kulturministeriets beslut: 30.4, nr 23/221/2009, ändringar från , nr 23/221/2009, ändringar från , den slutliga finansieringsandelen fastställd till 344,04 /inv. (preliminär: 342,89 /inv.). Effekten beaktad i justeringsbeslutet (rapport ) slutligt justeringsbeslut för alla kommuner (elevantal i gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor samt ovannämnd finansieringsandel). Betalning i februari 2011, beaktas i bokslutet

13 Statsandelarna > Kommunalekonomi > Statsandelar > Beräkning över kommunernas statsandelar 2010 och övriga poster som betalas i samband med dem Källa: FM/Kommunavdelningen och UVM 2010 års kommunindelning. Kommunsammanslagningar 2010 med fet stil. Kommun Invånar- Statsandelen Varav: Övriga stats- Stats- Poster som betalas centraliserat, men som Betalas åt Kalkylerade antal för kommuner- Utjämning av andelar för andelar inte ska bokföras som statsandelar kommunen stasandelar 2008/09 nas basservice statsandelar påundervisnings- sammanlagt Återbet. av Hemkom- Hemkom- Hemkom- år 2010 sammanlagt (en enda basis av och kultur- underhålls- munser- munser- munser- år 2009 penningström) skatte- väsendet stöd sättnings- sättnings- sättningar (A+B+C) inkomster (förh.uppg.) ( 4,83 /inv.) inkomster utgifter netto euro euro euro euro euro euro euro euro euro euro A B C Alla kommuner

14 Utlåtande 94 / : Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal Begäran om utlåtande gäller bokföringen i samband med två markanvändningsavtal, A och B: Avtal A: 1. Markägaren överlåter till staden markområden utan penningersättning. 2. Staden har utarbetat ett förslag till detaljplan för området. 3. Staden planerar och låter bygga kommunaltekniken på avtalsområdet efter att detaljplanen trätt i kraft 4. Markägaren betalar till staden för de faktiska kommunaltekniska kostnader som realiserats för byggobjektet + en allmän kostnad på 8 % för byggkostnaderna. 5. Markägaren kan alternativt på sin bekostnad + betala en allmän kostnad Förverkligande enligt punkterna 3 och 4, staden förverkligar och faturerar markägaren 14

15 Utlåtande 94 / : Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal Avtal B: 1. Staden bereder detaljplanen 2. Markägaren överlåter till staden utan penningersättning ett markområde som bildar allmänna områden 3. Staden överlåter till markägaren utan penningersättning ett område som bildar ett kvartersområde 4. Staden planerar avtalsområdet kommunalteknik. 5. Markägaren bygger på sin bekostnad enligt upprättade och godkända planer och under stadens tillsyn den kommunalteknik som ska betjäna avtalsområdet. 6. Markägaren betalar dessutom kostnaderna för två lekparker och för delar av friluftsleder enligt stadens planer 7. Markägaren betalar 6 % av byggpriset till staden i ersättning för de allmänna kostnaderna för kommunalteknik, lekparker och friluftsleder 15

16 Utlåtande 94 / : Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal Sökanden hänvisar till kommunsektionens utlåtanden 67/2005 och 70/2005 ersättningar som uppkommit genom markanvändningsavtal intäktsförs bland avgiftsintäkter, oberoende av om ersättningen ges i pengar eller som markområden. Enligt sökanden skulle inkomstföring av ersättningarna enligt dessa utlåtanden förvränga den bild som bokslutet ger av stadens ekonomi och verksamhet i resultaträkningen. Sökanden motiverar sin ståndpunkt med att det vid ersättning för byggande av kommunalteknik inte är fråga om försäljning av byggservice och att bokföringen i samband med de två avtalen skulle leda till samma slutresultat men leda till olika slutresultat i stadens bokslut. 16

17 Utlåtande 94 / : Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal Ställningstagande: Kommunsektionens tidigare utlåtanden om markanvändningsavtal kan tillämpas också vid behandlingen av de aktuella markanvändningsavtalen i bokföringen. De ersättningar som grundar sig på markanvändningsavtal för samhällsbyggande av kommunens planområde behandlas som offentligrättsliga avgifter vilka tas ut med stöd av markanvändnings- och bygglagen oberoende av i vilken form ersättningen betalas. Om ersättningen fås som ett markområde bör det verkliga värdet för området fastställas och aktiveras i balansräkningen. Ersättningen betraktas inte som bidrag när en markägare överlåter ett markområde eller betalar en ersättning i pengar för planläggning eller samhällsbyggande som ägaren avser att dra nytta av i sin verksamhet. 17

18 Utlåtande 94 / : Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal Utlåtande: Tidigare avgivna utlåtanden kan också tillämpas vid bokföringen i samband med de markanvändningsavtal som avses i denna begäran om utlåtande. Penningersättningen och de markområden som markägaren överlåtit intäktsförs som avgifter för samhällstjänster per räkenskapsperiod enligt hur kostnaderna för planläggning, planering och byggande realiserats i förhållande till den totalsumma som kommunen har förbundit sig till i markanvändningsavtalet. Eventuella ersättningar som kommunen fått i förskott upptas i balansräkningen bland resultatregleringar som erhållna förskott. De intäktsförs sedan per räkenskapsperiod enligt hur kostnaderna realiserats i förhållande till totalsumman. 18

19 Utlåtande 94 / : Bokföringsfrågor som gäller markanvändningsavtal Utlåtande, forts: I det fall att markägaren bygger kommunaltekniken som ersättning för stadens planläggning och planering, aktiveras byggkostnaderna för kommunaltekniken vid tidpunkten för överlåtelsen av den kommunalteknik som markägaren byggt bland bestående aktiva och intäktsförs samtidigt som avgift för samhällstjänster. Eventuella ersättningar som kommunen fått i förskott upptas i balansräkningen bland resultatregleringar som erhållna förskott. De intäktsförs sedan per räkenskapsperiod enligt hur kostnaderna realiserats i förhållande till totalsumman. I noterna till bokslutet ska ges en redogörelse för de skyldigheter som markanvändningsavtalen innebär för kommunen. 19

20 Utlåtande 95 / : Justering av avskrivningsplanen En förvaltningsdomstol bad kommunsektionen ge ett utlåtande om de kommunalbesvär som anförts justering av avskrivningsplanen. Kommunsektionen ombeds särskilt ta ställning till om stadsstyrelsens beslut strider mot bokföringslagen. Stadsfullmäktige har justerat avskrivningsplanen genom att tiden för linjära avskrivningar på byggnader och konstruktioner bland materiella tillgångar till vissa delar förlängts och genom att procenttalen för restvärdesavskrivningarna på konstruktioner och anordningar till vissa delar sänkts, vilket i praktiken innebär längre avskrivningstider. De ändrade avskrivningstiderna och procenttalen håller sig ändå inom de gränser som anges i kommunsektionens allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan. I stadsfullmäktiges beslut ges inga närmare motiveringar för justeringen av avskrivningsplanen. 20

21 Utlåtande 95 / : Justering av avskrivningsplanen Den som anfört besvär hävdar att beslutet strider mot rättsprinciperna inom förvaltningen och mot kommunallagen och bokföringslagen Speciellt av den anledningen att beslutet är avsett att tillämpas retroaktivt. Personen anser att fullmäktiges beslut inte stått i rätt förhållande till det eftersträvade målet, dvs. rätt dimensionering av avskrivningarna, utan att det verkliga syftet med beslutet har varit att förbättra resultatet som visat underskott. 21

22 Utlåtande 95 / : Justering av avskrivningsplanen I sitt bemötande hänvisar stadsstyrelsen till kommunsektionens allmänna anvisningar om avskrivningar enligt plan, enligt vilken en förbättring av inkomstförväntningarna eller förmågan att producera service kan utgöra en grund för att ändra avskrivningsplanen. Revisorn framhåller i sitt utlåtande att avskrivningarna enligt den nuvarande avskrivningsplanen är underdimensionerade i jämförelse med de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som ska avskrivas. Om avskrivningsplanen ändras genom förlängning av avskrivningstiderna anser revisorn att det nyckeltal som anger om avskrivningarna räcker till ytterligare kommer att försämras. 22

23 Utlåtande 95 / : Justering av avskrivningsplanen Kommunsektionen begränsade sitt utlåtande till en laglighetsbedömning av avskrivningsplanen och ändringarna av den utgående från bokföringslagen och i kommunallagen och de anvisningar och utlåtanden som kommunsektionen gett med stöd av dessa lagar. Utlåtande: Stadens ändrade avskrivningstider och procenttal håller sig inom de gränser som anges i kommunsektionens allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan. 23

24 Utlåtande 95 / : Justering av avskrivningsplanen Utlåtande, forts. Den rätta nivån på avskrivningarna måste ändå bedömas också utgående från hur de påverkar kommunernas verksamhetsresultat och ekonomiska ställning med tanke på bokföringslagens och kommunallagens krav på en riktig och tillräcklig bild. Om den genomsnittliga avskrivningsnivån avviker väsentligt från investeringsnivån för tillgångar bland bestående aktiva som ska avskrivas, ska kommunen i noterna till bokslutet redogöra för hur stor avvikelsen är och hur avskrivningsplanen ska justeras så att den genomsnittliga avskrivningsnivån bättre motsvarar investeringsnivån. 24

25 Utlåtande 95 / : Justering av avskrivningsplanen Utlåtande, forts: Enligt bokslutsuppgifterna 2009 blir den genomsnittliga avskrivningsnivån för A stad betydligt lägre än den genomsnittliga investeringsnivån. Därför ansåg kommunsektionen att en sänkning av avskrivningsbeloppet genom en allmän förlängning av avskrivningstiderna eller sänkning av procenttalen inte förbättrar den bild som bokslutskalkylerna ger av stadens verksamhetsresultat och ekonomiska ställning. Enligt Kommunsektionens allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan kan en ändring i avskrivningsplanen gälla endast planavskrivningar under den aktuella räkenskapsperioden och därpå följande räkenskapsperioder. 25

26 Utlåtande 95 / : Justering av avskrivningsplanen Utlåtande, forts: Dessutom preciserades den allmänna anvisningen om avskrivningar: Ändringar i avskrivningsplanen ska basera sig på förändringar i inkomstförväntningarna för en tillgång eller dess förmåga att producera service. Detta gäller särskilt när det är fråga om att förlänga avskrivningstiden eller sänka procenttalen. En allmän minskning av avskrivningsbeloppet i syfte att förbättra resultatet eller täcka underskott i balansräkningen är inte förenligt med god bokföringssed 26

27 Utlåtande 96 / : Värdering av aktier som hör till finansieringstillgångar och bokföring av värdeförändringar Sökanden äger ett betydande antal aktier i börsnoterade bolaget B. År 2005 betalade B i vinstutdelning till sökanden, dels i pengar och dels i form av aktier i annat börsnoterat bolag C. Aktierna i bolaget C bokfördes som aktier och värdet som övrig finansiell inkomst. 27

28 Utlåtande 96 / : Värdering av aktier som hör till finansieringstillgångar och bokföring av värdeförändringar Värdet på en aktierna som erhållits som dividend sjönk år 2008, aktiernas bokföringsvärde har nedskrivits som finansiell kostnad i bokslutet 2008 Värdet steg 2009 och bokfördes som finansiell intäkt. I en fullmäktigemotion begärdes en utredning om det är möjligt bokföra en värdeminskning på aktierna i bolagen B och C först när det sammanlagda värdet på aktierna i B och C sjunker under anskaffningsutgiften för aktierna i B 28

29 Utlåtande 96 / : Värdering av aktier som hör till finansieringstillgångar och bokföring av värdeförändringar Utlåtande: Det är inte möjligt att på det sätt som föreslås i fullmäktigemotionen bokföra nedskrivningar av aktierna först i det skede då aktiernas sammanräknade verkliga värde understiger anskaffningsutgiften för aktierna i bolaget B eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris som upptagits i balansräkningen. Finansieringstillgångarna värderas i enlighet med bokföringslagen per tillgång, vilket innebär att en ökning i en enskild tillgångs värde inte kan kompensera en sänkning i en annan. Som anskaffningsutgift för C-aktierna räknas vinstutdelningsbeloppet. Börsaktier värderas i bokslutet till anskaffningsutgiften eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris. När det är fråga om börsnoterade aktier betraktas som värde börsvärdet på bokslutsdagen. Om börsvärdet är lägre än aktiernas anskaffningsutgift eller ett lägre marknadsvärde som upptagits i balansräkningen, och värdenedgången inte är tillfällig, ska värdenedgången bokföras som finansiell kostnad och värdeminskning för aktierna. Om en kostnadsföring av en nedskrivning som gäller finansieringstillgångar visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den upptas som en rättelse av kostnadsföringen. 29

30 Kommunsektionens allmänna anvisningar Balansanvisningen Granskad Ändringarna i kraft , får tillämpas redan 2010, bl.a.: Kapitel kompletterats med utlåtande 91/2009: I regel bokförs utgifter för rivning av en byggnad som kostnad under rivningsåret. Utgifterna för rivning av en byggnad kan dock aktiveras som anskaffningsutgift för tomten, om byggnaden rivs för att göra tomten byggklar för nybyggnad eller för annat bruk. Vid aktiveringen ska försiktighetsprincipen iakttas så att den aktiverade anskaffningsutgiften inte blir större än tomtens sannolika överlåtelsevärde eller det i övrigt fastställda bruksvärdet. 30

31 Kommunsektionens allmänna anvisningar Balansanvisningen, forts. Kapitel 5.2 Grundkapital / Kommunens grundkapital Kommunens grundkapital kan höjas genom överföringar från reserver, övriga egna fonder eller från överskott från tidigare räkenskapsperioder. Det är motiverat att stärka grundkapitalet då dess belopp tillsammans med uppskrivningsfondens kapital är väsentligt och bestående lägre än värdet på bestående aktiva. Överföringarna till grundkapitalet kan grunda sig på upplösning av en investeringsreservering eller fond i stället för en intäktsföring av dem, eller så kan överföringen göras från överskottsposter från tidigare år. Grundkapital / Samkommunens grundkapital Det är motiverat att stärka samkommunens grundkapital då dess belopp tillsammans med placeringsfondens kapital är väsentligt och bestående lägre än värdet på bestående aktiva. Beslut om höjning av grundkapitalet fattas av medlemskommunerna i grundavtalet eller genom skild överenskommelse 31

32 Kommunsektionens allmänna anvisningar Balansanvisningen, forts. Kapitel 6.2 Reserver / Investeringsreservering En investeringsreservering kan överföras till grundkapitalet i stället för att intäktsföras senast den räkenskapsperiod, då nyttigheten har anskaffats eller då man börjar göra avskrivningar enligt plan Hänvisning till förutsättningarna i kap. 5.2 Samma förfarande beträffande investeringsfond eller annan fond avsedd för investeringar. Om det reserverade beloppet överstiger anskaffningsutgiften för nyttigheten, skall den överstigande delen upplösas under den räkenskapsperiod då man börjar göra avskrivningar eller nyttigheten färdigställts eller anskaffats. Kapitel Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Behandlingen av checkräkningskredit har preciserats i enlighet med bokföringsnämndens utlåtande 1835/

33 Kommunsektionens allmänna anvisningar Övriga allmänna anvisningar uppdateras under våren enligt behov Bl.a. effekten av ovannämnda ändringar i anvisningen för resultaträkning och anvisningen för avskrivningar. En förfrågan har sänts ut bl.a. till vissa kommuner om behovet att uppdatera koncernanvisningen; en eventuell uppdatering på basis av förfrågan Affärsverksanvisningen uppdateras efter att bestämmelserna om affärsverk i kommunallagen har uppdaterats. 33

34 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen Syftet med lagändringen är att individens grundlagsenliga rätt att fritt välja bostadsort ska förverkligas bättre än tidigare. Den som vistas utanför sin hemkommun i långvarig vård, dvs. vård som har fortgått i över ett år, har rätt att välja sin hemkommun. Rätten gäller personer som genom ett myndighetsbeslut placerats i institutionsvård, familjevård eller boende med hjälp av boendeservice i någon annan kommun än sin hemkommun. Den nya hemkommunen svarar för tillhandahållandet av tjänsterna, men den tidigare hemkommunen står för kostnaderna för tjänsterna och nödvändiga anknytande tjänster så länge som personen omfattas av tjänsterna, såvida kommunerna inte avtalar något annat. 34

35 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen Den nya kommunen tar ut en ersättning av den nya hemkommunen till ett belopp som motsvarar kostnaderna. När ersättningen räknas ut ska följande poster avdras från de verkliga kostnaderna: Den statsandel för de kalkylerade kostnader per invånare för social- och hälsovården som bestäms på grundval av personens åldersklass klientavgifter som tagits ut av personen Inkomster av hemkommunsersättningar bokförs som försäljningsintäkter: Försäljningsintäkter/Ersättningar av kommuner och samkommuner/hemkommunsersättningar Utgifter för hemkommunsersättningar bokförs bland Köp av kundtjänster från kommuner eller samkommuner Inkomsterna av och utgifterna för dessa hemkommunsersättningar bör följas upp i bokföringen, eftersom det kommer att göras en uppföljning av lagändringarnas kostnadseffekter och inverkan på kommunernas servicesystem och kundernas ställning. 35

36 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet 2010 Förskoleundervisning och grundläggande utbildning Uppgiftsklasserna 208 Förskoleundervisning (inom socialväsendet) och 303 Förskoleundervisning (inom undervisningsministeriet) slås ihop till 304 Förskoleundervisning i tabell 41 slopas spalten mervärdesskatt i uppgifterna om förskoleundervisning och grundläggande utbildning (momssom hör till återbäringssystemet uppges inte längre separat per uppgiftsklass) tabell 41 inte längre statsandelsgrund för förskoleundervisning och grundläggande utbildning (ingen uppdelning i utgifter som hör till statsandelsgrunden och som inte gör det behövs längre) I tabell 51 uppges alla undervisningstimmar för förskoleundervisning oberoende av verksamhetsenhet Förskoleundervisning - Antal undervisningstimmar/år (ny rad 3042) 36

37 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet 2010 Bibliotek Överlappande insamling av uppgifter om bibliotekens verksamhet slopas. Biblioteken ger senast 15.2 följande uppgifter direkt till UKM: - Totalantalet lån under året (tabell 51, rad 3501) - Antalet fysiska besök under året (tabell 51, rad 3502) - Köp av biblioteksmaterial totalt (tabell 07, rad ) - Köp av böcker (tabell 07, rad ) Fr.o.m behöver lånen och antalet besök inte längre uppges i tabell

38 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet 2010 Socialväsendet i tabell 54 samlas inte längre in uppgifter om undervisningstimmar för förskoleundervisning inom socialväsendet. På sidan 2 i tabellen slopas: Förskoleundervisning (inom socialväsendet) - Antalet undevisningstimmar/år (rad ) Tolktjänsterna för handikappade har överförts till FPA, som samlar in uppgifterna från början av året. På sidan 6 i tabell 54 slopas: Tolktjänster åringar åringar - 65-åringar och äldre Rubriken Personlig hjälpare ändras till Personer som får personlig assistens. 38