Kommunalekonomi 3/11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunalekonomi 3/11"

Transkript

1 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2012 Ändringar i statistikföringen för statistikåret 2011 och 2012 oktober

2 Kuntatalous INNEHÅLL Sida Kommunalekonomi Nro/nr 3/2011 Lehti ilmestyy n. 4 kertaa vuodessa Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet för 3 Infobladet utkommer ca åren överlämnades till riksdagen gånger per år Det allmänna ekonomiska läget 4 Julkaisija/Utgivare Kommunernas utgifter år Suomen Kuntaliitto Kommunernas skatteinkomster Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Skattefrågor 9 Andra linjen 14 Förslag till ändringar i inkomstbeskattningen år Helsinki Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret Helsingfors Anmälan om inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna för 2012 puh./tfn Aktuellt om moms på socialvårdstjänster fax Statsandelar 12 De preliminära statsandelskalkylerna för 2012 publicerades Regeringsprogrammets verkningar på statsandelarna Statsandelssystemet Painosmäärä 900 kpl Statsandelen för kommunal basservice 2012 Upplaga 900 st Social- och hälsovård Painopaikka/Tryckeri Förskola och grundläggande utbildning, bibliotek, det allmänna Kuntatalon Painatuskeskus, kulturväsendet och grundläggande konstundervisning Helsinki Systemet för hemkommunsersättning Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Den allmänna delen Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde Minskningar och ökningar av statsandelen Tilaushinnat/Prenumerationer Utjämning till följd av systemändringen Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna kuntayhtymiin yksi ilmainen Huvudmannasystemet och övrig finansiering för undervisnings- och kappale. kulturverksamhet Alla kommuner och samkommuner Huvudmannamodellen: Gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor får ett gratis exemplar av Tilläggsfinansiering inom den grundläggande utbildningen informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Kuntatalouden vastuualueelta/ Socialskyddsavgifter Tuija Valkeinen, p Arbetslöshetsförsäkringsavgifter tai fax Pensionsavgifter KomPL-avgiften Extra prenumerationer StaPL-avgiften à 75 euro/år av Tuija Valkeinen fax Ändringar i statistikföringen för statistikåret 2011 och Tiedote on myös Internetissä Bilagor: Kuntaliiton Internet-sivulla Åtgärder i basserviceprogrammet som gäller kommunerna (bilaga 1) Informationsbladet finns också Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 2) på Kommunförbundets webbsidor Prognossiffror för samhällsekonomin 2011 (bilaga 3a) Asiantuntijapal- Prognossiffror för samhällsekonomin 2012 (bilaga 3b) velut >Kuntatalous > Julkaisut, Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 4) Kuntataloustiedote >Kuntatiedotteet De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter (bilaga 5a) > Sak- StaPL-pensionsavgiften år 2012 (bilaga 5b) kunnigtjänster > Verksamhets- Kommunernas skatteinkomster år , md (bilaga 6) områden > Kommunalekonomi Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 7a) Vastuuhenkilöt/Ansvariga Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys , Reijo Vuorento md (bilaga 7b) Jan Björkwall Datainnehållet i filen med kommunernas ekonomiska nyckeltal (bilaga 8) Finansieringsandelen för undervisningsväsendet 2012 (ZE60C) (bilaga 9) Toimittanut/Sammanställt av Statsandelen år 2012 (VOS6SL) (bilaga 10) Tuija Valkeinen Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2012 (bilaga 11) Grunder för beräkning av priset per enhet för gymnasier år 2012 (bilaga 12) ISSN Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

3 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet överlämnades till riksdagen Finansminister Jutta Urpilainen presenterade sin första statsbudget Till följd av att den ekonomiska situationen blivit svagare under sommaren har regeringen beslutat om skattehöjningar och utgiftsnedskärningar i ett tidigt skede av regeringsperioden. Till utgiftsnedskärningarna hör också en nedskärning av kommunernas statsandelar, 631 miljoner euro, som genomförs i sin helhet redan nästa år. De utdragna regeringsförhandlingarna har orsakat problem i tidsplaneringen av såväl statsbudgeten för nästa år som ramförfarandet för statsekonomin. Både statsbudgeten och ramförfarandet samt basservicebudgeten och basserviceprogrammet har beretts samtidigt. Detta är mycket exceptionellt. Basserviceprogrammet har beretts med mycket stram tidtabell och har nu till stor del samma innehåll som basservicebudgeten. I basserviceprogrammet är de åtgärder som gäller kommunerna i stort sett direkt hämtade ur regeringsprogrammet. De åtgärder i basserviceprogrammet som gäller kommunerna presenteras i bilaga 1. Beredningen av följande basserviceprogram inleds nästan samtidigt med riksdagsbehandlingen av det basserviceprogram som nu slutfördes. Hurdan regeringens kommunpolitik blir de närmaste åren beror till stor del på utvecklingen av den ekonomiska situationen. Regeringen har i sitt program fastställt följande riktlinjer för de kommande besluten: "Regeringen bygger upp sina rambeslut på ett sådant sätt att de mål för den ekonomiska politiken som ingår i regeringsprogrammet förverkligas och finska staten behåller sitt nuvarande kreditbetyg. Regeringen förbinder sig att genomföra ytterligare anpassningsåtgärder, om statsskuldens andel av bruttonationalprodukten inte tycks börja minska och underskottet i statsfinanserna ser ut att stanna på mer än 1 procent av bruttonationalprodukten. Varje år ska regeringen följa upp hur de ovan nämnda målen för statsfinanserna har nåtts och vid behov genomföra villkorliga åtgärder som är procentuellt sett lika omfattande. Sådana villkorliga åtgärder är en ytterligare frysning och en anpassning av statens utgifter och kommunernas statsbidrag samt ytterligare skattehöjningar och minskade skatteavdrag." För tillfället ser det ut som om regeringen inte uppnår de mål som fastställts i regeringsprogrammet i syfte att stabilisera statsekonomin. Om så är fallet och regeringen följer regeringsprogrammet finns det en risk för att kommunernas statsbidrag fryses ytterligare i ramarna för statsekonomin, som offentliggörs i mars, och i det tillhörande basserviceprogrammet. Under de närmaste månaderna är det viktigt för kommunsektorn att motarbeta dessa utsikter samtidigt som målet är att få med ändringar som stärker kommunernas ekonomi i riksdagens behandling av statens budgetproposition för nästa år. Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011 3

4 De internationella ekonomiska utsikterna är för tillfället exceptionellt svåra att förutse, och i synnerhet utsikterna i Europa orsakar stor osäkerhet i hela vår samhällsekonomi. Den allvarliga samhällsekonomiska situationen både hos oss och på annat håll ställer också de kommunala beslutsfattarna inför exceptionella utmaningar. Budgetarna för nästa år bör utarbetas med stor försiktighet och med en strävan efter en så liten utgiftsökning som möjligt så att eventuella ännu större ekonomiska problem kan undvikas. Basservicebudgeten, som utgör en del av statsbudgeten, ger dystra utsikter för den kommunala ekonomin: kommunernas verksamhetsutgifter ökar med 4 procent och statens finansieringsandel för kommunernas statsandelsåligganden sjunker med 2,7 procentenheter. I många kommuner kommer skatteinkomsterna beräknat i euro att sjunka nästa år jämfört med innevarande år. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Reijo Vuorento, tfn (09) , Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin växte snabbt i början av Under den första fjärdedelen var tillväxten nästan 5 procent och också under den andra fjärdedelen ungefär 3 procent. Efter sommaren har utsikterna för världsekonomin försvagats betydligt. Till följd av detta har också utsikterna för den finländska exporten blivit dystrare jämfört med den optimistiska stämningen i våras. Utsikterna varierar visserligen efter verksamhetsområde, men den totala exporten av varor och tjänster kan i år komma att ligga på samma nivå som i fjol. Osäkerheten som präglar den världsekonomiska utvecklingen har redan länge varit ett dominerande drag. Den offentliga sektorns växande budgetunderskott i en del euroländer och de snabbt växande skulderna har ytterligare ökat osäkerheten. Man borde snarast hitta lösningar för att hantera skuldkriserna, vilket i förlängningen skulle lugna finansieringsmarknaden. Den inhemska efterfrågan har ökat kraftigt på grund av en livlig investeringsverksamhet. År 2011 ökar den privata konsumtionen sannolikt med ungefär 3 procent. Under 2012 uppskattas konsumtionen sakta av. Investeringarna förutses kvarstå på årets nivå eller i bästa fall endast öka något. Uppskattningarna om Finlands hela produktionsutveckling för 2011 var fortfarande mycket optimistiska i våras. Prognosinstitutens uppskattningar rörde sig då kring 3-4 procent. I de totalekonomiska prognoserna för 2011 som gjorts efter sommaren bedöms att produktionstillväxten har mattats av. I de prognoser som gjorts upp i augusti-september bedöms rätt allmänt att produktionstillväxten kommer att mattas av Det finns också risk för en recession om världsekonomin fortsätter att vara osäker och detta återspeglas i exportefterfrågan samtidigt som den inhemska efterfrågan är fortsatt svag. År 2011 beräknas konsumentprisindexet stiga med 3,3 procent i snitt. Den accelererande inflationen i Finland antas försvaga hushållens köpkraft så mycket att det finns ett ökat tryck på löneförhöjningar nästa år. På europeisk nivå ledde den accelererande inflationen till att Europeiska centralbanken höjde räntenivån. Nu är den ekonomiska tillväxten i euroländerna så bräcklig att den har inneburit återhållsam- 4 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

5 het i fråga om räntehöjningar. I Finland uppskattas konsumentpriserna stiga långsammare år Finansministeriet har uppskattat att löntagarnas allmänna inkomstnivåindex stiger i år med 2,6 %, dvs. lika mycket som i fjol. De avtal som ingås för 2012 och årets löner påverkar bedömningarna av hur inkomstnivåindexet utvecklas. Finansministeriet har i statens budgetproposition bedömt att indexet stiger med 3,2 procent nästa år. Denna uppskattning måste främst betraktas som ett antagande i fråga om utvecklingen under nästa år. Sysselsättningsnivån var hög ända till utgången av Kring årsskiftet försämrades sysselsättningsläget drastiskt. Arbetslöshetsgraden steg med ett par procent så att den 2009 var i genomsnitt 8,2 procent. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. I år sjunker arbetslöshetsgraden till ungefär 8 procent. Antalet arbetslösa uppgår i år alltså till något över i snitt. Antalet långtidsarbetslösa väntas dock kvarstå på en hög nivå. Enligt prognoserna kommer sysselsättningsgraden att stiga snabbt till följd av förändringar i befolkningsstrukturen. Efterfrågan på arbetskraft ökar både i år och nästa år, om produktionstillväxten i sin helhet hålls inom finansministeriets tillväxtsiffror. Enligt finansministeriets uppskattning kommer den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2012 att vara ungefär 7,5 procent. I bilaga2 ges uppgifter om och finansministeriets uppskattningar av vissa totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin. Uppgifterna för baserar sig i huvudsak på nationalräkenskaperna som Statistikcentralen publicerade i juli 2011 och på vissa andra officiella statistiska uppgifter. Siffrorna för åren 2011 och 2912 är prognoser som gjorts upp som underlag för statens budgetproposition och de finns på finansministeriets webbsidor: > Svenska > Publikationer och dokument > Publikationer > Ekonomiska översikter. På samma adress finns rambeslutet för statsfinanserna och basserviceprogrammet I bilageuppgifterna till rambeslutet ingår beräkningar av och antaganden om den totalekonomiska utvecklingen under åren Bilagorna 3a och 3b innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur ekonomiska variabler som är viktiga för kommunernas ekonomi utvecklas 2011 och Kommunernas utgifter år Enligt Statistikcentralens preliminära bokslutsuppgifter för 2010 blev verksamhetsutgifternas tillväxt långsammare, dvs. 4 procent. Löneutgifterna, dvs. lönerna och andra personalutgifter, ökade med 2,8 procent. Köpen av varor och tjänster fortsatte att öka snabbt, och ökningen blev omkring 7 procent. I år väntas verksamhetsutgifterna växa en aning snabbare, med drygt 4 procent. Nästa år blir ökningen antagligen av samma storleksklass, men om kostnadsnivån stiger snabbare än väntat kan det leda till att också verksamhetsutgifterna ökar snabbare. Det är nu viktigt att sätta in åtgärder för att få kostnadsutvecklingen under kontroll. Kommunsektorn uppnådde i februari 2010 ett förhandlingsresultat om kollektivavtalen för De nya avtalen trädde i kraft i början av februari, och avtalsperioden sträcker sig till Inom alla avtalsområden höjdes lönerna genom en allmän förhöjning på 1,2 procent och en lokal justeringspott på 0,8 procent. Tillsammans höjde de lönenivån med 2 procent och påverkar personalutgifterna år 2011 med 1,3 procent på årsnivå. Inom alla avtalsområden betalades en engångspott till anställda som uppfyllde vissa villkor i fråga om anställningstiden. Engångspotten varierade mellan 100 och 250 euro beroende på av- Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011 5

6 talsområdet. Engångspotten har på årsnivå en kostnadseffekt på i genomsnitt 0,3 procent av lönesumman. I beräkningen av förtjänstnivåindex fördelar Statistikcentralen numera engångspotter över hela året Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med 2,5 procent. I indexet ingår ett löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. Kommunsektorns lönesumma har i januari augusti ökat snabbare än vad utvecklingen av förtjänstnivåindex ger vid handen. Orsaken är personalmängdens och personalstrukturens utveckling och vissa andra faktorer som påverkar lönesummans utveckling. Kommunernas och samkommunernas så kallade KomPL-lönesumma har under perioden januari februari i år ökat med 4,3 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Eftersom den nuvarande avtalsperioden för kommunsektorn går ut i slutet av året, baserar sig kommunsektorns förtjänstnivåindex för nästa år främst på ett uträkningstekniskt antagande om den allmänna inkomstnivåns utveckling år För närvarande kan man utgå från att kommunsektorns förtjänstnivåindex nästa år stiger med omkring 3 procent, vilket är en aning mindre än finansministeriets uppskattning av det allmänna förtjänstnivåindexet (3,2 %). Eftersom den kommunala personalstyrkan nästa år beräknas bli lika stor som i år, kan man räkna med att också lönesumman ökar ungefär lika mycket som kommunsektorns förtjänstnivåindex. Bilaga 4 innehåller uppgifter om och uppskattningar av de faktorer som inverkar på lönesumman i kommunsektorn år Siffrorna för år är uppskattningar som baserar sig på basservicebudgeten. Observera att den uppskattade förändringen i kommunsektorns förtjänstnivåindex för år 2012 är ett uträkningstekniskt antagande vid månadsskiftet september/oktober. Grunderna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2012 baserar sig på de nuvarande uppskattningarna i rambeslutet för statsfinanserna. Generellt kan man säga att nästa års avgiftsnivåer hålls på så gott som samma nivå som i år. Besluten om avgiftsnivåerna år 2012 ges ändå liksom tidigare först i slutet av detta år. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift har i år varit 2,12 procent av den lön som utgör grund för avgiften. I basserviceprogrammet som bifogats rambeslutet har avgiftsprocenten år 2012 föreslagits bli den samma som i år. Ingen fortsättning föreslås för lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner. Lagen upphör att gälla vid årsskiftet. Det innebär att de kommunala arbetsgivare som för tillfället omfattas av befrielsen ska betala lagstadgad sjukförsäkringsavgift år De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift är i år 0,80 procent upp till en lönesumma på euro och 3,20 procent för den överskjutande delen av lönesumman. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften beräknas år 2012 stiga med i genomsnitt cirka 0,2 procentenheter i enlighet med Arbetslöshetsförsäkringsfondens förslag. I år är den genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringsavgiften inom kommunsektorn cirka 3,05 procent, men år 2012 uppskattas den bli 3,25 procent. Det väntas ske ändringar i den lönesummegräns som ligger till grund för avgiften, bland annat i form av inflationsjustering. Förändringarna i avgiftsgrunderna publiceras genast när besluten om dem fattats. De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga KomPL-avgift har varit oförändrad under åren , dvs. omkring 23,6 procent av lönesumman. Medlemssamfundens faktiska arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. Enligt de uppgifter som nu finns att tillgå blir arbetsgivarens genomsnittliga 6 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

7 avgift oförändrad under de närmaste åren, dvs. 23,6 procent år Det beslut som fattas om löntagarnas försäkringsavgift kan inverka också på arbetsgivarens andel. Den genomsnittliga StaPL-avgiften för lärare kommer att sjunka med 0,79 procentenheter från nuvarande 20,65 procent och blir då 19,86 procent år I bilaga 5a anges de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter och de nuvarande uppskattningarna för De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2012 behandlas också under en egen rubrik längre fram i informationsbladet. Kostnadsnivån i kommunsektorn steg i fjol med 2,6 procent mätt med prisindex för basservicen. också i år förutspås stegringen i kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen bli 2,6 procent. år 2012 beräknas kostnadsnivån däremot stiga snabbbare, uppskattningsvis med 3,1 procent. Uppskattningen av nästa års stegring i kostnadsnivån påverkas bland annat av antagandet att förtjänstnivån i kommunsektorn stiger med omkring 3 procent. Om löneuppgörelsen blir måttfull stannar antagligen också kostnadsnivåns utveckling på den uppskattade nivån. I bilaga 8 presenteras vissa centrala indextal som beskriver kostnadsutvecklingen och prognoser för indextalens utveckling under åren De baserar sig på rambeslutet för statsfinanserna Kommunernas skatteinkomster År 2010 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med mer än fyra procent. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna växte liksom året innan med ett par procent, men redovisningarna av samfundsskatt och fastighetsskatt ökade särskilt snabbt. Redovisningarna uppgick i fjol till 18,35 miljarder euro. Redovisningarna av kommunalskatt 2010 växte delvis till följd av ökade förvärvsinkomster, men framför allt som ett resultat av en större kommungruppsandel. Kommungruppens andel av skatterna på förvärvs- och kapitalinkomster ökade år 2010 till följd av att de kapitalinkomstskatter som redovisas till staten drastiskt minskade och för att många kommuner höjde sin inkomstskattesats. Också lättnaderna i inkomstbeskattningen medförde minskade inkomster framför allt från statsbeskattningen. De inkomster för vilka förskottsinnehållning verkställs ökade till följd av att den samhällsekonomiska lönesumman växte. Avdragen i kommunalbeskattningen ökade betydligt till följd av större grundavdrag. Redovisningarna av kommunalskatt till kommunerna uppgick år 2010 till totalt nästan 15,8 miljarder euro. Kommunernas andel av samfundsskatteinkomsterna uppgick till cirka 1,4 miljarder euro, medan fastighetsskatten inbringade nästan 1,2 miljarder. I den nyligen uppdaterade prognosramen för kommunernas skatteinkomster är utgångspunkten att skatteunderlaget för kommunalskatten växer med 4,6 procent år Den samhällsekonomiska lönesumman beräknas i år växa en aning mer. Också pensionsinkomsterna och övriga förvärvsinkomster (exkl. arbetslöshetsförmåner) ökar. Ökningen av avdragen i kommunalbeskattningen blir en aning mindre än förändringarna i förvärvsinkomsterna, så avdragsgraden för hela landet minskar jämfört med år 2010 och blir omkring 20,5 procent i förhållande till förvärvsinkomsterna. Redovisningarna av kommunalskatt har i januari september i år ökat med omkring 7 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Tillväxttakten väntas avta mot slutet av året till följd av att den ekonomiska aktiviteten blir svagare och på grund av den höga jämförelsenivån i slutet av fjolåret, vilket berodde på höjningen av kommungruppens andel. Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011 7

8 En faktor som bidrar till ökade redovisningar av kommunalskatt är att kommunernas inkomstskattesatser höjdes med i genomsnitt cirka 0,2 procentenheter, vilket i år ökar inkomsterna från kommunalskatten med nästan 180 miljoner euro. Redovisningarna av kommunalskatt minskar till följd av att arbetsinkomstavdraget som infördes år 2009 har blivit större. Avdragen i beskattningen minskar i sin helhet inkomsterna av kommunalskatten med omkring 800 miljoner euro. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna beräknas i år uppgå till sammanlagt cirka 16,3 miljarder euro, vilket jämfört med föregående år innebär en tillväxt på cirka 3,6 procent. År 2012 uppskattas redovisningarna av kommunalskatt öka med omkring 1,5 procent. Uppskattningen baserar sig på den nuvarande uppskattningen av den totalekonomiska utvecklingen, enligt vilken lönesumman ökar nominellt med knappt 4 procent. I statens budgetproposition föreslås ändringar i skattegrunderna i kommunernas inkomstbeskattning. Tillsammans minskar de inkomsterna av kommunalskatten med omkring 263 miljoner euro netto. De förlorade inkomsterna kompenseras kommunerna till fullt belopp genom högre statsandelar. Redovisningarna av kommunalskatt påverkas också av tidsförskjutningar och eventuella förändringar i kommungruppens andel. År 2012 beräknas redovisningarna av kommunalskatt uppgå till 16,6 miljarder euro. Det ekonomiska uppsvinget i fjol och i början av detta år har återspeglat sig också på inkomsterna av samfundsskatten. Samfundsskatten minskade kännbart år 2009, men utvecklingen år 2010 återställde inkomsterna till nästan samma nivå som före svackan. Kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes temporärt med 10 procentenheter under åren För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2011 i sin helhet uppgå till omkring 1,6 miljarder euro, vilket är 15 procent mer än i fjol. Nästa år beräknas redovisningarna minska till cirka 1,5 miljarder euro. Kommunernas samfundsskatteandel kommer att fortsätta vara höjd med 5 procentenheter år Regeringen förslår att samfundsskattesatsen sänks med en procentenhet till 25 procent. Sänkningen kompenseras kommunerna genom att kommungruppens andel höjs. Redovisningarna av fastighetsskatt uppgick år 2010 till uppemot 1,2 miljoner euro. År 2011 och 2012 väntas redovisningarna öka måttligt. Bilaga 6 utvisar de kommunala skatteredovisningarnas utveckling under åren och prognoserna för 2011 och I år beräknas skatteredovisningarna i sin helhet öka med 4,4 procent. År 2012 ökar skatteinkomsterna enligt nuvarande uppskattning med bara cirka en halv procent, vilket beror på ändringarna i skattegrunderna och sänkningen av samfundsskatteandelen. Bilagorna 7a och 7b innehåller en resultaträkning och finansieringsanalys för som sammanställts utgående från statistiska uppgifter från Statistikcentralen. Kalkylerna för år 2010 baserar sig på bland annat kommunernas preliminära bokslut. Uppskattningarna av resultaträkningen och finansieringsanalysen för baserar sig på kalkylerna i basserviceprogrammet och Kommunförbundets uppskattningar. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

9 Skattefrågor Förslag till ändringar i inkomstbeskattningen år 2012 Regeringens förslag till basservicebudget för år2012 innehåller följande förslag till ändringar i inkomstbeskattningen år De föreslagna ändringarna i skattegrunderna innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med totalt omkring 263 miljoner euro. Kommunerna ska få full kompensation för de förlorade kommunalskatteinkomsterna genom en höjning av statsandelarna. De skatteinkomster som kommunerna går miste om då samfundsskattesatsen sänks med en procentenhet till 25 procent ska kompenseras kommunerna via samfundsskatteandelen. Beskattningen av förvärvsinkomster Beskattningen av förvärvsinkomster lindras genom ändrade skattegrunder för förvärvsinkomster. I syfte att främja sysselsättningen och den ekonomiska ställningen för låginkomsttagare höjs arbetsinkomstavdraget och grundavdraget från ingången av Dessutom föreslår regeringen att det maximala arbetsinkomstavdraget höjs från 740 till 900 euro och att utfallsprocenten för avdraget höjs. Grundavdragets maximala belopp föreslås bli höjt från nuvarande till euro. Höjningen av grundavdraget beräknas minska kommunernas skatteinkomster med 177 miljoner euro och höjningen av arbetsinkomstavdraget väntas minska inkomsterna med 75 miljoner euro. Begränsningen i rätten att dra av räntor på bostadslån och det minskade hushållsavdraget ökar däremot inkomsterna av kommunalskatten med 101 miljoner euro. Via underskottsgottgörelsen minskar skatteinkomsterna dessutom med 20 miljoner euro då kapitalskattesatsen höjs. Dessutom justeras grunderna för förvärvsinkomstskatten årligen som kompensation för högre inkomstnivå och inflation. Justeringen för år 2012 minskar inkomsterna från kommunalskatten med omkring 90 miljoner euro. De skatteinkomster som kommunerna går miste om på grund av ändringen i skattegrunderna kompenseras genom höjning av statsandelarna. Finansministeriets kommunavdelning har publicerat beräkningar av kompensationen för förlorade skatteinkomster för de enskilda kommunerna år ntie/name.jsp Samfundsskatteandelarna Den tidsbegränsade höjningen av kommunernas samfundsskatteandel med 10 procentenheter slutar att gälla, vilket minskar kommunernas skatteinkomster med 519 miljoner euro. Det blir ändå en halverad höjning, dvs. 5 procentenheter, för år , vilket ökar kommunernas skatteinkomster med 260 miljoner euro jämfört med den lagstadgade nivån. Till följd av den sänkta höjningen blir kommunernas skatteutfall cirka 259 miljoner euro lägre än år Regeringen förslår att samfundsskattesatsen sänks med en procentenhet från början av år Skattesatsen blir då 25 procent. Enligt uppskattningen i basservice- Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011 9

10 budgeten kommer det att leda till att kommunerna förlorar 46 miljoner euro i skatteinkomster. Enligt förslaget ska kommunerna kompenseras för detta genom att deras samfundsskatteandel höjs med 0,88 procentenheter. Kommunernas andel av samfundsskatten blir då 27,87 procent år Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2010 Beskattningen för skatteåret 2010 blir färdig inom oktober i år. Skatteförvaltningen har gett ut förhandsuppgifter med de senaste uppskattningarna av beskattningen. De kommunspecifika förhandsuppgifterna finns på Skatteförvaltningens webbplats, > Statistik. Förhandsuppgifterna är endast riktgivande. Den slutliga redovisningen preciseras allt eftersom skatteberedningen framskrider. I fråga om förvärvs- och kapitalinkomsterna för skatteåret 2010 görs i november en redovisning enligt debiteringen. I redovisningen korrigeras de skatter som redovisats för skatteåret 2010 så att de motsvarar debiteringsförhållandena enligt den verkställda beskattningen. I novemberredovisningen avdras dessutom från kommunerna deras andel av förskottsåterbäringarna till de skattskyldiga för skatteåret Aktuella frågor inom skatteredovisningen behandlas vid evenemanget Verotulohotline den 3 november 2011 i Kommunernas hus. Anmälan om inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna för 2012 Inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna för skatteåret 2012 ska meddelas Skatteförvaltningen senast den 17 november Det är mycket viktigt att iaktta tidsfristen och de anvisningar som skickas till kommunerna inom kort. Om kommunen inte har meddelat uppgifterna inom utsatt tid, används skattesatsen för år 2011 vid förskottsuppbörden år Då flyter skatteinkomsterna in enligt den gamla skattesatsen fram till slutet av år Aktuellt om moms på socialvårdstjänster Skatteförvaltningen har gett en ny anvisning om momsbeskattningen av socialvårdstjänster (604/40/2011). Anvisningen har uppdaterats för att motsvara lagen om privat socialservice, och den ersätter den tidigare anvisningen (413/40/2006). Privat socialservice är fr.o.m skattefri under följande förutsättningar: 1. Serviceproducenten är införd i registret över privata serviceproducenter eller har lämnat in en anmälan om verksamheten till den kommun inom vilken tjänsterna produceras. Organet som ansvarar för socialvården inom den kommun på vars område tjänsterna produceras övervakar verksamheten och ger information om hur anmälningsskyldigheten uppfylls. 2. Socialvården baserar sig antingen på ett myndighetsbeslut eller på ett skriftligt avtal mellan serviceproducenten och klienten. 3. Serviceproducenten har en serviceplan eller annan motsvarande plan som gjorts upp i samarbete med klienten. 4. Serviceproducenten har en plan för egenkontroll, vars genomförande serviceproducenten följer upp. 10 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

11 Förutsättningen för att tjänster som en privat serviceproducent säljer ska vara skattefria är att serviceproducenten är införd i registret över privata serviceproducenter eller har lämnat in en anmälan om verksamheten till den kommun inom vilken tjänsterna produceras. Momsfriheten gäller endast de tjänster och i den utsträckning för vilka den privata serviceproducenten har införts i registret eller för vilka anmälan har gjorts. För privata familjedagvårdare och för dem som erbjuder s.k. stödservice inom hemservicen är registrering i tillsynsmyndighetens register inte längre en förutsättning för momsfrihet, utan tillsynen har ordnats på annat sätt. Privata familjedagvårdare och de som erbjuder stödservice inom hemservicen ska ändå göra en anmälan om sin verksamhet till det organ som ansvarar för socialvården i den kommun på vars område tjänsterna produceras. Momsfriheten gäller endast de tjänster och i den utsträckning som den privata serviceproducenten uppgett i anmälan. Med stödservice inom hemservicen avses till exempel måltids-, klädvårds, bad-, städ-, transport- och följeslagarservice samt tjänster som främjar socialt umgänge. Enligt 5 i lagen om privat socialservice ska ordnande av socialvård basera sig på ett myndighetsbeslut eller, när privat socialvård ordnas, på ett skriftligt avtal mellan den som lämnar socialvård och klienten. Den privata serviceproducenten ansvarar för att den samlade service som ordnas utgående från avtalet, beslutet och planen uppfyller de krav som ställs. Verksamhetsenheten ska ha en ansvarsperson med uppgift att övervaka detta. När en privat serviceproducent säljer socialvårdstjänster, är förutsättningen för momsfrihet att serviceproducenten och klienten ingått ett skriftligt avtal om tjänsterna som säljs och att de gjort upp en service-, vård-, rehabiliterings- eller annan motsvarande plan. När socialservicen enligt kommunens beslut utförs av en privat socialserviceproducent, ansvarar kommunens socialmyndigheter för att planen görs upp. Enligt 38 i mervärdesskattelagen är en förutsättning för momsfri socialservice att servicen övervakas av socialmyndigheterna. En plan för egenkontroll är sålunda en förutsättning för att servicen kan vara momsfri. Socialvårdstjänster som en kommun, en samkommun eller en privat serviceproducent köper av en annan privat serviceproducent och som överlåts vidare till klienten är momsfria om de ovan beskrivna förutsättningarna för skattefrihet uppfylls. Även sådana socialvårdstjänster, inklusive stödservice inom hemservicen, som en kommun eller samkommun säljer till en annan kommun eller samkommun som underleverantör är momsfria. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/

12 Statsandelar De preliminära statsandelskalkylerna för 2012 publicerades Kommunförbundet uppdaterade sina preliminära statsandelskalkyler för 2012 så att de motsvarar statsbudgeten. På Kommunförbundets webbplats finns detaljerade beräkningar av bland annat de kalkylerade kostnader som ligger till grund för statsandelen samt utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster och hemkommunsersättningen. Kommunförbundet har också en kalkyleringsmodell för uträkning av statsandelarna. Den kan laddas ner på Kommunförbundets webbplats och användas som stöd i kommunernas budgetberedning. I de preliminära kalkyler som publicerades och i kalkyleringsmodellen har vi beaktat regeringsprogrammets och statsbudgetens verkningar på statsandelsfinansieringen år Statsandelen för kommunal basservice (FM) år 2011 år 2012 statsandelsprocenten 34,11 31,42 kommunens självfinansieringsandel 2 638, ,96 Huvudmannafinansiering (gymnasier, yrkesutbildning, YH) (UKM) statsandelsprocenten 41,89 41,89 kommunens självfinansieringsandel (KF:s uppskattning) 347,53 375,00 Kalkyler: > Sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Skatter, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna år 2012 Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Regeringsprogrammets verkningar på statsandelarna Statsandelarna för kommunal basservice påverkas av regeringsprogrammet Största betydelsen har nedskärningen på 631 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice och uteslutningen av fastighetsskatten i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna. För de enskilda kommunerna är effekten av statsandelsnedskärningen -118 euro/invånare. Uteslutningen av fastighetsskatten i statsandelsutjämningen har olika verkningar på olika kommuner. Enligt regeringsprogrammet ska kommunerna få full kompensation för ändringarna i skattegrunderna via statsandelssystemet. De nedskärningar som gäller undervisnings- och kulturministeriets statsandelsfinansiering (bl.a. gallring av gymnasienätet och utgiftsbesparingar inom den grundläggande yrkesutbildningen och yrkesinriktade tilläggsutbildningen) genomförs i huvudsak under åren Vissa nedskärningar inom undervisnings- och kulturväsendet genomförs ändå redan år 2012, bland annat 11,5 miljoner euro för fritt bildningsarbete, sammanlagt 10 miljoner euro för museer, teatrar och orkestrar och 6 miljoner euro för anläggningsprojekt. Senast år 2015 genomförs nedskärningar på 30 miljoner euro inom gymnasieutbildningen, 43 miljoner euro inom yrkesutbildningen, 31 miljoner euro inom läroavtalsutbildningen och 51 miljoner euro inom yrkeshögskoleutbildningen. Regeringsprogrammets inverkan på kommunernas statsandelsfinansiering under regeringsperioden har beskrivits i basserviceprogrammet för , som pub- 12 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

13 licerades , och i basservicebudgeten Enligt statsminister Katainens regeringsprogram ska också statsandelssystemet revideras som en del av kommunreformen så att systemet blir enklare och tydligare. Ändringarna och tidsplanen för reformen preciseras när kommunreformen framskrider under Statsandelssystemet Kommunernas statsandelssystem trädde i kraft i början av Statsandelsfinansieringen till kommunerna består av två delar: den statsandel för kommunal bassservice som administreras av finansministeriet (lag 1704/2009) och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. 1. I statsandelen för kommunal basservice (en enda penningström) ingår social- och hälsovård förskola och grundläggande utbildning bibliotek allmän kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning med finansiering per invånare. Också systemet med hemkommunsersättning inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna utgör en del av statsandelen för kommunal basservice. I statsandelen för kommunal basservice ingår också den allmänna delen, tilläggsdelar för särskilt gles bosättning m.m., utjämningen till följd av systemändringen samt ökningar och minskningar som ska beaktas i statsandelen, bland annat kompensationen för förlorade skatteinkomster. Mer information: > Kunta-asiat > Kuntatalous > Kunnan peruspalvelujen valtionosuus 2. Den mest betydande delen i finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är den finansiering enligt pris per enhet som beviljas huvudmannen för - gymnasieutbildning, - yrkesutbildning, - yrkeshögskolor. Dessutom beviljar undervisnings- och kulturministeriet tilläggsfinansiering per elev inom den grundläggande utbildningen (bl.a. förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning) och finansiering för annan undervisnings- och kulturverksamhet (bl.a. medborgarinstitut, teatrar, ungdomsarbete). Mer information: > Rahoitus > Valtionosuudet Statsandelarna är kalkylerade och baserar sig förutom på invånarantalet eller antalet prestationer också på särförhållanden som påverkar kommunens servicebehov och kostnaderna för servicen. Den kalkylerade grunden för statsandelen ändras varje år genom s.k. automatiska förändringar. Hit hör förändringar i bestämningsfaktorerna, till exempel förändringar i invånarantalet, antalet elever och andra antal som utgör grunden för beräkningen samt prisförändringar som beror på förändringar i kostnadsnivån (indexförhöjningen). Utöver de automatiska förändringarna kan den kalkylerade grunden för statsandelen ändras till följd av ändringar i lagstiftningen. Det kan till exempel vara fråga om att statsandelen höjs för att kommunerna får nya eller utvidgade uppgifter. Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/

14 Både statsandelen för kommunal basservice och finansieringen för undervisningsoch kulturverksamhet innehåller en andel som kommunen ska betala själv och som per invånare är lika stor för alla kommuner. Finansministeriet fattar före utgången av 2011 beslut om statsandelen för kommunal basservice och om finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Statsandelen för kommunal basservice, hemkommunsersättningarna, huvudmannafinansieringen för utbildning efter den grundläggande utbildningen och övrig statsandelsfinansiering som hör till undervisnings- och kulturministeriet betalas samtidigt senast den 11 varje månad. År 2012 betalar staten genom statsandelarna sammanlagt 10,5 miljarder euro för kommunernas basservice, vilket är cirka 400 miljoner euro mera än år Merparten av statsbidragen till kommunerna beräknas enligt kalkylerade grunder. I likhet med skatteinkomster och inkomster av klientavgifter är merparten av statsandelarna (9,4 miljarder euro) inte öronmärkta för något visst ändamål, så kommunen kan bestämma hur de används. Statsandelen för kommunal basservice 2012 Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, för förskoleundervisning och grundläggande utbildning och för allmänna bibliotek samt de kalkylerade grunderna per invånare för grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturväsende Staten deltar i finansieringen av basservicen genom en andel som motsvarar statsandelsprocenten. Statsandelsprocenten anger kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten på nationell nivå, inte statsandelen till enskilda kommuner. Skillnaden mellan den kalkylerade grunden och statsandelen får kommunerna bekosta själva. Kommunens självfinansieringsandel är lika stor per invånare i alla kommuner. År 2012 är statsandelsprocenten för kommunal basservice 31,42. Kommunernas självfinansieringsandel är 2 999,96 euro/invånare. Kommunens slutliga statsandel för kommunal basservice räknas ut genom att man från den kalkylerade statsandelsgrunden drar av kommunens självfinansieringsandel och därefter lägger till den allmänna delen och tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, för skärgårdsförhållanden och för samernas hembygdsområde, utjämningen till följd av statsandelsreformen 2010 (permanent 2010 års nivå) samt minskningar och ökningar av statsandelen. I statsandelen för kommunal basservice beaktas också utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna. År 2012 är den kalkylerade grunden för statsandelen för kommunal basservice 23,4 miljarder euro, varav kommunernas självfinansieringsandel är 16,0 miljarder euro. Den kalkylerade grunden består till cirka 80 procent av kalkylerade kostnader för social- och hälsovård (19,0 miljarder euro). De kalkylerade kostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet står för omkring en femtedel (4,34 miljarder euro) av den kalkylerade grunden. År 2012 beviljas kommunerna sammanlagt 8,41 miljarder euro i statsandelar för kommunal basservice. Omkring 87 procent av detta belopp (7,35 miljarder euro) består av skillnaden mellan den kalkylerade statsandelsgrunden och kommunens självfinansieringsandel. Resten, cirka 1,06 miljarder euro, består av minskningar och ökningar av statsandelen (796 miljoner euro), den allmänna delen (262 miljoner euro), tilläggsdelar (33,6 miljoner euro) och utjämningar (-34,4 miljoner euro). 14 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

15 Social- och hälsovård Social- och hälsovården ingår i statsandelen för kommunal basservice. De kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård regleras i 4 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. År 2012 uppgår de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård till sammanlagt 19,0 miljarder euro. Av detta belopp består ungefär hälften av kalkylerade kostnader för socialvård (9,01 miljarder euro) och den andra hälften av kalkylerade kostnader för hälso- och sjukvård (9,96 miljarder euro). Fjärrortskoefficientens andel är cirka 0,42 procent (80 miljoner euro). I grundpriserna för de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård år 2012 har beaktats den uppskattade förändringen i kostnadsnivån, dvs. en indexförhöjning på 3,7 procent, och justeringen av kostnadsfördelningen år I de kalkylerade kostnaderna har också beaktats nya uppgifter om invånarantal och åldersstruktur enligt situationen Dessa uppgifter ändrar statsandelsgrunden automatiskt. De övriga uppgifter som inverkar på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård har ännu ( ) inte kunnat uppdateras. Det är bland annat fråga om uppgifter för arbetslöshets-, barnskydds- och handikappkoefficienten. Kalkylerna för dem uppdateras under slutet av Utöver de automatiska ändringarna har i de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården beaktats propositionen om ändring av familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård. Lagändringarna har godkänts av riksdagen. Lagändringarna innebär att familjevårdarnas arvode höjs, att förberedande utbildning blir obligatoriskt och familjedagvårdarna garanteras tillräckligt stöd under vårdtiden. Lagändringarna trädde i kraft , men bestämmelserna om arvodeshöjningarna, stödet och den förberedande utbildningen träder i kraft först Lagändringarna uppskattas öka kommunernas utgifter med 16,7 miljoner euro, varav statsandelen är 8,35 miljoner. Riksdagen har också godkänt en proposition om ändring av 50 i barnskyddslagen. Lagändringen träder i kraft Att barn placeras i familjevård i stället för institutionsvård beräknas minska kommunernas utgifter med 24,95 miljoner euro, varav statsandelen är 7,84 miljoner. Ändringarna i barnskyddslagen, familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård har en nettoeffekt på 0,511 miljoner euro, vilket höjer statsandelsprocenten med 0,01 procentenheter. År 2012 baserar sig statsandelen på följande grundpriser enligt åldersgrupp (euro/invånare): Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0-6-åringar 6 915,09 899, åringar 319,55 976, åringar 937, , åringar 5 652, ,64 85-åringar och äldre , ,93 Övriga grundpriser år 2012 (euro/invånare): grundpriset för antalet arbetslösa 618,95 grundpriset för arbetslöshetskoefficienten 56,46 grundpriset i fråga om funktionshindrade 16,83 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/

16 grundpriset för omhändertaganden inom barnskyddet 47,56 grundpriset för sjukfrekvensen 418,67 De kalkylerade kostnaderna för kommunens social- och hälsovård får man genom att räkna ihop de kalkylerade kostnaderna för socialvården och de kalkylerade kostnaderna för hälso- och sjukvården. Om en fjärrortskoefficient fastställts för kommunen, multipliceras summan av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården med fjärrortskoefficienten. Kalkylerade kostnader för socialvården Omkring 90 procent av de kalkylerade kostnaderna för kommunens socialvård bestäms genom att grundpriserna för respektive åldersgrupp multipliceras med antalet invånare i åldersgruppen (8 200 miljoner euro). I fråga om 0-6-åringar multipliceras resultatet med dagvårdskoefficienten. Till de kalkylerade kostnaderna för socialvården läggs också de kalkylerade kostnader som baserar sig på arbetslöshet (469 miljoner euro), antalet funktionshindrade (90 miljoner euro) och omhändertaganden inom barnskyddet (256 miljoner euro). Dagvårds-, arbetslöshets-, barnskydds- och handikappkoefficienten definieras närmare i i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Kalkylerade kostnader för hälso- och sjukvården Av de kalkylerade kostnaderna för kommunens hälso- och sjukvård (9,96 miljarder euro) beräknas ungefär tre fjärdedelar (7,71 miljarder euro) genom att grundpriserna för respektive åldersgrupp multipliceras med antalet invånare i åldersgruppen. Resten, dvs. omkring en fjärdedel av de kalkylerade kostnaderna för socialoch hälsovård (2,24 miljarder euro) bestäms enligt kommunens sjukfrekvens. Kommunens sjukfrekvens bestäms utgående från andelen åringar som enligt uppgifter från Pensionsskyddscentralen får sjukpension. Fjärrortsförhöjning De kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård höjs med en fjärrortskoefficient, om en sådan har fastställts för kommunen. År 2012 uppgår fjärrortsförhöjningarna till sammanlagt 80,4 miljoner euro. De fjärrortstal som påverkar de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård är de samma som fjärrortstalen i den allmänna delen i statsandelen för kommunal basservice. Fjärrortstalen regleras i statsrådets förordning (1417/2010). Utgångspunkten är kommunens kalkylerade befolkningstyngdpunkt, inte kommuncentrum eller kommunens geografiska centrum. Fjärrortskoefficienten, som höjer de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården, är 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99 1,08, om fjärrortstalet är 1,00 1,49 1,17, om fjärrortstalet är 1,50 eller högre och 1,10 för skärgårdskommuner (minst hälften av befolkningen saknar fast vägförbindelse) Förskola och grundläggande utbildning, bibliotek, det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning I statsandelen för kommunal basservice ingår förskoleundervisning och grundläggande utbildning, allmänna bibliotek, det allmänna kulturväsendet samt grundläggande konstundervisning som finansieras per invånare. De kalkylerade kostnaderna 16 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

17 för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek och den kalkylerade grunden för det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning regleras i 5 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. Förskoleundervisning och grundläggande utbildning År 2012 är grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 7 300,44 euro per 6 15-åring och de kalkylerade kostnaderna uppgår till sammanlagt 3,99 miljarder euro. Mer än 80 procent av beloppet (3,28 miljarder euro) bestäms utgående från antalet invånare i åldersgruppen 6 15 år. Sammanlagt 713 miljoner euro av de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning bestäms på basis av förhöjningsfaktorer. Av förhöjningsfaktorerna har andelen åringar den största betydelsen (402 miljoner euro). Andra faktorer som höjer de kalkylerade kostnaderna är befolkningstätheten (196 miljoner), tvåspråkighet (50 miljoner), främmande språk (37 miljoner), svenskspråkighet (27 miljoner) och skärgårdsförhållanden (1,8 miljoner). I grundpriserna för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och bibliotek år 2012 har beaktats den uppskattade förändringen i kostnadsnivån, dvs. en indexförhöjning på 3,7 procent, och justeringen av kostnadsfördelningen år Grundpriserna för det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning står utanför justeringen av kostnadsfördelningen och är de samma som år I de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning har beaktats nya uppgifter om invånarantal och åldersstruktur enligt situationen Dessa uppgifter ändrar statsandelsgrunden automatiskt. De kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning är slutliga och de kommer inte att ändras i slutet av Grundpriser för statsandelarna 2012 (euro/invånare): Förskola och grundläggande utbildning 7 300,44 Bibliotek 60,38 Allmän kulturverksamhet 3,50 Grundläggande konstundervisning 1,40 De kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning består av en grunddel och förhöjningar av grunddelen. Grunddelen beräknas genom att grundpriset multipliceras med ett vägt elevantal. Faktorer som höjer grunddelen är kommunens invånarantal (om färre än 40 inv./km 2 ), kommunens tvåspråkighet (koefficienten 0,04), skärgårdsförhållanden (koefficienten 0,06 eller 0,25), andelen åringar (koefficienten 0,12) och andelen invånare med främmande språk som modersmål (koefficienten 0,20). Närmare bestämmelser om förhöjningarna finns i 5 kap. 22 i lagen om statsandel för kommunal basservice. Tilläggsfinansiering per elev och förhöjningar inom den grundläggande utbildningen Bestämmelser om tilläggsfinansiering per elev och förhöjningar inom den grundläggande utbildningen finns i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Undervisnings- och kulturministeriet beviljar sådan finansiering för bland annat elever med förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning samt förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande utbildningen. Det här behandlas mer ingående under rubriken Finansiering för undervisnings- och kulturverksamhet. Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar 2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Delrapport från projektet om sysselsättningstjänsternas effekter Produktivitetsjämförelsen i de

Läs mer

Kommunalekonomi 4/12

Kommunalekonomi 4/12 Kommunalekonomi 4/12 Nytt år de osäkra tiderna fortsätter! Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Preciseringar för statistiken 2013 Projekt för mätning av barnskyddets effekter Fördelningen av

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010 1/2010 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2007 Kuntatalous

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007 3/2007 juni Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Basserviceprogrammet 2008 2011 Statsandelarna år 2008 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet 1/2004 februari Kommunalekonomi Statsandelsreformen Basserviceprogrammet Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Tröskelvärden

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor 5/2003 december Samfundsskatten och statsandelsreformen Skattefrågor Statsandelarna 2004 Socialförsäkringsavgifterna 2004 Rådgivningsenhet för upphandling OFR-nämnden meddelar Ny rekommendation om användning

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013 Kommunalekonomi Mikael Enberg 3.3.2013 Heikki Helin: Kommunekonomin 1988-2008 14.10.2010 Kommunernas lagstadgade uppgifter, antal Osasto pp.kk.vvvv 3 70 Offentliga utgifter, % av BNP åren 1975-2015** 70

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019. Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet

Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019. Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019 Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet 11.2.2015 Innehåll Förord...3 Läget och utsikterna för den kommunala ekonomin...4

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Koncerndirektiv 19. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader 26. Kommunmarknaden 29

Koncerndirektiv 19. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader 26. Kommunmarknaden 29 3/2005 juni Skattefrågor Justeringen av statsandelarna 2006 Rättelser till statsandelarna 2005 Finansieringen av arbetsmarknadsstödet och utkomststödet ändras Kommunernas skyldighet att täcka underskott

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2008 Läroanstaltstyp Utlandsskola Folkhögskola

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem.

Landsrapport Finland. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Valuta för pengarna Om kvalitetssäkring och uppföljning av barns uppväxtvillkor i nordiska servicesystem. Stockholm 11 12.10.2011 Aila Puustinen-Korhonen sakkunnig Finlands Kommunförbund Landsrapport Finland

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER

1 (6) 30.12.2013 777/62/2014. Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER 1 (6) Promemoria Tukes diarienr 30.12.2013 777/62/2014 Referens: Tukes Valvira samarbetsmöte 9.4.2013 1. TRYGGHETSTELEFONTJÄNSTER OCH ANDRA MOTSVARANDE TJÄNSTER Syftet med trygghetstjänster som ordnas

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet Genom detta kollektivavtal verkställs de centrala arbetsmarknadsorganisationerna

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Kommunalekonomi vad behöver en förtroendevald veta? Jan Björkwall Jakobstad, 25.3.2013 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social-

Läs mer

Utjämningssystemen i de nordiska länderna

Utjämningssystemen i de nordiska länderna Utjämningssystemen i de nordiska länderna Nedan presenteras en kort jämförelse av de nordiska ländernas utjämningssystem (i Finland mer känt som statsandelssystemet) som alltså utgör en väsentlig del av

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 1/2006 mars Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Prisindex för offentliga utgifter och för kommunernas basservice Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om balansering av ekonomin i kommunallagen

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

RP 150/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 150/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om försäkrades och arbetsgivares socialskyddsavgifter och folkpensionsanstaltens finansiering PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

RP 310/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 310/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 310/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om finansiering av utbildning som avses i gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING IFYLLNADSANVISNING 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2014 GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING Musikläroanstalter och andra läroanstalter som ordnar konstundervisning På blanketten ges uppgifter

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 170/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 kap. 8 och 9 i sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås ändringar

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

RP 50/2011 rd. som betalas till begränsat skattskyldiga. samfund föreslås sänkt till 25 procent. Samfundsskattesatsen

RP 50/2011 rd. som betalas till begränsat skattskyldiga. samfund föreslås sänkt till 25 procent. Samfundsskattesatsen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2012 samt lagar om ändring av vissa skattelagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅL Denna proposition innehåller ett

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

RP 70/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av barnbidragslagen och 4 i lagen om underhållsstöd

RP 70/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av barnbidragslagen och 4 i lagen om underhållsstöd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av barnbidragslagen och 4 i lagen om underhållsstöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att barnbidragslagen

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Statistikfolder september 2013. personalen. Lönerna och. i kommunsektorn. www.kommunarbetsgivarna.fi

Statistikfolder september 2013. personalen. Lönerna och. i kommunsektorn. www.kommunarbetsgivarna.fi Statistikfolder september 2013 Lönerna och personalen i kommunsektorn www.kommunarbetsgivarna.fi Genomsnittliga löner per avtalsområde Heltidsanställda månadsavlönade 2012 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 6/2001 December Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Aktuellt om euro OFR-nämnden meddelar Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 6/2001

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie RP 75/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utbetalning av bostadssparpremie 2009 2011 och till ändring av 5 i lagen om statsborgen för ägarbostadslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

EKONOMIGURU 2015, UTTAGNINGSTÄVLINGENS FRÅGOR OCH MODELLSVAR FÖR LÄRARNA

EKONOMIGURU 2015, UTTAGNINGSTÄVLINGENS FRÅGOR OCH MODELLSVAR FÖR LÄRARNA EKONOMIGURU 2015, UTTAGNINGSTÄVLINGENS FRÅGOR OCH MODELLSVAR FÖR LÄRARNA 1. FRÅGA OM BESKATTNINGEN Kombinera rätt (sammanlagt max. 3 poäng/0,5 poäng för varje punkt) a) Kyrkoskatt 1 2 % b) Allmän moms

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

RP 88/2012 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst

RP 88/2012 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändringar av bestämmelserna om kilometerersättning i skattelagstiftningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,

Läs mer

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti

Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Inkomst och konsumtion 2010 Konsumentbarometern 2010, augusti Konsumenternas förtroende rekordhögt i augusti Konsumenternas förtroende för ekonomin förstärktes ytterligare i augusti. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Program för kommunernas ekonomi 2016-2019

Program för kommunernas ekonomi 2016-2019 Program för kommunernas ekonomi 2016-2019 Finansministeriets publikationer 16b/2015 Kommunärenden Program för kommunernas ekonomi 2016-2019 Finansministeriets publikationer 16b/2015 Kommunärenden 441

Läs mer