Kommunalekonomi 3/11

Transkript

1 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2012 Ändringar i statistikföringen för statistikåret 2011 och 2012 oktober

2 Kuntatalous INNEHÅLL Sida Kommunalekonomi Nro/nr 3/2011 Lehti ilmestyy n. 4 kertaa vuodessa Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet för 3 Infobladet utkommer ca åren överlämnades till riksdagen gånger per år Det allmänna ekonomiska läget 4 Julkaisija/Utgivare Kommunernas utgifter år Suomen Kuntaliitto Kommunernas skatteinkomster Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Skattefrågor 9 Andra linjen 14 Förslag till ändringar i inkomstbeskattningen år Helsinki Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret Helsingfors Anmälan om inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna för 2012 puh./tfn Aktuellt om moms på socialvårdstjänster fax Statsandelar 12 De preliminära statsandelskalkylerna för 2012 publicerades Regeringsprogrammets verkningar på statsandelarna Statsandelssystemet Painosmäärä 900 kpl Statsandelen för kommunal basservice 2012 Upplaga 900 st Social- och hälsovård Painopaikka/Tryckeri Förskola och grundläggande utbildning, bibliotek, det allmänna Kuntatalon Painatuskeskus, kulturväsendet och grundläggande konstundervisning Helsinki Systemet för hemkommunsersättning Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Den allmänna delen Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde Minskningar och ökningar av statsandelen Tilaushinnat/Prenumerationer Utjämning till följd av systemändringen Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna kuntayhtymiin yksi ilmainen Huvudmannasystemet och övrig finansiering för undervisnings- och kappale. kulturverksamhet Alla kommuner och samkommuner Huvudmannamodellen: Gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor får ett gratis exemplar av Tilläggsfinansiering inom den grundläggande utbildningen informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Kuntatalouden vastuualueelta/ Socialskyddsavgifter Tuija Valkeinen, p Arbetslöshetsförsäkringsavgifter tai fax Pensionsavgifter tuija.valkeinen@kuntaliitto.fi KomPL-avgiften Extra prenumerationer StaPL-avgiften à 75 euro/år av Tuija Valkeinen tuija.valkeinen@kommunforbundet.fi, fax Ändringar i statistikföringen för statistikåret 2011 och Tiedote on myös Internetissä Bilagor: Kuntaliiton Internet-sivulla Åtgärder i basserviceprogrammet som gäller kommunerna (bilaga 1) Informationsbladet finns också Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 2) på Kommunförbundets webbsidor Prognossiffror för samhällsekonomin 2011 (bilaga 3a) Asiantuntijapal- Prognossiffror för samhällsekonomin 2012 (bilaga 3b) velut >Kuntatalous > Julkaisut, Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 4) Kuntataloustiedote >Kuntatiedotteet De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter (bilaga 5a) > Sak- StaPL-pensionsavgiften år 2012 (bilaga 5b) kunnigtjänster > Verksamhets- Kommunernas skatteinkomster år , md (bilaga 6) områden > Kommunalekonomi Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 7a) Vastuuhenkilöt/Ansvariga Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys , Reijo Vuorento md (bilaga 7b) Jan Björkwall Datainnehållet i filen med kommunernas ekonomiska nyckeltal (bilaga 8) Finansieringsandelen för undervisningsväsendet 2012 (ZE60C) (bilaga 9) Toimittanut/Sammanställt av Statsandelen år 2012 (VOS6SL) (bilaga 10) Tuija Valkeinen Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2012 (bilaga 11) Grunder för beräkning av priset per enhet för gymnasier år 2012 (bilaga 12) ISSN Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

3 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet överlämnades till riksdagen Finansminister Jutta Urpilainen presenterade sin första statsbudget Till följd av att den ekonomiska situationen blivit svagare under sommaren har regeringen beslutat om skattehöjningar och utgiftsnedskärningar i ett tidigt skede av regeringsperioden. Till utgiftsnedskärningarna hör också en nedskärning av kommunernas statsandelar, 631 miljoner euro, som genomförs i sin helhet redan nästa år. De utdragna regeringsförhandlingarna har orsakat problem i tidsplaneringen av såväl statsbudgeten för nästa år som ramförfarandet för statsekonomin. Både statsbudgeten och ramförfarandet samt basservicebudgeten och basserviceprogrammet har beretts samtidigt. Detta är mycket exceptionellt. Basserviceprogrammet har beretts med mycket stram tidtabell och har nu till stor del samma innehåll som basservicebudgeten. I basserviceprogrammet är de åtgärder som gäller kommunerna i stort sett direkt hämtade ur regeringsprogrammet. De åtgärder i basserviceprogrammet som gäller kommunerna presenteras i bilaga 1. Beredningen av följande basserviceprogram inleds nästan samtidigt med riksdagsbehandlingen av det basserviceprogram som nu slutfördes. Hurdan regeringens kommunpolitik blir de närmaste åren beror till stor del på utvecklingen av den ekonomiska situationen. Regeringen har i sitt program fastställt följande riktlinjer för de kommande besluten: "Regeringen bygger upp sina rambeslut på ett sådant sätt att de mål för den ekonomiska politiken som ingår i regeringsprogrammet förverkligas och finska staten behåller sitt nuvarande kreditbetyg. Regeringen förbinder sig att genomföra ytterligare anpassningsåtgärder, om statsskuldens andel av bruttonationalprodukten inte tycks börja minska och underskottet i statsfinanserna ser ut att stanna på mer än 1 procent av bruttonationalprodukten. Varje år ska regeringen följa upp hur de ovan nämnda målen för statsfinanserna har nåtts och vid behov genomföra villkorliga åtgärder som är procentuellt sett lika omfattande. Sådana villkorliga åtgärder är en ytterligare frysning och en anpassning av statens utgifter och kommunernas statsbidrag samt ytterligare skattehöjningar och minskade skatteavdrag." För tillfället ser det ut som om regeringen inte uppnår de mål som fastställts i regeringsprogrammet i syfte att stabilisera statsekonomin. Om så är fallet och regeringen följer regeringsprogrammet finns det en risk för att kommunernas statsbidrag fryses ytterligare i ramarna för statsekonomin, som offentliggörs i mars, och i det tillhörande basserviceprogrammet. Under de närmaste månaderna är det viktigt för kommunsektorn att motarbeta dessa utsikter samtidigt som målet är att få med ändringar som stärker kommunernas ekonomi i riksdagens behandling av statens budgetproposition för nästa år. Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011 3

4 De internationella ekonomiska utsikterna är för tillfället exceptionellt svåra att förutse, och i synnerhet utsikterna i Europa orsakar stor osäkerhet i hela vår samhällsekonomi. Den allvarliga samhällsekonomiska situationen både hos oss och på annat håll ställer också de kommunala beslutsfattarna inför exceptionella utmaningar. Budgetarna för nästa år bör utarbetas med stor försiktighet och med en strävan efter en så liten utgiftsökning som möjligt så att eventuella ännu större ekonomiska problem kan undvikas. Basservicebudgeten, som utgör en del av statsbudgeten, ger dystra utsikter för den kommunala ekonomin: kommunernas verksamhetsutgifter ökar med 4 procent och statens finansieringsandel för kommunernas statsandelsåligganden sjunker med 2,7 procentenheter. I många kommuner kommer skatteinkomsterna beräknat i euro att sjunka nästa år jämfört med innevarande år. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Reijo Vuorento, tfn (09) , Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin växte snabbt i början av Under den första fjärdedelen var tillväxten nästan 5 procent och också under den andra fjärdedelen ungefär 3 procent. Efter sommaren har utsikterna för världsekonomin försvagats betydligt. Till följd av detta har också utsikterna för den finländska exporten blivit dystrare jämfört med den optimistiska stämningen i våras. Utsikterna varierar visserligen efter verksamhetsområde, men den totala exporten av varor och tjänster kan i år komma att ligga på samma nivå som i fjol. Osäkerheten som präglar den världsekonomiska utvecklingen har redan länge varit ett dominerande drag. Den offentliga sektorns växande budgetunderskott i en del euroländer och de snabbt växande skulderna har ytterligare ökat osäkerheten. Man borde snarast hitta lösningar för att hantera skuldkriserna, vilket i förlängningen skulle lugna finansieringsmarknaden. Den inhemska efterfrågan har ökat kraftigt på grund av en livlig investeringsverksamhet. År 2011 ökar den privata konsumtionen sannolikt med ungefär 3 procent. Under 2012 uppskattas konsumtionen sakta av. Investeringarna förutses kvarstå på årets nivå eller i bästa fall endast öka något. Uppskattningarna om Finlands hela produktionsutveckling för 2011 var fortfarande mycket optimistiska i våras. Prognosinstitutens uppskattningar rörde sig då kring 3-4 procent. I de totalekonomiska prognoserna för 2011 som gjorts efter sommaren bedöms att produktionstillväxten har mattats av. I de prognoser som gjorts upp i augusti-september bedöms rätt allmänt att produktionstillväxten kommer att mattas av Det finns också risk för en recession om världsekonomin fortsätter att vara osäker och detta återspeglas i exportefterfrågan samtidigt som den inhemska efterfrågan är fortsatt svag. År 2011 beräknas konsumentprisindexet stiga med 3,3 procent i snitt. Den accelererande inflationen i Finland antas försvaga hushållens köpkraft så mycket att det finns ett ökat tryck på löneförhöjningar nästa år. På europeisk nivå ledde den accelererande inflationen till att Europeiska centralbanken höjde räntenivån. Nu är den ekonomiska tillväxten i euroländerna så bräcklig att den har inneburit återhållsam- 4 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

5 het i fråga om räntehöjningar. I Finland uppskattas konsumentpriserna stiga långsammare år Finansministeriet har uppskattat att löntagarnas allmänna inkomstnivåindex stiger i år med 2,6 %, dvs. lika mycket som i fjol. De avtal som ingås för 2012 och årets löner påverkar bedömningarna av hur inkomstnivåindexet utvecklas. Finansministeriet har i statens budgetproposition bedömt att indexet stiger med 3,2 procent nästa år. Denna uppskattning måste främst betraktas som ett antagande i fråga om utvecklingen under nästa år. Sysselsättningsnivån var hög ända till utgången av Kring årsskiftet försämrades sysselsättningsläget drastiskt. Arbetslöshetsgraden steg med ett par procent så att den 2009 var i genomsnitt 8,2 procent. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. I år sjunker arbetslöshetsgraden till ungefär 8 procent. Antalet arbetslösa uppgår i år alltså till något över i snitt. Antalet långtidsarbetslösa väntas dock kvarstå på en hög nivå. Enligt prognoserna kommer sysselsättningsgraden att stiga snabbt till följd av förändringar i befolkningsstrukturen. Efterfrågan på arbetskraft ökar både i år och nästa år, om produktionstillväxten i sin helhet hålls inom finansministeriets tillväxtsiffror. Enligt finansministeriets uppskattning kommer den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2012 att vara ungefär 7,5 procent. I bilaga2 ges uppgifter om och finansministeriets uppskattningar av vissa totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin. Uppgifterna för baserar sig i huvudsak på nationalräkenskaperna som Statistikcentralen publicerade i juli 2011 och på vissa andra officiella statistiska uppgifter. Siffrorna för åren 2011 och 2912 är prognoser som gjorts upp som underlag för statens budgetproposition och de finns på finansministeriets webbsidor: > Svenska > Publikationer och dokument > Publikationer > Ekonomiska översikter. På samma adress finns rambeslutet för statsfinanserna och basserviceprogrammet I bilageuppgifterna till rambeslutet ingår beräkningar av och antaganden om den totalekonomiska utvecklingen under åren Bilagorna 3a och 3b innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur ekonomiska variabler som är viktiga för kommunernas ekonomi utvecklas 2011 och Kommunernas utgifter år Enligt Statistikcentralens preliminära bokslutsuppgifter för 2010 blev verksamhetsutgifternas tillväxt långsammare, dvs. 4 procent. Löneutgifterna, dvs. lönerna och andra personalutgifter, ökade med 2,8 procent. Köpen av varor och tjänster fortsatte att öka snabbt, och ökningen blev omkring 7 procent. I år väntas verksamhetsutgifterna växa en aning snabbare, med drygt 4 procent. Nästa år blir ökningen antagligen av samma storleksklass, men om kostnadsnivån stiger snabbare än väntat kan det leda till att också verksamhetsutgifterna ökar snabbare. Det är nu viktigt att sätta in åtgärder för att få kostnadsutvecklingen under kontroll. Kommunsektorn uppnådde i februari 2010 ett förhandlingsresultat om kollektivavtalen för De nya avtalen trädde i kraft i början av februari, och avtalsperioden sträcker sig till Inom alla avtalsområden höjdes lönerna genom en allmän förhöjning på 1,2 procent och en lokal justeringspott på 0,8 procent. Tillsammans höjde de lönenivån med 2 procent och påverkar personalutgifterna år 2011 med 1,3 procent på årsnivå. Inom alla avtalsområden betalades en engångspott till anställda som uppfyllde vissa villkor i fråga om anställningstiden. Engångspotten varierade mellan 100 och 250 euro beroende på av- Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011 5

6 talsområdet. Engångspotten har på årsnivå en kostnadseffekt på i genomsnitt 0,3 procent av lönesumman. I beräkningen av förtjänstnivåindex fördelar Statistikcentralen numera engångspotter över hela året Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med 2,5 procent. I indexet ingår ett löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. Kommunsektorns lönesumma har i januari augusti ökat snabbare än vad utvecklingen av förtjänstnivåindex ger vid handen. Orsaken är personalmängdens och personalstrukturens utveckling och vissa andra faktorer som påverkar lönesummans utveckling. Kommunernas och samkommunernas så kallade KomPL-lönesumma har under perioden januari februari i år ökat med 4,3 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Eftersom den nuvarande avtalsperioden för kommunsektorn går ut i slutet av året, baserar sig kommunsektorns förtjänstnivåindex för nästa år främst på ett uträkningstekniskt antagande om den allmänna inkomstnivåns utveckling år För närvarande kan man utgå från att kommunsektorns förtjänstnivåindex nästa år stiger med omkring 3 procent, vilket är en aning mindre än finansministeriets uppskattning av det allmänna förtjänstnivåindexet (3,2 %). Eftersom den kommunala personalstyrkan nästa år beräknas bli lika stor som i år, kan man räkna med att också lönesumman ökar ungefär lika mycket som kommunsektorns förtjänstnivåindex. Bilaga 4 innehåller uppgifter om och uppskattningar av de faktorer som inverkar på lönesumman i kommunsektorn år Siffrorna för år är uppskattningar som baserar sig på basservicebudgeten. Observera att den uppskattade förändringen i kommunsektorns förtjänstnivåindex för år 2012 är ett uträkningstekniskt antagande vid månadsskiftet september/oktober. Grunderna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2012 baserar sig på de nuvarande uppskattningarna i rambeslutet för statsfinanserna. Generellt kan man säga att nästa års avgiftsnivåer hålls på så gott som samma nivå som i år. Besluten om avgiftsnivåerna år 2012 ges ändå liksom tidigare först i slutet av detta år. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift har i år varit 2,12 procent av den lön som utgör grund för avgiften. I basserviceprogrammet som bifogats rambeslutet har avgiftsprocenten år 2012 föreslagits bli den samma som i år. Ingen fortsättning föreslås för lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner. Lagen upphör att gälla vid årsskiftet. Det innebär att de kommunala arbetsgivare som för tillfället omfattas av befrielsen ska betala lagstadgad sjukförsäkringsavgift år De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift är i år 0,80 procent upp till en lönesumma på euro och 3,20 procent för den överskjutande delen av lönesumman. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften beräknas år 2012 stiga med i genomsnitt cirka 0,2 procentenheter i enlighet med Arbetslöshetsförsäkringsfondens förslag. I år är den genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringsavgiften inom kommunsektorn cirka 3,05 procent, men år 2012 uppskattas den bli 3,25 procent. Det väntas ske ändringar i den lönesummegräns som ligger till grund för avgiften, bland annat i form av inflationsjustering. Förändringarna i avgiftsgrunderna publiceras genast när besluten om dem fattats. De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga KomPL-avgift har varit oförändrad under åren , dvs. omkring 23,6 procent av lönesumman. Medlemssamfundens faktiska arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. Enligt de uppgifter som nu finns att tillgå blir arbetsgivarens genomsnittliga 6 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

7 avgift oförändrad under de närmaste åren, dvs. 23,6 procent år Det beslut som fattas om löntagarnas försäkringsavgift kan inverka också på arbetsgivarens andel. Den genomsnittliga StaPL-avgiften för lärare kommer att sjunka med 0,79 procentenheter från nuvarande 20,65 procent och blir då 19,86 procent år I bilaga 5a anges de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter och de nuvarande uppskattningarna för De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2012 behandlas också under en egen rubrik längre fram i informationsbladet. Kostnadsnivån i kommunsektorn steg i fjol med 2,6 procent mätt med prisindex för basservicen. också i år förutspås stegringen i kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen bli 2,6 procent. år 2012 beräknas kostnadsnivån däremot stiga snabbbare, uppskattningsvis med 3,1 procent. Uppskattningen av nästa års stegring i kostnadsnivån påverkas bland annat av antagandet att förtjänstnivån i kommunsektorn stiger med omkring 3 procent. Om löneuppgörelsen blir måttfull stannar antagligen också kostnadsnivåns utveckling på den uppskattade nivån. I bilaga 8 presenteras vissa centrala indextal som beskriver kostnadsutvecklingen och prognoser för indextalens utveckling under åren De baserar sig på rambeslutet för statsfinanserna Kommunernas skatteinkomster År 2010 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med mer än fyra procent. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna växte liksom året innan med ett par procent, men redovisningarna av samfundsskatt och fastighetsskatt ökade särskilt snabbt. Redovisningarna uppgick i fjol till 18,35 miljarder euro. Redovisningarna av kommunalskatt 2010 växte delvis till följd av ökade förvärvsinkomster, men framför allt som ett resultat av en större kommungruppsandel. Kommungruppens andel av skatterna på förvärvs- och kapitalinkomster ökade år 2010 till följd av att de kapitalinkomstskatter som redovisas till staten drastiskt minskade och för att många kommuner höjde sin inkomstskattesats. Också lättnaderna i inkomstbeskattningen medförde minskade inkomster framför allt från statsbeskattningen. De inkomster för vilka förskottsinnehållning verkställs ökade till följd av att den samhällsekonomiska lönesumman växte. Avdragen i kommunalbeskattningen ökade betydligt till följd av större grundavdrag. Redovisningarna av kommunalskatt till kommunerna uppgick år 2010 till totalt nästan 15,8 miljarder euro. Kommunernas andel av samfundsskatteinkomsterna uppgick till cirka 1,4 miljarder euro, medan fastighetsskatten inbringade nästan 1,2 miljarder. I den nyligen uppdaterade prognosramen för kommunernas skatteinkomster är utgångspunkten att skatteunderlaget för kommunalskatten växer med 4,6 procent år Den samhällsekonomiska lönesumman beräknas i år växa en aning mer. Också pensionsinkomsterna och övriga förvärvsinkomster (exkl. arbetslöshetsförmåner) ökar. Ökningen av avdragen i kommunalbeskattningen blir en aning mindre än förändringarna i förvärvsinkomsterna, så avdragsgraden för hela landet minskar jämfört med år 2010 och blir omkring 20,5 procent i förhållande till förvärvsinkomsterna. Redovisningarna av kommunalskatt har i januari september i år ökat med omkring 7 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Tillväxttakten väntas avta mot slutet av året till följd av att den ekonomiska aktiviteten blir svagare och på grund av den höga jämförelsenivån i slutet av fjolåret, vilket berodde på höjningen av kommungruppens andel. Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011 7

8 En faktor som bidrar till ökade redovisningar av kommunalskatt är att kommunernas inkomstskattesatser höjdes med i genomsnitt cirka 0,2 procentenheter, vilket i år ökar inkomsterna från kommunalskatten med nästan 180 miljoner euro. Redovisningarna av kommunalskatt minskar till följd av att arbetsinkomstavdraget som infördes år 2009 har blivit större. Avdragen i beskattningen minskar i sin helhet inkomsterna av kommunalskatten med omkring 800 miljoner euro. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna beräknas i år uppgå till sammanlagt cirka 16,3 miljarder euro, vilket jämfört med föregående år innebär en tillväxt på cirka 3,6 procent. År 2012 uppskattas redovisningarna av kommunalskatt öka med omkring 1,5 procent. Uppskattningen baserar sig på den nuvarande uppskattningen av den totalekonomiska utvecklingen, enligt vilken lönesumman ökar nominellt med knappt 4 procent. I statens budgetproposition föreslås ändringar i skattegrunderna i kommunernas inkomstbeskattning. Tillsammans minskar de inkomsterna av kommunalskatten med omkring 263 miljoner euro netto. De förlorade inkomsterna kompenseras kommunerna till fullt belopp genom högre statsandelar. Redovisningarna av kommunalskatt påverkas också av tidsförskjutningar och eventuella förändringar i kommungruppens andel. År 2012 beräknas redovisningarna av kommunalskatt uppgå till 16,6 miljarder euro. Det ekonomiska uppsvinget i fjol och i början av detta år har återspeglat sig också på inkomsterna av samfundsskatten. Samfundsskatten minskade kännbart år 2009, men utvecklingen år 2010 återställde inkomsterna till nästan samma nivå som före svackan. Kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes temporärt med 10 procentenheter under åren För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2011 i sin helhet uppgå till omkring 1,6 miljarder euro, vilket är 15 procent mer än i fjol. Nästa år beräknas redovisningarna minska till cirka 1,5 miljarder euro. Kommunernas samfundsskatteandel kommer att fortsätta vara höjd med 5 procentenheter år Regeringen förslår att samfundsskattesatsen sänks med en procentenhet till 25 procent. Sänkningen kompenseras kommunerna genom att kommungruppens andel höjs. Redovisningarna av fastighetsskatt uppgick år 2010 till uppemot 1,2 miljoner euro. År 2011 och 2012 väntas redovisningarna öka måttligt. Bilaga 6 utvisar de kommunala skatteredovisningarnas utveckling under åren och prognoserna för 2011 och I år beräknas skatteredovisningarna i sin helhet öka med 4,4 procent. År 2012 ökar skatteinkomsterna enligt nuvarande uppskattning med bara cirka en halv procent, vilket beror på ändringarna i skattegrunderna och sänkningen av samfundsskatteandelen. Bilagorna 7a och 7b innehåller en resultaträkning och finansieringsanalys för som sammanställts utgående från statistiska uppgifter från Statistikcentralen. Kalkylerna för år 2010 baserar sig på bland annat kommunernas preliminära bokslut. Uppskattningarna av resultaträkningen och finansieringsanalysen för baserar sig på kalkylerna i basserviceprogrammet och Kommunförbundets uppskattningar. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

9 Skattefrågor Förslag till ändringar i inkomstbeskattningen år 2012 Regeringens förslag till basservicebudget för år2012 innehåller följande förslag till ändringar i inkomstbeskattningen år De föreslagna ändringarna i skattegrunderna innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med totalt omkring 263 miljoner euro. Kommunerna ska få full kompensation för de förlorade kommunalskatteinkomsterna genom en höjning av statsandelarna. De skatteinkomster som kommunerna går miste om då samfundsskattesatsen sänks med en procentenhet till 25 procent ska kompenseras kommunerna via samfundsskatteandelen. Beskattningen av förvärvsinkomster Beskattningen av förvärvsinkomster lindras genom ändrade skattegrunder för förvärvsinkomster. I syfte att främja sysselsättningen och den ekonomiska ställningen för låginkomsttagare höjs arbetsinkomstavdraget och grundavdraget från ingången av Dessutom föreslår regeringen att det maximala arbetsinkomstavdraget höjs från 740 till 900 euro och att utfallsprocenten för avdraget höjs. Grundavdragets maximala belopp föreslås bli höjt från nuvarande till euro. Höjningen av grundavdraget beräknas minska kommunernas skatteinkomster med 177 miljoner euro och höjningen av arbetsinkomstavdraget väntas minska inkomsterna med 75 miljoner euro. Begränsningen i rätten att dra av räntor på bostadslån och det minskade hushållsavdraget ökar däremot inkomsterna av kommunalskatten med 101 miljoner euro. Via underskottsgottgörelsen minskar skatteinkomsterna dessutom med 20 miljoner euro då kapitalskattesatsen höjs. Dessutom justeras grunderna för förvärvsinkomstskatten årligen som kompensation för högre inkomstnivå och inflation. Justeringen för år 2012 minskar inkomsterna från kommunalskatten med omkring 90 miljoner euro. De skatteinkomster som kommunerna går miste om på grund av ändringen i skattegrunderna kompenseras genom höjning av statsandelarna. Finansministeriets kommunavdelning har publicerat beräkningar av kompensationen för förlorade skatteinkomster för de enskilda kommunerna år ntie/name.jsp Samfundsskatteandelarna Den tidsbegränsade höjningen av kommunernas samfundsskatteandel med 10 procentenheter slutar att gälla, vilket minskar kommunernas skatteinkomster med 519 miljoner euro. Det blir ändå en halverad höjning, dvs. 5 procentenheter, för år , vilket ökar kommunernas skatteinkomster med 260 miljoner euro jämfört med den lagstadgade nivån. Till följd av den sänkta höjningen blir kommunernas skatteutfall cirka 259 miljoner euro lägre än år Regeringen förslår att samfundsskattesatsen sänks med en procentenhet från början av år Skattesatsen blir då 25 procent. Enligt uppskattningen i basservice- Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011 9

10 budgeten kommer det att leda till att kommunerna förlorar 46 miljoner euro i skatteinkomster. Enligt förslaget ska kommunerna kompenseras för detta genom att deras samfundsskatteandel höjs med 0,88 procentenheter. Kommunernas andel av samfundsskatten blir då 27,87 procent år Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2010 Beskattningen för skatteåret 2010 blir färdig inom oktober i år. Skatteförvaltningen har gett ut förhandsuppgifter med de senaste uppskattningarna av beskattningen. De kommunspecifika förhandsuppgifterna finns på Skatteförvaltningens webbplats, > Statistik. Förhandsuppgifterna är endast riktgivande. Den slutliga redovisningen preciseras allt eftersom skatteberedningen framskrider. I fråga om förvärvs- och kapitalinkomsterna för skatteåret 2010 görs i november en redovisning enligt debiteringen. I redovisningen korrigeras de skatter som redovisats för skatteåret 2010 så att de motsvarar debiteringsförhållandena enligt den verkställda beskattningen. I novemberredovisningen avdras dessutom från kommunerna deras andel av förskottsåterbäringarna till de skattskyldiga för skatteåret Aktuella frågor inom skatteredovisningen behandlas vid evenemanget Verotulohotline den 3 november 2011 i Kommunernas hus. Anmälan om inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna för 2012 Inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna för skatteåret 2012 ska meddelas Skatteförvaltningen senast den 17 november Det är mycket viktigt att iaktta tidsfristen och de anvisningar som skickas till kommunerna inom kort. Om kommunen inte har meddelat uppgifterna inom utsatt tid, används skattesatsen för år 2011 vid förskottsuppbörden år Då flyter skatteinkomsterna in enligt den gamla skattesatsen fram till slutet av år Aktuellt om moms på socialvårdstjänster Skatteförvaltningen har gett en ny anvisning om momsbeskattningen av socialvårdstjänster (604/40/2011). Anvisningen har uppdaterats för att motsvara lagen om privat socialservice, och den ersätter den tidigare anvisningen (413/40/2006). Privat socialservice är fr.o.m skattefri under följande förutsättningar: 1. Serviceproducenten är införd i registret över privata serviceproducenter eller har lämnat in en anmälan om verksamheten till den kommun inom vilken tjänsterna produceras. Organet som ansvarar för socialvården inom den kommun på vars område tjänsterna produceras övervakar verksamheten och ger information om hur anmälningsskyldigheten uppfylls. 2. Socialvården baserar sig antingen på ett myndighetsbeslut eller på ett skriftligt avtal mellan serviceproducenten och klienten. 3. Serviceproducenten har en serviceplan eller annan motsvarande plan som gjorts upp i samarbete med klienten. 4. Serviceproducenten har en plan för egenkontroll, vars genomförande serviceproducenten följer upp. 10 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

11 Förutsättningen för att tjänster som en privat serviceproducent säljer ska vara skattefria är att serviceproducenten är införd i registret över privata serviceproducenter eller har lämnat in en anmälan om verksamheten till den kommun inom vilken tjänsterna produceras. Momsfriheten gäller endast de tjänster och i den utsträckning för vilka den privata serviceproducenten har införts i registret eller för vilka anmälan har gjorts. För privata familjedagvårdare och för dem som erbjuder s.k. stödservice inom hemservicen är registrering i tillsynsmyndighetens register inte längre en förutsättning för momsfrihet, utan tillsynen har ordnats på annat sätt. Privata familjedagvårdare och de som erbjuder stödservice inom hemservicen ska ändå göra en anmälan om sin verksamhet till det organ som ansvarar för socialvården i den kommun på vars område tjänsterna produceras. Momsfriheten gäller endast de tjänster och i den utsträckning som den privata serviceproducenten uppgett i anmälan. Med stödservice inom hemservicen avses till exempel måltids-, klädvårds, bad-, städ-, transport- och följeslagarservice samt tjänster som främjar socialt umgänge. Enligt 5 i lagen om privat socialservice ska ordnande av socialvård basera sig på ett myndighetsbeslut eller, när privat socialvård ordnas, på ett skriftligt avtal mellan den som lämnar socialvård och klienten. Den privata serviceproducenten ansvarar för att den samlade service som ordnas utgående från avtalet, beslutet och planen uppfyller de krav som ställs. Verksamhetsenheten ska ha en ansvarsperson med uppgift att övervaka detta. När en privat serviceproducent säljer socialvårdstjänster, är förutsättningen för momsfrihet att serviceproducenten och klienten ingått ett skriftligt avtal om tjänsterna som säljs och att de gjort upp en service-, vård-, rehabiliterings- eller annan motsvarande plan. När socialservicen enligt kommunens beslut utförs av en privat socialserviceproducent, ansvarar kommunens socialmyndigheter för att planen görs upp. Enligt 38 i mervärdesskattelagen är en förutsättning för momsfri socialservice att servicen övervakas av socialmyndigheterna. En plan för egenkontroll är sålunda en förutsättning för att servicen kan vara momsfri. Socialvårdstjänster som en kommun, en samkommun eller en privat serviceproducent köper av en annan privat serviceproducent och som överlåts vidare till klienten är momsfria om de ovan beskrivna förutsättningarna för skattefrihet uppfylls. Även sådana socialvårdstjänster, inklusive stödservice inom hemservicen, som en kommun eller samkommun säljer till en annan kommun eller samkommun som underleverantör är momsfria. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/

12 Statsandelar De preliminära statsandelskalkylerna för 2012 publicerades Kommunförbundet uppdaterade sina preliminära statsandelskalkyler för 2012 så att de motsvarar statsbudgeten. På Kommunförbundets webbplats finns detaljerade beräkningar av bland annat de kalkylerade kostnader som ligger till grund för statsandelen samt utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster och hemkommunsersättningen. Kommunförbundet har också en kalkyleringsmodell för uträkning av statsandelarna. Den kan laddas ner på Kommunförbundets webbplats och användas som stöd i kommunernas budgetberedning. I de preliminära kalkyler som publicerades och i kalkyleringsmodellen har vi beaktat regeringsprogrammets och statsbudgetens verkningar på statsandelsfinansieringen år Statsandelen för kommunal basservice (FM) år 2011 år 2012 statsandelsprocenten 34,11 31,42 kommunens självfinansieringsandel 2 638, ,96 Huvudmannafinansiering (gymnasier, yrkesutbildning, YH) (UKM) statsandelsprocenten 41,89 41,89 kommunens självfinansieringsandel (KF:s uppskattning) 347,53 375,00 Kalkyler: > Sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Skatter, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna år 2012 Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Regeringsprogrammets verkningar på statsandelarna Statsandelarna för kommunal basservice påverkas av regeringsprogrammet Största betydelsen har nedskärningen på 631 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice och uteslutningen av fastighetsskatten i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna. För de enskilda kommunerna är effekten av statsandelsnedskärningen -118 euro/invånare. Uteslutningen av fastighetsskatten i statsandelsutjämningen har olika verkningar på olika kommuner. Enligt regeringsprogrammet ska kommunerna få full kompensation för ändringarna i skattegrunderna via statsandelssystemet. De nedskärningar som gäller undervisnings- och kulturministeriets statsandelsfinansiering (bl.a. gallring av gymnasienätet och utgiftsbesparingar inom den grundläggande yrkesutbildningen och yrkesinriktade tilläggsutbildningen) genomförs i huvudsak under åren Vissa nedskärningar inom undervisnings- och kulturväsendet genomförs ändå redan år 2012, bland annat 11,5 miljoner euro för fritt bildningsarbete, sammanlagt 10 miljoner euro för museer, teatrar och orkestrar och 6 miljoner euro för anläggningsprojekt. Senast år 2015 genomförs nedskärningar på 30 miljoner euro inom gymnasieutbildningen, 43 miljoner euro inom yrkesutbildningen, 31 miljoner euro inom läroavtalsutbildningen och 51 miljoner euro inom yrkeshögskoleutbildningen. Regeringsprogrammets inverkan på kommunernas statsandelsfinansiering under regeringsperioden har beskrivits i basserviceprogrammet för , som pub- 12 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

13 licerades , och i basservicebudgeten Enligt statsminister Katainens regeringsprogram ska också statsandelssystemet revideras som en del av kommunreformen så att systemet blir enklare och tydligare. Ändringarna och tidsplanen för reformen preciseras när kommunreformen framskrider under Statsandelssystemet Kommunernas statsandelssystem trädde i kraft i början av Statsandelsfinansieringen till kommunerna består av två delar: den statsandel för kommunal bassservice som administreras av finansministeriet (lag 1704/2009) och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. 1. I statsandelen för kommunal basservice (en enda penningström) ingår social- och hälsovård förskola och grundläggande utbildning bibliotek allmän kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning med finansiering per invånare. Också systemet med hemkommunsersättning inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna utgör en del av statsandelen för kommunal basservice. I statsandelen för kommunal basservice ingår också den allmänna delen, tilläggsdelar för särskilt gles bosättning m.m., utjämningen till följd av systemändringen samt ökningar och minskningar som ska beaktas i statsandelen, bland annat kompensationen för förlorade skatteinkomster. Mer information: > Kunta-asiat > Kuntatalous > Kunnan peruspalvelujen valtionosuus 2. Den mest betydande delen i finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är den finansiering enligt pris per enhet som beviljas huvudmannen för - gymnasieutbildning, - yrkesutbildning, - yrkeshögskolor. Dessutom beviljar undervisnings- och kulturministeriet tilläggsfinansiering per elev inom den grundläggande utbildningen (bl.a. förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning) och finansiering för annan undervisnings- och kulturverksamhet (bl.a. medborgarinstitut, teatrar, ungdomsarbete). Mer information: > Rahoitus > Valtionosuudet Statsandelarna är kalkylerade och baserar sig förutom på invånarantalet eller antalet prestationer också på särförhållanden som påverkar kommunens servicebehov och kostnaderna för servicen. Den kalkylerade grunden för statsandelen ändras varje år genom s.k. automatiska förändringar. Hit hör förändringar i bestämningsfaktorerna, till exempel förändringar i invånarantalet, antalet elever och andra antal som utgör grunden för beräkningen samt prisförändringar som beror på förändringar i kostnadsnivån (indexförhöjningen). Utöver de automatiska förändringarna kan den kalkylerade grunden för statsandelen ändras till följd av ändringar i lagstiftningen. Det kan till exempel vara fråga om att statsandelen höjs för att kommunerna får nya eller utvidgade uppgifter. Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/

14 Både statsandelen för kommunal basservice och finansieringen för undervisningsoch kulturverksamhet innehåller en andel som kommunen ska betala själv och som per invånare är lika stor för alla kommuner. Finansministeriet fattar före utgången av 2011 beslut om statsandelen för kommunal basservice och om finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Statsandelen för kommunal basservice, hemkommunsersättningarna, huvudmannafinansieringen för utbildning efter den grundläggande utbildningen och övrig statsandelsfinansiering som hör till undervisnings- och kulturministeriet betalas samtidigt senast den 11 varje månad. År 2012 betalar staten genom statsandelarna sammanlagt 10,5 miljarder euro för kommunernas basservice, vilket är cirka 400 miljoner euro mera än år Merparten av statsbidragen till kommunerna beräknas enligt kalkylerade grunder. I likhet med skatteinkomster och inkomster av klientavgifter är merparten av statsandelarna (9,4 miljarder euro) inte öronmärkta för något visst ändamål, så kommunen kan bestämma hur de används. Statsandelen för kommunal basservice 2012 Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård, för förskoleundervisning och grundläggande utbildning och för allmänna bibliotek samt de kalkylerade grunderna per invånare för grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturväsende Staten deltar i finansieringen av basservicen genom en andel som motsvarar statsandelsprocenten. Statsandelsprocenten anger kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten på nationell nivå, inte statsandelen till enskilda kommuner. Skillnaden mellan den kalkylerade grunden och statsandelen får kommunerna bekosta själva. Kommunens självfinansieringsandel är lika stor per invånare i alla kommuner. År 2012 är statsandelsprocenten för kommunal basservice 31,42. Kommunernas självfinansieringsandel är 2 999,96 euro/invånare. Kommunens slutliga statsandel för kommunal basservice räknas ut genom att man från den kalkylerade statsandelsgrunden drar av kommunens självfinansieringsandel och därefter lägger till den allmänna delen och tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, för skärgårdsförhållanden och för samernas hembygdsområde, utjämningen till följd av statsandelsreformen 2010 (permanent 2010 års nivå) samt minskningar och ökningar av statsandelen. I statsandelen för kommunal basservice beaktas också utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna. År 2012 är den kalkylerade grunden för statsandelen för kommunal basservice 23,4 miljarder euro, varav kommunernas självfinansieringsandel är 16,0 miljarder euro. Den kalkylerade grunden består till cirka 80 procent av kalkylerade kostnader för social- och hälsovård (19,0 miljarder euro). De kalkylerade kostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet står för omkring en femtedel (4,34 miljarder euro) av den kalkylerade grunden. År 2012 beviljas kommunerna sammanlagt 8,41 miljarder euro i statsandelar för kommunal basservice. Omkring 87 procent av detta belopp (7,35 miljarder euro) består av skillnaden mellan den kalkylerade statsandelsgrunden och kommunens självfinansieringsandel. Resten, cirka 1,06 miljarder euro, består av minskningar och ökningar av statsandelen (796 miljoner euro), den allmänna delen (262 miljoner euro), tilläggsdelar (33,6 miljoner euro) och utjämningar (-34,4 miljoner euro). 14 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

15 Social- och hälsovård Social- och hälsovården ingår i statsandelen för kommunal basservice. De kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård regleras i 4 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. År 2012 uppgår de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård till sammanlagt 19,0 miljarder euro. Av detta belopp består ungefär hälften av kalkylerade kostnader för socialvård (9,01 miljarder euro) och den andra hälften av kalkylerade kostnader för hälso- och sjukvård (9,96 miljarder euro). Fjärrortskoefficientens andel är cirka 0,42 procent (80 miljoner euro). I grundpriserna för de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård år 2012 har beaktats den uppskattade förändringen i kostnadsnivån, dvs. en indexförhöjning på 3,7 procent, och justeringen av kostnadsfördelningen år I de kalkylerade kostnaderna har också beaktats nya uppgifter om invånarantal och åldersstruktur enligt situationen Dessa uppgifter ändrar statsandelsgrunden automatiskt. De övriga uppgifter som inverkar på de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård har ännu ( ) inte kunnat uppdateras. Det är bland annat fråga om uppgifter för arbetslöshets-, barnskydds- och handikappkoefficienten. Kalkylerna för dem uppdateras under slutet av Utöver de automatiska ändringarna har i de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården beaktats propositionen om ändring av familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård. Lagändringarna har godkänts av riksdagen. Lagändringarna innebär att familjevårdarnas arvode höjs, att förberedande utbildning blir obligatoriskt och familjedagvårdarna garanteras tillräckligt stöd under vårdtiden. Lagändringarna trädde i kraft , men bestämmelserna om arvodeshöjningarna, stödet och den förberedande utbildningen träder i kraft först Lagändringarna uppskattas öka kommunernas utgifter med 16,7 miljoner euro, varav statsandelen är 8,35 miljoner. Riksdagen har också godkänt en proposition om ändring av 50 i barnskyddslagen. Lagändringen träder i kraft Att barn placeras i familjevård i stället för institutionsvård beräknas minska kommunernas utgifter med 24,95 miljoner euro, varav statsandelen är 7,84 miljoner. Ändringarna i barnskyddslagen, familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård har en nettoeffekt på 0,511 miljoner euro, vilket höjer statsandelsprocenten med 0,01 procentenheter. År 2012 baserar sig statsandelen på följande grundpriser enligt åldersgrupp (euro/invånare): Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0-6-åringar 6 915,09 899, åringar 319,55 976, åringar 937, , åringar 5 652, ,64 85-åringar och äldre , ,93 Övriga grundpriser år 2012 (euro/invånare): grundpriset för antalet arbetslösa 618,95 grundpriset för arbetslöshetskoefficienten 56,46 grundpriset i fråga om funktionshindrade 16,83 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/

16 grundpriset för omhändertaganden inom barnskyddet 47,56 grundpriset för sjukfrekvensen 418,67 De kalkylerade kostnaderna för kommunens social- och hälsovård får man genom att räkna ihop de kalkylerade kostnaderna för socialvården och de kalkylerade kostnaderna för hälso- och sjukvården. Om en fjärrortskoefficient fastställts för kommunen, multipliceras summan av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården med fjärrortskoefficienten. Kalkylerade kostnader för socialvården Omkring 90 procent av de kalkylerade kostnaderna för kommunens socialvård bestäms genom att grundpriserna för respektive åldersgrupp multipliceras med antalet invånare i åldersgruppen (8 200 miljoner euro). I fråga om 0-6-åringar multipliceras resultatet med dagvårdskoefficienten. Till de kalkylerade kostnaderna för socialvården läggs också de kalkylerade kostnader som baserar sig på arbetslöshet (469 miljoner euro), antalet funktionshindrade (90 miljoner euro) och omhändertaganden inom barnskyddet (256 miljoner euro). Dagvårds-, arbetslöshets-, barnskydds- och handikappkoefficienten definieras närmare i i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Kalkylerade kostnader för hälso- och sjukvården Av de kalkylerade kostnaderna för kommunens hälso- och sjukvård (9,96 miljarder euro) beräknas ungefär tre fjärdedelar (7,71 miljarder euro) genom att grundpriserna för respektive åldersgrupp multipliceras med antalet invånare i åldersgruppen. Resten, dvs. omkring en fjärdedel av de kalkylerade kostnaderna för socialoch hälsovård (2,24 miljarder euro) bestäms enligt kommunens sjukfrekvens. Kommunens sjukfrekvens bestäms utgående från andelen åringar som enligt uppgifter från Pensionsskyddscentralen får sjukpension. Fjärrortsförhöjning De kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård höjs med en fjärrortskoefficient, om en sådan har fastställts för kommunen. År 2012 uppgår fjärrortsförhöjningarna till sammanlagt 80,4 miljoner euro. De fjärrortstal som påverkar de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård är de samma som fjärrortstalen i den allmänna delen i statsandelen för kommunal basservice. Fjärrortstalen regleras i statsrådets förordning (1417/2010). Utgångspunkten är kommunens kalkylerade befolkningstyngdpunkt, inte kommuncentrum eller kommunens geografiska centrum. Fjärrortskoefficienten, som höjer de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården, är 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99 1,08, om fjärrortstalet är 1,00 1,49 1,17, om fjärrortstalet är 1,50 eller högre och 1,10 för skärgårdskommuner (minst hälften av befolkningen saknar fast vägförbindelse) Förskola och grundläggande utbildning, bibliotek, det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning I statsandelen för kommunal basservice ingår förskoleundervisning och grundläggande utbildning, allmänna bibliotek, det allmänna kulturväsendet samt grundläggande konstundervisning som finansieras per invånare. De kalkylerade kostnaderna 16 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

17 för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek och den kalkylerade grunden för det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning regleras i 5 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. Förskoleundervisning och grundläggande utbildning År 2012 är grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 7 300,44 euro per 6 15-åring och de kalkylerade kostnaderna uppgår till sammanlagt 3,99 miljarder euro. Mer än 80 procent av beloppet (3,28 miljarder euro) bestäms utgående från antalet invånare i åldersgruppen 6 15 år. Sammanlagt 713 miljoner euro av de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning bestäms på basis av förhöjningsfaktorer. Av förhöjningsfaktorerna har andelen åringar den största betydelsen (402 miljoner euro). Andra faktorer som höjer de kalkylerade kostnaderna är befolkningstätheten (196 miljoner), tvåspråkighet (50 miljoner), främmande språk (37 miljoner), svenskspråkighet (27 miljoner) och skärgårdsförhållanden (1,8 miljoner). I grundpriserna för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och bibliotek år 2012 har beaktats den uppskattade förändringen i kostnadsnivån, dvs. en indexförhöjning på 3,7 procent, och justeringen av kostnadsfördelningen år Grundpriserna för det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning står utanför justeringen av kostnadsfördelningen och är de samma som år I de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning har beaktats nya uppgifter om invånarantal och åldersstruktur enligt situationen Dessa uppgifter ändrar statsandelsgrunden automatiskt. De kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning är slutliga och de kommer inte att ändras i slutet av Grundpriser för statsandelarna 2012 (euro/invånare): Förskola och grundläggande utbildning 7 300,44 Bibliotek 60,38 Allmän kulturverksamhet 3,50 Grundläggande konstundervisning 1,40 De kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning består av en grunddel och förhöjningar av grunddelen. Grunddelen beräknas genom att grundpriset multipliceras med ett vägt elevantal. Faktorer som höjer grunddelen är kommunens invånarantal (om färre än 40 inv./km 2 ), kommunens tvåspråkighet (koefficienten 0,04), skärgårdsförhållanden (koefficienten 0,06 eller 0,25), andelen åringar (koefficienten 0,12) och andelen invånare med främmande språk som modersmål (koefficienten 0,20). Närmare bestämmelser om förhöjningarna finns i 5 kap. 22 i lagen om statsandel för kommunal basservice. Tilläggsfinansiering per elev och förhöjningar inom den grundläggande utbildningen Bestämmelser om tilläggsfinansiering per elev och förhöjningar inom den grundläggande utbildningen finns i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Undervisnings- och kulturministeriet beviljar sådan finansiering för bland annat elever med förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning samt förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande utbildningen. Det här behandlas mer ingående under rubriken Finansiering för undervisnings- och kulturverksamhet. Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/

18 Den här finansieringen fastställs i december och det finns inga förhandskalkyler att tillgå. Kommunerna kan ändå uppskatta tilläggsfinansieringen per elev inom den grundläggande utbildningen år 2012 genom att använda egna uppgifter om elevantalet och Kommunförbundets kalkyleringsmodell för statsandelarna. Bibliotek År 2012 är grundpriset för allmänna bibliotek 60,38 euro per invånare och de kalkylerade kostnaderna uppgår till sammanlagt 325 miljoner euro. De kalkylerade kostnaderna för allmänna bibliotek höjs på basis av befolkningstätheten och skärgårdsförhållanden. Höjningen för befolkningstätheten och skärgårdsförhöjningen utgör 2,46 miljoner euro av de kalkylerade kostnaderna för bibliotek. Det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning Bestämningsgrunden för det allmänna kulturväsendet beräknas genom att kommunens invånarantal multipliceras med grundpriset för det allmänna kulturväsendet, som är 3,50 euro per invånare. År 2012 var den kalkylerade grunden för det allmänna kulturväsendet 18,7 miljoner euro. Om kommunen anordnar grundläggande konstundervisning beräknas den kalkylerade grunden genom att invånarantalet multipliceras med grundpriset för grundläggande konstundervisning, som är 1,40 euro per invånare. År 2012 är den kalkylerade grunden för grundläggande konstundervisning 6,98 miljoner euro. Systemet för hemkommunsersättning Systemet med hemkommunsersättning ingår i statsandelen för kommunal basservice. Utbildningsanordnaren har rätt till hemkommunsersättning när en elev fullgör sin läroplikt inom förskoleundervisning eller grundläggande utbildning som anordnas av någon annan kommun än elevens hemkommun. Hemkommunsersättningen bestäms enligt elevens ålder och hemkommun. Inkomsterna och utgifterna av hemkommunsersättningarna baserar sig på hemkommunsersättningens grunddel för elevens hemkommun och det elevantal per som utbildningsanordnaren uppgett i enkäten om hemkommunsersättningar. Grunddelen i hemkommunsersättningen beräknas genom att de kalkylerade kostnaderna för kommunens förskoleundervisning och grundläggande utbildning divideras med det vägda antalet elever (0,91 * 6-åringar åringar + 1,35 * åringar). Med hjälp av samma viktningar får man hemkommunsersättningens sammanlagda belopp. Hemkommunsersättningen = 0,91 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet 6-åringar + 1,00 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet 7 12-åringar + 1,35 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet åringar Hemkommunen är ersättningsskyldig också för läropliktiga 16-åringar (38 3 mom.), men inte för sådana elever under 6 år som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Kommunen behöver inte fakturera hemkommunsersättningen själv, utan utgifterna och inkomsterna av hemkommunsersättningen beaktas på central nivå vid utbetalningen av statsandelar. Utgifter för hemkommunsersättningar ger ett avdrag och inkomster ger ett tillägg i den statsandel för kommunal basservice som beviljas kommunen. 18 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011

19 Ersättningsskyldigheten i hemkommunsersättningen för år 2012 bestäms enligt elevens ålder och hemkommun på statistikföringsdagen Om kommunerna vill komma överens om något annat måste de beakta de uppgifter som getts i enkäten om hemkommunsersättningar samt de hemkommunsersättningar som beaktats i statsandelen utgående från dessa uppgifter. Hemkommunsersättningarna mellan kommunerna och andra utbildningsanordnare är bruttoersättningar som baserar sig på hemkommunens statsandelsgrund, men de utgör inte statsandelar. Hemkommunsersättningarna behandlas inte som statsandelar i bokföringen. I budgeten behandlas de som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster, inte som tillägg eller avdrag i statsandelarna. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett ett utlåtande (93/ ) om bokföringen av statsandelar och hemkommunsersättningar. Preliminära beräkningar av hemkommunsersättningens grunddelar för de enskilda kommunerna har publicerats på Kommunförbundets webbplats. Hemkommunsersättningarna har också beaktats i Kommunförbundets kalkyleringsmodell för beräkning av statsandelarna. Hemkommunsersättning för sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och elever som är placerade av barnskyddsskäl Bestämmelser om hemkommunsersättningar för sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och elever som som placerats av barnskyddsskäl finns i 41 i lagen om statsandel för kommunal basservice. Utbildningsanordnaren har rätt att fakturera hemkommunen för sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och grundläggande utbildning för placerade barn. I faktureringen bör beaktas eventuell hemkommunsersättning och statlig tilläggsfinansiering för eleven (t.ex. tilläggsfinansiering för förlängd läroplikt). Den allmänna delen Den allmänna delen ingår i statsandelen för kommunal basservice. Bestämningen av den allmänna delen regleras i 3 kap. i lagen om statsandelar för kommunal basservice. År 2012 är grundpriset för den allmänna delen 32,08 euro per invånare och det totala beloppet uppgår till 262 miljoner euro. Två tredjedelar av beloppet utgörs av grundpriset multiplicerat med kommunens invånarantal. Resten, cirka 90 miljoner euro, kommer från höjningar av den allmänna delen (172 miljoner euro). Den mest betydande förhöjningen är skärgårds- och fjärrortsförhöjningen (sammanlagt 45,8 miljoner euro). I den allmänna delen ingår också en tätortsstrukturförhöjning (34,9 miljoner euro), en språkförhöjning (5,4 miljoner euro) och en förhöjning på basis av förändringar i invånarantalet (4,3 miljoner euro). I grundpriset för den allmänna delen år 2012 har beaktats den uppskattade förändringen i kostnadsnivån, dvs. en indexförhöjning på 3,7 procent. Den allmänna delen omfattas inte av justeringen av kostnadsfördelningen. Den finansieras i sin helhet av staten, och kommunen har ingen självfinansieringsandel. I den allmänna delen har beaktats nya uppgifter om invånarantalet enligt situationen Dessa uppgifter ändrar statsandelsgrunden automatiskt. De övriga grunderna för beräkning av den allmänna delen uppdateras i slutet av Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/

20 Den allmänna delen består av en grunddel och förhöjningar av grunddelen. Grunddelen beräknas genom att grundpriset multipliceras med kommunens invånarantal. Faktorer som höjer grunddelen är kommunens tvåspråkighet (koefficienten 0,10), tätortsstruktur (mer än invånare bor i tätort; koefficienten 0,75, 0,70 eller 0,01), förändringar i invånarantalet (förändringen under tre år +/- 3 procent; koefficienten 1,39), skärgårdsförhållanden (andel invånare som bor i skärgårdsdelar; koefficienten 7, 4, 1,5 eller 1) och avsides läge (fjärrortstal; koefficienten 9, 6, 5 eller 3). Närmare bestämmelser om förhöjningarna finns i 6 11 i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). De fjärrortstal som används i beräkningen av den allmänna delen är de samma som i beräkningen av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård. Fjärrortstalen regleras i statsrådets förordning (1417/2010). Utgångspunkten är kommunens kalkylerade befolkningstyngdpunkt, inte kommuncentrum eller kommunens geografiska centrum. Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde I statsandelen för kommunal basservice ingår tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Tilläggsdelarna regleras i 6 kap. i lagen om statsandelar för kommunal basservice. Tilläggsdelarna för kommuner med särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde baserar sig på grundpriset för den allmänna delen, som år 2012 är 32,08 euro per invånare. År 2012 uppgår tilläggsdelarna till sammanlagt 33,6 miljoner euro. Tre fjärdedelar av beloppet utgörs av tilläggsdelar för gles bosättning (25,4 miljoner euro). Tillägget för skärgårdskommuner uppgår till 4,8 miljoner euro och tillägget för samernas hembygdsområde till 3,4 miljoner euro (gäller Enare, Enontekiö, Sodankylä och Utsjoki). Sammanlagt 30 kommuner får någon form av tilläggsdelar. Tilläggsdelen för särskilt gles bosättning (22 kommuner) bestäms utgående från befolkningstätheten: mindre än 0,5 inv./km 2 12 x grunddelen 0,50 1,49 inv./km 2 10 x grunddelen 1,50 1,99 inv./km 2 7 x grunddelen Tilläggsdel för skärgårdskommuner (8 kommuner): utan vägförbindelse 5 x grunddelen övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen Tilläggsdel för samernas hembygdsområde (fyra kommuner): Språktillägg för samiska Koefficient över 30 % 2, ,99 % 1,20 3-6,99 % 0,30 0,5-2,99 % 0,20 Från statsandelen till alla kommuner avdras ett belopp som motsvarar finansieringen av tilläggsdelarna. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner (också i de kommuner som får tilläggsdelar). År 2012 är minskningen 6,28 euro per invå- 20 Kuntatalous/Kommunal ekonomi 3/2011