Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten"

Transkript

1 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften ändras år 2008 Bokföringsanvisningar

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2007 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1130 kpl Upplaga 1130 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Maksuttomia tuotteita ja palveluita >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall INNEHÅLL Sida Det allmänna ekonomiska läget 3 Den kommunala ekonomin Skatteinkomsternas utveckling Statens budgetproposition och basservicebudgeten för Innehållet och utgångspunkterna i basservicebudgeten Väsentliga ändringar i statsandelarna och skattegrunderna Resultatet av kollektivavtalsförhandlingarna och statsandelen för lönehöjningar Övrigt Skattefrågor 7 Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2006 Kommunernas andel av beskattningskostnaderna Riktlinjer för beskattningen i budgetpropositionen Mervärdesskatt Vinter- och sommarförvaring av båtar Fastighetsskatt Separat bastubyggnad i anslutning till bostadsbyggnad (HFD:2007:40) Fritidsbostad och stadigvarande boende (HFD:2007:55) Statsandelarna år Statsandelarna enligt basservicebudgeten Statsandelsökningen per sektor Priser per enhet och finansieringsandelar per invånare Kostnadsfördelningen och sänkningen av statsandelsprocenterna Statsandelarna för de enskilda kommunerna år Övergångsutjämningen Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Den allmänna statsandelen Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelen för undervisning och kultur Förtidsavgiften ändras år Bokföringsanvisningar 24 Allmän anvisning om behandlingen av kommunala affärsverk i bokföringen Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2008 (bilaga 2) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys , md (bilaga 6 b) Verotulo-hot line (bilaga 7) Priser per enhet som utgör grund för statsandelarna 2008 (bilaga 8) Finansieringsandelen för undervisning och kultur 2008 (bilaga 9) Statsandelen år 2008 (VOS6SL) (bilaga 10) Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007

3 Det allmänna ekonomiska läget Den ekonomiska tillväxten i Finland har varit stark ovanligt länge. Totalproduktionen har i år ökat snabbare än väntat. Prognosinstituten har höjt de tillväxtsiffror som presenterades i våras. De institut som publicerade konjunkturprognoser i september räknar med att nationalprodukten stiger med 4 4,5 procent i år. Produktionstillväxten inom fabriksindustrin har varit snabb. Industrins orderstock är större än normalt och kapacitetsutnyttjandegraden hög. Också produktionen inom jordbruk, byggande, handel och finansieringsverksamhet har vuxit snabbt. Företagens förtroendeindikatorer och konjunkturbarometrar visar att högkonjunkturen håller i sig. För nästa år förutspås allmänt en produktionstillväxt på mer än tre procent. Osäkerhetsfaktorerna gäller pris- och kostnadstrycket i Finland och den internationella ekonomins utveckling, särskilt osäkerheten på finansieringsmarknaden. År 2007 beräknas konsumentpriserna stiga med 2,5 procent. Tillsvidare har inflationstrycket i Finland varit rätt svagt, även om vissa branscher börjar närma sig överhettning. Inflationstakten har i år försnabbats av framför allt stegringen i den allmänna räntenivån och bostadspriserna. År 2008 väntas inflationen hålla sig på genomsnittsnivån för i år. Räntenivån beräknas stiga något inom euroområdet också under nästa år. Löneuppgörelserna och produktivitetsutvecklingen har en stor inverkan på kostnadsutvecklingen i Finland nästa år. Sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. I år och nästa år beräknas den sysselsatta befolkningen öka med sammanlagt drygt personer jämfört med genomsnittsnivån i fjol. Sysselsättningsgraden stiger i år till över 70 procent och väntas blir 70,5 procent nästa år. Arbetslöshetsgraden sjunker från fjolårets genomsnittliga nivå med sammanlagt 1,5 procentenheter år 2007 och Den genomsnittliga arbetslöshetsgraden uppskattas bli 6,3 procent år Bilaga 1 innehåller uppgifter och uppskattningar om utvecklingen av totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin Uppskattningarna och prognoserna för 2007 och 2008 bygger på statens budgetproposition för 2008 och på den ekonomiska översikten i samband med den. Bilaga 2 innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av de viktigaste ekonomiska variablernas utveckling år Den kommunala ekonomin Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi ökade kommunernas verksamhetsutgifter under årets första hälft med omkring fyra procent jämfört med motsvarande tidsperiod i fjol. Kommunernas och samkommunernas lönesumma har i år haft en tillväxttakt på drygt tre procent på årsnivå. I förhandlingarna om de kommunala kollektivavtalen nådde arbetsgivaren och tre av huvudavtalsorganisationerna ett förhandlingsresultat TNJ, som representerar vårdsektorn, tog inte ställning till KA:s bud. Vårdfacket har ändå möjlighet att ansluta sig till avtalet senast , då de kommunala kollektivavtalen ska undertecknas. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007 3

4 De nya kollektivavtalen träder i kraft Avtalsperioden på två år och fyra månader går ut Avtalet innehåller tre allmänna förhöjningar och dessutom lokala justeringspotter. Kostnadseffekten har beräknats bli i genomsnitt 11,6 procent under hela avtalsperioden. Utöver de avtalsenliga förhöjningarna påverkar också löneglidningar den kommunala lönesummans tillväxt i år och nästa år. En allmän förhöjning på 54 euro/månad (eller minst 3,4 %) har avtalats redan för i år. Den allmänna förhöjningen görs och dessutom betalas en engångspott på 270 euro i samband med lönebetalningen i december. Kommunsektorns förtjänstnivåindex beräknas i år stiga med i genomsnitt drygt tre procent. Lönesumman väntas växa med nära 4 procent. Nästa år kommer lönesummans tillväxttakt att öka betydligt på grund av de avtalsenliga förhöjningarna. Förtjänstnivåindex väntas stiga med 6 procent nästa år. Lönesumman inom kommunsektorn väntas växa också på grund av fler anställda. Mer aktuell information om kommunsektorns förhandlingar finns på > Avtalsförhandlingarna I bilaga 3 ges uppgifter och uppskattningar om faktorer som inverkar på lönesummans utveckling inom kommunsektorn Enligt de uppgifter som finns att tillgå kommer det inte att ske några stora förändringar i de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter. Socialskyddsavgifterna sjunker något. Gränsen för den lönesumma som utgör grund för högre arbetslöshetsförsäkringspremie höjs till nästan 1,7 miljoner euro. Arbetsgivarens genomsnittliga kalkylerade KomPL-avgift sjunker med 0,1 procentenheter. I bilaga 4 anges de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år Avgifterna för år 2008 är de som anges i statsbudgeten. De kan ändras när de slutliga besluten om avgiftsprocenterna fattas senare i höst. Vi kommer att informera om eventuella ändringar. Den bifogade tabellen visar de kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga socialförsäkringsavgiftsprocent. Arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgifter har då viktats så att KomPL-avgiftens relativa andel är 90 procent och StaPL-avgiftens andel 10 procent. Siffrorna är genomsnittliga tal som beskriver de kommunala arbetsgivarna som helhet. Kommunsektorns kostnadsnivå kommer nästa år att stiga rätt snabbt jämfört med tidigare år. Till exempel mätt med prisindex för basservicen har den genomsnittliga årliga ökningen under legat på omkring tre procent. Nästa år kommer kostnadsnivån förmodligen att stiga med i snitt 4,5-5 procent beroende på löneuppgörelsen. Skatteinkomsternas utveckling Redovisningarna av kommunalskatt har i år ökat med omkring sex procent under perioden januari-augusti. Den snabba ökningen förklaras bland annat av att den allmänna ekonomiska aktiviteten varit fortsatt livlig, vilket gett en större tillväxt i förvärvsinkomsterna än väntat. Den sänkning av kommungruppens fördelningsandel för 2007 som genomfördes i juli stävjade redovisningarnas kumulativa tillväxt. År 2007 uppskattas redovisningarna av kommunalskatten ändå i sin helhet öka med omkring 7 procent jämfört med fjolåret. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007

5 Nästa år kommer kommunalskatteredovisningarna att öka med omkring sex procent i och med att förvärvsinkomsterna fortsätter att stiga i rask takt. Den samhällsekonomiska lönesumman kommer att öka snabbt till följd av bättre sysselsättningsläge och avtalsenliga löneförhöjningar. I syfte att lätta på inkomstbeskattningen höjs förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen, vilket minskar inkomsterna av kommunalskatten med omkring hundra miljoner euro. Många kommuner planerar höja sin inkomstskattesats. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna beräknas i år uppgå till drygt 1,4 miljarder euro, vilket är betydligt mer än vad som förutspåtts. Samfundsskatten växer nästa år med 10 procent, trots att den ekonomiska tillväxten avtar något. Redovisningarna av fastighetsskatt år 2007 beräknas uppgå till 850 miljoner euro. Inkomsterna av fastighetsskatten väntas nästa år öka med fem procent. Kommunernas skatteredovisningar uppgår i år till sammanlagt 16,3 miljarder euro. Nästa år väntas redovisningarna öka med en miljard euro, dvs. sex procent. Bilaga 5 beskriver utvecklingen av kommunernas skatteinkomster enligt skatteslag under Sifforna bygger på en justerad beräkning av Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. Beräkningen av skatteinkomsterna presenterats också i basservicebudgeten som ingår i den allmänna motiveringen till statens budgetproposition för nästa år. Siffrorna utgör också grunden för Kommunförbundets skatteprognosram som uppdaterades i september. Bilaga 6a och 6b innehåller en sammanlagd resultaträkning och finansieringskalkyl för kommunerna och samkommunerna enligt uppgifter från Statistikcentralen samt uppskattningar för åren av Delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. Ett sammandrag av kalkylerna har också presenterats i samband med basservicebudgeten. Basservicebudgeten och finansministeriets centrala uppskattningar om den ekonomiska utvecklingen kan skrivas ut på inrikesministeriets webbplats. Inrikesministeriet har skickat ett brev om detta till kommunerna och samkommunerna. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Innehållet och utgångspunkterna i basservicebudgeten Statens budgetproposition för 2008 har överlämnats till riksdagen. I den allmänna motiveringen till propositionen behandlas i samband med basservicebudgeten frågor som gäller den kommunala ekonomin och kommunalförvaltningen och en uppskattning av den kommunala ekonomins utveckling år enligt kommunernas bokföring. I motiveringen ingår också en översikt över statsandelssystemet, riktlinjer för en finansierings- och statsandelsreform för kommunerna år 2010 och en kort beskrivning av kommun- och servicestrukturreformen. Basservicebudgeten för 2008 bygger på regeringsprogrammet och basserviceprogrammet i anknytning till statens Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007 5

6 budgetramar. Basserviceprogrammet, som anger kommunernas uppgifter och hur de ska finansieras, blir lagstadgat i början av år I basservicebudgetens uppskattning av den kommunala ekonomins utveckling har inte beaktats det resultat som uppnåddes i kollektivavtalsförhandlingarna den 19 september. Därför ger basservicebudgeten, liksom också uppskattningarna i detta informationsblad, en alltför optimistisk bild av den kommunala ekonomins utveckling, då lönenivån i kommunsektorn kommer att stiga mer än beräknat. Statens stöd till den s.k. jämställdhetspotten räcker inte till för att täcka kostnaderna för potten. Väsentliga ändringar i statsandelarna och skattegrunderna De statsandelar som ingår i basservicebudgeten ökar med omkring 720 miljoner euro jämfört med år De främsta orsakerna är justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna, indexjusteringen av statsandelarna på basis av stegringen i kostnadsnivån samt höjningen av statsandelsprocenten för socialoch hälsovården som kompensation för de förlorade skatteinkomster som lättnaderna i beskattningen medför för kommunerna. Dessutom medför förändringarna i åldersstrukturen en höjning av statsandelarna för social- och hälsovården då de kalkylerade kostnaderna ökar. Statsandelsprocenternas nettobelopp sänks ändå i samband med justeringen av kostnadsfördelningen. Sänkningen motiveras bland annat med att verkningarna av indexnedskärningarna under ska hållas i kraft samtidigt som de kalkylerade kostnaderna höjs till den justerade nivån. Dessutom baserar sig en del av sänkningarna på den tidigare justeringen av kostnadsfördelningen där en del av justeringen genomfördes i form av ändrade skattegrunder i stället för ökade statsandelar (minskat förvärvsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen). Enligt basservicebudgeten genomförs klientavgiftsreformen inom social-, hälso- och sjukvården fr.o.m så att den ökning i avgiftsinkomsterna som reformen medför, dvs. 25 miljoner euro (60 miljoner euro på årsnivå), minskar statsandelarna i motsvarande grad. Samtidigt gottgörs staten för nyttan av de slopade gränserna mellan öppenvård och institutionsvård genom att statsandelsprocenten (SHM) sänks. Kommunförbundet har framhållit att det inte är förenligt med regeringsprogrammet att ökningen i avgiftsinkomsterna tillfaller staten. Grunderna för ändringarna i statsandelsprocenterna (höjningar och sänkningar) anges mer detaljerat längre fram i informationsbladet. Väsentligt i basservicebudgeten för 2008 är den stora ökningen i kommunernas finansieringsandelar per invånare. Den rekordstora ökningen av finansieringsandelarna beror på sänkta statsandelsprocenter, ökning av statsandelsgrunderna och de kalkylerade kostnaderna på basis av justeringen av kostnadsfördelningen, en ovanligt stor stegring i kostnadsindex (4,7 %) och den förändrade åldersstrukturens höjande verkan på de kalkylerade kostnaderna inom social- och hälsovården. Finansieringsandelarna ökar proportionellt mer än de kalkylerade kostnaderna, särskilt inom bildningsväsendet. Detta behandlas närmare under rubriken Priser per enhet och finansieringsandelar per invånare längre fram i informationsbladet. Som sammandrag kan sägas att den statsandelsökning som justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna förutsätter genomförs på en gång till fullt belopp för år 2008, vilket inte varit fallet vid tidigare justeringar av kost- 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007

7 nadsfördelningen. I enlighet med den nya lagstiftningen indexjusteras statsandelarna till fullt belopp. Det skattebortfall som de ändrade skattegrunderna medför kompenseras kommunerna genom större statsandelar för social- och hälsovården. Kommunernas uppgifter utökas inte i väsentlig utsträckning. Resultatet av kollektivavtalsförhandlingarna och statsandelen för lönehöjningar Staten har lovat stödja en inkomstpolitisk uppgörelse som främjar konkurrenskraften inom kvinnodominerade branscher. För detta ändamål ska statsandelarna för social- och hälsovården höjas med 150 miljoner euro. Tillägget har inte beaktats i de statsandelar som behandlas längre fram i informationsbladet. Tillägget betalas förmodligen genom en höjning av statsandelsprocenten, vilket innebär att statsandelarna höjs i alla kommuner med knappt 30 euro per invånare. Kommunförbundet kommer att precisera sina egna uppskattningar av den kommunala ekonomin och uppgifterna om statsandelarna så snart kollektivavtalens verkningar och kompensationslösningen klarnar. Också de kommunvisa statsandelsuppgifterna på kommunerna.net kommer att uppdateras. Förhandlingsresultatet från 19 september är inte till alla delar slutgiltigt och heltäckande, eftersom vårdfacket TNJ ännu inte tagit ställning till arbetsgivarens (KA:s) bud. I vilket fall som helst ser det ut som om den s.k. jämställdhetspotten i de kommande kollektivavtalen kommer att höja kommunernas personalutgifter betydligt mer än de 150 miljoner euro som utlovats i statsandelstillägg (se även Kommunernas ekonomi längre fram i informationsbladet). Utsikterna för den kommunala ekonomin kommer därför att försvagas i någon mån jämfört med den uppskattade utveckling som presenterats i basservicebudgeten. Övrigt Dyrortsklassificeringen slopas vid ingången av Den omedelbara effekten blir att utgifterna för utkomststödet stiger i kommuner i andra dyrortsklass. Statens finansieringsandel i utgifterna för utkomststödet är 50 procent. När gränsdragningen mellan öppenvården och institutionsvården slopas ökar kommunernas avgifts- och skatteinkomster. Statsandelarna skärs ner i motsvarande mån med 44 miljoner euro. Inom statsförvaltningen överförs inrikesministeriets kommunärenden till finansministeriet i början av Basservicebudgeten finns i sin helhet på > Kommunalekonomi > Basserviceprogram och basservicebudget > Basserviceprogrammet och basservicebudgeten för åren Aktuell information om kommunsektorns förhandlingar finns på > Avtalsförhandlingarna Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Skattefrågor Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2006 Beskattningen för skatteåret 2006 blir färdig inom oktober De senaste förhandsuppgifterna om beskattningen har publicerats på skatteförvaltning- Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007 7

8 ens webbplats, > Redovisningar till skattetagare. Redovisningen enligt debiteringen för förvärvs- och kapitalinkomsterna för skatteåret 2006 görs i november. De skatter som redan redovisats för skatteåret 2006 rättas så att de motsvarar debiteringsförhållandena enligt den verkställda beskattningen. Dessutom avdras från kommunerna deras andel av förskottsåterbäringarna till de skattskyldiga för skatteåret En uppdaterad beräkning av redovisningen enligt debiteringen finns på skatteförvaltningens webbplats. De förhandsuppgifter som finns att tillgå i september är endast riktgivande. Resultaten av den egentliga redovisningen preciseras allteftersom skatteberedningen framskrider. Förfallodagarna för tilläggsuppbörden av skatt på förvärvs- och kapitalinkomster är och De skatter som influtit på förfallodagarna redovisas till kommunerna i januari och mars Aktuella frågor inom skatteredovisningen behandlas på kursen Verotulo-hotline i Helsingfors. Programmet för kursen (på finska) finns i bilaga 7. Kommunernas andel av beskattningskostnaderna De beskattningskostnader som tas ut av kommunerna år 2008 uppskattas på basis av budgetpropositionen stiga med omkring 2 procent jämfört med budgetpropositionen för Kommunernas andel av beskattningskostnaderna för 2008 uppskattas till omkring 113,5 miljoner euro. Riktlinjer för beskattningen i budgetpropositionen Regeringens budgetproposition för 2008 innehåller följande riktlinjer för inkomstbeskattningen. Lättnader i inkomstbeskattningen I budgetpropositionen föreslås lättnader i inkomstbeskattningen år 2008 till ett belopp av sammanlagt 330 miljoner euro. Skattelättnaderna genomförs genom en halv procents sänkning av marginalskattegraderna enligt statens inkomstskatteskala och genom en höjning av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Större förvärvsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen (RP 57/2007) År 2006 infördes ett förvärvsinkomstavdrag i statsbeskattningen som lindrade beskattningen för låg- och medelinkomsttagare utan att kommunernas skatteinkomster minskade. Avdraget höjdes år Förvärvsinkomstavdraget i statsbeskattningen har visat sig vara problematiskt. Avdraget ger i vissa fall negativ statsskatt som gör att statens skatteinkomster inte flyter in till fullt belopp. Regeringen föreslår därför att beskattningen för låginkomsttagare lindras såsom år genom en höjning av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen. Enligt förslaget ska det maximibelopp för förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen som föreskrivs i 105 a i inkomstskattelagen höjas från euro till euro. Ökningsprocenterna för avdraget vid låga inkomster ska enligt förslaget höjas från 49 till 51 och från 26 till 28. Minskningen av avdraget vid förvärvsinkomster som överstiger euro föreslås bli 4,5 procent i stället för nuvarande 4. Höjningen av förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen beräknas minska skatteinkomsterna på årsnivå med 110 miljoner euro, varav kommunernas andel är 95 miljoner euro. I enlighet med regeringsprogrammet föreslås kommunerna få full kompensation för ändringarna i sin skattebas genom en höjning av statsandelarna för social- och hälsovården. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007

9 Lättnader i beskattningen av pensionsinkomster (RP 57/2007) Enligt regeringsprogrammet ska beskattningen göras rättvisare genom att beskattningen för pensionärer sänks på alla inkomstnivåer till högst den nivå som tillämpas på löntagare. I propositionen föreslås att beskattningen av pensionsinkomst lindras genom en höjning av det pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen som föreskrivs i 100 i inkomstskattelagen. Höjningen av avdraget minskar skatteinkomsterna med omkring 205 miljoner euro, varav kommunernas andel blir 9 miljoner. Kommunerna ska kompenseras för de förlorade skatteinkomsterna genom en höjning av statsandelarna. Avdrag för arbetsbostad (RP 57/2007) Matchningen av utbud och efterfrågan på arbetskraft är en allt större utmaning för den fortsatta utvecklingen inom sysselsättning och ekonomi. Arbetskraftens rörlighet bör därför främjas. I propositionen föreslås ett nytt skatteavdrag för arbetsbostad som dras av från förvärvsinkomsterna. Avdraget ska under vissa förutsättningar beviljas skattskyldiga som på grund av arbete behöver två bostäder. Avdragsbeloppet föreslås blir 250 euro i månaden. Arbetsbostadsavdraget skulle sporra de skattskyldiga att söka och ta emot också sådant arbete som är beläget långt från den stadigvarande bostaden. Det föreslagna avdraget på 250 euro per månad beräknas minska skatteinkomsterna med omkring 30 miljoner euro, varav kommunernas andel blir 15 miljoner. Kommunerna ska kompenseras för de förlorade skatteinkomsterna genom en höjning av statsandelarna. Höjning av det maximala studiepenningsavdraget (RP 57/2007) I propositionen föreslås att det maximala studiepenningsavdraget höjs från nuvarande till euro. Genom höjningen av maximibeloppet säkerställs att skatt inte behöver betalas för studiepenningen efter att den höjts. Eftersom studiepenningen höjs mitt under året föreslås särskilda bestämmelser om maximibeloppet för Det maximala studiepenningsavdraget blir euro år Förslaget uppskattas minska kommunernas skatteinkomster med 2 miljoner år Efter år 2008 föreslås det maximala beloppet bli euro, och då beräknas avdraget minska kommunernas skatteinkomster med 8 miljoner euro per år. Höjningen av studiepenningen ökar å sin sida kommunernas skatteinkomster med 15 miljoner euro. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Mervärdesskatt Proposition om ändring av mervärdesskattelagen (RP 44/2007) I propositionen föreslås att mervärdesskattelagen ändras så att det justeringsförfarande (jämkningsförfarande) i gemenskapslagstiftningen som gäller avdrag för investeringsvaror införs fråga om fastigheter. Genom det föreslagna förfarandet ska avdrag som gäller fastighetsinvesteringar justeras, om den till avdrag berättigande användningen av fastigheten ökar eller minskar eller om fastigheten överlåts under justeringsperioden. Med fastighetsinvestering avses nybygge eller grundlig förbättring av en fastighet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007 9

10 Det nya justeringsförfarandet föreslås ersätta de nuvarande bestämmelser som gäller rättelse av avdrag för byggtjänster och som baserar sig på beskattning av eget bruk. Mervärdesskattelagens system med rättelse av avdrag för anskaffningar överensstämmer inte med det justeringsförfarande som föreskrivs i mervärdesskattedirektivet. I fråga om fastigheter är de viktigaste skillnaderna mellan mervärdesskattelagen och direktivet följande: - avsaknaden av avdragsmöjlighet när en affärsfastighet som ursprungligen har anskaffats eller byggts för rörelseverksamhet som inte berättigar till avdrag (eller till återbäring för kommunen) tas i avdragsgill användning under justeringsperioden, - återbäring av hela avdragsbeloppet när en affärsfastighet som anskaffats eller byggts för en användning som berättigar till avdrag (eller till återbäring för kommunen) tas i annan användning eller säljs under justeringsperioden, - avsaknaden av en mekanism enligt vilken det gjorda avdraget årligen kan rättas så att det motsvarar den verkliga användningen som berättigar till avdrag (eller till återbäring för kommunen) och ändringarna i den. Avdraget i fråga om fastighetsinvesteringar ska enligt förslaget justeras när fastighetens användningsändamål ändras eller när fastigheten överlåts. Reglerna för justering av avdrag för fastighetsinvesteringar ska enligt förslaget tillämpas också på kommuners och samkommuners fastighetsinvesteringar. Avdraget ska justeras endast om fastighetens användningsändamål ändras eller om fastigheten överlåts under justeringsperioden. Justeringperioden föreslås bli tio år. De tio åren ska i regel räknas från ingången av det år då ett nybygge eller en grundlig förbättring har slutförts. Justeringsperioden ska ändå inte inkludera den del av kalenderåret som föregår slutförandet av byggtjänsten. Justeringsperiodens längd varierar således i praktiken mellan nio och tio år beroende på när byggprojektet slutförs. Avdraget ska enligt förslaget justeras årligen varje gång det sker förändringar i användningen. Vid överlåtelser och i därmed jämförbara fall görs justeringen på en gång för hela den återstående justeringsperioden. Det belopp med vilket avdraget årligen ska justeras är det belopp med vilket avdraget skulle öka eller minska till följd av justeringen. Grunden för justeringen är utifrån justeringsperiodens längd den del av den i anskaffningen ingående skatten som hänför sig till ett år. I syfte att förhindra skattekumulering ska rättigheten och skyldigheten att justera avdrag under vissa förutsättningar överföras på mottagaren i samband med fastighetsöverlåtelser. När rättigheten och skyldigheten att justera avdrag överförs, behöver överlåtaren eller mottagaren i regel inte justera avdraget till följd av överlåtelsen. Mottagaren gör en justering på basis av de ändringar i användningen eller de vidareöverlåtelser som inträffat efter överlåtelsen. En förutsättning för överföring av rättigheten och skyldigheten att justera avdrag är att mottagaren anskaffar fastigheten för rörelse eller att mottagaren är en kommun eller staten. I samband med att rättigheten och skyldigheten att justera avdrag överförs ska överlåtaren lämna mottagaren en utredning om fastigheten. Utredningen är nödvändig för att mottagaren av fastigheten ska kunna justera avdraget till dess rätta belopp. I fråga om verifikationer som gäller fastighetsinvesteringar föreslås en längre förvaringstid än de sex år som normalt gäller, eftersom den skatt som ingår i anskaffningen påverkar avdragsrätten under hela den tio år långa justeringsperioden Dessutom ska en skattskyldig kunna söka ändring i beskattningen inom tre år från utgången av den räkenskapsperiod under vilken det sista justeringsåret löper ut. Därför föreslås en förvaringstid på 13 år från utgången av det kalenderår under vilket 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007

11 justeringsperioden i fråga om fastighetsinvesteringen har börjat. Efter den allmänna förvaringstiden på sex år ska fakturorna och verifikationerna kunna ersättas med en utredning varav framgår det som Skattestyrelsen föreskriver. De nya bestämmelserna om justering av avdrag samt överföring av rättigheten och skyldigheten att justera avdrag ska tillämpas på fastigheter som har överlåtits eller vars användning har ändrats efter det att lagen trätt i kraft. Detta ska i regel gälla även de fastigheter i anslutning till vilka ett nybygge eller en grundlig förbättring har slutförts innan lagen trädde i kraft. Om det emellertid när lagen träder i kraft har gått fem år sedan nybygget eller den grundliga förbättringen slutfördes ska de nya bestämmelserna inte tillämpas. Om det gått mindre än fem år ska bestämmelserna tillämpas, men justeringsperioden är då fem år. På grund av övergångsbestämmelserna har det ingen stor betydelse om fastighetsarrangemangen infaller före eller efter att lagen trätt i kraft. I vissa fall kan det ändå vara förmånligare att skjuta upp en fastighetsöverlåtelse eller ändring av användningsändamålet för en fastighet så att de nya bestämmelserna blir tillämpliga. Det finns skäl att kontrollera hur lagstiftningen inverkar på de fastighetsarrangemang som är aktuella i slutet av år Vinter- och sommarförvaring av båtar I Kommunalekonomi 2/2007 ingick en artikel om momsfri uthyrning av vinter- och sommaruppläggningplatser för båtar. Som en precisering av artikeln vill vi påpeka att också uthyrning av långvariga båtplatser i vattnet är momsfri. Det ska ändå uttryckligen vara fråga om en långvarig båtplats inte till exempel en plats i gästhamnen. I Kommunalekonomi 2/2007 gavs anvisningar om sökande av återbäring på redan betald moms hos Skattestyrelsen. Observera också att det är rekommendabelt att mervärdesskatt som tagits ut utan grund återbetalas till kunderna eller gottgörs i följande faktura. Fastighetsskatt Rättspraxis Separat bastubyggnad i anslutning till bostadsbyggnad (HFD:2007:40) Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i sitt beslut tagit ställning till fastighetsskatten för en strandbastu i anslutning till en byggnad avsedd för stadigvarande boende. Strandbastun var belägen cirka 260 meter från bostadsbyggnaden på en gårdsbrukslägenhet och var enligt bygglovet avsedd att användas som bastu. Det för bastubad avsedda rummets andel av byggnaden underskred klart hälften av byggytan, medan återstoden av byggnaden utgjordes av ett brasrum. I beskattningen hade skattesatsen för övriga bostadsbyggnader tillämpats på bastubyggnaden, bland annat med anledning av bastuns andel av byggytan och byggnadens läge. HFD ansåg strandbastun vara en ekonomibyggnad i anslutning till en byggnad avsedd för stadigvarande boende, och därför skulle samma skatteprocent tillämpas som för byggnader avsedda för stadigvarande boende. HFD motiverade sitt beslut med att 9 i finansministeriets förordning om grunder för återanskaffningsvärdet av byggnader (1268/2001) definierar fritidsbostad som en byggnad som är avsedd att användas i huvudsak för fritidsbruk, såsom sommarstuga. Enligt 13 1 mom. i förordningen anses med ekonomi- och garagebyggnad särskild bastubyggnad samt särskild ekonomi- och garagebyggnad Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

12 Fritidsbostad och stadigvarande boende (HFD:2007:55) Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har gett ett beslut enligt vilket fastighetsskattesatsen för en fritidsbostad som används för stadigvarande boende bestäms enligt skattesatsen för byggnader avsedda för stadigvarande boende. I det aktuella fallet var fastigheten belägen på ett område som i detaljplanen antecknats som kvartersområde för fritidsboende och på fastigheten hade i enlighet med bygglovet uppförts en byggnad avsedd för fritidsboende. Fastighetsägarna använde ändå byggnaden som sin stadigvarande bostad efter att ha sålt sitt egnahemshus som tidigare varit deras fasta bostad. HFD ansåg att byggnaden därför i verkligheten användes som stadigvarande bostad. HFD tog i sitt beslut inte ställning till byggnadens beskattningsvärde, som bestämts såsom för fritidsbostäder och därför var lägre än för småhus. Byggnadens beskattningsvärde bestäms på basis av uppgifterna i fastighetsregistret. Kommunerna bör aktivt se till att fastighetsregistret hålls uppdaterat bland annat i fråga om fastigheternas användningsändamål och vid behov be skattebyrån se över fastigheternas beskattningsvärden så att de motsvarar användningsändamålet. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna år 2008 Statsandelarna enligt basservicebudgeten Statsandelarna för de enskilda kommunerna Uppgifter om de kommunvisa statsandelarna och utjämningarna finns på Kommunförbundets webbplats > Statsandelar > Statsandelarna För undervisnings- och kulturväsendet finns uppgifter bara om genomsnittliga och andra priser per enhet och om finansieringsandelen. På samma webbplats finns en kalkyleringsmodell som kan användas för uppskattning av statsandelarna för social- och hälsovård samt undervisnings- och kulturväsendet. I kalkyleringsmodellen för undervisnings- och kulturväsendet ingår också en kalkyleringsmodell för priserna per enhet inom den grundläggande utbildningen och gymnasieundervisningen. Bestämningsgrunderna för statsandelarna behandlas längre fram i informationsbladet, fr.o.m. rubriken Statsandelar för de enskilda kommunerna år Kalkylerade statsandelar Rambeslutet för (FM 17/214/2007) och motsvarande basserviceprogram har överlåtits I dokumenten behandlas statsandelarna för ramperioden och utökningar av dem. Basserviceprogrammet finns på Kommunförbundets webbplats, > Basserviceprogram och basservicebudget > Basserviceprogrammet och basservicebudgeten för åren Basservicebudgeten ingår i statens budgetproposition för 2008, som offentliggjordes Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007

13 De statsandelar och statsbidrag som ingår i basservicebudgeten ökar med 723 miljoner euro jämfört med år De kalkylerade statsandelarna ökar med 724 miljoner euro (tabell 22 i basservicebudgeten): Förändringar i de kalkylerade statsandelarna från 2007 till 2008 enligt basservicebudgeten (utjämningsposterna är medräknade): Föränd- Förändring ring mn mn mn % FM (den allmänna statsandelen) ,4 UVM ,4 SHM ,4 Totalt ,4 Justering av kostnadsnivån och kostnadsfördelningen Statsandelarna och statsbidragen för 2008 uppgår till sammanlagt miljoner euro, varav de kalkylerade statsandelarna uppgår till miljoner euro inklusive utjämningsposter. År 2008 görs en full kostnadsnivåjustering, dvs. indexjustering, på 4,7 procent, vilket innebär att statsandelarna ökar med 374 miljoner euro (kommunernas andel 339 miljoner euro). Verkningarna på de olika sektorerna blir följande: - FM 7 miljoner euro (kommunernas andel 7 miljoner) - SHM 215 miljoner euro (kommunernas andel 215 miljoner) - UVM 152 miljoner euro (kommunernas andel 117 miljoner) För år 2008 görs den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt den s.k. nya modellen på basis av den lagstiftning som trädde i kraft år Enligt budgetpropositionen görs justeringen till fullt belopp. Detta ökar kommunernas statsandelar med 254 miljoner euro (kommunernas andel 248 miljoner). Verkningarna på de olika sektorerna blir följande: - SHM 226 miljoner euro (kommunernas andel 226 miljoner) - UVM 28 miljoner euro (kommunernas andel 22 miljoner) Statsandelsökningen per sektor Ökningen av statsandelarna för social- och hälsovård är utan utjämningsposter 576 miljoner euro och för undervisnings- och kulturväsendet 156 miljoner euro (tabell 24 och 24 i basservicebudgeten). Ökningen i statsandelarna förklaras nästan helt av indexjusteringen, justeringen av kostnadsfördelningen, skattekompensationer och vissa avdrag. Justeringen av kostnadsfördelningen utgör sammanlagt 248 miljoner euro (SHM 226 miljoner, UVM 22 miljoner). Kostnadsnivåjusteringen, dvs. indexjusteringen, (4,7 %) uppgår till sammanlagt 339 miljoner euro (SHM 215 miljoner, UVM 117 miljoner). Skattekompensationen för avdragen i kommunalbeskattningen är 119 miljoner euro (förvärvs- och pensionsinkomstavdrag, avdrag för arbetsbostad), vilket har beaktats genom en höjning av statsandelsprocenten för social- och hälsovård. Befolkningstillväxten ökar statsandelarna för social- och hälsovård med 55 miljoner euro. Elevantalet har minskat inom den grundläggande utbildningen, vilket föranleder ett kalkylerat avdrag på 18 miljoner euro för den grundläggande utbildningen. Yrkesutbildningen utvidgas så att den omfattar fler elever, och detta höjer å Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

14 sin sida statsandelen med 7 miljoner euro. Statsandelsgrunden för teatrar, orkestrar och museer höjs likaså med 10 miljoner euro. Statsandelarna skärs ner bland annat till följd av höjningar i klientavgifterna inom social- och hälsovården och den slopade gränsdragningen mellan öppenvård och institutionsvård. Dessa nedskärningar uppgår till sammanlagt 69 miljoner euro (se social- och hälsovården). Dessutom görs en kvittning av statsandelarna för undervisningsväsendet så att tidigare utbetalda statsbidrag på 13 miljoner euro avdras från kostnadsgrunden. De kalkylerade statsandelarna ser ut att stiga med 10,4 procent i genomsnitt, men det behöver inte vara fallet i enskilda kommuner. Statsandelarna påverkas av särförhållanden, förändringar i invånar- och elevantalet och huvudmannamodellen inom undervisningsväsendet. Priser per enhet och finansieringsandelar per invånare De invånar- och elevbaserade statsandelsgrunderna för 2008 räknas utgående från den verkliga statsandelsgrunden år 2005, men siffrorna höjs till 2008 års nivå. Alla statsandelsgrunder stiger alltså betydligt. De kalkylerade kostnaderna stiger med 20,9 procent för social- och hälsovården och med 14,4 procent för undervisningsoch kulturväsendet. Motsvarande höjning av statsandelarna är endast 13,4 respektive 6,2 procent. Tidigare års ofullständiga indexjusteringar minskar inte längre priserna per enhet. Till exempel statsandelsgrunderna för 2007 blev på grund av ofullständig indexjustering lägre än den verkliga statsandelsgrunden. Det nya förfarandet baserar sig på de ändringar i statsandelssystemet som trädde i kraft i början av 2006 och som tillämpas fr.o.m. år Förhållandena mellan kommunerna och staten bestäms år 2008 med beaktande av principen om s.k. kostnadsneutralitet så att kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten inte ändras. För att statsandelarna ska hållas på samma nivå som tidigare beaktas inverkan av de ofullständiga indexjusteringarna genom att kommunernas statsandelar skärs ner i motsvarande grad (i praktiken sänkning av statsandelsprocenterna). Detta syns i statsandelsgrunderna genom att kommunernas finansieringsandelar höjs i motsvarande mån. De ofullständiga indexjusteringarnas belopp är 427 miljoner euro. Det är en betydande summa som vid sidan av andra verkningar kommer att synas i kommunernas finansieringsandelar per invånare från och med Betydande höjningar av priserna per enhet motsvaras alltså av rejäla höjningar av finansieringsandelarna per invånare. Inom undervisnings- och kulturväsendet föranleder de övriga huvudmännens (samkommunernas och de privata huvudmännens) fulla finansiering enligt priset per enhet ett stort tryck på finansieringsandelen, delvis på grund av att de ofullständiga indexjusteringarna har en höjande verkan på priserna per enhet. Finansieringsandelarna är enligt basservicebudgeten följande (tabell 24 och 25 i basservicebudgeten): Förändr. Förändr. Förändr. Nuvarande mn mn mn. % /inv. /inv. SHM , ,92 UVM , ,44 andel för andra än kommunerna (uppskattning) ,76 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007

15 Inom undervisnings- och kulturväsendet uppskattas höjningen av den andel av finansieringsandelen som gäller andra än kommunerna (samkommunerna och privata huvudmän) till 37 euro per invånare. Uppskattningen har beräknats på basis av den kalkylerade finansieringsandelen år 2007 (i kalkylen är andelen extern verksamhet 28 procent). I denna siffra ingår alla höjningar i priserna per enhet (t.ex. justeringen av kostnadsfördelningen, indexförhöjningen för år 2008 och de ofullständiga indexjusteringarnas höjande verkan). Enligt denna uppskattning är höjningen av den andel av finansieringsandelen som gäller andra än kommunerna större än hela ökningen på 156 miljoner euro, dvs. 30 euro per invånare, i statsandelarna för undervisning och kultur. Med andra ord räcker statsandelsökningen inte i genomsnitt till för att täcka den andel av höjningen av finansieringsandelen som beror på huvudmannamodellen. Istället leder den ökade finansieringsandelen till att statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet minskar för flera enskilda kommuner. Minskningen blir ännu större om elevunderlaget minskar inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Kostnadsfördelningen och sänkningen av statsandelsprocenterna Från och med år 2008 gäller nya principer för justeringen av kostnadsfördelningen. Enligt den nya modellen regleras statsandelsprocenterna vid behov genom lag. Det innebär att den beräknade justeringen av kostnadsfördelningen inte nödvändigtvis realiseras helt, utan att den skärs ner genom sänkning av statsandelsprocenten. Enligt budgetpropositionen ska justeringen av kostnadsfördelningen den här gången göras fullt ut och statsandelsprocenterna sänks inte av denna anledning. Nedskärningar görs år 2008 av andra orsaker: 1) nedskärningsbehov på grund av att den andel av justeringen av kostnadsfördelningen år som hänför sig till år 2008 har tidigarelagts (betalning som skatteinkomster år 2007, för undvikande av dubbel kompensation sänks statsandelen i motsvarande mån år 2008), 185 miljoner euro (SHM, UVM) 2) bevarande av effekterna av de nedskärningar som föranletts av de ofullständiga indexjusteringarna år genom sänkning av statsandelarna, 427 miljoner euro (SHM, UVM) 3) övriga sänkningsbehov enligt principen om kostnadsneutralitet: sänkning på grund av ökade avgiftsinkomster 25 miljoner euro (SHM) nyttan av de slopade gränserna mellan öppenvård och institutionsvård 44 miljoner euro (SHM) Sänkningarna enligt dessa punkter genomförs troligen inom både SHM:s och UVM:s förvaltningsområde genom en sänkning av statsandelsprocenterna, vilket innebär att finansieringsandelarna per invånare höjs. Det största sänkningsbehovet föranleds av punkt 2, dvs. att verkningarna av de nedskurna indexjusteringarna fortfarande ska belasta kommunerna (närmare uppgifter i avsnitten för respektive förvaltningsområde). Statsandelsprocenterna höjs med anledning av följande: 1) skattekompensationer, 119 miljoner euro (SHM) 2) korrigering av projektfinansieringen för yrkesutbildning och yrkeshögskolor så att kostnadsfördelningen förblir oförändrad (UVM) När man beaktar de sänknings- och höjningsbehov som nu är kända blir statsandelsprocenterna för 2008 enligt budgetpropositionen följande: Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

16 år 2007 år 2008 Förändring - SHM 33,88 31,77-2,11 - UVM 45,30 41,89-3,41 Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde hålls de statsandelsprocenter som inte gäller undervisning intakta (se bilaga 10). Priserna per enhet, statsandelsgrunderna och andra verkningar behandlas närmare i avsnitten för respektive förvaltningsområde. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Övergångsutjämningen Övergångsutjämningen från statsandelsreformen 2006 gäller fortfarande fem kommuner (Kuusamo, Pello, Taivalkoski, Vaala och Ylämaa). Verkningarna på statsandelarna presenteras på Kommunförbundets webbplats i en tabell på > Statsandelar > Statsandelarna år Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna år 2008 bestäms enligt beskattningen för år Utjämningstilläggen och utjämningsavdragen för de enskilda kommunerna har beräknats på basis av förhandsuppgifter från Skattestyrelsen (Skattestyrelsen ). Eftersom det är fråga om förhandsuppgifter om den ännu inte slutförda beskattningen kan uppgifterna fortfarande ändras. Kommunerna bör ge akt på stora förändringar och vid behov utreda vad de beror på och om de är korrekta (t.ex. inverkan av inkomster från optioner). Beskattningen slutförs , varefter utjämningen justeras. Grunderna för hur utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster beräknas ingår i ändringen av statsandelslagen (1219/2005). Den kommunvisa kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylen (IM , förhandsuppgift) baserar sig på uppgifter om den kalkylerade kommunalskatten och den kalkylerade fastighetsskattesatsen, beräknad med de genomsnittliga skattesatserna. Samfundsskatteandelen är en direkt uppskattning av den samfundsskatteandel som kommunen ska betala. I kalkyleringsgrunderna ingår inte skatterna och invånarantalet för Längelmäki. Kalkylerade skatteinkomster och samfundsskatteandelen Kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 5,4 %) Samfundsskatt euro (förändring + 17,6 %) Kalkylerad fastighetsskatt euro (förändring + 7,7 %) 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007

17 Genomsnittlig inkomstskattesats Invånarantal (hela landet utom Åland) Genomsnittlig inkomstskattesats 18,40 % Genomsnittliga fastighetsskattesatser allmän 0,75 % stadigvarande bostad 0,29 % annan bostad 0,86 % kraftverk 0,75 % (allmän procent) kärnkraftverk 0,75 % (allmän procent) allmännyttiga samfund 0,41 % obebyggd byggplats 2,00 % Kalkylerad skatteinkomst och utjämningsgräns per invånare Kalkylerad skatteinkomst 2 917,74 euro/invånare Utjämningsgräns (91,86 %) 2 680,24 euro/invånare Vid utjämningen av statsandelarna är utjämningstillägget 100 procent upp till utjämningsgränsen. Utjämningsavdraget utgör 37 procent av de kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för social- och hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisning och kultur. Beslutet fattas av inrikesministeriet, och varje ministerium sköter sin andel (betalar eller uppbär). I de kommunvisa kalkylerna på Kommunförbundets webbplats har ingen fördelning gjorts på de olika statsandelarna. Utjämningarna beaktas i ministeriernas statsandelsbeslut och ingår i de månatliga belopp som ska betalas. Närmare upplysningar: Mikael Enberg p. (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen är år 2007 i genomsnitt 28,19 euro per invånare (grunddelen). Enligt budgetpropositionen blir grunddelen i den allmänna statsandelen år ,98 euro per invånare, vilket innehåller de avdrag som anges i följande stycken och en indexjustering på 4,7 procent. Kommunvisa kalkyler (IM ) inklusive tillägg för särförhållanden och andra verkningar finns på > Statsandelar > Statsandelarna Från beloppet av den allmänna statsandel som beräknats på basis av grunddelen (med beaktande av tillägg för särförhållanden) avdras som statsandelsnedskärning den tidigare nedskärningen på 10,75 euro/invånare. År 2006 utökades eller minskades den kommunvisa statsandelen med kompensationen för arbetsmarknadsstödet. Både år 2007 och 2008 har 2,90 euro per invånare avdragits från kompensationen (arbetsmarknadsstödsreformens uppskattade verkan på utgifterna). Kompensationen har presenterats i kalkylen i en egen spalt enligt uppgifterna från år Avdraget på 5,80 euro/invånare har däremot beaktats i spalten för statsandelsnedskärningar. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

18 Statsandelen år 2008 har skurits ner med 0,96 euro/invånare för finansiering av kostnaderna för utveckling av statens och kommunernas gemensamma datasystem (Kommun-IT). Nedskärningen år 2007 och 2008 är sammanlagt 10 miljoner euro och baserar sig på en lagändring (1320/2006). Dessutom har statsandelen år 2008 skurits ner med 0,37 euro/invånare för finansiering av myndighetsradionätverket (minskning på 1,9 miljoner per år under , lagändring bereds). Avdragen på sammanlagt 17,88 euro/invånare har angetts i statsandelskalkylens avdragsspalt. Tillägg för särförhållanden i den allmänna statsandelen Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för särförhållanden: skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortsstrukturtillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. I den statsandelsjustering som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår följande nya eller justerade tillägg för särförhållanden: - förhöjt skärgårdstillägg för kommuner med minst skärgårdsbor. Tillägget är kommunens invånarantal multiplicerat med grunddelen, dvs. kommunen får grunddelens hela belopp fördubblat - alla kommuner som har skärgårdsdelar och som får skärgårdstillägg har samtidigt också rätt till fjärrortstillägg, om grunderna för tillägget uppfylls - förhöjt skärgårdstillägg med 7 x grunddelen för kommuner där minst hälften av befolkningen är utan fast vägförbindelse; för övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen - ett fjärrortstillägg till kommuner med färre än 0,5 invånare/km 2. Beloppet är 9 x grunddelen - ett tätortsstrukturtillägg som graderas genom att följande koefficient multipliceras med tätortsbefolkningens mängd gånger grunddelen: 0,75, om tätortsbefolkningens mängd är ,70, ,01, eller mer - ett tillägg som baserar sig på förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats minst sex procent under de tre år som föregår finansåret (förändring ). I så fall multipliceras grunddelen med 1,39. Följande tillägg för särförhållanden förblev oförändrade: - till kommuner med skärgårdsdelar betalas i skärgårdstillägg 1,5 x grunddelen x antalet skärgårdsbor (i skärgårdsdelarna mindre än invånare) - fjärrortstillägg betalas på basis av fjärrortstalet (förordning 855/2006) enligt följande: 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49 3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99 - språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde 0,10 x grunddelen. Fjärrortstilläggen framgår av till exempel Kommunalekonomi 1/2007. Vid kommunsammanslagningar kan fjärrortstalet ändras och påverka statsandelens belopp (förordningen ändras). Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa tabellen. 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007

19 Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster och övergångsutjämningen har inte beaktats i kalkylen. De kommunvisa uppgifterna är preliminära. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelen för social- och hälsovård Statsandelsbeloppet De kommunvisa kalkylerna om statsandelen för social- och hälsovård finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylerna baserar sig på statens budgetproposition som publicerades den 13 september 2007 och social- och hälsovårdsministeriets beräkningar enligt propositionen (SHM ). Kalkylerna är ännu inte slutliga. De kommunvisa befolkningsuppgifterna finns i den andra tabellen i arbetsboken. Enligt statens budgetproposition 2008 påverkas statsandelsbeloppet för social- och hälsovården 2008 av förändringarna i invånarantal, justeringen av kostnadsfördelningen 2008, tidigareläggningen till 2007 av betalningen av kostnadsfördelningen 2005, som skulle ha betalats år 2008, indexjusteringen 2008, kompensationen för förlorad skatteinkomst, en del revideringar (ökningar och minskningar), minskningen av statsandelarna till följd av de höjda klientavgifterna och de egentliga statsandelsökningarna i enlighet med regeringsprogrammet 2008 (tabellen nedan). Statsandelssystemet påverkas också av att statsandelsgrunderna beräknas till fullt belopp fr.o.m Inverkan av indexnedskärningarna tas därför med i de kalkylerade statsandelsgrunderna, men samtidigt sänks statsandelsprocenten (kommunens finansieringsandel per invånare höjs). Andelen av indexnedskärningarna i statsandelarna utgör 243 miljoner euro. Den tidigarelagda betalningen av kostnadsfördelningen 2008 utgör 146 miljoner euro i form av statsandelar. Utan utjämningsrater ökar statsandelarna med 576 miljoner euro och enligt den kommunvisa kalkylen med 574,4 miljoner euro. Ändringarna i statsandelsbeloppet och statsandelsprocenterna i sammandrag (utan utjämningsrater) Statsandelsprocenten ,88 Förändring av statsandelen Mn Procentuell förändring förändring i invånarantal 55 justering av kostnadsfördelningen indexjustering (4,7 %) 215 tidigareläggning av kostnadsfördelningsraten 2005 (till kostnaderna) -1,00 indexnedskärningar ( ) (till kostnaderna) -1,59 återbäring av en rat i utvecklingsprogrammet för det sociala området 1,5 +0,01 överföring av ökade avgiftsinkomster till staten ,16 kompensation för förlorad skatteinkomst ,78 slopande av gränsen mellan öppen- och institutionsvård ,29 statsandelsökningarna i regeringsprogrammet 21,3 +0,14 reformen av barnskyddet 6,9 utvidgning av bröstcancerscreening 0,5 Ökningarna till 2007 års nivå totalt (netto) 576,2 Statsandelsprocenten ,77 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

20 De ökningar och minskningar som påverkar statsandelen har beskrivits i moment i statens budgetproposition. Statsandelarna stiger i snitt med 13,4 procent. Grunder för bestämning av statsandelarna I de kommunvisa kalkylerna har indexjusteringen på 4,7 procent beaktats. Statsandelsprocenten är 31,77. De kostnader som ligger till grund för statsandelen har stigit betydligt jämfört med den tidigare kalkylen. Jämfört med 2007 ökar de kalkylerade kostnaderna med 20,9 procent och finansieringsandelarna med 24,7 procent. Det avgörande, som fattades vid budgetmanglingen om att genom höjning av statsandelen kompensera de förvärvs- och pensionsinkomstavdrag och arbetsbostadsavdrag som föreslagits i kommunalbeskattningen 2008, höjer statsandelsprocenten jämfört med den tidigare kalkylen. Statsandelsprocenten sjunker ändå jämfört med 2007 (2,11 procentenheter). En lägre statsandelsprocent påverkar i hög grad kommunens finansieringsandel per invånare: Kommunens finansieringsandel Förändring, (%) Mn euro (24,7) Euro/invånare 1 603, ,87 388,95 (24,2) Följande åldersgruppsvisa och andra kalkylerade grunder har använts som statsandelsgrunder i de kommunvisa kalkylerna (SHM ): År 2008 euro/invånare Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0-6-åringar 5 906,79 718, åringar 290,49 819, åringar 777, , åringar 4 690, ,68 85 år fyllda , ,33 Övriga kalkylerade grunder (euro/invånare): Enligt antalet arbetslösa/arbetslös 527,98 Enligt arbetslöshetsgraden/invånare 47,67 Enligt antalet gravt handikappade/invånare 14,23 Enligt antalet omhändertagna barn/invånare 40,20 Enligt sjukfrekvensen/invånare 354,01 Kommunens finansieringsandel/invånare 1 992,87 Arbetslöshetsprocent 9,80 % Invånarantal (årsskiftet 06/07) Statsandelsprocent 31,77 % De fjärrortskoefficienter som påverkar statsandelarna för social- och hälsovården är enligt de fjärrortstal som används i den allmänna statsandelen följande: 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99 1,08, om 1,00 1,49 1,17, om 1,50 eller högre 1,10, om det är fråga om en skärgårdskommun 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2007

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007 5/2007 december Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2008 Bokföringsanvisningar Det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2007 Kuntatalous

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Aktuellt inom kommunalekonomi

Aktuellt inom kommunalekonomi Aktuellt inom kommunalekonomi Kommunmarknaden 13.9.2017 Henrik Rainio Sakkunnig, Kommunalekonomi Finlands Kommunförbund Finlands BNP -ökning för år 2016 korrigerades uppåt på sommaren: 1,9 % Ändring i

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt

Onnistuva Suomi tehdään lähellä Finlands framgång skapas lokalt Kommunalekonomins utveckling till år 2021 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 19.9.2017 samt Kommunförbundets beräkningar I utvecklingsprognosen har man eftersträvat att beakta vård- och landskapsreformens

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009 3/2009 juni Skattefrågor Statsandelarna 2010 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Bokföringsanvisningar Nya synvinklar på produktivitetsmätning

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Hur har uppskattningen gjorts?

Hur har uppskattningen gjorts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar - Publicerade 11.5.2017 - Uppdaterade 15.6.2017 - Uppdaterade 19.9.2017 Sanna Lehtonen utvecklingschef Hur har uppskattningen gjorts? Budgetpropositionens

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007 3/2007 juni Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Basserviceprogrammet 2008 2011 Statsandelarna år 2008 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2009 september Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2017 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2017 Antal kommuner 181 200 180 19,5 156

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

3/2008 september. Det allmänna ekonomiska läget Statsbudgeten 2009 Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Överföringen av vissa uppgifter från kommunerna

3/2008 september. Det allmänna ekonomiska läget Statsbudgeten 2009 Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Överföringen av vissa uppgifter från kommunerna 3/2008 september Det allmänna ekonomiska läget Statsbudgeten 2009 Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Överföringen av vissa uppgifter från kommunerna till staten Bokföringsanvisningar Utredning om e-fakturering

Läs mer

2017 års statsandelar

2017 års statsandelar 2017 års statsandelar 9.11.2016 Utvecklingschef Sanna Lehtonen Sanna.Lehtonen@kuntaliitto.fi p. 050-575 9090 Statsandelen för kommunal basservice som en del av kommunernas statsandelssystem Statsunderstöden

Läs mer

2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag

2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag Jukka Hakola, utvecklingschef, skattefrågor 2 Lokalförvaltningens framtida skatteunderlag Vård- och landskapsreformen påverkar kommunerna på många olika sätt. Vissa saker kommer man inte genast att tänka

Läs mer

Skattefinansieringen år 2016, md

Skattefinansieringen år 2016, md Skattefinansieringen år 216, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,8 STATEN KOMMUNERNA skatteinkomster 22,1 1,5 skatteinkomster 41,8 29,1 Moms och Övriga skatter 1,7 18,9 6,5 3,3 2,9

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Skattefinansieringen år 2016, md

Skattefinansieringen år 2016, md Skattefinansieringen år 216, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 22,1 STATEN skatteinkomster 41,8 29,1 1,5 Moms och övriga skatter 1,7 18,9 6,5 3,3 2,9

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. 6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

RP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de

RP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 105 a inkomstskattelagen och 2 lagen om skatteskalorna för 2003 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatten

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering 3/2014 Många reformer år 2015 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Kommunerna får större ansvar för långtidsarbetslösa Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

Kostnadsstruktur 2.0 Se vad servicen i din hemkommun kostar och jämför med andra kommuner

Kostnadsstruktur 2.0 Se vad servicen i din hemkommun kostar och jämför med andra kommuner 1/2014 Kommunernas ekonomi fortfarande ansträngd Ramarna för statsfinanserna 2015 2018 och kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Derivatkontraktens skyddande

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 106/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Propositionen

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 105 a och 143 inkomstskattelagen och ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av 77 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011

RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 RP 127/2011 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FJÄRDE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2011 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller

Läs mer

RP 269/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 269/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om höjda avskrivningar på produktiva investeringar skatteåren 2013 och 2014 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Beräkningarna på Kommunförbundets webbsidor innehåller uppgifter från hela statsandelsfinansieringen

Beräkningarna på Kommunförbundets webbsidor innehåller uppgifter från hela statsandelsfinansieringen M Memo Lehtonen Sanna 4.1.2013 Statsandelarna 2013 Kommunförbundet har publicerat de preliminära statsandelsberäkningarna för år 2013 på sina internet-sidor den 15.6.2012. Statsandelsberäkningarna har

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

RP 158/2014 rd. I denna proposition föreslås det att fastighetsskattelagen

RP 158/2014 rd. I denna proposition föreslås det att fastighetsskattelagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att fastighetsskattelagen ändras. Enligt

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

Kommunalekonomi 1/13

Kommunalekonomi 1/13 Kommunalekonomi 1/13 Utgiftstrycket ökar i kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Hurdan kommunallag för framtidens kommuner?

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

RP 111/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 111/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 30 i mervärdesskattelagen och 32 i i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs. RP 94/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om skatteåren 2013 2015 och upphävande av lagen om temporärt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna 90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna F ö r k l a r i n g : I fråga om statens kommunpolitik har finansministeriet till uppgift att ha hand om utvecklingen av den kommunala självstyrelsen samt

Läs mer

Hur har uppskattningen genomförts?

Hur har uppskattningen genomförts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar 11.5.2017 FCG Talous- ja veroennustepäivät 10.-11.5.2017 Sanna Lehtonen, utvecklingschef Hur har uppskattningen genomförts? Tyngdpunkten ligger i

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

Justeringsår I I I I I I I I I I I. Beloppet varmed avdraget ska justeras

Justeringsår I I I I I I I I I I I. Beloppet varmed avdraget ska justeras Exempel 1/ Den momspliktiga användningens andel minskar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Justeringsår I I I I I I I I I I I Användning i 80 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % momspliktig rörelse Avdragsbelopp

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet 1/2004 februari Kommunalekonomi Statsandelsreformen Basserviceprogrammet Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Tröskelvärden

Läs mer

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor 5/2003 december Samfundsskatten och statsandelsreformen Skattefrågor Statsandelarna 2004 Socialförsäkringsavgifterna 2004 Rådgivningsenhet för upphandling OFR-nämnden meddelar Ny rekommendation om användning

Läs mer

Kommunvisa preliminära statsandelskalkyler för år 2019

Kommunvisa preliminära statsandelskalkyler för år 2019 Finlands framgång skapas lokalt Kommunvisa preliminära statsandelskalkyler för år 2019 Kalkyluppdatering 14.6.2018 Första kalkylen publicerades 2.5.2018 Sanna Lehtonen Statsandelssystemet är tudelat Kommunens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 89/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen, av 18 b i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande

Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande 5/2009 december Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning Statsandelarna för anläggningsprojekt blir statsunderstöd Insamling av uppgifter för hemkommunsersättningarna

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget och kommunernas ekonomi

Det allmänna ekonomiska läget och kommunernas ekonomi Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, våren 2015 Översikt, publicerad 18.5.2015 Det allmänna ekonomiska läget och kommunernas ekonomi Utgångsläget för den finländska samhällsekonomin

Läs mer

Justeringsår I I I I I I I I I I I. Användning i 80 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % momspliktig rörelse

Justeringsår I I I I I I I I I I I. Användning i 80 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % momspliktig rörelse Exempel 1/ Den momspliktiga användningens andel minskar 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Justeringsår I I I I I I I I I I I Användning i 80 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % 60 % momspliktig rörelse Avdragsbelopp

Läs mer