Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande"

Transkript

1 5/2009 december Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning Statsandelarna för anläggningsprojekt blir statsunderstöd Insamling av uppgifter för hemkommunsersättningarna år 2011 De indexbundna klientavgifterna inom socialoch hälsovården ändras vid ingången av 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Bokföringsanvisningar Veterinärvårdslagen reviderades (Kommunförbundets cirkulär 26/80/2009) Grund- och dröjsmålsräntan

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2009 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 990 kpl Upplaga 990 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntatalous-tiedote >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Sida Skattefrågor 3 Skattekonton Deklarering av skatter i skattekontosystemet Betalning och återbäring av skatt i skattekontosystemet Kommunernas andel av samfundsskatten sänks (RP 245/2009) Naturaförmånsvärden 2010 Skattefria resekostnadsersättningar 2010 Ändringarna i fastighetsskattelagen stadfästes Fastighetsskatt för Helsingfors universitet (RP 244/2009) Skattesatserna ändras Bestämmelserna om försäljningsland för tjänster ändras Sammandragsdeklaration över sålda tjänster Utlandsåterbäring Tillämpningsområdet för följdändringar utvidgas Nya anvisningar av Skatteförvaltningen Statsandelarna år Innehållet i statsandelssystemet 2010 Kalkyleringsmodell och statsandelstabeller för de enskilda kommunerna Statsandelsgrunderna och statsandelens totala belopp Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Statsandelarna i systemet med en enda penningström Grunderna för bestämning av den allmänna delen (den allmänna statsandelen) Kalkylerade kostnader för social- och hälsovården Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek samt bestämningsgrunder för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet Statsandelsprocenten och självfinansieringsandelen per invånare Hemkommunsersättningar Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde Tillägg och avdrag i statsandelen Utjämning till följd av systemändringen Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Tilläggsfinansiering för den grundläggande utbildningen i systemet med en enda penningström Huvudmannasystemet och övriga statsandelar Den slutliga finansieringsandelen för 2009 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning 27 Systemet med en enda penningström och hemkommunsersättningarna Avtalens giltighet Tolkning av avtal Nya begrepp och grunder Specialundervisning Statsandelarna för anläggningsprojekt blir statsunderstöd 30 Undervisningsministeriets förvaltningsområde Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Insamling av uppgifter för hemkommunsersättningarna år Hemkommunsersättningar för förskoleundervisning och grundläggande utbildning Insamling av elevuppgifter Samordnad betalning De indexbundna klientavgifterna inom social- och hälsovården ändras vid ingången av De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Bokföringsanvisningar 36 Ändringar i kommunsektionens allmänna anvisningar Bokföringen av statsandelar, hemkommunsersättningar och regressfordran för underhållsstöd fr.o.m Statligt understöd för behandling av influensa A(H1N1)v Sjukvård för personer med hemort i annat land ersätts med statliga medel från och med år 2008 Behandlingen av fulla kostnadsersättningar från försäkringsbolag Veterinärvårdslagen reviderades (Kommunförbundets cirkulär 26/80/2009) 42 Grund- och dröjsmålsräntan Bilagor: De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter (bilaga 1) 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2009

3 Skattefrågor Skattekonton Ett nytt system med skattekonton införs Ett skattekonto är ett konto där den skattskyldige och Skatteförvaltningen i realtid kan se vilka deklarationer och betalningar som gjorts för olika skatter. Skattekontot innebär en väsentlig ändring i skattedeklarationerna, betalningen av skatter och skatteåterbäringarna. Skattekontot tillämpas också på kommuner, samkommuner och kommunala bolag. Största delen av ändringarna gäller såväl kommunerna, samkommunerna som bolagen, men det finns också skillnader. Systemet med skattekonton införs gradvis i tre skeden. I det första skedet gäller skattekontot alla skatter som ska betalas på eget initiativ, förutom överlåtelseskatt. De viktigaste skatterna som betalas på eget initiativ är arbetsgivarprestationer och moms. Deklarering av skatter i skattekontosystemet Genom skattekontot ändras deklarationen av arbetsgivarprestationer och moms på många sätt. Deklarationernas antal minskar, förfallodagarna förenhetligas och rättelseförfarandet ändras väsentligt. Dessutom påförs en kännbar förseningsavgift för uppgifter som lämnas in för sent. Uppgifter som anges i periodskattedeklarationen Den nya periodskattedeklarationen ersätter bland annat övervakningsanmälan för arbetsgivarprestationer och ansökningar om momsåterbäringar. De uppgifter som ges i periodskattedeklarationen avviker i viss mån från de uppgifter som ges i övervakningsanmälan. För kommunerna har följande nya momsuppgifter den största betydelsen: 306 Moms på inköp av tjänster från andra EU-länder 312 Försäljning av tjänster till andra EU-länder 314 Inköp av tjänster från andra EU-länder 310 Annan momsfri omsättning (Obs! Anvisningen har ändrats ) Skatteförvaltningen har informerat Kommunförbundet om att kommunerna och samkommunerna tillsvidare inte alls behöver använda punkt 310 Annan momsfri omsättning. Detta avviker från Skatteförvaltningens tidigare anvisningar. Kommunerna och samkommunerna bör observera ändringen och informera dem som deklarerar moms. Anvisningarna angående punkt 310 är helt nya, så de anvisningar som under hösten getts i samband med Kommunförbundets kurser, anvisningar och telefon- och e-postrådgivning är föråldrade. Också Skatteförvaltningens anvisningar, blanketter och ifyllnadsanvisningar innehåller föråldrad information om den här punkten. Arbetsgivarprestationerna har omgrupperats enligt följande: 601 Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning 605 Källskattepliktiga löner och andra prestationer 609 Löner som omfattas av socialskyddsavgift Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2009 3

4 Deklarationen av följande arbetsgivarprestationer faller bort: 506 Avdrag av för stor förskottsinnehållning 508 Avdrag från arbetsgivares soc.avgift 510 Avdrag av för stor källskatt Uppgifterna om arbetsgivarprestationer och moms behöver inte uppges på samma periodskattedeklaration, utan löneadministrationen kan skicka en egen periodskattedeklaration med arbetsgivarprestationer och bokföringsbyrån kan skicka en periodskattedeklaration med momsuppgifter. Förfallodagar för deklarationerna Momsen och arbetsgivarprestationerna deklareras genom en periodskattedeklaration som ska skickas in elektroniskt senast den 12 dagen i månaden. Om deklarationen görs på papper, ska den vara inlämnad hos Skatteförvaltningen redan den 7 dagen i månaden. Tidigare har förfallodagen för arbetsgivarprestationer varit den 10 dagen i månaden och för moms den 15. Arbetsgivarprestationerna ska deklareras senast den 12 dagen i månaden efter den månad som prestationerna hänför sig till och momsen den 12 dagen i därpå följande månad. I juni 2010 ska alltså uppges momsen för april och arbetsgivarprestationerna för maj. Momsuppgifterna kan också ges genast efter den månad som momsen hänför sig till. I så fall kommer momsåterbäringarna tidigare. Momsen för maj 2010 kan alltså deklareras redan i juni. Rättelse av deklarationer Principerna för rättelse av deklarationer ändras totalt. I skattekontosystemet rättas uppgifter som getts i periodskattedeklarationen genom en tilläggsdeklaration, där endast de ändrade ställena fylls i med ändringsbeloppet. Beloppen i tilläggsdeklarationen kan alltså vara plus- eller minustal. De punkter i periodskattedeklarationen där det inte skett förändringar deklareras inte i på nytt i tilläggsdeklarationen. Om man gör så räknas uppgifterna ihop, och då blir de deklarerade beloppen för stora. Det går inte att genom en tilläggsdeklaration helt upphäva en tidigare deklaration och sedan ge de rätta uppgifterna. Uppgifterna blir visserligen korrekta, men en alltför stor förseningsavgift påförs. Förseningsavgift För en försenad deklaration fastställs en förseningsavgift enligt en årlig räntesats på 20 procent för varje skattebelopp som deklarerats för sent. Avgiften är minst 5 euro och högst euro per skatteslag. Förseningsavgift påförs också kommunerna, om arbetsgivarprestationer deklareras för sent, trots att avgifterna kvittas i redovisningarna till skattetagare. Påföljder av långvarig deklarationsförsummelse är beskattning enligt uppskattning och skattehöjning. Även om beskattningen enligt uppskattning rättas genom periodskattedeklarationen gäller ändå skattehöjningen, men någon förseningsavgift påförs i så fall inte. De första deklarationerna 2010 Den första deklarationen i skattekontosystemet ska lämnas in senast den 12 februari, och då deklareras arbetsgivarprestationerna från januari. Den andra deklaratio- 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2009

5 nen lämnas in den 12 mars, och då deklareras momsen för januari och arbetsgivarprestationerna för februari. Negativ moms för januari kan deklareras redan den 12 februari. Då kommer momsåterbäringarna tidigare. En samkommun kan dra av negativ moms från de arbetsgivarprestationer som betalas för januari. Övergångsperioden gör det möjligt att överföra negativ moms för december 2009 till januari, varvid momsen för december deklareras samtidigt som januarimomsen. Alternativt kan en ansökan om momsåterbäring lämnas in för december I fortsättningen överförs inte negativ moms till följande månader, utan Skatteförvaltningen återbetalar deklarerad negativ moms utan dröjsmål. Deklarationer för år 2009 Deklarationerna för år 2009 lämnas in på samma sätt som tidigare, även om förfallodagen infaller efter årsskiftet. Också rättelser görs såsom tidigare genom en ersättande deklaration. Momsen för november uppges alltså genom övervakningsanmälan senast och momsen för december senast Arbetsgivarprestationerna för december deklareras genom övervakningsanmälan senast Skattekontosystemet inverkar inte på årsanmälan. Bland annat arbetsgivarens årsanmälan ges i fortsättningen såsom tidigare på blanketten för respektive år och enligt respektive års anvisningar. Betalning och återbäring av skatt i skattekontosystemet Förfallodagar för betalningar Den allmänna förfallodagen för skatter som hör till skattekontoförfarandet är den 12 dagen i månaden, dvs. samma som för periodskattedeklarationen. I praktiken betalas skatterna så att alla skatter för månaden i fråga räknas ihop och betalas som en klumpsumma med ett individuellt referensnummer. Kommuner: För kommunerna uppstår sällan skatt som ska betalas, eftersom kommunens arbetsgivarprestationer fortfarande avdras från redovisningarna till skattetagare och kommunerna i allmänhet får återbäring på moms. Om det någon månad trots allt uppstår moms som ska betalas, ska skatten betalas senast den 12 dagen i den andra månaden efter den månad som momsen hänför sig till. I bland kan det uppstå situationer där kommunen ska betala också annan skatt som hör till skattekontosystemet och som betalas på eget initiativ. De skatter som ska betalas avdras då i första hand från månadens momsåterbäring. Om momsåterbäringen överstiger de övriga skatter som ska betalas, betalar Skatteförvaltningen skillnaden. Om däremot de skatter som ska betalas överstiger momsåterbäringen, ska kommunen räkna ut och betala skillnaden. Samkommuner: Om momsåterbäringen är mindre än de arbetsprestationer som ska betalas, drar samkommunen av negativ moms från arbetsgivarprestationerna och betalar skillnaden med sitt eget referensnummer. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2009 5

6 Om momsåterbäringen är större än de arbetsprestationer som ska betalas, betalar Skatteförvaltningen skillnaden utgående från samkommunens periodskattedeklaration. Om samkommunen har moms och arbetsgivarprestationer som ska betalas, räknas de ihop och betalas på samma gång med det individuella referensnumret. Skatteåterbäringar Skatteåterbäringar betalas i princip utan dröjsmål till de skattskyldiga. Betalda poster återbärs inte automatiskt, men på den skattskyldiges begäran kan de återbäras. Kommuner: Momsåterbäringarna till kommunerna betalas utan dröjsmål på basis av periodskattedeklarationerna. De särskilda ansökningarna om momsåterbäring slopas vid övergången till skattekontosystemet. Från återbäringen avdras eventuella andra skatter som betalas på eget initiativ (t.ex. förskottsinnehållning av ett aktiebolag eller vissa källskatter). Momsen räknas kommunen till godo på skattekontot den 12 dagen redan den månad som följer på månaden som momsen hänför sig till, varefter den återbärs utan dröjsmål, såvida det inte finns andra skatteskyldigheter på skattekontot. Det lönar sig för kommunen att deklarera moms så fort som möjligt, så kommer också återbäringen snabbare. Processen försnabbas ändå inte av att moms deklareras redan den 1 11 dagen i följande månad. Kommunens arbetsgivarprestationer kvittas alltid i skatteredovisningarna. Moms återbetalas däremot alltid via skattekontot. Moms kan aldrig läggas till eller dras av i skatteredovisningarna, och arbetsgivarprestationer kan aldrig kvittas mot negativ moms. Samkommuner: Gottgörelse på skattekontot återbärs till samkommunen utan dröjsmål efter att samkommunens arbetsgivarprestationer avdragits från momsåterbäringarna. Om samkommunens arbetsgivarprestationer överstiger momsåterbäringen blir det naturligtvis ingen skatt kvar på skattkontot att återbära. Moms räknas till godo på skattekontot redan från och med den 12 dagen i månaden efter den månad som momsen hänför sig till. Samkommunen kan därmed dra av negativ moms redan från samma månads arbetsgivarprestationer. Om det uppstår momsåterbäring får samkommunen tillgång till den tidigare. Kvittning för skattetagare Kommunerna deklarerar arbetsgivarprestationer i periodskattedeklarationen, varifrån uppgifterna överförs till skattekontot. Efter de deklarerade arbetsgivarprestationerna syns på skattekontot en lika stor post som "skattetagarkvittning. Kommunens arbetsgivarprestationer syns på skattekontot, men de betalas inte utan kvittas i skatteredovisningarna liksom hittills. Om arbetsgivarprestationer deklareras för sent påförs ändå en förseningsavgift, trots att prestationerna kvittas i redovisningarna. Det är därför mycket viktigt att deklarera arbetsgivarprestationer i tid. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2009

7 Dröjsmålsränta och krediteringsränta För skatter som betalas för sent beräknas en dröjsmålsränta. Dröjsmålsräntan är den fastställda referensräntan +7 procentenheter. (+ 6 procentenheter år 2010) För gottgörelser på skattekontot beräknas en krediteringsränta, som är den fastställda referensräntan -2 procentenheter, dock minst 0,5 procent. Inverkan på redovisningarna till skattetagare Övergången till skattekontosystemet har ingen väsentlig inverkan på tidtabellerna och principerna för redovisningarna till skattetagarna. Intagningsperioden för skatt på förvärvsinkomster under skattekontotiden börjar den 18 dagen i månaden och slutar den 17 dagen i följande månad. De skatter som bokförts på skattekontot under denna tid redovisas i regel till kommunerna den 28 dagen i månaden. Tidigare har förskottsinnehållningar som betalats senast den 10 dagen i månaden redovisats till kommunerna den 28. Förfallodagen för arbetsgivarprestationer har tidigare varit den 10 dagen i följande månad. I fortsättningen är förfallodagen den 12 dagen i månaden. Dessutom tar det 2 3 dagar innan betalningen bokförs på skattekontot, så i praktiken försnabbas inte redovisningen av förvärvsinkomstskatt till kommunerna. Skattetagarnas ställning tryggas i exceptionella situationer genom en ny garantiredovisning, som tryggar skattetagarna 90 procent av de arbetsgivarprestationer som uppskattas flyta in. Om beloppet av arbetsgivarprestationerna under intagsperioden sammanlagt är mindre än 90 procent av det fastställda minimibeloppet för arbetsgivarprestationerna, redovisas skillnaden till skattetagarna som garantiredovisning. Garantiredovisningen korrigeras i följande redovisning så att den motsvarar de verkliga influtna arbetsgivarprestationerna. Som garantiredovisning redovisas dock högst ett belopp som motsvarar det sammanlagda beloppet av betalningar som inte hänförts till skattekonton och oanvända krediteringar på skattekontona den dag då intagsperioden upphör. Bristfälliga uppgifter eller störningar i datatrafiken inverkar sålunda inte helt på redovisningarna till skattetagarna. Däremot skyddar garantiredovisningen inte mot ett generellt ras i skatteinkomsterna, eftersom det då inte heller på skattekontona finns pengar som inte hänförts. Inkomstbeskattning Kommunernas andel av samfundsskatten sänks (RP 245/2009) I regeringens proposition föreslås att kommunernas andel av samfundsskatten sänks med 0,04 procentenheter och att statens andel höjs i motsvarande mån från och med skatteåret Bakgrunden till förändringen är att Helsingfors universitets näringsverksamhet blir skattepliktig, vilket innebär att samfundsskatten ökar med omkring 5,5 miljoner euro. Kommunernas andel av detta är omkring 1,7 miljoner euro. Statens avsikt är att i sin helhet kompensera Helsingfors universitet för förlusten av skattefriheten, varvid andelen på 0,04 procentenheter överförs från kommunerna till staten. Den föreslagna sänkningen av kommunernas samfundsskatteandel med 0,04 procentenheter har beräknats motsvara samfundsskatteinkomster på 1,7 miljoner. Kommunernas samfundsskatteandel blir då 31,99 procent år 2010 och Därefter blir den 21,99 procent. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2009 7

8 Lagen har ännu inte stadfästs, men riksdagen har godkänt propositionen i den första behandlingen. Naturaförmånsvärden 2010 Naturaförmånerna för 2009 har fastställts. Beslutet finns på Skatteförvaltningens webbplats, Bilförmån Om en löntagare eller löntagarens familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning betraktas förmånen som bilförmån. Bilförmånens belopp består av två delar: en procentuell del som räknas på kapitalkostnaderna och ett belopp som baserar sig på driftskostnaderna. När den procentuella delen räknas ut används som nyanskaffningspris det rekommenderade pris som importören uppgett för bilen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk minskat med euro. I stället för driftskostnader till ett fast belopp kan man använda ett värde per kilometer. Värdet på bilförmånen består då av en procentuell andel som beräknas på nyanskaffningspriset och ett värde enligt det antal kilometer som körts med bilen under året. För att värde per kilometer ska kunna användas krävs en körjournal eller någon annan tillförlitlig utredning om antalet kilometer som körts med bilen. Vid användning av värde per kilometer blir naturaförmånsvärdet mindre om antalet kilometer per år underskrider Penningvärdet av fri bilförmån sjunker i alla åldersgrupper med 15 euro per månad jämfört med fjolåret, vilket beror på att bränslepriset sjunkit. Penningvärdet av bruksförmån är däremot oförändrat. Bilförmånsvärden år 2010: åldersgrupp A (år ) åldersgrupp B (år ) åldersgrupp C (före år 2005) fri bilförmån/mån. bruksförmån/mån. 1,4 % eller 1,4 % + 18 cent/km 1,4 % eller 1,4 % + 7 cent/km 1,2 % eller 1,2 % + 19 cent/km 1,2 % eller 1,2 % + 8 cent/km 0,9 % eller 0,9 % + 20 cent/km 0,9 % eller 0,9 % + 9 cent/km Telefonförmånerna oförändrade Telefonförmånernas värden är oförändrade år Såväl mobiltelefonernas som de fasta anslutningarnas naturaförmånsvärden är 20,00 euro i månaden. Värdet på en mobiltelefonsförmån täcker kostnaderna för samtal, sms- och multimediemeddelanden. Bostadsförmånernas värden ändras Bostadsförmånernas värde stiger i hela landet för bostäder av olika ålder. Mest stiger naturaförmånsvärdena för bostäder i huvudstadsregionen. Penningvärdet av bostadsförmån inklusive uppvärmning för bostad med centralvärme är följande: a) Huvudstadsregionen, förmånens värde Bostaden blivit färdig före år 1961 år Förmånens värde euro/mån 150,00 + 9,10 per kvadratmeter 135,00 + 7,20 per kvadratmeter 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2009

9 år 1984 eller senare 145,00 + 7,80 per kvadratmeter b) Övriga Finland, förmånens värde Bostaden blivit färdig före år 1984 år år 1992 eller senare Förmånens värde euro/mån 94,00 + 5,20 per kvadratmeter 95,00 + 6,10 per kvadratmeter 103,00 + 7,00 per kvadratmeter Kostförmån För kostförmånen fastställs undantagsvis två värden, eftersom momsen på restaurangmat sjunker Penningvärdet av kostförmån i samband med anstaltsmåltider för personalen på sjukhus, skolor, daghem eller andra motsvarande inrättningar är 4,28 euro per måltid. Värdet av den kostförmån som personalen i skolor, daghem eller motsvarande inrättningar får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 3,42 euro per måltid. Beskattningsvärdet för vanlig kostförmån för en anställd är 5,70 euro per måltid förutsatt att de sammanlagda råvaru- och lönekostnaderna för en måltid inte överstiger 9,50 euro Penningvärdet av kostförmån i samband med anstaltsmåltider för personalen på sjukhus, skolor, daghem eller andra motsvarande inrättningar är 3,96 euro per måltid. Värdet av den kostförmån som personalen i skolor, daghem eller motsvarande inrättningar får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 3,18 euro per måltid. Beskattningsvärdet för vanlig kostförmån för en anställd är 5,30 euro per måltid förutsatt att de sammanlagda råvaru- och lönekostnaderna för en måltid inte överstiger 8,80 euro. Skattefria resekostnadsersättningar 2010 Ersättningar för resekostnader är skattefria till en viss gräns. Skatteförvaltningen har gett ett beslut om skattefria resekostnadsersättningar Beslutet finns på Skatteförvaltningens webbplats, I beslutet anges grunder och belopp för dagtraktamenten, kilometerersättningar och andra resekostnadsersättningar. Arbetsgivaren kan betala löntagaren skattefria ersättningar för resekostnader i enlighet med beslutet. Vilka kostnader arbetsgivaren i praktiken ersätter bestäms i allmänhet enligt kollektivavtalen. Grunderna och beloppen i Skatteförvaltningens beslut överensstämmer inte nödvändigtvis med grunderna och beloppen i kollektivavtalen. Om ersättningen överstiger beloppet i Skatteförvaltningens beslut eller om ersättningen betalas på mindre strikta grunder, är den del som överstiger beslutet skattepliktig löneinkomst. Inrikes dagtraktamentet för hela dagar och måltidsersättningen har stigit från år Det partiella dagtraktamentet är ändå oförändrat. År 2010 betalas följande inrikes dagtraktamenten och måltidsersättningar: dagtraktamente, heldag 36,00 euro Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2009 9

10 partiellt dagtraktamente måltidsersättning 16,00 euro 9,00 euro Kilometerersättning Kilometerersättningen för användning av egen bil är oförändrad år 2010, dvs. 45 cent per kilometer. Ersättningen för extra personer är fortsättningsvis 3 cent per person. Ersättningen för resor som gjorts med en bilförmånsbil sjunker på grund av lägre bränslekostnader till 11 cent per kilometer. Utrikes dagtraktamenten Utrikes dagtraktamente har fastställts för 211 länder eller områden. För flera länders del har de maximala beloppen för skattefritt dagtraktamente undantagsvis sänkts jämfört med år Bland annat i fråga om Sverige, Norge och Island de maximala skattefria beloppen år 2010 lägre än år En lista över dagtraktamenten för olika länder och områden finns i Skatteförvaltningens beslut. Fastighetsskatt Ändringarna i fastighetsskattelagen stadfästes Republikens president stadfäste de ändringar i fastighetsskattelagen som gäller de nedre och övre gränserna för fastighetsskattesatserna. Från ingången av 2010 är gränserna för fastighetsskattesatserna följande: Allmän fastighetsskattesats 0,60 1,35 Byggnad för stadigvarande boende 0,32 0,75 Annan bostadsbyggnad 0,60 1,35* Kraftverk 0,60 2,85 Obebyggd byggplats 1,00 3,00** * Skattesatsen för andra bostadsbyggnader får fortsättningsvis vara högst 0,60 procentenheter högre än för byggnader som används för stadigvarande boende. ** I kommuner som avses i 12 b i fastighetsskattelagen minst den allmänna fastighetsskattesatsen + 1,00, dock högst 3,0 %. Fastighetsskatt för Helsingfors universitet (RP 244/2009) I regeringens proposition föreslås att vissa former av skattefrihet för Helsingfors universitet slopas så att universitetet har samma ställning som andra universitet när det gäller inkomstskatt, överlåtelseskatt och fastighetsskatt. Helsingfors universitet har i fråga om medel som avses i 27 i den gamla universitetslagen varit befriad från fastighetsskatt för de fastigheter universitetet äger. I propositionen föreslås en ny 10 a i fastighetsskattelagen, som skulle medföra skyldighet för Helsingfors universitet att betala fastighetsskatt också i fråga om de medel som avses i 75 1 mom. i den nya universitetslagen. Den nya skattskyldigheten för universitetet beräknas öka kommunernas skatteinkomster med omkring 1,3 miljoner euro. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2009

11 Mervärdesbeskattningen Skattesatserna ändras Av statsekonomiska orsaker höjs momsskattesatserna med en procentenhet. Skattesatsen för restaurang- och cateringtjänster sänks samtidigt till samma nivå som skattesatsen för livsmedel och foder. Den allmänna momsskattesatsen höjs till 23 procent. Skattesatsen för livsmedel, foder, restaurang- och cateringtjänster är 13 procent. Skattesatsen för bland annat böcker, läkemedel, idrottstjänster, persontransporter och inkvarteringstjänster är 9 procent. Ändringarna av skattesatserna påverkar även kommunernas och samkommunernas verksamhet. För kommunerna medför ändringarna vissa administrativa kostnader. Ändringarna ökar dessutom kommunernas skattekostnader i sådana fall där kommunerna inte får dra av mervärdesskatten eller ansöka om återbäring. Exempel på sådana fall är skattefri uthyrning av bostäder och fastigheter samt hobby- och andra lokaliteter avsedda för personalen. Den mest betydande enskilda ändringen är den ändrade skattesatsen för cateringtjänster, eftersom kommunerna köper och säljer cateringtjänster i flera olika sammanhang. Från början av juli 2010 har gränsdragningen mellan livsmedel och cateringtjänster inte längre någon betydelse, eftersom skattesatsen i bägge fallen är 13 procent. Lagen om ändrade skattesatser har ännu inte stadfästs. Riksdagen har dock redan godkänt regeringens proposition i ärendet (RP 137/2009). Skatteförvaltningen kommer antagligen att informera närmare om när de nya skattesatserna tas i bruk och om andra övergångsbestämmelser under sommaren Bestämmelserna om försäljningsland för tjänster ändras Bestämmelserna om försäljningsland för tjänster ändras Syftet med ändringen är att tjänster ska beskattas i det land där de konsumeras. Detta har ansetts fungera bäst genom att tjänsterna beskattas i köparens land. De nya bestämmelserna om försäljningsland gäller försäljning av tjänster till näringsidkare eller andra momsskyldiga. Ändringarna berör situationer där köparen och säljaren befinner sig i olika medlemsstater och säljaren inte har låtit registrera sig som momsskyldig i köparens land. Ändringarna gäller däremot inte försäljning av tjänster till privatpersoner. För ett flertal tjänster gäller dessutom en avvikande praxis. Ändringarna berör bara försäljning av tjänster, medan bestämmelserna om försäljningsland för varor är oförändrade. En ny allmän bestämmelse Från är den nya allmänna bestämmelsen om tjänster som säljs till näringsidkare att en tjänst anses vara såld i Finland om den överlåts till ett fast driftställe som säljaren har i detta land. Om tjänsten inte överlåts till ett fast driftställe, är den såld i Finland under förutsättning att köparen har sin hemort här. Bestämmelsen om försäljningsland tillämpas även på försäljning till staten och kommunerna. I egenskap av köpare betalar kommunen eller det finländska företaget mervärdesskatt till Finland förutsatt att Finland enligt den allmänna bestämmelsen är beskattningslandet. Omvänd skattskyldighet tillämpas dock inte om en utländsk köpare har låtit registrera sig som skattskyldig i Finland. I ovan nämnda fall tillämpas omvänd Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

12 skattskyldighet även när den utländska säljaren har ett fast driftställe här om driftstället inte deltar i försäljningen i fråga. Inverkan på kommuner och samkommuner Bestämmelserna om försäljningsland för tjänster ska iakttas av en kommun som köper eller säljer en tjänst i Finland eller utomlands när den andra parten är en utländsk näringsidkare. Nedan en kort beskrivning av olika situationer som berörs av bestämmelserna. 1) Kommunen kan upphandla en tjänst i Finland av en utländsk näringsidkare. Enligt den allmänna bestämmelsen är försäljningslandet då Finland, eftersom den upphandlade tjänsten antingen överlåts till kommunens fasta driftställe eller eftersom kommunens hemort är Finland. I ett sådant fall är det kommunen som på säljarens vägnar deklarerar och betalar moms för serviceupphandlingen i Finland, såvida säljaren inte har låtit registrera sig som momsskyldig i Finland. I regel är praxisen den samma också i dag. Ändringen i början av 2010 gäller närmast situationer där säljaren har ett fast driftställe i Finland men inte deltar i försäljningen i fråga. Från början av 2010 gäller i sådana fall omvänd skattskyldighet. 2) Kommunen kan sälja en tjänst till en utländsk näringsidkare i Finland. Enligt den allmänna bestämmelsen är försäljningslandet då köparens land. Tjänsten har då sålts utomlands, om kommunen inte överlåter tjänsten till ett driftställe i Finland. Kommunen ger en faktura över skattefri försäljning och deklarerar försäljningen i en sammandragsdeklaration och en ny periodskattedeklaration. Köparen i sin tur deklarerar och betalar skatten till sitt eget land. Ändringen i förhållande till tidigare praxis är betydande, eftersom en faktura av säljaren i dagens läge vore skattebelagd. 3) Kommunen kan upphandla tjänsten även i en annan medlemsstat än Finland. Enligt den allmänna bestämmelsen är försäljningslandet då ändå Finland, om kommunen inte har ett fast driftställe i någon annan medlemsstat till vilken tjänsten överlåts. När kommunen exempelvis upphandlar en tjänst i Sverige är försäljningslandet Finland. Säljaren ger då kommunen en skattefri faktura. Kommunen deklarerar och betalar skatten i Finland på säljarens vägnar. Kommunen kan dessutom behandla skatten i återbärings- eller avdragssystemet i enlighet med dess natur. 4) De nya bestämmelserna om försäljningsland för tjänster skulle också tillämpas om kommunen sålde tjänster utomlands. Försäljningen skulle då i allmänhet vara skattefri, medan köparen skulle betala skatt till landet i fråga. Kommunerna säljer dock praktiskt taget aldrig tjänster utomlands, så dessa situationer gäller främst finländska företag. Situationerna ovan gäller bara upphandling och försäljning av tjänster på basis av den allmänna bestämmelsen. Försäljningslandet fastställs på ett sätt som avviker från den allmänna bestämmelsen i fråga om bland annat följande tjänster: tjänster som avser fastigheter, transporttjänster och accessoriska tjänster, tjänster som avser lös egendom, uthyrning av transportmedel, kultur-, underhållnings- och övriga motsvarande tjänster, restaurang- och cateringtjänster samt förmedlingstjänster. Kommunerna och samkommunerna bör åtminstone i det inledande skedet kontrollera försäljningslandet för en tjänst och de rapporteringsskyldigheter det är förknippat med när de upphandlar tjänster av utländska näringsidkare eller säljer tjänster till dessa. 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2009

13 Sammandragsdeklaration över sålda tjänster Från början av 2010 ska en sammandragsdeklaration över gemenskapsintern försäljning av tjänster avges månatligen. Tidigare krävdes bara en sammandragsdeklaration över gemenskapsintern försäljning av varor kvartalsvis. En sammandragsdeklaration ska avges för sådan försäljning av tjänster som köparen är skattskyldig för i ett annat EU-land med stöd av den allmänna bestämmelsen om försäljningstransaktioner mellan momsskyldiga aktörer. Sammandragsdeklarationer ges i månatliga perioder, men en deklaration ska ges bara för de månader då tjänsterna i fråga har sålts. Sammandragsdeklarationen ska avges i elektronisk form senast den 20 dagen av följande månad efter att tjänsten utförts. Sammandragsdeklarationen ifylls kundspecifikt inklusive kundens momsnummer och landskod. Kommuner och samkommuner ska alltså avge en sammandragsdeklaration om de säljer tjänster till en utländsk näringsidkare som enligt den allmänna bestämmelsen betalar skatt till sitt eget land. Sådan försäljning av tjänster som beskattas i ett annat land av något annat skäl än den allmänna bestämmelsen uppges inte i en sammandragsdeklaration. Exempel på sådana undantag räknas upp i det föregående stycket. Exempelvis en kommun i norra Finland kan utföra en tjänst som avser en fastighet i Sverige. Tjänster som avser fastigheter beskattas undantagsvis alltid i det land där fastigheten är belägen. Kommunen ger en skattefri faktura, och den svenska näringsidkaren deklarerar och betalar sedan skatten i Sverige. Kommunen uppger inte sådan försäljning av tjänster i en sammandragsdeklaration, eftersom försäljningslandet inte fastställs enligt den allmänna bestämmelsen. Ingår tjänsten inte i förteckningen över undantag, ska en sammandragsdeklaration däremot avges. Utlandsåterbäring Skattskyldiga kan ansöka om återbäring i ett annat EU-land för de mervärdesskatter som ingår i anskaffningar som gjorts för affärsverksamhet. Denna s.k. utlandsåterbäring gäller även kommunernas skattepliktiga verksamhet. Numera är det ändå arbetsdrygt och besvärligt att ansöka om utlandsåterbäring, eftersom återbäring måste ansökas i varje land skilt för sig och den praxis som tillämpas varierar från land till land. När EU i början av år 2010 harmoniserar utlandsåterbäringarna blir tillvägagångssättet klarare och enklare. Finländare kan framöver ansöka om utlandsåterbäring på elektronisk väg via Skatteförvaltningens webbservice. Det minsta belopp som återbärs är 50 euro för ett kalenderår och 400 euro för ett kvartal. Varje ansökan om återbäring ska omfatta skatterna för minst tre månader efter varandra. Skattemyndigheterna i återbäringslandet ska fatta beslut om återbäring inom 4 8 månader efter att ansökan inkommit. Om skattemyndigheten inte behöver begära tilläggsuppgifter, ska beslutet fattas inom fyra månader. När tilläggsuppgifter behövs ska skattemyndigheten fatta ett beslut inom 6 8 månader. Ett exempel: i fråga om en affärsresa till Sverige som hänför sig till kommunens skattepliktiga verksamhet kan alla mervärdesskatter som ingår i utgifter som uppkommit i Sverige ansökas som utlandsåterbäring hos Skatteförvaltningen. Tillämpningsområdet för följdändringar utvidgas I samband med ändringen av bestämmelserna om försäljningsland för tjänster breddas också tillämpningsområdet för s.k. följdändringar. Med en följdändring i mervärdesbeskattningen avses (MomsL 204 ) en situation där beloppet av den skatt som betalas eller dras av för en räkenskapsperiod påverkar beloppet av den skatt som ska betalas eller dras av för en annan räkenskapsperiod. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

14 Tillämpningsområdet för följdändringar i mervärdesbeskattningen utvidgas så att det motsvarar följdändringarna i inkomstbeskattningen (75 i lagen om beskattningsförfarande). Framöver skulle följdändringarna i mervärdesbeskattningen således omfatta även de situationer som beror på ändringar i en annan skattskyldigs beskattning till följd av ett beslut av skattemyndigheten eller besvärsinstansen. Enligt en regeringsproposition (RP 136/2009) kan bestämmelsen tillämpas exempelvis i en situation där köparens beskattning har ändrats på grund av att omvänd skattskyldighet tillämpats på försäljning i Finland trots att så inte borde ha skett. I ett sådant fall kan säljaren påföras skattskyldighet för försäljningen. Bestämmelsen kunde tillämpas också i ett sådant fall där säljarens beskattning ändras därför att säljaren utan orsak betalat skatt på sin försäljning och köparen till följd av detta utan orsak dragit av skatt för upphandlingen. För kommunerna är det välkommet att tillämpningsområdet för följdändringar i mervärdesbeskattningen utvidgas. Breddningen av tillämpningsområdet minskar skatterisken exempelvis när man bedömer momsskyldigheten vid samarbete mellan kommuner. Om samarbete mellan kommuner i samband med skattegranskning exempelvis konstateras vara skattepliktig verksamhet i motsats till kommunernas uppfattning, får den ena kommunen tack vare följdändringen dra av den skatt som debiteras av den andra kommunen eller ansöka om skattebeloppet i återbäring. Därigenom förhindras situationer där den skatt som debiteras av den ena kommunen inte dras av i den andra kommunen eller samkommunen. Nya anvisningar av Skatteförvaltningen Mervärdesbeskattning vid uthyrning av förvaringsplatser för båtar Skatteförvaltningen har gett en anvisning om momsbeskattningen vid uthyrning av förvaringsplatser för båtar. Anvisningen anknyter till Högsta förvaltningsdomstolens avgörande (HFD T 1915), enligt vilket uthyrning av vinterförvaringsplatser för båtar betraktas som skattepliktig uthyrning av parkeringsplatser. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande behandlades mer ingående i Kommunalekonomi 4/2009. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande ändrar rättsläget. Med anledning av avgörandet måste en del av dem som bedriver uthyrning av förvaringsplatser för båtar låta registrera sig som momsskyldiga. Enligt Skatteförvaltningens anvisning ska avgörandet iakttas från På de förskottsavgifter som betalats före utgår ingen moms. Enligt Skatteförvaltningens anvisning kan den som bedriver uthyrning retroaktivt registreras som skattskyldig på egen begäran. Retroaktiv registrering av skattskyldighet kan sträcka sig högst till början av den tredje räkenskapsperioden före den pågående räkenskapsperioden. Även kommunen har möjlighet att retroaktivt korrigera uthyrningen av förvaringsplatser för båtar till skattepliktig verksamhet, och då får kommunen dra av moms för anskaffningar i anslutning till uthyrningsverksamheten för den retroaktiva perioden. Stöd för hemvård och privat vård av barn Skatteförvaltningen har gett en anvisning om stöd för hemvård och privat vård av barn. I anvisningen behandlas beskattningen av stöd för hemvård och privat vård av barn samt partiell vårdpenning vilka utbetalats av Folkpensionsanstalten och kommunen. Anvisningen ändrar inte beskattningspraxis på något sätt, utan den är avsedd som en slags allmän anvisning gällande beskattningen av olika stödformer. I anvisningen behandlas särskilt frågor som gäller förskottsuppbörd av olika stödformer, exempelvis förskottsinnehållning och arbetsgivares socialskyddsavgift. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2009

15 I anvisningen redogörs också för de skyldigheter som en förälder eller annan vårdnadshavare har när han eller hon betalar för barnavård till en dagvårdare som han eller hon anställt eller till en privat tillhandahållare av dagvård. I anvisningen behandlas bland annat hushållsavdrag, verifikation till arbetstagare, förälders anteckningsskyldighet, gränsdragningen mellan arbetsersättning och lön samt palkka.fitjänsten. Närmare upplysningar: Henrik Rainio, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna år 2010 Innehållet i statsandelssystemet 2010 Statsandelsreformen år 2010 har godkänts vid riksdagens andra behandling i enlighet med förvaltningsutskottets betänkande (RP 174/2009, FvUB 19/2009). De viktigaste lagarna om statsandelar till kommunerna är lagen om statsandel för kommunal basservice och lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet. Reformen innebär en modell med statsandelar i en enda penningström. Statsandelen i en enda penningström omfattar en allmän del med förhöjningar (tidigare den allmänna statsandelen), kalkylerade kostnader för socialoch hälsovård, kalkylerade kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning utgående från åldersklassen 6 15-år, kalkylerade kostnader för allmänna bibliotek samt invånarbaserad grundläggande konstundervisning och kommunernas kulturväsende. Till systemet med en enda penningström hör dessutom utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster, tilläggsdelar för kommuner med särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och för kommuner inom samernas hembygdsområde samt vissa faktorer utanför statsandelssystemet som minskar eller höjer statsandelen, bland annat den nya skattekompensationen för år Till systemet hör dessutom hemkommunsersättningarna. Ersättningsutgifter och ersättningsinkomster hänförs genom det samordnade systemet till hemkommunen utgående från de uppgifter som samlas in varje år (clearing-metoden). Statsandelen får man genom att från kommunens kalkylerade kostnader dra av självfinansieringsandelen i systemet med en enda penningström, vilken per invånare är lika stor för alla kommuner. Till detta belopp läggs den allmänna delen med förhöjningar. Dessutom beaktas tillägg för gles bosättning och andra tillägg och avdrag i statsandelarna. Därutöver beaktas utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster och utjämningen i samband med systemändringen, som innebär att reformens verkningar på de enskilda kommunerna nollställs. Kommunens totala statsandel påverkas dessutom av den del av undervisningsväsendet som inte hör till systemet med en enda penningström. Det är fråga om det s.k. huvudmannasystemet, som omfattar gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskolor. Huvudmannasystemet har en egen separat finansieringsandel per invånare, som beaktas utöver självfinansieringsandelen i statsandelarna i en enda penningström. Finansieringsandelen per invånare i huvudmannasystemet minskar dessutom statsandelen för varje kommun, också i det fallet att kommunen inte själv är huvudman för något gymnasium eller någon annan läroinrättning. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

16 Till kommunernas statsandelar hör också liksom tidigare statsandelar för idrott, ungdomsarbete, medborgarinstitut, museer, teatrar och orkestrar samt statsandelar för morgon- och eftermiddagsverksamhet. Utöver statsandelen för 6 15-åringar betalas till huvumännen en elevbaserad finansiering för påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen, förberedande undervisning för invandrare, förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga, grundläggande utbildning för dem som omfattas av förlängd läroplikt (handikappundervisning) och tillägg för internatskola då grundläggande utbildning ordnas vid en sådan skola. Alla ovan nämnda statsandelar, hemkommunsersättningar och finansieringar betalas från ingången av 2010 som en enda helhet av servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning (före detta statskontoret). Betalningen sker liksom hittills varje månad senast den 11 dagen i månaden. Statsandelarna i en enda penningström administreras av finansministeriet. Övriga statsandelar, till exempel de statsandelar som kvarstår i det nuvarande huvudmannasystemet, statsandelar baserade på tipsmedel och vissa andra statsandelar, administreras av undervisningsministeriet. I systemet ingår också en behovsprövad höjning av statsandelen (det nuvarande behovsprövade statsunderstödet). Kommunerna ska ansöka om höjningen årligen, och den beviljas av finansministeriet i slutet av finansåret. Höjningen beviljas en kommun som i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga ekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Kalkyleringsmodell och statsandelstabeller för de enskilda kommunerna De preliminära statsandelsgrunderna för de enskilda kommunerna år 2010 finns på Kommunförbundets webbplats, > Statsandelar > Statsandelarna En tabell över utjämningen på grund av systemändringen läggs till senare efter På samma sida finns också en kalkyleringsmodell där man kan kombinera statsandelar och statsandelsgrunder från olika tabeller. Ändringarna i kommunindelningen vid ingången av 2010 har beaktats. Från början av 2010 gäller följande ändringar i invånarantalet till följd av kommundelssammanslagningar: Tavastehus: 165 invånare till Hausjärvi, Kouvola: 17 invånare till Iitti, Villmanstrand: 13 invånare till Ruokolahti, Lovisa (Strömfors): 171 invånare till Pyttis. Förändringen i statsandelen beräknas på basis av invånarantalet i den överlåtande kommunen som proportionen mellan antalet överlåtna invånare och hela invånarantalet (årsskiftet 2008/2009). Inverkan av kommundelssammanslagningar har beaktats i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster, men hittills inte i andra statsandelar och inte heller i hemkommunsersättningarna (webbtabellerna ). Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster påverkas också av de kommundelssammanslagningar som trädde i kraft i början av år Verkningarna och deras belopp behandlas längre fram i informationsbladet i samband med utjämningen statsandelar på basis av skatteinkomster. De kommunspecifika tabellerna uppdateras efter att statsandelsbesluten fattats vid finansministeriet och undervisningsministeriet, och därefter uppdateras eventuella ändringar i de preliminära tabellerna och uppgifterna. Besluten kan ges först i slutet 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2009

17 av året, eftersom statsandelsförordningarna stadfästs först (förordningen om statsandel för kommunal basservice och förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet). Statsandelsgrunderna och statsandelens totala belopp Statsandelarna för 2010 har indexjusterats med 2,6 procent och har dessutom höjts i enlighet med budgetpropositionen och kompletteringen av den. Statsandelsprocenten i systemet med en enda penningström är 34,08 och självfinansieringsandelen per invånare är 2 581,36 euro. Inom det övriga undervisningsväsendet (huvudmannamodellen) är statsandelsprocenten oförändrad, dvs. 41,89, och självfinansieringsandelen för år 2010 har preliminärt fastställts till 342,89 euro per invånare. Sammanlagt är kommunens andel av de kalkylerade statsandelsgrunderna 2 924,25 euro per invånare. År 2009 var motsvarande andel per invånare 2 793,60 euro. Statsandelen i en enda penningström består av följande delar: miljoner euro - kalkylerade kostnader (social- och hälsovård, undervisningsväsendet) statsandel (social- och hälsovård, undervisningsväsendet) allmän del tilläggsdel på basis av särskilt gles bosättning 30 - behovsprövad statsandel 20 - utjämning på basis av skatteinkomster (netto) vissa avdrag och tillägg 401 Sammanlagt Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet (huvudmannasystemet och övriga) - allmänbildande utbildning (bl.a. gymnasier och morgon- och eftermiddagsverksamhet) yrkesutbildning yrkeshögskolor yrkesinriktad tilläggsutbildning och läroavtalsutbildning fritt bildningsarbete övriga statsandelar 143 Sammanlagt Enligt budgetpropositionen för år 2010 uppgår de kalkylerade statsandelarna till sammanlagt omkring 10,141 miljarder euro. Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster år 2010 har beräknats utgående från de slutliga uppgifterna om beskattningen för år 2008 (Skattestyrelsen ). En tabell över utjämningen finns på kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Utjämningen baserar sig på uppgifter om den kalkylerade kommunalskatten, den samfundsskatteandel som ska betalas och den kalkylerade fastighetsskatten. Beräkningen bygger på den genomsnittliga inkomstskattesatsen och de genomsnittliga fastighetsskattesatserna enligt tabellen nedan. De ändringar i kommunindelningen som gäller från ingången av 2010 har beaktats (anges med fet stil i tabellen). År 2010 blir utjämningen för första gången kostnadsneutral mellan staten och kommunerna. Det innebär att utjämningsnettot (skillnaden mellan utjämningsav- Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

18 dragen och utjämningstilläggen) beroende på förtecknet läggs till eller dras av från kommunens statsandel till ett belopp som per invånare är lika stort för alla kommuner. Utjämningsnettot beräknas utgående från föregående års kommunindelning. Eftersom utjämningsavdragen år 2010 är större än tilläggen (utjämningsnettot på minus), höjs statsandelen för alla kommuner med 3,81 euro per invånare. Den här posten anges längre fram i informationsbladet i förteckningen över avdrag och tillägg. Ändringarna i invånarantalet till följd av kommundelssammanslagningar i början av år 2009 har beaktats till samma belopp som i utjämningen år 2009 enligt följande: Enonkoski: 1 invånare till Nyslott, +625 euro Hattula: 33 invånare till Tavastehus, euro Sibbo: 2042 invånare till Helsingfors, euro Vanda: 20 invånare till Helsingfors, euro Förändringen i statsandelen har beräknats på basis av invånarantalet i den överlåtande kommunen som proportionen mellan antalet överlåtna invånare och hela invånarantalet (årsskiftet 2007/2008). I början av 2010 får ändringarna i invånarantalet till följd av kommundelssammanslagningar följande verkningar: Lovisa (Strömfors): 171 invånare till Pyttis, euro Kouvola: 17 invånare till Iitti, -344 euro Villmanstrand: 13 invånare till Ruokolahti, 211 euro Tavastehus: 165 invånare till Hausjärvi, euro Förändringen i statsandelen har beräknats på basis av invånarantalet i den överlåtande kommunen som proportionen mellan antalet överlåtna invånare och hela invånarantalet (årsskiftet 2008/2009). Grunderna för den kommunspecifika preliminära kalkylen (FM/Kommunavdelningen ): Kalkylerade skatteinkomster och samfundsskatteandelen kalkylerad kommunalskatt euro (förändring +6,5 %) samfundsskatt euro (förändring -23,2 %) kalkylerad fastighetsskatt euro (+ 7,0 %). Invånarantal och genomsnittlig inkomstskattesats antalet invånare vid årsskiftet 2007/2008 var (ej Åland) genomsnittlig inkomstskattesats 18,55 %. Genomsnittliga fastighetsskattesatser i utjämningen allmän 0,74 % stadigvarande bostad 0,29 % annan bostad 0,88 % kraftverk 0,74 % (den allmänna skattesatsen används) allmännyttiga samfund 0,46 % obebyggd byggplats 2,08 %. Kalkylerad skatteinkomst och utjämningsgräns per invånare kalkylerad skatteinkomst 3 256,62 euro/invånare utjämningsgräns (91,86 %) 2 991,53 euro/invånare. 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2009

19 Utjämningstillägget som ska beaktas i statsandelen utgörs av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst till fullt belopp. Utjämningsavdraget som ska beaktas i statsandelen är 37 procent av kommunens kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. I betalningen beaktas utjämningen på basis av skatteinkomster i samband med statsandelen i en enda penningström. Den tidigare procentuella fördelningen på olika statsandelar gäller inte längre. I de kommunspecifika kalkylerna över statsandelen i en enda penningström på Kommunförbundets webbplats har utjämningen på basis av skatteinkomster inte beaktats. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna i systemet med en enda penningström Tabeller som gäller statsandelarna i en enda penningström finns på > Statsandelar > Statsandelarna Grunderna för bestämning av den allmänna delen (den allmänna statsandelen) Den allmänna delen ingår från och med 2010 i statsandelen i en enda penningström. Reformen påverkar inte grunderna för hur den allmänna delen bestäms. År 2010 är det preliminära grundpriset för den allmänna delen 30,45 euro per invånare. I beloppet ingår en indexjustering på 2,6 procent. Till grundpriset läggs skärgårdsförhöjning, fjärrortsförhöjning, tätortsstrukturförhöjning, språkförhöjning och förhöjning på basis av förändringar i invånarantalet. Grunderna för förhöjningarna har presenterats i Kommunalekonomi 3/2009. En kommunspecifik preliminär kalkyl med förhöjningar finns på den ovan nämnda webbadressen (FM/Kommunavdelningen ). Med undantag av kommundelssammanslagningar har kommunindelningen år 2010 beaktats (anges med fet stil i tabellen). Ändringarna i invånarantalen framgår under rubriken Kalkyleringsmodell och statsandelstabeller för de enskilda kommunerna i detta informationsblad. Den allmänna delen uppgår till sammanlagt omkring 254,7 miljoner euro. De tillägg och avdrag som tidigare ingick i den allmänna statsandelen anges längre fram, liksom också tilläggen för de 28 kommuner som har gles bosättning. Tilläggen och avdragen inverkar på kommunens slutliga statsandel, även om de inte i egentlig mening hör till statsandelssystemet. Kalkylerade kostnader för social- och hälsovården Social- och hälsovården hör från och med år 2010 till statsandelen i en enda penningström. Reformen påverkar inte grunderna för hur de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården bestäms. En kommunspecifik preliminär kalkyl över de kalkylerade kostnaderna finns på den ovan nämnda webbadressen (FM/Kommunavdelningen ). Den kommunindelning som gäller från ingången av 2010 har beaktats (kommunsammanslagningar anges med fet stil i tabellen). men kommundelssammanslagningarna år 2010 fattas ännu. Ändringarna i invånarantalen framgår under rubriken Kalkyleringsmodell och statsandelstabeller för de enskilda kommunerna i detta informationsblad. De kalkylerade kostnaderna uppgår till sammanlagt cirka 16,7 miljarder euro. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

20 För social- och hälsovårdens del sker följande förändringar i statsandelen: Förändring i statsandelen Miljoner euro - förändring i invånarantalet och åldersgrupperna 60 - indexjusteringen (2,6 %) slopandet av gränsen mellan öppenvård och institutionsvård överföringen av underhållsstödet och tolktjänster till staten vissa ökningar i statsandelarna (budgetpropositionen) 7 - övriga tillägg via de kalkylerade kostnaderna (tjänster för handikappade, omedelbar bedömning av servicebehovet, rådgivningsförordningen, höjning och utvidgning av den partiella vårdpenningen, höjning av den sysselsättningspenning som betalas som utkomststöd, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte etc.) sammanlagt 19 Ökningar jämfört med nivån år 2009 sammanlagt (netto) 131 Följande åldersgruppsvisa och andra kalkylerade grunder har använts som statsandelsgrunder (4 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice): År 2010, euro/invånare Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0 6-åringar 6 249,79 791, åringar 291,92 879, åringar 847, , åringar 5 113, ,44 85-åringar och äldre , ,07 Övriga kalkylerade grunder (euro/invånare): Enligt antalet arbetslösa (euro/arbetslös) 559,94 euro Enligt arbetslöshetsgraden 51,07 euro Enligt antalet gravt handikappade 15,23 euro Enligt antalet omhändertagna barn 43,02 euro Enligt sjukfrekvensen 378,75 euro Arbetslöshetsprocent 8,00 Invånarantal (årsskiftet 2008/2009) De fjärrortskoefficienter som påverkar statsandelen för social- och hälsovården är enligt fjärrortstalen i den allmänna statsandelen följande (F 791/2008): 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99 1,08, om fjärrortstalet är 1,00 1,49 1,17, om fjärrortstalet är 1,50 eller högre 1,10 för skärgårdskommuner. De kommunspecifika koefficienterna har setts över och är slutgiltiga. Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek samt bestämningsgrunder för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet Uppgifterna i rubriken hör från och med 2010 till statsandelen i en enda penningström. Kommunspecifika preliminära uppgifter om de kalkylerade kostnaderna finns på den ovan nämnda webbadressen (FM/Kommunavdelningen ). Den kommunindelning som gäller från ingången av 2010 har beaktats (kommunsammanslagningar anges med fet stil i tabellen). men kommundelssammanslagningarna år Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2009

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

Tips inför årsskiftet Skatteinfo för proffs inom ekonomiförvaltning 2016

Tips inför årsskiftet Skatteinfo för proffs inom ekonomiförvaltning 2016 Tips inför årsskiftet 2017 Skatteinfo för proffs inom ekonomiförvaltning 2016 1 Skatteperioder Allt fler företag kan i fortsättningen ansöka om en förlängd skatteperiod tack vare att omsättningsgränserna

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2009 september Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 december 2012 741/2012 Skatteförvaltningens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009 3/2009 juni Skattefrågor Statsandelarna 2010 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Bokföringsanvisningar Nya synvinklar på produktivitetsmätning

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Ändringar i beskattningen Skatteinfo för ekonomiförvaltningsproffs 2016

Ändringar i beskattningen Skatteinfo för ekonomiförvaltningsproffs 2016 Ändringar i beskattningen 2017 Skatteinfo för ekonomiförvaltningsproffs 2016 Förnyelse av beskattningsförfarande och skatteuppbörd Grundar sig på lagförändringar RP (29/2016), stadfäst 9.9.2016 Nytt: Lag

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

PERIODSKATTEDEKLARATION

PERIODSKATTEDEKLARATION Deklarationsanvisningar för PERIODSKATTEDEKLARATION skatteåret 2014 Detaljerade deklarationsanvisningar: skatt.fi/blanketter/periodskattedeklaration INNEHÅLL PERIODSKATTEDEKLARATION OCH SKATTEKONTO 3 INLÄMNANDE

Läs mer

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2007 Kuntatalous

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn 4/2014 Ett nytt år Vårdreformen Skattefrågor Statsandelar Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn framskrider Produktivitet och effektivitet i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 1028/2014 Skatteförvaltningens beslut om de grunder som ska iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt

Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt Lag om ändring av lagen om överlåtelseskatt I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om överlåtelseskatt (931/1996) 47 49, sådana de lyder, 47 i lag 876/2012 samt 48 och 49 i lag 526/2010, ändras

Läs mer

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen. RP 123/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen

Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen tullen.fi Kundanvisning 8.12.2016 Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt

Beslut. Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt RIKSDAGENS SVAR 164/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överlåtelseskatt Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) 30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar

Läs mer

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007 5/2007 december Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2008 Bokföringsanvisningar Det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

Kommunalekonomi 4/12

Kommunalekonomi 4/12 Kommunalekonomi 4/12 Nytt år de osäkra tiderna fortsätter! Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Preciseringar för statistiken 2013 Projekt för mätning av barnskyddets effekter Fördelningen av

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Beslut BESLUT OM GRANSKNING OCH JUSTERING AV STATSANDELEN FÖR KOMMUNAL BASSERVICE 2010 OCH 2011 I FRÅGA OM ÅTERKRAV AV UNDERHÅLLSBIDRAG

Beslut BESLUT OM GRANSKNING OCH JUSTERING AV STATSANDELEN FÖR KOMMUNAL BASSERVICE 2010 OCH 2011 I FRÅGA OM ÅTERKRAV AV UNDERHÅLLSBIDRAG Beslut VM/324/02.02.06.00/2011 Kommunavdelningen 2.3.2011 Kommunstyrelsen BESLUT OM GRANSKNING OCH JUSTERING AV STATSANDELEN FÖR KOMMUNAL BASSERVICE 2010 OCH 2011 I FRÅGA OM ÅTERKRAV AV UNDERHÅLLSBIDRAG

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

Småföretagets skatteärenden. Startia för Företagare -seminarium 5.11.2012 Pirjo Mäkynen Skattesakkunnig Skatteförvaltningen, Österbottens skattebyrå

Småföretagets skatteärenden. Startia för Företagare -seminarium 5.11.2012 Pirjo Mäkynen Skattesakkunnig Skatteförvaltningen, Österbottens skattebyrå Småföretagets skatteärenden Startia för Företagare -seminarium Pirjo Mäkynen Skattesakkunnig Skatteförvaltningen, Österbottens skattebyrå Skatteförvaltningen i Vasa Handledning och rådgivning, servicenummer

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av lagen om beskattningsförfarande

Beslut. Lag. om ändring av lagen om beskattningsförfarande RIKSDAGENS SVAR 67/2003 rd Regeringens proposition med förslag till ändringar som förvaltningslagen förutsätter i skattelagstiftningen Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 24, 26 och 55 i lagen om beskattningsförfarandet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

Nytt och aktuellt inom företagsbeskattningen Inkomstbeskattning och förskottsuppbörd. Skatteinfo för ekonomiförvaltningsproffs December 2013

Nytt och aktuellt inom företagsbeskattningen Inkomstbeskattning och förskottsuppbörd. Skatteinfo för ekonomiförvaltningsproffs December 2013 Nytt och aktuellt inom företagsbeskattningen Inkomstbeskattning och förskottsuppbörd Skatteinfo för ekonomiförvaltningsproffs December 2013 Innehåll Om skattedeklarationen för år 2013 Lagändringar som

Läs mer

RP 88/2012 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst

RP 88/2012 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändringar av bestämmelserna om kilometerersättning i skattelagstiftningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 4 i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning, i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst

Läs mer

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter RP 28/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att universitetslagen ändras så att

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010 1/2010 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2012 971/2012 Lag om ändring av bilskattelagen Utfärdad i Helsingfors den 21 december 2012 I enlighet med riksdagens beslut upphävs i

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om underhållstrygghet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om underhållstrygghet

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på RP 156/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om underhållsstöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om underhållsstöd

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 146/2012 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 146/2012 rd RIKSDAGENS SVAR 146/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av kyrkolagen, lag om upphävande av lagen om kyrkans centralfond och lag om skyldighet för medlemmar i

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av 10 i inkomstskattelagen

Beslut. Lag. om ändring av 10 i inkomstskattelagen RIKSDAGENS SVAR 179/2006 rd Regeringens proposition med förslag till bestämmelser om beskattning för hyrda arbetstagare från utlandet och beskattning av ersättning för arbete som betalas till begränsat

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna

l. Nuläget och de föreslagna ändringarna 1992 rd- RP 206 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

2. Propositionens konsekvenser

2. Propositionens konsekvenser RP 191/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 22 kap. 8 i kyrkolagen samt 3 och 9 i lagen om kyrkans centralfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

RP 161/1997 nl PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 161/1997 nl PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 161/1997 nl Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 77 inkomstskattelagen och 33 sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, Ärende

Lag. RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, Ärende RIKSDAGENS SVAR 221/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet samt av vissa andra skattelagar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av inkomstskattelagen. Det föreslås

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 97/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattningsförfarande och 23 lagen om förskottsuppbörd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 197/2009 rd. proposition med förslag till ändring av mervärdesskattelagen. Beredning i utskott. Ärende.

Lag. RIKSDAGENS SVAR 197/2009 rd. proposition med förslag till ändring av mervärdesskattelagen. Beredning i utskott. Ärende. RIKSDAGENS SVAR 197/2009 rd Regeringens proposition med förslag till ändring av mervärdesskattelagen Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till ändring av mervärdesskattelagen

Läs mer

Förändringar i faktureringsreglerna och annat aktuellt inom moms. Infomöte för bokföringsbyråer 2012

Förändringar i faktureringsreglerna och annat aktuellt inom moms. Infomöte för bokföringsbyråer 2012 Förändringar i faktureringsreglerna och annat aktuellt inom moms Infomöte för bokföringsbyråer 2012 Förändringar i kraven på fakturor fr.o.m. 1.1.2013 Bakgrund till förändringarna Rådets direktiv 2010/45/EU

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 122/2005 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 122/2005 rd RIKSDAGENS SVAR 122/2005 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet, lagen om beskattningsförvarande och

Läs mer

l. Nuläge och föreslagna ändringar

l. Nuläge och föreslagna ändringar 1993 rd - RP 87 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om arbetslöshetskassor

Läs mer

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit RP 96/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 105 a och 143 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 129/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1255/2013 Lag om kraftverksskatt Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Tillämpningsområde

Läs mer

1993 rd - RP 109 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1993 rd - RP 109 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1993 rd - RP 109 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om gottgörelse för bolagsskatt och till lag om behandling av gottgörelse för bolagsskatt i de redovisningar

Läs mer

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : I den kompletterande budgetpropositionen har statsandelarna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde dimensionerats

Läs mer