Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Transkript

1 4/2009 september Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2009 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca 5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 990 kpl Upplaga 990 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntatalous-tiedote >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi INNEHÅLL Sida Det allmänna ekonomiska läget 3 Den kommunala ekonomin Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Skattefrågor 6 Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2008 Skatteriktlinjer i budgetpropositionen Regeringsproposition om ändring av fastighetsskattelagen Lagpaketet om skattekonton stadfästes Mervärdesskatt Uthyrning av vinterförvaringsplatser för båtar är skattepliktig upplåtelse av parkeringsplats (HFD L 1915) Inkomstbeskattning Inkomsterna för en samkommun för avfallshantering betraktades inte som skattepliktig näringsinkomst i inkomstbeskattningen (HFD L 1648) Statsandelarna Statens budgetproposition Statsandelsreformen 2010 Statsandelarna till de enskilda kommunerna år 2010 Full kompensation för skatteavdrag Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Grundpriserna för statsandelarna i reformen Hemkommunsersättningar Tilläggsfinansiering som undervisningsministeriet beslutar om Priser per enhet i huvudmannasystemet och övriga priser per enhet De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Socialskyddsavgifter Arbetslöshetsförsäkringsavgifter Pensionsavgifter KomPL-avgiften StaPL-avgiften Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA 21 Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2009 (bilaga 2a) Prognossiffror för samhällsekonomin 2010 (bilaga 2b) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl , md (bilaga 6b) Centrala indextal och prognoser för dem 1) (bilaga 7) Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

3 Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin har i år stupat brant neråt. I början av året minskade produktionen med nästan 10 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Proportionellt beräknas industriproduktionen i år minska mer än under recessionsåret På grund av den dåliga efterfrågan inom exporten minskar industriproduktionen i Finland med 15 procent jämfört med fjolåret. Uppgifterna om världsekonomins utveckling och världshandelns möjliga återhämtning har i viss mån gått isär. I Asien har tillväxttakten i Kina varit snabb och enligt de senaste hoppingivande nyheterna från USA har ekonomin börjat gå uppåt. Nationalprodukten inom euro-området sjönk i början av året och länderna inom området har lidit av det dåliga läget på exportmarknaden. I många länder har myndigheterna vidtagit omfattande stimulansåtgärder. Åtgärderna har gällt både finansieringssystemet och finanspolitiken, genom vilken konsumtionen och investeringarna utökats. Räntenivån har sjunkit betydligt, vilket i princip uppmuntrar också privata företag att investera. Den dåliga efterfrågan har ändå fortfarande hållit investeringarna på en låg nivå. Den privata konsumtionen har stimulerats genom skattelättnader. Som en följd av stimulanspolitiken har den offentliga sektorns skuldsättning ökat betydligt. Den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren är i hög grad beroende av en gradvis åtstramning av finanspolitiken i syfte att förhindra en alltför stor skuldsättning. Även om recessionen i världsekonomin har börjat visa tecken på att återhämta sig, kan återhämtningen bedömas vara långsam, trots den låga jämförelsenivån. Arbetslöshetens väntade ökning i industriländerna minskar de privata hushållens efterfrågan på konsumtionsvaror. För ett år sedan förutspådde de ekonomiska prognosinstituten att nationalprodukten år 2009 skulle växa med i snitt omkring 1,5 procent år 2009 (variationsintervallet 1 2 %). Prognoserna slog helt fel, vilket visar hur svårt det är att göra ekonomiska prognoser och vilken snabb nedgång som skett i den finländska samhällsekonomin. För närvarande är variationsintervallet för motsvarande uppskattningar minus 4,5 7 procent. Uppskattningarna av nästa års ekonomiska tillväxt varierar mellan 1 och + 2,5 procent. Följande uppskattningar baserar sig främst på den konjunkturprognos som finansministeriet publicerade Enligt översikten kommer totalproduktionen i vårt land att minska med 6 procent i år. Prognosen för nästa år baserar sig på antagandet att världsekonomin börjar återhämta sig i slutet av året. Produktionsökningen i Finland beräknas ändå också nästa år bli rätt anspråkslös, bara 0,3 procent. Sysselsättningsutvecklingen var gynnsam ännu i fjol. På årsnivå ökade löntagarnas arbetsinsats mätt i arbetstimmar och sysselsättningsgraden steg till över 70 procent. I år kommer sysselsättningsgraden att sjunka med ett par procentenheter och uppskattas nästa år bli 66 procent. Enligt prognosen uppgår den arbetslösa arbetskraften i år till personer och nästa år till i genomsnitt Arbetslöshetsgraden stiger nästa år till över 10 procent. Fjolårets snabba stegring i konsumentpriserna stannade upp i år. I år har de genomsnittliga konsumentpriserna stigit bara 0,1 procent på årsnivå. Nästa år uppskattas konsumentpriserna stiga med 1,2 procent. Stegringen i importpriserna förutspås bli måttfull och de inhemska arbetskraftskostnaderna väntas stiga långsamt. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009 3

4 Bilaga 1 innehåller uppgifter och uppskattningar om utvecklingen av totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin Uppskattningarna och prognoserna finns på finansministeriets webbplats, > Ekonomiska utsikter och ekonomisk politik > Ekonomiska utsikter. På adressen finns både en konjunkturöversikt och en ekonomisk översikt som behandlar ämnet mer ingående. Bilaga 2a och 2b innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur ekonomiska variabler som är viktiga för kommunernas ekonomi utvecklas år 2009 och Den kommunala ekonomin Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi försämrades kommunernas årsbidrag under årets första hälft kännbart jämfört med motsvarande tid föregående år. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade med omkring sex procent samtidigt som skatteinkomsternas tillväxt rasade. Att skatteinkomsternas tillväxt har sjunkit nära noll beror framför allt på att samfundsskatten minskat med omkring en femtedel. Under årets första hälft fick kommunerna ett par procent mera inkomstskatt än under motsvarande period föregående år, delvis på grund av höjningen av kommungruppens andel av inkomstskatten. En orsak till den rätt snabba tillväxten i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter är att personalutgifterna och köpen av tjänster fortsatt att öka relativ snabbt. Personalutgifternas proportionella tillväxt, som i fjol var sex procent, kommer ändå att avta med ett par procentenheter. Däremot har ökningen i köpen av tjänster åtminstone inte hittills visat tecken på att bli långsammare, trots att stegringen i den allmänna kostnadsnivån avtagit. Kommunsektorns lönesumma väntas växa med omkring fyra procent i år. Inkomstnivån kommer att stiga med cirka 3,5 procent, dvs. ett par procentenheter långsammare än i fjol. Trots att kommunerna sparat in på personalutgifterna har trycket på att utöka lönesumman varit stort, bland annat på grund av fler skyldigheter och utvidgade uppgifter. De kommunala kollektivavtalen gäller till slutet av januari Avtalsperioden med Tehy gäller till utgången av 2011 och i Tehy-protokollet ingår avtalsenliga höjningar under Förhandlingarna om följande kollektivavtal för kommunsektorn kommer troligen att inledas först i slutet av året och i en situation där det verkar allt mer uppenbart att den kommunala ekonomin stramas åt då den ökande arbetslösheten leder till minskade skatteinkomster. När nästa års lönesumma bedöms måste man för tillfället utgå från det uträkningstekniska antagandet att kommunsektorns inkomstnivå stiger. I aprilnumret av Kommunalekonomi utgick beräkningarna av lönehöjningarna från antagandet att förtjänstnivånindexet nästa år skulle stiga med 2,5 3 procent. En siffra av den här storleksklassen kan användas som förändring i inkomstnivån när budgeten för år 2010 upprättas. I bilaga 3 ges uppgifter och uppskattningar om faktorer som inverkar på lönesumman i kommunsektorn Uppskattningen för år 2010 är ett uträkningstekniskt antagande. Bland annat i basservicebudgetöversikten 2010 är utgångspunkten att kommunsektorns förtjänstnivåindex nästa år stiger med 3 procent i enlighet med den allmänna inkomstnivån. Översikten finns på > Publikationer och dokument > Publikationer > Kommunerna. Översikten finns endast i elektronisk form. Den innehåller en bedömning av utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin fram till år Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

5 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter kommer att ändras år Ändringarna behandlas mer ingående längre fram i informationsbladet. De kommunala arbetsgivarnas folkpensionsavgift slopas helt i början av nästa år. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift föreslås bli höjd till 2,27 procent av lönesumman. Lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner gäller till slutet av Lagens giltighetstid kommer troligtvis att förlängas. De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift höjs nästa år. Gränsen för den lägre betalningsprocenten föreslås bli höjd, så att den lägre procenten tilllämpas vid en lönesumma som understiger euro. Den betalningsprocent som tillämpas upp till denna gräns höjs till 0,75 procent. För den överstigande delen föreslås betalningsprocenten bli 2,95 procent. Kommunarbetsgivarens genomsnittliga KomPL-avgift väntas bli oförändrad, dvs. omkring 23,6 procent av lönesumman. Kommunernas pensionsförsäkring beslutar om den totala avgiften för 2010 i slutet av året. I bilaga 4 anges de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år och de nuvarande uppskattningarna för år Enligt uppskattningen kommer den genomsnittliga avgiftsnivån att sjunka med knappt en procentenhet. På grund av kommunernas och samkommunernas lönestruktur och andra orsaker avviker den enskilda kommunens eller samkommunens avgiftsprocent i allmänhet från den genomsnittliga nivån. Kostnadsnivån i kommunsektorn steg i fjol med 5,3 procent mätt med prisindex för basservicen. I år väntas stegringen i kostnadsnivån avta betydligt. I basservicebudgeten beräknas kostnadsnivån stiga med 3 procent i år och 2 procent nästa år. Statsandelsindex beräknas enligt den nuvarande uppskattningen stiga en aning snabbare. I Bilaga 7 presenteras vissa centrala indextal och prognoser för deras utveckling under Statistikcentralen håller på att se över sitt prisindex för offentliga utgifter. Samtidigt ändras prisindexet för basservice så att det bättre än tidigare motsvarar uppgiftsoch utgiftsstrukturen i kommunerna. Utöver Statistikcentralen deltar Finlands Kommunförbund och finansministeriet i arbetet. Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Redovisningarna av kommunalskatt har i januari-augusti i år ökat med 2,2 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Det försämrade sysselsättningsläget har ännu inte synts fullt ut i kommunernas redovisningar, eftersom kommungruppens andel höjdes i juni. Under samma period har ändå de inkomstskatter som betalats för förvärvs- och kapitalinkomster i sin helhet minskat med omkring 4 procent jämfört med fjolåret. Då arbetslösheten ökar beräknas dessa redovisningar i slutet av året minska med 6 7 procent jämfört med föregående år. En sådan utveckling skulle betyda att redovisningarna av kommunalskatt i år hålls på ungefär samma nivå som i fjol. Nästa år beräknas lönesumman i samhällsekonomin växa med en procent. Kommunernas inkomstbas i kommunalbeskattningen beräknas växa med ett par procent. Avdragen från inkomsterna ökar med 10 procent, vilket innebär att den beskattningsbara inkomsten minskar med cirka 2 procent. Avdragen från kommunernas skatteinkomster har vuxit betydligt redan i år. De ändringar som föreslagits i inkomstskattegrunderna för nästa år skulle minska kommunernas inkomstskatt betydligt. Ändringarna i skattegrunderna uppskattas minska inkomsterna med Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009 5

6 375 miljoner euro, vilket kompenseras kommunerna till fullt belopp via statsandelssystemet. Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats är i år 18,59. På grund av den svåra ekonomiska situationen har många kommuner blivit tvungna att överväga en höjning av inkomstskattesatsen. Kommunerna ska besluta om sin inkomstskattesats och sin fastighetsskattesats senast den 17 november. Det är troligt att kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats nästa år stiger betydligt mer än tidigare under detta decennium. Från år 2000 till år 2009 har den genomsnittliga höjningen per år varit 0,1 procentenheter. Samfundsskatten minskar kännbart i år, uppskattningsvis med en tredjedel, och kommer att uppgå till omkring 3,8 miljarder euro. Eftersom kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes för år , minskar samfundsskatten inte riktigt lika drastiskt inom kommunsektorn. Redovisningsförfarandet medför ändå att redovisningarna till kommunerna minskar med nästan en fjärdedel i år. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna uppgår enligt nuvarande uppskattning till omkring 1,1 1,2 miljarder euro. Nästa år väntas redovisningarna öka en aning, men det råder stor osäkerhet beträffande samfundens resultatutveckling. Redovisningarna av fastighetsskatt uppgår i år till omkring 950 miljoner euro. Fastighetsskatternas nedre och övre gränser föreslås höjas nästa år. Inkomsterna av fastighetsskatten väntas nästa år uppgå till drygt en miljard euro. I bilaga 5 anges utfallet av skatteredovisningarna till kommunerna under Siffrorna för år är de uppskattningar som presenterats i basservicebudgeten. Uppskattningarna kommer i mån av möjlighet att preciseras när vi fått ny information om redovisningarna och den slutliga debiteringen för Dessa frågor behandlas också på kursen Verotulo-hotline Bilaga 6a och 6b innehåller kommunernas och samkommunernas resultaträkning och finansieringskalkyl. Siffrorna för år 2009 och 2010 är uppskattningar som baserar sig på basservicebudgeten. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Skattefrågor Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2008 Beskattningen för skatteåret 2008 blir färdig inom oktober i år. Skatteförvaltningen har gett ut förhandsuppgifter med de senaste uppskattningarna av beskattningen. De kommunspecifika förhandsuppgifterna finns på Skatteförvaltningens webbplats, > Statistiker. I fråga om förvärvs- och kapitalinkomsterna för skatteåret 2008 görs i november en redovisning enligt debiteringen. I redovisningen korrigeras de skatter som redovisats för skatteåret 2008 så att de motsvarar debiteringsförhållandena enligt den verkställda beskattningen. I novemberredovisningen avdras dessutom från kommunerna deras andel av förskottsåterbäringarna till de skattskyldiga för skatteåret En uppdaterad uppskattning av redovisningarna enligt debiteringen finns på Skatteförvaltningens webbplats. Förhandsuppgifterna är endast riktgivande. Resultaten av den egentliga redovisningen preciseras allt eftersom skatteberedningen framskrider. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

7 Förfallodagarna för restskatterna på förvärvs- och kapitalinkomster är och De skatter som influtit på förfallodagarna redovisas till kommunerna i januari och mars Skatteriktlinjer i budgetpropositionen Regeringens budgetproposition (RP 138/2009) innehåller förslag till ändringar i inkomstbeskattningen år De föreslagna ändringarna i skattegrunderna innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med totalt omkring 375 miljoner euro. Kommunerna ska få full kompensation för de förlorade skatteinkomsterna genom en höjning av statsandelarna. Beskattningen av förvärvsinkomster Beskattningen av förvärvsinkomster lindras genom ändrade skattegrunder och lägre skatteskala i statsbeskattningen Genom ändringarna i skattegrunderna kompenseras inflationens verkningar samt den skatteåtstramning som den högre inkomstnivån och de väntade höjningarna i löntagaravgifterna för med sig. För dem som har de lägsta inkomsterna lindras beskattningen genom att det maximala beloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs från nuvarande till euro. Förändringen uppskattas minska kommunernas skatteinkomster med omkring 170 miljoner euro. Marginalskattesatserna i statens inkomstskatteskala sänks med 0,5 procentenheter och inkomstgränserna i skalorna höjs en aning. Dessutom höjs arbetsinkomstavdraget. Sänkningen av statens inkomstskatteskala och höjningen av arbetsinkomstavdraget uppskattas minska kommunernas skatteinkomster med omkring 145 miljoner euro. Beskattningen av pensionsinkomster Beskattningen för pensionärer lindras så att skattegraden för pensionsinkomster hålls högst på samma nivå som skattegraden för löneinkomster. Skattesänkningen genomförs genom en höjning av pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen, vilket uppskattas minska kommunernas skatteinkomster med omkring 65 miljoner euro. Ändringar i personalbiljetten Den skattefria andelen i personalbiljetten bestäms i fortsättningen som ett belopp i euro, och den skattefria förmånen blir större. Förändringarna minskar kommunernas skatteinkomster med omkring 2 miljoner euro. Ändringar i beskattningen av långtidssparande Förutsättningarna för långtidssparande förbättras genom att skatteincitamenten utvidgas till att gälla bland annat direkta aktieplaceringar och genom att det blir möjligt att byta serviceproducent under ett gällande sparavtal. Förändringarna uppskattas minska kommunernas skatteinkomster med omkring 1,6 miljoner euro. Skatteändringar för privata närings- och jordbruksidkare Bestämmelserna om fördelningen av förvärvs- och kapitalinkomster för privata näringsidkare och jordbruksidkare ändras. I fortsättningen kan företagsinkomster på den skattskyldiges begäran beskattas helt som förvärvsinkomst. Detta beräknas höja kommunernas skatteinkomster med omkring 10 miljoner euro. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009 7

8 Regeringsproposition om ändring av fastighetsskattelagen Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändring av fastighetsskattelagen. De föreslagna lagändringarna motsvarar den reform som avtalades i vårens ramförhandlingar. Enligt förslaget ska fastighetsskattelagen ändras genom en höjning av de nedre och övre gränserna för den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende. Ändringarna i gränserna för den allmänna fastighetsskattesatsen inverkar också på variationsintervallet i fastighetsskattesatsen för övriga bostadsbyggnader och kraftverk. Dessutom ska den övre gränsen för fastighetsskattesatsen för kraftverk höjas. Variationsintervallet för den allmänna fastighetsskattesats som fastställs av kommunfullmäktige ändras från nuvarande 0,50-1,00 procent till 0,60 1,35 procent. I fråga om fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende ändras variationsintervallet från 0,22-0,50 procent till 0,32-0,75 procent. För övriga bostadsbyggnader (sommarstugor) kan fullmäktige fastställa en särskild fastighetsskattesats, för vilken variationsintervallet ändras från 0,50 1,0 procent till 0,60 1,35 procent. Skattesatsen för övriga bostadsbyggnader får fortsättningsvis vara högst 0,60 procentenheter högre än för byggnader som används för stadigvarande boende. Fullmäktige kan dessutom fastställa en särskild fastighetsskattesats för kraftverk, vars variationsintervall ändras från nuvarande 0,50-2,50 procent till 0,60-2,85 procent. Ändringarna i fastighetsskattelagen stadfästs inom kort, varefter kommunerna kan fatta beslut om sina fastighetsskattesatser inom de nedre och övre gränserna. De nya gränserna tillämpas för första gången i fastighetsbeskattningen för Lagpaketet om skattekonton stadfästes Presidenten stadfäste det lagpaket som gäller skattekonton. I lagpaketet stadfästes den nya lagen om skatteredovisning, och flera andra skattelagar ändrades så att de är förenliga med det nya skattekontosystem som införs Ett skattekonto är ett konto där den skattskyldige och Skatteförvaltningen i realtid kan se vilka deklarationer och betalningar som gjorts för olika skatter. Systemet med skattekonton införs gradvis i tre skeden. I det första skedet gäller skattekontot alla skatter som ska betalas på eget initiativ, förutom överlåtelseskatt. För kommunerna är det framför allt fråga om arbetsgivarprestationer och moms. I det andra skedet kommer systemet att omfatta också skatter som debiteras, och då kommer också alla fysiska personer att få ett skattekonto. I det tredje skedet införs skatteuppbörden i systemet. Tidtabellen för det andra och tredje skedet har ännu inte slagits fast. Genom skattekontot ändras deklarationen av arbetsgivarprestationer och moms på många sätt. Den nuvarande övervakningsanmälan ersätts av en periodskattedeklaration där alla skatter som betalas på eget initiativ deklareras. Periodskattedeklarationen ska avges senast den 12 dagen i månaden, om deklarationen görs elektroniskt. Om deklarationen görs på papper, ska den vara inlämnad hos Skatteförvaltningen redan den sjunde dagen i månaden. För närvarande är förfallodagen för arbetsgivarprestationer den 10 dagen i månaden och för moms den 15. Skattekontot innebär också ändringar i bland annat praxis för rättelse av deklarationsfel. Också praxis för betalning av skatter ändras i och med det nya skattekontosystemet. Förfallodagen för arbetsgivarprestationer och moms är den 12 dagen i måna- 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

9 den, dvs. samma dag som elektroniska deklarationer ska vara inlämnade. I fortsättningen kan negativ moms dras av direkt från andra skatter som ska betalas, och det behövs inte längre någon särskild ansökan om återbäring. Primärkommunernas arbetsgivarprestationer dras ändå fortsättningsvis av från redovisningarna till skattetagarna. I fortsättningen kommer Skatteförvaltningen att automatiskt återbetala de prestationer som betalats till för stort belopp eller till exempel negativ moms. I skattekontosystemet är det mycket viktigt att deklarationerna och betalningarna görs i tid. Påföljderna vid förseningar är därför rätt stränga. För en försenad deklaration fastställs en förseningsavgift enligt en årlig räntesats på 20 procent. Avgiften är minst 5 euro och högst euro per skatteslag. Påföljder av deklarationsförsummelse är beskattning enligt uppskattning och skattehöjning. Även om beskattningen enligt uppskattning rättas genom periodskattedeklarationen gäller ändå skattehöjningen, men någon förseningsavgift påförs i så fall inte. Om skatterna betalas för sent, ska en förseningsränta räknas ut. Förseningsräntan är en referensränta som fastställs med stöd av räntelagen + 7 procent. Kommunerna har skäl att i god tid förbereda sig på införandet av skattekonton. Framför allt lönar det sig att i god tid kontakta den som levererat kommunens ekonomiadministrativa program och försäkra sig om att systemen klarar av att ta fram de uppgifter som de nya rapporteringsskyldigheterna förutsätter. I övrigt kan man förbereda sig på skattekontosystemet främst genom att utbilda personalen. Kommunförbundets dotterbolag FCG Efeko Ab ordnar i månadsskiftet oktober/november utbildning om skattekontot. Skatteförvaltningen kommer i december att skicka ut ett informationspaket om skattekontot till varje skattskyldig som övergår till systemet. Den första periodskattedeklarationen i skattekontosystemet ska avges senast , och då deklareras arbetsgivarprestationerna från januari. Närmare upplysningar: Henrik Rainio, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Mervärdesskatt Momsen på livsmedel och foder sjunker från nuvarande 17 till 12 procent. Skatten på försäljning, gemenskapsinterna förvärv, överföring från upplagringsförfarande och import blir då 12 procent av skattegrunden i fråga om följande varor: 1) matvaror, drycker och andra ämnen som är avsedda att som sådana förtäras av människor samt råvaror och kryddor, konserveringsmedel, färger eller andra tillsatsämnen som används vid framställning eller konservering av dem (livsmedel), 2) fodermedel och foderblandningar samt råvaror och tillsatsämnen som är avsedda för tillverkningen av sådana, industriavfall att användas som djurfoder samt foderfisk (fodermedel). Skattesatsen på 12 procent tillämpas om en såld vara har levererats eller en vara har tagits i eget bruk, ett gemenskapsinternt förvärv gjorts, en vara har överförts från upplagringsförfarande eller skyldigheten att betala skatt för en importerad vara med stöd av 87 har uppstått efter det att lagen har trätt i kraft ( ). På vederlaget eller den del av vederlaget för försäljningen av en vara som har influtit före tillämpas en skattesats på 17 procent. På beviljade rabatter, kreditförluster och andra rättelseposter tillämpas den skattesats som gällde då varan levererades eller som gällde under den månad till vilken det gemenskapsinterna förvärvet hänfördes. Års- eller andra säsongsrabatter som betalas i efterskott och som hänför sig till både sådana varor som levererats före Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009 9

10 och sådana varor som levererats efter kan fördelas på de olika skattesatserna proportionellt enligt tid. Regeringen har kommit överens om en ändring av mervärdesskattesatserna fr.o.m Ändringen genomförs så att den allmänna momsen höjs från 22 till 23 procent, momsen på livsmedel och foder från 12 till 13 procent och momsen på bland annat böcker, mediciner, kultur- och idrottstjänster och kollektivtrafik från 8 till 9 procent. Samtidigt sänks momsen på restaurangmat från 22 till 13 procent. Den överensstämmer då med momsen på livsmedel som köps i affärerna. Rättspraxis Uthyrning av vinterförvaringsplatser för båtar är skattepliktig upplåtelse av parkeringsplats (HFD L 1915) Fallet gällde momsplikten vid upplåtelse av vinterförvaringsplatser för båtar. Enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande är uthyrning av vinterförvaringsplatser för båtar skattepliktig upplåtelse av parkeringsplats. Enligt tidigare rättspraxis har uthyrning av förvaringsplatser för båtar under vintern och sommaren på torra land betraktats som skattefri överlåtelse av nyttjanderätt till en fastighet enligt MomsL 27 1 mom. (HFD L 918). Högsta förvaltningsdomstolens nya avgörande ändrar således det tidigare rättsläget. I det aktuella fallet bestod bolagets verksamhet av uthyrning av platser och utrustning för dockning av båtar och fartyg samt tillhandahållande av de tjänster som behövs vid dockningen. Enligt de avtal om dockning som bolaget ingått innefattade avtalet endast vinterförvaring av båtar och priset på dockning bestämdes utgående från båtens längd och bredd. Övriga tjänster fakturerades separat. Avtalet innehöll ingen överenskommelse om att en kund som lämnat sin båt för vinterförvaring skulle ha ensam rätt till den del av den hall eller det markområde där båten förvaras. Med stöd av EG-domstolens rättspraxis är det fråga om skattefri överlåtelse av nyttjanderätt till fastighet i det fallet då hyresvärden för en viss överenskommen tid och mot ersättning ger hyrestagaren rätt att förfoga över en fastighet och utesluta andra personer ur denna rätt. Eftersom skattefriheten utgör ett undantag från huvudregeln bör förutsättningarna för skattefrihet tolkas snävt. Enligt EG-domstolens ställningstagande i mål C-428/02 (Marselisborg) är uthyrning av vinterförvaringsplatser för båtar skattepliktig uthyrning av parkeringsplatser. Enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande ska vinterförvaring av båtar under de beskrivna förhållandena betraktas som upplåtelse av parkeringsplatser som avses i 29 1 mom. i mervärdesskattelagen och på vilken mervärdesskatt ska betalas. Avgörandet ska tolkas så att uthyrning av vinterförvaringsplatser för båtar och sommarförvaringsplatser för båtar på torra land enligt MomsL 29 1 mom. 5 punkten är skattepliktig uthyrning av parkeringsplatser (skattesats 22 %). Uthyrning av kajplatser i vattnet är fortfarande skattepliktigt enligt MomsL 29 1 mom. 6 punkten (skattesats 22 %). Besöksavgiften i gästhamnar likställs däremot med överlåtelse av rum för inkvartering och skattesatsen är därmed 8 %. Uthyrning av vinteroch sommarförvaringsplatser för båtar kan inte längre vara skattefri överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet. Det är möjligt att kommunerna frivilligt har ansökt om skattskyldighet när det gäller uthyrningen av båtplatser. Uthyrningen av båtplatserna är då också i fortsättningen skattepliktig, men på andra grunder. Kommunerna bör försäkra sig om att båtplatser inte hyrs ut skattefritt och säkerställa att anteckningar på fakturor osv. motsvarar det nya rättsläget. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

11 Inkomstbeskattning Hushållsavdraget Skatteförvaltningen gav en ny uppdaterad anvisning om hushållsavdrag (Dnr 185/32/2009). Till innehållet motsvarar anvisningen huvudsakligen den anvisning som gavs tidigare (Dnr 74/32/2006, ). I den nya anvisningen tas ställning till om hushållsavdrag beviljas för ersättningar som betalats till en kommun eller samkommun. Enligt 127b 1 mom. 2 punkten i gällande inkomstskattelag är en förutsättning för hushållsavdrag att den företagare eller det företag som utför arbetet finns i förskottsuppbördsregistret och idkar inkomstskattepliktig verksamhet. Om företagaren eller företaget inte hör till förskottsuppbördsregistret beviljas inget avdrag. Ersättningar som betalats till kommuner, till exempel till kommunala hemhjälpare, berättigar inte till avdrag. Kommunerna finns av ändamålsenlighetsskäl i förskottsuppbördsregistret, men de är inte skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet som de bedriver inom sitt område (21 4 mom. i inkomstskattelagen, sista meningen). Om däremot en samkommun bedriver skattepliktig näringsverksamhet och finns i förskottsuppbördsregistret, är man berättigad att få avdrag för den ersättning som betalats till samkommunen. Samkommuner är skattskyldiga för den näringsverksamhet som de bedriver inom sitt område (21 4 mom. i inkomstskattelagen). För att avdrag ska kunna beviljas för arbete som utförs av en samkommun, måste man utreda om samkommunen bedriver inkomstskattepliktig verksamhet. Utredningen ska begäras antingen av samkommunen eller av Skatteförvaltningen. Rättspraxis Inkomsterna för en samkommun för avfallshantering betraktades inte som skattepliktig näringsinkomst i inkomstbeskattningen (HFD L 1648) Högsta förvaltningsdomstolen gav ett avgörande om inkomstskatteskyldigheten för en samkommun för avfallshantering. Fallet gällde gränsdragningen mellan en samkommuns näringsverksamhet och övriga verksamhet. Enligt 21 4 mom. i inkomstskattelagen är samkommuner skattskyldiga endast för inkomst av näringsverksamhet och inkomst av fastigheter som har använts för annat än allmännyttigt ändamål. Det finns knappt någon rättspraxis om vad som betraktas som en samkommuns näringsverksamhet. Samkommunen för avfallshantering bildades år 2001 och dess uppgift är att för sina åtta medlemskommuner ordna den avfallshantering som avfallslagen ålägger kommunerna. Enligt samkommunens grundavtal sköter samkommunen i enlighet med avfallslagen kommunens uppgift att ordna avfallsinsamling, avfallstransport, återvinning och behandling av avfall samt hantering av problemavfall. Enligt grundavtalet är avsikten med bolagets verksamhet inte att göra vinst. Samkommunens verksamhet organiseras enligt principen om självbärande verksamhet så att samkommunen täcker alla kostnader för verksamheten med avgiftsinkomster. Grund för prissättningen av tjänsterna är ett självkostnadspris som bestäms i enlighet med avfallslagen och som innehåller de direkta kostnaderna för verksamheten, allmänna kostnader för förvaltningen och kapitalkostnader. Skatteåret 2003 uppgick samkommunens omsättning till ,81 euro och räkenskapsperiodens vinst enligt resultaträkningen till ,65 euro. Inkomsten från samkommunens verksamhet ansågs inte vara sådan näringsinkomst som avses i 21 4 mom. i inkomstskattelagen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

12 Högsta förvaltningsdomstolens avgörande ändrar inte rättsläget på något betydande sätt. I skattepraxis har samkommunernas verksamhet också tidigare endast i sällsynta fall betraktats som näringsverksamhet. Avgörandet stärker ändå den tidigare tolkningen att en samkommun inte är inkomstskatteskyldig när samkommunen bedriver sådan verksamhet som kommunen är skyldig att ordna. Detta trots att verksamheten är fortgående, systematisk, omfattande och vinstbringande. Kommunerna är inte skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet som de bedriver inom sitt område. Samkommuner har inget eget område och därför är de inkomstskatteskyldiga för all den näringsverksamhet som de bedriver. Närmare upplysningar: Henrik Rainio, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna år 2010 Statens budgetproposition Enligt den basservicebudget som ingår i statens budgetproposition ökar statsbidragen till kommunerna med 647 miljoner euro (7,2 %). De kalkylerade statsandelarna uppgår till sammanlagt 8,7 miljarder euro, vilket är en ökning på 546 miljoner (6,7 %). När man ser på ökningarna måste de kostnadsneutrala posterna i statsandelarna beaktas. Den viktigaste kostnadsneutrala posten är den fulla kompensationen på 375 miljoner euro för skattesänkningar. Minskningar är däremot avdraget på 62 miljoner euro till följd av den slopade gränsdragningen mellan öppenvården och institutionsvården och avdraget på 30 miljoner euro till följd av uppgiftsöverföringar. Nettoförändringen blir då 283 miljoner euro. Utan indexförhöjningar minskar de uppgiftsrelaterade statsandelarna med omkring 31,4 miljoner euro (social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning, biblioteks- och kulturväsendet). I statsandelsökningen ingår en indexförhöjning på 183 miljoner euro och återbäring av underhållsstöd på 31,9 miljoner euro (6,02 euro/invånare). Den sistnämnda posten kan inte anses höra till statsandelarna. Den verkliga förändringen i de kalkylerade statsandelarna blir i genomsnitt omkring 140 miljoner euro, vilket inte motsvarar indexjusteringens belopp (skattekompensationen och återbäringen av återkravet på underhållsstöd har avdragits). Enligt budgetpropositionen blir indexhöjningen 2,4 procent, dvs. 183 miljoner euro (väntas senare stiga till 2,6 procent). Kommunernas statsandelssystem ändras vid ingången av 2010 i enlighet med de tidigare riktlinjerna, vilket har beaktats i statsandelarna. Enligt basservicebudgeten ( ) är de kalkylerade statsandelarna följande: 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

13 Kalkylerade statsandelar som ingår i statsandelssystemet: Förändring, % FM ,9 UVM ,1 varav kommuner ,2 varav samkommuner ,8 Totalt ,7 Övriga statsbidrag ,1 Alla totalt ,2 Enhetsprisfinansieringen till samkommunerna växer med 88 miljoner euro, varav kommunernas andel är 51 miljoner euro, dvs. cirka 10 euro per invånare. Statsandelsreformen 2010 Statsandelsreformen träder i kraft i kringskuren form vid ingången av 2010 (se Kommunalekonomi 3/2009). Regeringen överlämnade sin proposition om reformen De statsandelar som hör till reformen överförs till största delen till finansministeriet. Statsandelen för kommunal basservice (statsandelen i en enda penningström) består av följande grunder och kostnader: grunderna för bestämning av den allmänna delen (den nuvarande allmänna statsandelen) de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården kalkylerade kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt bibliotek bestämningsgrunderna för grundläggande konstundervisning och det allmänna kulturväsendet och bestämningsgrunderna för förhöjd statsandel på basis av exceptionellt gles bosättning, stor andel skärgård och andel samer. Till systemet hör också liksom nu utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster, genom vilken statsandelen höjs eller sänks. De förändringar som systemändringen medför för de enskilda kommunerna korrigeras genom en utjämning. De kommuner som förlorat på systemändringen kommer tillsvidare att få ett statsandelstillägg varje år, medan de kommuner som vunnit på förändringen kommer att få ett avdrag. Eftersom statsandelen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning ändras till en statsandel för åldersgruppen (6 15-åringar), förutsätter systemet att kommunerna betalar hemkommunsandelar till varandra. Dessa andelar beaktas på central nivå och hänförs till respektive hemkommun genom minskning av statsandelen när en elev inte går i skola i sin egen kommun. Alla elevers hemkommun utreds till en början utgående från situationen i början av terminen år 2009 (Enkäten om finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning ) och senare enligt årsskiftet ett år före finansåret. I bokföringen kommer hemkommunsandelarna troligtvis att behandlas som inkomster och utgifter, och de kommer inte att ingå i statsandelarna i resultaträkningen. En del av statsandelarna i modellen med en enda penningström bestäms inte på basis av åldersklasser. Dessa statsandelar kommer fortsättningsvis att administreras av undervisningsministeriet och betalas enligt undervisningsministeriets beslut. Det är framför allt fråga om tilläggshöjningar för handikappundervisning påbyggnadsundervisning Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

14 finansiering till privata huvudmän för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. De statsandelar som är föremål för reformen får en gemensam statsandelsprocent på riksnivå, som år 2010 föreslås bli 34,04 procent, och en gemensam finansieringsandel per invånare, som år 2010 uppgår till uppskattningsvis euro per invånare (indexjustering 2,4 %). Då har inte heller skattekompensationen, som behandlas längre fram i texten, beaktats till någon del och inte heller vissa tillägg och avdrag utanför statsandelssystemet som ska beaktas i samband med statsandelen. Den statsandel enligt huvudmannamodellen som står utanför reformen gäller gymnasierna, yrkesutbildningen och yrkeshögskolorna. För dem är systemet oförändrat. Finansieringsandelen per invånare i huvudmannasystemet blir utöver finansieringsandelen i modellen med en enda penningström uppskattningsvis 348 euro år För största delen av kommunerna kommer huvudmannasystemets andel av statsandelen att bli negativ. Andra kalkylerade statandelar som inte ingår i reformen och inte heller i uträkningen av finansieringsandelen, men som behandlas som en helhet utan öronmärkning vid sidan av huvudmannasystemet gäller idrott ungdomsarbete medborgarinstitut grundläggande konstundervisning (timbaserad) teatrar, orkestrar och museer morgon- och eftermiddagsverksamhet Alla ovan nämnda statsandelar och hemkommunsersättningar samlas ihop och Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning betalar ut dem till kommunerna som en klumpsumma varje månad. Statsandelarna till de enskilda kommunerna år 2010 I juni 2009 gjordes de första uppskattningarna av statsandelarna för de enskilda kommunerna efter reformen. Indexförhöjningen beräknades då bli 2,7 procent. I statens budgetproposition är indexförhöjningen 2,4 procent. Enligt uppgifterna i slutet av augusti blir indexförhöjningen ändå 2,6 procent, vilket inte hann införas i budgetpropositionen. De uppgifter och priser per enhet som ingår i budgetpropositionen är därför lägre än tidigare. De kommunvisa tabeller med statsandelar och statsandelsgrunder som för närvarande finns på ses över inom oktober månad, så snart indexjusteringen och vissa andra faktorer bekräftats. En tabell över systemändringens inverkan på de enskilda kommunerna kommer först i november december, så helheten är i vilket fall som helst ännu öppen. Överföringen av uppgifterna om elevernas hemkommuner till det centraliserade systemet kommer inte heller att vara klart förrän i slutet av året. Det samma gäller naturligtvis alla slutliga statsandelsbeslut. I bedömningen av statsandelarna kan man som grund använda tabellerna från juni och nivån på årets statsandelar, eftersom man kan utgå från att statsandelen ändras bara till ett belopp som motsvarar indexjusteringen, om ens det. Man måste då beakta verkningarna av förändringar i elevantalet och eventuella förändringar i statsandelsgrunderna (statsandelskoefficienterna för år 2009 används ännu delvis). Dessutom måste man beakta den nettoförändring som hemkommunsersättningarna medför. Den förändring i statsandelarna som kvarstår efter ovan nämnda poster är i praktiken en systemförändring som hör till den kommande reformen, och motsvarande korrigering borde göras i det uppskattade statsandelsbeloppet. Verkningarna 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

15 av förändringarna i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster måste bedömas för sig. Betydande statsandelstillägg får glest befolkade kommuner och skärgårdskommuner (28 kommuner, sammanlagt 30,1 miljoner euro; rambeslutet ). Hemkommunsersättningarnas verkningar på statsandelarna i en enda penningström kan uppskattas med hjälp av ersättningstabellen från juni utgående från de uppgifter som getts i Statistikcentralens finansieringsenkät den 20 september (de uppskattade ersättningsutgifterna minskade med ersättningsinkomsterna). Finansieringsandelarna per invånare, som dras av från kommunens kalkylerade kostnader, har preciserats efter juni (uppskattningen i juni var euro). finansieringsandelen i modellen med en enda penningström indexjustering 2,4 % indexjustering 2,7 % enligt statsandelssystemet vissa tillägg och avdrag Totalt huvudmannasystemet (uppskattningen i juni 348 euro) uppskattningen samma som på våren Totalt (uppskattning) Den finansieringsandel per invånare som används i de tabeller som publicerades i juni och i kalkyleringsnmodellen för beräkning av statsandelen är sålunda euro, eftersom indexförhöjningen då uppskattades bli 2,7 procent Statsandelsprocenten i modellen med en enda penningström är 34,04 (kommunernas andel 65,96 %). I nivån har som avdrag beaktats den finansiering som undervisningsministeriet fortsättningsvis ska besluta om (259 miljoner euro) och de s.k. bestående nedskärningarna i den allmänna statsandelen, statsandelstillägget till kommuner med gles bosättning samt ändringen i vissa statsandelsgrunder för social- och hälsovården (219 miljoner euro). I vissa tillägg och avdrag ingår enligt budgetpropositionen återbäringen av återkravsfordringarna på underhållsstöd enligt budgetpropositionen (31,9 miljoner euro, 6,02 euro/invånare), den statsandelsökning som avtalats för 2010 i budgetmanglingen (30 miljoner euro) och det avdrag som behövs för finansieringen av samservice (1 miljon euro) samt höjningen av anslaget för behovsprövade finansieringsunderstöd (5 miljoner euro; enligt budgetpropositionen stiger anslaget från 15 till 20 miljoner euro). I den tabell som sammanställdes i juni har som avdrag redan beaktats 7,047 miljoner euro (Kommun-IT och Virve) och som tillägg 29,5 miljoner euro (kompensation för arbetsmarknadsstödet), så de blir beaktade bara en gång. Korrigeringen av kompensationen för skatteavdrag, som gjordes i den allmänna statsandelen år 2009, fortsätter också att gälla. Hur skattekompensationen genomförs år 2010 behandlas längre fram. Statsandelsprocenten i huvudmannasystemet är nuvarande 41,89 (kommunernas andel 58,11 %). Full kompensation för skatteavdrag De ändringar som görs i skattegrunderna år 2010 innebär för kommunerna ett skattebortfall på 375 miljoner euro, som kompenseras till fullt belopp genom en höjning av statsandelarna. De största avdragen beror på höjningen av grundavdraget (170 miljoner euro), skattelättnader för pensionsinkomster (65 miljoner euro) samt förändringar i inkomstskatteskalan och arbetsinkomstavdraget (145 miljoner euro). Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

16 Avdragen höjdes i budgetmanglingen i augusti. Tidigare hade avdragsbeloppet uppgetts vara 225 miljoner euro, dvs. 42,46 euro per invånare. Höjningen ökade effekten till 70,77 euro per invånare. Statsandelarna till de enskilda kommunerna höjs i enlighet med de inkomstförluster som avdragen medför utgående från beskattningen för Jämförelsen görs då med ovan nämnda 70,77 euro per invånare, varvid beloppet per invånare höjs eller sänks. En preliminär uppskattning har gjorts utgående från skatteuppgifterna från 2007 och kan användas tills beskattningen verkställts i slutet av oktober och den nya kompensationen räknats ut. Den kommunspecifika tabellen finns på > Statsandelar > Statsandelarna 2010 > Den allmänna finansieringen av basservicen. Det finns skäl att beakta kompensationen som statsandelstillägg bara i den mån man har beaktat avdragen som minskning i kommunens skatteinkomster. Om ingen minskning har beaktats, ska inte heller någon statsandelsökning räknas ut. Till exempel utgår Kommunförbundets skatteprognosram från en sänkande effekt på 225 miljoner euro. Ramen ses antagligen över i oktober vecka 41. Skattekompensationen hör inte till kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och läggs därför till kommunernas statsandelar utanför finansieringsandelen per invånare. Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningskalkylen har justerats i enlighet med uppgifterna från Skatteförvaltningen Kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Utjämningen justeras nästa gång när de slutliga skatteuppgifterna för 2008 blir klara i slutet av oktober. År 2010 är det meningen att utjämningen ska göras neutral. Skillnaden mellan utjämningstilläggen och utjämningsavdragen ska läggas till statsandelen eller dras av till ett belopp som per invånare är lika stort för alla kommuner. Om summan av utjämningsavdragen är större än summan av tilläggen, höjs kommunens statsandel, och i motsatt fall minskas statsandelen. Grundpriserna för statsandelarna i reformen De priser som utgör grunden för beräkningen av statsandelen samt de olika koefficienterna och höjningarna har presenterats i Kommunalekonomi 3/2009. Indexjusteringen var då 2,7 procent. Grundpriserna i statens budgetproposition avviker från detta, eftersom man där har räknat med en indexjustering på 2,4 procent. Enligt de senaste uppgifterna blir indexjusteringen 2,6 procent. Eftersom skillnaden är liten, har den i det här skedet ingen avgörande betydelse för uppskattningen. Ändringarna görs senare i samband med kompletteringen av budgetpropositionen. På Kommunförbundets webbplats görs korrigeringarna uppskattningsvis inom oktober månad. Hemkommunsersättningar I lagförslaget om statsandelsreformen ingår bestämmelser om hemkommunsersättning. När en 6 15-åring får undervisning av någon annan utbildningsanordnare än sin hemkommun, är hemkommunen skyldig att betala ersättning. Hemkommunen bestäms enligt läget vid årsskiftet ett år före finansåret, förutom i fråga om år 2010, då man utgår från läget Hemkommunsersättningarna beaktas på central nivå och hänförs till hemkommunen vid utbetalningen. Det sker alltså ingen verklig fakturering, förutom i det fall att kommunerna särskilt kommer överens om en avgift som överstiger hemkommunsersättningen. 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

17 I Kommunalekonomi 3/2009 redogjordes för hur hemkommunsersättningen beräknas. Hemkommunsersättningen bestäms enligt de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i elevens hemkommun. Kostnaderna för 6-åringar, 7 12-åringar respektive åringar särskiljs. I fråga om sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och barn som placerats genom barnskyddsåtgärder kvarstår hemkommunsersättningen i enlighet med de gällande principerna. Hemkommunsersättningen baserar sig på verkliga genomsnittliga årliga kostnader. När hemkommunsersättningen räknas ut beaktas som avdrag den hemkommunsersättning som bestämts enligt statsandelssystemet och som utbildningsanordnaren fått till godo. Tilläggsfinansiering som undervisningsministeriet beslutar om Den åldersgruppsbaserade statsandelen (6 15-åringar) täcker inte helt finansieringen av den nuvarande grundläggande utbildningen. Undervisningsministeriet beslutar om tilläggsfinansiering inom de ramar som anslagits för ändamålet. Finansieringen läggs till de statsandelar som betalas som en helhet av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Också för detta ändamål ska kommunen ge uppgifter om eleverna i samband med Statistikcentralens finansieringsenkät den 20 september. Den viktigaste tilläggsfinansieringen för kommunerna avgörs på följande grunder, som kan användas som hjälp vid uppskattningen av finansieringen för 2010 (koefficienterna är preliminära): Påbyggnadsundervisning För påbyggnadsundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,21. Beloppet multipliceras med antalet elever som får påbyggnadsundervisning. Grunderna för beräkning av hemkommunsersättningen, dvs. grunddelen, har redogjorts i Kommunalekonomi 3/2009, s. 18. Förberedande undervisning för invandrare För förberedande undervisning för invandrare enligt lagen om grundläggande utbildning betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 2,39. Beloppet multipliceras med antalet elever som får förberedande undervisning. Grundläggande utbildning för andra än läropliktiga För grundläggande utbildning för 5-åringar och icke läropliktiga personer över 16 år betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,35. I fråga om grundläggande utbildning för vuxna, dvs. personer som fyllt 18 år, sänks hemkommunsersättningens grunddel med 49 procent. Förlängd läroplikt För elever med förlängd läroplikt betalas grundpriset för den grundläggande utbildningen multiplicerat med 2,41 och för mycket gravt handikappade grundpriset multiplicerat med 3,86. Grundpriset för den grundläggande utbildningen är (med en indexjustering på 2,7 procent) 6 629,67 euro enligt läget i juni. Priser per enhet i huvudmannasystemet och övriga priser per enhet Priserna per enhet i huvudmannasystemet och de övriga priserna per enhet har tidigare uppgetts i huvudsak med en indexförhöjning på 2,7 procent. I statens budgetproposition har de uppgetts med en indexförhöjning på 2,4 procent. I kalkylerna kan användas följande priser per enhet som är förenliga med budgetpropositionen eller som innehåller en indexförhöjning på 2,6 procent: Genomsnittspriserna enligt huvudmannasystemet (preliminära uppgifter): gymnasiet 6 039,54 /studerande yrkesutbildning ,48 /studerande Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

18 yrkeshögskola 7 552,55 /studerande läroavtalsutbildning 6 598,65 /studerande påbyggnadsutbildning (budgetpropositionen) som leder till examen 3 223,16 /studerande övrig påbyggnadsutbildning (budgetpropositionen) 2 327,84 /studerande Övriga priser per enhet (preliminära uppgifter): idrott (budgetpropositionen) 12 /invånare ungdomsarbete (budgetpropositionen) 14,50 /invånare under 29 år - medborgarinstitut 77,14 /timme - grundläggande konstundervisning (timbaserad) 69,00 /timme teatrar /årsverke orkestrar /årsverke museer /årsverke morgon- och eftermiddagsverksamhet (budgetpropositionen) 22,45 /handledd timme Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Socialskyddsavgifter Sjukförsäkringsavgiften De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift uppskattas enligt regeringens budgetproposition stiga till 2,27 % av lönen år 2010, medan avgiften år 2009 är 2,00 %. Folkpensionsavgiften De kommunala arbetsgivarnas folkpensionsavgift slopas helt vid ingången av Befrielse från socialskyddsavgift i vissa kommuner Lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner (1200/2002) har gällt i Enare, Enontekis, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Salla, Savukoski, Sodankylä, Utsjoki och Övertorneå och i de så kallade A-skärgårdskommunerna, dvs. Houtskär, Iniö, Karlö, Korpo, Nagu och Velkua (försöksområde) från ingången av Lagen ändrades år 2005 (1112/2005) då dess giltighetstid förlängdes från 2006 till utgången av Samtidigt utvidgades avgiftsbefrielsen så att den utöver privata arbetsgivare också gäller bland annat kommuner och samkommuner. Ett liknande försök med socialskyddsavgifter har också genomförts i landskapet Kajanaland (1094/2004). Befrielsen från arbetsgivarens socialskyddsavgift utvidgades från ingången av 2007 till utgången av 2009 till följande kommuner: Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes, Rautavaara och Valtimo (1056/2006). Även i dessa kommuner gäller avgiftsbefrielsen också kommunala arbetsgivare. Maximibeloppet för avgiftsbefrielsen uppgår årligen till euro. Oavsett ändringarna i kommunindelningen år 2009 fortsatte försöket (1034/2008) i Nådendals stad inom området för den upplösta kommunen Velkua och i Väståbo- 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

19 lands stad inom området för de upplösta kommunerna Houtskär, Iniö, Korpo och Nagu för de arbetsgivare som har ett fast driftställe i dessa upplösta kommuner och som har lämnat in en i lagen avsedd anmälan om inledande av försöket och utnyttjat avgiftsbefrielsen före utgången av Lagpropositioner om fortsatt befrielse från sjukförsäkringsavgiften för de ovan nämnda kommunerna år 2010 kommer sannolikt att ges under hösten. Arbetslöshetsförsäkringsavgifter De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift uppskattas stiga så att den år 2010 är 0,75 % ända till gränsen för lönesumman och 2,95 % av den andel som överstiger gränsen för lönesumman (motsvarande avgiftsprocenter år 2009 är 0,65 % och 2,70 %). Gränsen för lönesumman höjs från årets euro till euro (uppskattning). Också de försäkrades arbetslöshetsförsäkringsavgift uppskattas stiga år 2010 i motsvarande grad till 0,40 % (0,20 % år 2009). Pensionsavgifter Pensionsavgift för arbetstagare År 2009 är pensionsavgiften 4,3 % för arbetstagare under 53 år och 5,4 % för 53 år fyllda och äldre arbetstagare. Den höjda avgiften gäller dock inte dem som är födda före Arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift inom kommunsektorn år 2009 är därmed cirka 4,6 % av lönen. Enligt finansministeriets uppskattning kommer pensionsavgiften år 2010 att stiga till 4,5 % för arbetstagare under 53 år och till 5,7 % för 53 år fyllda och äldre arbetstagare. Arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift inom kommunsektorn kommer därmed att nästa år vara cirka 4,8 % av lönen. Den faktiska avgiften bestäms vid arbetsmarknadsparternas och pensionsförsäkringsbolagens förhandlingar och kommer sannolikt att klarna inom november. Social- och hälsovårdsministeriet beslutar om arbetstagarens avgifter i december. KomPL-avgiften Enligt nu tillgängliga uppgifter är den genomsnittliga totala KomPL-avgiften inom kommunsektorn år 2010 cirka 28,4 %. När man från detta avdrar arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift på 4,8 % blir arbetsgivarens genomsnittliga KomPLavgift 23,6 % år Medlemssamfundets faktiska arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. Kommunernas pensionsförsäkring beslutar om den totala avgiften för 2010 i december. KomPL-avgiften består av en lönebaserad avgift en förtidspensionsutgiftsbaserad avgift (förtidsavgift) och en pensionsutgiftsbaserad avgift. Den lönebaserade avgiften Arbetsgivarens lönebaserade avgiftsprocent är den samma för alla medlemssamfund. Kommunernas pensionsförsäkring uppskattar att arbetsgivarens lönebaserade avgift år 2010 är 15,8 % av lönesumman (15,9 % år 2009). Detta procenttal innehåller inte arbetstagarens andel. Förtidsavgiften Förtidsavgiften för år 2010 baserar sig på de pensionsutgifter som föranleds av de invalidpensioner, arbetslöshetspensioner och individuella förtidspensioner samt re- Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

20 habiliteringsstöd som börjar löpa under åren Förtidsavgiften har tre avgiftsklasser som bestäms på basis av KomPL-lönesummans storlek. Lönesummorna är tillsvidare uppskattningar, och de preciseras senare. Avgiftsklass KomPL-lönesumman små arbetsgivare under 1,85 mn euro medelstora arbetsgivare 1,85 29,6 mn euro stora arbetsgivare över 29,6 mn euro Den totala förtidsavgiften uppgår år 2010 uppskattningsvis till cirka 1,1 % av lönesumman och är 1,03 gånger avgiften år Kommunernas pensionsförsäkring meddelar det exakta beloppet för förtidsavgifternas förskottsavgift i januari 2010 samtidigt som fakturorna för förtidsavgiften skickas ut. Kommunernas pensionsförsäkring publicerar i september en prognos om förtidsavgifterna per verksamhetsenhet år 2010 på arbetsgivarnas extranet ( Det är ändamålsenligt att budgetera förtidsavgiften som ett belopp i euro. Förtidsavgiften för små arbetsgivare står i praktiken mycket nära den genomsnittliga nivån för avgiften, dvs. cirka 1,1 % av lönesumman. De medelstora arbetsgivarnas förtidsavgift baserar sig delvis på den avgift som bestäms utifrån arbetsgivarens egna pensionsfall och delvis på andelen av den solidariska avgiften som bestäms utifrån samtliga medelstora arbetsgivares pensionsfall. Ju mindre lönesumman är desto större är den solidariska avgiftens andel och vice versa. När lönesumman ligger nära den undre gränsen, ligger avgiften nära den genomsnittliga avgiften, dvs. cirka 1,1 % av lönesumman. Nära den övre gränsen bestäms avgiften främst på basis av arbetsgivarens egna pensionsfall och kan oftast bäst beräknas genom att avgiftens genomsnittliga höjning läggs till avgiftens tidigare nivå. Förtidsavgiften för stora arbetsgivare kan bättre än i de övriga förtidsavgiftsklasserna beräknas på basis av det tidigare utfallet. Ju större medlemssamfund det är frågan om, desto bättre kan avgiften uppskattas genom att avgiften för år 2009 multipliceras med 1,03. Den pensionsutgiftsbaserade avgiften Den pensionsutgiftsbaserade avgiften stiger en aning. Den pensionsutgiftsbaserade betalningsandelen kan preliminärt budgeteras genom att det sammanräknade beloppet av de pensionsutgiftsbaserade förskottsfakturorna för år 2009 multipliceras med 1,04. För enskilda medlemssamfund kan till exempel upplösning av eller utträde ur en samkommun påverka den pensionsutgiftsbaserade avgiftens belopp. Vid budgetering av den pensionsutgiftsbaserade avgiften är det bra att komma ihåg att endast löpande pensionsutgifter som uppstått före år 2005 inverkar på bestämningen av avgiften. På avgiftens storlek inverkar alltså inte löneutgifterna för år 2010, och man kan inte påverka avgiftens belopp genom personallösningar under det året. Det finns därför anledning att bereda sig på avgiften med ett belopp som inte har samband med lönerna år Det uppskattade totalbeloppet av avgiften kan reserveras som en summa eller fördelas efter uppgift. För detta ändamål sänder Kommunernas pensionsförsäkring i samband med fakturorna för den pensionsutgiftsbaserade avgiften en utskrift om fördelningen av avgiften uppgiftsvis. Samma utskrift av förskotten och den slutliga avgiften finns på arbetsgivarnas extranet på Kommunernas pensionsförsäkrings webbplats. För att underlätta tillämpningen av upphovsprincipen efter uppgift har Kommunernas pensionsförsäkring fogat summorna per verksamhetsenhet till de 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009