Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter"

Transkript

1 4/2009 september Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2009 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca 5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 990 kpl Upplaga 990 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntatalous-tiedote >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi INNEHÅLL Sida Det allmänna ekonomiska läget 3 Den kommunala ekonomin Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Skattefrågor 6 Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2008 Skatteriktlinjer i budgetpropositionen Regeringsproposition om ändring av fastighetsskattelagen Lagpaketet om skattekonton stadfästes Mervärdesskatt Uthyrning av vinterförvaringsplatser för båtar är skattepliktig upplåtelse av parkeringsplats (HFD L 1915) Inkomstbeskattning Inkomsterna för en samkommun för avfallshantering betraktades inte som skattepliktig näringsinkomst i inkomstbeskattningen (HFD L 1648) Statsandelarna Statens budgetproposition Statsandelsreformen 2010 Statsandelarna till de enskilda kommunerna år 2010 Full kompensation för skatteavdrag Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Grundpriserna för statsandelarna i reformen Hemkommunsersättningar Tilläggsfinansiering som undervisningsministeriet beslutar om Priser per enhet i huvudmannasystemet och övriga priser per enhet De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Socialskyddsavgifter Arbetslöshetsförsäkringsavgifter Pensionsavgifter KomPL-avgiften StaPL-avgiften Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA 21 Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2009 (bilaga 2a) Prognossiffror för samhällsekonomin 2010 (bilaga 2b) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl , md (bilaga 6b) Centrala indextal och prognoser för dem 1) (bilaga 7) Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

3 Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin har i år stupat brant neråt. I början av året minskade produktionen med nästan 10 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Proportionellt beräknas industriproduktionen i år minska mer än under recessionsåret På grund av den dåliga efterfrågan inom exporten minskar industriproduktionen i Finland med 15 procent jämfört med fjolåret. Uppgifterna om världsekonomins utveckling och världshandelns möjliga återhämtning har i viss mån gått isär. I Asien har tillväxttakten i Kina varit snabb och enligt de senaste hoppingivande nyheterna från USA har ekonomin börjat gå uppåt. Nationalprodukten inom euro-området sjönk i början av året och länderna inom området har lidit av det dåliga läget på exportmarknaden. I många länder har myndigheterna vidtagit omfattande stimulansåtgärder. Åtgärderna har gällt både finansieringssystemet och finanspolitiken, genom vilken konsumtionen och investeringarna utökats. Räntenivån har sjunkit betydligt, vilket i princip uppmuntrar också privata företag att investera. Den dåliga efterfrågan har ändå fortfarande hållit investeringarna på en låg nivå. Den privata konsumtionen har stimulerats genom skattelättnader. Som en följd av stimulanspolitiken har den offentliga sektorns skuldsättning ökat betydligt. Den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren är i hög grad beroende av en gradvis åtstramning av finanspolitiken i syfte att förhindra en alltför stor skuldsättning. Även om recessionen i världsekonomin har börjat visa tecken på att återhämta sig, kan återhämtningen bedömas vara långsam, trots den låga jämförelsenivån. Arbetslöshetens väntade ökning i industriländerna minskar de privata hushållens efterfrågan på konsumtionsvaror. För ett år sedan förutspådde de ekonomiska prognosinstituten att nationalprodukten år 2009 skulle växa med i snitt omkring 1,5 procent år 2009 (variationsintervallet 1 2 %). Prognoserna slog helt fel, vilket visar hur svårt det är att göra ekonomiska prognoser och vilken snabb nedgång som skett i den finländska samhällsekonomin. För närvarande är variationsintervallet för motsvarande uppskattningar minus 4,5 7 procent. Uppskattningarna av nästa års ekonomiska tillväxt varierar mellan 1 och + 2,5 procent. Följande uppskattningar baserar sig främst på den konjunkturprognos som finansministeriet publicerade Enligt översikten kommer totalproduktionen i vårt land att minska med 6 procent i år. Prognosen för nästa år baserar sig på antagandet att världsekonomin börjar återhämta sig i slutet av året. Produktionsökningen i Finland beräknas ändå också nästa år bli rätt anspråkslös, bara 0,3 procent. Sysselsättningsutvecklingen var gynnsam ännu i fjol. På årsnivå ökade löntagarnas arbetsinsats mätt i arbetstimmar och sysselsättningsgraden steg till över 70 procent. I år kommer sysselsättningsgraden att sjunka med ett par procentenheter och uppskattas nästa år bli 66 procent. Enligt prognosen uppgår den arbetslösa arbetskraften i år till personer och nästa år till i genomsnitt Arbetslöshetsgraden stiger nästa år till över 10 procent. Fjolårets snabba stegring i konsumentpriserna stannade upp i år. I år har de genomsnittliga konsumentpriserna stigit bara 0,1 procent på årsnivå. Nästa år uppskattas konsumentpriserna stiga med 1,2 procent. Stegringen i importpriserna förutspås bli måttfull och de inhemska arbetskraftskostnaderna väntas stiga långsamt. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009 3

4 Bilaga 1 innehåller uppgifter och uppskattningar om utvecklingen av totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin Uppskattningarna och prognoserna finns på finansministeriets webbplats, > Ekonomiska utsikter och ekonomisk politik > Ekonomiska utsikter. På adressen finns både en konjunkturöversikt och en ekonomisk översikt som behandlar ämnet mer ingående. Bilaga 2a och 2b innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur ekonomiska variabler som är viktiga för kommunernas ekonomi utvecklas år 2009 och Den kommunala ekonomin Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi försämrades kommunernas årsbidrag under årets första hälft kännbart jämfört med motsvarande tid föregående år. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade med omkring sex procent samtidigt som skatteinkomsternas tillväxt rasade. Att skatteinkomsternas tillväxt har sjunkit nära noll beror framför allt på att samfundsskatten minskat med omkring en femtedel. Under årets första hälft fick kommunerna ett par procent mera inkomstskatt än under motsvarande period föregående år, delvis på grund av höjningen av kommungruppens andel av inkomstskatten. En orsak till den rätt snabba tillväxten i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter är att personalutgifterna och köpen av tjänster fortsatt att öka relativ snabbt. Personalutgifternas proportionella tillväxt, som i fjol var sex procent, kommer ändå att avta med ett par procentenheter. Däremot har ökningen i köpen av tjänster åtminstone inte hittills visat tecken på att bli långsammare, trots att stegringen i den allmänna kostnadsnivån avtagit. Kommunsektorns lönesumma väntas växa med omkring fyra procent i år. Inkomstnivån kommer att stiga med cirka 3,5 procent, dvs. ett par procentenheter långsammare än i fjol. Trots att kommunerna sparat in på personalutgifterna har trycket på att utöka lönesumman varit stort, bland annat på grund av fler skyldigheter och utvidgade uppgifter. De kommunala kollektivavtalen gäller till slutet av januari Avtalsperioden med Tehy gäller till utgången av 2011 och i Tehy-protokollet ingår avtalsenliga höjningar under Förhandlingarna om följande kollektivavtal för kommunsektorn kommer troligen att inledas först i slutet av året och i en situation där det verkar allt mer uppenbart att den kommunala ekonomin stramas åt då den ökande arbetslösheten leder till minskade skatteinkomster. När nästa års lönesumma bedöms måste man för tillfället utgå från det uträkningstekniska antagandet att kommunsektorns inkomstnivå stiger. I aprilnumret av Kommunalekonomi utgick beräkningarna av lönehöjningarna från antagandet att förtjänstnivånindexet nästa år skulle stiga med 2,5 3 procent. En siffra av den här storleksklassen kan användas som förändring i inkomstnivån när budgeten för år 2010 upprättas. I bilaga 3 ges uppgifter och uppskattningar om faktorer som inverkar på lönesumman i kommunsektorn Uppskattningen för år 2010 är ett uträkningstekniskt antagande. Bland annat i basservicebudgetöversikten 2010 är utgångspunkten att kommunsektorns förtjänstnivåindex nästa år stiger med 3 procent i enlighet med den allmänna inkomstnivån. Översikten finns på > Publikationer och dokument > Publikationer > Kommunerna. Översikten finns endast i elektronisk form. Den innehåller en bedömning av utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin fram till år Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

5 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter kommer att ändras år Ändringarna behandlas mer ingående längre fram i informationsbladet. De kommunala arbetsgivarnas folkpensionsavgift slopas helt i början av nästa år. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift föreslås bli höjd till 2,27 procent av lönesumman. Lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner gäller till slutet av Lagens giltighetstid kommer troligtvis att förlängas. De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift höjs nästa år. Gränsen för den lägre betalningsprocenten föreslås bli höjd, så att den lägre procenten tilllämpas vid en lönesumma som understiger euro. Den betalningsprocent som tillämpas upp till denna gräns höjs till 0,75 procent. För den överstigande delen föreslås betalningsprocenten bli 2,95 procent. Kommunarbetsgivarens genomsnittliga KomPL-avgift väntas bli oförändrad, dvs. omkring 23,6 procent av lönesumman. Kommunernas pensionsförsäkring beslutar om den totala avgiften för 2010 i slutet av året. I bilaga 4 anges de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år och de nuvarande uppskattningarna för år Enligt uppskattningen kommer den genomsnittliga avgiftsnivån att sjunka med knappt en procentenhet. På grund av kommunernas och samkommunernas lönestruktur och andra orsaker avviker den enskilda kommunens eller samkommunens avgiftsprocent i allmänhet från den genomsnittliga nivån. Kostnadsnivån i kommunsektorn steg i fjol med 5,3 procent mätt med prisindex för basservicen. I år väntas stegringen i kostnadsnivån avta betydligt. I basservicebudgeten beräknas kostnadsnivån stiga med 3 procent i år och 2 procent nästa år. Statsandelsindex beräknas enligt den nuvarande uppskattningen stiga en aning snabbare. I Bilaga 7 presenteras vissa centrala indextal och prognoser för deras utveckling under Statistikcentralen håller på att se över sitt prisindex för offentliga utgifter. Samtidigt ändras prisindexet för basservice så att det bättre än tidigare motsvarar uppgiftsoch utgiftsstrukturen i kommunerna. Utöver Statistikcentralen deltar Finlands Kommunförbund och finansministeriet i arbetet. Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Redovisningarna av kommunalskatt har i januari-augusti i år ökat med 2,2 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Det försämrade sysselsättningsläget har ännu inte synts fullt ut i kommunernas redovisningar, eftersom kommungruppens andel höjdes i juni. Under samma period har ändå de inkomstskatter som betalats för förvärvs- och kapitalinkomster i sin helhet minskat med omkring 4 procent jämfört med fjolåret. Då arbetslösheten ökar beräknas dessa redovisningar i slutet av året minska med 6 7 procent jämfört med föregående år. En sådan utveckling skulle betyda att redovisningarna av kommunalskatt i år hålls på ungefär samma nivå som i fjol. Nästa år beräknas lönesumman i samhällsekonomin växa med en procent. Kommunernas inkomstbas i kommunalbeskattningen beräknas växa med ett par procent. Avdragen från inkomsterna ökar med 10 procent, vilket innebär att den beskattningsbara inkomsten minskar med cirka 2 procent. Avdragen från kommunernas skatteinkomster har vuxit betydligt redan i år. De ändringar som föreslagits i inkomstskattegrunderna för nästa år skulle minska kommunernas inkomstskatt betydligt. Ändringarna i skattegrunderna uppskattas minska inkomsterna med Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009 5

6 375 miljoner euro, vilket kompenseras kommunerna till fullt belopp via statsandelssystemet. Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats är i år 18,59. På grund av den svåra ekonomiska situationen har många kommuner blivit tvungna att överväga en höjning av inkomstskattesatsen. Kommunerna ska besluta om sin inkomstskattesats och sin fastighetsskattesats senast den 17 november. Det är troligt att kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats nästa år stiger betydligt mer än tidigare under detta decennium. Från år 2000 till år 2009 har den genomsnittliga höjningen per år varit 0,1 procentenheter. Samfundsskatten minskar kännbart i år, uppskattningsvis med en tredjedel, och kommer att uppgå till omkring 3,8 miljarder euro. Eftersom kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes för år , minskar samfundsskatten inte riktigt lika drastiskt inom kommunsektorn. Redovisningsförfarandet medför ändå att redovisningarna till kommunerna minskar med nästan en fjärdedel i år. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna uppgår enligt nuvarande uppskattning till omkring 1,1 1,2 miljarder euro. Nästa år väntas redovisningarna öka en aning, men det råder stor osäkerhet beträffande samfundens resultatutveckling. Redovisningarna av fastighetsskatt uppgår i år till omkring 950 miljoner euro. Fastighetsskatternas nedre och övre gränser föreslås höjas nästa år. Inkomsterna av fastighetsskatten väntas nästa år uppgå till drygt en miljard euro. I bilaga 5 anges utfallet av skatteredovisningarna till kommunerna under Siffrorna för år är de uppskattningar som presenterats i basservicebudgeten. Uppskattningarna kommer i mån av möjlighet att preciseras när vi fått ny information om redovisningarna och den slutliga debiteringen för Dessa frågor behandlas också på kursen Verotulo-hotline Bilaga 6a och 6b innehåller kommunernas och samkommunernas resultaträkning och finansieringskalkyl. Siffrorna för år 2009 och 2010 är uppskattningar som baserar sig på basservicebudgeten. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Skattefrågor Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2008 Beskattningen för skatteåret 2008 blir färdig inom oktober i år. Skatteförvaltningen har gett ut förhandsuppgifter med de senaste uppskattningarna av beskattningen. De kommunspecifika förhandsuppgifterna finns på Skatteförvaltningens webbplats, > Statistiker. I fråga om förvärvs- och kapitalinkomsterna för skatteåret 2008 görs i november en redovisning enligt debiteringen. I redovisningen korrigeras de skatter som redovisats för skatteåret 2008 så att de motsvarar debiteringsförhållandena enligt den verkställda beskattningen. I novemberredovisningen avdras dessutom från kommunerna deras andel av förskottsåterbäringarna till de skattskyldiga för skatteåret En uppdaterad uppskattning av redovisningarna enligt debiteringen finns på Skatteförvaltningens webbplats. Förhandsuppgifterna är endast riktgivande. Resultaten av den egentliga redovisningen preciseras allt eftersom skatteberedningen framskrider. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

7 Förfallodagarna för restskatterna på förvärvs- och kapitalinkomster är och De skatter som influtit på förfallodagarna redovisas till kommunerna i januari och mars Skatteriktlinjer i budgetpropositionen Regeringens budgetproposition (RP 138/2009) innehåller förslag till ändringar i inkomstbeskattningen år De föreslagna ändringarna i skattegrunderna innebär att kommunernas skatteinkomster minskar med totalt omkring 375 miljoner euro. Kommunerna ska få full kompensation för de förlorade skatteinkomsterna genom en höjning av statsandelarna. Beskattningen av förvärvsinkomster Beskattningen av förvärvsinkomster lindras genom ändrade skattegrunder och lägre skatteskala i statsbeskattningen Genom ändringarna i skattegrunderna kompenseras inflationens verkningar samt den skatteåtstramning som den högre inkomstnivån och de väntade höjningarna i löntagaravgifterna för med sig. För dem som har de lägsta inkomsterna lindras beskattningen genom att det maximala beloppet för grundavdraget i kommunalbeskattningen höjs från nuvarande till euro. Förändringen uppskattas minska kommunernas skatteinkomster med omkring 170 miljoner euro. Marginalskattesatserna i statens inkomstskatteskala sänks med 0,5 procentenheter och inkomstgränserna i skalorna höjs en aning. Dessutom höjs arbetsinkomstavdraget. Sänkningen av statens inkomstskatteskala och höjningen av arbetsinkomstavdraget uppskattas minska kommunernas skatteinkomster med omkring 145 miljoner euro. Beskattningen av pensionsinkomster Beskattningen för pensionärer lindras så att skattegraden för pensionsinkomster hålls högst på samma nivå som skattegraden för löneinkomster. Skattesänkningen genomförs genom en höjning av pensionsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen, vilket uppskattas minska kommunernas skatteinkomster med omkring 65 miljoner euro. Ändringar i personalbiljetten Den skattefria andelen i personalbiljetten bestäms i fortsättningen som ett belopp i euro, och den skattefria förmånen blir större. Förändringarna minskar kommunernas skatteinkomster med omkring 2 miljoner euro. Ändringar i beskattningen av långtidssparande Förutsättningarna för långtidssparande förbättras genom att skatteincitamenten utvidgas till att gälla bland annat direkta aktieplaceringar och genom att det blir möjligt att byta serviceproducent under ett gällande sparavtal. Förändringarna uppskattas minska kommunernas skatteinkomster med omkring 1,6 miljoner euro. Skatteändringar för privata närings- och jordbruksidkare Bestämmelserna om fördelningen av förvärvs- och kapitalinkomster för privata näringsidkare och jordbruksidkare ändras. I fortsättningen kan företagsinkomster på den skattskyldiges begäran beskattas helt som förvärvsinkomst. Detta beräknas höja kommunernas skatteinkomster med omkring 10 miljoner euro. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009 7

8 Regeringsproposition om ändring av fastighetsskattelagen Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till ändring av fastighetsskattelagen. De föreslagna lagändringarna motsvarar den reform som avtalades i vårens ramförhandlingar. Enligt förslaget ska fastighetsskattelagen ändras genom en höjning av de nedre och övre gränserna för den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende. Ändringarna i gränserna för den allmänna fastighetsskattesatsen inverkar också på variationsintervallet i fastighetsskattesatsen för övriga bostadsbyggnader och kraftverk. Dessutom ska den övre gränsen för fastighetsskattesatsen för kraftverk höjas. Variationsintervallet för den allmänna fastighetsskattesats som fastställs av kommunfullmäktige ändras från nuvarande 0,50-1,00 procent till 0,60 1,35 procent. I fråga om fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende ändras variationsintervallet från 0,22-0,50 procent till 0,32-0,75 procent. För övriga bostadsbyggnader (sommarstugor) kan fullmäktige fastställa en särskild fastighetsskattesats, för vilken variationsintervallet ändras från 0,50 1,0 procent till 0,60 1,35 procent. Skattesatsen för övriga bostadsbyggnader får fortsättningsvis vara högst 0,60 procentenheter högre än för byggnader som används för stadigvarande boende. Fullmäktige kan dessutom fastställa en särskild fastighetsskattesats för kraftverk, vars variationsintervall ändras från nuvarande 0,50-2,50 procent till 0,60-2,85 procent. Ändringarna i fastighetsskattelagen stadfästs inom kort, varefter kommunerna kan fatta beslut om sina fastighetsskattesatser inom de nedre och övre gränserna. De nya gränserna tillämpas för första gången i fastighetsbeskattningen för Lagpaketet om skattekonton stadfästes Presidenten stadfäste det lagpaket som gäller skattekonton. I lagpaketet stadfästes den nya lagen om skatteredovisning, och flera andra skattelagar ändrades så att de är förenliga med det nya skattekontosystem som införs Ett skattekonto är ett konto där den skattskyldige och Skatteförvaltningen i realtid kan se vilka deklarationer och betalningar som gjorts för olika skatter. Systemet med skattekonton införs gradvis i tre skeden. I det första skedet gäller skattekontot alla skatter som ska betalas på eget initiativ, förutom överlåtelseskatt. För kommunerna är det framför allt fråga om arbetsgivarprestationer och moms. I det andra skedet kommer systemet att omfatta också skatter som debiteras, och då kommer också alla fysiska personer att få ett skattekonto. I det tredje skedet införs skatteuppbörden i systemet. Tidtabellen för det andra och tredje skedet har ännu inte slagits fast. Genom skattekontot ändras deklarationen av arbetsgivarprestationer och moms på många sätt. Den nuvarande övervakningsanmälan ersätts av en periodskattedeklaration där alla skatter som betalas på eget initiativ deklareras. Periodskattedeklarationen ska avges senast den 12 dagen i månaden, om deklarationen görs elektroniskt. Om deklarationen görs på papper, ska den vara inlämnad hos Skatteförvaltningen redan den sjunde dagen i månaden. För närvarande är förfallodagen för arbetsgivarprestationer den 10 dagen i månaden och för moms den 15. Skattekontot innebär också ändringar i bland annat praxis för rättelse av deklarationsfel. Också praxis för betalning av skatter ändras i och med det nya skattekontosystemet. Förfallodagen för arbetsgivarprestationer och moms är den 12 dagen i måna- 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

9 den, dvs. samma dag som elektroniska deklarationer ska vara inlämnade. I fortsättningen kan negativ moms dras av direkt från andra skatter som ska betalas, och det behövs inte längre någon särskild ansökan om återbäring. Primärkommunernas arbetsgivarprestationer dras ändå fortsättningsvis av från redovisningarna till skattetagarna. I fortsättningen kommer Skatteförvaltningen att automatiskt återbetala de prestationer som betalats till för stort belopp eller till exempel negativ moms. I skattekontosystemet är det mycket viktigt att deklarationerna och betalningarna görs i tid. Påföljderna vid förseningar är därför rätt stränga. För en försenad deklaration fastställs en förseningsavgift enligt en årlig räntesats på 20 procent. Avgiften är minst 5 euro och högst euro per skatteslag. Påföljder av deklarationsförsummelse är beskattning enligt uppskattning och skattehöjning. Även om beskattningen enligt uppskattning rättas genom periodskattedeklarationen gäller ändå skattehöjningen, men någon förseningsavgift påförs i så fall inte. Om skatterna betalas för sent, ska en förseningsränta räknas ut. Förseningsräntan är en referensränta som fastställs med stöd av räntelagen + 7 procent. Kommunerna har skäl att i god tid förbereda sig på införandet av skattekonton. Framför allt lönar det sig att i god tid kontakta den som levererat kommunens ekonomiadministrativa program och försäkra sig om att systemen klarar av att ta fram de uppgifter som de nya rapporteringsskyldigheterna förutsätter. I övrigt kan man förbereda sig på skattekontosystemet främst genom att utbilda personalen. Kommunförbundets dotterbolag FCG Efeko Ab ordnar i månadsskiftet oktober/november utbildning om skattekontot. Skatteförvaltningen kommer i december att skicka ut ett informationspaket om skattekontot till varje skattskyldig som övergår till systemet. Den första periodskattedeklarationen i skattekontosystemet ska avges senast , och då deklareras arbetsgivarprestationerna från januari. Närmare upplysningar: Henrik Rainio, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Mervärdesskatt Momsen på livsmedel och foder sjunker från nuvarande 17 till 12 procent. Skatten på försäljning, gemenskapsinterna förvärv, överföring från upplagringsförfarande och import blir då 12 procent av skattegrunden i fråga om följande varor: 1) matvaror, drycker och andra ämnen som är avsedda att som sådana förtäras av människor samt råvaror och kryddor, konserveringsmedel, färger eller andra tillsatsämnen som används vid framställning eller konservering av dem (livsmedel), 2) fodermedel och foderblandningar samt råvaror och tillsatsämnen som är avsedda för tillverkningen av sådana, industriavfall att användas som djurfoder samt foderfisk (fodermedel). Skattesatsen på 12 procent tillämpas om en såld vara har levererats eller en vara har tagits i eget bruk, ett gemenskapsinternt förvärv gjorts, en vara har överförts från upplagringsförfarande eller skyldigheten att betala skatt för en importerad vara med stöd av 87 har uppstått efter det att lagen har trätt i kraft ( ). På vederlaget eller den del av vederlaget för försäljningen av en vara som har influtit före tillämpas en skattesats på 17 procent. På beviljade rabatter, kreditförluster och andra rättelseposter tillämpas den skattesats som gällde då varan levererades eller som gällde under den månad till vilken det gemenskapsinterna förvärvet hänfördes. Års- eller andra säsongsrabatter som betalas i efterskott och som hänför sig till både sådana varor som levererats före Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009 9

10 och sådana varor som levererats efter kan fördelas på de olika skattesatserna proportionellt enligt tid. Regeringen har kommit överens om en ändring av mervärdesskattesatserna fr.o.m Ändringen genomförs så att den allmänna momsen höjs från 22 till 23 procent, momsen på livsmedel och foder från 12 till 13 procent och momsen på bland annat böcker, mediciner, kultur- och idrottstjänster och kollektivtrafik från 8 till 9 procent. Samtidigt sänks momsen på restaurangmat från 22 till 13 procent. Den överensstämmer då med momsen på livsmedel som köps i affärerna. Rättspraxis Uthyrning av vinterförvaringsplatser för båtar är skattepliktig upplåtelse av parkeringsplats (HFD L 1915) Fallet gällde momsplikten vid upplåtelse av vinterförvaringsplatser för båtar. Enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande är uthyrning av vinterförvaringsplatser för båtar skattepliktig upplåtelse av parkeringsplats. Enligt tidigare rättspraxis har uthyrning av förvaringsplatser för båtar under vintern och sommaren på torra land betraktats som skattefri överlåtelse av nyttjanderätt till en fastighet enligt MomsL 27 1 mom. (HFD L 918). Högsta förvaltningsdomstolens nya avgörande ändrar således det tidigare rättsläget. I det aktuella fallet bestod bolagets verksamhet av uthyrning av platser och utrustning för dockning av båtar och fartyg samt tillhandahållande av de tjänster som behövs vid dockningen. Enligt de avtal om dockning som bolaget ingått innefattade avtalet endast vinterförvaring av båtar och priset på dockning bestämdes utgående från båtens längd och bredd. Övriga tjänster fakturerades separat. Avtalet innehöll ingen överenskommelse om att en kund som lämnat sin båt för vinterförvaring skulle ha ensam rätt till den del av den hall eller det markområde där båten förvaras. Med stöd av EG-domstolens rättspraxis är det fråga om skattefri överlåtelse av nyttjanderätt till fastighet i det fallet då hyresvärden för en viss överenskommen tid och mot ersättning ger hyrestagaren rätt att förfoga över en fastighet och utesluta andra personer ur denna rätt. Eftersom skattefriheten utgör ett undantag från huvudregeln bör förutsättningarna för skattefrihet tolkas snävt. Enligt EG-domstolens ställningstagande i mål C-428/02 (Marselisborg) är uthyrning av vinterförvaringsplatser för båtar skattepliktig uthyrning av parkeringsplatser. Enligt högsta förvaltningsdomstolens avgörande ska vinterförvaring av båtar under de beskrivna förhållandena betraktas som upplåtelse av parkeringsplatser som avses i 29 1 mom. i mervärdesskattelagen och på vilken mervärdesskatt ska betalas. Avgörandet ska tolkas så att uthyrning av vinterförvaringsplatser för båtar och sommarförvaringsplatser för båtar på torra land enligt MomsL 29 1 mom. 5 punkten är skattepliktig uthyrning av parkeringsplatser (skattesats 22 %). Uthyrning av kajplatser i vattnet är fortfarande skattepliktigt enligt MomsL 29 1 mom. 6 punkten (skattesats 22 %). Besöksavgiften i gästhamnar likställs däremot med överlåtelse av rum för inkvartering och skattesatsen är därmed 8 %. Uthyrning av vinteroch sommarförvaringsplatser för båtar kan inte längre vara skattefri överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet. Det är möjligt att kommunerna frivilligt har ansökt om skattskyldighet när det gäller uthyrningen av båtplatser. Uthyrningen av båtplatserna är då också i fortsättningen skattepliktig, men på andra grunder. Kommunerna bör försäkra sig om att båtplatser inte hyrs ut skattefritt och säkerställa att anteckningar på fakturor osv. motsvarar det nya rättsläget. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

11 Inkomstbeskattning Hushållsavdraget Skatteförvaltningen gav en ny uppdaterad anvisning om hushållsavdrag (Dnr 185/32/2009). Till innehållet motsvarar anvisningen huvudsakligen den anvisning som gavs tidigare (Dnr 74/32/2006, ). I den nya anvisningen tas ställning till om hushållsavdrag beviljas för ersättningar som betalats till en kommun eller samkommun. Enligt 127b 1 mom. 2 punkten i gällande inkomstskattelag är en förutsättning för hushållsavdrag att den företagare eller det företag som utför arbetet finns i förskottsuppbördsregistret och idkar inkomstskattepliktig verksamhet. Om företagaren eller företaget inte hör till förskottsuppbördsregistret beviljas inget avdrag. Ersättningar som betalats till kommuner, till exempel till kommunala hemhjälpare, berättigar inte till avdrag. Kommunerna finns av ändamålsenlighetsskäl i förskottsuppbördsregistret, men de är inte skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet som de bedriver inom sitt område (21 4 mom. i inkomstskattelagen, sista meningen). Om däremot en samkommun bedriver skattepliktig näringsverksamhet och finns i förskottsuppbördsregistret, är man berättigad att få avdrag för den ersättning som betalats till samkommunen. Samkommuner är skattskyldiga för den näringsverksamhet som de bedriver inom sitt område (21 4 mom. i inkomstskattelagen). För att avdrag ska kunna beviljas för arbete som utförs av en samkommun, måste man utreda om samkommunen bedriver inkomstskattepliktig verksamhet. Utredningen ska begäras antingen av samkommunen eller av Skatteförvaltningen. Rättspraxis Inkomsterna för en samkommun för avfallshantering betraktades inte som skattepliktig näringsinkomst i inkomstbeskattningen (HFD L 1648) Högsta förvaltningsdomstolen gav ett avgörande om inkomstskatteskyldigheten för en samkommun för avfallshantering. Fallet gällde gränsdragningen mellan en samkommuns näringsverksamhet och övriga verksamhet. Enligt 21 4 mom. i inkomstskattelagen är samkommuner skattskyldiga endast för inkomst av näringsverksamhet och inkomst av fastigheter som har använts för annat än allmännyttigt ändamål. Det finns knappt någon rättspraxis om vad som betraktas som en samkommuns näringsverksamhet. Samkommunen för avfallshantering bildades år 2001 och dess uppgift är att för sina åtta medlemskommuner ordna den avfallshantering som avfallslagen ålägger kommunerna. Enligt samkommunens grundavtal sköter samkommunen i enlighet med avfallslagen kommunens uppgift att ordna avfallsinsamling, avfallstransport, återvinning och behandling av avfall samt hantering av problemavfall. Enligt grundavtalet är avsikten med bolagets verksamhet inte att göra vinst. Samkommunens verksamhet organiseras enligt principen om självbärande verksamhet så att samkommunen täcker alla kostnader för verksamheten med avgiftsinkomster. Grund för prissättningen av tjänsterna är ett självkostnadspris som bestäms i enlighet med avfallslagen och som innehåller de direkta kostnaderna för verksamheten, allmänna kostnader för förvaltningen och kapitalkostnader. Skatteåret 2003 uppgick samkommunens omsättning till ,81 euro och räkenskapsperiodens vinst enligt resultaträkningen till ,65 euro. Inkomsten från samkommunens verksamhet ansågs inte vara sådan näringsinkomst som avses i 21 4 mom. i inkomstskattelagen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

12 Högsta förvaltningsdomstolens avgörande ändrar inte rättsläget på något betydande sätt. I skattepraxis har samkommunernas verksamhet också tidigare endast i sällsynta fall betraktats som näringsverksamhet. Avgörandet stärker ändå den tidigare tolkningen att en samkommun inte är inkomstskatteskyldig när samkommunen bedriver sådan verksamhet som kommunen är skyldig att ordna. Detta trots att verksamheten är fortgående, systematisk, omfattande och vinstbringande. Kommunerna är inte skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet som de bedriver inom sitt område. Samkommuner har inget eget område och därför är de inkomstskatteskyldiga för all den näringsverksamhet som de bedriver. Närmare upplysningar: Henrik Rainio, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna år 2010 Statens budgetproposition Enligt den basservicebudget som ingår i statens budgetproposition ökar statsbidragen till kommunerna med 647 miljoner euro (7,2 %). De kalkylerade statsandelarna uppgår till sammanlagt 8,7 miljarder euro, vilket är en ökning på 546 miljoner (6,7 %). När man ser på ökningarna måste de kostnadsneutrala posterna i statsandelarna beaktas. Den viktigaste kostnadsneutrala posten är den fulla kompensationen på 375 miljoner euro för skattesänkningar. Minskningar är däremot avdraget på 62 miljoner euro till följd av den slopade gränsdragningen mellan öppenvården och institutionsvården och avdraget på 30 miljoner euro till följd av uppgiftsöverföringar. Nettoförändringen blir då 283 miljoner euro. Utan indexförhöjningar minskar de uppgiftsrelaterade statsandelarna med omkring 31,4 miljoner euro (social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning, biblioteks- och kulturväsendet). I statsandelsökningen ingår en indexförhöjning på 183 miljoner euro och återbäring av underhållsstöd på 31,9 miljoner euro (6,02 euro/invånare). Den sistnämnda posten kan inte anses höra till statsandelarna. Den verkliga förändringen i de kalkylerade statsandelarna blir i genomsnitt omkring 140 miljoner euro, vilket inte motsvarar indexjusteringens belopp (skattekompensationen och återbäringen av återkravet på underhållsstöd har avdragits). Enligt budgetpropositionen blir indexhöjningen 2,4 procent, dvs. 183 miljoner euro (väntas senare stiga till 2,6 procent). Kommunernas statsandelssystem ändras vid ingången av 2010 i enlighet med de tidigare riktlinjerna, vilket har beaktats i statsandelarna. Enligt basservicebudgeten ( ) är de kalkylerade statsandelarna följande: 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

13 Kalkylerade statsandelar som ingår i statsandelssystemet: Förändring, % FM ,9 UVM ,1 varav kommuner ,2 varav samkommuner ,8 Totalt ,7 Övriga statsbidrag ,1 Alla totalt ,2 Enhetsprisfinansieringen till samkommunerna växer med 88 miljoner euro, varav kommunernas andel är 51 miljoner euro, dvs. cirka 10 euro per invånare. Statsandelsreformen 2010 Statsandelsreformen träder i kraft i kringskuren form vid ingången av 2010 (se Kommunalekonomi 3/2009). Regeringen överlämnade sin proposition om reformen De statsandelar som hör till reformen överförs till största delen till finansministeriet. Statsandelen för kommunal basservice (statsandelen i en enda penningström) består av följande grunder och kostnader: grunderna för bestämning av den allmänna delen (den nuvarande allmänna statsandelen) de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården kalkylerade kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt bibliotek bestämningsgrunderna för grundläggande konstundervisning och det allmänna kulturväsendet och bestämningsgrunderna för förhöjd statsandel på basis av exceptionellt gles bosättning, stor andel skärgård och andel samer. Till systemet hör också liksom nu utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster, genom vilken statsandelen höjs eller sänks. De förändringar som systemändringen medför för de enskilda kommunerna korrigeras genom en utjämning. De kommuner som förlorat på systemändringen kommer tillsvidare att få ett statsandelstillägg varje år, medan de kommuner som vunnit på förändringen kommer att få ett avdrag. Eftersom statsandelen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning ändras till en statsandel för åldersgruppen (6 15-åringar), förutsätter systemet att kommunerna betalar hemkommunsandelar till varandra. Dessa andelar beaktas på central nivå och hänförs till respektive hemkommun genom minskning av statsandelen när en elev inte går i skola i sin egen kommun. Alla elevers hemkommun utreds till en början utgående från situationen i början av terminen år 2009 (Enkäten om finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning ) och senare enligt årsskiftet ett år före finansåret. I bokföringen kommer hemkommunsandelarna troligtvis att behandlas som inkomster och utgifter, och de kommer inte att ingå i statsandelarna i resultaträkningen. En del av statsandelarna i modellen med en enda penningström bestäms inte på basis av åldersklasser. Dessa statsandelar kommer fortsättningsvis att administreras av undervisningsministeriet och betalas enligt undervisningsministeriets beslut. Det är framför allt fråga om tilläggshöjningar för handikappundervisning påbyggnadsundervisning Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

14 finansiering till privata huvudmän för förskoleundervisning och grundläggande utbildning. De statsandelar som är föremål för reformen får en gemensam statsandelsprocent på riksnivå, som år 2010 föreslås bli 34,04 procent, och en gemensam finansieringsandel per invånare, som år 2010 uppgår till uppskattningsvis euro per invånare (indexjustering 2,4 %). Då har inte heller skattekompensationen, som behandlas längre fram i texten, beaktats till någon del och inte heller vissa tillägg och avdrag utanför statsandelssystemet som ska beaktas i samband med statsandelen. Den statsandel enligt huvudmannamodellen som står utanför reformen gäller gymnasierna, yrkesutbildningen och yrkeshögskolorna. För dem är systemet oförändrat. Finansieringsandelen per invånare i huvudmannasystemet blir utöver finansieringsandelen i modellen med en enda penningström uppskattningsvis 348 euro år För största delen av kommunerna kommer huvudmannasystemets andel av statsandelen att bli negativ. Andra kalkylerade statandelar som inte ingår i reformen och inte heller i uträkningen av finansieringsandelen, men som behandlas som en helhet utan öronmärkning vid sidan av huvudmannasystemet gäller idrott ungdomsarbete medborgarinstitut grundläggande konstundervisning (timbaserad) teatrar, orkestrar och museer morgon- och eftermiddagsverksamhet Alla ovan nämnda statsandelar och hemkommunsersättningar samlas ihop och Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning betalar ut dem till kommunerna som en klumpsumma varje månad. Statsandelarna till de enskilda kommunerna år 2010 I juni 2009 gjordes de första uppskattningarna av statsandelarna för de enskilda kommunerna efter reformen. Indexförhöjningen beräknades då bli 2,7 procent. I statens budgetproposition är indexförhöjningen 2,4 procent. Enligt uppgifterna i slutet av augusti blir indexförhöjningen ändå 2,6 procent, vilket inte hann införas i budgetpropositionen. De uppgifter och priser per enhet som ingår i budgetpropositionen är därför lägre än tidigare. De kommunvisa tabeller med statsandelar och statsandelsgrunder som för närvarande finns på ses över inom oktober månad, så snart indexjusteringen och vissa andra faktorer bekräftats. En tabell över systemändringens inverkan på de enskilda kommunerna kommer först i november december, så helheten är i vilket fall som helst ännu öppen. Överföringen av uppgifterna om elevernas hemkommuner till det centraliserade systemet kommer inte heller att vara klart förrän i slutet av året. Det samma gäller naturligtvis alla slutliga statsandelsbeslut. I bedömningen av statsandelarna kan man som grund använda tabellerna från juni och nivån på årets statsandelar, eftersom man kan utgå från att statsandelen ändras bara till ett belopp som motsvarar indexjusteringen, om ens det. Man måste då beakta verkningarna av förändringar i elevantalet och eventuella förändringar i statsandelsgrunderna (statsandelskoefficienterna för år 2009 används ännu delvis). Dessutom måste man beakta den nettoförändring som hemkommunsersättningarna medför. Den förändring i statsandelarna som kvarstår efter ovan nämnda poster är i praktiken en systemförändring som hör till den kommande reformen, och motsvarande korrigering borde göras i det uppskattade statsandelsbeloppet. Verkningarna 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

15 av förändringarna i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster måste bedömas för sig. Betydande statsandelstillägg får glest befolkade kommuner och skärgårdskommuner (28 kommuner, sammanlagt 30,1 miljoner euro; rambeslutet ). Hemkommunsersättningarnas verkningar på statsandelarna i en enda penningström kan uppskattas med hjälp av ersättningstabellen från juni utgående från de uppgifter som getts i Statistikcentralens finansieringsenkät den 20 september (de uppskattade ersättningsutgifterna minskade med ersättningsinkomsterna). Finansieringsandelarna per invånare, som dras av från kommunens kalkylerade kostnader, har preciserats efter juni (uppskattningen i juni var euro). finansieringsandelen i modellen med en enda penningström indexjustering 2,4 % indexjustering 2,7 % enligt statsandelssystemet vissa tillägg och avdrag Totalt huvudmannasystemet (uppskattningen i juni 348 euro) uppskattningen samma som på våren Totalt (uppskattning) Den finansieringsandel per invånare som används i de tabeller som publicerades i juni och i kalkyleringsnmodellen för beräkning av statsandelen är sålunda euro, eftersom indexförhöjningen då uppskattades bli 2,7 procent Statsandelsprocenten i modellen med en enda penningström är 34,04 (kommunernas andel 65,96 %). I nivån har som avdrag beaktats den finansiering som undervisningsministeriet fortsättningsvis ska besluta om (259 miljoner euro) och de s.k. bestående nedskärningarna i den allmänna statsandelen, statsandelstillägget till kommuner med gles bosättning samt ändringen i vissa statsandelsgrunder för social- och hälsovården (219 miljoner euro). I vissa tillägg och avdrag ingår enligt budgetpropositionen återbäringen av återkravsfordringarna på underhållsstöd enligt budgetpropositionen (31,9 miljoner euro, 6,02 euro/invånare), den statsandelsökning som avtalats för 2010 i budgetmanglingen (30 miljoner euro) och det avdrag som behövs för finansieringen av samservice (1 miljon euro) samt höjningen av anslaget för behovsprövade finansieringsunderstöd (5 miljoner euro; enligt budgetpropositionen stiger anslaget från 15 till 20 miljoner euro). I den tabell som sammanställdes i juni har som avdrag redan beaktats 7,047 miljoner euro (Kommun-IT och Virve) och som tillägg 29,5 miljoner euro (kompensation för arbetsmarknadsstödet), så de blir beaktade bara en gång. Korrigeringen av kompensationen för skatteavdrag, som gjordes i den allmänna statsandelen år 2009, fortsätter också att gälla. Hur skattekompensationen genomförs år 2010 behandlas längre fram. Statsandelsprocenten i huvudmannasystemet är nuvarande 41,89 (kommunernas andel 58,11 %). Full kompensation för skatteavdrag De ändringar som görs i skattegrunderna år 2010 innebär för kommunerna ett skattebortfall på 375 miljoner euro, som kompenseras till fullt belopp genom en höjning av statsandelarna. De största avdragen beror på höjningen av grundavdraget (170 miljoner euro), skattelättnader för pensionsinkomster (65 miljoner euro) samt förändringar i inkomstskatteskalan och arbetsinkomstavdraget (145 miljoner euro). Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

16 Avdragen höjdes i budgetmanglingen i augusti. Tidigare hade avdragsbeloppet uppgetts vara 225 miljoner euro, dvs. 42,46 euro per invånare. Höjningen ökade effekten till 70,77 euro per invånare. Statsandelarna till de enskilda kommunerna höjs i enlighet med de inkomstförluster som avdragen medför utgående från beskattningen för Jämförelsen görs då med ovan nämnda 70,77 euro per invånare, varvid beloppet per invånare höjs eller sänks. En preliminär uppskattning har gjorts utgående från skatteuppgifterna från 2007 och kan användas tills beskattningen verkställts i slutet av oktober och den nya kompensationen räknats ut. Den kommunspecifika tabellen finns på > Statsandelar > Statsandelarna 2010 > Den allmänna finansieringen av basservicen. Det finns skäl att beakta kompensationen som statsandelstillägg bara i den mån man har beaktat avdragen som minskning i kommunens skatteinkomster. Om ingen minskning har beaktats, ska inte heller någon statsandelsökning räknas ut. Till exempel utgår Kommunförbundets skatteprognosram från en sänkande effekt på 225 miljoner euro. Ramen ses antagligen över i oktober vecka 41. Skattekompensationen hör inte till kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och läggs därför till kommunernas statsandelar utanför finansieringsandelen per invånare. Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningskalkylen har justerats i enlighet med uppgifterna från Skatteförvaltningen Kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Utjämningen justeras nästa gång när de slutliga skatteuppgifterna för 2008 blir klara i slutet av oktober. År 2010 är det meningen att utjämningen ska göras neutral. Skillnaden mellan utjämningstilläggen och utjämningsavdragen ska läggas till statsandelen eller dras av till ett belopp som per invånare är lika stort för alla kommuner. Om summan av utjämningsavdragen är större än summan av tilläggen, höjs kommunens statsandel, och i motsatt fall minskas statsandelen. Grundpriserna för statsandelarna i reformen De priser som utgör grunden för beräkningen av statsandelen samt de olika koefficienterna och höjningarna har presenterats i Kommunalekonomi 3/2009. Indexjusteringen var då 2,7 procent. Grundpriserna i statens budgetproposition avviker från detta, eftersom man där har räknat med en indexjustering på 2,4 procent. Enligt de senaste uppgifterna blir indexjusteringen 2,6 procent. Eftersom skillnaden är liten, har den i det här skedet ingen avgörande betydelse för uppskattningen. Ändringarna görs senare i samband med kompletteringen av budgetpropositionen. På Kommunförbundets webbplats görs korrigeringarna uppskattningsvis inom oktober månad. Hemkommunsersättningar I lagförslaget om statsandelsreformen ingår bestämmelser om hemkommunsersättning. När en 6 15-åring får undervisning av någon annan utbildningsanordnare än sin hemkommun, är hemkommunen skyldig att betala ersättning. Hemkommunen bestäms enligt läget vid årsskiftet ett år före finansåret, förutom i fråga om år 2010, då man utgår från läget Hemkommunsersättningarna beaktas på central nivå och hänförs till hemkommunen vid utbetalningen. Det sker alltså ingen verklig fakturering, förutom i det fall att kommunerna särskilt kommer överens om en avgift som överstiger hemkommunsersättningen. 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

17 I Kommunalekonomi 3/2009 redogjordes för hur hemkommunsersättningen beräknas. Hemkommunsersättningen bestäms enligt de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i elevens hemkommun. Kostnaderna för 6-åringar, 7 12-åringar respektive åringar särskiljs. I fråga om sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och barn som placerats genom barnskyddsåtgärder kvarstår hemkommunsersättningen i enlighet med de gällande principerna. Hemkommunsersättningen baserar sig på verkliga genomsnittliga årliga kostnader. När hemkommunsersättningen räknas ut beaktas som avdrag den hemkommunsersättning som bestämts enligt statsandelssystemet och som utbildningsanordnaren fått till godo. Tilläggsfinansiering som undervisningsministeriet beslutar om Den åldersgruppsbaserade statsandelen (6 15-åringar) täcker inte helt finansieringen av den nuvarande grundläggande utbildningen. Undervisningsministeriet beslutar om tilläggsfinansiering inom de ramar som anslagits för ändamålet. Finansieringen läggs till de statsandelar som betalas som en helhet av Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Också för detta ändamål ska kommunen ge uppgifter om eleverna i samband med Statistikcentralens finansieringsenkät den 20 september. Den viktigaste tilläggsfinansieringen för kommunerna avgörs på följande grunder, som kan användas som hjälp vid uppskattningen av finansieringen för 2010 (koefficienterna är preliminära): Påbyggnadsundervisning För påbyggnadsundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,21. Beloppet multipliceras med antalet elever som får påbyggnadsundervisning. Grunderna för beräkning av hemkommunsersättningen, dvs. grunddelen, har redogjorts i Kommunalekonomi 3/2009, s. 18. Förberedande undervisning för invandrare För förberedande undervisning för invandrare enligt lagen om grundläggande utbildning betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 2,39. Beloppet multipliceras med antalet elever som får förberedande undervisning. Grundläggande utbildning för andra än läropliktiga För grundläggande utbildning för 5-åringar och icke läropliktiga personer över 16 år betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,35. I fråga om grundläggande utbildning för vuxna, dvs. personer som fyllt 18 år, sänks hemkommunsersättningens grunddel med 49 procent. Förlängd läroplikt För elever med förlängd läroplikt betalas grundpriset för den grundläggande utbildningen multiplicerat med 2,41 och för mycket gravt handikappade grundpriset multiplicerat med 3,86. Grundpriset för den grundläggande utbildningen är (med en indexjustering på 2,7 procent) 6 629,67 euro enligt läget i juni. Priser per enhet i huvudmannasystemet och övriga priser per enhet Priserna per enhet i huvudmannasystemet och de övriga priserna per enhet har tidigare uppgetts i huvudsak med en indexförhöjning på 2,7 procent. I statens budgetproposition har de uppgetts med en indexförhöjning på 2,4 procent. I kalkylerna kan användas följande priser per enhet som är förenliga med budgetpropositionen eller som innehåller en indexförhöjning på 2,6 procent: Genomsnittspriserna enligt huvudmannasystemet (preliminära uppgifter): gymnasiet 6 039,54 /studerande yrkesutbildning ,48 /studerande Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

18 yrkeshögskola 7 552,55 /studerande läroavtalsutbildning 6 598,65 /studerande påbyggnadsutbildning (budgetpropositionen) som leder till examen 3 223,16 /studerande övrig påbyggnadsutbildning (budgetpropositionen) 2 327,84 /studerande Övriga priser per enhet (preliminära uppgifter): idrott (budgetpropositionen) 12 /invånare ungdomsarbete (budgetpropositionen) 14,50 /invånare under 29 år - medborgarinstitut 77,14 /timme - grundläggande konstundervisning (timbaserad) 69,00 /timme teatrar /årsverke orkestrar /årsverke museer /årsverke morgon- och eftermiddagsverksamhet (budgetpropositionen) 22,45 /handledd timme Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Socialskyddsavgifter Sjukförsäkringsavgiften De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift uppskattas enligt regeringens budgetproposition stiga till 2,27 % av lönen år 2010, medan avgiften år 2009 är 2,00 %. Folkpensionsavgiften De kommunala arbetsgivarnas folkpensionsavgift slopas helt vid ingången av Befrielse från socialskyddsavgift i vissa kommuner Lagen om befrielse från arbetsgivares socialskyddsavgift i vissa kommuner (1200/2002) har gällt i Enare, Enontekis, Kemijärvi, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Pello, Posio, Salla, Savukoski, Sodankylä, Utsjoki och Övertorneå och i de så kallade A-skärgårdskommunerna, dvs. Houtskär, Iniö, Karlö, Korpo, Nagu och Velkua (försöksområde) från ingången av Lagen ändrades år 2005 (1112/2005) då dess giltighetstid förlängdes från 2006 till utgången av Samtidigt utvidgades avgiftsbefrielsen så att den utöver privata arbetsgivare också gäller bland annat kommuner och samkommuner. Ett liknande försök med socialskyddsavgifter har också genomförts i landskapet Kajanaland (1094/2004). Befrielsen från arbetsgivarens socialskyddsavgift utvidgades från ingången av 2007 till utgången av 2009 till följande kommuner: Ilomants, Juuka, Lieksa, Nurmes, Rautavaara och Valtimo (1056/2006). Även i dessa kommuner gäller avgiftsbefrielsen också kommunala arbetsgivare. Maximibeloppet för avgiftsbefrielsen uppgår årligen till euro. Oavsett ändringarna i kommunindelningen år 2009 fortsatte försöket (1034/2008) i Nådendals stad inom området för den upplösta kommunen Velkua och i Väståbo- 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

19 lands stad inom området för de upplösta kommunerna Houtskär, Iniö, Korpo och Nagu för de arbetsgivare som har ett fast driftställe i dessa upplösta kommuner och som har lämnat in en i lagen avsedd anmälan om inledande av försöket och utnyttjat avgiftsbefrielsen före utgången av Lagpropositioner om fortsatt befrielse från sjukförsäkringsavgiften för de ovan nämnda kommunerna år 2010 kommer sannolikt att ges under hösten. Arbetslöshetsförsäkringsavgifter De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift uppskattas stiga så att den år 2010 är 0,75 % ända till gränsen för lönesumman och 2,95 % av den andel som överstiger gränsen för lönesumman (motsvarande avgiftsprocenter år 2009 är 0,65 % och 2,70 %). Gränsen för lönesumman höjs från årets euro till euro (uppskattning). Också de försäkrades arbetslöshetsförsäkringsavgift uppskattas stiga år 2010 i motsvarande grad till 0,40 % (0,20 % år 2009). Pensionsavgifter Pensionsavgift för arbetstagare År 2009 är pensionsavgiften 4,3 % för arbetstagare under 53 år och 5,4 % för 53 år fyllda och äldre arbetstagare. Den höjda avgiften gäller dock inte dem som är födda före Arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift inom kommunsektorn år 2009 är därmed cirka 4,6 % av lönen. Enligt finansministeriets uppskattning kommer pensionsavgiften år 2010 att stiga till 4,5 % för arbetstagare under 53 år och till 5,7 % för 53 år fyllda och äldre arbetstagare. Arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift inom kommunsektorn kommer därmed att nästa år vara cirka 4,8 % av lönen. Den faktiska avgiften bestäms vid arbetsmarknadsparternas och pensionsförsäkringsbolagens förhandlingar och kommer sannolikt att klarna inom november. Social- och hälsovårdsministeriet beslutar om arbetstagarens avgifter i december. KomPL-avgiften Enligt nu tillgängliga uppgifter är den genomsnittliga totala KomPL-avgiften inom kommunsektorn år 2010 cirka 28,4 %. När man från detta avdrar arbetstagarnas genomsnittliga pensionsavgift på 4,8 % blir arbetsgivarens genomsnittliga KomPLavgift 23,6 % år Medlemssamfundets faktiska arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. Kommunernas pensionsförsäkring beslutar om den totala avgiften för 2010 i december. KomPL-avgiften består av en lönebaserad avgift en förtidspensionsutgiftsbaserad avgift (förtidsavgift) och en pensionsutgiftsbaserad avgift. Den lönebaserade avgiften Arbetsgivarens lönebaserade avgiftsprocent är den samma för alla medlemssamfund. Kommunernas pensionsförsäkring uppskattar att arbetsgivarens lönebaserade avgift år 2010 är 15,8 % av lönesumman (15,9 % år 2009). Detta procenttal innehåller inte arbetstagarens andel. Förtidsavgiften Förtidsavgiften för år 2010 baserar sig på de pensionsutgifter som föranleds av de invalidpensioner, arbetslöshetspensioner och individuella förtidspensioner samt re- Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

20 habiliteringsstöd som börjar löpa under åren Förtidsavgiften har tre avgiftsklasser som bestäms på basis av KomPL-lönesummans storlek. Lönesummorna är tillsvidare uppskattningar, och de preciseras senare. Avgiftsklass KomPL-lönesumman små arbetsgivare under 1,85 mn euro medelstora arbetsgivare 1,85 29,6 mn euro stora arbetsgivare över 29,6 mn euro Den totala förtidsavgiften uppgår år 2010 uppskattningsvis till cirka 1,1 % av lönesumman och är 1,03 gånger avgiften år Kommunernas pensionsförsäkring meddelar det exakta beloppet för förtidsavgifternas förskottsavgift i januari 2010 samtidigt som fakturorna för förtidsavgiften skickas ut. Kommunernas pensionsförsäkring publicerar i september en prognos om förtidsavgifterna per verksamhetsenhet år 2010 på arbetsgivarnas extranet (https://palveleva.keva.fi). Det är ändamålsenligt att budgetera förtidsavgiften som ett belopp i euro. Förtidsavgiften för små arbetsgivare står i praktiken mycket nära den genomsnittliga nivån för avgiften, dvs. cirka 1,1 % av lönesumman. De medelstora arbetsgivarnas förtidsavgift baserar sig delvis på den avgift som bestäms utifrån arbetsgivarens egna pensionsfall och delvis på andelen av den solidariska avgiften som bestäms utifrån samtliga medelstora arbetsgivares pensionsfall. Ju mindre lönesumman är desto större är den solidariska avgiftens andel och vice versa. När lönesumman ligger nära den undre gränsen, ligger avgiften nära den genomsnittliga avgiften, dvs. cirka 1,1 % av lönesumman. Nära den övre gränsen bestäms avgiften främst på basis av arbetsgivarens egna pensionsfall och kan oftast bäst beräknas genom att avgiftens genomsnittliga höjning läggs till avgiftens tidigare nivå. Förtidsavgiften för stora arbetsgivare kan bättre än i de övriga förtidsavgiftsklasserna beräknas på basis av det tidigare utfallet. Ju större medlemssamfund det är frågan om, desto bättre kan avgiften uppskattas genom att avgiften för år 2009 multipliceras med 1,03. Den pensionsutgiftsbaserade avgiften Den pensionsutgiftsbaserade avgiften stiger en aning. Den pensionsutgiftsbaserade betalningsandelen kan preliminärt budgeteras genom att det sammanräknade beloppet av de pensionsutgiftsbaserade förskottsfakturorna för år 2009 multipliceras med 1,04. För enskilda medlemssamfund kan till exempel upplösning av eller utträde ur en samkommun påverka den pensionsutgiftsbaserade avgiftens belopp. Vid budgetering av den pensionsutgiftsbaserade avgiften är det bra att komma ihåg att endast löpande pensionsutgifter som uppstått före år 2005 inverkar på bestämningen av avgiften. På avgiftens storlek inverkar alltså inte löneutgifterna för år 2010, och man kan inte påverka avgiftens belopp genom personallösningar under det året. Det finns därför anledning att bereda sig på avgiften med ett belopp som inte har samband med lönerna år Det uppskattade totalbeloppet av avgiften kan reserveras som en summa eller fördelas efter uppgift. För detta ändamål sänder Kommunernas pensionsförsäkring i samband med fakturorna för den pensionsutgiftsbaserade avgiften en utskrift om fördelningen av avgiften uppgiftsvis. Samma utskrift av förskotten och den slutliga avgiften finns på arbetsgivarnas extranet på Kommunernas pensionsförsäkrings webbplats. För att underlätta tillämpningen av upphovsprincipen efter uppgift har Kommunernas pensionsförsäkring fogat summorna per verksamhetsenhet till de 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2009

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatten

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande

Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande 5/2009 december Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning Statsandelarna för anläggningsprojekt blir statsunderstöd Insamling av uppgifter för hemkommunsersättningarna

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering 3/2014 Många reformer år 2015 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Kommunerna får större ansvar för långtidsarbetslösa Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

RP 137/2009 rd. I denna proposition föreslås ändringar av mervärdesskattesatserna och försäkringspremieskattesatsen.

RP 137/2009 rd. I denna proposition föreslås ändringar av mervärdesskattesatserna och försäkringspremieskattesatsen. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen, 18 b i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen och 3

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010 1/2010 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009 3/2009 juni Skattefrågor Statsandelarna 2010 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Bokföringsanvisningar Nya synvinklar på produktivitetsmätning

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2012 samt lagar om ändring av vissa skattelagar (RP 50/2011

Läs mer

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller

Läs mer

Kommunalekonomi 1/13

Kommunalekonomi 1/13 Kommunalekonomi 1/13 Utgiftstrycket ökar i kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Hurdan kommunallag för framtidens kommuner?

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om underhållstrygghet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om underhållstrygghet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit RP 96/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 105 a och 143 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen

Läs mer

Hur har uppskattningen genomförts?

Hur har uppskattningen genomförts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar 11.5.2017 FCG Talous- ja veroennustepäivät 10.-11.5.2017 Sanna Lehtonen, utvecklingschef Hur har uppskattningen genomförts? Tyngdpunkten ligger i

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007 5/2007 december Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2008 Bokföringsanvisningar Det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2007 Kuntatalous

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 89/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen, av 18 b i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen

Läs mer

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller förslag

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Lag. om ändring av inkomstskattelagen

Lag. om ändring av inkomstskattelagen Lag om ändring av inkomstskattelagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 54 d 2 mom., 80 9 punkten, 92 26 punkten, 95 1 mom. 1 punkten, 96 a 1 mom., 100 2 och 3 mom.,

Läs mer

RP 181/2013 rd. ändras så att inkomstgränserna i inkomstskatteskalan,

RP 181/2013 rd. ändras så att inkomstgränserna i inkomstskatteskalan, Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2014 samt till andra ändringar av vissa lagar (RP 105/2013

Läs mer

1/2009 februari. Det allmänna ekonomiska läget. Räddningsprogram för den kommunala servicen

1/2009 februari. Det allmänna ekonomiska läget. Räddningsprogram för den kommunala servicen 1/2009 februari Det allmänna ekonomiska läget Räddningsprogram för den kommunala servicen Skattefrågor Revideringen av kommunernas finansieringsoch statsandelssystem Priser per enhet år 2008 som tillämpas

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen. RP 123/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

1993 rd - RP 109 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1993 rd - RP 109 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1993 rd - RP 109 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om gottgörelse för bolagsskatt och till lag om behandling av gottgörelse för bolagsskatt i de redovisningar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 augusti 2014 676/2014 Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Utfärdad i Helsingfors den 22 augusti 2014 I enlighet med riksdagens

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) 30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar

Läs mer

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter RP 28/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att universitetslagen ändras så att

Läs mer

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : I den kompletterande budgetpropositionen har statsandelarna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde dimensionerats

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs. RP 94/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om skatteåren 2013 2015 och upphävande av lagen om temporärt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Kostnadsstruktur 2.0 Se vad servicen i din hemkommun kostar och jämför med andra kommuner

Kostnadsstruktur 2.0 Se vad servicen i din hemkommun kostar och jämför med andra kommuner 1/2014 Kommunernas ekonomi fortfarande ansträngd Ramarna för statsfinanserna 2015 2018 och kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Derivatkontraktens skyddande

Läs mer

Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster prognos mn %

Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster prognos mn % 01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster Under momentet beräknas inflyta 9 217 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på inkomstskattelagen

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

RP 365/2014 rd 2016.

RP 365/2014 rd 2016. RP 365/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 6 och 56 i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, 10 f i inkomstskattelagen för gårdsbruk och 15

Läs mer