Kommunalekonomi 3/12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunalekonomi 3/12"

Transkript

1 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas kvartalsstatistik och bokslutsprognoser revideras E-fakturering Rättelser till mallen för kontoplan Konkurrensutsättning av revisionstjänster fr.o.m Personalfrågor Ny publikation september

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2012 Lehti ilmestyy n. 4 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca. 4 gånger per år Julkaisija/Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn fax Painosmäärä 900 kpl Upplaga 900 st Painopaikka/Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Asiantuntijapalvelut >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntataloustiedote >Kuntatiedotteet > Sakkunnigtjänster > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt/Ansvariga Reijo Vuorento Benjamin Strandberg Toimittanut/Sammanställt av Tuija Valkeinen INNEHÅLL Sida Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas 3 Det allmänna ekonomiska läget Kommunernas utgifter Kommunernas skatteinkomster Skattefrågor 4 Förslag till ändringar i beskattningen år 2013 Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2011 Skatteredovisningarna till kommunerna i början av året Anmälan om inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna för 2013 Aktuella momsfrågor Rättspraxis om fastighetsbeskattning Statsandelar 8 Aktuellt om statsandelsfinansieringen Statens budgetproposition : Omkring 10,7 miljarder euro i statsbidrag till kommunerna 2013 De preliminära beräkningarna från juni 2012 har uppdaterats efter budgetpropositionen Statsandelsprocenter enligt statens budgetproposition och kommunens självfinansieringsandelar år 2013 Lagstiftningen om småbarnsfostran och dagvårdstjänster överförs till undervisnings- och kulturministeriet kommuner ansökte om behovsprövad höjning av statsandelen Statsandelsreformen Kommunförbundet deltar aktivt i revideringen av statsandelssystemet Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet 16 Kommunernas kvartalsstatistik och bokslutsprognoser revideras 17 E-fakturering 17 E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering Tidsgräns för mottagning av pappersfakturor Systemkrav och annan beredskap Rättelser till mallen för kontoplan 19 Konkurrensutsättning av revisionstjänster fr.o.m Personalfrågor 20 Ny publikation 20 Bilagor: Bilaga 1: Det allmänna ekonomiska läget Bilaga 2a: Prognossiffror för samhällsekonomin 2012 Bilaga 2b: Prognossiffror för samhällsekonomin 2013 Bilaga 3: Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma Bilaga 4: De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Bilaga 5: Kommunernas skatteinkomster år , md Bilaga 6a: Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md Bilaga 6b: Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys , md Bilaga 7: Centrala indextal och prognoser för dem Bilaga 8: 1 3:e kvartalet, gäller de kommuner och samkommuner som ingår i urvalet Bilaga 9: 4:e kvartalet, gäller alla kommuner och samkommuner 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2012

3 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Katainens regering enades om budgetpropositionen 2013 i en globalt mycket osäker ekonomisk situation. Enligt regeringsprogrammet ska regeringen bygga upp sina rambeslut på ett sådant sätt att de mål för den ekonomiska politiken som ingår i regeringsprogrammet förverkligas och finska staten behåller sitt nuvarande kreditbetyg. Regeringen har förbundit sig att genomföra ytterligare anpassningsåtgärder, om statsskuldens andel av bruttonationalprodukten inte tycks börja minska och underskottet i statsfinanserna ser ut att stanna på mer än en procent av bruttonationalprodukten. Varje år ska regeringen följa upp hur dessa mål för statsfinanserna har nåtts och vid behov genomföra villkorliga åtgärder som är procentuellt sett lika omfattande. Sådana villkorliga åtgärder är en ytterligare frysning och en anpassning av statens utgifter och kommunernas statsbidrag samt ytterligare skattehöjningar och minskade skatteavdrag. Vid statens ramberedning i våras vidtog regeringen anpassningsåtgärder av vilka en stor del gäller kommunerna. De beslut som regeringen fattade vid budgetförhandlingarna är så gott som helt i linje med besluten i samband med vårens budgetramar. Statsandelarna för kommunal basservice ska nästa år skäras ner med 125 miljoner euro jämfört med i år. Dessutom skärs de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet ner med 50 miljoner euro. Den nedskärning på 631 miljoner euro som beslutades i samband med regeringsbildningen genomfördes i sin helhet i statsandelsgrunderna för detta år. Det påverkar i fortsättningen statsandelarna varje år. Kommunernas uppgifter kommer att utvidgas i synnerhet inom äldreomsorgen. Äldreomsorgslagen träder i kraft Eventuella ändringar i personaldimensioneringen flyttas till Vid vårens ramuppgörelse minskades utvecklingsmedlen som anvisats för social-, hälso- och sjukvården från tidigare överenskomna 145 miljoner till 125 miljoner Vid ramförhandlingarna återfördes dessa medel så att 10 miljoner euro anvisas för äldreservicen och 10 miljoner för utveckling av närståendevården. De totala kostnaderna för äldreomsorgslagen enligt 2015 års nivå uppskattas i regeringens budgetproposition till 151 miljoner euro, varav statens andel är 86 miljoner euro, dvs. 54,3 procent. Det är emellertid fortfarande väldigt svårt att uppskatta kostnaderna för genomförandet av äldreomsorgslagen på årsnivå. Utöver äldreomsorgslagen stramas kommunernas ekonomi åt av många andra mindre lösningar, till exempel inom trafikövervakningen och byggnadstillsynen. Positivt i budgetpropositionen är att regeringen kompenserar kommunerna för alla förluster till följd av ändrade skattegrunder och att den utlovade finansieringen för försöket med sysselsättning av långtidsarbetslösa betalas till fullt belopp. Enligt finansministeriets uppskattning stramar regeringens budgetproposition åt den kommunala ekonomin 2013 med cirka 160 miljoner euro jämfört med Detta ökar trycket på kommunalskattehöjningar och leder till ökad skuldsättning i kommunerna. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2012 3

4 Regeringen har i sitt program förbundit sig till att stärka kommunernas skattebas. I samband med ramarna för statsfinanserna i våras diskuterades en överföring av intäkterna från avfallsskatten till kommunerna. Tyvärr ingår detta inte i regeringens budgetproposition för nästa år. För kommunernas del är läget mycket klart med tanke på ekonomiberedningen för nästa år. Man vet redan om de planerade ändringarna, och några överraskningar borde inte vara att vänta. Den kommunala ekonomin stramas åt, och det behövs omfattande anpassningsåtgärder inom kommunfältet. Om ekonomin inte utvecklas mot det bättre måste regeringen senast vid ramförhandlingarna våren 2013 utvärdera regeringsprogrammets mål. Ytterligare anpassningsåtgärder kan behövas framöver. Närmare upplysningar: Benjamin Strandberg, tfn , Jan Björkwall, tfn , Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin har mattats av och närmat sig en recession i år. I och med att exporten minskat, investeringarna dalat och den privata konsumtionen saktat av kommer nationalproduktens tillväxt att stanna på en procent på årsnivå. Tillväxten förutspås vara mycket anspråkslös även nästa år. Som det nu ser ut kommer produktionstillväxten att nå 2008 års nivå först Finlands försämrade ekonomiska läge har i huvudsak berott på den europeiska finanskrisen och dess följder för vår ekonomi. Hanteringen av den europeiska finanskrisen har en avgörande roll när det gäller att vända den ekonomiska utvecklingen i en gynnsam riktning också i Finland. Finlands bank har nyligen publicerat en omfattande översikt över utsikterna inom världsekonomin. Översikten finns på finska på adressen: alinen_talous/pages/et_04_2012.aspx I de senaste prognoserna över den totalekonomiska utvecklingen presenteras något olika scenarier över utsikterna för den finländska samhällsekonomin under de närmaste åren. Det har dock allmänt förutspåtts att den ekonomiska tillväxten kommer att avta jämfört med de prognoser som gjordes i våras. Ekonomin kommer sannolikt att gå in i en recession. Vid sidan av den ekonomiska omvärldsutvecklingen påverkas vår samhällsekonomiska utveckling av hur Finlands finanspolitiska åtgärder lyckas och hur den ekonomiska krisen hanteras. Finansministeriet uppskattar att totalproduktionens årliga tillväxt under de närmaste åren i genomsnitt blir ungefär en procent 2012 och Vi står inför en situation av långsam tillväxt, vilket återspeglar sig i den kommunala ekonomin i form av en anspråkslösare skatteinkomstökning än tidigare. Följande siffror som gäller den totalekonomiska utvecklingen baserar sig på finansministeriets ekonomiska översikt som gavs ut i september. År 2012 uppskattas konsumentprisindex stiga på årsnivå med i genomsnitt 2,5 procent. Den accelererande inflationen våren 2011 ledde till att Europeiska centralbanken höjde räntenivån. Höjningen av momsen med en procentenhet i Finland är en del av de skattepolitiska åtgärderna, och bidrar till en höjning av konsumentpriser- 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2012

5 na 2013 med cirka 0,6 0,7 procentenheter på årsnivå. Konsumentpriserna beräknas dock stiga långsammare år 2013 och inflationen väntas stanna under 2,5 procent. Finansministeriet har i sin översikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 3,5 procent i år. De ramavtalsenliga löneuppgörelserna innebär att höjningen av inkomstnivån kommer att vara långsammare 2013 än i år. Finansministeriet uppskattar att det allmänna förtjänstnivåindexet stiger med omkring 2,6 procent nästa år. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. År 2011 sjönk den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. År 2012 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till i genomsnitt 7,6 procent, vilket innebär att antalet arbetslösa i år uppgår till i genomsnitt cirka personer. Antalet långtidsarbetslösa väntas dock kvarstå på en hög nivå. Sysselsättningen 2012 kommer antagligen att stanna på samma nivå som i fjol och sysselsättningsgraden förbättras något på grund av att utbudet på arbetskraft minskar. Efterfrågan på arbetskraft kommer ändå bara att öka i liten utsträckning i år och nästa år om totalproduktionens tillväxt hålls inom finansministeriets relativt anspråkslösa tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2013 till 8,1 procent. I bilaga 1 ges uppgifter om vissa totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin. Uppgifterna för baserar sig i huvudsak på nationalräkenskaperna som Statistikcentralen publicerade i juli 2012 och på vissa andra officiella statistiska uppgifter. Siffrorna som gäller 2012 och 2013 baserar sig på finansministeriets ekonomiska översikt som publicerades i september som bilaga till budgetpropositionen Översikten finns också på ministeriets webbsidor på adressen > På svenska > Aktuellt. I kapitel 7 "Basservicebudgetöversikt" som ingår i den allmänna motiveringen till budgetpropositionen granskas situationen och utvecklingsutsikterna för den kommunala ekonomin. Granskningen gäller åren 2012 och 2013, men till vissa delar uppskattas utvecklingen med hjälp av ett trendscenario fram till år Bilagorna 2a och 2b innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur ekonomiska variabler som är viktiga för kommunernas ekonomi utvecklas 2012 och Kommunernas utgifter Förra hösten uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för Det så kallade ramavtalet trädde i kraft i början av januari Avtalet är i kraft 26 månader och avtalsperioden löper ut Kostnadseffekten för hela avtalsperioden är närmare 4,5 procent inom alla avtalsområden. Även i fortsättningen beror de kommunala löneresurserna främst på skatteinkomstökningen i kommunerna vilken är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med 3,2 procent. I indexet ingår ett löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. Kommunsektorns lönesumma beräknas växa en aning mer. År 2013 kommer det kommunala förtjänstnivåindexet troligen att höjas med 2,3 procent. Ökningen av kommunernas och samkommunernas lönesumma under 2013 stannar troligen på samma nivå som förändringen i förtjänstnivåindex. Bilaga 3 innehåller uppgifter om och uppskattningar av de faktorer som inverkar på lönesumman i kommunsektorn år Siffrorna för 2012 och 2013 baserar Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2012 5

6 sig främst på löneuppgörelsen inom kommunsektorn och på kalkylerna i basservicebudgeten. Grunderna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2012 fastställdes i slutet av förra året. I rambeslutet för statsfinanserna ingår det antagna värdet på avgifternas storlek för åren i fråga. I de senaste årens beslut har ett allmänt antagande när det gäller avgifternas utveckling varit att avgiftsnivåerna inte just alls ändras under granskningsperioden. Den genomsnittliga nivån på de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter i förhållande till lönesumman verkar hållas på i genomsnitt cirka 30 procent under kommande ramperiod. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift har i år varit 2,12 procent av den lön som utgör grund för avgiften. Kalkylerna i basservicebudgeten baserar sig på antagandet att avgiften sjunker 2013 jämfört med nivån De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift 2012 är 0,80 procent av en lönesumma på upp till euro och 3,20 procent för den överskjutande delen av lönesumman. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften beräknas år 2013 stiga med i genomsnitt cirka 0,01 procentenheter. I år är den genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringsavgiften inom kommunsektorn cirka 3,05 procent, men år 2013 uppskattas den bli omkring 3,06 procent. Arbetslöshetsförsäkringsfondens styrelse har föreslagit att de kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift förblir oförändrad De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga KomPL-avgift har varit oförändrad under åren , dvs. omkring 23,6 procent i förhållande till KomPLlönesumman. Medlemssamfundens faktiska arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. Enligt de uppgifter som nu finns att tillgå blir arbetsgivarens genomsnittliga avgift oförändrad under de närmaste åren, och skulle då vara 23,6 procent också åren Det beslut som fattas om löntagarnas försäkringsavgift inverkar också på arbetsgivarens andel. Nu ser det ut som om de försäkrades pensionsavgifter kommer att höjas under ramperioden, medan de kommunala arbetsgivarnas avgiftsnivå ser ut att sänkas något i slutet av perioden. Den genomsnittliga StaPL-avgiften för lärare kommer att sjunka med 0,2 procentenheter från nuvarande 19,8 procent och blir då 19,6 procent år Samma sjunkande trend beräknas fortsätta fram fram till år I bilaga 4 anges de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter och de nuvarande uppskattningarna för Socialförsäkringsavgifterna fastställs i slutet av året, och meddelas genast efter det bland annat i informationsbladet Kommunalekonomi. Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2011 med 3,3 procent mätt med prisindex för basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga något långsammare än i fjol. År 2013 beräknas kostnadsnivåökningen avta ytterligare, uppskattningsvis med 2,3 procent. I bilaga 7 presenteras vissa centrala indextal som beskriver kostnadsutvecklingen och prognoser för indextalens utveckling under åren Kommunernas skatteinkomster År 2011 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med i genomsnitt fyra procent. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna ökade snabbare än under de två föregående åren, dvs. med cirka tre procent. Redovisningarna av samfundsskatt ökade synnerligen snabbt, nästan 20 procent. Redovisningarna av fastighetsskatt ökade med ett par procent. I fjol uppgick redovisningarna till drygt 19 miljar- 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2012

7 der euro. Följande redogörelse utgår från Kommunförbundets skatteprognosram som uppdaterades i slutet av augusti. År 2012 ökar redovisningarna av kommunalskatt framför allt till följd av att förvärvsinkomsterna enligt uppskattning stiger med nästan fyra procent. Också kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats ökade för i år med 0,09 procentenheter, och uppgår till 19,25. Redovisningarna minskar till följd av ändringar i avdragen i kommunalbeskattningen, av vilka de mest betydande är ändringarna i grundavdraget och arbetsinkomstavdraget. Avdragen från inkomsterna ökar i år med över sju procent. Höjningen av arbetsinkomstavdraget minskar också intäkterna från kommunernas inkomstskatt detta år. I statsbudgeten 2012 föreslogs ändringar i skattegrunderna i kommunernas inkomstbeskattning. Tillsammans beräknades de minska intäkterna av kommunalskatten med sammanlagt 263 miljoner euro netto. De förlorade inkomsterna kompenseras kommunerna till fullt belopp genom större statsandelar. I år beräknas redovisningarna av kommunalskatt öka med i genomsnitt 3,8 procent. År 2013 kommer förvärvsinkomsterna att öka en aning långsammare, och uppskattas bli 3,4 procent. Vid ramförhandlingarna beslutade man temporärt avstå från indexjusteringar av förvärvsinkomstskatten åren Avdragen från förvärvsinkomsterna som görs i kommunalbeskattningen uppskattas 2013 och 2014 öka med endast ett par procent. Avdragen i kommunalbeskattningen kvarstår också i stora drag på 2012 års nominella nivå. Frysningen av index bidrar till att öka intäkterna från kommunalskatten. Nästa år uppskattas redovisningarna av kommunalskatt uppgå till 17,5 miljarder euro, dvs. 4,2 procent mer än i år. Den relativt optimistiska uppskattningen av ökningen av redovisningarna 2013 justeras dock nedåt om sysselsättningsläget försämras ännu mer än beräknat. Den förbättrade ekonomiska utvecklingen under de två senaste åren har också avspeglat sig på samfundsskatteintäkterna. Samfundsskatten minskade kännbart år 2009, men utvecklingen år 2010 återställde intäkterna till nästan samma nivå som före svackan. Tillväxten var fortsatt stark även i fjol. Kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes temporärt med tio procentenheter under åren Enligt regeringsprogrammet kommer kommunernas samfundsskatteandel att fortsättningsvis vara höjd med 5 procentenheter åren Samfundsskattesatsen sänktes med en och en halv procentenhet till 24,5 procent fr.o.m Sänkningen kompenserades kommunerna genom att kommungruppens andel höjdes. År 2012 är kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna 28,34 procent. Nästa års andel kommer troligen att höjas jämfört med i år, men den exakta andelen har ännu inte fastslagits. Till stöd för företagsverksamheten föreslås olika skatteincitament från och med ingången av år Dessa åtgärder inverkar på samfundsskatteandelen. Förändringarna påverkar i princip inte kommunernas redovisningar, eftersom kommunerna kompenseras för samfundens temporära skattelättnader. I skatteprognosramen är kommunernas andel 29,08 procent I basservicebudgeten är motsvarande procent 29,40. Procenttalet preciseras efter att man har fattat beslut om åtgärder som inverkar på andelen. Enligt rambeslutet för statsfinanserna kommer kommunernas samfundsskatteandel fortsättningsvis att vara höjd med 5 procentenheter åren Samfundsskatteinkomsterna är förknippade med stor osäkerhet främst med anledning av den allmänna ekonomiska utvecklingen, men också på grund av besluten som gäller samfundsskatteandelen. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2012 i sin helhet uppgå till knappt 1,3 miljarder euro, vilket är 23 procent mindre Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2012 7

8 än år Ännu för ett år sedan var den uppskattade förändringen en minskning på 8 procent. Redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna 2013 ser ut att stanna på 2012 års nivå. År 2012 beräknas fastighetsskatten uppgå till cirka 1,3 miljarder euro, och redovisningarna uppskattas öka relativt måttfullt Finansministeriet har tillsammans med Finlands Kommunförbund och Skatteförvaltningen startat ett projekt för att utreda behovet att se över fastighetsbeskattningen. De åtgärdsförslag som eventuellt ges kan inverka på redovisningarna av fastighetsskatt redan år Bilaga 5 utvisar de kommunala skatteredovisningarnas utveckling under åren och prognoserna enligt Kommunförbundets skatteprognosram för 2012 och I år beräknas skatteredovisningarna i sin helhet öka med 1,5 procent. År 2013 ökar skatteinkomsterna enligt nuvarande uppskattning med 4,1 procent. Uppskattningen är relativt optimistisk både när det gäller intäkterna från kommunalskatten och från samfundsskatten. Faktorer som inverkar på skatteinkomstutvecklingen behandlas bland annat vid evenemanget "Verotulo-hotline" som hålls i Kommunernas hus. Bilagorna 6a och 6b innehåller en resultaträkning och finansieringsanalys för som sammanställts utgående från statistiska uppgifter från Statistikcentralen. Kalkylerna för år 2011 baserar sig på Statistikcentralens preliminära uppgifter. Resultaträkningen och finansieringsanalyserna för baserar sig på siffrorna i basservicebudgeten och Kommunförbundets uppskattningar. Närmare upplysningar: Benjamin Strandberg, tfn , Jan Björkwall, tfn , Skattefrågor Förslag till ändringar i beskattningen år 2013 Beskattningen av förvärvsinkomster De beslut om beskattningen av förvärvsinkomster som fattades vid regeringens budgetmangling följer i stor utsträckning besluten i samband med budgetramarna i våras eller tidigare målsättningar. Kommunalskatten har uppskattats ge intäkter på 17,6 miljarder euro år 2013, vilket är omkring 4,2 procent mer än år Kommunalskattens utveckling beror på skattebasen, dvs. de beskattningsbara förvärvsinkomsternas utveckling och på förändringarna i skattegrunderna. År 2013 sker inga stora förändringar i grunderna för beskattningen av förvärvsinkomster. Som ett led i anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna föreslår regeringen att grunderna för förvärvsinkomstskatten inte ska justeras enligt inflationsutvecklingen eller stegringen i inkomstnivån år Det innebär att den progressiva skatteskalan för förvärvsinkomster vid statsbeskattningen för 2013 till denna del ska motsvara 2012 års skala. Vissa andra ändringar har dock föreslagits i statens förvärvsinkomstbeskattning. Statens inkomstskatteskala föreslås få en ny högsta inkomstklass för inkomster 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2012

9 som överskrider euro. Ändringen medför en skattehöjning på 2 procentenheter i den nya inkomstklassen jämfört med år 2012, vilket ger staten skatteinkomster på omkring 30 miljoner euro. I propositionen föreslås att beskattningen av pensionsinkomster skärps så att fysiska personer ska betala 6 procent i tilläggsskatt till staten till den del pensionsinkomsten med pensionsinkomstavdrag överskrider euro. Förändringen har uppskattats öka statens inkomstskatt med cirka 50 miljoner euro. Grundavdraget och arbetsinkomstavdraget, vilka inverkar på kommunalskatten, höjs måttligt. Grundavdragets högsta belopp föreslås bli höjt med 30 euro och arbetsinkomstavdragets högsta belopp med 25 euro. Dessutom ska arbetsinkomstavdragets utfallsprocent höjas med 0,2 procentenheter till 7,3 procent. Höjningarna av avdragen har beräknats minska intäkterna från kommunalskatten med sammanlagt omkring 30 miljoner euro. Det har också gjorts eller föreslagits andra ändringar som i någon mån inverkar på intäkterna från kommunalskatten år Då ränteavdraget på bostadslån sänks med ytterligare 5 procentenheter ökar intäkterna från kommunalskatten med uppskattningsvis cirka 12 miljoner euro. Den föreslagna sänkningen av den skattefria delen av kilometerersättningarna skulle öka intäkterna från kommunalskatten med omkring 6 miljoner euro år De nämnda ändringarna i skattegrunderna för 2013 minskar intäkterna från kommunalskatten med totalt omkring 12 miljoner euro. Regeringen föreslår att kommunerna kompenseras för de ändrade skattegrunderna genom att statsandelen för kommunal basservice höjs med cirka 12 miljoner euro. Därmed har ändringarna ingen inverkan på kommunernas inkomster som helhet. Ändringar i grunderna för samfundsskatten och samfundsskatteandelen Samfundsskatten till kommunerna påverkas av företagens inkomstutveckling och kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna. Den tidsbegränsade höjningen av kommunernas samfundsskatteandel med 5 procentenheter fortsätter att gälla Att döma av finansministeriets samfundsskatteprognos, som ingår i basservicebudgeten, blir kommunernas samfundsskatteutfall 1,28 miljarder euro år 2013, vilket är cirka 3 procent mer än år Regeringen har för år 2013 föreslagit många förändringar som har samband med grunderna för samfundsskatten. En del av förändringarna har redan genomförts och en del är ännu under beredning. Vissa förändringar är avsedda att vara permanenta medan andra är avsedda som ekonomiska stimulansåtgärder. Förändringarna påverkar ändå inte kommunernas samfundsskatteintäkter, eftersom kommunerna kompenseras genom en större andel av samfundsskatten. Förändringar som minskar intäkterna från samfundsskatten är förhöjda avskrivningar på produktiva investeringar (20 miljoner euro år 2013 och 40 miljoner euro år ) och skattelättnader för forskning och utveckling (184 miljoner euro). Förändringar som ökar intäkterna från samfundsskatten är en begränsning av samfundens rätt till avdrag för ränteutgifter (70 miljoner euro) och en sänkning av den skattefria kilometerersättningen. Sänkningen av den skattefria kilometerersättningen har uppskattats minska de ersättningar som företagen betalar och därigenom Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2012 9

10 öka intäkterna av samfundsskatten med 6 miljoner euro år 2013 och med 10 miljoner euro år Dessutom kan intäkterna från samfundsskatten påverkas av det eventuella tilläggsavdrag för utbildningsutgifter som anknyter till ramavtalet. I skrivande stund är det osäkert om avdraget införs och hur det påverkar samfundsskatten. Alla parter har nämligen inte godkänt den modell som föreslagits tidigare. Om tilläggsavdraget införs minskar intäkterna av samfundsskatten. Kommunernas andel av samfundsskatten ökar då i motsvarande grad. Kommunernas samfundsskatteandel påverkas dessutom av den rundsradioskatt för företag som införs år Rundradioskatten betalas och redovisas i sin helhet till staten i samband med samfundsskatten och minskar därigenom kommunernas samfundsskatteandel. Kommunerna och samkommunerna omfattas inte av rundradioskatten. Ändringen har beaktats vid beräkningen av de lagstadgade samfundsskatteandelarna enligt skatteredovisningslagen per Kommunernas andel av samfundsskatten år 2013 har med beaktande av effekterna av de ändrade skattegrunderna uppskattats till 29,4 procent. I uppskattningen har också tilläggsavdraget för utbildningsutgifter tagits med, trots att det är osäkert om avdraget kommer att införas. Ändringar i fastighetsbeskattningen Vid vårens ramförhandlingar och höstens budgetmangling behandlades vissa förslag till ändringar i fastighetsbeskattningen år Efter vårens ramförhandlingar skulle en höjning av de nedre gränserna för fastighetsskattesatserna utredas. Största delen av åtgärderna i anknytning till detta frångicks dock i samband med budgetmanglingen. Höjningen gäller bara skattesatsen för obebyggda byggplatser i vissa kommuner enligt 12 b i fastighetsskattelagen och den kommer eventuellt att utvidgas till att gälla obebyggda byggplatser som gränsar till en byggplats som samma ägare använder för stadigvarande boende. Något slutligt beslut om förhöjningen, dess belopp och den eventuella utvidgningen av tillämpningsområdet har ännu inte fattats. Enligt de uppgifter som nu finns att tillgå skulle förändringen gälla endast de nyländska kommuner som namnges i det nämnda lagrummet. Beskattningen och debiteringsredovisningen för skatteåret 2011 Beskattningen för skatteåret 2011 blir färdig inom oktober i år. Skatteförvaltningen har gett ut förhandsuppgifter med de senaste uppskattningarna av beskattningen. Förhandsuppgifterna för de enskilda kommunerna finns på Skatteförvaltningens webbplats, > Statistik. Förhandsuppgifterna är endast riktgivande. Den slutliga redovisningen preciseras allt eftersom skatteberedningen framskrider. Den sammanlagda debiterade kommunalskatten har uppskattats till miljoner euro, vilket är 5,0 procent mer än år Den debiterade samfundsskatten förutspås bli miljoner euro, varav kommunernas andel är miljoner. Skatteförvaltningen har också publicerat uppdaterade uppgifter om de kalkylerade fastighetsskatterna för de enskilda kommunerna För hela landet är den kalkylerade fastighetsskatten omkring 2 miljoner lägre än vad som offentlig- 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2012

11 gjordes i våras, men för enskilda kommuner kan de proportionella förändringarna vara större. I fråga om förvärvs- och kapitalinkomsterna för skatteåret 2011 görs i november en redovisning enligt debiteringen. I redovisningen korrigeras de skatter som redovisats för skatteåret 2011 så att de motsvarar debiteringsförhållandena enligt den verkställda beskattningen. I novemberredovisningen avdras dessutom från kommunerna deras andel av förskottsåterbäringarna till de skattskyldiga för skatteåret Enligt Skatteförvaltningens preliminära uppgifter som publicerades kommer kommuneras gruppandel av inkomstskatten enligt debiteringen att vara 62,61 procent, medan gruppandelen vid förskottsuppbörden var 62,86 procent. Det innebär att korrigeringen för skatteåret 2011, som görs i debiteringsredovisningen för november 2012, tillsammans med förskottsåterbäringarna blir en aning större än vad som tidigare uppskattats. Enligt förhandsuppgifterna kommer kommunerna att återkrävas på sammanlagt omkring miljoner euro i samband med redovisningarna för november. Kommunförbundet gör i samarbete med finansministeriet och Skatteförvaltningen en landsomfattande prognos för kommunernas skatteinkomster. Prognosen har uppdaterats och uppdateras följande gång i oktober. Den senaste prognosen finns på Kommunförbundets webbplats. Aktuella frågor inom skatteredovisningen behandlas vid evenemanget Verotulo Hot Line i Kommunernas hus. Skatteredovisningarna till kommunerna i början av året I januari augusti var redovisningarna av kommunalskatt 5,1 procent högre än året innan. Redovisningarna har ökat bland annat till följd av högre förvärvsinkomster och de engångsposter enligt förra höstens ramavtal som särskilt påverkade redovisningarna i början av året. Vid redovisningarna för augusti hade redovisningarna av samfundsskatt minskat med 20,5 procent. Augustiredovisningarna var 26,1 procent lägre än i augusti Enligt Kommunförbundets skatteprognos som uppdaterades blir redovisningarna av samfundsskatt år ,3 procent lägre än år Redovisningarna har minskat snabbare än vad som tidigare förutspåtts. Förändringen beror på att tillväxtprognoserna och resultatutsikterna blivit sämre. Försämringar i företagens resultatutveckling har i allmänhet en snabbare inverkan på skatteutfallet än förbättringar. Vid sämre resultatutsikter anhåller företagen utan dröjsmål om sänkning av sina förskottsskatter. År 2013 förutspås redovisningarna börja öka måttligt, men samfundsskattens utveckling är under den närmaste tiden förknippad med stor osäkerhet. Anmälan om inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna för 2013 Inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna för följande år ska enligt lagen meddelas Skatteförvaltningen senast den 17 november, men eftersom är en lördag får skattesatserna med stöd av lagen om beräknande av laga tid meddelas följande vardag. Det innebär att inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatsen för skatteåret 2013 ska meddelas Skatteförvaltningen senast måndag Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

12 Det är mycket viktigt att iaktta tidsfristen och de anvisningar som snart skickas till kommunerna. Om kommunen inte har meddelat uppgifterna inom utsatt tid, används skattesatsen för år 2012 vid förskottsuppbörden år Då får kommunen skatteinkomster enligt den gamla skattesatsen under hela år Aktuella momsfrågor Regeringen har i enlighet med det beslut som fattades vid ramförhandlingarna föreslagit att alla momssatser höjs med en procentenhet vid ingången av Enligt statens budgetproposition beräknas höjningen av momssatserna öka skatteintäkterna med 830 miljoner euro på årsnivå. I praktiken innebär förändringen att den allmänna mervärdesskattesatsen stiger från 23 till 24 procent. Höjningen gäller också sänkta momssatser, så i fråga om livsmedel och andra produkter enligt 85 i mervärdesskattelagen höjs momssatsen från 13 till 14 procent. För produkter och tjänster enligt 85 a i mervärdesskattelagen stiger momssatsen från 9 till 10 procent. Det gäller till exempel mediciner, böcker, persontransporter, inkvarteringstjänster, dagstidningar och inträdesavgifter till sport- och underhållningsevenemang. Dessutom föreslås att försäkringspremieskatten höjs från 23 till 24 procent. Rättspraxis om fastighetsbeskattning Högsta förvaltningsdomstolen har gett ett beslut (HFD 2012 L 2101) om huruvida byggrätt under mark ska räknas in i byggrätten för en fastighet när beskattningsvärdet för fastigheten bestäms. Den aktuella fastigheten hade en byggrätt som berättigade till att bygga utrymmen för samma ändamål som byggnadens huvudsakliga användningsändamål också under marken. I markområdets beskattningsvärde skulle enligt högsta förvaltningsdomstolen beaktas byggrätten både ovan och under mark. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , Statsandelar Syftet med statsandelssystemet är att en jämn tillgång på den offentliga service som kommunerna ansvarar för ska kunna tryggas i hela landet med en rimlig skattebörda. Genom systemet utjämnas skillnader i kostnaderna för servicen och skillnader i kommunernas inkomstbas. Grunden för utjämningen av kostnadsskillnader är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. En annan del av statsandelssystemet är utjämningen av kommunernas inkomstbas utgående från deras skatteinkomster. Statsandelsfinansieringen till kommunerna består administrativt sett av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av finansministeriet (L 1704/2009) och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (L 1705/2009) och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2012

13 Den kalkylerade grunden för statsandelen ändras varje år genom s.k. automatiska ändringar. De automatiska ändringarna baserar sig på förändringar i bestämningsfaktorerna, till exempel i invånarantalet, antalet elever och andra antal som utgör grund för beräkningen samt prisförändringar som beror på förändringar i kostnadsnivån (indexförhöjning). Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , Aktuellt om statsandelsfinansieringen Statens budgetproposition : Omkring 10,7 miljarder euro i statsbidrag till kommunerna 2013 Statsbidragen till kommunerna består av kalkylerade statsandelar som inte är öronmärkta och statsunderstöd som beviljas för specifika ändamål och som täcker en viss del av de verkliga kostnaderna för en verksamhet. Enligt statens budgetproposition som offentliggjordes uppgår statsbidragen till kommunerna år 2013 till sammanlagt 10,7 miljarder euro, av vilket merparten (9,7 miljarder) består av statsandelar till kommunerna. Statsunderstöden uppgår till sammanlagt cirka 1,0 miljarder euro. Statsbidragen ökar år 2013 med totalt cirka 180 miljoner euro jämfört med året innan. De preliminära beräkningarna från juni 2012 har uppdaterats efter budgetpropositionen Kommunförbundet publicerade preliminära beräkningar av statsandelsfinansieringen år 2013 på sin webbplats. Beräkningarna är avsedda att utgöra ett stöd för kommunernas ekonomiplanering. De preliminära beräkningarna har senast uppdaterats vecka 38 då statens budgetproposition för 2013 offentliggjordes. Kommunförbundets preliminära beräkningar innehåller förhandsuppgifter om statsandelen för kommunal basservice, utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna, finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt hemkommunsersättningarna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Kommunerna bör beakta alla dessa poster i sin ekonomiplanering när statsandelsfinansieringen för 2013 uppskattas i sin helhet. De preliminära beräkningarna och en kalkyleringsmodell finns på adressen > Sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelsberäkningar > Statsandelarna I de preliminära beräkningar som gäller statsandelen för kommunal basservice har följande bestämningsgrunder beaktats enligt situationen : befolkningsuppgifter enligt språk- och åldersgrupper samt uppgifter om sysselsättningen som inverkar på de kalkylerade kostnaderna för socialvård. De övriga bestämningsgrunderna uppdateras under hösten Över 80 procent av den kalkylerade grunden för statsandelen för kommunal basservice bestäms enbart utgående från åldersstrukturen, dvs. kommunens invånarantal i olika åldersgrupper. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

14 I de preliminära beräkningarna av statsandelen för kommunal basservice har också beaktats förändringen i kostnadsnivån år 2013, dvs. en indexförhöjning på 3,0 procent. Enligt den preliminära beräkningen ökar indexförhöjningen statsandelen för kommunal basservice med 231 miljoner euro. När statsandelarna räknas ut bestäms förändringen i kostnadsnivån enligt prisindexet för basservice. Prisindexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. I de preliminära beräkningarna av statsandelen för kommunal basservice har också beaktats den tilläggsnedskärning på 125 miljoner euro år 2013 som regeringen fattade beslut om vid ramförhandlingarna i mars Till följd av tilläggsnedskärningen minskar statsandelsprocenten för kommunal basservice enligt den beräkning som publicerades med 0,51 procentenheter, vilket innebär att kommunernas finansieringsandel ökar med cirka 23 euro per invånare. Nedskärningen är lika stor i alla kommuner beräknat per invånare. I Kommunförbundets preliminära beräkningar har beaktats sådana förändringar i kommunernas åligganden som inverkar på statsandelsfinansieringen år Regeringen kommer att överlämna en proposition till riksdagen med förslag till en lag om stöd för den åldrande befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (äldreomsorgslag). Lagen är avsedd att träda i kraft Statsandelarna har höjts med 27,3 miljoner euro för detta ändamål. Förändringen beaktas i de priser för socialvården som används som grund vid bestämningen av statsandelen för kommunal basservice. Enligt statens budgetproposition minskar statsandelsprocenten för kommunal basservice från 31,42 till 30,96 procent år Förändringen på 0,46 procentenheter beror främst på det beslut som fattades vid budgetmanglingen Enligt beslutet ska statsandelarna år 2013 skäras ner med 125 miljoner euro utöver de nedskärningar som redan tidigare beslutats i regeringsprogrammet. Nedskärningen på 125 miljoner görs i statsandelen för kommunal basservice och minskar statsandelsprocenten med 0,51 procentenheter. De kostnader som äldreomsorgslagen medför för kommunerna år 2013 ersätts av staten till 54,3 procent, vilket innebär att statsandelsprocenten höjs med 0,05 procentenheter. Utöver de stora nedskärningarna i anslagen för kommunal basservice görs nedskärningar också i de statsandelar som administreras av undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med de nedskärningar som avtalats i regeringsprogrammet och rambesluten. Nedskärningarna gäller bland annat läroavtalsutbildningen, den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, finansieringen av yrkeshögskolor, statsandelen för anläggningskostnader vid läroanstalter, finansieringen av fritt bildningsarbete och finansieringen av teatrar, orkestrar och museer. År 2013 uppgår nedskärningarna av statsandelsfinansieringen inom UKM:s område till sammanlagt omkring 58 miljoner euro, varav kommunernas och samkommunernas andel uppskattas bli 42 miljoner. Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet indexjusteras inte år Till följd av de uteblivna indexförhöjningarna beviljas 68,3 miljoner mindre i statsandelsfinansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Kommunernas andel av beloppet är omkring 50 miljoner euro. Statsandelsfinansieringen inom dessa sektorer minskar också till följd av att den ökning av antalet studieplatser som gjordes i stimulanssyfte under den förra valperioden inte längre gäller. I fråga om statsandelsfinansieringen enligt lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet har Kommunförbundet i sina kalkyler beaktat regeringens ramförhandlingsbeslut om att frysa indexjusteringarna för år De uteblivna indexjusteringarna innebär i praktiken att kommunerna i sin ekonomiplanering för år 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2012

15 2013 får den bästa uppskattningen av finansieringen för undervisningsverksamheten genom att utgå från samma nivå som år Statsandelsprocenter enligt statens budgetproposition och kommunens självfinansieringsandelar år 2013 Statsandelen för kommunal basservice (FM) år 2012 år 2013 statsandelsprocent (%) 31,42 30,96 kommunens självfinansieringsandel (euro/invånare): 3 001, ,80 Huvudmannafinansiering (gymnasier, yrkesutbildning, YH) (UKM) år 2012 år 2013 statsandelsprocent (%) 41,89 41,89 kommunens självfinansieringsandel (euro/invånare): 364,18 367,74 Lagstiftningen om småbarnsfostran och dagvårdstjänster överförs till undervisnings- och kulturministeriet I anknytning till budgetpropositionen kommer regeringen att överlämna en proposition till riksdagen där det förslås att beredningen av lagstiftningen om småbarnsfostran och dagvårdstjänster samt förvaltningen och styrningen av dem överförs från social- och hälsovårdsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet. Förslaget påverkar varken statsandelarnas belopp eller bestämningsgrunderna. Dagvården kommer också i fortsättningen att ingå i den statsandel för kommunal basservice som administreras av finansministeriet. 95 kommuner ansökte om behovsprövad höjning av statsandelen År 2012 ansökte 95 kommuner om behovsprövad höjning av statsandelen, vilket är nästan hälften fler än året innan. År 2011 var antalet sökande 64. Kommunerna ansökte om förhöjningar till ett sammanlagt belopp av 117 miljoner euro. Det sammanlagda ansökningsbeloppet var 47 miljoner högre än i fjol, men det belopp som beviljas är oförändrat, dvs. 20 miljoner euro. Ansökningstiden för den behovsprövade höjningen av statsandelen gick ut i slutet av augusti. Besluten om vilka kommuner som beviljas förhöjning fattas före årsskiftet. Finlands Kommunförbund ger sina förslag till finansministeriet under hösten. Statsandelsreformen Enligt statsminister Katainens regeringsprogram ska statsandelssystemet ses över som en del av kommunreformen så att systemet blir enklare och tydligare. Statsandelsgrunderna ses över bland annat i fråga om genomskinlighet, antal, överlappningar, ersättningsbehov, tidsenlighet och lämplighet i en situation där kommunstrukturen och servicebehoven förändras. Kommun- och förvaltningsminister Henna Virkkunen kallade Raumos stadsdirektör, politices kandidat Arno Miettinen till utredare för statsandelsreformen. Utredarens mandatperiod är Utredarens arbete är underställt ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling, vilken leds av minister Virkkunen. Sommaren 2012 tillsatte finansministeriet en stödgrupp och en sakkunnig- och kalkyleringsgrupp som ska stödja utredarens arbete. Grupperna sammanträdde första gången i september Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

16 Det är också meningen att finansieringen av yrkeshögskolor ska överföras till staten inom samma tidsplan som statsandelsreformen. Den nya statsandelslagstiftningen ska enligt planerna träda i kraft vid ingången av Kommunförbundet deltar aktivt i revideringen av statsandelssystemet Kommunförbundet verkar som expert och intressebevakare för kommunerna på många plan i statsandelsreformen, bland annat via representanter i finansministeriets arbetsgrupper. I stödgruppen för statsandelreformen representeras förbundet av Arto Sulonen som är direktör för Kommunförbundets juridiska avdelning. I sakkunnig- och kalkyleringsgruppen representeras Kommunförbundet av utvecklingschef Sanna Lehtonen. I februari 2012 inledde Kommunförbundet ett internt beredningsarbete för statsandelsreformen under ledning av vice verkställande direktör Timo Kietäväinen. Fram till slutet av september hade den interna uppföljningsgruppen, som består av sakkunniga från olika enheter vid förbundet, sammanträtt sex gånger. En extern uppföljningsgrupp som består av ledande ekonomi- och finansexperter från olika kommuner inledde sitt arbete vid ett konstituerande möte under ledning av vice verkställande direktör Timo Kietäväinen. Den externa gruppen med representanter för kommunerna utgör en ytterligare förstärkning i förbundets arbete med statsandelsreformen. Gruppens mötesmaterial kommer att läggas ut på nätet på en grupparbetsplats som är öppen för alla. Det blir då möjligt att bekanta sig med och påverka uppföljningsgruppens arbete. Kommunförbundets styrelse kommer att behandla statsandelsreformen vid sitt sammanträde i november Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet I statistiken över ekonomi och verksamhet, tabell 12 (Affärsverkets finansieringsanalys) läggs till en ny rad: Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital (5050). I tabell 16 (Affärsverkets balansräkning) läggs till följande nya rader: Förvaltade medel (2050) bland balansräkningens aktiva och Förvaltat kapital (7550) bland balansräkningens passiva. Ändringarna gäller statistikåret 2012, dvs. de uppgifter som samlas in våren Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2012

17 Kommunernas kvartalsstatistik och bokslutsprognoser revideras Kvartalsstatistik över kommunernas ekonomi och Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser kommer att revideras och slås ihop. Det innebär att uppgifterna från 1 3 kvartalet samlas in genom ett urval som omfattar 80 kommuner och 75 samkommuner och att de tidigare bokslutsprognoserna ersätts med en insamling av uppgifter för det sista kvartalet, vilken omfattar alla fastlandskommuner och samkommuner. I den ekonomiska kvartalsstatistiken införs utöver samkommuner också affärsverk. De kommuner och samkommuner som ingår i urvalet ska ge uppgifter också om sina affärsverk. Till urvalet för de tre första kvartalen väljs de kommuner och samkommuner som har de största verksamhetsutgifterna (29 kommuner och 27 samkommuner). De övriga 51 kommunerna och 48 samkommunerna väljs genom ett slumpmässigt urval som baserar sig på verksamhetsutgifternas storlek. Genom den här metoden säkras att estimaten är rättvisande. Insamlingen för det sista kvartalet gäller alla fastlandskommuner och samkommuner! Resultaten för kvartalsstatistikens mellankvartal och sista kvartal publiceras som uppgifter på nationell nivå, dvs. uppgifter ges inte ut om enskilda kommuner. Den nya insamlingen av uppgifter gäller från början av Uppgifterna för bokslutsprognosen 2012 (från statistikåret 2011) samlas in och publiceras liksom tidigare i början av Uppgifterna för det första kvartalet 2013 samlas in i huvudsak i april, då den nya insamlingen inleds. Tidsfristen för att lämna in uppgifter är 6 veckor efter respektive kvartal. Statistikcentralen kommer i oktober 2012 att informera de utvalda kommunerna och samkommunerna om insamlingen av uppgifter. Datainnehållet i insamlingen framgår av bilagan. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , E-fakturering E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering Länderna i euroområdet ska i enlighet med en EU-förordning frångå inhemsk direktdebitering senast I Finland rekommenderas fakturerare som använder direktdebitering att övergå till e-fakturering och det nya direktbetalningssystemet. Andra tjänster som ersätter direktdebiteringen är SEPA-direktdebitering och pappersfaktura. Vid fakturering av kunder som använder nätbank rekommenderas e-faktura med automatisk betalning. Betalaren ger då sin bank i uppdrag att automatiskt debitera fakturerarens fakturor från konto. Betalaren kan också välja att betala e-fakturor Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

18 utan den automatiska betaltjänsten och i stället godkänna varje faktura för sig för betalning i nätbanken. Bankerna erbjuder fakturerarna en konverteringstjänst där direktdebiteringskunderna automatiskt övergår till att använda e-fakturor och direktbetalning. Införandet av direktbetalningen och konverteringen av fullmakter kräver följande åtgärder av fakturerarna: fakturerare som redan använder e-fakturor ska uppdatera sitt faktureringsprogram så att det stöder direktbetalning och konvertering av fullmakter och ingå avtal om konverteringtjänst med sin bank fakturerare som ännu inte använder e-fakturor ska med sin bank ingå avtal om e-fakturatjänst och konverteringstjänst och ta i bruk faktureringsprogram som stöder direktbetalning och konvertering av fullmakter. Efter detta kan faktureraren ta i bruk konverteringstjänsten under år Betalaren behöver inte göra något. I kommunernas kundfakturering innebär förändringen att direktdebiteringen av kunder kan ersättas med något av alternativen nedan. Det är ändå mycket viktigt att se till att framför allt personer med nedsatt funktionsförmåga beaktas och att faktureringen också i fortsättningen sker på det sätt som passar den enskilda personen bäst. De kunder som sedan tidigare har en nätbankskod kommer att få ett meddelande från banken om att direktdebiteringen upphör och automatiskt ändras till e- fakturering fr.o.m. ett visst datum, om inte kunden meddelar att han eller hon motsätter sig förändringen. Kunden har rätt att säga nej till avtalet. För kunder som inte använder nätbank har bankerna tillsammans med fakturerarna utvecklat en direktbetalningstjänst. Faktureraren skickar en faktura till kunden på överenskommet sätt (t.ex. per post) och en kopia till banken i form av e-faktura. Betalaren har gett sin bank i uppdrag att på förfallodagen automatiskt betala de e- fakturor som faktureraren skickat till banken. Betalningen sker genom debitering av betalarens bankkonto. Ur betalarens synvinkel motsvarar direktbetalningen den nuvarande direktdebiteringen i fråga om både servicenivån och systemet. Om inget avtal ingås om e-fakturering eller direktdebitering får kunden i fortsättningen pappersfakturor. Eftersom kommunerna har en del kunder med nedsatt funktionsförmåga kan förändringen medföra problem när kommunen ska ta ut avgifter. Problemen gäller främst kunder som inte har tillgång till nätbank och som inte klarar av att ingå avtal om direktdebitering med banken eller sköta betalningen av pappersfakturor. Problem uppstår framför allt i situationer där ingen intressebevakare utsetts för kunden trots att han eller hon skulle behöva en sådan. Tidsgräns för mottagning av pappersfakturor I och med att det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) införts kommer bankernas betalningstjänster i allt högre grad att bygga på i huvudsak e- fakturering. Kommunerna är också betydande mottagare av fakturor. Många kommuner har redan beredskap att ta emot e-fakturor, men det finns ännu utrymme för förbättring. 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2012

19 E-fakturering medför stora kostnadsbesparingar. Kommunförbundet föreslår att alla de kommuner och samkommuner som redan har beredskap för att ta emot e- fakturor sätter en tidsgräns för mottagning av pappersfakturor. Systemkrav och annan beredskap Fakturerarna bör göra nödvändiga ändringar i faktureringssystemen i år och under nästa år. Det lönar sig för kommunerna att i god tid innan direktdebiteringen slopas planera och genomföra de tekniska ändringar som krävs. De kommuner och samkommuner som ännu inte har förutsättningar att ta emot e-fakturor bör vidta de åtgärder som behövs. Det finns skäl att kontrollera med både banken och systemleverantören vilka åtgärder och system som krävs. På Finansbranschens Centralförbunds webbplats ges en närmare beskrivning av åtgärderna (på finska): Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , Rättelser till mallen för kontoplan I den finska mallen för kontoplan har det gjorts rättelser som gäller utkomststöd samt mottagningspenning och brukspenning för flyktingar. Rättelserna presenteras i den finska upplagan av detta informationsblad. De kommer att beaktas i den svenska översättningen av mallen för kontoplan som utkommer senare i år. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , Konkurrensutsättning av revisionstjänster fr.o.m Kommunförbundet har 24.9 gett anvisningar om anbudsförfrågan vid konkurrensutsättning av revisionen för kommunernas och samkommunernas och deras dottersamfunds förvaltning och ekonomi. Anvisningarna finns redan nu på finska på Kommunförbundets webbplats. Så snart översättningen är klar läggs de ut på svenska på adressen -> Revision -> Revisionsnämnd och revision -> Revisionsnämndernas verksamhet. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

20 Personalfrågor Sari Korento har anställts som utvecklingschef vid kommunalekonomiska enheten fr.o.m Hon arbetar med bland annat ekonomistyrning, kommunernas revisionsverksamhet och riskhantering. Sari Korentos telefonnummer är och Närmare upplysningar: Timo Kietäväinen, tfn , Reijo Vuorento, tfn , Momshandbok för kommuner och samkommuner Momshandboken för kommuner och samkommuner har getts ut i en ny upplaga på finska (Arvonlisävero-opas kunnille ja kuntayhtymille). Handboken fokuserar på praktiska problem som framkommit i momsbeskattningen. Boken är en lättfattlig handbok och ett bra redskap för var och en som i sitt arbete har att göra med momsfrågor. I den fjärde upplagan har beaktats ändringar i mervärdesskattelagen ända till slutet av juli Också rätts- och beskattningspraxis och Skatteförvaltningens anvisningar har beaktats ända till samma tidpunkt. Dessutom har bland annat den omvända momsskyldigheten för byggtjänster beaktats. Beställningar: Beställningsnummer , pris 40 euro 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2012

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Kommunalekonomi 4/12

Kommunalekonomi 4/12 Kommunalekonomi 4/12 Nytt år de osäkra tiderna fortsätter! Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Preciseringar för statistiken 2013 Projekt för mätning av barnskyddets effekter Fördelningen av

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar 2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Delrapport från projektet om sysselsättningstjänsternas effekter Produktivitetsjämförelsen i de

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010 1/2010 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019. Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet

Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019. Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019 Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet 11.2.2015 Innehåll Förord...3 Läget och utsikterna för den kommunala ekonomin...4

Läs mer

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

Budget 2013 Ekonomiplan 2014-2015

Budget 2013 Ekonomiplan 2014-2015 Kyrkslätts kommun Budget 2013 Ekonomiplan 2014-2015 Kommunfullmäktige 15.12.2012 Kommunstyrelsens förslag BUDGET 2013 EKONOMIPLAN 2014 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013 Kommunalekonomi Mikael Enberg 3.3.2013 Heikki Helin: Kommunekonomin 1988-2008 14.10.2010 Kommunernas lagstadgade uppgifter, antal Osasto pp.kk.vvvv 3 70 Offentliga utgifter, % av BNP åren 1975-2015** 70

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet 1/2004 februari Kommunalekonomi Statsandelsreformen Basserviceprogrammet Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Tröskelvärden

Läs mer

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor 5/2003 december Samfundsskatten och statsandelsreformen Skattefrågor Statsandelarna 2004 Socialförsäkringsavgifterna 2004 Rådgivningsenhet för upphandling OFR-nämnden meddelar Ny rekommendation om användning

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016. 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet UNDERTECKNINGSPROTOKOLL TILL DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2014 2016 1 Verkställande av sysselsättnings- och tillväxtavtalet Genom detta kollektivavtal verkställs de centrala arbetsmarknadsorganisationerna

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2007 Kuntatalous

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

9/2012 Cash Management

9/2012 Cash Management 9/2012 Cash Management Ekonomin kryper från en kris till en annan s. 2 Ta hand om behörighetsadministrationen på egen hand s. 6 Förbered dig redan nu på att direktdebiteringen upphör! s. 10 2 Cash Management

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007 3/2007 juni Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Basserviceprogrammet 2008 2011 Statsandelarna år 2008 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Kommunalekonomi vad behöver en förtroendevald veta? Jan Björkwall Jakobstad, 25.3.2013 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social-

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 176/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 20 i inkomstskattelagen och 8 i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 1/2006 mars Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Prisindex för offentliga utgifter och för kommunernas basservice Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om balansering av ekonomin i kommunallagen

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

RP 50/2011 rd. som betalas till begränsat skattskyldiga. samfund föreslås sänkt till 25 procent. Samfundsskattesatsen

RP 50/2011 rd. som betalas till begränsat skattskyldiga. samfund föreslås sänkt till 25 procent. Samfundsskattesatsen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2012 samt lagar om ändring av vissa skattelagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅL Denna proposition innehåller ett

Läs mer

11/2012 Cash Management

11/2012 Cash Management 11/2012 Cash Management Julhandeln inleds snart har du bytt den gamla betalningsknappen till en ny i webbutiken? s. 2 Den alpina säsongen inleddes i samarbete med Danske Bank s. 6 Förnyad betalningslista

Läs mer

Program för kommunernas ekonomi 2016-2019

Program för kommunernas ekonomi 2016-2019 Program för kommunernas ekonomi 2016-2019 Finansministeriets publikationer 16b/2015 Kommunärenden Program för kommunernas ekonomi 2016-2019 Finansministeriets publikationer 16b/2015 Kommunärenden 441

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

RP 150/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 150/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om försäkrades och arbetsgivares socialskyddsavgifter och folkpensionsanstaltens finansiering PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

RP 88/2012 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst

RP 88/2012 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändringar av bestämmelserna om kilometerersättning i skattelagstiftningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 364/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om skatt på arv och gåva ändras. Bestämmelsen om förlängd betalningstid

RP 364/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om skatt på arv och gåva ändras. Bestämmelsen om förlängd betalningstid RP 364/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 56 i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Utjämningssystemen i de nordiska länderna

Utjämningssystemen i de nordiska länderna Utjämningssystemen i de nordiska länderna Nedan presenteras en kort jämförelse av de nordiska ländernas utjämningssystem (i Finland mer känt som statsandelssystemet) som alltså utgör en väsentlig del av

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 16.6.2009/2 Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt 1..9/ - - - - BNP och sysselsättningen förändring, % - - - Källa: Statistikcentralen -5 5 7 9 BNP Sysselsättningen, trend Prognos - Finlands

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.473.030 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,3 % Arbetslöshet 8,2 % Bostadsbyggande

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010

Uppskattning av försäkringsmarknadens utveckling 2010 0 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto Innehåll I korthet...2 Det ekonomiska läget...3 Uppskattningar för år 2010...3 Skadeförsäkring...3 Lagstadgad pensionsförsäkring...7

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Villkor för e-fakturaservice för företagskunder

Villkor för e-fakturaservice för företagskunder Villkor för e-fakturaservice för företagskunder Gäller fr.o.m. 01.1. 2013 Nedanstående avtalsvillkor tillämpas mellan Banken och Kunden vid hanteringen av e- som kunden sänder och/eller mottar via en elektronisk

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

BUDGETEN 2011 EKONOMIPLANEN 2012 2013

BUDGETEN 2011 EKONOMIPLANEN 2012 2013 BUDGETEN 2011 EKONOMIPLANEN 2012 2013 KARLEBY STADSFULLMÄKTIGE 13.12.2010 98 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VISION 2020: KARLEBY SOM BÄST...1 BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING...2 DET EKONOMISKA LÄGET OCH UTVECKLINGSUTSIKTER...6

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016

Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016 Kyrkslätts kommun Budget 2014 Ekonomiplan 2015 2016 Av kommunfullmäktige 19.12.2013 godkänd BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2015-2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna motiveringar 1 Driftsekonomidelen 25 Allmän förvaltning

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, april Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Konsumenternas förtroende för ekonomin var oförändrat i april. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer