Kommunalekonomi 1/12

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunalekonomi 1/12"

Transkript

1 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering Kommunalekonomiska enhetens webbplats förnyad egna sidor för statistiken över ekonomi och verksamhet Klassificeringar för statistiken över ekonomi och verksamhet 2012 ny publikation april

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2012 Lehti ilmestyy n. 4 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca. 4 gånger per år Julkaisija/Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn fax Painosmäärä 900 kpl Upplaga 900 st Painopaikka/Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Asiantuntijapalvelut >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntataloustiedote >Kuntatiedotteet > Sakkunnigtjänster > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt/Ansvariga Reijo Vuorento Jan Björkwall Toimittanut/Sammanställt av Tuija Valkeinen ISSN INNEHÅLL Sida Ramarna för statsfinanserna Det allmänna ekonomiska läget 5 Kommunernas utgifter Kommunernas skatteinkomster Skattefrågor 10 Ramförhandlingarnas inverkan på kommunernas skatteinkomster Konsekvenser för kommunalbeskattningen Fastighetsskatt Avfallsskatten Skatteredovisningarna i början av året Kommunernas inkomstbeskattning Information från Skatteförvaltningen Mervärdesskatt Skatteförvaltningens anvisning om omvänd momsskyldighet inom byggbranschen har uppdaterats Statsandelar 16 Statsandelsprocenterna och kommunens självfinansieringsandel 2012 Aktuellt om statsandelsfinansieringen Ramförhandlingarna Preliminära beräkningar av statsandelarna 2013 publiceras i juni Revideringen av statsandelssystemet inleds hösten 2012 Bokföringsanvisningar 21 Utlåtande 102: En samkommuns och ett kommunalt ägt aktiebolags hörande till kommunkoncernen Utlåtande 103: Bokföring av semesterlöneskuld från och med bokslutet 2011 Utlåtande 104: Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Utlåtande 105: Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet HFD:s beslut om besvären över ändringarna i avskrivningsplanen E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering 32 Kommunalekonomiska enhetens webbplats förnyad egna sidor för 33 statistiken över ekonomi och verksamhet Klassificeringar för statistiken över ekonomi och verksamhet ny publikation Bilagor: Bilaga 1: Hur besluten i regeringens ramförhandlingar inverkar på kommunernas statsandelar och skatteinkomster Bilaga 2: Det allmänna ekonomiska läget Bilaga 3a: Prognossiffror för samhällsekonomin 2012 Bilaga 3b: Prognossiffror för samhällsekonomin 2013 Bilaga 4: Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma Bilaga 5: De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Bilaga 6: Kommunernas skatteinkomster år , md Bilaga 7a: Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md Bilaga 7b: Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys , md Bilaga 8: Centrala indextal och prognoser för dem Bilaga 9: Utlåtanade 102: En samkommuns och ett kommunalt ägt aktiebolags hörande till kommunkoncernen Bilaga 10: Utlåtande 103: Bokföring av semesterlöneskuld från och med bokslutet 2011 Bilaga 11: Utlåtande 104: Bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bilaga 12: Utlåtande 105: Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

3 Ramarna för statsfinanserna har färdigställts Redan vid årets början blev det klart att regeringen inte kommer att uppnå regeringsprogrammets mål att minska statens skuldsättning före regeringsperiodens slut, och att statsfinansunderskottet går under en procent av bruttonationalprodukten om inga betydande nya åtgärder vidtas. Enligt regeringsprogrammet ska statsfinanserna balanseras, och i samband med det genomförs villkorliga åtgärder som innebär en ytterligare frysning och en anpassning av statens utgifter och kommunernas statsbidrag samt ytterligare skattehöjningar och minskade skatteavdrag. Kommunförbundet började genast i början av året bereda egna riktlinjer i syfte att påverka ramförhandlingarna för att den kommunala ekonomin ska förbli stabil och så att man ska kunna undvika stora kommunalskattehöjningar i ett läge där kommunernas statsandelar redan har skurits ned med 631 miljoner euro för Kommunförbundets riktlinjer offentliggjordes vid kommunernas ekonomi- och finansieringsforum Cirka 500 beslutsfattare och mediepersoner inom kommunsektorn samlades för att diskutera och dryfta dagens och framtidens ekonomiska läge i kommunerna. Den pågående kommunreformen gav också en extra krydda åt diskussionen kring ekonomin. Kommunförbundets publikation "Stabilisering av den kommunala ekonomin" presenterar en rad åtgärder för att sätta kommunernas ekonomi i skick. Av dessa ska de viktigaste åtgärderna stärka kommunernas skattebas som motvikt till statsandelsförlusterna, påskynda reformen av statsandelssystemet och stödja grundläggande renoveringar av byggnader inom kommunernas skol- och social- och hälsovårdsväsende. Kommunförbundets förslag fick ökad betydelse i och med de preliminära bokslutsuppgifterna för år 2011, enligt vilka den kommunala ekonomin är cirka 400 miljoner euro svagare än vad som bedömdes ännu på hösten Under hela första delen av året förde Kommunförbundet en aktiv dialog om kommunalekonomin med de statliga representanterna. Kommunförbundet har överlämnat flera ställningstaganden bland annat till statsminister Katainen och till finansminister Urpilainen, ordförande för den ministergrupp som bereder basserviceprogrammet. Ramarna för statsfinanserna färdigställdes i slutet av mars 2012 och behandlades i ministergruppen för basserviceprogrammet Sammandraget som presenterats i ministergruppen framgår av bilaga 1. Nästa år skärs statsandelarna ner med ytterligare 125 miljoner euro, följande år med 250 miljoner euro, och 2015 med 500 miljoner euro. Den tidigare nedskärningen på 631 miljoner euro och den nya nedskärningen motsvarar på 2015 års nivå redan en genomsnittlig inkomst på drygt en inkomstskatteprocent i hela landet. Nedskärningen görs i form av lika stora belopp i euro\invånare, och inga ändringar görs i indexjusteringen av statsandelarna, vilket är viktigt med tanke på att systemet ska fungera. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012 3

4 Regeringen beslutade att frysa förtjänstnivåindexet, vilket ökar kommunernas skatteinkomsttillväxt åren 2013 och Då man i statsandelsgrunderna hade förberett sig på att för åren 2013 och 2014 kompensera kommunerna fullt ut för de skatteinkomster de går miste om på grund av indexändringarna, kommer dessa statsandelskompenseringar nu att återtas, eftersom indexförhöjningarna inte genomförs. Till denna del förändras alltså inte förhållandet mellan staten och kommunerna. Den egentliga statsandelsnedskärningen uppgår alltså till 500 miljoner euro på 2012 års nivå. Dessutom görs en ytterligare nedskärning på 20 miljoner för att de medel som överenskommits för utveckling inom social- och hälsovårdsministeriets verksamhetsområde, bland annat inom äldrevården, skärs ner med med 20 miljoner euro jämfört med vad som tidigare överenskommits, dvs. till 125 miljoner euro. Statsandelsindexet för undervisnings- och kulturverksamhet fryses för år Det här innebär cirka 45 miljoner euro för kommunerna och samkommunerna. Som motvikt till nedskärningarna stärks kommunernas skattebas huvudsakligen på det sätt som Kommunförbundet föreslagit. Kommunernas höjda andel av samfundsskatten kommer att bestå efter 2013 och inkomsterna av avfallsskatten ska överföras till kommunerna. Om ändringarna genomförs kommer de att förstärka kommunernas skattebas med sammanlagt cirka 350 miljoner euro. Det är också viktigt att regeringen håller sitt löfte att kompensera kommunerna för ändringarna i skattegrunderna. Utredningar om fastighetskatten pågår som bäst och Kommunförbundet medverkar aktivt i dessa. I statens första tilläggsbudget 2012 beviljades extra understöd på sammanlagt 30 miljoner euro 2012 för grundläggande renoveringar inom kommunernas undervisningsväsende och social- och hälsovårdsväsende. Utvärderingen av ramarna för statsfinanserna fortsätter och de kommunvisa kalkylerna publiceras på Kommunförbundets kommunalekonomiska enhets webbsidor genast då de kan räknas ut tillförlitligt. Arbetsgruppen för kommunernas ekonomi överlämnade sin rapport till kommunministern Arbetsgruppen föreslog en rad preciseringar i kommunallagens ekonomibestämmelser. Det förslag som har snabbast verkan är en ändring av revisorernas mandattid så att den i stället för nuvarande fyra år kan fastställas för en flexibel tidsperiod på upp till sex år. Om förslaget förverkligas kommer det att göra konkurrensutsättningen av revisionen avsevärt mer flexibel, och medföra bättre konkurrens inom sektorn. Närmare upplysningar: Timo Kietäväinen, tfn , Reijo Vuorento, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

5 Det allmänna ekonomiska läget Finlands bruttonationalprodukt ökade 2011 med omkring tre procent. Under den första fjärdedelen var tillväxten nästan fem procent och också under den andra fjärdedelen ungefär tre procent. Efter sommaren har utsikterna för världsekonomin försvagats betydligt. Till följd av detta har också utsikterna för den finländska exporten blivit dystrare jämfört med den optimistiska stämningen under våren Utsikterna varierar visserligen efter verksamhetsområde, men den totala exporten av varor och tjänster krympte 2011 med nästan en procent jämfört med föregående års nivå. Nationalproduktens tillväxt var mycket knapp i slutet av året. Under sommaren och hösten 2011 tilltog finanskrisen på nytt i och med de europeiska staternas skuldproblem. Skuldsättningen har hotat världsekonomin. Det är av högsta vikt att få till stånd en omfattande och hållbar ekonomisk tillväxt. Kostnadsnedskärningarna och åtstramningarna som krävs i de offentliga ekonomierna för att få bukt med skulderna hotar å andra sidan den ekonomiska tillväxten. Prognoserna för detta år när det gäller världsekonomins tillväxt och den internationella handeln har sänkts sedan i somras fram till dags dato. På senare tid har det också hörts positiva nyheter om den ekonomiska utvecklingen. Hur Finlands ekonomiska omvärld utvecklas under den närmaste tiden beror i hög grad på hur staterna i euroområdet lyckas dämpa spridningen av skuldkrisen. Om krisen blir utdragen, och aktiviteten på den europeiska finansieringsmarknaden därmed försvagas, innebär det att den ekonomiska tillväxten i Finland blir ännu långsammare än hittills. Om skuldkrisen leder till en europeisk bankkris kommer den finska ekonomin att stramas åt kännbart i år då den utländska efterfrågan minskar. För närvarande ser det ändå ut som om man skulle lyckas få skuldkrisen under kontroll. Med tanke på utmaningarna som de sydeuropeiska länderna står inför när det gäller den ekonomiska tillväxten och skuldbetalningsförmågan, måste vi ändå förbereda oss på en fortsatt skuldkris, och till och med på en eventuell bankkris. Det är i varje fall uppenbart att den ekonomiska utvecklingen i euroområdet kommer att vara lam, till och med svag, under detta år och i den närmaste framtiden. Finlands ekonomi följer i hög grad läget i det övriga Europa, och i synnerhet Finlands exportutveckling är sårbar. Den växande osäkerheten medför att sysselsättningstillväxten försvagas. Den kommunala ekonomin kommer att stramas åt under de närmaste åren på grund av anpassningsåtgärderna för statsfinanserna och till följd av den svaga skatteinkomsttillväxten. Det bör ändå påpekas att krisen i första hand beror på tillgången och priset på pengar, kreditkrisen, och inte på inhemska faktorer. I de senaste prognoserna över den totalekonomiska utvecklingen presenteras olika scenarier över utsikterna för den finländska samhällsekonomin under de närmaste åren. Om man lyckas avvärja finanskrisen blir den ekonomiska svackan troligen kortvarig och gäller i huvudsak kanske bara år Den ekonomiska tillväxten kommer ändå att vara långsam i Finland detta år, och det är också möjligt att vi går in i en recession. Vid sidan av den ekonomiska omvärldsutvecklingen inverkar också de finanspolitiska åtgärderna på hur samhällsekonomin kommer att utvecklas under de närmaste åren. Då åtgärderna dimensioneras, tidsplaneras och inriktas för att möta behoven måste man utöver konjunkturläget också beakta aspekter som gäller samhällsekonomins strukturer och hur de kan stärkas. Finansministeriet upp- Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012 5

6 skattar att totalproduktionens årliga tillväxt i genomsnitt blir ungefär två procent under de närmaste åren. År 2012 uppskattas konsumentprisindex stiga på årsnivå med i genomsnitt 2,8 procent. Den accelererande inflationen våren 2011 ledde till att Europeiska centralbanken höjde räntenivån. Nu är den ekonomiska tillväxten i euroländerna så bräcklig att den har inneburit återhållsamhet i fråga om räntehöjningar, och en ytterligare sänkning av styrräntan är inte utesluten. Den ökade likviditeten på marknaden har sänkt marknadsräntorna. Höjda oljepriser utgör ändå den största hotbilden när det gäller världsekonomins utveckling. I Finland bidrar momshöjningarna, vilka är en del av de skattepolitiska åtgärderna, till en höjning av konsumentpriserna med 0,6-0,7 procent på årsnivå. Konsumentpriserna beräknas stiga med i genomsnitt 2,6 procent år Finansministeriet har i sin senaste konjunkturöversikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänsnivåindex stiger med 3,3 procent i år. De ramavtalsenliga löneuppgörelserna innebär att höjningen av inkomstnivån kommer att vara långsammare 2013 än i år. Finansministeriet uppskattar att det allmänna förtjänstnivåindexet stiger med omkring 2,6 procent nästa år. Sysselsättningsnivån var hög ända till utgången av Kring årsskiftet försämrades sysselsättningsläget drastiskt. Arbetslöshetsgraden steg då med ett par procent så att den 2009 var i genomsnitt 8,2 procent. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. År 2011 sjönk den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. År 2012 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till cirka 8 procent, vilket innebär att antalet arbetslösa i år uppgår till i genomsnitt cirka tvåhundratusen personer. Antalet långtidsarbetslösa väntas dock kvarstå på en hög nivå. Sysselsättningsläget har förbättrats en aning under Enligt prognoserna kommer sysselsättningsgraden att stiga snabbt till följd av förändringar i befolkningsstrukturen. Efterfrågan på arbetskraft kommer ändå bara att öka i liten utsträckning i år och nästa år om totalproduktionens tillväxt hålls inom finansministeriets relativt anspråkslösa tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2013 till 7,9 procent. I bilaga 2 ges uppgifter om och finansministeriets uppskattningar av vissa totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin. Uppgifterna för baserar sig i huvudsak på nationalräkenskaperna som Statistikcentralen publicerade i mars 2012 och vissa andra officiella statistiska uppgifter. Siffrorna för 2012 och 2013 ingår i finansministeriets konjunkturöversikt som publicerades i april. Översikten finns på finansministeriets webbplats: På samma adress finns också rambeslutet för statsfinanserna och basserviceprogrammet I bilageuppgifterna till rambeslutet ingår beräkningar av och antaganden om den totalekonomiska utvecklingen under åren Bilagorna 3a och 2b innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur ekonomiska variabler som är viktiga för kommunernas ekonomi utvecklas 2012 och Kommunernas utgifter Enligt Statistikcentralens preliminära bokslutsuppgifter för 2011 ökade kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter något snabbare än de senaste åren, dvs. med 4,5 procent. Löneutgifterna, dvs. lönerna och andra personalutgifter, ökade med 3,8 procent. Kommunsektorns lönesumma har år 2011 ökat snabbare än vad utvecklingen av kommunsektorns förtjänstnivåindex ger vid handen. Orsa- 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

7 ken är personalmängdens och personalstrukturens utveckling och ändringen i bokföringen av semesterlöneskulden i form av en post av engångsnatur. Köpen av varor och tjänster fortsatte att öka snabbt, och ökningen blev omkring 6,5 procent. I år väntas verksamhetsutgifternas tillväxt avta något bland annat på grund av den försämrade interna finansieringen. Den avtagande trenden kommer antagligen att fortgå ännu 2013, bland annat till följd av löneuppgörelsen inom kommunsektorn. I höstas uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för Avtalen trädde i kraft i januari 2012 och gäller i 26 månader. Avtalsperioden går ut Kostnadseffekten för hela avtalsperioden är nästan 4,5 procent inom alla avtalsområden. Även i fortsättningen beror de kommunala löneresurserna främst på skatteinkomstökningen i kommunerna vilken är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Som det ser ut nu har staten inga möjligheter att bidra ytterligare när det gäller verksamhetsutgifterna och finansieringen av löne- och personalkostnaderna. Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med 3,2 procent. I indexet ingår ett löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. År 2013 kommer det kommunala förtjänstnivåindexet troligen att höjas med 2,3 procent. Ökningen av kommunernas och samkommunernas lönesumma under bägge åren blir antagligen av samma storleksklass. Bilaga 4 innehåller uppgifter om och uppskattningar av de faktorer som inverkar på lönesumman i kommunsektorn år Siffrorna för 2012 och 2013 baserar sig främst på löneuppgörelsen inom kommunsektorn och på kalkylerna i basserviceprogrammet. Grunderna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2012 fastställdes i slutet av förra året. I rambeslutet för statsfinanserna ingår det antagna värdet på avgifternas storlek för åren i fråga. I de senaste årens beslut har ett allmänt antagande när det gäller avgiftens utveckling varit att avgiftsnivåerna inte just alls ändras under granskningsperioden. Den genomsnittliga nivån på de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter i förhållande till lönesumman verkar hållas på i genomsnitt cirka 30 procent under kommande ramperiod. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift har i år varit 2,12 procent av den lön som utgör grund för avgiften. I basserviceprogrammet som bifogats rambeslutet har avgiftsprocenten år 2013 föreslagits bli den samma som i år. De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift är i år 0,80 procent av en lönesumma på upp till euro och 3,20 procent för den överskjutande delen av lönesumman. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften beräknas år 2013 stiga med i genomsnitt cirka 0,01 procentenheter. I år är den genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringsavgiften inom kommunsektorn cirka 3,05 procent, men år 2013 uppskattas den bli omkring 3,06 procent. Det väntas ske ändringar i den lönesummegräns som ligger till grund för avgiften, bland annat i form av inflationsjustering. Hur arbetslöshetsförsäkringsavgiften utvecklas beror bland annat på arbetslöshetstrenden, och som det ser ut nu finns det inget större tryck på att höja avgifterna på medellång sikt. De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga KomPL-avgift har varit oförändrad under åren , dvs. omkring 23,6 procent av lönesumman. Medlemssamfundens faktiska arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. Enligt de uppgifter som nu finns att tillgå blir arbetsgivarens genomsnittliga avgift oförändrad under de närmaste åren, dvs. 23,6 procent åren Det Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012 7

8 beslut som fattas om löntagarnas försäkringsavgift inverkar också på arbetsgivarens andel. Nu ser det ut som om de försäkrades pensionsavgifter kommer att höjas under ramperioden, medan de kommunala arbetsgivarnas avgiftsnivå sänktes något i slutet av ramperioden. Den genomsnittliga StaPL-avgiften för lärare kommer att sjunka med 0,2 procentenheter från nuvarande 19,8 procent och blir då 19,6 procent år Samma sjunkande trend beräknas fortsätta fram fram till år I bilaga 5 anges de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter och de nuvarande uppskattningarna för Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2011 med 3,0 procent mätt med prisindex för basservicen. Också i år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga snabbare än i fjol. År 2013 beräknas kostnadsnivån däremot stiga långsammare, uppskattningsvis med 2,3 procent. I bilaga 8 presenteras vissa centrala indextal som beskriver kostnadsutvecklingen och finansministeriets prognoser för indextalens utveckling under åren Prognoserna ingår också i rambeslutet för statsfinanserna Kommunernas skatteinkomster År 2011 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med i genomsnitt fyra procent. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna ökade snabbare än under de två föregående åren, dvs. med cirka tre procent. Redovisningarna av samfundsskatt ökade synnerligen snabbt, nästan 20 procent. Redovisningarna av fastighetsskatt ökade med ett par procent. I fjol uppgick redovisningarna till drygt 19 miljarder euro. År 2012 ökar redovisningarna av kommunalskatt framför allt till följd av att förvärvsinkomsterna enligt uppskattning stiger med nästan fyra procent. Också kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats ökade för i år med 0,09 procentenheter, och uppgår till 19,25. Redovisningarna minskar till följd av ändringar i avdragen i kommunalbeskattningen, av vilka de mest betydande är ändringarna i grundavdraget och arbetsinkomstavdraget. I statsbudgeten 2012 föreslogs ändringar i skattegrunderna i kommunernas inkomstbeskattning. Tillsammans beräknades de minska inkomsterna av kommunalskatten med sammanlagt 263 miljoner euro netto. De förlorade inkomsterna kompenseras kommunerna till fullt belopp genom större statsandelar. I år uppskattas redovisningarna av kommunalskatt stiga med 3,5 procent. År 2013 kommer förvärvsinkomsterna att öka en aning långsammare, och uppskattas bli 3,2 procent. Vid ramförhandlingarna beslutade man temporärt avstå från indexjusteringar av förvärvsinkomstskatten åren Detta bidrar till att öka inkomsterna av kommunalskatten. Nästa år uppskattas redovisningarna av kommunalskatt bli 3,5 procent större än i år. Den förbättrade ekonomiska utvecklingen under de två senaste åren har också avspeglat sig på samfundsskatteinkomsterna. Samfundsskatten minskade kännbart år 2009, men utvecklingen år 2010 återställde inkomsterna till nästan samma nivå som före svackan. Tillväxten var fortsatt stark även i fjol. Kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes temporärt med 10 procentenheter under åren Enligt regeringsprogrammet kommer kommunernas samfundsskatteandel att fortsättningsvis vara höjd med 5 procentenheter åren Samfundsskattesatsen sänktes med en och en halv procentenhet fr.o.m till 24,5 procent. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

9 Sänkningen kompenserades kommunerna genom att kommungruppens andel höjdes. År 2012 är kommunernas andel av samfundsskatteinkomsterna 28,34 procent. Nästa år väntas andelen stiga till 29,41 procent, då kommunerna kompenseras för samfundens temporära skattelättnader. Enligt rambeslutet för statsfinanserna kommer kommunernas samfundsskatteandel fortsättningsvis att vara höjd med 5 procentenheter åren Samfundsskatteinkomsterna är förknippade med stor osäkerhet både med anledning av den ekonomiska utvecklingen och besluten som gäller samfundsskatteandelen. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2012 i sin helhet uppgå till omkring 1,4 miljarder euro, vilket är 16 procent mindre än i fjol. Nästa år kommer redovisningarna av samfundsskatten att öka något. Redovisningarna av fastighetsskatt uppgick år 2011 till cirka 1,2 miljoner euro. År 2012 beräknas fastighetsskatten uppgå till cirka 1,3 miljarder euro, och redovisningarna uppskattas öka relativt måttfullt Finansministeriet har tillsammans med Finlands Kommunförbund och Skatteförvaltningen startat ett projekt för att utreda behovet att se över fastighetsbeskattningen. De åtgärdsförslag som eventuellt ges kan inverka på redovisningarna av fastighetsskatt redan år Bilaga 6 utvisar de kommunala skatteredovisningarnas utveckling under åren och prognoserna för 2012 och I år beräknas skatteredovisningarna i sin helhet öka med 2 procent. Nästa år ökar skatteinkomsterna enligt nuvarande uppskattning med nästan tre procent. Faktorer som inverkar på skatteinkomstutvecklingen behandlas bland annat under ekonomi- och skatteprognosdagarna som hålls i Kommunernas hus (se annonsen som bifogats informationsbladet). Bilagorna 7a och 7b innehåller en resultaträkning och finansieringsanalys för som sammanställts utgående från statistiska uppgifter från Statistikcentralen. Kalkylerna för år 2011 baserar sig i huvudsak på kommunernas preliminära bokslut. Uppskattningarna av resultaträkningen och finansieringsanalysen för baserar sig på kalkylerna i basserviceprogrammet och Kommunförbundets uppskattningar. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Mikael Enberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012 9

10 Skattefrågor Ramförhandlingarnas inverkan på kommunernas skatteinkomster Vid ramförhandlingarna fattade regeringen skattebeslut för som syftar till att öka framför allt statens skatteinkomster. En del av besluten har ändå en direkt inverkan på kommunernas skatteinkomster. Nedan presenteras hur kommunerna påverkas av förändringarna i olika skatteslag. Inverkan på den kommunala ekonomin Regeringen beslutade att förvärvsinkomstbeskattningen år 2013 och 2014 inte ska justeras utgående från inkomstnivån och inflationen. Detta ökar skatteinkomsterna för såväl staten som kommunerna. Enligt finansministeriet är verkningarna på inkomsterna av kommunalskatten omkring 100 miljoner euro år 2013 och 220 miljoner euro fr.o.m. år Då justeringarna frångås överflyttas en allt större del av skatteavdragen till statsbeskattningen. Den mest betydande förändringen är att arbetsinkomstavdraget i större utsträckning överförs på statens ansvar, men det sker också en motsvarande utveckling i fråga om underskottsgottgörelsen och hushållsavdraget. Regeringen beslutade också att arbetsinkomstavdraget och grundavdraget i kommunalbeskattningen ska höjas. Grundavdraget höjs med 30 euro, vilket enligt ministeriets beräkningar minskar kommunalskatten med 9 miljoner euro på årsnivå. Arbetsinkomstavdraget görs i första hand i statsbeskattningen, men till den del som avdraget överstiger det belopp som ska betalas till staten för förvärvsinkomster kan avdraget också göras i kommunalbeskattningen. Enligt finansministeriets beräkningar minskar höjningen av arbetsinkomstavdraget inkomsterna av kommunalskatten med 18 miljoner euro per år. I ramförhandlingarna beslutades också att överkompensationen för kilometerersättningar ska åtgärdas genom en strukturell förändring. Finansministeriet har uppskattat att förändringarna ökar inkomsterna av kommunalskatten med 35 miljoner euro per år. De beslut som fattades vid ramförhandlingarna uppskattas ha följande inverkan på inkomsterna av kommunalskatten: Åtgärd, (miljoner euro) Ingen inkomstnivå- och inflationsjustering i förvärvsinkomstbeskattningen år Höjning av arbetsinkomstavdraget Ändring i beräkningen av kilometerersättningar Höjning av grundavdraget (30 euro) Eftersom syftet med de beslut som fattats om inkomstbeskattningen är att balansera statsfinanserna och fylla ut hållbarhetsgapet, så kommer staten att återkräva de extra kommunalskatteinkomster som kommunerna får till följd av besluten. Som alternativa modeller för återkrav har föreslagits minskade statsandelar eller mindre samfundskatteandelar. I skrivande stund har detta ännu inte avgjorts. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

11 Konsekvenser för samfundskatteinkomsterna I enlighet med det som tidigare sagts i regeringsprogrammet höjs kommunernas andel av samfundsskatten temporärt med 5 procentenheter under åren 2012 och Också sänkningen av samfundsskattesatsen år 2012 från 26 till 24,5 procent har kompenserats i samfundsskatteandelen. Kommunernas andel av samfundsskatten blev sålunda 28,34 procent för år 2012 och 2013 och 23,34 procent fr.o.m. år Vid ramförhandlingarna bestämdes att höjningen av kommunernas samfundsskatteandel med 5 procentenheter ska gälla också under åren Förändringen innebär att kommunernas samfundsskatteinkomster ökar med omkring 270 miljoner euro på årsnivå. Vid ramförhandlingarna fattades också beslut om skattelättnader för företag. Enligt finansministeriets beräkningar kommer skattelättnadernas årliga inverkan på samfundsskatteinkomsterna att bli cirka 210 miljoner euro under och cirka 190 miljoner euro år Detta minskar kommunernas inkomster av samfundsskatten. Enligt regeringsprogrammet ska sådana ändringar i skattegrunderna som minskar kommunernas skatteinkomster i första hand kompenseras inom skattesystemet. Därför höjs kommunernas samfundsskatteandel för åren Utöver detta sänks kommunernas samfundsskatteandel fr.o.m. år 2013 på grund av den rundradioskatt som tas ut av samfund. Rundradioskatten höjer inkomsterna av samfundsskatten, och för att dessa pengar i sin helhet ska styras till staten sänks kommunernas lagstadgade samfundsskatteandel med 0,08 procentenheter. Som det nu ser ut kommer ändringen att sänka den temporära samfundsskatteandelen för 2013 med 0,1 procentenheter. Efter ramförhandlingarna, med beaktande av de ovan nämnda ändringarna, är kommunernas samfundsskatteandelar enligt de uppgifter vi har tillgång till nu följande: Kommunernas andel av samfundsskatteinkomsterna, % 31,99 28,34 29,41 29,22 29,13 23,26 År 2012 beräknas redovisningarna av samfundsskatt bli nästan 16 procent mindre än år 2011 och uppgå till omkring 1,4 miljarder euro. År 2013 beräknas redovisningarna öka en aning. Fastighetsskatt I ramförhandlingarna har inte fattats beslut som direkt påverkar fastighetsskatten. Enligt statsrådets pressmeddelande ska möjligheterna att höja de undre gränserna för fastighetsskatterna utredas. Finansministeriet har också ett projekt på gång där ministeriet tillsammans med Kommunförbundet och Skatteförvaltningen utreder bland annat behovet av att se över värderingsgrunderna i fastighetsbeskattningen, uppdateringen av fastighets- Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

12 registret, möjligheterna att bredda skatteunderlaget samt behovet av att ändra förfallo- och redovisningsdagarna för skatten. Det är meningen att utredningen ska bli klar inom år Avfallsskatten Enligt besluten i ramförhandlingarna är strävan att överföra inkomsterna av avfallsskatten till kommunerna, vilket Kommunförbundet föreslagit. Det skulle ge kommunerna skatteinkomster på omkring på 90 miljoner euro per år. Hur inkomsterna ska fördelas mellan kommunerna är ännu öppet. Skatteredovisningarna i början av året I januari mars var redovisningarna av kommunalskatt 6,2 procent högre än året innan. I januari ökade kommunalskatteredovisningarna med 4,8 procent, i februari med 9,0 procent och i mars med 4,9 procent jämfört med år Tillväxt har skett i redovisningarna för både tidigare och innevarande skatteår. Redovisningarna för innevarande skatteår ökade i februari med 6,4 procent och i mars med 2,5 procent jämfört med i fjol. För närvarande uppskattas redovisningarna av kommunalskatt i år öka med omkring 3,5 procent. Redovisningarna ökar bland annat till följd av större förvärvsinkomster. Redovisningarna i början av året påverkas särskilt av den engångspost på 150 euro som ingick i höstens ramavtal och som betalats till en stor del av löntagarna i januari eller februari. Verkningarna syns i redovisningarna för februari och mars. Redovisningarna minskar till följd av de höjda avdragen i kommunalbeskattningen. Också år 2013 beräknas redovisningarna öka med 3,5 procent. Redovisningarna av samfundsskatt har i början av året minskat med 6,0 procent jämfört med i fjol. Nedgången gäller framför allt skatteredovisningarna för innevarande år, vilka minskat med knappt 12 procent. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt i år minska med nästan 16 procent jämfört med år Redovisningarna skulle då uppgå till omkring 1,4 miljarder euro. Förändringen beror delvis på sämre tillväxtprognoser och delvis på att kommunernas andel av samfundsskatten blivit mindre. År 2013 förutspås redovisningarna börja öka måttligt, men samfundsskattens utveckling är under den närmaste tiden förknippad med stor osäkerhet. Kommunernas inkomstbeskattning Vid inkomstbeskattningen är kommunerna och samkommunerna partiellt skattskyldiga samfund som betalar inkomstskatt på sin näringsverksamhet eller på inkomsterna av fastigheter som inte är i allmänt bruk eller används för ett allmännyttigt ändamål. Kommunerna är dock inte inkomstskatteskyldiga för näringsverksamhet som de bedriver inom sitt eget område och inte heller för inkomster av fastigheter som är belägna på kommunens område. Detta gäller också fastigheter som inte är i allmänt bruk eller används för ett allmännyttigt ändamål. På kommuner och samkommuner tillämpas nedsatta inkomstskattesatser. De nedsatta inkomstskattesatserna beror på kommunernas och församlingarnas gruppandelar av samfundsskatten. Gruppandelarna har varierat från år till år. Den gällande inkomstskattesatsen för kommunerna och samkommunerna under skatteåret Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

13 är 7,5068. År 2011 var skattesatsen 8,9804. Kommunerna och samkommunerna skulle lämna in sin skattedeklaration för år 2011 den 1 april Information från Skatteförvaltningen: Skatteförvaltningens tjänster för kommuner och samkommuner har koncentrerats Målet är en enhetlig behandling och ökad sakkunskap. Från ingången av 2012 är Skatteförvaltningens tjänster för kommuner, samkommuner och övriga offentliga samfund koncentrerade till Savolax-Karelens företagsskattebyrå (finskspråkiga kunder) och Västra Finlands företagsskattebyrå (svenskspråkiga kunder). Kontaktuppgifter till företagsskattebyråerna finns på Syftet med koncentreringen är att säkerställa att de offentliga samfunden behandlas på ett enhetligt sätt i beskattningen. Samtidigt stärks Skatteförvaltningens sakkunskap om offentliga samfund, vilket innebär bättre betjäning och rådgivning för kunderna. Kunderna behöver inte vidta några åtgärder till följd av dessa förändringar. Mervärdesskatt Vid ramförhandlingarna bestämdes att alla momssatser höjs med en procentenhet vid ingången av år Den allmänna momssatsen kommer därmed att höjas från 23 till 24 procent. Höjningen gäller också sänkta momssatser, så i fråga om livsmedel och andra produkter enligt 85 i mervärdesskattelagen höjs momssatsen från 13 till 14 procent. För produkter och tjänster enligt 85 a i mervärdesskattelagen stiger momssatsen från 9 till 10 procent. Detta gäller till exempel mediciner, böcker, persontransporter, inkvarteringstjänster, dagstidningar och inträdesavgifter till sport och underhållningsevenemang. Skatteförvaltningens anvisning om omvänd momsskyldighet inom byggbranschen har uppdaterats Skatteförvaltningens anvisning "Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen" har uppdaterats I den uppdaterade anvisningen har Skatteförvaltningen kombinerat sin tidigare anvisning om omvänd momsskyldighet inom byggbranschen med vanliga frågor och svar. Anvisningen har utökats med tolkningar och exempel på bland annat begreppen byggtjänst, fastighet, tillfällig försäljning samt säljarens och köparens status. Den uppdaterade anvisningen finns på adressen FI/Detaljerade_skatteanvisningar/Momsbeskattning/Omvand_momsskyldighet_ino m_byggbranschen(20237). De anvisningar om omvänd momsskyldighet som finns på Kommunförbundets webbsidor kommer att uppdateras så att de motsvarar Skatteförvaltningens nya tolkningar. Anvisningarna förses också med en länk till Skatteförvaltningens nya anvisning. Det intressantaste för kommunerna finns i punkt Nät och nätverk. Byggande som gäller nät och nätverk och som specificerats i anvisningen betraktas inte som Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

14 byggtjänst när säljaren är ett bolag som äger nätet eller nätverket. Om alla de byggtjänster som kommunen säljer annat än tillfälligt till sin karaktär är sådana som anges i anvisningen kan de nya anvisningarna föranleda ändringar i kommunens skatteställning. I ljuset av den nya anvisningen och tolkningen kan det uppstå en situation där kommunen eller samkommunen inte längre är en sådan köpare som omvänd momsskyldighet kan tillämpas på. Enligt anvisningen betraktas olika nät och nätverk, till exempel el-, fjärrvärme-, naturgas-, vatten- och avloppsnät samt telenät som bestående konstruktioner i momsbeskattningen. Allmänt taget tillämpas omvänd momsskyldighet på arbeten som gäller dessa när de övriga förutsättningarna uppfylls. Enligt anvisningen är följande tjänster inte sådana byggtjänster som avses i 31 3 mom. i mervärdesskattelagen om säljaren är ett bolag som äger nätet eller nätverket: Försäljning av anslutningar, om anslutningsavgiften inkluderar bl.a. grävnings- och igenfyllningsarbetet och t.ex. installeringen av en mätapparat i kundens lokal. Den som äger nätet eller nätverket säljer då inte några byggtjänster utan rätten till anslutningen till bolagets distributionsnät. Sådana överförings- eller ändringsarbeten på nätverket som kunden eller en tredje part beställt Det är inte fråga om försäljning av en byggtjänst till den som beställt överförings- eller ändringsarbetet utan ett arbete som hänför sig till bolagets eget nät. Debitering av byggkostnaderna som är högre än normalt för en anslutningsledning i form av s.k. ledningsavgift eller debitering av ett byggarbete som är mera omfattande än normalt exempelvis på grund av objektets läge i form av s.k. extra anslutningsavgift. De byggda delarna av nätet stannar i nätbolagets ägo. Det är fråga om en avgift som anknyter till anslutningsavgiften och med vilken kunden får rätten att ansluta sig till nätverket. Då vattenverket ansluter/kopplar vatten- och avloppsanordningar (tomtledning) till vattenverkets ledningsnät, är det inte fråga om en sådan byggtjänst på vilken man ska tillämpa den omvända momsskyldigheten. Vattenverket anses inte debitera byggtjänsterna vidare hos kunden utan den eventuella tilläggsdebiteringen utgör en tilläggsavgift för rätten till anslutningen till vattenledningsnätet. Kostnaderna för borttagningen av anslutningen. Om de ovan uppräknade tjänsterna har sålts av någon annan part än det företag som äger nätverket, är situationen en annan. På sådana tjänster ska man, beroende på situationen, tillämpa den omvända momsskyldigheten om villkoren för tilllämpningen uppfylls. I slutet av kapitlet ges exempel på typiska fall som gäller vattentjänstverk och som inte betraktas som försäljning av byggtjänster. I kapitel 3 i anvisningen behandlas säljarens status och i vilka fall omvänd moms på byggtjänster tillämpas på säljaren. Momsskyldigheten för dem som köper byggtjänster regleras i 8 c i mervärdesskattelagen. Förutsättningen för att omvänd momsskyldighet ska tillämpas är att köparen är en näringsidkare som annat än till- 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

15 fälligt säljer sådana tjänster som avses i bestämmelserna eller utför fastighetsöverlåtelser enligt 31 1 mom. 1 punkten eller 33 i mervärdesskattelagen. Om alla de byggtjänster som kommunen eller samkommunen sålt annat än tillfälligt har varit av sådan karaktär att de i ljuset av den nya anvisningen inte längre betraktas som försäljning av byggtjänster, kan detta föranleda ändringar i kommunens skyldighet att som köpare tillämpa omvänd momsskyldighet för byggtjänster. Det finns anledning för kommunerna och samkommunerna att kontrollera om den nya anvisningen påverkar deras status som köpare av byggtjänster. Om den nya anvisningen innebär att omvänd momsskyldighet inte längre ska tilllämpas på kommunen, samkommunen eller någon annan kommunal aktör, bör kommunen se över sin praxis när det gäller tillämpningen av omvänd moms på kommunens köp. I punkt 3.2 i Skatteförvaltningens anvisning behandlas frågor och svar om köparens ställning och tillfällig försäljning. Där ges exempel på hur man ska gå tillväga om köparens ställning ändras. Enligt anvisningen ska den nya praxisen börja tillämpas genast, men den tidigare praxisen kan tillämpas på pågående entreprenader ända tills de slutförts: Hur ska man förfara om köparens ställning på grund av företagsarrangemang ändras mitt under byggandet av lokaliteterna (företaget lägger ner försäljningen av byggtjänster och säljer i fortsättningen endast byggmaterial) så att köparen inte längre kan anses sälja byggtjänster? Om företaget har sålt både byggtjänster och byggmaterial och det lägger ner försäljningen av byggtjänster, är det efter nedläggandet inte längre en sådan köpare som säljer byggtjänster på annat sätt än tillfälligt. Den omvända momsskyldigheten ska inte längre efter det att köparens ställning har ändrats tillämpas på de byggtjänster som sålts till en sådan köpare. På en entreprenad som inte slutförts då ställningen ändrades kan man likväl tillämpa samma förfarande som vid entreprenadens början, dvs. den omvända momsskyldigheten i detta fall. När ett bolag som fungerar som grynderentreprenör har sålt sitt sista grynderentreprenadobjekt, anses bolaget inte längre sälja byggtjänster annat än tillfälligt, om bolaget inte på annat sätt fortsätter att sälja byggtjänster. Grynderentreprenörens garantiförpliktelser och 10-års ansvar har inte betydelse vid bedömningen av frågan. Till övriga delar innehåller anvisningen i huvudsak preciseringar av begreppen byggtjänst, fastighet, tillfällig försäljning samt säljarens och köparens status. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Mikael Enberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

16 Statsandelar Statsandelssystemets syfte är att i hela landet trygga en jämn tillgång på den offentliga service som kommunerna ansvarar för. Genom systemet utjämnas skillnader i kostnaderna för kommunal service och skillnader i kommunernas inkomstbas. Grunden för utjämningen av kostnaderna är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. En annan del av statsandelssystemet är utjämningen av kommunernas inkomstbas utgående från deras skatteinkomster. Statsandelsfinansieringen till kommunerna består administrativt sett av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av finansministeriet (L 1704/2009) och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (L 1705/2009) och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. Finansministeriet och undervisnings- och kulturministeriet fattade beslut om statsandelen för kommunal basservice år 2012, grunddelarna i hemkommunsersättningen och finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet. Alla kalkylerade statsandelar betalas som en klumpsumma senast den 11 varje månad. Statsandelsprocenterna och kommunens självfinansieringsandel 2012 Statsandelen för kommunal basservice (FM) år 2011 år statsandelsprocenten (%) 34,11 31,42 - Kommunens självfinansieringsandel 2 638, ,49 (euro/invånare): Huvudmannafinansiering (gymnasier, yrkesutbildning, YH) (UKM) år 2011 år statsandelsprocenten (%) 41,89 41,89 - Kommunens självfinansieringsandel 347,53 364,18 (euro/invånare): På Kommunförbundets webbplats finns detaljerade beräkningar av bland annat de kalkylerade kostnader som ligger till grund för statsandelen samt utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomster och hemkommunsersättningen. Kommunförbundet har också två kalkyleringsmodeller som kommunerna kan använda för att räkna ut statsandelarna. De kan laddas ner på Kommunförbundets webbplats. Kalkyler: > Sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna 2012 Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Mikael Enberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

17 Aktuellt om statsandelsfinansieringen Ramförhandlingarna Vid ramförhandlingarna avtalade regeringen om en tilläggsbudget för år 2012 och om ramarna för statsfinanserna Statsrådet fattar ett beslut om den budgetproposition som överlämnas till riksdagen. I tilläggsbudgeten för år 2012 föreslås tilläggsanslag på sammanlagt 30 miljoner euro för reparationsprojekt som inleds 2012 i skolbyggnader och inom social- och hälsovårdens verksamhetsenheter. I tilläggsbudgeten föreslås också att anslagen för ungdomsarbete höjs med 1 miljon euro, likaså anslagen för studieplatser inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Syftet med det senare anslaget är att lindra verkningarna av den plötsliga stukturomvandlingen och att främja sysselsättningen. Vid ramförhandlingarna fattades beslut om omfattande anpassningsåtgärder för att balansera den kommunala ekonomin. Åtgärderna gäller ramperioden Statens största utgiftsbesparing går ut över kommunernas statsandelar. Utöver statsandelsnedskärningen på 631 miljoner euro från ingången av 2012 fattades beslut om en tilläggsnedskärning som innebär att att statsandelsfinansieringen gradvis minskar med 500 miljoner euro till utgången av Till följd av tilläggsnedskärningen går kommunerna under åren miste om sammanlagt 875 miljoner euro i statsandelar. Statsandelarna minskar också till följd av den nedskärning på 631 miljoner euro fr.o.m. år 2012 som ingick i regeringsprogrammet. Den sistnämnda innebär att kommunerna får sammanlagt miljoner euro mindre i statsandelar. Av figur 1 framgår hur statsandelsnedskärningarna enligt regeringsprogrammet och ramförhandlingarna sammanlagt inverkar på statsandelen för kommunal basservice Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

18 Figur 1. Regeringsprogrammets och ramförhandlingarnas inverkar på statsandelarna för kommunal basservice under regeringsperioden mn -631 mn -631 mn -631 mn Nedskärning i statsandelen enligt regeringsprogrammet miljoner euro fr.o.m. år 2012 kommunerna går miste om sammanlagt miljoner euro i statsandelar -125 mn -250 mn totalt -756 mn totalt mn mn Tilläggsnedskärningar i statsandelen enligt ramförhandlingarna periodiserade på åren : -2013: miljoner euro -2014: miljoner euro -2015: miljoner euro totalt mn kommunerna går miste om ytterligare 875 miljoner euro i statsandelar Under regeringsperioden går kommunerna miste om sammanlagt miljoner euro i statsandelar Staten deltar i finansieringen av basservicen genom en andel som motsvarar statsandelsprocenten. De nedskärningar som gäller statsandelen för kommunal basservice genomförs genom en sänkning av statsandelsprocenten. Statsandelsnedskärningen på 631 miljoner euro enligt regeringsprogrammet har sänkt statsandelprocenten med 2,7 procentenheter fr.o.m. år Statsandelsprocenten anger kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten på nationell nivå, inte statsandelen till enskilda kommuner. Kommunernas självfinansieringsandel per invånare är lika stor för alla kommuner. Nedskärningar genom minskning av statsandelsprocenten innebär att kommunernas självfinansieringsandel ökar. Statsandelsnedskärningen på 631 miljoner euro enligt regeringsprogrammet medförde att kommunernas självfinansieringsandel ökade med 118 euro per invånare från ingången av år Per invånare beräknat är verkningarna lika stora för alla kommuner. Av tabell 1 framgår hur regeringsprogrammet och ramförhandlingarna inverkar på kommunernas självfinansieringsandel. 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

19 Tabell 1. Nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice och deras höjande effekt på kommunernas finansieringsandel, /inv (uppskattning). Nedskärningar Regeringsprogrammet, mn euro Ramförhandlingarna , mn euro Nedskärningar totalt, mn euro Invånarantal (xxxx-2) * * Nedskärningar totalt, /inv. 118,00 141,00 165,00 210,00 * Beräkningen för år 2014 och 2015 baserar sig på Statistikcentralens befolkningsprognos (2009) för fastlandskommunerna och Utöver nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice som administreras av finansministeriet minskar också statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet till följd av statens utgiftsbesparingar. De nedskärningar inom undervisnings- och kulturministeriets område som anges i regeringsprogrammet genomförs till största delen under åren I enlighet med rambeslutet kommer också indexjusteringen av statsandelarna inom UKM:s område att frysas för år Det innebär en minskning på cirka 60 miljoner euro i statsandelsfinansieringen år 2013, varav cirka 45 miljoner euro gäller kommunernas och samkommunernas statsandelsfinansiering. Dessutom görs nedskärningar i den finansiering enligt pris per enhet som betalas till huvudmännen för utbildning efter grundskolan. Nedskärningarna ska fördelas på åren i enlighet med rambeslutet Av besluten vid ramförhandlingarna kan också beslutet om att frångå justeringarna i förvärvsinkomstbeskattningen år inverka på statsandelsfinansieringens totala belopp, om de ökade skatteinkomster som beslutet medför för kommunerna beaktas i statsandelssystemet. En alternativ metod att kompensera skatteändringarna är att sänka samfundsskatteandelen. I basserviceprogrammet för , som offentliggörs i april 2012, presenteras hur de beslut som fattats vid ramförhandlingarna påverkar kommunernas statsandelsfinansiering under ramperioden Det material som hänför sig till basserviceprogrammet finns på finansministeriets webbplats Preliminära beräkningar av statsandelarna 2013 publiceras i juni Statsandelarna är kalkylerade och baserar sig förutom på invånarantalet eller antalet prestationer också på särförhållanden som påverkar kommunens servicebehov och kostnaderna för servicen. Den kalkylerade grunden för statsandelen ändras varje år genom s.k. automatiska ändringar. De automatiska ändringarna baserar sig på förändringar i bestämningsfaktorerna, till exempel i invånarantalet, antalet elever och andra antal som utgör grunden för beräkningen samt prisförändringar som beror på förändringar i kostnadsnivån (indexförhöjning). Över 80 procent av den kalkylerade grunden för statsandelen för kommunal basservice bestäms utgående från kommunens invånarantal i olika åldersgrupper. Statistikcentralen publicerade uppgifter om kommunernas invånarantal per åldersklass Uppgifterna om invånarantalet per i de olika Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

20 ålders- och språkgrupperna används som grund vid beräkningen av statsandelen för år De befolkningsuppgifter som Statistikcentralen publicerade kan laddas ner också på Kommunförbundets webbplats. Kommunförbundet uppdaterar statsandelskalkylerna för 2013 och kalkyleringsmodellerna för beräkningen av statsandelarna i juni 2012 i samband med att finansministeriet publicerar preliminära beräkningar av statsandelarna år När statsandelarna räknas ut bestäms förändringen i kostnadsnivån enligt prisindexet för basservice. Prisindexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. För närvarande uppskattas förhöjningen av prisindexet för kommunal basservice år 2013 bli 2,7 procent. Revideringen av statsandelssystemet inleds hösten 2012 Enligt statsminister Katainens regeringsprogram ska också statsandelssystemet ses över som en del av kommunreformen så att systemet blir enklare och tydligare. Revideringsarbetet inleds under år I samband med revideringen av statsandelssystemet överförs också finansieringen av yrkeshögskolor till staten. Målet är att det nya statsandelssystemet träder i kraft i början av år Kommunförbundet inledde i februari 2012 ett internt beredningsarbete för statsandelsreformen under ledning av vice verkställande direktör Timo Kietäväinen. Sakkunniga från olika enheter vid förbundet har bildat en uppföljningsgrupp för statsandelsreformen. Gruppen ska behandla reformen som helhet utgående från följande delområden: 1. Statsandelssystemets struktur: utjämningen av skillnader i kostnader och behov samt utjämningen av inkomstbasen 2. Beräkningen av statsandelen: kalkylerade grunder, bestämningsgrunder 3. Utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna: utjämningsgränserna, neutralitet vid kommunsammanslagningar, motsvarande system i andra nordiska länder. Som stöd för arbetet med statsandelsreformen kommer Kommunförbundet under våren att sammankalla en extern uppföljningsgrupp bestående av kommunala beslutsfattare och personer som lett landskapens finansieringsgrupper. Den externa uppföljningsgruppen inleder sin verksamhet hösten Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Mikael Enberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommunalekonomi 1/13

Kommunalekonomi 1/13 Kommunalekonomi 1/13 Utgiftstrycket ökar i kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Hurdan kommunallag för framtidens kommuner?

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Kostnadsstruktur 2.0 Se vad servicen i din hemkommun kostar och jämför med andra kommuner

Kostnadsstruktur 2.0 Se vad servicen i din hemkommun kostar och jämför med andra kommuner 1/2014 Kommunernas ekonomi fortfarande ansträngd Ramarna för statsfinanserna 2015 2018 och kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Derivatkontraktens skyddande

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering 3/2014 Många reformer år 2015 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Kommunerna får större ansvar för långtidsarbetslösa Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

Hur har uppskattningen genomförts?

Hur har uppskattningen genomförts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar 11.5.2017 FCG Talous- ja veroennustepäivät 10.-11.5.2017 Sanna Lehtonen, utvecklingschef Hur har uppskattningen genomförts? Tyngdpunkten ligger i

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 12.2.2014 Närmare upplysningar om bakgrundspromemorian: Ilari Soosalu, direktör, kommunalekonomiska enheten Reijo Vuorento, biträdande direktör,

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010 1/2010 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa

Läs mer

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007 5/2007 december Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2008 Bokföringsanvisningar Det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Statsbudgeten Sammandrag

Statsbudgeten Sammandrag 1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt

Läs mer

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar 2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Delrapport från projektet om sysselsättningstjänsternas effekter Produktivitetsjämförelsen i de

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2009 september Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Kommunalekonomi 4/12

Kommunalekonomi 4/12 Kommunalekonomi 4/12 Nytt år de osäkra tiderna fortsätter! Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Preciseringar för statistiken 2013 Projekt för mätning av barnskyddets effekter Fördelningen av

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

RP 181/2013 rd. ändras så att inkomstgränserna i inkomstskatteskalan,

RP 181/2013 rd. ändras så att inkomstgränserna i inkomstskatteskalan, Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2014 samt till andra ändringar av vissa lagar (RP 105/2013

Läs mer

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs. RP 94/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om skatteåren 2013 2015 och upphävande av lagen om temporärt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller

Läs mer

Basservicebudgetöversikt

Basservicebudgetöversikt Basservicebudgetöversikt 2011 38b/2010 Kommunerna Basservicebudgetöversikt 2011 Finansministeriets publikationer 38b/2010 Kommunerna FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) 00023 STATSRÅDET Telefon

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Budgetens och konkurrenskraftsavtalet (kiky) effekter på kommunalekonomin som helhet

Budgetens och konkurrenskraftsavtalet (kiky) effekter på kommunalekonomin som helhet Konkurrenskraftsavtalets (kiky) och statsbudgetens effekter på kommunernas inkomster och budgetering år 2017 Kommunförbundet ordnade den 20.9.2016 tillsammans med FCG ett utbildningstillfälle på finska

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 106/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Propositionen

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn 4/2014 Ett nytt år Vårdreformen Skattefrågor Statsandelar Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn framskrider Produktivitet och effektivitet i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 213 1,7 % Verksamhetens kostnader 38,3 md : Löner och arvoden 16,39 md 3,6 %,7 % 1,6 %,2 % 1,3 % 3,8 % Lönebikostnader 4,96 md Köp av tjänster 9,78

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

Kommunalekonomi 2/13

Kommunalekonomi 2/13 Kommunalekonomi 2/13 Fortsatt osäker ekonomi Budgetrundan kör igång Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Självriskpremie även för utgifter för arbetslöshetsdagpenning Kommunvisa uppgifter

Läs mer

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. 6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 89/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen, av 18 b i lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2012 samt lagar om ändring av vissa skattelagar (RP 50/2011

Läs mer

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING Tabell 4. Grunduppgifter för ekonomin och utbildningsverksamheten inkl. en

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009 3/2009 juni Skattefrågor Statsandelarna 2010 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Bokföringsanvisningar Nya synvinklar på produktivitetsmätning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) 30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar

Läs mer

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015

Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 Stadsfullmäktige 89 17.11.2014 Fastställande av skattesatserna för inkomstskatt och fastighetsskatt 2015 FGE 89 876/02/03/02/2014 Stadsstyrelsen 11.11.2014 Beredning: ekonomidirektör Jari Saarinen, tfn

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer