Kommunalekonomi 1/12

Transkript

1 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering Kommunalekonomiska enhetens webbplats förnyad egna sidor för statistiken över ekonomi och verksamhet Klassificeringar för statistiken över ekonomi och verksamhet 2012 ny publikation april

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2012 Lehti ilmestyy n. 4 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca. 4 gånger per år Julkaisija/Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn fax Painosmäärä 900 kpl Upplaga 900 st Painopaikka/Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Asiantuntijapalvelut >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntataloustiedote >Kuntatiedotteet > Sakkunnigtjänster > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt/Ansvariga Reijo Vuorento Jan Björkwall Toimittanut/Sammanställt av Tuija Valkeinen ISSN INNEHÅLL Sida Ramarna för statsfinanserna Det allmänna ekonomiska läget 5 Kommunernas utgifter Kommunernas skatteinkomster Skattefrågor 10 Ramförhandlingarnas inverkan på kommunernas skatteinkomster Konsekvenser för kommunalbeskattningen Fastighetsskatt Avfallsskatten Skatteredovisningarna i början av året Kommunernas inkomstbeskattning Information från Skatteförvaltningen Mervärdesskatt Skatteförvaltningens anvisning om omvänd momsskyldighet inom byggbranschen har uppdaterats Statsandelar 16 Statsandelsprocenterna och kommunens självfinansieringsandel 2012 Aktuellt om statsandelsfinansieringen Ramförhandlingarna Preliminära beräkningar av statsandelarna 2013 publiceras i juni Revideringen av statsandelssystemet inleds hösten 2012 Bokföringsanvisningar 21 Utlåtande 102: En samkommuns och ett kommunalt ägt aktiebolags hörande till kommunkoncernen Utlåtande 103: Bokföring av semesterlöneskuld från och med bokslutet 2011 Utlåtande 104: Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Utlåtande 105: Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet HFD:s beslut om besvären över ändringarna i avskrivningsplanen E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering 32 Kommunalekonomiska enhetens webbplats förnyad egna sidor för 33 statistiken över ekonomi och verksamhet Klassificeringar för statistiken över ekonomi och verksamhet ny publikation Bilagor: Bilaga 1: Hur besluten i regeringens ramförhandlingar inverkar på kommunernas statsandelar och skatteinkomster Bilaga 2: Det allmänna ekonomiska läget Bilaga 3a: Prognossiffror för samhällsekonomin 2012 Bilaga 3b: Prognossiffror för samhällsekonomin 2013 Bilaga 4: Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma Bilaga 5: De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Bilaga 6: Kommunernas skatteinkomster år , md Bilaga 7a: Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md Bilaga 7b: Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys , md Bilaga 8: Centrala indextal och prognoser för dem Bilaga 9: Utlåtanade 102: En samkommuns och ett kommunalt ägt aktiebolags hörande till kommunkoncernen Bilaga 10: Utlåtande 103: Bokföring av semesterlöneskuld från och med bokslutet 2011 Bilaga 11: Utlåtande 104: Bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bilaga 12: Utlåtande 105: Korrigeringar av fel från tidigare år i bokslutet 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

3 Ramarna för statsfinanserna har färdigställts Redan vid årets början blev det klart att regeringen inte kommer att uppnå regeringsprogrammets mål att minska statens skuldsättning före regeringsperiodens slut, och att statsfinansunderskottet går under en procent av bruttonationalprodukten om inga betydande nya åtgärder vidtas. Enligt regeringsprogrammet ska statsfinanserna balanseras, och i samband med det genomförs villkorliga åtgärder som innebär en ytterligare frysning och en anpassning av statens utgifter och kommunernas statsbidrag samt ytterligare skattehöjningar och minskade skatteavdrag. Kommunförbundet började genast i början av året bereda egna riktlinjer i syfte att påverka ramförhandlingarna för att den kommunala ekonomin ska förbli stabil och så att man ska kunna undvika stora kommunalskattehöjningar i ett läge där kommunernas statsandelar redan har skurits ned med 631 miljoner euro för Kommunförbundets riktlinjer offentliggjordes vid kommunernas ekonomi- och finansieringsforum Cirka 500 beslutsfattare och mediepersoner inom kommunsektorn samlades för att diskutera och dryfta dagens och framtidens ekonomiska läge i kommunerna. Den pågående kommunreformen gav också en extra krydda åt diskussionen kring ekonomin. Kommunförbundets publikation "Stabilisering av den kommunala ekonomin" presenterar en rad åtgärder för att sätta kommunernas ekonomi i skick. Av dessa ska de viktigaste åtgärderna stärka kommunernas skattebas som motvikt till statsandelsförlusterna, påskynda reformen av statsandelssystemet och stödja grundläggande renoveringar av byggnader inom kommunernas skol- och social- och hälsovårdsväsende. Kommunförbundets förslag fick ökad betydelse i och med de preliminära bokslutsuppgifterna för år 2011, enligt vilka den kommunala ekonomin är cirka 400 miljoner euro svagare än vad som bedömdes ännu på hösten Under hela första delen av året förde Kommunförbundet en aktiv dialog om kommunalekonomin med de statliga representanterna. Kommunförbundet har överlämnat flera ställningstaganden bland annat till statsminister Katainen och till finansminister Urpilainen, ordförande för den ministergrupp som bereder basserviceprogrammet. Ramarna för statsfinanserna färdigställdes i slutet av mars 2012 och behandlades i ministergruppen för basserviceprogrammet Sammandraget som presenterats i ministergruppen framgår av bilaga 1. Nästa år skärs statsandelarna ner med ytterligare 125 miljoner euro, följande år med 250 miljoner euro, och 2015 med 500 miljoner euro. Den tidigare nedskärningen på 631 miljoner euro och den nya nedskärningen motsvarar på 2015 års nivå redan en genomsnittlig inkomst på drygt en inkomstskatteprocent i hela landet. Nedskärningen görs i form av lika stora belopp i euro\invånare, och inga ändringar görs i indexjusteringen av statsandelarna, vilket är viktigt med tanke på att systemet ska fungera. Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012 3

4 Regeringen beslutade att frysa förtjänstnivåindexet, vilket ökar kommunernas skatteinkomsttillväxt åren 2013 och Då man i statsandelsgrunderna hade förberett sig på att för åren 2013 och 2014 kompensera kommunerna fullt ut för de skatteinkomster de går miste om på grund av indexändringarna, kommer dessa statsandelskompenseringar nu att återtas, eftersom indexförhöjningarna inte genomförs. Till denna del förändras alltså inte förhållandet mellan staten och kommunerna. Den egentliga statsandelsnedskärningen uppgår alltså till 500 miljoner euro på 2012 års nivå. Dessutom görs en ytterligare nedskärning på 20 miljoner för att de medel som överenskommits för utveckling inom social- och hälsovårdsministeriets verksamhetsområde, bland annat inom äldrevården, skärs ner med med 20 miljoner euro jämfört med vad som tidigare överenskommits, dvs. till 125 miljoner euro. Statsandelsindexet för undervisnings- och kulturverksamhet fryses för år Det här innebär cirka 45 miljoner euro för kommunerna och samkommunerna. Som motvikt till nedskärningarna stärks kommunernas skattebas huvudsakligen på det sätt som Kommunförbundet föreslagit. Kommunernas höjda andel av samfundsskatten kommer att bestå efter 2013 och inkomsterna av avfallsskatten ska överföras till kommunerna. Om ändringarna genomförs kommer de att förstärka kommunernas skattebas med sammanlagt cirka 350 miljoner euro. Det är också viktigt att regeringen håller sitt löfte att kompensera kommunerna för ändringarna i skattegrunderna. Utredningar om fastighetskatten pågår som bäst och Kommunförbundet medverkar aktivt i dessa. I statens första tilläggsbudget 2012 beviljades extra understöd på sammanlagt 30 miljoner euro 2012 för grundläggande renoveringar inom kommunernas undervisningsväsende och social- och hälsovårdsväsende. Utvärderingen av ramarna för statsfinanserna fortsätter och de kommunvisa kalkylerna publiceras på Kommunförbundets kommunalekonomiska enhets webbsidor genast då de kan räknas ut tillförlitligt. Arbetsgruppen för kommunernas ekonomi överlämnade sin rapport till kommunministern Arbetsgruppen föreslog en rad preciseringar i kommunallagens ekonomibestämmelser. Det förslag som har snabbast verkan är en ändring av revisorernas mandattid så att den i stället för nuvarande fyra år kan fastställas för en flexibel tidsperiod på upp till sex år. Om förslaget förverkligas kommer det att göra konkurrensutsättningen av revisionen avsevärt mer flexibel, och medföra bättre konkurrens inom sektorn. Närmare upplysningar: Timo Kietäväinen, tfn , Reijo Vuorento, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

5 Det allmänna ekonomiska läget Finlands bruttonationalprodukt ökade 2011 med omkring tre procent. Under den första fjärdedelen var tillväxten nästan fem procent och också under den andra fjärdedelen ungefär tre procent. Efter sommaren har utsikterna för världsekonomin försvagats betydligt. Till följd av detta har också utsikterna för den finländska exporten blivit dystrare jämfört med den optimistiska stämningen under våren Utsikterna varierar visserligen efter verksamhetsområde, men den totala exporten av varor och tjänster krympte 2011 med nästan en procent jämfört med föregående års nivå. Nationalproduktens tillväxt var mycket knapp i slutet av året. Under sommaren och hösten 2011 tilltog finanskrisen på nytt i och med de europeiska staternas skuldproblem. Skuldsättningen har hotat världsekonomin. Det är av högsta vikt att få till stånd en omfattande och hållbar ekonomisk tillväxt. Kostnadsnedskärningarna och åtstramningarna som krävs i de offentliga ekonomierna för att få bukt med skulderna hotar å andra sidan den ekonomiska tillväxten. Prognoserna för detta år när det gäller världsekonomins tillväxt och den internationella handeln har sänkts sedan i somras fram till dags dato. På senare tid har det också hörts positiva nyheter om den ekonomiska utvecklingen. Hur Finlands ekonomiska omvärld utvecklas under den närmaste tiden beror i hög grad på hur staterna i euroområdet lyckas dämpa spridningen av skuldkrisen. Om krisen blir utdragen, och aktiviteten på den europeiska finansieringsmarknaden därmed försvagas, innebär det att den ekonomiska tillväxten i Finland blir ännu långsammare än hittills. Om skuldkrisen leder till en europeisk bankkris kommer den finska ekonomin att stramas åt kännbart i år då den utländska efterfrågan minskar. För närvarande ser det ändå ut som om man skulle lyckas få skuldkrisen under kontroll. Med tanke på utmaningarna som de sydeuropeiska länderna står inför när det gäller den ekonomiska tillväxten och skuldbetalningsförmågan, måste vi ändå förbereda oss på en fortsatt skuldkris, och till och med på en eventuell bankkris. Det är i varje fall uppenbart att den ekonomiska utvecklingen i euroområdet kommer att vara lam, till och med svag, under detta år och i den närmaste framtiden. Finlands ekonomi följer i hög grad läget i det övriga Europa, och i synnerhet Finlands exportutveckling är sårbar. Den växande osäkerheten medför att sysselsättningstillväxten försvagas. Den kommunala ekonomin kommer att stramas åt under de närmaste åren på grund av anpassningsåtgärderna för statsfinanserna och till följd av den svaga skatteinkomsttillväxten. Det bör ändå påpekas att krisen i första hand beror på tillgången och priset på pengar, kreditkrisen, och inte på inhemska faktorer. I de senaste prognoserna över den totalekonomiska utvecklingen presenteras olika scenarier över utsikterna för den finländska samhällsekonomin under de närmaste åren. Om man lyckas avvärja finanskrisen blir den ekonomiska svackan troligen kortvarig och gäller i huvudsak kanske bara år Den ekonomiska tillväxten kommer ändå att vara långsam i Finland detta år, och det är också möjligt att vi går in i en recession. Vid sidan av den ekonomiska omvärldsutvecklingen inverkar också de finanspolitiska åtgärderna på hur samhällsekonomin kommer att utvecklas under de närmaste åren. Då åtgärderna dimensioneras, tidsplaneras och inriktas för att möta behoven måste man utöver konjunkturläget också beakta aspekter som gäller samhällsekonomins strukturer och hur de kan stärkas. Finansministeriet upp- Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012 5

6 skattar att totalproduktionens årliga tillväxt i genomsnitt blir ungefär två procent under de närmaste åren. År 2012 uppskattas konsumentprisindex stiga på årsnivå med i genomsnitt 2,8 procent. Den accelererande inflationen våren 2011 ledde till att Europeiska centralbanken höjde räntenivån. Nu är den ekonomiska tillväxten i euroländerna så bräcklig att den har inneburit återhållsamhet i fråga om räntehöjningar, och en ytterligare sänkning av styrräntan är inte utesluten. Den ökade likviditeten på marknaden har sänkt marknadsräntorna. Höjda oljepriser utgör ändå den största hotbilden när det gäller världsekonomins utveckling. I Finland bidrar momshöjningarna, vilka är en del av de skattepolitiska åtgärderna, till en höjning av konsumentpriserna med 0,6-0,7 procent på årsnivå. Konsumentpriserna beräknas stiga med i genomsnitt 2,6 procent år Finansministeriet har i sin senaste konjunkturöversikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänsnivåindex stiger med 3,3 procent i år. De ramavtalsenliga löneuppgörelserna innebär att höjningen av inkomstnivån kommer att vara långsammare 2013 än i år. Finansministeriet uppskattar att det allmänna förtjänstnivåindexet stiger med omkring 2,6 procent nästa år. Sysselsättningsnivån var hög ända till utgången av Kring årsskiftet försämrades sysselsättningsläget drastiskt. Arbetslöshetsgraden steg då med ett par procent så att den 2009 var i genomsnitt 8,2 procent. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. År 2011 sjönk den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. År 2012 beräknas arbetslöshetsgraden uppgå till cirka 8 procent, vilket innebär att antalet arbetslösa i år uppgår till i genomsnitt cirka tvåhundratusen personer. Antalet långtidsarbetslösa väntas dock kvarstå på en hög nivå. Sysselsättningsläget har förbättrats en aning under Enligt prognoserna kommer sysselsättningsgraden att stiga snabbt till följd av förändringar i befolkningsstrukturen. Efterfrågan på arbetskraft kommer ändå bara att öka i liten utsträckning i år och nästa år om totalproduktionens tillväxt hålls inom finansministeriets relativt anspråkslösa tillväxtsiffror. Finansministeriet uppskattar den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2013 till 7,9 procent. I bilaga 2 ges uppgifter om och finansministeriets uppskattningar av vissa totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin. Uppgifterna för baserar sig i huvudsak på nationalräkenskaperna som Statistikcentralen publicerade i mars 2012 och vissa andra officiella statistiska uppgifter. Siffrorna för 2012 och 2013 ingår i finansministeriets konjunkturöversikt som publicerades i april. Översikten finns på finansministeriets webbplats: På samma adress finns också rambeslutet för statsfinanserna och basserviceprogrammet I bilageuppgifterna till rambeslutet ingår beräkningar av och antaganden om den totalekonomiska utvecklingen under åren Bilagorna 3a och 2b innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur ekonomiska variabler som är viktiga för kommunernas ekonomi utvecklas 2012 och Kommunernas utgifter Enligt Statistikcentralens preliminära bokslutsuppgifter för 2011 ökade kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter något snabbare än de senaste åren, dvs. med 4,5 procent. Löneutgifterna, dvs. lönerna och andra personalutgifter, ökade med 3,8 procent. Kommunsektorns lönesumma har år 2011 ökat snabbare än vad utvecklingen av kommunsektorns förtjänstnivåindex ger vid handen. Orsa- 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

7 ken är personalmängdens och personalstrukturens utveckling och ändringen i bokföringen av semesterlöneskulden i form av en post av engångsnatur. Köpen av varor och tjänster fortsatte att öka snabbt, och ökningen blev omkring 6,5 procent. I år väntas verksamhetsutgifternas tillväxt avta något bland annat på grund av den försämrade interna finansieringen. Den avtagande trenden kommer antagligen att fortgå ännu 2013, bland annat till följd av löneuppgörelsen inom kommunsektorn. I höstas uppnådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för Avtalen trädde i kraft i januari 2012 och gäller i 26 månader. Avtalsperioden går ut Kostnadseffekten för hela avtalsperioden är nästan 4,5 procent inom alla avtalsområden. Även i fortsättningen beror de kommunala löneresurserna främst på skatteinkomstökningen i kommunerna vilken är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Som det ser ut nu har staten inga möjligheter att bidra ytterligare när det gäller verksamhetsutgifterna och finansieringen av löne- och personalkostnaderna. Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med 3,2 procent. I indexet ingår ett löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. År 2013 kommer det kommunala förtjänstnivåindexet troligen att höjas med 2,3 procent. Ökningen av kommunernas och samkommunernas lönesumma under bägge åren blir antagligen av samma storleksklass. Bilaga 4 innehåller uppgifter om och uppskattningar av de faktorer som inverkar på lönesumman i kommunsektorn år Siffrorna för 2012 och 2013 baserar sig främst på löneuppgörelsen inom kommunsektorn och på kalkylerna i basserviceprogrammet. Grunderna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2012 fastställdes i slutet av förra året. I rambeslutet för statsfinanserna ingår det antagna värdet på avgifternas storlek för åren i fråga. I de senaste årens beslut har ett allmänt antagande när det gäller avgiftens utveckling varit att avgiftsnivåerna inte just alls ändras under granskningsperioden. Den genomsnittliga nivån på de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter i förhållande till lönesumman verkar hållas på i genomsnitt cirka 30 procent under kommande ramperiod. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift har i år varit 2,12 procent av den lön som utgör grund för avgiften. I basserviceprogrammet som bifogats rambeslutet har avgiftsprocenten år 2013 föreslagits bli den samma som i år. De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift är i år 0,80 procent av en lönesumma på upp till euro och 3,20 procent för den överskjutande delen av lönesumman. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften beräknas år 2013 stiga med i genomsnitt cirka 0,01 procentenheter. I år är den genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringsavgiften inom kommunsektorn cirka 3,05 procent, men år 2013 uppskattas den bli omkring 3,06 procent. Det väntas ske ändringar i den lönesummegräns som ligger till grund för avgiften, bland annat i form av inflationsjustering. Hur arbetslöshetsförsäkringsavgiften utvecklas beror bland annat på arbetslöshetstrenden, och som det ser ut nu finns det inget större tryck på att höja avgifterna på medellång sikt. De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga KomPL-avgift har varit oförändrad under åren , dvs. omkring 23,6 procent av lönesumman. Medlemssamfundens faktiska arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. Enligt de uppgifter som nu finns att tillgå blir arbetsgivarens genomsnittliga avgift oförändrad under de närmaste åren, dvs. 23,6 procent åren Det Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012 7

8 beslut som fattas om löntagarnas försäkringsavgift inverkar också på arbetsgivarens andel. Nu ser det ut som om de försäkrades pensionsavgifter kommer att höjas under ramperioden, medan de kommunala arbetsgivarnas avgiftsnivå sänktes något i slutet av ramperioden. Den genomsnittliga StaPL-avgiften för lärare kommer att sjunka med 0,2 procentenheter från nuvarande 19,8 procent och blir då 19,6 procent år Samma sjunkande trend beräknas fortsätta fram fram till år I bilaga 5 anges de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter och de nuvarande uppskattningarna för Kommunsektorns kostnadsnivå steg 2011 med 3,0 procent mätt med prisindex för basservicen. Också i år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga snabbare än i fjol. År 2013 beräknas kostnadsnivån däremot stiga långsammare, uppskattningsvis med 2,3 procent. I bilaga 8 presenteras vissa centrala indextal som beskriver kostnadsutvecklingen och finansministeriets prognoser för indextalens utveckling under åren Prognoserna ingår också i rambeslutet för statsfinanserna Kommunernas skatteinkomster År 2011 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med i genomsnitt fyra procent. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna ökade snabbare än under de två föregående åren, dvs. med cirka tre procent. Redovisningarna av samfundsskatt ökade synnerligen snabbt, nästan 20 procent. Redovisningarna av fastighetsskatt ökade med ett par procent. I fjol uppgick redovisningarna till drygt 19 miljarder euro. År 2012 ökar redovisningarna av kommunalskatt framför allt till följd av att förvärvsinkomsterna enligt uppskattning stiger med nästan fyra procent. Också kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats ökade för i år med 0,09 procentenheter, och uppgår till 19,25. Redovisningarna minskar till följd av ändringar i avdragen i kommunalbeskattningen, av vilka de mest betydande är ändringarna i grundavdraget och arbetsinkomstavdraget. I statsbudgeten 2012 föreslogs ändringar i skattegrunderna i kommunernas inkomstbeskattning. Tillsammans beräknades de minska inkomsterna av kommunalskatten med sammanlagt 263 miljoner euro netto. De förlorade inkomsterna kompenseras kommunerna till fullt belopp genom större statsandelar. I år uppskattas redovisningarna av kommunalskatt stiga med 3,5 procent. År 2013 kommer förvärvsinkomsterna att öka en aning långsammare, och uppskattas bli 3,2 procent. Vid ramförhandlingarna beslutade man temporärt avstå från indexjusteringar av förvärvsinkomstskatten åren Detta bidrar till att öka inkomsterna av kommunalskatten. Nästa år uppskattas redovisningarna av kommunalskatt bli 3,5 procent större än i år. Den förbättrade ekonomiska utvecklingen under de två senaste åren har också avspeglat sig på samfundsskatteinkomsterna. Samfundsskatten minskade kännbart år 2009, men utvecklingen år 2010 återställde inkomsterna till nästan samma nivå som före svackan. Tillväxten var fortsatt stark även i fjol. Kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes temporärt med 10 procentenheter under åren Enligt regeringsprogrammet kommer kommunernas samfundsskatteandel att fortsättningsvis vara höjd med 5 procentenheter åren Samfundsskattesatsen sänktes med en och en halv procentenhet fr.o.m till 24,5 procent. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

9 Sänkningen kompenserades kommunerna genom att kommungruppens andel höjdes. År 2012 är kommunernas andel av samfundsskatteinkomsterna 28,34 procent. Nästa år väntas andelen stiga till 29,41 procent, då kommunerna kompenseras för samfundens temporära skattelättnader. Enligt rambeslutet för statsfinanserna kommer kommunernas samfundsskatteandel fortsättningsvis att vara höjd med 5 procentenheter åren Samfundsskatteinkomsterna är förknippade med stor osäkerhet både med anledning av den ekonomiska utvecklingen och besluten som gäller samfundsskatteandelen. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2012 i sin helhet uppgå till omkring 1,4 miljarder euro, vilket är 16 procent mindre än i fjol. Nästa år kommer redovisningarna av samfundsskatten att öka något. Redovisningarna av fastighetsskatt uppgick år 2011 till cirka 1,2 miljoner euro. År 2012 beräknas fastighetsskatten uppgå till cirka 1,3 miljarder euro, och redovisningarna uppskattas öka relativt måttfullt Finansministeriet har tillsammans med Finlands Kommunförbund och Skatteförvaltningen startat ett projekt för att utreda behovet att se över fastighetsbeskattningen. De åtgärdsförslag som eventuellt ges kan inverka på redovisningarna av fastighetsskatt redan år Bilaga 6 utvisar de kommunala skatteredovisningarnas utveckling under åren och prognoserna för 2012 och I år beräknas skatteredovisningarna i sin helhet öka med 2 procent. Nästa år ökar skatteinkomsterna enligt nuvarande uppskattning med nästan tre procent. Faktorer som inverkar på skatteinkomstutvecklingen behandlas bland annat under ekonomi- och skatteprognosdagarna som hålls i Kommunernas hus (se annonsen som bifogats informationsbladet). Bilagorna 7a och 7b innehåller en resultaträkning och finansieringsanalys för som sammanställts utgående från statistiska uppgifter från Statistikcentralen. Kalkylerna för år 2011 baserar sig i huvudsak på kommunernas preliminära bokslut. Uppskattningarna av resultaträkningen och finansieringsanalysen för baserar sig på kalkylerna i basserviceprogrammet och Kommunförbundets uppskattningar. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Mikael Enberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012 9

10 Skattefrågor Ramförhandlingarnas inverkan på kommunernas skatteinkomster Vid ramförhandlingarna fattade regeringen skattebeslut för som syftar till att öka framför allt statens skatteinkomster. En del av besluten har ändå en direkt inverkan på kommunernas skatteinkomster. Nedan presenteras hur kommunerna påverkas av förändringarna i olika skatteslag. Inverkan på den kommunala ekonomin Regeringen beslutade att förvärvsinkomstbeskattningen år 2013 och 2014 inte ska justeras utgående från inkomstnivån och inflationen. Detta ökar skatteinkomsterna för såväl staten som kommunerna. Enligt finansministeriet är verkningarna på inkomsterna av kommunalskatten omkring 100 miljoner euro år 2013 och 220 miljoner euro fr.o.m. år Då justeringarna frångås överflyttas en allt större del av skatteavdragen till statsbeskattningen. Den mest betydande förändringen är att arbetsinkomstavdraget i större utsträckning överförs på statens ansvar, men det sker också en motsvarande utveckling i fråga om underskottsgottgörelsen och hushållsavdraget. Regeringen beslutade också att arbetsinkomstavdraget och grundavdraget i kommunalbeskattningen ska höjas. Grundavdraget höjs med 30 euro, vilket enligt ministeriets beräkningar minskar kommunalskatten med 9 miljoner euro på årsnivå. Arbetsinkomstavdraget görs i första hand i statsbeskattningen, men till den del som avdraget överstiger det belopp som ska betalas till staten för förvärvsinkomster kan avdraget också göras i kommunalbeskattningen. Enligt finansministeriets beräkningar minskar höjningen av arbetsinkomstavdraget inkomsterna av kommunalskatten med 18 miljoner euro per år. I ramförhandlingarna beslutades också att överkompensationen för kilometerersättningar ska åtgärdas genom en strukturell förändring. Finansministeriet har uppskattat att förändringarna ökar inkomsterna av kommunalskatten med 35 miljoner euro per år. De beslut som fattades vid ramförhandlingarna uppskattas ha följande inverkan på inkomsterna av kommunalskatten: Åtgärd, (miljoner euro) Ingen inkomstnivå- och inflationsjustering i förvärvsinkomstbeskattningen år Höjning av arbetsinkomstavdraget Ändring i beräkningen av kilometerersättningar Höjning av grundavdraget (30 euro) Eftersom syftet med de beslut som fattats om inkomstbeskattningen är att balansera statsfinanserna och fylla ut hållbarhetsgapet, så kommer staten att återkräva de extra kommunalskatteinkomster som kommunerna får till följd av besluten. Som alternativa modeller för återkrav har föreslagits minskade statsandelar eller mindre samfundskatteandelar. I skrivande stund har detta ännu inte avgjorts. 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

11 Konsekvenser för samfundskatteinkomsterna I enlighet med det som tidigare sagts i regeringsprogrammet höjs kommunernas andel av samfundsskatten temporärt med 5 procentenheter under åren 2012 och Också sänkningen av samfundsskattesatsen år 2012 från 26 till 24,5 procent har kompenserats i samfundsskatteandelen. Kommunernas andel av samfundsskatten blev sålunda 28,34 procent för år 2012 och 2013 och 23,34 procent fr.o.m. år Vid ramförhandlingarna bestämdes att höjningen av kommunernas samfundsskatteandel med 5 procentenheter ska gälla också under åren Förändringen innebär att kommunernas samfundsskatteinkomster ökar med omkring 270 miljoner euro på årsnivå. Vid ramförhandlingarna fattades också beslut om skattelättnader för företag. Enligt finansministeriets beräkningar kommer skattelättnadernas årliga inverkan på samfundsskatteinkomsterna att bli cirka 210 miljoner euro under och cirka 190 miljoner euro år Detta minskar kommunernas inkomster av samfundsskatten. Enligt regeringsprogrammet ska sådana ändringar i skattegrunderna som minskar kommunernas skatteinkomster i första hand kompenseras inom skattesystemet. Därför höjs kommunernas samfundsskatteandel för åren Utöver detta sänks kommunernas samfundsskatteandel fr.o.m. år 2013 på grund av den rundradioskatt som tas ut av samfund. Rundradioskatten höjer inkomsterna av samfundsskatten, och för att dessa pengar i sin helhet ska styras till staten sänks kommunernas lagstadgade samfundsskatteandel med 0,08 procentenheter. Som det nu ser ut kommer ändringen att sänka den temporära samfundsskatteandelen för 2013 med 0,1 procentenheter. Efter ramförhandlingarna, med beaktande av de ovan nämnda ändringarna, är kommunernas samfundsskatteandelar enligt de uppgifter vi har tillgång till nu följande: Kommunernas andel av samfundsskatteinkomsterna, % 31,99 28,34 29,41 29,22 29,13 23,26 År 2012 beräknas redovisningarna av samfundsskatt bli nästan 16 procent mindre än år 2011 och uppgå till omkring 1,4 miljarder euro. År 2013 beräknas redovisningarna öka en aning. Fastighetsskatt I ramförhandlingarna har inte fattats beslut som direkt påverkar fastighetsskatten. Enligt statsrådets pressmeddelande ska möjligheterna att höja de undre gränserna för fastighetsskatterna utredas. Finansministeriet har också ett projekt på gång där ministeriet tillsammans med Kommunförbundet och Skatteförvaltningen utreder bland annat behovet av att se över värderingsgrunderna i fastighetsbeskattningen, uppdateringen av fastighets- Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

12 registret, möjligheterna att bredda skatteunderlaget samt behovet av att ändra förfallo- och redovisningsdagarna för skatten. Det är meningen att utredningen ska bli klar inom år Avfallsskatten Enligt besluten i ramförhandlingarna är strävan att överföra inkomsterna av avfallsskatten till kommunerna, vilket Kommunförbundet föreslagit. Det skulle ge kommunerna skatteinkomster på omkring på 90 miljoner euro per år. Hur inkomsterna ska fördelas mellan kommunerna är ännu öppet. Skatteredovisningarna i början av året I januari mars var redovisningarna av kommunalskatt 6,2 procent högre än året innan. I januari ökade kommunalskatteredovisningarna med 4,8 procent, i februari med 9,0 procent och i mars med 4,9 procent jämfört med år Tillväxt har skett i redovisningarna för både tidigare och innevarande skatteår. Redovisningarna för innevarande skatteår ökade i februari med 6,4 procent och i mars med 2,5 procent jämfört med i fjol. För närvarande uppskattas redovisningarna av kommunalskatt i år öka med omkring 3,5 procent. Redovisningarna ökar bland annat till följd av större förvärvsinkomster. Redovisningarna i början av året påverkas särskilt av den engångspost på 150 euro som ingick i höstens ramavtal och som betalats till en stor del av löntagarna i januari eller februari. Verkningarna syns i redovisningarna för februari och mars. Redovisningarna minskar till följd av de höjda avdragen i kommunalbeskattningen. Också år 2013 beräknas redovisningarna öka med 3,5 procent. Redovisningarna av samfundsskatt har i början av året minskat med 6,0 procent jämfört med i fjol. Nedgången gäller framför allt skatteredovisningarna för innevarande år, vilka minskat med knappt 12 procent. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt i år minska med nästan 16 procent jämfört med år Redovisningarna skulle då uppgå till omkring 1,4 miljarder euro. Förändringen beror delvis på sämre tillväxtprognoser och delvis på att kommunernas andel av samfundsskatten blivit mindre. År 2013 förutspås redovisningarna börja öka måttligt, men samfundsskattens utveckling är under den närmaste tiden förknippad med stor osäkerhet. Kommunernas inkomstbeskattning Vid inkomstbeskattningen är kommunerna och samkommunerna partiellt skattskyldiga samfund som betalar inkomstskatt på sin näringsverksamhet eller på inkomsterna av fastigheter som inte är i allmänt bruk eller används för ett allmännyttigt ändamål. Kommunerna är dock inte inkomstskatteskyldiga för näringsverksamhet som de bedriver inom sitt eget område och inte heller för inkomster av fastigheter som är belägna på kommunens område. Detta gäller också fastigheter som inte är i allmänt bruk eller används för ett allmännyttigt ändamål. På kommuner och samkommuner tillämpas nedsatta inkomstskattesatser. De nedsatta inkomstskattesatserna beror på kommunernas och församlingarnas gruppandelar av samfundsskatten. Gruppandelarna har varierat från år till år. Den gällande inkomstskattesatsen för kommunerna och samkommunerna under skatteåret Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

13 är 7,5068. År 2011 var skattesatsen 8,9804. Kommunerna och samkommunerna skulle lämna in sin skattedeklaration för år 2011 den 1 april Information från Skatteförvaltningen: Skatteförvaltningens tjänster för kommuner och samkommuner har koncentrerats Målet är en enhetlig behandling och ökad sakkunskap. Från ingången av 2012 är Skatteförvaltningens tjänster för kommuner, samkommuner och övriga offentliga samfund koncentrerade till Savolax-Karelens företagsskattebyrå (finskspråkiga kunder) och Västra Finlands företagsskattebyrå (svenskspråkiga kunder). Kontaktuppgifter till företagsskattebyråerna finns på Syftet med koncentreringen är att säkerställa att de offentliga samfunden behandlas på ett enhetligt sätt i beskattningen. Samtidigt stärks Skatteförvaltningens sakkunskap om offentliga samfund, vilket innebär bättre betjäning och rådgivning för kunderna. Kunderna behöver inte vidta några åtgärder till följd av dessa förändringar. Mervärdesskatt Vid ramförhandlingarna bestämdes att alla momssatser höjs med en procentenhet vid ingången av år Den allmänna momssatsen kommer därmed att höjas från 23 till 24 procent. Höjningen gäller också sänkta momssatser, så i fråga om livsmedel och andra produkter enligt 85 i mervärdesskattelagen höjs momssatsen från 13 till 14 procent. För produkter och tjänster enligt 85 a i mervärdesskattelagen stiger momssatsen från 9 till 10 procent. Detta gäller till exempel mediciner, böcker, persontransporter, inkvarteringstjänster, dagstidningar och inträdesavgifter till sport och underhållningsevenemang. Skatteförvaltningens anvisning om omvänd momsskyldighet inom byggbranschen har uppdaterats Skatteförvaltningens anvisning "Omvänd momsskyldighet inom byggbranschen" har uppdaterats I den uppdaterade anvisningen har Skatteförvaltningen kombinerat sin tidigare anvisning om omvänd momsskyldighet inom byggbranschen med vanliga frågor och svar. Anvisningen har utökats med tolkningar och exempel på bland annat begreppen byggtjänst, fastighet, tillfällig försäljning samt säljarens och köparens status. Den uppdaterade anvisningen finns på adressen FI/Detaljerade_skatteanvisningar/Momsbeskattning/Omvand_momsskyldighet_ino m_byggbranschen(20237). De anvisningar om omvänd momsskyldighet som finns på Kommunförbundets webbsidor kommer att uppdateras så att de motsvarar Skatteförvaltningens nya tolkningar. Anvisningarna förses också med en länk till Skatteförvaltningens nya anvisning. Det intressantaste för kommunerna finns i punkt Nät och nätverk. Byggande som gäller nät och nätverk och som specificerats i anvisningen betraktas inte som Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

14 byggtjänst när säljaren är ett bolag som äger nätet eller nätverket. Om alla de byggtjänster som kommunen säljer annat än tillfälligt till sin karaktär är sådana som anges i anvisningen kan de nya anvisningarna föranleda ändringar i kommunens skatteställning. I ljuset av den nya anvisningen och tolkningen kan det uppstå en situation där kommunen eller samkommunen inte längre är en sådan köpare som omvänd momsskyldighet kan tillämpas på. Enligt anvisningen betraktas olika nät och nätverk, till exempel el-, fjärrvärme-, naturgas-, vatten- och avloppsnät samt telenät som bestående konstruktioner i momsbeskattningen. Allmänt taget tillämpas omvänd momsskyldighet på arbeten som gäller dessa när de övriga förutsättningarna uppfylls. Enligt anvisningen är följande tjänster inte sådana byggtjänster som avses i 31 3 mom. i mervärdesskattelagen om säljaren är ett bolag som äger nätet eller nätverket: Försäljning av anslutningar, om anslutningsavgiften inkluderar bl.a. grävnings- och igenfyllningsarbetet och t.ex. installeringen av en mätapparat i kundens lokal. Den som äger nätet eller nätverket säljer då inte några byggtjänster utan rätten till anslutningen till bolagets distributionsnät. Sådana överförings- eller ändringsarbeten på nätverket som kunden eller en tredje part beställt Det är inte fråga om försäljning av en byggtjänst till den som beställt överförings- eller ändringsarbetet utan ett arbete som hänför sig till bolagets eget nät. Debitering av byggkostnaderna som är högre än normalt för en anslutningsledning i form av s.k. ledningsavgift eller debitering av ett byggarbete som är mera omfattande än normalt exempelvis på grund av objektets läge i form av s.k. extra anslutningsavgift. De byggda delarna av nätet stannar i nätbolagets ägo. Det är fråga om en avgift som anknyter till anslutningsavgiften och med vilken kunden får rätten att ansluta sig till nätverket. Då vattenverket ansluter/kopplar vatten- och avloppsanordningar (tomtledning) till vattenverkets ledningsnät, är det inte fråga om en sådan byggtjänst på vilken man ska tillämpa den omvända momsskyldigheten. Vattenverket anses inte debitera byggtjänsterna vidare hos kunden utan den eventuella tilläggsdebiteringen utgör en tilläggsavgift för rätten till anslutningen till vattenledningsnätet. Kostnaderna för borttagningen av anslutningen. Om de ovan uppräknade tjänsterna har sålts av någon annan part än det företag som äger nätverket, är situationen en annan. På sådana tjänster ska man, beroende på situationen, tillämpa den omvända momsskyldigheten om villkoren för tilllämpningen uppfylls. I slutet av kapitlet ges exempel på typiska fall som gäller vattentjänstverk och som inte betraktas som försäljning av byggtjänster. I kapitel 3 i anvisningen behandlas säljarens status och i vilka fall omvänd moms på byggtjänster tillämpas på säljaren. Momsskyldigheten för dem som köper byggtjänster regleras i 8 c i mervärdesskattelagen. Förutsättningen för att omvänd momsskyldighet ska tillämpas är att köparen är en näringsidkare som annat än till- 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

15 fälligt säljer sådana tjänster som avses i bestämmelserna eller utför fastighetsöverlåtelser enligt 31 1 mom. 1 punkten eller 33 i mervärdesskattelagen. Om alla de byggtjänster som kommunen eller samkommunen sålt annat än tillfälligt har varit av sådan karaktär att de i ljuset av den nya anvisningen inte längre betraktas som försäljning av byggtjänster, kan detta föranleda ändringar i kommunens skyldighet att som köpare tillämpa omvänd momsskyldighet för byggtjänster. Det finns anledning för kommunerna och samkommunerna att kontrollera om den nya anvisningen påverkar deras status som köpare av byggtjänster. Om den nya anvisningen innebär att omvänd momsskyldighet inte längre ska tilllämpas på kommunen, samkommunen eller någon annan kommunal aktör, bör kommunen se över sin praxis när det gäller tillämpningen av omvänd moms på kommunens köp. I punkt 3.2 i Skatteförvaltningens anvisning behandlas frågor och svar om köparens ställning och tillfällig försäljning. Där ges exempel på hur man ska gå tillväga om köparens ställning ändras. Enligt anvisningen ska den nya praxisen börja tillämpas genast, men den tidigare praxisen kan tillämpas på pågående entreprenader ända tills de slutförts: Hur ska man förfara om köparens ställning på grund av företagsarrangemang ändras mitt under byggandet av lokaliteterna (företaget lägger ner försäljningen av byggtjänster och säljer i fortsättningen endast byggmaterial) så att köparen inte längre kan anses sälja byggtjänster? Om företaget har sålt både byggtjänster och byggmaterial och det lägger ner försäljningen av byggtjänster, är det efter nedläggandet inte längre en sådan köpare som säljer byggtjänster på annat sätt än tillfälligt. Den omvända momsskyldigheten ska inte längre efter det att köparens ställning har ändrats tillämpas på de byggtjänster som sålts till en sådan köpare. På en entreprenad som inte slutförts då ställningen ändrades kan man likväl tillämpa samma förfarande som vid entreprenadens början, dvs. den omvända momsskyldigheten i detta fall. När ett bolag som fungerar som grynderentreprenör har sålt sitt sista grynderentreprenadobjekt, anses bolaget inte längre sälja byggtjänster annat än tillfälligt, om bolaget inte på annat sätt fortsätter att sälja byggtjänster. Grynderentreprenörens garantiförpliktelser och 10-års ansvar har inte betydelse vid bedömningen av frågan. Till övriga delar innehåller anvisningen i huvudsak preciseringar av begreppen byggtjänst, fastighet, tillfällig försäljning samt säljarens och köparens status. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Mikael Enberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

16 Statsandelar Statsandelssystemets syfte är att i hela landet trygga en jämn tillgång på den offentliga service som kommunerna ansvarar för. Genom systemet utjämnas skillnader i kostnaderna för kommunal service och skillnader i kommunernas inkomstbas. Grunden för utjämningen av kostnaderna är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. En annan del av statsandelssystemet är utjämningen av kommunernas inkomstbas utgående från deras skatteinkomster. Statsandelsfinansieringen till kommunerna består administrativt sett av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av finansministeriet (L 1704/2009) och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (L 1705/2009) och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. Finansministeriet och undervisnings- och kulturministeriet fattade beslut om statsandelen för kommunal basservice år 2012, grunddelarna i hemkommunsersättningen och finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisningsoch kulturverksamhet. Alla kalkylerade statsandelar betalas som en klumpsumma senast den 11 varje månad. Statsandelsprocenterna och kommunens självfinansieringsandel 2012 Statsandelen för kommunal basservice (FM) år 2011 år statsandelsprocenten (%) 34,11 31,42 - Kommunens självfinansieringsandel 2 638, ,49 (euro/invånare): Huvudmannafinansiering (gymnasier, yrkesutbildning, YH) (UKM) år 2011 år statsandelsprocenten (%) 41,89 41,89 - Kommunens självfinansieringsandel 347,53 364,18 (euro/invånare): På Kommunförbundets webbplats finns detaljerade beräkningar av bland annat de kalkylerade kostnader som ligger till grund för statsandelen samt utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomster och hemkommunsersättningen. Kommunförbundet har också två kalkyleringsmodeller som kommunerna kan använda för att räkna ut statsandelarna. De kan laddas ner på Kommunförbundets webbplats. Kalkyler: > Sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna 2012 Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Mikael Enberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

17 Aktuellt om statsandelsfinansieringen Ramförhandlingarna Vid ramförhandlingarna avtalade regeringen om en tilläggsbudget för år 2012 och om ramarna för statsfinanserna Statsrådet fattar ett beslut om den budgetproposition som överlämnas till riksdagen. I tilläggsbudgeten för år 2012 föreslås tilläggsanslag på sammanlagt 30 miljoner euro för reparationsprojekt som inleds 2012 i skolbyggnader och inom social- och hälsovårdens verksamhetsenheter. I tilläggsbudgeten föreslås också att anslagen för ungdomsarbete höjs med 1 miljon euro, likaså anslagen för studieplatser inom den yrkesinriktade tilläggsutbildningen. Syftet med det senare anslaget är att lindra verkningarna av den plötsliga stukturomvandlingen och att främja sysselsättningen. Vid ramförhandlingarna fattades beslut om omfattande anpassningsåtgärder för att balansera den kommunala ekonomin. Åtgärderna gäller ramperioden Statens största utgiftsbesparing går ut över kommunernas statsandelar. Utöver statsandelsnedskärningen på 631 miljoner euro från ingången av 2012 fattades beslut om en tilläggsnedskärning som innebär att att statsandelsfinansieringen gradvis minskar med 500 miljoner euro till utgången av Till följd av tilläggsnedskärningen går kommunerna under åren miste om sammanlagt 875 miljoner euro i statsandelar. Statsandelarna minskar också till följd av den nedskärning på 631 miljoner euro fr.o.m. år 2012 som ingick i regeringsprogrammet. Den sistnämnda innebär att kommunerna får sammanlagt miljoner euro mindre i statsandelar. Av figur 1 framgår hur statsandelsnedskärningarna enligt regeringsprogrammet och ramförhandlingarna sammanlagt inverkar på statsandelen för kommunal basservice Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

18 Figur 1. Regeringsprogrammets och ramförhandlingarnas inverkar på statsandelarna för kommunal basservice under regeringsperioden mn -631 mn -631 mn -631 mn Nedskärning i statsandelen enligt regeringsprogrammet miljoner euro fr.o.m. år 2012 kommunerna går miste om sammanlagt miljoner euro i statsandelar -125 mn -250 mn totalt -756 mn totalt mn mn Tilläggsnedskärningar i statsandelen enligt ramförhandlingarna periodiserade på åren : -2013: miljoner euro -2014: miljoner euro -2015: miljoner euro totalt mn kommunerna går miste om ytterligare 875 miljoner euro i statsandelar Under regeringsperioden går kommunerna miste om sammanlagt miljoner euro i statsandelar Staten deltar i finansieringen av basservicen genom en andel som motsvarar statsandelsprocenten. De nedskärningar som gäller statsandelen för kommunal basservice genomförs genom en sänkning av statsandelsprocenten. Statsandelsnedskärningen på 631 miljoner euro enligt regeringsprogrammet har sänkt statsandelprocenten med 2,7 procentenheter fr.o.m. år Statsandelsprocenten anger kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten på nationell nivå, inte statsandelen till enskilda kommuner. Kommunernas självfinansieringsandel per invånare är lika stor för alla kommuner. Nedskärningar genom minskning av statsandelsprocenten innebär att kommunernas självfinansieringsandel ökar. Statsandelsnedskärningen på 631 miljoner euro enligt regeringsprogrammet medförde att kommunernas självfinansieringsandel ökade med 118 euro per invånare från ingången av år Per invånare beräknat är verkningarna lika stora för alla kommuner. Av tabell 1 framgår hur regeringsprogrammet och ramförhandlingarna inverkar på kommunernas självfinansieringsandel. 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012

19 Tabell 1. Nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice och deras höjande effekt på kommunernas finansieringsandel, /inv (uppskattning). Nedskärningar Regeringsprogrammet, mn euro Ramförhandlingarna , mn euro Nedskärningar totalt, mn euro Invånarantal (xxxx-2) * * Nedskärningar totalt, /inv. 118,00 141,00 165,00 210,00 * Beräkningen för år 2014 och 2015 baserar sig på Statistikcentralens befolkningsprognos (2009) för fastlandskommunerna och Utöver nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice som administreras av finansministeriet minskar också statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet till följd av statens utgiftsbesparingar. De nedskärningar inom undervisnings- och kulturministeriets område som anges i regeringsprogrammet genomförs till största delen under åren I enlighet med rambeslutet kommer också indexjusteringen av statsandelarna inom UKM:s område att frysas för år Det innebär en minskning på cirka 60 miljoner euro i statsandelsfinansieringen år 2013, varav cirka 45 miljoner euro gäller kommunernas och samkommunernas statsandelsfinansiering. Dessutom görs nedskärningar i den finansiering enligt pris per enhet som betalas till huvudmännen för utbildning efter grundskolan. Nedskärningarna ska fördelas på åren i enlighet med rambeslutet Av besluten vid ramförhandlingarna kan också beslutet om att frångå justeringarna i förvärvsinkomstbeskattningen år inverka på statsandelsfinansieringens totala belopp, om de ökade skatteinkomster som beslutet medför för kommunerna beaktas i statsandelssystemet. En alternativ metod att kompensera skatteändringarna är att sänka samfundsskatteandelen. I basserviceprogrammet för , som offentliggörs i april 2012, presenteras hur de beslut som fattats vid ramförhandlingarna påverkar kommunernas statsandelsfinansiering under ramperioden Det material som hänför sig till basserviceprogrammet finns på finansministeriets webbplats Preliminära beräkningar av statsandelarna 2013 publiceras i juni Statsandelarna är kalkylerade och baserar sig förutom på invånarantalet eller antalet prestationer också på särförhållanden som påverkar kommunens servicebehov och kostnaderna för servicen. Den kalkylerade grunden för statsandelen ändras varje år genom s.k. automatiska ändringar. De automatiska ändringarna baserar sig på förändringar i bestämningsfaktorerna, till exempel i invånarantalet, antalet elever och andra antal som utgör grunden för beräkningen samt prisförändringar som beror på förändringar i kostnadsnivån (indexförhöjning). Över 80 procent av den kalkylerade grunden för statsandelen för kommunal basservice bestäms utgående från kommunens invånarantal i olika åldersgrupper. Statistikcentralen publicerade uppgifter om kommunernas invånarantal per åldersklass Uppgifterna om invånarantalet per i de olika Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/

20 ålders- och språkgrupperna används som grund vid beräkningen av statsandelen för år De befolkningsuppgifter som Statistikcentralen publicerade kan laddas ner också på Kommunförbundets webbplats. Kommunförbundet uppdaterar statsandelskalkylerna för 2013 och kalkyleringsmodellerna för beräkningen av statsandelarna i juni 2012 i samband med att finansministeriet publicerar preliminära beräkningar av statsandelarna år När statsandelarna räknas ut bestäms förändringen i kostnadsnivån enligt prisindexet för basservice. Prisindexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. För närvarande uppskattas förhöjningen av prisindexet för kommunal basservice år 2013 bli 2,7 procent. Revideringen av statsandelssystemet inleds hösten 2012 Enligt statsminister Katainens regeringsprogram ska också statsandelssystemet ses över som en del av kommunreformen så att systemet blir enklare och tydligare. Revideringsarbetet inleds under år I samband med revideringen av statsandelssystemet överförs också finansieringen av yrkeshögskolor till staten. Målet är att det nya statsandelssystemet träder i kraft i början av år Kommunförbundet inledde i februari 2012 ett internt beredningsarbete för statsandelsreformen under ledning av vice verkställande direktör Timo Kietäväinen. Sakkunniga från olika enheter vid förbundet har bildat en uppföljningsgrupp för statsandelsreformen. Gruppen ska behandla reformen som helhet utgående från följande delområden: 1. Statsandelssystemets struktur: utjämningen av skillnader i kostnader och behov samt utjämningen av inkomstbasen 2. Beräkningen av statsandelen: kalkylerade grunder, bestämningsgrunder 3. Utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna: utjämningsgränserna, neutralitet vid kommunsammanslagningar, motsvarande system i andra nordiska länder. Som stöd för arbetet med statsandelsreformen kommer Kommunförbundet under våren att sammankalla en extern uppföljningsgrupp bestående av kommunala beslutsfattare och personer som lett landskapens finansieringsgrupper. Den externa uppföljningsgruppen inleder sin verksamhet hösten Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Mikael Enberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 2/2012