Kommunalekonomi 1/13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunalekonomi 1/13"

Transkript

1 Kommunalekonomi 1/13 Utgiftstrycket ökar i kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Hurdan kommunallag för framtidens kommuner? Ny personal på kommunalekonomiska enheten Kommunekonomi nytt elektroniskt nyhetsbrev Publikationen Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering april

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2013 Lehti ilmestyy 4 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 4 gånger per år Julkaisija/Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn fax Painosmäärä 900 kpl Upplaga 900 st. Painopaikka/Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tiedote on myös internetissä Kuntaliiton internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Asiantuntijapalvelut > Kuntatalous > Kuntatalouden tilastot ja julkaisut > Julkaisut, Kuntataloustiedotteet > > Sakkunnigtjänster > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi > Kommunalekonomiska statistik och publikationer > Infobladet Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt/Ansvariga Ilari Soosalu/ Benjamin Strandberg Toimittanut/Sammanställt av Tuija Valkeinen INNEHÅLL Utgiftstrycket ökar i kommunerna 3 Det allmänna ekonomiska läget 4 Eurokrisen Den ekonomiska situationen i Finland Kommunernas utgifter Kommunernas skatteinkomster Kommunernas och samkommunernas skuldfinansiering Skattefrågor 11 Ändrade skattegrunder vid ramförhandlingarna Förändringar som påverkar kommunalskatten Förändringar som påverkar samfundsskatten Förändringar som påverkar fastighetsskatten Intäkterna från avfallsskatten till kommunerna Skatteredovisningarna i början av året Redovisningarna av kommunalskatt Redovisningarna av samfundsskatt Beskattningskostnaderna 2013 Fastighetsskatten år 2013 Preliminära uppgifter om fastighetsbeskattningen 2013 Nytt förfarande för utlämnande av fastighetsuppgifter till kommuner Skatteförvaltningens statistik om skatteinkomsternas utveckling Kommunernas och samkommunernas skattesats för skattepliktiga inkomster av näringsverksamhet eller fastighetsinkomster 2013 Kommunerna och samkommunerna bör bereda sig på att före utgången av januari 2014 ge uppgifter om de resekostnader som betalats år 2013 Skatteförvaltningens anvisning om omvänd momsskyldighet inom byggbranschen preciseras i fråga om vattentjänster Statsandelar 19 Statsandelsprocenterna och kommunens självfinansieringsandel 2013 Ändringar i statsandelsfinansieringen i början av 2013 Ramförhandlingarnas verkningar på statsandelarna Preliminära statsandelsberäkningar för 2014 Utredaren Arno Miettinen gav ett förslag till preliminära riktlinjer för statsandelsreformen Alla intresserade har möjlighet att ta del av material med anknytning till statsandelsreformen och uppföljningsgruppens arbete på Kommunförbundets extranät Eksaitti. Bokföringsanvisningar 23 Allmän anvisning om noter till bokslutet för kommuner och samkommuner (2012) Kommunsektionens sammansättning 23 Hurdan kommunallag för framtidens kommuner? 25 Ny personal på kommunalekonomiska enheten 25 Kommunekonomi nytt elektroniskt nyhetsbrev 26 Publikationen Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering 26 Bilagor: Bilaga 1: Det allmänna ekonomiska läget Bilaga 2a: Prognossiffror för samhällsekonomin 2013 Bilaga 2b: Prognossiffror för samhällsekonomin 2014 Bilaga 3: Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma Bilaga 4: De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Bilaga 5: Kommunernas skatteinkomster år , md Bilaga 6a: Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md Bilaga 6b: Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys , md Bilaga 7: Centrala indextal och prognoser för dem Bilaga 8: Besluten som gjordes i ramrian och dess effekter på skattegrunderna. Inverkan på skatteinkomsterna före besluten fattades Bilaga 9a: Besluten från regeringsprogrammet, ramrian den och ramrian den och dess inverkan på kommunernas statsandelar för basservicen, milj. Bilaga 9b: Olika beslutens inverkan på kommunernas statsandelar för basservicen, milj. Bilaga 10: Inbjudan till utbildningsdagen Hantering av finansieringsrisker Bilaga 11: Talous- ja veroennustepäivät (på finska) Bilaga 12: Toiminta- ja taloustilastokoulutukset keväällä 2013 Oulussa ja Tampereella (på finska) Sida

3 Utgiftstrycket ökar i kommunerna Statens ramförhandlingar fördes delvis under speciella förhållanden. I förhandlingarna ingick rekordmånga ärenden, också sådana som berör kommunerna. Slutresultatet har debatterats flitigt och konsekvensbedömningen är till många delar ännu inte klar. Det här gäller både kommunreformen, social- och hälsovårdsreformen och konsekvenserna för den kommunala ekonomin. Statens åtgärder har tidigare också i offentligheten uppskattats medföra ett bortfall på cirka 90 miljoner euro för den kommunala ekonomin nästa år, men de preliminära beräkningarna tyder på att de uppskattade verkningarna är underdimensionerade. Förlorade i informationskriget har varit både medierna och kommunerna, som berörs av många beslut. Det har inte funnits tillräckligt tillförlitlig information att tillgå och olika spekulationer har kastats fram hit och dit. Det är möjligt att även uppgifterna i det här informationsbladet måste preciseras i efterhand. Förhoppningsvis kan liknande situationer undvikas i framtiden. Vilka konsekvenser har då statens åtgärder för kommunernas ekonomi under de kommande åren? Hur mycket hamnar under nollstrecket när de föreslagna ändringarna beaktas? I fråga om statsandelarna är det positivt att både sammanslagningsunderstöden, sammanslagningsutredningarna och statsandelskompensationerna vid sammanslagningar finansieras med statliga medel. Det innebär en fortsättning på normal och etablerad praxis. I statsandelarna görs även ändringar som baserar sig på verksamhetens art och utvidgade skyldigheter, liksom också indexjusteringar till fullt belopp. Nästa år skärs statsandelarna för kommunal basservice ner med 237 miljoner euro utöver de miljoner euro som det tidigare fattats beslut om. Nedskärningarna kommer att fortsätta under hela ramperioden så att nivån år 2017 är 265 miljoner euro lägre än i år. Dessutom genomförs redan tidigare fastställda nedskärningar för undervisningssektorn, av vilka de frysta indexhöjningarna har den största betydelsen. Enligt regeringsprogrammet ska kommunerna få full kompensation för förlorade skatteinkomster. De aktuella besluten innebär ändå att det skattebortfall som förändringarna i samfundsskatten medför kompenseras endast med ungefär hälften jämfört med de kalkylerade förlusterna. Det beror på att regeringen i sina beslut har förutsett s.k. dynamiska effekter. Enligt Kommunförbundets beräkningar går kommunerna miste om cirka 140 miljoner euro på årsnivå i form av icke-kompenserade skatteinkomster. Till följd av förändringarna i åldersstrukturen och invånarantalet uppskattas socialoch hälsovårdutgifterna under ramperioden öka kalkylmässigt med miljoner euro och utgifterna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning med 11 miljoner euro. Rambesluten i kombination med en betydande ökning i efterfrågan på kommunala tjänster förebådar stora kommunalskattehöjningar nästa år. Enligt den finansieringsprincip som med stöd av kommunallagen tillämpas i förhållandet mellan staten och kommunerna ska staten se till att kommunerna har tillräckliga resurser för sin serviceproduktion. De statsandelsnedskärningar som är att vänta i samband med riksdagsbehandlingen kommer att bedömas också med tanke Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2013 3

4 på grundlagsenligheten. Statsandelen för kommunal basservice sjunker ju till omkring 30 %, och det kan rentav hända att den blir ännu mindre. Vid ramförhandlingarna har också fattats beslut som är positiva för kommunerna. Kommunernas skatteunderlag breddas i början av nästa år genom att intäkterna från avfallsskatten överförs till kommunerna och fastighetsbeskattningen ändras. De här två lösningarna stärker den kommunala ekonomin med cirka 170 miljoner euro per år. Kommunförbundet anser att kommunernas skatteunderlag borde breddas ytterligare så att trycket på att höja kommunalskatten minskar. Kommunernas sammanslagningsutredningar och sammanslagningsunderstöd samt de statsandelar som kommunerna förlorar vid kommunsammanslagningar ersätts helt med statliga medel. Det innebär en fortsättning på etablerad praxis för att sporra kommunerna till sammanslagningar. Staten beviljar ändå inga extra resurser för kommunernas grundläggande uppgifter och Kommunförbundet anser att medlen inte kan räknas som inkomster för den kommunala ekonomin i förhållandet mellan staten och kommunerna, framför allt med tanke på att användningen är mycket svår att förutse på förhand. Enligt rambeslutet genomförs år ett åtgärdsprogram som ska minska de skyldigheter som kommunerna har enligt sina lagstadgade uppgifter. Målet med åtgärdsprogrammet är att nå en total besparing på en miljard euro i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter på 2017 års nivå. Kommunförbundet kommer aktivt att följa hur det ambitiösa målet uppfylls. Observera att verkningarna av det nya programmet inte har beaktats i kalkylerna för den kommunala ekonomin. Regeringen föreslår att finansieringen av arbetsmarknadsstödet och aktiveringsansvaret ska överföras till kommunerna i fråga om långtidsarbetslösa som fått arbetsmarknadsstöd i mer än 300 dagar. Till denna del har staten skäl att snabbt uppdatera de uppskattade kostnaderna och kalkylerna och lägga fram en konkret modell för kommunerna som visar hur man kommer att gå till väga. Enligt Kommunförbundets preliminära kalkyler motsvarar den uppskattade förlusten på 150 miljoner euro inte på långa vägar de kostnader som skulle följa om finansieringsansvaret överförs till kommunerna. Staten måste komma kommunerna till mötes och bevilja betydande tilläggsfinansiering för aktiveringen av arbetslösa. Om så inte sker kommer kommunerna att få tilläggskostnader på hundratals miljoner euro, särskilt nu då arbets- och näringsbyråernas resurser skurits ner och arbetslösheten håller på att växa. I enlighet med finansieringsprincipen måste staten bidra med tillräcklig finansiering om kommunerna ges nya uppgifter. I enlighet med regeringsprogrammet ska statsandelarna för nya och utvidgade uppgifter täcka över hälften av kostnaderna. Med tanke på kommunernas kärva ekonomi borde statens finansieringsandel vara 100 %. Utöver ansvaret för finansieringen och verkställandet av arbetsmarknadsstödet ökar kommunernas ansvar särskilt i fråga om integreringen av invandrare, uppfyllandet av ungdomsgarantin och flera andra verksamheter. Kommunernas eftersläpning i byggnadsreparationer uppgår redan till omkring fem miljarder euro mögelskolor, hälsostationer, ålderdomshem och sjukhus kräver renoveringar. Kommunförbundet har föreslagit att staten i årets första tilläggsbudget omedelbart ska anvisa kommunerna 200 miljoner euro i särskilda understöd för renovering av hälsovådliga byggnader, dvs. den fastslagna finansieringsandelen på 20 procent redan i år. Sysselsättningen i byggbranschen skulle då förbättras med 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2013

5 minst årsverken. De här nödvändiga renoveringsinvesteringarna kan sättas igång snabbt i kommunerna. Kommunernas ekonomi håller alltså på att stramas åt och vi står inför flera år av anpassning. Vi kommer att klara oss också den här gången, men det blir inte lätt. Närmare upplysningar: Reijo Vuorento, tfn , Det allmänna ekonomiska läget Eurokrisen De globala ekonomiska utsikterna har varit fortsatt dåliga med tanke på den finländska samhällsekonomin. Trots att den globala bruttonationalprodukten har vuxit med omkring tre procent har tillväxten inom euroområdet varit svag, och inget nämnvärt uppsving är att vänta före år Finlands ekonomi följer i hög grad läget i det övriga Europa, och i synnerhet Finlands exportutveckling är sårbar. Den finska exportens tillväxt uppskattas bli obetydlig under de närmaste åren och som det nu ser ut är en konjunkturuppgång möjlig först år De osäkra utsikterna för en lösning på finanskrisen har negativa konsekvenser också för Finland. Under de närmaste åren kommer sysselsättningstillväxten att försvagas och kommunernas ekonomi att stramas åt på grund av anpassningsåtgärderna inom statsfinanserna och skatteinkomsternas svaga tillväxt. Den ekonomiska utvecklingen i Europa är fortfarande beroende av hur man lyckas lösa krisen. Euroländernas totalproduktion minskade i fjol med 0,5 procent. Tillväxten blev långsammare inom ekonomier som tidigare har stått för en betydande del av tillväxten. I år uppskattas BNP inom euroområdet minska lika mycket. Utsikterna har försämrats till följd av att krisen fördjupats sedan förra våren och finanspolitiken stramats åt. När totalproduktionens nivå år 2008 används som mått har Förenta staterna redan överskridit nivån. I Finland och hela det övriga euroområdet har nivån ännu inte nåtts. Tillväxten blir troligen snabbare i slutet av året om förtroendet för finansmarknaderna består och krisländernas underskott kan vändas mot en hållbar utveckling. Om den internationella handeln återhämtar sig skulle det innebära beställningar också för euroområdet under den senare hälften av året. Det finns fortfarande klara skillnader i tillväxten mellan euroländerna. I krisländerna (Grekland, Portugal, Italien, Spanien) minskar produktionen betydligt. Tysklands ekonomi har haft större framgång än väntat, då man lyckats öka den inhemska efterfrågan och balansera ekonomin. Utvecklingen i Frankrike är däremot oroväckande, och landet förväntas hålla fast vid sina budgetmål. Krisen har tydliggjort det inbördes beroendet inom euroområdet, vilket gett upphov till ambitioner att samordna finans- och ekonomipolitiken på EU-nivå och se över regleringen. Den största risken för världsekonomin har att göra med EU:s förmåga att stabilisera finansieringssystemet för problemländernas offentliga sektor. Riskerna ökar om den ekonomiska och sociala tudelningen inom EU fördjupas. Det har varit svårt att uppnå samförstånd om hur krisen ska skötas. Man har offentligt tvistat om förhållandet mellan ekonomisk disciplin och stimulansåtgärder i syfte att återställa förtroendet för finansmarknaderna på lång sikt. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2013 5

6 Hösten 2012 meddelade Europeiska centralbanken att banken var beredd att köpa obegränsade mängder kortfristiga skuldebrev på andrahandsmarknaden krisländerna på det villkoret att det berörda krislandet skulle ansöka om finansiering inom ramen för den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Löftet hade en lugnande effekt på marknaderna, men krisen är inte över. Krisländerna måste fortfarande vidta egna åtgärder för att stabilisera sin ekonomi. Nya osäkerhetsfaktorer är den politiska situationen i Italien, eftervården av bankkrisen på Cypern samt eurons värdeutveckling. Med tanke på bedömningen av den ekonomiska utvecklingen och för att finansmarknaderna ska fungera skulle det vara viktigt att löftet om skuldebrevsköp inte fördunklar de egentliga ekonomiska indikatorernas betydelse. Under den senaste tiden har det förekommit spekulationer om ett eventuellt valutakrig, då värdet på den japanska yenen sjönk till följd av regeringens stimulansförsök. Också den västerländska lätta penningpolitiken har setts som en risk. G20- länderna har förnekat möjligheten att det uppstår ett valutakrig. Eurons förstärkning från förra sommaren till början av året har ändå försämrat utsikterna för exporten i euroområdet. Det innebär att den lätta penningpolitiken fortsätter och att de kortfristiga räntorna hålls låga, eftersom krisländerna kommer att behöva också penningpolitiskt stöd under en lång tid. EU-kommissionen förutspår en långsammare inflation som år 2014 stabiliseras till en nivå på cirka 1,7 procent inom hela EU och till 1,5 procent inom euroområdet. En sådan utveckling skulle också minska trycket på räntorna. För den lokala sektorn i Finland och i det övriga Europa är framför allt större arbetslöshet ett stort hot. År 2009 stödde staterna fortfarande kommunerna, men nu finns det inte längre några stimulansmedel. Osäkerheten medför att sysselsättningstillväxten försvagas, varvid också skatteinkomsterna utvecklas långsammare. Kommissionen har uppskattat att arbetslöshetsgraden inom euroområdet i år blir 12,2 procent. Den ekonomiska situationen i Finland Finlands bruttonationalprodukt minskade med 0,2 procent år Vår samhällsekonomi var i fjol i praktiken på tillbakagång, även om vi lyckades undgå en negativ tillväxt två kvartal i följd. Under det första kvartalet ökade produktionen en aning, medan volymen under det andra kvartalet krympte med över en procent. Under det tredje kvartalet ökade produktionen igen en aning. Under det sista kvartalet minskade produktionen enligt preliminära uppgifter med en halv procent. I oktober december hade nästan alla branscher negativ tillväxt, mest inom el- och elektronikindustrin, metallindustrin och byggbranschen. Inom skogsindustrin ökade produktionen däremot med nästan fem procent under det sista kvartalet. I de senaste prognoserna för den totalekonomiska utvecklingen presenteras olika scenarier över utsikterna för den finländska samhällsekonomin under de närmaste åren. Den ekonomiska tillväxten i Finland uppskattas ändå överlag bli långsam under de närmaste åren. I år väntas produktionen öka med bara omkring en halv procent. Vid sidan av den ekonomiska omvärldsutvecklingen inverkar också de finanspolitiska åtgärderna på hur vår samhällsekonomi utvecklas under de närmaste åren. När åtgärderna dimensioneras och tidsplaneras måste man utöver konjunkturläget också beakta samhällsekonomins strukturer och hur de kan stärkas. Finansministeriet uppskattar att totalproduktionen under de närmaste åren kommer att öka med i genomsnitt 1 2 procent per år. Den accelererande inflationen våren 2011 ledde till att Europeiska centralbanken höjde räntenivån. Nu är den ekonomiska tillväxten i euroländerna så bräcklig att 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2013

7 den har inneburit återhållsamhet i fråga om räntehöjningar, och en ytterligare sänkning av styrräntan är inte helt utesluten. Den ökade likviditeten på marknaden har sänkt marknadsräntorna. Höjda oljepriser utgör ändå en betydande hotbild när det gäller världsekonomins utveckling. I Finland bidrar momshöjningarna, som är en del av de skattepolitiska åtgärderna, till att konsumentpriserna i år stiger med 0,6 0,7 procent på årsnivå. År 2013 uppskattas konsumentprisindex stiga på årsnivå med i genomsnitt 2,1 procent. År 2014 väntas konsumentpriserna stiga med 2,5 procent. Finansministeriet har i sin senaste konjunkturöversikt uppskattat att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex stiger med 2,4 procent i år. De ramavtalsenliga löneuppgörelserna innebär att höjningen av inkomstnivån kommer att vara långsammare i år än i fjol. Finansministeriets tekniska antagande är att det allmänna förtjänstinvåindexet år 2014 stiger med 2,5 procent. Arbetsmarknadsorganisationernas sonderingar under vårvintern ledde inte till resultat. Ett alternativ som diskuterade var att förlänga de nuvarande avtalen och eventuellt justera lönenivån efter att de nuvarande avtalsperioderna gått ut. Avtalsperioden inom kommunsektorn går ut Sysselsättningsnivån var hög ända till utgången av Vid årsskiftet 2008/2009 vände trenden ändå klart mot det sämre, varefter sysselsättningsläget försämrades kännbart. Arbetslöshetsgraden steg med ett par procent och var år 2009 i genomsnitt 8,2 procent. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. År 2011 sjönk den genomsnittliga arbetslöshetsgraden med en halv procentenhet jämfört med nivån året innan. År 2012 hölls den på samma nivå som året innan, dvs. 7,7 procent. Enligt Statistikcentralen uppgick det genomsnittliga antalet arbetslösa i fjol till drygt Sysselsättningsläget förbättrades en aning under Enligt prognoserna kommer sysselsättningsgraden efter en svacka i år att börja stiga igen till följd av förändringar i befolkningsstrukturen. Efterfrågan på arbetskraft kommer nästa år ändå att öka bara minimalt, om alls, eftersom totalproduktionens tillväxt väntas stanna på den rätt så anspråkslösa nivå som finansministeriet förutspått. Också Statistikcentralens uppgifter om sysselsättningens tillväxt i februari på årsnivå tyder på detta. Finansministeriet uppskattar att den genomsnittliga arbetslöshetsgraden blir drygt 8 procent i år och nästa år. I bilaga 1 ges uppgifter om och finansministeriets uppskattningar av vissa totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin. Uppgifterna för baserar sig i huvudsak på nationalräkenskaperna som Statistikcentralen publicerade i mars 2013 och vissa andra officiella statistiska uppgifter. Uppgifterna för är tagna ur den konjunkturöversikt som finansministeriet publicerade i slutet av mars. Översikten finns på finansministeriets webbplats: På samma adress finns också rambeslutet för statsfinanserna och bassserviceprogrammet I bilagorna till rambeslutet ingår uppskattningar av den totalekonomiska utvecklingen under och antaganden som uppskattningarna baserar sig på. Bilagorna 2a och 2b innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur ekonomiska variabler som är viktiga för kommunernas ekonomi utvecklas år 2013 och Kommunernas utgifter Enligt Statistikcentralens preliminära bokslutsuppgifter för 2012 ökade kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter något långsammare än de föregående åren, dvs. med omkring fem procent. Löneutgifterna, dvs. lönerna och andra Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2013 7

8 personalutgifter, ökade med 3,7 procent. Kommunsektorns lönesumma ökade år 2012 något snabbare än vad utvecklingen av kommunsektorns förtjänstnivåindex gett vid handen. Orsaken är personalmängdens och personalstrukturens utveckling och ändringen i bokföringen av semesterlöneskulder. Köpen av varor och tjänster fortsatte att öka snabbt, och ökningen blev 6,4 procent. I år väntas verksamhetsutgifternas tillväxt avta till omkring 3,5 4 procent. Den avtagande trenden kommer antagligen att fortsätta år 2014, om löneuppgörelsen för kommunsektorn blir återhållsam och höjningen av kostnadsnivån motsvarar prognoserna. Hösten 2011 nådde kommunsektorn ett förhandlingsresultat om de kommunala kollektivavtalen för Avtalen trädde i kraft i januari 2012 och gäller i 26 månader. Avtalsperioden går ut Kostnadseffekten för hela avtalsperioden är nästan 4,5 procent inom alla avtalsområden. Även i fortsättningen beror de kommunala löneresurserna främst på skatteinkomstökningen i kommunerna, vilken i sin tur är beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Som det ser ut nu har staten inga möjligheter att bidra med ytterligare finansiering för verksamhetsutgifter och därmed inte heller för löne- och personalkostnader. Kommunsektorns förtjänstnivåindex, som i fjol steg med 3,4 procent, väntas i år stiga med 2,4 procent. I uppskattningen ingår ett löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. Det uträkningstekniska antagandet för år 2014 är att kommunsektorns förtjänstnivåindex stiger med 2,5 procent, vilket motsvarar finansministeriets uträkningstekniska antagande i fråga om det allmänna förtjänstnivåindexet nästa år. Bilaga 3 innehåller uppgifter om och uppskattningar av de faktorer som inverkar på lönesumman i kommunsektorn år Siffrorna för baserar sig främst på löneuppgörelsen inom kommunsektorn och på kalkylerna i basserviceprogrammet. Grunderna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2013 fastställdes i slutet av förra året. I rambeslutet för statsfinanserna anges det antagna värdet på avgifternas storlek för åren i fråga. I de senaste årens beslut har ett allmänt antagande när det gäller avgifternas utveckling varit att det inte kommer att ske några stora förändringar i avgiftsnivåerna under granskningsperioden. Under ramperioden ser trenden ut att gå en aning neråt till följd av att arbetsgivarnas pensionsförsäkringsavgift (KomPL-avgiften) minskar. Den genomsnittliga nivån på de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter i förhållande till lönesumman verkar hållas på i genomsnitt cirka 30 procent under kommande ramperiod. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift har i år varit 2,04 procent av den lön som utgör grund för avgiften. I basserviceprogrammet som bifogats rambeslutet har avgiftsprocenten år 2014 föreslagits bli 2,14. De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift år 2013 är 0,80 procent av en lönesumma på upp till euro och 3,20 procent för den överskjutande delen av lönesumman. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften uppskattas i rambeslutet minska år 2014 med i genomsnitt cirka 0,14 procentenheter. I år är den genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringsavgiften i kommunsektorn cirka 3,06 procent, men år 2014 uppskattas den bli omkring 2,92 procent. Beslutet om arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för 2014 fattas i höst. Under de närmaste åren väntas det ske ändringar i den lönesummegräns som ligger till grund för avgiften, bland annat genom en inflationsjustering. Hur arbetslöshetsförsäkringsavgiften utvecklas beror främst på arbetslöshetstrenden, och som det ser ut nu finns det inget större tryck på att höja avgifterna på medellång sikt. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2013

9 De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga KomPL-avgift har varit oförändrad under åren , dvs. omkring 23,6 procent av lönesumman. I år är den genomsnittliga avgiftsnivån 23,9 procent. Medlemssamfundens faktiska arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. Enligt de uppgifter som nu finns att tillgå kommer arbetsgivarnas genomsnittliga pensionsavgift att sjunka något under de närmaste åren och nästa år uppgå till 23,6 procent av KomPLlönesumman. Det beslut som fattas om löntagarnas försäkringsavgift inverkar också på arbetsgivarens andel. Enligt rambeslutet höjs löntagarnas pensionsavgifter under ramperioden, medan de kommunala arbetsgivarnas avgiftsnivå ser ut att sjunka något i slutet av perioden. År 2014 kan löntagarens genomsnittliga pensionsavgift stiga med nästan en halv procentenhet. Den genomsnittliga StaPLavgiften för lärare kommer att sjunka med 0,4 procentenheter från nuvarande 19,4 procent och blir då enligt nuvarande uppskattning 19,0 procent år Den något sjunkande trenden för arbetsgivarens pensionsavgift beräknas fortsätta fram till I bilaga 4 anges de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter och de nuvarande uppskattningarna för Kommunsektorns kostnadsnivå steg år 2012 med 3,2 procent mätt med till exempel prisindex för basservicen. I år förutspås kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen stiga med uppskattningsvis med 2,3 procent. Nästa år blir förändringen i kostnadsnivån troligen av samma storleksklass, men för kommunsektorns del beror förändringen i hög grad på löneuppgörelsen för I bilaga 7 presenteras vissa centrala indextal som beskriver kostnadsutvecklingen och finansministeriets prognoser för indextalens utveckling under åren Prognoserna ingår också i rambeslutet för statsfinanserna Kommunernas skatteinkomster År 2012 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med i genomsnitt en procent. Redovisningarna av inkomstskatt ökade snabbare än under de föregående åren, dvs. med nästan fyra procent. Samfundsskatteredovisningarna minskade rejält, mer än 27 procent. Redovisningarna av fastighetsskatt ökade däremot med omkring 6 procent. Redovisningarna uppgick i fjol till 19,3 miljarder euro. År 2013 ökar redovisningarna av kommunalskatt då förvärvsinkomsterna stiger med uppskattningsvis omkring tre procent. Också kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats steg för i år med 0,13 procentenheter, och uppgår till 19,38. En faktor som ökar redovisningarna är att grunderna för avdrag i kommunalbeskattningen nominellt kvarstår nästan oförändrade, vilket innebär att avdragsgraden minskar. Små ändringar kommer att ske i grundavdraget och i arbetsinkomstavdraget som görs från den kalkylerade skatten. I statsbudgeten 2013 uppskattades de här ändrade skattegrunderna ge en effekt på 30 miljoner euro. När man beaktar vissa ändringar skattegrunderna som ökar kommunernas inkomstskatt innebär de nämnda ändringarna att kommunalskatten minskar med sammanlagt 12 miljoner euro. De förlorade inkomsterna kompenseras kommunerna till fullt belopp genom större statsandelar. I år beräknas redovisningarna av kommunalskatt växa med omkring 3,5 procent. År 2014 kommer förvärvsinkomsterna troligen att växa i samma takt som i år. Vid ramförhandlingarna i fjol beslutade man temporärt avstå från indexjusteringar av förvärvsinkomstskatten år Det innebär ökade intäkter från kommunalskatten också år Vid ramförhandlingarna i mars fattades beslut om vissa ändringar i grunderna för förvärvsinkomstbeskattningen vilka minskar intäkterna Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2013 9

10 från kommunalskatten år De här faktorerna behandlas mer ingående längre fram i informationsbladet. Redovisningarna av kommunalskatt beräknas nästa år bli cirka 3,5 procent större än i år. Den förbättrade ekonomiska utvecklingen under avspeglade sig också på samfundsskatteintäkterna. Samfundsskatten minskade kännbart år 2009, men utvecklingen år 2010 återställde intäkterna till nästan samma nivå som före svackan. Tillväxten var fortsatt stark också år Kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes temporärt med tio procentenheter under åren Enligt regeringsprogrammet kommer kommunernas samfundsskatteandel att fortsättningsvis vara höjd med 5 procentenheter åren Inkomstskattesatsen för samfund sänktes med en och en halv procentenhet till 24,5 procent fr.o.m Sänkningen kompenserades kommunerna genom att kommungruppens andel höjdes. Enligt rambeslutet för statsfinanserna år 2012 kommer kommunernas samfundsskatteandel fortsättningsvis att vara höjd med fem procentenheter åren År 2012 var kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna 28,34 procent. År 2013 är andelen 29,49 procent, då kommunerna kompenseras för samfundens temporära skattelättnader. I fjol redovisade drygt 1,2 miljarder euro i samfundsskatt till kommunerna. För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2013 i sin helhet uppgå till 1,3 miljarder euro, vilket är sju procent mer än år Vid ramförhandlingarna i mars beslutade regeringen sänka samfundens inkomstskattesats till 20 procent. Enligt regeringsprogrammet ska kommunerna få full kompensation för sänkningen. Kommunernas andel av samfundsskatteintäkterna höjs, men hur mycket beror på hur kompensationen genomförs. För närvarande uppskattas redovisningen av samfundsskatt till kommunerna uppgå till 1,35 miljarder euro år Samfundsskatteintäkterna är ändå förknippade med många osäkerhetsfaktorer som har att göra med den allmänna ekonomiska utvecklingen och besluten om kommunernas samfundsskatt. Redovisningarna av fastighetsskatt uppgick år 2012 till nästan 1,3 miljarder euro. År 2013 beräknas fastighetsskatten uppgå till över 1,3 miljarder. Vid ramförhandlingarna i mars fattades beslut om vissa åtgärder för att öka intäkterna från fastighetsskatten. Om åtgärderna genomförs kommer de att öka redovisningarna av fastighetsskatt år 2014 med uppskattningsvis omkring hundra miljoner euro. Intäkterna av fastighetsskatten väntas nästa år öka med ungefär tio procent. Bilaga 5 utvisar de kommunala skatteredovisningarnas utveckling under åren och prognoserna för 2013 och I år beräknas skatteredovisningarna i sin helhet öka med omkring fyra procent. År 2014 ökar skatteinkomsterna enligt nuvarande uppskattning med 3,5 procent. Faktorer som inverkar på skatteinkomstutvecklingen behandlas bland annat under ekonomi- och skatteprognosdagarna den april Under den första dagen behandlas statsandelssystemet och under den andra det allmänna ekonomiska läget och kommunernas skatteinkomster. Kommunernas och samkommunernas skuldfinansiering Kreditgivningen har minskat på grund av strängare reglering och mindre efterfrågan på krediter. Det har tagit sig uttryck i en svag investeringsutveckling i hela Europa, särskilt inom euroområdet och också i Finland. De finländska kommunerna 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2013

11 har ändå ett stort investeringsbehov, vilket ökar trycket på skuldsättning. Också i Finland måste regleringen beaktas i kontrollen och tillsynen över den offentliga sektorns EMU-skuld. Å andra sidan är det viktigt att kommunerna upprätthåller sina investeringar och inom ramen för sina befogenheter också satsar på investeringar som stöder näringspolitiken och sysselsättningen. Till Finlands starka sidor hör att vårt land i internationell jämförelse har en liten offentlig skuld. Man måste ändå förhålla sig kritisk till en ökad skuldsättning. Beskrivande för osäkerheten är också att finansieringsmarginalen höjts mer på grund av strängare reglering och skärpta soliditetskrav från kreditinstituten än till följd av de traditionella marknadsmekanismerna. Trots att räntenivån fortfarande är exceptionellt låg har kommunernas räntekostnader stigit kännbart i takt med de höjda marginalerna. För att kapitalanskaffningen och en rimlig marginal ska kunna tryggas för hela den offentliga sektorn är det mycket viktigt att Finland lyckas behålla det högsta kreditbetyget. Bilagorna 6a och 6b innehåller en resultaträkning och finansieringsanalys för som sammanställts utgående från statistiska uppgifter från Statistikcentralen. Resultaträkningen och finansieringsanalysen för 2012 baserar sig bland annat på kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser. Uppskattningarna av resultaträkningen och finansieringsanalysen för baserar sig på kalkylerna i basserviceprogrammet och Kommunförbundets uppskattningar. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , Skattefrågor Ändrade skattegrunder vid ramförhandlingarna Regeringen har vid sina ramförhandlingar fattat många beslut som inverkar på kommunernas skatteinkomster. Ändringarna gäller både kommunalskatten, samfundsskatten och fastighetsskatten från år Ett beslut som stärker kommunernas skatteunderlag är att kommunerna från och med 2014 ska få ett tillägg som motsvarar intäkterna från avfallskatten. Enligt regeringsprogrammet ska de skatteinkomster som kommunerna går miste om på grund av de ändrade skattegrunderna kompenseras kommunerna fullt ut. Regeringen har ändå föreslagit att s.k. dynamiska effekter ska beaktas i kompensationen för den sänkta samfundsskattesatsen och förändringen i beskattningen av vinstutdelning och att kompensationen inte ska beräknas statiskt. De dynamiska effekterna är dock mycket osäkra. Kommunförbundet anser därför att ändringarna i skattegrunderna bör kompenseras kommunerna till fullt belopp utgående från statiska beräkningar. Den föreslagna modellen för hur kompensationen beräknas avviker från tidigare praxis och skulle minska kompensationen till kommunerna betydligt. I bilaga 8 finns en specifikation över de förändrade skattegrundernas verkningar på kommunernas skatteinkomster. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

12 Förändringar som påverkar kommunalskatten Vid ramförhandlingarna gjordes flera ändringar i skattegrunderna som gäller förvärvsinkomster och beräkningen av beskattningsbara inkomster. Den största enskilda förändringen som gäller förvärvsinkomster och därmed också kommunernas skatteinkomster har att göra med ändringarna i beskattningen av vinstutdelning. För närvarande beskattas vinstutdelning från andra än noterade bolag som inkomstskatt. I beskattningen 2011 uppgick de vinstutdelningar som beskattas som förvärvsinkomster till omkring 408 miljoner euro. Enligt regeringens nya riktlinjer ska helt skattefria utdelningar frångås vid ingången av 2014, och all vinstutdelning kommer helt eller delvis att beskattas som kapitalinkomster. Skattegrunden för kommunalskatten minskar då med över 400 miljoner euro, vilket statiskt beräknats minska intäkterna av kommunalskatten med cirka 80 miljoner euro. I finansministeriets konsekvenskalkyler har ändå beaktats s.k. dynamiska effekter av förändringarna i samfundsbeskattningen och beskattningen av vinstutdelning. Därför har man gjort tolkningen att ändringen i beskattningen av vinstutdelning inte skulle minska kommunernas skatteinkomster, eftersom den bland annat ökar den ekonomiska aktiviteten, överför beskattningsbar inkomst till Finland från andra länder och ökar företagarnas vilja att ta ut en del av vinsten som lön. Enligt rambeslutet kommer förändringen i beskattningen av vinstutdelning att kompenseras i sin helhet genom att företagarna tar ut motsvarande belopp ur företagen som löneinkomster. Det här innebär ändå att intäkterna från samfundsskatten minskar. Andra ändringar i skattegrunderna år 2014 är höjningen av det maximala arbetsinkomstavdraget med 30 euro (inverkan på kommunalskatteintäkterna -18 miljoner euro), höjningen av det maximala grundavdraget med 30 euro (inverkan -9 miljoner euro) och höjningen av det maximala hushållsavdraget från till euro (inverkan -9 miljoner euro). För år 2015 fattades beslut om att rätten att dra av räntor på bostadslån ska begränsas med ytterligare 5 procentenheter (inverkan 14 miljoner euro, tidigare beslutades om motsvarande begränsning för år 2014) och att rätten att dra av räntor på studielån ska slopas helt (inverkan 4,5 miljoner euro). De statiska effekterna på skatteintäkterna har uppskattats bli sammanlagt -116 miljoner euro år 2014 och -97,5 miljoner euro år Verkningarna av de ändrade avdragen (-36 miljoner euro år 2014, -17,5 miljoner euro år ) ska kompenseras kommunerna genom större statsandelar. Ändringen i beskattningen av vinstutdelning (kapitalskatt i stället för inkomstskatt) har föreslagits bli lämnad utanför kompensationskalkylerna på grund av de dynamiska effekterna som i sig anses kompensera kommunerna för skattebortfallet. Förändringar som påverkar samfundsskatten Den största enskilda förändring som påverkar kommunernas skatteinkomster är sänkningen av samfundsskattesatsen från 24,5 till 20 procent i början av Sänkningen har uppskattats minska samfundsskatteintäkterna med sammanlagt omkring 870 miljoner euro. Finansministeriet har dessutom uppskattat att ändringarna i beskattningen av vinstutdelning kommer att leda till att ägare till onoterade företag tar ut mer lön än tidigare, vilket minskar intäkterna från samfundsskatten med omkring 90 miljoner euro. Det totala skattebortfallet skulle då bli cirka 960 miljoner euro år Om de dynamiska effekterna av den ändrade beskattningen av vinstutdelning inte beaktas så kommer kommunerna enligt den samfundsskatteandel som fastställts för dem år 2014 att gå miste om samfundsskatteintäkter på 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2013

13 omkring 250 miljoner euro. År har samfundsskatteintäkterna förutspåtts växa i samma takt som driftsöverskottet enligt nationalräkenskaperna, vilket innebär att det kalkylerade skattebortfallet blir högre än år Vid ramförhandlingarna har regeringen också fattat beslut om åtgärder som medför att samfundsskatteintäkterna ökar. I avvikelse från tidigare beslut kommer det s.k. FoU-avdraget för företag och de förhöjda avskrivningarna på produktiva investeringar att sluta gälla i slutet av 2014 i stället för år Förändringarna höjer de sammanlagda intäkterna av samfundsskatten år 2015 med uppskattningsvis omkring 188 miljoner euro. Det har också fattats beslut om att företagen från och med år 2014 förlorar sin rätt att dra av 50 procent av sina representationskostnader i beskattningen. Förändringen uppskattas öka samfundsskatteintäkterna med 37 miljoner euro. Från år 2014 ändras också avskrivningssystemet för tillgångar med lång avskrivningstid så att avskrivningstiden bestäms per tillgång, och företagens ränteavdragsrätt begränsas mer än vad som beslutats tidigare. De här förändringarna innebär ökade skatteintäkter från år Samfundsskatteintäkterna beräknas öka med omkring 12 miljoner euro till följd av tilläggsbegränsningen av ränteavdraget och med 8 miljoner euro till följd av ändringen i avskrivningssystemet. Enligt en statisk beräkning utgående från kommunernas fastställda samfundsskatteandelar kommer de här förändringarna att öka kommunernas skatteinkomster med 16 miljoner euro år 2014 och med 71 miljoner euro år Sammantaget innebär förändringarna att kommunernas skatteinkomster minskar med cirka 235 miljoner euro år 2014 och med cirka 192 miljoner euro år De ändringar i skattegrunderna som gjorts i samfundsbeskattningen tidigare under regeringsperioden har kompenserats kommunerna genom att samfundsskatteandelen ändrats. Också de ändringar som gjorts nu kommer troligen att kompenseras på motsvarande sätt. Såsom tidigare nämnts är det väldigt osäkert hur stor kompensationen för den sänkta samfundsskattesatsen kommer att bli. Enligt riktlinjerna i rambeslutet ska s.k. dynamiska effekter beaktas när kompensationen räknas ut. De dynamiska effekterna förväntas öka samfundsskatteintäkterna redan år De dynamiska effekterna av den sänkta skattesatsen och de övriga ändringarna i samfundsskatten har uppskattats inbringa samfundsskatteintäkter som motsvarar 50 procent av de förlorade skatteinkomsterna. Utgående från detta har man kommit fram till att de skatteförluster som ska kompenseras kommunerna blir omkring 120 miljoner euro på 2014 års nivå. Beräkningsmodellen avviker från den som använts tidigare och skulle innebära att kommunerna statiskt beräknat går miste om en kompensation på 115 miljoner euro år Beräkningsmodellen och det slutliga kompensationsbeloppet är ändå förknippade med stor osäkerhet. Några tillförlitliga uppskattningar av kompensationen under de därpå följande åren finns inte att tillgå i skrivande stund. Förändringar som påverkar fastighetsskatten Finansministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda problem med fastighetsskatten och hur den kan utvecklas i överensstämmelse med regeringsprogrammet. Med i arbetsgruppen finns representanter från finansministeriet, Skatteförvaltningen och Kommunförbundet. Vid ramförhandlingarna har i enlighet med arbetsgruppens förslag överenskommits att fastighetsskattesystemet ska utvecklas genom höjning av de värden som beskattningen baserar sig på så att de ligger närmare de verkliga värdena. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

14 Grunderna för bestämning av beskattningsvärdet på byggnader ändras på två sätt: 1. Beskattningsvärdets andel av de återanskaffningsvärden som utgör grunden för beskattningen höjs så att man i fortsättningen beaktar 75 procent av återanskaffningsvärdena i stället för 70 procent. Höjningen är omkring 7,14 procent och dess verkningar på skatteintäkterna har uppskattats till cirka 55 miljoner euro. Ändringen gäller alla byggnader som omfattas av fastighetsskatt. 2. Det maximala åldersavdraget för bostadsbyggnader sänks stegvis. Enligt den undersökning som arbetsgruppen låtit utföra är de maximala åldersavdragen för bostadsbyggnader alltför stora. Som värde på en byggnad eller konstruktion som är i användning betraktas numera alltid minst 20 procent av byggnadens eller konstruktionens återanskaffningsvärde, och de årliga åldersavdragen är 1,25 procent eller 1 procent beroende på byggnadens bärande konstruktion. Undersökningar har visat att ålderns inverkan på en bostadsbyggnads värde är störst under de närmaste åren efter att byggnaden blivit färdig. Med tiden får åldern allt mindre betydelse och efter år, beroende på byggnadens läge, inverkar åldern praktiskt taget inte alls på värdet. Det tyder på att de nuvarande maximala åldersavdragen på 80 procent är överdimensionerade och att den övre gränsen borde vara 50 procent. Det maximala åldersavdraget kommer att sänkas gradvis från nuvarande 80 procent så att det är 70 procent år 2014, 60 procent år 2015 och 50 procent år Ändringen har uppskattats öka skatteinkomsterna med cirka 5 miljoner euro år 2014, 10 miljoner euro år 2015 och 15 miljoner euro år Också grunderna för bestämning av beskattningsvärdena på markområden har ändrats på två sätt: 1. De värden som ligger till grund för beskattningen av markområden höjs med 10 procent. Beskattningen av markområden baserar sig på den rådande prisnivån på orten eller området. För det här ändamålet har Skatteförvaltningen tillgång till s.k. priskartor och priser för olika områden. Priserna har inte uppdaterats aktivt under de senaste åren och de släpar efter den allmänna prisutvecklingen för tomtmark. Utredningar har visat att tomtpriserna har stigit med minst 10 procent efter att områdespriserna senast uppdaterats till någon del. 2. På områden där tomtpriserna inte uppdaterats på flera år har de kvadratmeterpris som använts vid värderingen kunnat vara mycket låga. Kvadratmeterpriserna för de här tomterna kommer att höjas till minst en euro. Ändringarna i värderingen av markområden uppskattas öka skatteintäkterna med sammanlagt omkring 40 miljoner euro. Sammantaget har de ändringar som slagits fast vid ramförhandlingarna uppskattats öka intäkterna av fastighetsskatten med cirka 100 miljoner euro år 2014, 110 miljoner euro år 2015 och 125 miljoner euro år Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2013

15 Intäkterna från avfallsskatten till kommunerna Vid ramförhandlingarna fattades beslut om att kommunerna från ingången av 2014 ska få ett belopp som motsvarar intäkterna från avfallsskatten. Juridiskt sett kommer staten fortfarande att vara skattetagare. Intäkterna av avfallsskatten kommer sannolikt att fördelas mellan kommunerna utifrån invånarantalet. År 2013 har intäkterna av avfallsskatten uppskattats bli 70 miljoner euro. Avfallsskatten är till sin natur en styrande skatt och intäkterna från skatten väntas minska i framtiden. Skatteredovisningarna i början av året Redovisningarna av kommunalskatt Skatteredovisningarna har i början av året varit något lägre än prognoserna. Särskilt redovisningarna för februari har gjort kommunerna osäkra på hur skatteinkomsterna kommer att utvecklas. Bidragande orsaker till den låga nivån i februari var några faktorer som delvis kommer att påverka redovisningarna också i mars. I redovisningarna för februari tillämpades för första gången den nya gruppandelen på 61,25 procent i stället för den tidigare andelen på 62,41 procent. Gruppandelen sänktes framför allt på grund av den nya Yle-skatten som från ingången av 2013 tas ut i samband med förskottsinnehållningen och som i sin helhet går till staten. I fråga om den kommunalskatt som redovisades i februari hade förskottsinnehållningarna ändå i huvudsak gjorts utgående från de gamla skattekorten, där Yleskattens andel ännu inte beaktats. De totala redovisningarna blev därför mindre, och på grund av kommunernas mindre gruppandel var verkningarna på kommunerna ännu större än i statsbeskattningen. I redovisningarna för februari ingår alltid sådana förskottskompletteringar från föregående år som betalats i januari och som varierar från år till år beroende på olika faktorer. De skattskyldiga ska betala kompletteringarna i januari för att undgå räntepåföljder. Förskottskompletteringarna för 2012 var exceptionellt stora, eftersom de i huvudsak har att göra med kapitalinkomsterna. Kapitalskattesatsen höjdes nämligen från år 2011 till 2012 och därför togs kapitalinkomster ut år 2011 i större utsträckning än vanligt. Då de kompletteringar som gällde dessa kapitalinkomster skulle betalas i januari 2012 och redovisas i februari 2012 fanns det mer än vanligt att redovisa i februari i fjol. Dessutom var den ekonomiska utvecklingen år 2012 mer återhållsam, vilket innebar att försäljningsvinsterna i fjol inte gav lika mycket kapitalinkomster som tidigare. De här faktorerna inverkar alltså på skatteutfallet för förvärvsinkomster och kapitalinkomster i januari och därmed på årets februariredovisningar för år Jämfört med föregående år minskade redovisningarna för år 2012 markant i februari 2013 för alla skattetagare. För kommunernas del var minskningen rentav 32,5 procent. I redovisningarna för februari och mars 2012 syntes dessutom verkningarna av de engångspotter som betalats till de anställda enligt ramavtalet. Redovisningarna var då betydligt större än under motsvarande tid år Sammantaget innebar de nämnda faktorerna att redovisningarna för februari blev mindre än vad som förutspåtts. Redovisningarna av de skatter som influtit i år var 0,8 procent större än i februari 2012, men på grund av de minskade redovisningarna av föregående års skatter blev kommunernas redovisningar ändå som helhet 6,9 procent mindre än i februari Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

16 I redovisningarna för mars syntes för första gången de nya förskottsinnehållningsprocenternas inverkan på skatteintäkterna. I mars blev redovisningarna av årets skatter 2,6 procent större än i mars Den låga nivån på skatterna från föregående skatteår medförde ändå att kommunernas redovisningar som helhet ökade med bara 2,1 procent. I april kommer de tidigare årens andel av skatteredovisningarna att vara betydligt mindre än i februari och mars och har därmed ingen stor betydelse för hur redovisningarna utvecklas. Redovisningarna av kommunalskatt fr.o.m. april har beräknats öka med knappt 3,5 4 procent jämfört med i fjol. För hela året har redovisningarna uppskattas öka med omkring 3,5 procent. Redovisningarna av samfundsskatt Redovisningarna av samfundsskatt har under början av året i stort sett utvecklats enligt prognoserna och redovisningarna har legat på nästan samma nivå som under motsvarande tid i fjol. När man jämför redovisningarna av förskottsskatterna för innevarande skatteår med motsvarande för 2012 ser man att redovisningarna har vuxit med omkring 10 procent. I jämförelse med år 2012 uppskattas redovisningarna öka med i genomsnitt cirka 7 procent år Den sänkning av samfundsskattesatsen år 2014 som regeringen fattade beslut om vid ramförhandlingarna kan ändå minska den influtna samfundsskatten år 2013 om företagen väljer att skjuta upp inkomster så att de beskattas först år Det finns många osäkerhetsfaktorer kring samfundsskatteintäkterna, och rentav enskilda förändringar i de skattskyldigas beskattning kan ha stora konsekvenser för kommunerna i kommande redovisningar, vilket var fallet i november Beskattningskostnaderna 2013 De beskattningskostnader som tas ut av skattetagarna höjdes för år 2013 med omkring 6,4 procent. Beskattningskostnaderna består av Skatteförvaltningens verksamhetsutgifter och uppgår i år till omkring 463 miljoner euro (435 miljoner år 2012). Kommunernas andel av kostnaderna är 30,8 procent, dvs. 142,7 miljoner euro. De enskilda kommunernas andel påverkas av kommunalskattens och samfundsskattens belopp samt invånarantalet. Uppgifter om beskattningskostnaderna för de enskilda kommunerna finns på > Kommunerna > Uppföljning av skatteinkomster > Beskattningskostnader. Kostnaderna dras av kvartalsvis (mars, juni, september och december) i samband med de periodiska redovisningarna. De belopp som dras av framgår också av utanordningsspecifikationerna för dessa månader. Fastighetsskatten år 2013 Preliminära uppgifter om fastighetsbeskattningen 2013 Skatteförvaltningen har publicerat preliminära uppgifter om fastighetsbeskattningen Vid fastighetsbeskattningen 2013 tillämpas för första gången den ändring i fastighetsskattelagen enligt vilken kunden ska granska och korrigera de uppgifter som används som grund för fastighetsbeskattningen. Eventuella korrigeringar och brister ska meddelas Skatteförvaltningen inom utsatt tid. Om felaktiga uppgifter inte korrigeras, anses den skattskyldige ha lämnat in uppgifterna för fastighetsbeskattningen i enlighet med den utredning som har sänts till denne. Fastighetsbe- 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2013

17 skattningen blir klar i september 2013 och uppgifterna om den slutförda beskattningen kan avvika från förhandsuppgifterna bland annat på grund av det nya sättet att lämna uppgifter. Enligt förhandsuppgifterna uppgår den debiterade fastighetsskatten till omkring miljoner euro, vilket är cirka 5 procent mer än den debiterade fastighetsskatten år Enligt vår uppskattning kommer den fastighetsskatt som redovisas till kommunerna att växa till miljoner euro, dvs. öka med cirka 4,7 procent jämfört med år Kommunvisa förhandsuppgifter om den debiterade fastighetsskatten för 2013 finns på > Kommunerna > Rapportering av beskattningsuppgifter > Uppgifter om fastighetsbeskattning. Nytt förfarandet för utlämnande av fastighetsuppgifter till kommuner Vid fastighetsbeskattningen 2013 tillämpas för första gången den ändring i fastighetsskattelagen enligt vilken kunden ska granska och korrigera de uppgifter som används som grund för fastighetsbeskattningen. Därför utlämnas fastighetsbeskattningsuppgifterna (tid. fastighetsförteckningen) på begäran till kommunerna för granskning först när fastighetsbeskattningen slutförts i september I uppgifterna ingår då kundernas eventuella korrigeringar. Fastighetsbeskattningsuppgifter som inte är klara utlämnas inte längre till kommunerna. Skatteförvaltningen kommer att ge närmare information om det nya förfarandet. En lagändring om förfarandet är under beredning och väntas träda i kraft hösten Om lagändringen går igenom kommer kommunerna i fortsättningen att få tillgång till utförligare uppgifter om fastighetsskatten för att kunna kontrollera att uppgifter är korrekta. Skatteförvaltningens statistik om skatteinkomsternas utveckling Skatteförvaltningen har börjat ge ut månatliga sammandrag av skatteinkomsternas utveckling. Statistiken baserar sig på de influtna skatteinkomsterna under månaden och är därför inte direkt jämförbar med de månatliga redovisningarna till kommunerna, där intagsperioden inte motsvarar kalendermånaden. Statistiken och den tillhörande analysen kan ändå användas för uppföljning av skatteinkomsternas allmänna utveckling. Statistiken finns på > Skatteförvaltningen > Statistik över skatteutfall och redovisningar > Skatteintäkternas utveckling. Annan statistik finns på > Statistik. Kommunernas och samkommunernas skattesats för skattepliktiga inkomster av näringsverksamhet eller fastighetsinkomster 2013 Kommunerna är skyldiga att betala skatt på inkomster av näringsverksamhet som de bedriver någon annanstans än på sitt eget område och för inkomster av fastigheter som är belägna någon annanstans än på kommunens område, såvida fastigheten inte är i allmänt bruk eller används för ett allmännyttigt ändamål. Samkommuner är skyldiga att betala skatt på sina inkomster av näringsverksamhet och på inkomster av fastigheter som inte är i allmänt bruk eller används för ett allmännyttigt ändamål. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

18 På kommuner och samkommuner tillämpas nedsatta inkomstskattesatser. De nedsatta inkomstskattesatserna beror på kommunernas och församlingarnas gruppandelar av samfundsskatten. Gruppandelarna har varierat från år till år. Den gällande inkomstskattesatsen för kommunerna och samkommunerna under skatteåret 2013 är 7,80. År 2012 var skattesatsen 7,5068. Kommunerna och samkommunerna ska lämna in skattedeklarationen för 2012 senast Kommunerna och samkommunerna bör bereda sig på att före utgången av januari 2014 ge uppgifter om de resekostnader som betalats år 2013 Skatteförvaltningen har från ingången av 2013 upphävt 5 4 mom. i sitt beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter. Det upphävda momentet gällde offentliga samfunds skyldighet att ge uppgifter om ersättningar för resekostnader. I praktiken innebär det att offentliga samfund, i likhet med andra som betalar ersättningar, framöver är skyldiga att i samband med årsanmälan ge uppgifter om skattefria resekostnadsersättningar som de betalat. Bakgrunden till ändringen är att kilometerersättningarnas skattefria belopp har begränsats från och med I fortsättningen ska Skatteförvaltningen kunna följa upp kilometerersättningarna per mottagare, oberoende av vem som betalat dem. Kommunerna och samkommunerna bör i det här skedet försäkra sig om att deras bokföringsprogram klarar av att ta fram de behövliga uppgifterna om resekostnadersättningar per mottagare. Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter finns på Skatteförvaltningens webbplats, >Detaljerade skatteanvisningar >Skatteförvaltningens beslut > 2012 > Skatteförvaltningens beslut om en allmän skyldighet att lämna uppgifter ( ) Uppgifterna ges i januari 2014 genom samma årsanmälan som kommunerna och samkommunerna redan nu använder för att meddela om löner (Arbetsgivarens eller prestationsbetalarens årsanmälan 7801r). Skatteförvaltningens anvisning om omvänd momsskyldighet inom byggbranschen preciseras i fråga om vattentjänster Skatteförvaltningen håller på att ser över sin anvisning om omvänd moms. Det är fråga om en precisering av huruvida byggande av en s.k. tomtledning ska betraktas som en byggtjänst som vattenverket säljer på annat sätt än tillfälligt. För kommunerna har det varit oklart om byggande av en tomtledning (som kopplar vattentjänsterna för en fastighet till stamnätet och som slutligen ägs av antingen kommunen eller fastighetsinnehavaren) ska betraktas som byggtjänster som kommunen/det kommunala vattenverket säljer annat än tillfälligt enligt 8c 1 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen och därmed innebär skyldighet för kommunen att tillämpa omvänd moms vid köp av byggtjänster. Skatteförvaltningen har kommit fram till tolkningen att när den som säljer tomtledningen är ägare till stamnätet, är byggandet/installeringen av tomtledningen inte att betrakta som sådan icke tillfällig försäljning av byggtjänster som avses i lagrummet. I situationen ovan anses byggandet av tomtledning ha att göra med vat- 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2013

19 ten- och avloppstjänster eller anslutning till vattenledningsnätet och betjäna endast detta syfte. Bland annat EU-domstolen har i sin dom C-442/05 (Zweckerband etc.) ansett att anslutning av en enskild fastighet (koppling till fast vattenledningsnät) omfattades av begreppet tillhandahållande av vatten och därmed var en prestation som omfattades av den lägre skattesats som i Tyskland fastställts för vattendistribution. I egenskap av köpare kan kommunen givetvis vara skyldig att tillämpa omvänd moms på byggtjänster på den grunden att kommunen säljer andra byggtjänster annat än tillfälligt. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , Statsandelarna Syftet med statsandelssystemet är att en jämn tillgång på den offentliga service som kommunerna ansvarar för ska kunna tryggas i hela landet med en rimlig skattebörda. Genom systemet utjämnas skillnader i kostnaderna för den kommunala servicen och skillnader i kommunernas inkomstbas. Grunden för utjämningen av kostnadsskillnader är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. Till statsandelssystemet hör också en utjämning av kommunernas inkomstbas utgående från deras skatteinkomster. Statsandelsfinansieringen till kommunerna består administrativt sett av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av finansministeriet (L 1704/2009) och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (L 1705/2009) och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. Alla kalkylerade statsandelar betalas som en klumpsumma senast den 11 varje månad. Statsandelsprocenterna och kommunens självfinansieringsandel 2013 Statsandelen för kommunal basservice (FM) år 2012 år statsandelsprocent (%) 31,42 30,96 - kommunens självfinansieringsandel (euro/invånare): 3 001, ,92 Huvudmannafinansiering (gymnasier, yrkesutbildning, YH) år 2012 år 2013 (UKM) - statsandelsprocent (%) 41,89 41,89 - kommunens självfinansieringsandel (euro/invånare): 364,63 357,44 Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Benjamin Strandberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

20 Ändringar i statsandelsfinansieringen i början av 2013 I början av 2013 har skett två ändringar i statsandelsfinansieringen som gäller alla kommuner. Den första ändringen gäller statsandelarna för finansåret Kommunens självfinansieringsandel enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) slogs fast till 364,63 euro per invånare, vilket har beaktats i utbetalningen av statsandelar i februari Den andra ändringen hänför sig till återbäringen av regressfordringar som gäller underhållsstöd och som redovisas i samband med statsandelen för kommunal bas service år Genom finansministeriets beslut (VM/2199/ /2012) om den slutliga justeringen av statens fordringar på underhållsstöd som Folkpensionsanstalten drivit in år 2012 och återbäringen av återkrav av överbetalda underhållsbidrag fastställdes återbäringsbeloppet till 1,29 euro per invånare. Ändringen beaktas i utbetalningen av statsandelar fr.o.m. mars De preliminära statsandelsberäkningarna för de enskilda kommunerna finns på adressen > Sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelsberäkningar > Statsandelarna Ramförhandlingarnas verkningar på statsandelarna Vid ramförhandlingarna avtalade regeringen om ramarna för statsfinanserna Regeringen beslutade om tilläggsnedskärningar på hundratals miljoner euro i statsandelarna. Av bilaga 9a framgår hur regeringens beslut i regeringsprogrammet (2011) och ramförhandlingarna 2012 och 2013 inverkar på statsandelarna för kommunal basservice. Nedskärningarna innebär att statsandelarna för kommunal basservice minskar med 16 % (1,3 miljarder euro) under regeringsperioden. Före utgången av ramperioden kommer kommunerna att ha gått miste om statsandelar på sammanlagt 6,6 miljarder euro under åren I bilaga 9b presenteras regeringens nedskärningar i statsandelen för kommunal basservice och deras verkningar per invånare i kommunerna. Utöver de stats andelsnedskärningar som framgår av bilagan har regeringen fattat beslut om nedskärningar i statsandelsfinansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, bland annat i fråga om gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen. I statsandelsfinansieringen för undervisningsoch kulturverksamhet görs dessutom ingen indexförhöjning, dvs. förhöjning på grund av ändringar i kostnadsnivån, fr.o.m. år Den frysta indexförhöjningen innebär att kommunerna går miste om cirka 50 miljoner euro år 2013 och cirka 36 miljoner euro år Enligt rambeslutet kommer den behovsprövade höjningen av kommunernas statsandelar att skäras ner med 10 miljoner euro fr.o.m. år Det blir då 10 miljoner euro kvar för behovsprövade höjningar. 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2013

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kostnadsstruktur 2.0 Se vad servicen i din hemkommun kostar och jämför med andra kommuner

Kostnadsstruktur 2.0 Se vad servicen i din hemkommun kostar och jämför med andra kommuner 1/2014 Kommunernas ekonomi fortfarande ansträngd Ramarna för statsfinanserna 2015 2018 och kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Derivatkontraktens skyddande

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering 3/2014 Många reformer år 2015 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Kommunerna får större ansvar för långtidsarbetslösa Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 12.2.2014 Närmare upplysningar om bakgrundspromemorian: Ilari Soosalu, direktör, kommunalekonomiska enheten Reijo Vuorento, biträdande direktör,

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

Statsbudgeten Sammandrag

Statsbudgeten Sammandrag 1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017

RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 RP 127/2017 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2017 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010 1/2010 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn 4/2014 Ett nytt år Vårdreformen Skattefrågor Statsandelar Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn framskrider Produktivitet och effektivitet i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen

Läs mer

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatten

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Hur har uppskattningen genomförts?

Hur har uppskattningen genomförts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar 11.5.2017 FCG Talous- ja veroennustepäivät 10.-11.5.2017 Sanna Lehtonen, utvecklingschef Hur har uppskattningen genomförts? Tyngdpunkten ligger i

Läs mer

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar 2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Delrapport från projektet om sysselsättningstjänsternas effekter Produktivitetsjämförelsen i de

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa

Läs mer

Budgetens och konkurrenskraftsavtalet (kiky) effekter på kommunalekonomin som helhet

Budgetens och konkurrenskraftsavtalet (kiky) effekter på kommunalekonomin som helhet Konkurrenskraftsavtalets (kiky) och statsbudgetens effekter på kommunernas inkomster och budgetering år 2017 Kommunförbundet ordnade den 20.9.2016 tillsammans med FCG ett utbildningstillfälle på finska

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

Kommunalekonomi 2/13

Kommunalekonomi 2/13 Kommunalekonomi 2/13 Fortsatt osäker ekonomi Budgetrundan kör igång Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Självriskpremie även för utgifter för arbetslöshetsdagpenning Kommunvisa uppgifter

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2016 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 4:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,1 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2009 september Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2015, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,2 procent från föregående kvartal Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter ökade

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster prognos mn %

Den uppskattade utvecklingen av skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomster prognos mn % 01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster Under momentet beräknas inflyta 9 217 000 000 euro. F ö r k l a r i n g : Skatten grundar sig på inkomstskattelagen

Läs mer

Kommunalekonomi 4/12

Kommunalekonomi 4/12 Kommunalekonomi 4/12 Nytt år de osäkra tiderna fortsätter! Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Preciseringar för statistiken 2013 Projekt för mätning av barnskyddets effekter Fördelningen av

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis

Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis Offentlig ekonomi 6 Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis 5, :e kvartalet Ökningen av kommunernas lånestock avtog ytterligare år 5 År 5 uppgick den sammanräknade lånestocken för kommunerna

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2012 samt lagar om ändring av vissa skattelagar (RP 50/2011

Läs mer

Nationalräkenskaper 2014

Nationalräkenskaper 2014 Nationalräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 2014 Bruttonationalprodukten minskade med 0,1 procent i fjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter minskade volymen av bruttonationalprodukten med

Läs mer

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs. RP 94/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om skatteåren 2013 2015 och upphävande av lagen om temporärt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019. Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet

Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019. Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019 Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet 11.2.2015 Innehåll Förord...3 Läget och utsikterna för den kommunala ekonomin...4

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

RP 181/2013 rd. ändras så att inkomstgränserna i inkomstskatteskalan,

RP 181/2013 rd. ändras så att inkomstgränserna i inkomstskatteskalan, Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2014 samt till andra ändringar av vissa lagar (RP 105/2013

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller förslag

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2017:1 20.1.2017 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017 Högre intäkter och kostnader Jämfört med 2015 års bokslut

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv

Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Läget i ekonomin ur ett centralbanksperspektiv Erkki Liikanen, Åland 13.6.211 13.6.211 Erkki Liikanen BNP-tillväxten i världen Totalproduktion Euroområdet USA Japan Kina* 6 Kvartalsförändring i procent

Läs mer

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. 6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer