Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Transkript

1 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet för basservice Bokföringsanvisningar Ändringar i lagen om hemkommun och socialvårdslagen Produktivitetsprogrammet för de 20 största städerna framskrider Examen för revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (OFR-examen)år 2011 Förändringar vid kommunalekonomiska enheten

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2011 Lehti ilmestyy n. 4 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.4 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 900 kpl Upplaga 900 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumera-tioner Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Asiantuntijapalvelut >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntataloustiedote >Kuntatiedotteet > Sakkunnigtjänster > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Reijo Vuorento Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Sida Det allmänna ekonomiska läget 3 Kommunernas utgifter år Kommunernas skatteinkomster Basserviceprogrammet Skattefrågor 8 Skatteredovisningarna i februari Den omvända momsskyldigheten för byggtjänster träder i kraft Försäljningsfakturor för kommunens byggtjänster Inköpsfakturor för kommunens byggtjänster Övergångsbestämmelser och nya anmälningsskyldigheter Hur bör man förbereda sig? Statsandelarna år Statsandelen för kommunal basservice 2011 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Grundpriset för den allmänna delen Grundpriserna för social- och hälsovård Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek samt bestämningsgrunder för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde Minskningar och ökningar av statsandelen Utjämning till följd av systemändringen Hemkommunsersättningar Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Tilläggsfinansiering för grundläggande utbildning som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer om Huvudmannasystemet och övriga statsandelar Priserna per enhet i huvudmannasystemet 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och Rättelser för år 2010 Beslut och rättelser för år 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet för basservice 21 Statsandelsbesluten och bokföringsrekommendationer År 2010 År 2011 Bokföringsanvisningar 22 Allmän anvisning om upprättande av balansräkning för kommuner och samkommuner ( ) Allmän anvisning om upprättande av resultaträkning för kommuner och samkommuner ( ) Bokföringsnämndens kommunsektion Utlåtande 97 om bokföringsmässig behandling av kostnader för återställande av kommunal avstjälpningsplats Ändringar i lagen om hemkommun och socialvårdslagen 25 Produktivitetsprogrammet för de 20 största städerna framskrider 26 Examen för revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (OFR-examen) år Förändringar vid kommunalekonomiska enheten 28 Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2011 (bilaga 2a) Prognossiffror för samhällsekonomin 2012 (bilaga 2b) Utvecklingen av den kommunala sektorns lönesumma (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringskalkyl , md (bilaga 6b) Centrala indextal och prognoser för dem (bilaga 7) Utlåtande 97/ Bokföringsmässig behandling av kostnader för återställande av kommunal avstjälpningsplats (bilaga 8) 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

3 Det allmänna ekonomiska läget Den finländska samhällsekonomin växte snabbt i fjol. Till följd av den globala recessionen minskade vår export år 2009 med en femtedel, men i fjol började exporten återhämta sig och tillväxten förutspås bli snabbare i år. Nästa år väntas exporten uppnå nästan samma nivå som år Den osäkra utvecklingen inom världsekonomin återspeglar sig ändå på exportens kommande utveckling. Den inhemska efterfrågan minskade år 2009 med omkring sex procent, främst på grund av den kraftiga nedgången i privata investeringar, men också den privata konsumtionen minskade. År 2010 började både den privata konsumtionen och de privata investeringarna öka igen. Särskilt investeringarna väntas växa betydligt i år. Också den privata konsumtionen förväntas öka med ett par procent i år och nästa år. Förra vintern var uppskattningarna av den finländska totalproduktionen år 2010 försiktigt optimistiska. Prognosinstitutens uppskattningar rörde sig kring 1 3 procent. Enligt de förhandsuppgifter om nationalräkenskaperna som Statistikcentralen offentliggjorde i mars ökade totalproduktionen år 2010 med 3,1 procent. På basis av de totalekonomiska prognoser för 2011 som publicerats sedan hösten 2010 antas produktionstillväxten i år vara 2,5 4 procent. En allmän bedömning är att produktionstillväxten kommer att mattas av år Konsumentpriserna steg snabbt år 2008, men 2009 bromsades utvecklingen upp, och det årliga genomsnittet var på samma nivå som året innan. År 2010 steg konsumentprisindex med 1,2 procent i genomsnitt. Tack vare de återhållsamma löneuppgörelserna 2010 rådde det inget större kostnadstryck inom landet. Momshöjningarna i början av juli 2010 driver på en höjning av konsumentpriserna. Mot slutet av året påskyndades inflationen genom höjda priser på bland annat flytande bränslen, livsmedel och el. År 2011 beräknas konsumentprisindex stiga med 3,3 procent i snitt. Den accelererande inflationen inom landet antas försvaga konsumenternas köpkraft så mycket att det finns ett ökat tryck på lönejusteringar för nästa år. På europeisk nivå kan den accelererande inflationen leda till att Europeiska centralbanken blir tvungen att höja räntenivån tidigare än beräknat. Å andra sidan är den ekonomiska tillväxten i euroländerna så bräcklig att det gäller att vara återhållsam i fråga om räntehöjningar. I Finland beräknas konsumentpriserna år 2012 stiga med närmare tre procent. Finansministeriet bedömer att löntagarnas allmänna förtjänstnivåindex i år stiger med ungefär 2,8 procent, medan det i fjol enligt förhandsuppgifterna steg något långsammare, dvs. med 2,6 procent. Bedömningarna av det allmänna förtjänstnivåindexets utveckling påverkas av de avtal och löneöverhäng som gäller i år samt den accelererande inflationen. Finansministeriet bedömer att indexet nästa år stiger med 3,2 procent. Denna uppskattning är främst att betrakta som ett antagande, eftersom löneavtalen inom många avtalssektorer går ut i år och saknar uppgifter om hur lönerna kommer att justeras nästa år. Sysselsättningsnivån var hög ända till utgången av Kring årsskiftet 2008/2009 försämrades sysselsättningsläget drastiskt. Arbetslöshetsgraden steg med ett par procent så att den 2009 var i genomsnitt 8,2 procent. Sysselsättningsläget försvagades ytterligare 2010, men inte så mycket som man befarat. I år sjunker arbetslöshetsgraden till ungefär 7,5 procent. Antalet arbetslösa är i år alltså ungefär i snitt. Antalet långtidsarbetslösa väntas dock kvarstå på en hög nivå. Till följd av förändringar i befolkningsstrukturen kommer sysselsättningsgraden att stiga snabbt. Efterfrågan på arbetskraft ökar både i år och nästa år. Enligt finansministeriets uppskattning kommer den genomsnittliga arbetslöshetsgraden 2012 att vara drygt sju procent. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 3

4 I bilaga 1 ges uppgifter om och uppskattningar av vissa totalekonomiska variabler som är viktiga för den kommunala ekonomin. Uppgifterna för baserar sig i huvudsak på nationalräkenskaperna som Statistikcentralen publicerade i mars 2011 och vissa andra officiella statistiska uppgifter. Prognoserna för 2011 och 2012 har utarbetats av finansministeriet. Finansministeriets konjunkturöversikt finns på ministeriets webbsidor på adressen under Aktuellt. På samma adress finns rambeslutet för statsfinanserna och basserviceprogrammet I bilageuppgifterna till rambeslutet ingår beräkningar av och antaganden om den totalekonomiska utvecklingen under åren Bilagorna 2a och 2b innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur ekonomiska variabler som är viktiga för kommunernas ekonomi utvecklas 2011 och Kommunernas utgifter år År 2009 ökade kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter betydligt mindre än föregående år, då tillväxten var nästan 8 procent. Enligt Statistikcentralens preliminära bokslutsuppgifter för 2010 ökade kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter ännu mindre i fjol, dvs. 3,5 procent. Löneutgifterna, dvs. lönerna och andra personalutgifter, växte bara med 2,5 procent. Köpen av varor och tjänster ökade däremot med nästan 7 procent. I år väntas verksamhetsutgifterna växa en aning snabbare, med nästan 4 procent. Nästa år beräknas verksamhetsutgifterna öka ungefär lika mycket, men om kostnadsnivån stiger snabbare än beräknat kan följden bli att också verksamhetsutgifterna ökar snabbare än man räknat med. Det är nu viktigt att sätta in åtgärder för att få kostnadsutvecklingen under kontroll. Kommunsektorn uppnådde i februari 2010 ett förhandlingsresultat om kollektivavtalen för De nya avtalen trädde i kraft i början av februari, och avtalsperioden sträcker sig till I avtalen ingick en möjlighet till uppsägning fr.o.m Lönehöjningarna i avtalen gällde perioden Avtalsuppgörelsen höjde arbetskraftskostnaderna inom kommunsektorn år 2010 med i genomsnitt knappt en procent. Också avtalsperioden med Tehy gäller till utgången av I Tehy-protokollet ingår avtalsenliga höjningar för Kommunsektorns kollektivavtal och Tehy-protokollet gäller till Avtalen om årets lönehöjningar i kommunsektorn undertecknades Inom alla avtalsområden höjs lönerna genom en allmän förhöjning på 1,2 procent och en lokal justeringspott på 0,8 procent. Tillsammans höjer de lönenivån med 2 procent. På årsnivå ökar personalutgifterna år 2011 med 1,3 procent. I samband med lönebetalningen för maj betalas dessutom en engångspott till anställda som uppfyller vissa villkor i fråga om anställningstiden. Engångspotten är 100, 140 eller 250 euro beroende på avtalsområdet. På årsnivå har engångspotten en kostnadseffekt på i genomsnitt 0,3 procent av lönesumman. I beräkningen av förtjänstnivåindex fördelar Statistikcentralen numera engångspotterna över hela året. I Tehy-protokollet ingår en pott som är beroende av personalstyrkans utveckling inom social- och hälsovården. Om villkoren för personalstyrkans utveckling uppfylls ersätter potten den lokala potten på 0,8 procent inom alla avtalsområden. Vilken pott som ska tillämpas klarnar i maj. KT Kommunarbetsgivarna har informerat kommunerna och samkommunerna om avtalsändringarna i cirkulär 5 8/2011 och 10 12/2011. I cirkulären ingår bland annat underteckningsprotokollen. Avtalsperioden går ut Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

5 Kommunsektorns förtjänstnivåindex väntas stiga i år med i genomsnitt 2,5 procent. I indexet ingår ett löneöverhäng från i fjol, årets avtalsenliga höjningar och de uppskattade löneglidningarna. Lönesumman inom kommunsektorn beräknas växa lika mycket, eftersom antalet anställda ser ut att hållas intakt jämfört med fjolåret. Eftersom den nuvarande avtalsperioden går ut i slutet av året, baserar sig kommunsektorns förtjänstnivåindex för nästa år främst på ett uträkningstekniskt antagande om den allmänna inkomstnivåns utveckling år För närvarande kan man utgå från att kommunsektorns förtjänstnivåindex nästa år stiger med omkring tre procent, vilket är en aning mindre än finansministeriets uppskattning för det allmänna förtjänstnivåindexet (3,2 %). Eftersom den kommunala personalstyrkan nästa år beräknas bli lika stor som i år, kan man utgå ifrån att också lönesumman ökar lika mycket som kommunsektorns förtjänstnivåindex. Bilaga 3 innehåller uppgifter om och uppskattningar av de de faktorer som inverkar på lönesumman i kommunsektorn år Observera att uppskattningen för år 2012 än så länge är ett uträkningstekniskt antagande. Grunderna för de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år 2012 baserar sig på de nuvarande uppskattningarna i rambeslutet för statsfinanserna. Generellt kan man säga att nästa års avgiftsnivåer hålls på så gott som samma nivå som i år. Besluten om avgiftsnivåerna år 2012 ges ändå liksom tidigare först i slutet av detta år. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift har i år varit 2,12 procent av den lön som utgör grund för avgiften. I basserviceprogrammet som bifogats rambeslutet har avgiften år 2012 föreslagits bli den samma som i år, dvs. 2,12 procent av den lön som ligger till grund för avgiften. De kommunala arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift är i år 0,80 procent upp till en lönesumma på euro och 3,20 procent för den överskjutande delen av lönesumman. Arbetslöshetsförsäkringsavgiften beräknas stiga ytterst lite år I år är den genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringsavgiften inom kommunsektorn cirka 3,05 procent, men år 2012 uppskattas den bli 3,06 procent. Ändringar är att vänta i gränsen för den lönesumma som ligger till grund för avgiften, bland annat i form av inflationsjusteringar. I bilaga 4 har det inte gjorts några ändringar, utan utgångspunkten är de siffror som gäller för i år. De exakta ändringarna meddelas efter att besluten fattas om dem i höst. De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga KomPL-avgift har varit oförändrad under åren , dvs. omkring 23,6 procent av lönesumman. Medlemssamfundens faktiska arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. Enligt den uppskattning som nu finns att tillgå blir arbetsgivarens genomsnittliga avgift oförändrad under de närmaste åren, dvs. 23,6 procent år Det beslut som fattas om löntagarnas försäkringsavgift kan inverka också på arbetsgivarens andel. StaPL-avgiften för lärare kommer att sjunka med 0,56 procentenheter från nuvarande 20,67 procent och blir då 20,11 procent år I bilaga 4 anges de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter och de nuvarande uppskattningarna för Kostnadsnivån i kommunsektorn steg i fjol med 2,4 procent mätt med prisindex för basservicen. Kostnadsnivån steg alltså en aning snabbare än år 2009, då stegringen var 2 procent. I år och nästa år förutspås en snabbare ökning i kostnadsnivån mätt med prisindex för basservicen: 2,6 procent i år och 3,0 procent nästa år. Uppskattningen av nästa års ökning i kostnadsnivån påverkas främst av den antagna ökningen i inkomstnivån. I bilaga 7 presenteras vissa centrala indextal som beskriver kostnadsutvecklingen och prognoser för indextalens utveckling under åren De baserar sig på rambeslutet för statsfinanserna Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 5

6 Kommunernas skatteinkomster Kommunernas skatteinkomster ökade snabbt under åren År 2009 stannade den genomsnittliga ökningen av kommunernas skatteinkomster upp nästan helt. Trots att kommunernas samfundsskatteandel höjdes, minskade redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna med 22 procent. År 2009 redovisades skatteinkomster på totalt 17,6 miljarder euro till kommunerna, vilket var endast omkring en halv procent mer än år År 2010 ökade skatteredovisningarna till kommunerna med mer än fyra procent. Skatteredovisningarna till kommunerna växte liksom året innan med ett par procent, men redovisningarna av samfundsskatt och fastighetsskatt ökade särskilt snabbt. Redovisningarna uppgick i fjol till 18,35 miljarder euro. Redovisningarna av kommunalskatt 2010 växte delvis till följd av ökade förvärvsinkomster, men framför allt som ett resultat av en större kommungruppsandel. Kommungruppens andel av skatterna på förvärvs- och kapitalinkomster ökade år 2010 till följd av att de kapitalinkomstskatter som redovisas till staten drastiskt minskade och för att många kommuner höjde sin inkomstskattesats. Också lättnaderna i inkomstbeskattningen medförde minskade inkomster framför allt från statsbeskattningen. De inkomster för vilka förskottsinnehållning verkställs ökade till följd av att den samhällsekonomiska lönesumman växte. Avdraget i kommunalbeskattningen ökade betydligt till följd av större grundavdrag. Redovisningarna av kommunalskatt till kommunerna uppgick år 2010 till totalt nästan 15,8 miljarder euro. Kommunernas andel av samfundsskatteinkomsterna uppgick till cirka 1,4 miljarder euro, medan fastighetsskatten inbringade nästan 1,2 miljarder. Kommunsektorns skatteunderlag väntas växa med drygt 4 procent år Den samhällsekonomiska lönesumman uppskattas öka en aning mer. Också pensionsinkomsterna och övriga förvärvsinkomster, med undantag av förmåner inom arbetslöshetsskyddet, förutspås växa. Ökningen av avdragen i kommunalbeskattningen är av samma storleksklass som förändringarna i förvärvsinkomsterna, så avdragsgraden för hela landet kvarstår på 2010 års nivå, dvs. omkring 21 procent i förhållande till förvärvsinkomsterna. Redovisningarna av kommunalskatt minskar till följd av att arbetsinkomstavdraget som infördes år 2009 har blivit större. En faktor som bidrar till ökade redovisningar av kommunalskatt är att kommunernas inkomstskattesatser höjdes med i genomsnitt 0,2 procentenheter, vilket i år ökar inkomsterna från kommunalskatten med nästan 180 miljoner euro. Redovisningarna av inkomstskatt till kommunerna beräknas i år uppgå till 16,5 miljarder euro, vilket innebär en tillväxt på nästan fem procent. År 2012 beräknas kommunernas inkomstskatter öka med knappt tre procent. För tillfället finns inga uppgifter om ändringar i skattegrunderna som kunde användas som utgångspunkt för uppskattning av deras verkningar på kommunernas inkomstskatt. Den uppskattade tillväxten på tre procent baserar sig på den nuvarande uppfattningen om den totalekonomiska utvecklingen, dvs. att lönesumman växer med omkring 4 procent. Redovisningarna av kommunalskatt påverkas också av tidsförskjutningar och eventuella förändringar i kommungruppens andel. År 2012 beräknas redovisningarna av kommunalskatt uppgå till 17 miljarder euro. Det väntade ekonomiska uppsvinget återspeglar sig också på samfundsskatten. Samfundsskatten minskade kännbart år 2009, men utvecklingen år 2010 återställde inkomsterna till nästan samma nivå som före svackan. Kommungruppens andel av samfundsskatten höjdes temporärt med 10 procentenheter under åren För närvarande uppskattas redovisningarna av samfundsskatt till kommunerna år 2011 i sin helhet uppgå till omkring 1,7 miljarder euro, dvs. drygt en femtedel mer än i fjol. Nästa år väntas redovisningarna av samfundsskatt krympa till omkring 1,4 miljarder euro, om kommunernas samfundsskatteandel ändras till 21,99 procent. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

7 Redovisningarna av fastighetsskatt uppgick år 2010 till uppemot 1,2 miljoner euro. År 2011 och 2012 väntas redovisningarna öka bara lite. Bilaga 5 utvisar de kommunala skatteredovisningarnas utveckling under åren och prognoserna för 2011 och I år beräknas skatteredovisningarna i sin helhet öka med 6 procent. Nästa år ökar skatteinkomsterna enligt nuvarande uppskattning bara med cirka en procent. Bilagorna 6a och 6b innehåller en resultaträkning och finansieringsanalys för som sammanställts utgående från statistiska uppgifter från Statistikcentralen. Kalkylerna för år 2010 baserar sig på bland annat kommunernas preliminära bokslut. Uppskattningarna av resultaträkningen och finansieringsanalysen för baserar sig på kalkylerna i basserviceprogrammet och Kommunförbundets uppskattningar. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Basserviceprogrammet Regeringen godkände ramarna för statsfinanserna vid ett extra statsrådssammanträde Enligt etablerad praxis ingår i ramarna också ett basserviceprogram som anger riktlinjerna för regeringens kommunpolitik under samma tid. Basserviceprogrammet behandlades i den beredande ministergruppen Vid ministergruppens sammanträde lyfte Kommunförbundet fram utmaningarna inom den kommunala ekonomin och de stora beslut beträffande kommunerna som regeringen står inför. Viktigt i detta skede är att justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ingår i den sittande regeringens sista, så kallade tekniska basserviceprogram. Vid mötet överlämnade Kommunförbundet en promemoria till regeringen. Promemorian finns på adressen default.aspx På webbplatsen finns också en länk till det nyss godkända Basserviceprogrammet Där presenteras även Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet ur ett kommunalekonomiskt perspektiv. Den regering som bildas efter valet bereder ett nytt regeringsprogram och utgående från detta ett nytt basserviceprogram för åren Den nya regeringens program och följande basserviceprogram kommer med stor sannolikhet att färdigställas senast i början av juni. Om regeringsförhandlingarna och statens beslut gällande den kommunala ekonomin drar ut på tiden, finns det en risk att många centrala beslut, bland annat i fråga om kommunernas budget för nästa år, skjuts upp till statens budgetmangling inför Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 7

8 Skattefrågor Skatteredovisningarna i februari Kommunernas skatteredovisningar under början av året har varit klart större än redovisningarna under motsvarande tid i fjol. Eftersom skatteredovisningarna i början av 2010 var rätt exceptionella, är de dock inte jämförbara med redovisningarna för enskilda månader i år. I februari 2011 redovisades till kommunerna en kommunalskatt på miljoner euro, medan motsvarande belopp i februari 2010 var endast ca miljoner euro. Redovisningarna av kommunalskatt i februari 2011 var alltså ungefär en femtedel större än året innan. Redovisningarna av samfundsskatt och fastighetsskatt i februari 2011 var däremot totalt närmare 10 miljoner euro lägre än för ett år sedan. Att redovisningen för februari var så stor jämfört med året innan berodde i huvudsak på två omständigheter. För det första infördes i februari i fjol ett nytt skattekontoförfarande, som innebar att en del av arbetsgivarprestationerna inbetalades på skattekontona med fördöjning och därmed också redovisades till kommunerna först under de närmast följande månaderna. För det andra var redovisningarna av förskottskompletteringar och restskatter klart större nu i februari än i fjol. Förskottskompletteringarna var nämligen ca 98 procent större och restskatterna 35 procent större än i februari Det viktigaste enskilda skälet till de ökade redovisningarna hänger samman med betalningsdagarna för förskottskompletteringarna. I år var den sista dagen då förskottskompletteringarna kunde betalas utan någon ränta på restskatt den sista vardagen i januari. De förskottskompletteringar som betalats fram till dess redovisades till kommunerna i februari. I fjol inföll den sista dagen i januari under ett veckoslut, vilket betydde att förskottskompletteringarna kunde betalas ännu i början av februari utan dröjsmålspåföljder. Av den anledningen redovisades en stor del av förskottskompletteringarna till kommunerna först i mars. Den omvända momsskyldigheten för byggtjänster träder i kraft Den omvända mervärdesskatten på byggtjänster träder i kraft och berör i regel kommunerna och samkommunerna. I de nya bestämmelserna jämställs kommuner och samkommuner med näringsidkare. Gränsen för tillfällig försäljning är låg. Kommunförbundet har utfärdat anvisningar i ärendet i februari 2011 och kommer under vårens lopp att tillhandahålla ytterligare information. Med omvänd momsskyldighet avses att köparen betalar momsen för en tjänst i stället för säljaren. Omvänd momsskyldighet tillämpas på byggtjänster om 1) tjänsten är en byggtjänst av ett visst slag (31 3 mom. 1 punkten i mervärdesskattelagen, nedan momslagen) och 2) köparen är en näringsidkare, kommun eller samkommun som på annat sätt än tillfälligt säljer byggtjänster. Omvänd momsskyldighet tillämpas också på uthyrning av arbetskraft för byggtjänster och i situationer där köparen i försäljningssyfte uppför eller låter uppföra en byggnad på ett markområde som är i köparens besittning. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

9 Kommunerna och samkommunerna säljer byggtjänster till utomstående både privata köpare och kommuninvånare bland annat inom förvaltningarna för vattenverk, markanvändning och reparationsbyggande. Även försäljning av elevarbeten inom byggutbildningen på andra stadiet betraktas som försäljning av byggtjänster, vilket medför omvänd momsskyldighet. Regelbunden försäljning av byggtjänster kan förekomma också inom andra förvaltningar. Den omvända momsskyldigheten tillämpas när båda ovan nämnda förutsättningar uppfylls. De byggtjänster som nämns under respektive punkt behöver inte vara samma tjänster och det behöver inte ens finnas någon anknytning dem emellan. Det här innebär att om kommunen regelbundet säljer monteringstjänster för vattenoch avloppsnät (dvs. i samband med försäljningen av vattenanslutningar t.ex. bygger en tomtledning), så tillämpas den omvända momsskyldigheten på alla köp av byggtjänster, exempelvis utbyggnaden av ett daghem. Vid försäljning av byggtjänster ska omvänd momsskyldighet tillämpas alltid när förutsättningarna för det uppfylls. Säljaren ska omsorgsfullt ansvara för att den omvända momsskyldigheten tillämpas på rätt sätt. I praktiken kan säljaren begära en tilläggsutredning av köparen, så givetvis bör även köparen känna till arten av sin egen verksamhet. Byggtjänster Byggtjänster är enligt 31 3 mom. 1 punkten i momslagen byggnads- och reparationsarbeten på fastigheter samt överlåtelse av varor som installerats i samband med arbetet. Som byggtjänster betraktas enligt 3 mom. 2 punkten även planering, övervakning och motsvarande tjänster i samband med byggtjänster. Den omvända momsskyldigheten tillämpas dock endast på byggtjänster enligt 1 punkten, vilket innebär att det nya förfarandet inte tillämpas på exempelvis planeringstjänster som utförs av en arkitekt trots att det är fråga om byggtjänster enligt momslagen. Det nya förfarandet gäller byggtjänster i rätt vid bemärkelse. Omvänd momsskyldighet tillämpas på bland annat följande byggtjänster: a) nybygge, ombyggnad, reparationsbyggande samt ändrings-, utvidgnings- eller reparationsarbete b) jord- och vattenbyggande i form av anläggning av trafikförbindelser (vägar, gator, järnvägar, vattenvägar, kanaler och flygfält), nätverk (vatten-, avlopps-, data-, gas-, värme- och elnät) samt övriga miljö- och jordkonstruktioner (till exempel diken). c) specialiserad byggnadsverksamhet i form av byggnadsmonteringar (t.ex. VVS-, el- och takarbeten), slutbehandling i samband med byggande (t.ex. rappning, målning och glasning) samt förberedande arbeten på byggplatsen och rivning av byggnader d) montering av utrustning och anläggningar som är fast anslutna till byggnaden, exempelvis hissar, samt montering av övervaknings- och larmanläggningar e) byggstädning (städning under byggtiden och städning innan invånarna flyttar in, dock inte endast transport av byggavfall). Som byggtjänster betraktas däremot inte montering och uppförande av maskiner och anordningar som används i produktionsverksamhet, plantering och skötsel av grönområden, uthyrning av byggmaskiner utan förare eller maskinist, renhållning av utomhusområden (vägar, flygfält, torg, parker osv.) eller transporttjänster. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 9

10 Byggnadsindustrin RT och Skatteförvaltningen har tillsammans gjort upp en mycket omfattande förteckning över byggtjänster. Förteckningen finns bland annat på Skatteförvaltningens webbplats. Med tanke på det nya förfarandet är det viktigast att utreda om kommunen säljer byggtjänster på annat sätt än tillfälligt. Ur ett snävt perspektiv kunde man anta att den omvända momsskyldigheten för byggtjänster nästan aldrig berör kommunerna. Utgående från en bred definition av byggtjänster samt Skatteförvaltningens exempelfall och ställningstaganden visar sig denna tolkning dock vara delvis oriktig, eftersom kommunerna kan sälja bland annat byggtjänster i samband med jord- och vattenbyggande på annat sätt än tillfälligt. De flesta kommuner omfattas således av det nya förfarandet, eftersom försäljningen av byggtjänster ofta är kontinuerlig även om den sker i liten skala. Bland samkommunerna berör förfarandet de samkommuner som tillhandahåller utbildning på andra stadiet och som säljer byggtjänster i form av elevarbeten. Den omvända momsskyldigheten tilllämpas då på alla byggtjänster som dessa kommuner och samkommuner köper. Eftersom kommuner, samkommuner och kommunala aktiebolag är separata rättssubjekt, ska de i regel behandlas skilt för sig när man bedömer om försäljningen varit av tillfälligt slag. Exempelvis kan ett kommunägt aktiebolag sälja byggtjänster regelbundet, varvid omvänd momsskyldighet tillämpas, medan den kommun som äger bolaget säljer byggtjänster endast tillfälligt och därför inte omfattas av den omvända momsskyldigheten. På basis av Skatteförvaltningens exempel står det klart att försäljning till koncernbolag inte automatiskt medför att det nya omvända förfarandet ska tillämpas. Säljer kommunen däremot regelbundet byggtjänster exempelvis till sitt eget aktiebolag, kan försäljningen inte längre anses vara av tillfällig art. Eftersom affärsverken utgör en del av kommunen, betraktas försäljning till ett affärsverk som kommunintern försäljning, vilket inte har några som helst momseffekter. Försäljningsfakturor för kommunens byggtjänster Då kommunen säljer byggtjänster till privatpersoner, exempelvis anläggning av tomtledningar till personer som bor i egnahemshus, sänder kommunen alltid en normal faktura inklusive moms. När kommunen säljer byggtjänster till ett företag ska kommunen ta reda på om köparen är en näringsidkare som säljer byggtjänster på annat sätt än tillfälligt. Sådana näringsidkare är bland annat byggfirmor. Då sänder kommunen en momsfri faktura till företaget, som i sin tur redovisar mervärdesskatten för kommunens räkning. Om företaget inte säljer byggtjänster, sänder kommunen en normal faktura inklusive moms. Inköpsfakturor för kommunens byggtjänster Om kommunen eller samkommunen inte säljer byggtjänster över huvud taget eller endast tillfälligtvis, får kommunen för inköpta byggtjänster en normal inköpsfaktura inklusive moms. Om kommunen säljer byggtjänster till privatpersoner eller företag annat än tillfälligt, ska kommunen för alla inköpta byggtjänster få en momsfri inköpsfaktura. Kommunen betalar mervärdesskatt för säljarens räkning och bokför skatten under avdrag eller återbäringar om fastigheten används för ett ändamål som berättigar till avdrag eller återbäring. Övergångsbestämmelser och nya anmälningsskyldigheter Det nya förfarandet tillämpas då skyldigheten att betala moms har uppkommit eller därefter. Omvänd momsskyldighet tillämpas ändå inte på sådana icke-slutförda tjänster som de facto börjat utföras före Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

11 Tillämpning av omvänd momsskyldighet ska bedömas separat för varje avtal. Tidpunkten för avtalets ingående saknar betydelse. Avgörande är när byggåtgärderna har inletts. Fakturorna för olika entreprenader som gäller ett och samma byggprojekt kan vara med eller utan moms beroende av om tjänsterna börjat utföras före eller efter Till och med fakturorna från en och samma entreprenör kan vara av olika slag, om entreprenaderna grundar sig på separata avtal. Även om omvänd momsskyldighet tillämpas på försäljning har säljaren skyldighet att lämna en faktura som uppfyller kraven på fakturaanteckningar. I fakturan antecknas dock inte momssatsen eller momsbeloppet. Fakturan ska förses med köparens momsnummer, dvs. FO-numret, och uppgift om att köparen är momsskyldig. I fakturan antecknas exempelvis grunden för köparens momsskyldighet eller en hänvisning till 8 c i momslagen. I periodskattedeklarationen finns följande nya punkter för omvänd momsskyldighet på byggtjänster: 319 Försäljningar av byggtjänster, 320 Inköp av byggtjänster och 318 Moms på inköp av byggtjänst. I fält 319 ska säljaren ange det sammanlagda värdet av sålda byggtjänster för vilka omvänd momsskyldighet gäller. I fält 320 anger köparen det sammanlagda värdet av köpta byggtjänster som omfattas av omvänd momsskyldighet, medan momsen på detta värde anges i fält 318. I fält 307 Moms som ska dras av för redovisningsperioden drar köparen av motsvarande belopp om upphandlingen gäller verksamhet som berättigar till avdrag eller återbäring. Då har det nya förfarandet ingen inverkan på 308 Moms att betala. Hur bör man förbereda sig? För kommunerna gäller det att fastställa den egna statusen (säljer kommunen byggtjänster annat än tillfälligt?). Det här är högst väsentligt, eftersom det avgör momsförfarandet i fråga om alla byggtjänster som kommunen köper. Även en kommun som säljer byggtjänster bara tillfälligt får säkert förfrågningar om sin status. Det nya förfarandet gäller självfallet kommunerna också i egenskap av säljare. Då måste kommunen känna till om det är fråga om sådan försäljning av byggtjänster som medför omvänd momsskyldighet. Kommunen ska också ta reda på köparens status och lämna en faktura som uppfyller kraven på fakturaanteckningar. Arten av kommunens egen verksamhet saknar betydelse när kommunen agerar som säljare. Kommunen kan alltså tillfälligtvis sälja byggtjänster till ett byggföretag, och då tilllämpas omvänd momsskyldighet på försäljningen. Det omvända momssystemet påverkar inte på något vis köparens eller säljarens rätt att dra av momsen, så det har inte någon direkt kostnadseffekt. Kommunen bör också säkerställa att behövliga ändringar görs i systemen för inköps- och försäljningsfakturering samt i bokföringen. Om kommunen ska tillämpa det nya förfarandet, ska också alla aktörer som köper byggtjänster i kommunen vara medvetna om de nya bestämmelserna. Kommunen ska också i mån av möjlighet meddela aktörer som säljer byggtjänster om den omvända momsskyldigheten tillämpas på kommunens upphandling. Kommunen bör nämna det även i anbudsbegäran och entreprenadavtal. Till en början kommer säkert även oriktiga fakturor att sändas till kommunerna. Kommunerna och samkommunerna bör därför försäkra sig om att alla aktörer som köper byggtjänster samt de personer som granskar och godkänner byggtjänstfakturorna känner till de nya bestämmelserna. I stället för att betala oriktiga fakturor bör man be leverantören skriva ut en ny faktura. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

12 Ytterligare upplysningar om förändringen finns på Kommunförbundets webbplats under Sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Beskattning > Mervärdesbeskattning samt på Skatteförvaltningens och Byggnadsindustrin RT:s webbplatser, där frågan behandlas detaljerat ( och Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna år 2011 I Kommunalekonomi 4/2010 redogjordes för detaljerna i statsandelssystemet. Uppdaterade uppgifter om statsandelsbeloppen för de enskilda kommunerna finns på > Sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Beskattning, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna Beloppet och betalningen av statsandelen för basservice år 2010 och 2011 har justerats i mars Ändringarna behandlas i detta informationsblad och bokföringsanvisningar finns på den nämnda webbadressen under rubriken Ändringar i statsandelsbesluten för kommunal basservice 2010 och Information om detta har skickats för kännedom också via den kommunalekonomiska sändlistan. De kalkyleringsgrunder och grundpriser som använts i detta informationsblad har justerats i enlighet med den lagstiftning som trädde i kraft (lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice 1405/2010 och motsvarande ändring av förordningen 1417/2010) Statsandelen för kommunal basservice 2011 Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Den kommunspecifika kalkylen utgår från följande nationella uppgifter: Kalkylerade skatteinkomster och samfundsskatteandelen kalkylerad kommunalskatt euro (förändring -0,2 %) samfundsskatt euro (förändring + 14,4 %) kalkylerad fastighetsskatt euro (+ 7,4 %). Invånarantal och genomsnittlig inkomstskattesats antalet invånare vid årsskiftet 2008/2009 var (ej Åland) genomsnittlig inkomstskattesats 18,59 %. Genomsnittliga fastighetsskattesatser i utjämningen allmän 0,75 % stadigvarande bostad 0,30 % annan bostad 0,89 % kraftverk 0,75 % (den allmänna skattesatsen används) allmännyttiga samfund 0,45 % obebyggd byggplats 2,09 %. Kalkylerad skatteinkomst och utjämningsgräns per invånare 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

13 - kalkylerad skatteinkomst 3 279,41 euro/invånare - utjämningsgräns (91,86 %) 3 012,47 euro/invånare (förändring + 20,94 euro jämfört med år 2010). Grundpriset för den allmänna delen Grundpriset för den allmänna delen är 30,94 euro per invånare. I beloppet ingår en indexjustering på 1,6 procent. Förhöjningar som höjer grundpriset är skärgårdsförhöjning, fjärrortsförhöjning, tätortsstrukturförhöjning, språkförhöjning och förhöjning på basis av förändringar i invånarantalet. Fjärrortsförhöjningarna beräknas på basis av 1 i statsrådets förordning 1417/2010 där begreppet kommuncentrum har slopats, och man i stället utgår från kommunens kalkylerade befolkningstyngdpunkt. Grundpriserna för social- och hälsovård I de kalkylerade kostnaderna har beaktats de förändringar som ingår i den fastställda budgeten (statsandelstillägg och statsandelsavdrag) och en indexjustering på 1,6 procent enligt följande (miljoner euro): indexförhöjning 117 förändring i invånarantalet och åldersstrukturen 57 rådgivning och skolhälsovård 9 handikappservice 3 lagen om hälso- och sjukvård 5 vård för missbrukarmödrar 3 övriga tilläggsuppgifter inom socialvården 1 överföringen av tolktjänster tolktjänster, förvaltning -1 övriga tillägg (bl.a. hemvårdsstöd) 6 Sammanlagt 190 Självfinansieringsandelen i statsandelen för kommunal basservice år 2011 är enligt statsandelsbeslutet 2 638,32 euro per invånare (höjning knappt 2,2 %). Grundpriserna enligt åldersgrupp år 2011 (euro/invånare) Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0 6-åringar 6 355,93 826, åringar 295,68 897, åringar 861, , åringar 5 195, ,10 85-åringar och äldre , ,66 Övriga grundpriser år 2011 (euro/invånare): enligt antalet arbetslösa (euro/arbetslös)568,90 enligt arbetslöshetsgraden 51,89 enligt antalet gravt handikappade 15,47 enligt antalet omhändertagna barn 43,71 enligt sjukfrekvensen 384,81 Arbetslöshetsprocent 10,30 % Invånarantal (årsskiftet 2009/2010) Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

14 De fjärrortskoefficienter som påverkar de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård (L 1704/2009, 15 ) är enligt fjärrortstalen i den allmänna statsandelen följande (F 1417/2010, 1 ): 1,05, om fjärrortstalet är 0,50 0,99 1,08, om fjärrortstalet är 1,00 1,49 1,17, om fjärrortstalet är 1,50 eller högre 1,10 för skärgårdskommuner (minst hälften av befolkningen saknar fast vägförbindelse) Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek samt bestämningsgrunder för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet Självfinansieringsandelen i statsandelen för kommunal basservice år 2011 är enligt statsandelsbeslutet 2 638,32 euro per invånare (höjning knappt 2,2 %). Förskoleundervisning och grundläggande utbildning Grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning år 2011 är 6 710,31 euro per invånare i åldersgruppen 6 15 år. I priset ingår en indexförhöjning på 1,6 procent. De kalkylerade kostnaderna består av en grunddel och en förhöjningsdel. Grunddelen är 0,77 x grundpriset x det vägda antalet elever (6-åringar vägda med 0,91). Till detta läggs förhöjningarna av grunddelen, dvs. grundpriset multiplicerat med det vägda antalet elever och därutöver multiplicerat med högst sex höjningskoefficienter: förhöjning för befolkningstäthet, om - befolkningstätheten är mindre än 40 inv./km 2 : skillnaden mellan den naturliga logaritmen av talet 40 och den naturliga logaritmen av kommunens befolkningstäthet x 0,1 - tilläggsförhöjning om befolkningstätheten är mindre än 4 inv./km 2 : skillnaden mellan talet 4 och befolkningstätheten (om skillnaden är större än 1 räknas den som 1) x skillnaden mellan den naturliga logaritmen av talet 40 och den naturliga logaritmen av kommunens befolkningstäthet x 0,017. förhöjning för tvåspråkighet med koefficienten 0,04 förhöjning för skärgård med koefficienten 0,06 - högre förhöjning om över hälften av befolkningen saknar fast vägförbindelse till fastlandet, med koefficienten 0,25 - förhöjning för åringar med koefficienten 0,30 - förhöjning för svenskspråkiga med koefficienten 0,12 - förhöjning för invånare med främmande språk som modersmål med koefficienten 0,20 Finansieringen för förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning och förberedande undervisning för invandrare betalas enligt undervisnings- och kulturministeriets beslut. Finansieringsgrunderna har behandlats i samband med det övriga undervisnings- och kulturväsendet nedan. De uppgifter om eleverna som behövs för finansieringen ska ges i statistikförfrågan i september (statstikföringsdag ). De uppgifter om elevernas hemkommun som behövs för hemkommunsersättningarna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ges i statistikförfrågan i februari enligt situationen (t.ex. bestäms hemkommunsersättningarna för 2012 enligt situationen ). 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

15 Allmänna bibliotek Med en indexförhöjning på 1,6 procent är grundpriset för allmänna bibliotek 55,50 euro per invånare. I skärgårdskommuner och kommuner med en befolkningstäthet på högst 2 invånare/km 2 höjs grundpriset med 20 procent. Om befolkningstätheten är större än 2 men mindre än 5 invånare/km 2 höjs grundpriset med 10 procent. Grundläggande konstundervisning För de kommuner som ordnar grundläggande konstundervisning är den kalkylerade grunden invånarantalet multiplicerat med grundpriset, som år 2011 är 1,40 euro per invånare (ingen indexförhöjning). Allmän kulturverksamhet Bestämningsgrunden för allmän kulturverksamhet är invånarantalet multiplicerat med grundpriset för allmän kulturverksamhet, vilket år 2011 är 3,50 euro per invånare (ingen indexförhöjning). Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde I 6 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice bestäms om tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Tilläggsdelarna har kopplats till grundpriset för den allmänna delen, vilket med en indexförhöjning på 1,6 procent är 30,94 euro per invånare år År 2011 får 29 kommuner sådana tilläggsdelar till ett sammanlagt belopp av 31 miljoner euro (en ny kommun). Tilläggsdelen för särskilt gles bosättning (21 kommuner) bestäms utgående från befolkningstätheten: mindre än 0,5 inv./km 2 12 x grunddelen 0,50 1,49 inv./km 2 10 x grunddelen 1,50 1,99 inv./km 2 7 x grunddelen Tilläggsdel för skärgårdskommuner (8 kommuner): utan vägförbindelse 5 x grunddelen övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen Sametillägg (utöver höjningen ovan till 4 kommuner på basis av andelen samiskspråkiga): Andel Koefficient över 30 % 2, ,99 % 1,20 3 6,99 % 0,30 0,5 2,99 % 0,20 Statsandelen enligt denna punkt dras av från alla kommuner i samband med minskningar och ökningar av statsandelen. Minskningen är 5,75 euro per invånare. Minskningar och ökningar av statsandelen Med stöd av 7 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice görs det minskningar och ökningar av statsandelen utanför statsandelssystemet. Varje kommun har en egen sammanställning. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

16 Jämfört med år 2010 är ändringarna följande: - På grund av SADe-projektet, som är en fortsättning på projektet Kommun-IT, minskas statsandelarna med omkring 5 miljoner euro (under blir minskningen sammanlagt cirka 10 miljoner, - 1,88 euro per invånare). - Finansiering av en IT-servicecentral för den offentliga förvaltningen, 1,22 miljoner euro (- 0,23 euro per invånare). - Minskning på grund av att det maximala beloppet för sammanslagningsunderstöd överskridits, 45,1 miljoner euro (- 8,47 euro per invånare) - Kompensationen för skatteavdrag år 2011, 129 miljoner euro (tillägg eller avdrag enligt den kommunspecifika tabellen). Poster som slopas är myndighetsradionätverket Virve, finansieringen av samservicekontor och den temporära statsandelshöjningen på 30 miljoner euro som gällt för år I övrigt görs motsvarande ökningar och minskningar som för år 2010, inklusive kompensationen för skatteavdrag. Återbäringen av underhållsstöd uppskattades preliminärt bli 36,7 miljoner euro (6,89 euro per invånare). Beloppet har nu ändrats till 13,2 miljoner euro (2,48 euro per invånare) från och med betalningen i mars Återbäringen behandlas inte som statsandel. Den avskiljs från statsandelen och hänförs i bokföringen till år 2010 enligt givna anvisningar. För att neutraliteten i utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster ska uppfyllas höjs statsandelen för år 2011 med euro (2,89 euro per invånare). Utjämning till följd av systemändringen De ökningar och minskningar av statsandelarna som föranletts av det nya statsandelssystemet år 2010 har jämnats ut mellan kommunerna så att de enskilda kommunernas statsandelsbelopp inte ändras på grund av systemändringen. Bestämmelser om detta finns i 33 i lagen om statsandel för kommunal basservice. Kommunspecifika uppgifter enligt beslutet för år 2011 har sammanställts i en tabell (ändringarna i kommunindelningen har beaktats). Till följd av rättelseyrkanden och självrättelser har det ursprungliga beslutet för år 2010 ändrats för vissa kommuner. Ändringarna har beaktats i tabellen också i fråga om år En jämförelsekalkyl har gjorts för varje kommun. Av kalkylen framgår minskningen eller ökningen av statsandelen. Minskningen eller ökningen utgör ett fast belopp som också beaktas under kommande år med beaktande av eventuella senare rättelser. Hemkommunsersättningar Finansministeriet har genom sitt beslut fastställt grunddelen i varje kommuns hemkommunsersättning år Hemkommunsersättningarna per elev som bestäms enligt ålder finns färdigt uträknade på Kommunförbundets webbplats, liksom också hemkommunsersättningarnas sammanlagda belopp utgående från de elevuppgifter som uppgetts för Statistikcentralen. Ersättningsskyldigheten år 2011 bestäms enligt elevens hemkommun Utgifterna för och inkomsterna av hemkommunsersättningar hänförs till kommunerna i samband med utbetalningen av statsandelar, utgående från de uppgifter som getts till Statistikcentralen. 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

17 Hemkommunsersättningarna anges i budgeten och bokslutet som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster, inte som tillägg eller avdrag i statsandelarna. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett ett utlåtande (93/ ) om bokföringen av statsandelar och hemkommunsersättningar. Sammandrag På Kommunförbundets webbplats finns en preliminär beräkning över statsandelen för kommunal basservice med inverkande delfaktorer. Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster har beaktats i beräkningen. Återbetalningarna av underhållsstöd samt inkomsterna och utgifterna av hemkommunsersättningarna behandlas inte som statsandelar i bokföringen. Återbäringarna av underhållsstöd kan dras av från statsandelen för kommunal basservice i enlighet med tabellen för minskningar och ökningar (kalkyleringsgrunden 2,48 euro per invånare). Den totala statsandelen får man genom att till statsandelen för kommunal basservice lägga till eller dra av den övriga undervisnings- och kulturverksamheten, som oftast är negativ för kommunen. Statsandelarna för den övriga undervisnings- och kulturverksamheten behandlas i följande avsnitt. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Tilläggsfinansiering för grundläggande utbildning som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer om Finansieringen av förskoleundervisning och grundläggande utbildning kan inte helt styras till den åldersgruppsbaserade statsandelen för kommunal basservice (åldersgruppen 6 15-åringar). Därför bestäms en del av tilläggsfinansieringen per elev och per huvudman. Finansieringen betalas enligt undervisnings- och kulturministeriets beslut, men slås ihop med betalningen av kommunens övriga statsandelar. Statistikföringsdagen för tilläggsfinasieringen är liksom tidigare den 20 september och justeringsdagen den 20 september under finansåret. Finansieringen regleras i 2 kap i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. I avvikelse från det övriga huvudmannasystemet beräknas den preliminära finansieringen utgående från elevuppgifterna på statistikföringsdagen i september för hela finansieringsåret, inte som ett genomsnitt. Utbildningsanordnaren har skäl att kontrollera att de uppgifter om eleverna som behövs för finansieringen har getts Finansieringen betalas till utbildningsanordnaren enligt eleverna på statistikföringsdagen. Priserna per enhet och finansieringen bestäms på följande sätt: Påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen - Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,21 och med antalet elever. Förberedande undervisning för invandrare - Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 2,39 och med antalet elever. En elev som får förberedande undervisning får inte uppges som elev inom den grundläggande utbildningen eller tvärtom. Varje elev kan uppges endast en gång för finansieringen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

18 Andra än läropliktiga - Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,35 och med antalet elever. - Grunddelen sänks med 49 procent om det är fråga om en vuxenstuderande (ingen sänkning för internatstuderande eller 5-åriga förskoleelever med förlängd läroplikt). - För ämnesstuderande beviljas en lägre finansiering, som fastställs genom förordning (år 2011 är priset per enhet 3 594,49 euro). Förlängd läroplikt - För lindrigt handikappade betalas grundpriset för grundläggande utbildning multiplicerat med 2,41 och med antalet elever. För gravt handikappade är koefficienten 3,86. År 2011 är grundpriset med en indexförhöjning på 1,6 procent 6 710,31 euro (lindrigt handikapp ,85 euro, gravt handikapp ,80 euro. Internattillägg - För grundläggande utbildning vid internatskola beviljas en finansiering på 26 procent av det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning multiplicerat med antalet elever. Det genomsnittliga priset per enhet år 2011 är ,23 euro (internattillägg 2 762,30 euro). Flexibel grundläggande utbildning - För extra kostnader som föranleds av flexibel grundläggande utbildning för elever i årskurs 7 9 kan beviljas tilläggsfinansiering, som beräknas genom att elevantalet multipliceras med priset per enhet (3 352,80 euro år 2011). Bestämmelser om flexibel grundläggande utbildning finns i förordning 1768/2009. Huvudmannasystemet och övriga statsandelar Statsandelarna enligt huvudmannasystemet och självfinansieringsandelen I huvudmannasystemet ingår finansieringen och statsandelarna för gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning. Priset och finansieringen bestäms på samma sätt som förut. I huvudmannasystemet ingår en egen finansieringsandel per invånare, som är mindre för att förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen år 2010 har överförts till statsandelen för kommunal basservice. Den preliminära finansieringsandelen per invånare för år 2011 har fastställts till 347,53 euro. Den preliminära finansieringsandelen för år 2010 var 342,89 euro/invånare (den slutliga 344,04 euro/invånare). En faktor som höjt finansieringsandelen är att antalet studerande inom yrkesutbildningen ökat. Statsandelsprocenten är 41,89 (kommunens andel 58,11 %). Finansieringen inom huvudmannasystemet betalas eller avdras samordnat i samband med betalningen av den övriga statsandelen för kommunal basservice. Uppgifter om finansieringen för de enskilda huvudmännen finns på utbildningsstyrelsens webbplats, Priserna per enhet i huvudmannasystemet 2011 Priserna per enhet har slagits fast i november. De kommunspecifika uppgifterna finns på utbildningsstyrelsens webbplats. Förordningen om genomsnittliga priser per enhet år 2011 (862/2010) har utfärdats Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

19 Priset per enhet för gymnasier Priset per enhet för gymnasier bestäms på samma sätt som tidigare. Priset per enhet höjs för små gymnasier där elevantalet underskrider 200. Ämnesstudier beaktas på samma sätt som för år 2010 (RP 119/2008, L 1039/2008 och F 1151/2008). Med en indexförhöjning på 1,6 procent är det genomsnittliga priset per enhet för gymnasier 6 136,17 euro, vilket innefattar ett avdrag på 29,55 euro för ämnesstudier (statsrådets förordning 862/2010). Priset per enhet för elever som fyllt 18 år är 58 procent av det pris per enhet som i övrigt betalas till huvudmannen. Kurserna under föregående läsår omräknas till kalkylerade studerande genom att antalet kurser divideras med 15. Utjämningskoefficienten för 2011 är 0, Priser per enhet för yrkesutbildning och yrkeshögskolor Priserna per enhet beräknas liksom tidigare per elev inom olika utbildningsområden. De genomsnittliga priserna per enhet och investeringarnas andel (inom parentes) har med en indexförhöjning på 1,6 procent fastställts till följande (statsrådets förordning 862/2010): - yrkesutbildning ,23 euro (351,06 euro) - yrkeshögskolor 7 681,66 euro (206,37 euro) - läroavtalsutbildning (grundläggande yrkesutbildning) 6 707,08 euro (63,13 % av det genomsnittliga priset för yrkesutbildning). Övriga statsandelar och priser per enhet som inte omfattas av kommunens självfinansieringsandel Också de övriga priserna per enhet bestäms på samma sätt som tidigare. Graderingen av timpriset för medborgarinstitut kvarstår. Priset per enhet höjs med 15 procent för kommuner med en befolkningstäthet på mer än 100 invånare/km 2. De övriga priserna per enhet för år 2011 är följande: idrott 12,00 euro per invånare (ingen förhöjning), statsandelen 29,70 % ungdomsarbete 15,00 euro per invånare under 29 år (förhöjning 0,50 euro), statsandelen 29,70 % medborgarinstitut 78,37 euro/timme (indexförhöjning 1,6 %), statsandelen 57 % grundläggande konstundervisning 70,10 euro/timme (indexförhöjning 1,6 %), statsandelen 57 % teatrar euro/årsverke (indexförhöjning 1,6 %), statsandelen 37 % orkestrar euro/årsverke (indexförhöjning 1,6 %), statsandelen 37 % museer euro/årsverke (indexförhöjning 1,6 %), statsandelen 37 % morgon- och eftermiddagsverksamhet 22,43 euro/timme (ingen förhöjning) Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Här presenteras i korthet ändringar som gjorts i statsandelsbesluten senare under året som självrättelse av finansministeriet och undervisnings- och kulturministeriet. Det statsandelsbeslut som gäller basservice är i princip slutgiltigt för finansåret. Ändringar görs bara i undantagsfall. Undervisnings- och kulturministeriets beslut brukar däremot korrigeras också under finansåret, i allmänhet i maj, augusti och november samt i december, då justeringsbeslutet gäller hela året och alla kommu- Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

20 ner. Övriga rättelsebeslut som undervisnings- och kulturministeriet fattar under finansåret gäller inte alla kommuner. Rättelser för år 2010 Statsandelen för kommunal basservice (FM Kommunanvdelningen) 1. Beslutet om statsandelen för kommunal basservice ändrades (VM/1560/ /2010). I beslutet har statsandelen till alla kommuner ändrats av följande orsaker: På grund av rättelser av förskott på underhållsstödsfordringar som tas ut av FPA och redovisas till kommunerna och underhållsstöd som betalats till för stort belopp, har redovisningarna minskats för alla kommuner så att det ursprungliga beloppet på 6,02 euro per invånare har korrigerats till 4,83 euro per invånare enligt det verkliga utfallet. Skillnaden har tagits ut av kommunerna med stöd av detta beslut. Dessutom har 0,11 euro per invånare tagits ut av alla kommuner för finansiering av privat grundläggande utbildning som börjat mitt under året. Till denna del har beslutet ändå varit felaktigt och det har korrigerats så att det felaktiga beloppet återburits till kommunerna från och med redovisningen för oktober. Enligt lagen kan denna post inte tas ut för år Under kommande år kan den ändå tas ut och är då lagenlig. 2. Beslutet om statsandelen för kommunal basservice ändrades (VM/1560/ /2010). Orsaken till ändringen är att 0,11 euro per invånare som felaktigt togs ut enligt beslutet i juli återburits till kommunerna. 3. Beslutet om statsandelen för kommunal basservice ändrades (VM/2265/ /2010). Orsaken till ändringen är att den kompensation för skatteavdrag som baserar sig på beskattningen år 2008 beräknats fel för år Felet har korrigerats och beaktats i redovisningen för december. 4. Genom finansministeriets beslut (VM/324/ /2011) har beloppet för återbäringen av underhållsstödet rättats för alla kommuner. Återbäringen har rättats från 4,83 till 3,22 euro per invånare, och rättelsen har beaktats i sin helhet i betalningen i mars Undervisnings- och kulturministeriets statsandelsbeslut Undervisnings- och kulturministeriet har fattat två beslut som gäller ändringar i statsandelen till enskilda kommuner mitt under året. Rapporten om statsandelar eller finansiering finns också på utbildningsstyrelsens webbplats rahoitus > Raportit > Opetus- ja kulttuuritoimen rahoitusjärjestelmän raportit > Rahoitus > Rahoitus Rapporten finns i formen Yleinen (allmän) och Yksityiskohtainen (detaljerad). Rapporterna förnyas alltid i sin helhet i enlighet med det sista beslutet. Det tredje beslutet gäller alla kommuner. Undervisnings- och kulturministeriets beslut år 2010: 1. Undervisningsministeriets beslut om statsandel som beviljas kommuner för driftskostnader i undervisnings- och kulturverksamhet ( , nr 23/221/2009). Som bilaga har skickats rapporten VOP6OS10. Den ändring som beslutet föranleder har beaktats i betalningen från och med maj. 2. Undervisnings- och kulturministeriets beslut om statsandel som beviljas kommuner för driftskostnader i undervisnings- och kulturverksamhet ( , nr 23/221/2009). Som bilaga har skickats rapporten VOP6OS10. Den ändring som beslutet föranleder har beaktats i betalningen från och med augusti. 3. Undervisningsministeriets beslut om justering av statsandelen som beviljas kommuner för driftskostnader i undervisnings- och kulturverksamhet år 2010 ( Dnr 23/221/2009) I beslutet har elevantalen korrigerats, vilket 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011