Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008"

Transkript

1 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens ersättningsskyldighet för grundläggande utbildning Ekonomistyrning vid kommunsammanslagningar Bokföringsanvisningar KomPL-avgiften i budgeten och bokföringen Socialskyddsavgifter och mötesarvoden för förtroendevalda Examen för revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (OFR-examen) år 2008

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca. 5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1130 kpl Upplaga 1130 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Maksuttomia tuotteita ja palveluita >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Sida Det allmänna ekonomiska läget 3 Den kommunala ekonomin Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Skattefrågor 6 Utdelningen vid förskottsuppbörden 2008 Bevakningen av skattetagarnas rätt ändras Mervärdesskatt Temporär ändring av inkomstskattelagen (RP 8/2008) Kultursedlar införs år 2009 Basserviceprogrammet Statsandelarna Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. 14 Förundersökningsunderstöd Samarbetsunderstöd Utvecklingsunderstöd för grundläggande konstundervisning Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen Statsunderstöd för projekt som gäller utveckling av lärandemiljöer Särskilda understöd för vuxenutbildning för invandrare Avtal om grundläggande utbildning 16 Kalkylerade pris per enhet i avtal (år 2007) Hemkommunens ersättningsskyldighet för grundläggande utbildning 18 Ekonomistyrning vid kommunsammanslagningar 19 Upprättande av budget och ekonomiplan samt en eventuell åtgärdsplan vid ändringar i kommunindelningen Bokföringsmässig behandling av en ändring i kommunindelningen Behandling av samkommunsandelar vid förändrad kommunindelning Hänförande och periodisering av sammanslagningsunderstöd Granskning av förvaltningen och ekonomin vid ändring av kommunindelningen Överlåtelseskatt vid överlåtelse av egendom Bokföringsanvisningar 23 Nya allmänna anvisningar från kommunsektionen Utlåtande 82 om hur borgensansvar som följer av medlemskap i garanticentralen redovisas i kommunernas bokslut Utlåtnade 83 om skyldighet att upprätta koncernbokslut i kommuner där kommunindelningen ändras Sjukvård för personer med hemort i annat land ersätts med statliga medel från ingången av 2008 KomPL-avgiften i budgeten och bokföringen 29 Socialskyddsavgifter och mötesarvoden för förtroendevalda 32 Examen för revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (OFR-examen) år Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Prognossiffror för samhällsekonomin 2008 och 2009 (bilaga 2a och 2b) Lönesummans utveckling inom den kommunala sektorn (bilaga 3) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 4) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 5) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning (bilaga 6a) Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys (bilaga 6 b) Centrala indextal och prognoser för dem 1) (bilaga 7) Förändringen i kommunernas och samkommunernas skatteinkomster, statsandelar och verksamhetsutgifter jämfört med föregående år (bilaga 8) Kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter och finansieringen av dem (bilaga 9) Statsunderstöd till kommuner och samkommuner som ingår i Basservicebudgeten (bilaga 10) Utlåtande 82 om hur borgensansvar som följer av medlemskap i garanticentralen redovisas i kommunernas bokslut (bilaga 11) Utlåtande 83 om skyldighet att upprätta koncernbokslut i kommuner där kommunindelningen ändras (bilaga 12) 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008

3 Det allmänna ekonomiska läget Det allmänna ekonomiska läget Högkonjunkturen i Finland har hållit i sig länge och är nu inne på tredje året. Enligt Statistikcentralens förhandsuppgifter växte bruttonationalprodukten i fjol med 4 procent. Den gynnsamma utvecklingen väntas avta i år. Finansministeriet förutspår en ekonomisk tillväxt på under 3 procent i år. De institut som gör ekonomiska prognoser har i vår förutspått att årets tillväxt blir 2,5 3 procent. Finansministeriet uppskattar att den ekonomiska tillväxten sjunker till 2,3 procent år För närvarande har prognosinstituten en aning olika uppfattning om totalproduktionens tillväxttakt nästa år. Å andra sidan avviker de olika prognosinstitutens uppskattningar inte i väsentlig grad från siffrorna för i år. En permanent långsammare tillväxttakt i den globala ekonomin (möjlig men inte sannolik) och störningar i finansieringsmarknaden utgör ett hot mot den ekonomiska utvecklingen också i Finland, men tillsvidare har den ekonomiska tillväxten inom euro-området varit fortsatt stark. De ekonomiska utsikterna för Europa ser rätt bra ut, men om tillväxten avtar kommer det att återspegla sig på den ekonomiska utvecklingen i Finland, främst via exporten. Konsumentprisindexet i Finland steg i fjol med i genomsnitt 2,5 procent. Enligt finansministeriets prognoser kommer konsumentpriserna att stiga med 3,3 procent i år. Inflationen tog fart i början av året på grund av högre accis och livsmedelspriser, men inflationstrycket kommer att minska under året, bland annat då stegringen i boendekostnaderna mattas av. År 2009 väntas inflationen överstiga två procent. Löntagarnas inkomstnivå steg i fjol med i genomsnitt 3,3 procent. I år väntas den allmänna inkomstnivån stiga med i snitt 5,5 procent. Merparten av de avtalsenliga lönehöjningarna under den pågående avtalsperioden infaller under detta år. Nästa år kommer inkomstnivån att stiga långsammare. Prognosinstituten har uppskattat att den allmänna inkomstnivån kommer att stiga med 4,5 procent år De sysselsattas andel av arbetskraften, dvs. sysselsättningsgraden, var i fjol i genomsnitt 70 procent. I år och nästa år kommer sysselsättningsgraden att förbättras ytterligare. Under beräknas antalet sysselsatta öka med sammanlagt omkring personer jämfört med år Arbetslöshetsgraden sjönk ytterligare i fjol och låg i genomsnitt på 6,9 procent. År 2008 blir den genomsnittliga arbetslöshetsgraden enligt finansministeriets prognos 6,2 procent och nästa år 5,9 procent. Bilaga 1 beskriver den uppskattade utvecklingen av vissa totalekonomiska variabler under Uppgifterna och uppskattningarna baserar sig på finansministeriets konjunkturöversikt som gavs ut i mars. Konjunkturöversikten finns på finansministeriets webbplats, > Publikationer och dokument > Publikationer > Ekonomiska översikter. Prognoserna baserar sig på de uppgifter om nationalräkenskaperna som Statistikcentralen publicerade i början av mars. På finansministeriets webbplats finns utöver konjunkturprognosen också en ekonomisk översikt där samhällsekonomins utveckling granskas mer ingående än i konjunkturöversikten. Prognoserna för den ekonomiska utvecklingen på längre sikt finns också i statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna år Redogörelsen har en bilaga med siffror som beskriver den totalekonomiska utvecklingen och antaganden samt faktorer som påverkar den kommunala ekonomin fram Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008 3

4 till år I det basserviceprogram som finansministeriet publicerat presenteras utöver den kommunala ekonomins utveckling också antaganden som gäller den totala ekonomin. Bilaga 2a och 2b innehåller olika prognosinstituts uppskattningar av hur de ekonomiska variabler som är viktigast för kommunernas ekonomi utvecklas år 2008 och Den kommunala ekonomin Enligt de uppskattningar om kommunernas och samkommunernas bokslut som Statistikcentralen samlat in uppgick de sammanlagda årsbidragen till nästan 2,3 miljarder euro år Årsbidraget steg med ett par hundra miljoner euro jämfört med föregående års bokslut. Fjolårets sammanlagda årsbidrag för kommunerna och samkommunerna preciseras när de slutliga boksluten blir klara. Kommunförbundet har bett fastlandskommunerna om vissa bokslutsuppgifter. Enligt de uppgifter som kommit in verkar den uppskattning av kommunernas och samkommunernas årsbidrag år 2007 som Kommunförbundet presenterade i december i fjol stämma rätt väl med verkligheten. Kommunernas skuldsättning har ökat snabbt under de senaste åren. Kommunernas och samkommunernas lånestock växte i fjol med över 600 miljoner euro. Lånstocken var omkring 9 miljarder euro i slutet av året. Kommunernas och samkommunernas likvida medel växte och uppgick i slutet av året till omkring 4,2 miljarder euro. Kommunförbundet kommer att publicera kommunvisa uppgifter och ett sammandrag så snart förfrågan är klar. Resultaten av de kommunala kollektivavtalsförhandlingar som slutfördes i fjol har i hög grad försnabbat den kommunala lönesummans tillväxt från och med fjolårets sista kvartal. Under de tre första kvartalen var lönesummans tillväxt måttfull, men under det sista kvartalet var den uppe i nästan 10 procent. Engångspotten i december hade stor inverkan på lönesummans utveckling. Enligt preliminära uppgifter ökade lönesumman i fjol med i genomsnitt 4,5 procent. År 2008 beräknas inkomstnivån i kommunsektorn stiga med i genomsnitt omkring 5 procent jämför med fjolåret. Utöver högre inkomstnivå påverkas lönesummans tillväxt av större arbetsinsats och vissa strukturförändringar. Lönesumman för hela kommunsektorn förutspås i år öka med cirka 6 procent. Nästa år väntas lönesummans tillväxt bli knappt 5 procent i och med att förtjänstnivåindex stiger långsammare. Bilaga 3 beskriver utvecklingen av vissa faktorer som inverkar på lönesumman i kommunsektorn under Kommunernas och samkommunernas socialförsäkringsavgifter år 2008 behandlades i Kommunalekonomi 5/2007. De uppskattade betalningsgrunderna har inte ändrats efter det. Aktuell information om socialförsäkringsavgifterna finns också på >Kommunalekonomi > Budgetering och ekonomiplanering. I det här skedet finns det tillgång endast till preliminära uppskattningar av socialförsäkringsavgifterna för Till exempel i bilagan till basserviceprogrammet finns en tabell med uppskattningar av de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år Uppskattningarna kan användas som utgångspunkt till exempel i beredningen av budgetar och ekonomiplaner. På basis av Kommunernas pensionsförsäkrings finansieringsstrategi kan man uppskatta att den lönebaserade avgiften och därmed också hela pensionsförsäkringsavgiften sjunker till följd av lönesummans snabba tillväxt inom kommunsektorn. Den 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008

5 totala effekten på arbetsgivarens genomsnittliga avgift blir att då de kommunala arbetsgivarnas preliminära genomsnittliga KomPL-avgift år 2008 är 23,8 procent blir den 22,4 procent år Bilaga 4 innehåller uppgifter om och uppskattningar av de kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter år Såsom redan konstaterats bygger siffrorna för 2009 på antaganden. De uppskattade socialförsäkringsavgifterna för kommunala arbetsgivare kan ändras när beslut om förslag till nya avgiftsgrunder fattas i samband med statsbudgeten. Tabellen visar också de kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga socialförsäkringsavgiftsprocent. I kalkylen har arbetsgivarens pensionsförsäkringsavgifter viktats så att KomPL-avgiftens relativa andel är 90 procent och StaPL-avgiftens andel 10 procent. Siffrorna är genomsnittliga tal som beskriver de kommunala arbetsgivarna som helhet. Skatteinkomsternas utveckling i kommunerna Kommunernas skatteredovisningar ökade med 7,5 procent år Redovisningarna av kommunalskatt ökade med 6,4 procent och redovisningarna av samfundsskatt med rentav 18 procent. Redovisningarna av fastighetsskatt ökade med uppemot 9 procent. I föregående nummer av Kommunalekonomi (5/2007) gavs en uppskattning av fjolårets utveckling av kommunernas skatteinkomster. Kommunalskatteredovisningarna uppgick i enlighet med uppskattningarna till ganska exakt 14 miljarder euro. I januari-mars i år har kommunalskatteredovisningarna ökat en aning snabbare än vad som uppskattades i skatteprognosramen. I prognosen uppskattades tillväxten bli omkring 5 procent jämfört med motsvarande period i fjol, men den verkliga ökningen har varit mer än 7 procent. Redovisningarna av förskott på kommunalskatten för skatteåret 2008 har ökat snabbt tack vare det goda sysselsättningsläget och för att kommungruppens fördelningsandel växte i februari. Redovisningarna för skatteåret 2007 har också ökat snabbt under början av året. En bidragande orsak till redovisningarnas snabba tillväxt är utöver större förvärvsinkomster också redovisningarna av kapitalinkomster. För tillfället finns inga exakta uppgifter om vilken andel av ökningen som beror på utvecklingen av andra inkomster än förvärvsinkomster. Utgångspunkten i skatteprognosramen är att redovisningarna av kommunalskatt i år uppskattas öka med 7 procent jämfört med fjolåret. Skatteunderlaget kommer att växa framför allt tack vare ökade förvärvsinkomster till följd av tillväxten i lönesumman och pensionsinkomsterna. Förändringen i förvärvsinkomstavdraget minskar skatteutfallet på årsnivå med uppemot 100 miljoner euro, men höjningarna av inkomstskattesatserna ökar inkomsterna av kommunalskatten nästan lika mycket. Kommunalskatteredovisningarna kommer i år att uppgå till nästan 15 miljarder euro. Samfundsskatten beräknas i år uppgå till närmare 1,6 miljarder euro, vilket är 7 procent mer än i fjol. I början av året har samfundsskatteredovisningarna ökat mycket snabbt. Också redovisningarna av fastighetsskatt ökar och kommer i år att uppgå till närapå 900 miljoner euro. I fråga om skatteinkomsternas utveckling år 2009 kan sägas att skatteinkomsterna beräknas öka med drygt 5 procent nästa år enligt den skatteprognosram som Kommunförbundet uppdaterade i mars. I uppdateringen har de senaste totalekonomiska Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008 5

6 prognoserna beaktats. Skatteprognosramen finns på >Kommunalekonomi > Beskattning. Uppskattningen av nästa års skatteinkomster, särskilt i fråga om kommunalskatten, försvåras av att det ännu kan fattas beslut om vissa förändringar i kommunalbeskattningen, till exempel avdragens storlek. Skattegrunderna för 2009 behandlas bland annat på FCG-Efekos finskspråkiga ekonomi- och skatteprognosdagar den 8 9 maj. Bilaga 5 beskriver utvecklingen av kommunernas skatteinkomster enligt inkomstslag under Siffrorna i tabellen bygger på Kommunförbundets skatteprognosram som uppdaterades i mars. Bilaga 6a och 6b innehåller en resultaträkning och finansieringsanalys för kommunerna och samkommunerna enligt uppgifter från Statistikcentralen. Siffrorna i resultaträkningen och finansieringsanalysen för 2007 och 2008 baserar sig på Statistikcentralen förfrågan om de preliminära boksluten, Kommunförbundets förfrågan om boksluten för 2007 samt basserviceprogrammet. Bilaga 7 beskriver utvecklingen av vissa för kommunsektorn viktiga indextal Siffrorna för år 2008 och 2009 är uppskattningar av finansministeriet. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Skattefrågor Utdelningen vid förskottsuppbörden 2008 För att förskottsinnehållningar, förskott, kompletteringar av förskotten och kvarskatt som betalats innan beskattningen har slutförts ska kunna delas upp i stats-, kommunal- och kyrkoskatt och försäkrads sjukförsäkringspremie fastställer vederbörande ministerium enligt lagen om skatteredovisning de relativa andelar (skattetagargruppernas utdelning) enligt vilka skattetagarnas motsvarande andelar beräknas utfalla vid beskattningen för skatteåret. I uträkningen av utdelningen har procentandelarna för skattetagargrupperna beräknats utgående från uppgifterna om den slutförda beskattningen år I uträkningen har beaktats den uppskattade utvecklingen av inkomster och skatteavdrag från 2006 till I redovisningarna för skatteåret 2008 beräknas kommunernas utdelning så att debiteringen av kommunalskatt enligt den slutförda beskattningen för 2006 rättas i enlighet med inkomstskattesatsen för Den debiterade kommunalskatt som då fås rättas med en koefficient som utgörs av förhållandet mellan kommunens invånarantal i början av 2008 respektive Varje enskild kommuns utdelning är den på detta sätt uppskattade kommunalskattens andel av summan av alla kommuners motsvarande skatter. Tidigare år beräknades befolkningskoefficienten med ett år äldre uppgifter. Skatteåret 2008 är det första år då innevarande skatteårs invånarantal har beaktats i utdelningen. Tack vare denna förändring blir redovisningarna mer korrekta och rättelserna i samband med debiteringsredovisningen mindre. En förteckning över de enskilda kommunernas utdelning år 2008 finns på skatteförvaltningens webbplats > Redovisningar till skattetagare. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008

7 Bevakningen av skattetagarnas rätt ändras Riksdagen har godkänt regeringens proposition med förslag till lag om Skatteförvaltningen samt ändring av lagar som anknyter till den. Skatteförvaltningens organisation kommer att ändras så att Skattstyrelsen och de nio skatteverken slås ihop till en enda myndighet, dvs. Skatteförvaltningen, som ska verka under finansministeriet med hela landet som tjänsteområde. Arrangemanget regleras i den nya lagen om Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen får i uppgift att bevaka alla skattetagares rätt i beskattningen. Skattetagare är staten, kommunerna, församlingarna, Folkpensionsanstalten, skogsvårdsföreningar och skogscentraler. Att skattetagarnas rättsbevakning överförs till Skatteförvaltningen är en förändring som har stor principiell betydelse. Hittills har skatteförvaltningens uppgift varit att ordna rättsbevakningen, dvs. främst att skapa de allmänna ramar inom vilka skattetagarnas rättsbevakning har skötts enligt de bestämmelser som staten och kommunerna utfärdat i egenskap av skattetagare. Skatteförvaltningen ska både verkställa beskattningen och bevaka skattetagarnas rätt i beskattningen. Dessa två uppgifter kommer tydligt att hållas isär inom myndigheten. I praktiken går det till så att rättsbevakningen sköts av en särskild lagstadgad rättsbevakningsenhet inom Skatteförvaltningen. Även om Skatteförvaltningen sköter rättsbevakningen för alla skattetagare behåller kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten sin tidigare lagstadgade besvärsrätt som de har i egenskap av skattetagare. Särskilt för kommunerna är besvärsrätten en viktig principiell fråga som anknyter till kommunernas självstyrelse och deras beskattningsrätt. Skattetagarna kan alltid komma med initiativ till enheten för rättsbevakning eller i övrigt ta kontakt med enheten då de anser att det behövs rättsbevakningsåtgärder i beskattningen. Skattetagarnas ställning tryggas dessutom genom specialbestämmelser som ger en del av skatteombuden vid rättsbevakningsenheten särskilda befogenheter att oberoende av enheten använda skattetagarens besvärsrätt och också i övrigt hjälpa skattetagaren i rättsbevakningen. Statsrådet kommer att utfärda en förordning om Skatteförvaltningen med bestämmelser om att rättsbevakningsenheten ska ha en särskild samarbetsgrupp som stöder rättsbevakningen. Samarbetsgruppen ska ha en ordförande och högst sex medlemmar. Gruppen ska behandla utvecklingsriktningar och riktlinjer för bevakningen av skattetagarnas rätt och samarbetet mellan skattetagarna och enheten i rättsbevakningsfrågor. Finlands Kommunförbund ska utse två medlemmar till samarbetsgruppen. Rättsbevakningsenheten ska årligen ge samarbetsgruppen en verksamhetsberättelse om sin verksamhet. Dessutom ska rättsbevakningsenheten på begäran av en kommun, församling eller Folkpensionsanstalten ge information om den rättsbevakningsverksamhet som gäller skattetagaren i fråga. Också dessa bestämmelser syftar till att trygga skattetagarnas ställning i rättsbevakningsuppgiften. Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt kommer att ha skatteombud som använder enhetens befogenheter i rättsbevakningsuppgifter i enlighet med enhetens arbetsordning. Rättsbevakningsenheten, liksom också i princip varje skatteombud, har befogenheter som omfattar hela landet. På förslag av enheten utser Finlands Kommunförbund ett tillräckligt antal skatteombud som arbetar som tjänstemän vid enheten. Dessa utsedda skatteombud har utöver sin normala ställning som skatteombud vid enheten också särskilda befogenheter att oberoende av enheten använda en kommuns, församlings eller Folkpensions- Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008 7

8 anstaltens besvärsrätt. De har då rätt att söka ändring i beskattningen uttryckligen i egenskap av representant för skattetagaren. Dessa specialbestämmelser har inte i sig någon inverkan på till exempel kommunens självständiga besvärsrätt. Skattetagaren ska också själv kunna söka ändring i beskattningen i enlighet med lagen. I lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter införs en bestämmelse som klarlägger rättsläget när det gäller den egentliga skattetagarens rätt att få ta del av uppgifter. Med stöd av bestämmelsen kan Skatteförvaltningen på skattetagarens begäran ge skattetagaren de beskattningsuppgifter som är nödvändiga för användning av besvärsrätten. Skatteförvaltningen kommer i april att informera kommunerna om rättsbevakningsreformen, och Kommunförbundet kommer också att skicka ut ett cirkulär om saken. Lagen om Skatteförvaltningen träder i kraft Närmare upplysningar: Mikael Enberg, p. (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Mervärdesskatt Mervärdesskattelagen har ändrats vid ingången av år Ändringarna gäller fastighetsinvesteringar, dvs. avdrag för och återbäring av moms på nybygge och ombyggnad. De nya bestämmelserna finns i 11 kapitlet i mervärdesskattelagen, och lagen har också ändrats på flera andra punkter. Vid nybygge och ombyggnad får mervärdesskatten fortfarande dras av om fastigheten används för ett ändamål som berättigar till avdrag eller återbäring. Rätten till avdrag eller återbäring har inte ändrats i samband med lagändringen. Ändringar i användningsändamålet för en fastighet kan fortfarande få momspåföljder. Förfarandet har ändå förändrats betydligt på flera punkter. Enligt de nya bestämmelserna är huvudregeln vid försäljning av en fastighet att säljaren inte behöver återbetala tidigare momsavdrag eller momsåterbäringar. Efter att en fastighetsinvestering slutförts följer en justeringsperiod på tio år under vilken momsavdragen ska justeras om användningsändamålet ändras. Femårsperioden enligt den tidigare lagstiftningen har nu alltså ersatts av en justeringsperiod på tio år. När en fastighet överlåts gör säljaren ingen momsjustering, såvida inte parterna kommer överens om något annat. Lagen utgår ifrån att rätten och skyldigheten till momsjustering övergår till köparen. Såvida inte fastighetens användningsändamål i samband med överlåtelsen ändras till ett ändamål som inte berättigar till avdrag eller återbäring, behöver gjorda momsavdrag inte återbetalas vid köpet. Köparen är skyldig att återbetala avdrag som säljaren gjort, om köparen under justeringsperioden ändrar fastighetens användningsändamål till ett ändamål som inte berättigar till avdrag. Den ursprungliga justeringsperioden fortsätter alltså efter fastighetsöverlåtelsen, och köparen svarar för justeringarna under den återstående tiden. Justeringsperioden är tio år för fastighetsinvesteringar som slutförts efter För de fastighetsinvesteringar som slutförts år är justeringsperioden fem år. För fastighetsinvesteringar som slutförts före år 2004 föranleder en ändring av användningsändamålet inte längre någon momsjustering. De nya bestämmelserna innebär att den skattskyldige också kan få möjlighet till mer avdrag under justeringsperioden om fastighetens användningsändamål tidigare inte berättigat till avdrag, men användningsändamålet ändras så att det berättigar till momsavdrag eller återbäring. För att säkra rätten till mer momsavdrag gäller det att spara fakturor och verifikat under hela justeringsperioden, också för sådana fastigheter vars användningsändamål inte från början berättigat till momsavdrag eller återbäring. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008

9 En betydande förändring är att de eventuella återbetalningarna av momsavdrag inte behöver göras till fullt belopp, eftersom den tid som förflutit beaktas. Årligen återbetalas endast 1/10 av de gjorda avdragen (1/5 i fråga om fastighetsinvesteringar som slutförts ). Om till exempel ett momsavdrag eller en momsåterbäring på hundratusen euro en gång gjorts för en fastighetsinvestering och fastigheten börjar användas för ett ändamål som inte berättigar till avdrag eller återbäring det tionde året efter ibruktagningen, återbetalas till staten endast 1/10 av momsavdragen, dvs. tiotusen euro. Rätten och skyldigheten till momsjustering övergår alltså i regel till köparen. I vissa fall kan det ändå bli aktuellt med en engångsjustering som görs av säljaren. En sådan situation uppstår till exempel när en fastighet säljs för ett användningsändamål som inte berättigar till avdrag eller återbäring. Engångsjusteringen innebär att säljaren återbetalar mervärdesskatten för hela den återstående justeringsperioden. I fråga om uthyrda fastigheter är det hyresvärden, dvs. fastighetsägaren, som har rätt och skyldighet att justera mervärdesskatten. Om användningsändamålet för fastigheten ändras från momspliktigt till momsfritt ska också hyran vara momsfri. Hyresvärden ska då återbetala den mervärdesskatt som under justeringsperioden eventuellt dragits av från fastighetsinvesteringarna. Om användningsändamålet ändras till momspliktigt har hyresvärden på motsvarande sätt rätt till tilläggsavdrag för eventuell moms på fastighetsinvesteringarna. De ändrade momsbestämmelserna förutsätter att fastighetsinvesteringarna följs upp under tio år från och med år 2008, så att eventuella justeringar kan göras. Fakturor och verifikat som gäller fastighetsinvesteringar bör sparas i 13 år efter att investeringen slutförts. Efter den allmänna förvaringstiden på sex år kan fakturorna och verifikaten ersättas med en utredning som utvisar det som Skattestyrelsen föreskriver. Kommunerna och samkommunerna planerar många projekt där det finns skäl att beakta momsen på fastigheter. Särskilt inom social-, hälso- och sjukvården kan det uppstå situationer där kommunen måste betala tillbaka momsavdrag på fastighetsinvesteringar. Ändringarna i mervärdesbeskattningen för fastigheter har behandlats mer ingående i Kommunförbundets cirkulär 3/80/2007, som finns på Kommunförbundets webbplats och i Skattestyrelsens anvisning (på finska) på adressen På Kommunförbundets webbplats kuntatalous finns också exempel på beräkningar enligt de nya bestämmelserna (på finska). Temporär ändring av inkomstskattelagen (RP 8/2008) Inkomstskattelagen har ändrats temporärt så att en fysisk person eller ett dödsbo som säljer fast egendom till en kommun inte behöver betala skatt på försäljningsvinsten. Skattefriheten för överlåtelsevinsten tillämpas på fastighetsöverlåtelser som görs mellan och Avsikten med lagändringen är att uppmuntra fastighetsägarna att sälja mark till kommunen. En motsvarande temporär skattefrihet för överlåtelsevinster gällde vid millennieskiftet, då försäljningsvinster på fastigheter som överläts till kommunen från oktober 1999 till utgången av juni 2000 var skattefri inkomst. Den nya temporära skattefriheten har godkänts i riksdagen med ändringar efter utskottsbehandlingen. Avvikande från den ursprungliga propositionen gäller lagen ända till slutet av mars Lagen gäller retroaktivt från och med Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008 9

10 Kultursedlar införs år 2009 En arbetsgrupp vid undervisningsministeriet har föreslagit att kultursedlar ska bli en skattefri förmån. Det är tänkt att kultursedlarna ska fungera på samma sätt som de motionssedlar som används redan nu. Arbetsgruppen föreslår att skatteförmånen för kultursedlarna, som är avsedda för arbetstagarnas frivilliga aktiviteter, blir 400 euro per år. Med hjälp av kultursedlarna kan arbetsgivaren skattefritt understöda konstaktiviteter och kulturtjänster för personalen och samtidigt främja de anställdas hälsa och arbetsförmåga. Målet är att de skattefria kultursedlarna ska börja användas i början av Arbetsgruppen föreslår att förmånen ska omfatta besök på museum, teater, opera, bio, konserter, konstutställningar eller motsvarande evenemang eller tillställningar inom olika konstarter. Som kulturverksamhet ska också betraktas besök på vetenskapscenter och idrottsevenemang och deltagande i ledda konstkurser. Skattefriheten ska inte gälla besök på mässor och nöjesparker och inte heller sådana språkkurser eller konstkurser som leder till examen eller som kan användas som en del av examen. En förutsättning för skattefriheten är att förmånen kan användas endast av arbetstagaren själv. Biljetter, sedlar och andra betalningsarrangemang bör därför vara personliga. Betalningsmedlen bör vara försedda med arbetstagarens namn eller specificerade på något annat sätt så att arbetstagaren kan identifieras vid användningen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Basserviceprogrammet Kommunallagen har ändrats i början av 2008 och innehåller nu bestämmelser om basserviceprogrammet. I basserviceprogramförfarandet ingår ett basserviceprogram och en basservicebudget. Förfarandet utgör en del av statens och kommunernas samrådsförfarande och beredningen av statsbudgeten. I basserviceprogrammet granskas den kommunala servicen och finansieringen av den med tanke på såväl statsfinanserna som den kommunala ekonomin. Programmet har beretts i en ministergrupp under ledning av finansministeriet. Gruppen har också haft representanter från social- och hälsovårdsministeriet, undervisningsministeriet och Finlands Kommunförbund. Enligt lagen ska basserviceprogrammet innehålla 1) en bedömning av förändringar i kommunernas verksamhetsmiljö och efterfrågan på tjänster 2) en bedömning av den kommunala ekonomins utveckling; den kommunala ekonomin bedöms som en helhet, som en del av den offentliga ekonomin och enligt kommungrupp 3) en bedömning av behovet av finansiering för kommunernas lagstadgade uppgifter samt utveckling av uppgifterna och förbättring av produktiviteten 4) en bedömning av kommunernas förändrade uppgifter 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008

11 5) ett program för de åtgärder som balanseringen av inkomster och utgifter kräver. Kommunförbundet har redan länge krävt att basserviceprogrammet ska bli lagstadgat. I samband med beredningen av lagen har Kommunförbundet framhållit 1 ) att finansieringsprincipen bör uppfyllas, dvs. att en tillräcklig finansiering av kommunernas lagstadgade uppgifter ska tryggas 2) att basserviceprogrammet bör ges prioritet i förhållande till de statliga myndigheternas övriga planer, särskilt social- och hälsovårdsministeriets och undervisningsministeriets utvecklingsplaner 3) att den kommunala ekonomin inte bara ska bedömas som helhet utan också efter kommungrupp. I utvecklingen av basserviceprogrammet kommer dessa helheter också i fortsättningen att vara krav från Kommunförbundets sida. Det basserviceprogram som överlämnades till riksdagen har utarbetats för åren Utvecklingstrenden med starkare kommunal ekonomi håller i sig också under år I slutet av perioden kommer den kommunala ekonomin att stramas åt i och med att skatteinkomsternas tillväxt avtar och efterfrågan på social-, hälso- och sjukvårdstjänster ökar. Kommunernas utgifter kommer att öka med i snitt 5,1 procent under programperioden. De senaste årens kraftiga ökning av statsandelarna avtar och deras andel i finansieringen av kommunernas verksamhetsutgifter minskar. En eventuell försvagad konjunktur kan medföra att kommunernas ekonomi blir sämre än vad som förutspåtts. I bilaga 8 beskrivs förändringen i kommunernas och samkommunernas skatteinkomster, statsandelar och verksamhetsutgifter jämfört med föregående år. Utgifterna ökar i snabb takt samtidigt som inkomsternas, särskilt statsandelarnas, tillväxt avtar. Det faktum att inkomsterna och utgifterna inom driftsekonomin utvecklas i olika riktning utgör ett stort hot mot den kommunala ekonomin. Under förutspås kommunernas verksamhetsutgifter öka med i genomsnitt 5,1 procent per år. Antalet anställda väntas öka med per år och uppgå till år Om personalstyrkans utveckling understiger den uppskattade trenden uppfylls Tehys kollektivavtalsvillkor och höjningar enligt det särskilda avtalet betalas ut. Investeringarna hålls på en hög nivå och kommunernas skuldsättning fortsätter att öka. Lånestocken kommer att överstiga 10 miljarder euro under programperioden. Kommunernas skatteinkomster beräknas öka under programperioden med i genomsnitt 4,9 procent per år. Inkomsterna av kommunalskatten förutspås öka med 5 procent, inkomsterna av samfundsskatten med 3,3 procent och fastighetsskatten med 3,7 procent. Statsbidragen kommer under programperioden att bli föremål för indexjusteringar och vissa utvecklingsåtgärder. Beräknat enligt kostnadsnivån 2009 uppskattas statsbidragen öka med 315 miljoner euro netto under programperioden. Indexförhöjningarna höjer statsandelarna med 325 miljoner euro. Som ett led i verkställandet av regeringsprogrammet höjs statsandelarna för social- och hälsovård med 21 miljoner euro under I anknytning till kommun- och servicestrukturreformen överförs vissa social-, hälso- och sjukvårdstjänster till staten vid ingången Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

12 av år Överföringarna minskar statsandelarna med sammanlagt 118 miljoner euro, varav underhållsstödets andel är 96 miljoner euro. Den besparing på 80 miljoner euro som beräknas uppstå inom undervisningsväsendet på grund av krympande åldersklasser används för utveckling av utbildningens kvalitet. För prövningsbaserade finansieringsunderstöd till kommunerna reserveras 12,5 miljoner euro år 2009 och 5 miljoner euro åren Statsbidragen höjs nästa år med 3,5 procent. På grund av överföringen av uppgifter kommer statsbidragen år 2010 att minska reellt jämfört med året innan. Därefter är tillväxten måttfull. Beräknat enligt prisnivån år 2009 kommer statsandelarna att öka med sammanlagt 3,7 procent under programperioden. I bilaga 9 presenteras kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter och finansieringen av dem. En reform som beaktar eftersläpningen i avgifterna inom social-, hälso- och sjukvården träder i kraft Till följd av reformen ökar kommunernas avgiftsinkomster med 65 miljoner euro fr.o.m. år I enlighet med regeringsprogrammet skärs statsandelarna på grund av detta ner med 60 miljoner euro om året. I basserviceprogrammet behandlas för första gången också kvalitet, tillgång, lönsamhet och produktivitet inom basservicen samt basservicens läge. På initiativ av Kommunförbundet har i basserviceprogrammets åtgärdsdel skrivits in att utvärderingen av basservicens produktivitet ska utvecklas och att man ska försöka komma överens om produktivitetsmått som utöver den mekaniska produktiviteten beaktar också tjänsternas kvalitet och verkan. Kommunalekonomiska enheten vid Finlands Kommunförbund har en viktig roll i detta utvecklingsarbete. Närmare upplysningar: Reijo Vuorento, tfn (09) , Statsandelarna 2009 I rambeslutet för ( VM 26/214/2008) och basserviceprogrammet för ( Finansministeriets publikationer 15/2008) har statsbidragen till kommunerna uppskattats för år Enligt rambeslutet och basserviceprogrammet kommer de statsandelar som omfattas av basservicebudgeten att uppgå till omkring 8,9 miljarder euro år De kalkylerade statsandelarna år 2009 uppgår till cirka 8,1 miljarder euro (bilaga 10 Ramar för statsfinanserna, s. 32, bilaga 6 och basserviceprogrammet s. 34 tabell 6). Under ramperioden höjs alla statsbidrag med 315 miljoner euro. De kalkylerade statsandelarna ökar under perioden med 280 miljoner euro. Då har statsandelarna beräknats enligt prisnivån 2009, vilket innebär att indexjusteringen har räknats ut endast för det året. År 2009 ökar de kalkylerade statsandelarna inklusive utjämningsposter med 205 miljoner euro, dvs. cirka 2,6 procent. Den största ökningen i statsandelarna föranleds av indexhöjningen på 325 miljoner euro (3,8 %). Kommunernas och samkommunernas andel av beloppet är 296 miljoner euro. Statsandelarna skärs ner då 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008

13 uppgifter överförs till staten, och därför är nettoförändringen mindre än indexförhöjningen. De mest betydande uppgiftsförändringarna år 2009 är att underhållsstödet (96 miljoner euro), intressebevakningstjänsterna i förmyndarverksamheten (13,6 miljoner euro) och konsumentrådgivningen (4,8 miljoner euro) överförs till staten. Statsandelarna till kommunerna skärs ner i motsvarande grad. Statsandelsökningen för social- och hälsovården blir 113 miljoner euro och för undervisnings- och kulturväsendet 99 miljoner euro. Statsandelarna för social- och hälsovården ökar årligen med omkring 47 miljoner euro på grund av ändringar i åldersstrukturen och invånarantalet. På basis av regeringsprogrammet höjs statsandelarna med omkring 21 miljoner euro år Ökningen är avsedd att användas till förbättring av kvaliteten på tjänsterna för äldre, till revidering av handikapplagstiftningen och till rådgivningstjänster för äldre. Staten kommer att lägga beslag på den inkomstökning som följer av högre klientavgifter (cirka 35 miljoner euro). Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet år 2009 ökar mindre än indexjusteringen. Det krympande elevunderlaget inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen leder till mindre statsandelar. Den årliga minskningen är i genomsnitt 20 miljoner euro, som i form av särskilt beviljade understöd används för utveckling av utbildningens kvalitet (mindre undervisningsgrupper). Från arbets- och näringsministeriets huvudtitel överförs 11 miljoner euro till undervisningsministeriets huvudtitel för grundläggande yrkesutbildning och yrkesinriktad tilläggsutbildning samt undervisning för invandrare inför den grundläggande utbildningen. Statsandelarna för teatrar, orkestrar och museer höjs år 2009 med omkring 9 miljoner euro i enlighet med gällande lagstiftning. För sammanslagningsunderstöd och kompensation av förlorade statsandelar reserveras 137,9 miljoner euro för år För prövningsbaserade finansieringsunderstöd till kommunerna år 2009 reserveras 12,5 miljoner euro. Enligt rambeslutet och basserviceprogrammet görs följande indexjusteringar i statsandelarna: Statsandelsindex för Förändring i kostnadsnivån 1 3,2 4,7 3,2 4,1 3,5 3,5 Förändring i kostnadsnivån, budgetpropositionen 2 2,4 5,2 3,8 3,8 3,5 3,5 innehåller en indexjustering +0,5 +0,6-0,4 1 Realiserad och enligt prognos. 2 Den förändring i kostnadsnivån som använts i budgetpropositionen. Förändringen i kostnadsnivån inbegriper en indexjustering som görs med två års dröjsmål och enligt skillnaden mellan den realiserade förändringen i kostnadsnivån och den förändring i kostnadsnivån som använts i budgetpropositionen. Från och med år 2008 görs förändringen i kostnadsnivån till fullt belopp. Enligt basserviceprogrammet är de kalkylerade statsandelarna för undervisningsoch kulturväsendet samt social- och hälsovården år utan utjämningsposter följande (tabell 7 och 8 i basserviceprogrammet). Kalkylerade kostnader, kommunernas finansieringsandelar samt statsandelar för driftskostnaderna inom kommunernas undervisnings- och kulturverksamhet, miljoner euro. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

14 Undervisnings- och kulturverksamhet kalkylerade kostnader varav kommunernas och samkommunernas ande kommunernas finansieringsandelar statsandelar 2 (utan utjämningsposter) ) Innehåller kommunernas andel i verksamhet som anordnas av kommunerna, samkommunerna, staten och privata. Från och med år 2008 har de kalkylerade kostnaderna och kommunernas finansieringsandelar förändrats på grund av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. 2) Innehåller också sådana statsandelar till kommunerna som inte omfattas av kommunens finansieringsandel. Kalkylerade kostnader för kommunerna och samkommunerna, kommunernas finansieringsandelar samt statsandelar för driftskostnaderna inom social- och hälsovården (utan utjämningar av skatteinkomster och övergångsutjämningar), miljoner euro (2009)** Social- och hälsovården kalkylerade kostnader (15 748) kommunernas finansieringsandelar * (10 592) statsandelar (5 156) *) Från och med år 2008 har de kalkylerade kostnaderna och kommunernas finansieringsandelar förändrats på grund av justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. **) Siffrorna har uppskattas utgående från bilaga 6 i rambeslutet och tabell 6 i basserviceprogrammet. Skatteprognosramen som uppdaterats med skatteuppgifter enligt basserviceprogrammet ( ) finns på Kommunförbundets webbplats > Kommunalekonomi > Beskattning > Skatteprognoser. På basis av uppgifterna i den uppdaterade ramen och inkomsterna år 2007 blir utjämningsgränsen vid utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster 2 867,09 euro per invånare år I hela landet uppskattas kommunalskatten öka med 5,4 procent, samfundsskatten med 5,2 procent och fastighetsskatten med 4,5 procent. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Förundersökningsunderstöd Finansministeriet kan på ansökan bevilja kommunerna understöd för förundersökningar i anknytning till kommunsammanslagningar (8 i kommunindelningslagen). Sammanlagt euro har anslagits för ändamålet. Understödets belopp kan vara högst euro och utgöra högst 70 procent av de godkända kostnaderna. En redogörelse om den utförda förundersökningen och kostnaderna för den ska skickas till finansministeriet senast Finansministeriet har behandlat saken mer ingående i sitt brev (VM 69/24/2008). Ansökan om understödet ska vara ministeriet tillhanda senast Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008

15 Närmare upplysningar: Finansministeriet: överinspektör Anu Hernesmaa, tfn (09) Samarbetsunderstöd Finansministeriet kan på ansökan bevilja kommunerna samarbetsunderstöd om samarbetet mellan kommunerna har stor betydelse för omläggningen av kommunernas servicestruktur, utvecklingen av servicen eller produktiviteten och samarbetet stöder den pågående kommun- och servicestrukturreformen (statsandelslagen 13 a, ändring). För ändamålet har anslagits 2 miljoner euro. Riksdagen godkände ändringen av lagen Lagändringen träder i kraft och gäller till slutet av Kommunerna kommer i april att få ett brev av finansministeriet där villkoren för understödet och ansökningstiden framgår. Närmare upplysningar: Finansministeriet: överinspektör Suvi Savolainen, tfn (09) Utvecklingsunderstöd för grundläggande konstundervisning Statsunderstöd för grundläggande konstundervisning beviljas av Utbildningsstyrelsen till utbildningsanordnare som har tillstånd av undervisningsministeriet att anordna sådan utbildning. Understödet baserar sig på 42 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Understödet betalas utöver den basfinansiering som baserar sig på antalet undervisningstimmar och det är avsett för försök som anordnas för utveckling av verksamhet som hör till den grundläggande konstundervisningen, för särskilda uppgifter med anknytning till verksamheten och för inledande av verksamheten. Understödet är alltså inte avsett som extra finansiering för den normala verksamheten. För understödet har anslagits euro. Ansökan om understödet ska vara Utbildningsstyrelsen tillhanda senast kl Understödet kan sökas av en kommun, samkommun, sammanslutning eller stiftelse som har tillstånd att anordna grundläggande konstundervisning (en läroanstalt kan inte vara sökande). Mer ingående ansökningsvillkor och blanketter finns i Utbildningsstyrelsens meddelande (13/2008). En utredning om det eventuellt beviljade understödet ska lämnas in till Utbildningsstyrelsen senast Information om understödet finns också på Utbildningsstyrelsens webbplats. Närmare upplysningar: Utbildningsstyrelsen (09) Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen Utbildningsstyrelsen kan på ansökan bevilja dem som anordnar grundläggande utbildning och gymnasieutbildning statsunderstöd för internationalisering och för försöks- och utvecklingsverksamhet läsåret Undervisningsministeriet har fastställt grunderna för användningen av anslaget genom sitt beslut (dnr 48/520/2008). Saken har behandlats mer ingående i Utbildningsstyrelsens meddelande (15/2008). Ansökan om understödet ska vara Utbildningsstyrelsen tillhanda senast Information om understödet finns på Utbildningsstyrelsens webbplats. Närmare upplysningar: Utbildningsstyrelsen: undervisningsrådet Paula Mattila, (09) Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

16 Statsunderstöd för projekt som gäller utveckling av lärandemiljöer Utbildningsstyrelsen kan på ansökan bevilja statsunderstöd för utveckling av lärandemiljöer inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, den grundläggande konstundervisningen, den grundläggande yrkesutbildningen, folkhögskolor, medborgarinstitut, sommaruniversitet och studiecentraler. Ansökningstiden går ut Saken har behandlats mer ingående i Utbildningsstyrelsens meddelande (12/2008). Information om understödet finns på Utbildningsstyrelsens webbplats. Närmare upplysningar: Utbildningsstyrelsen (09) Särskilda understöd för vuxenutbildning för invandrare Utbildningsstyrelsen har meddelat att särskilda understöd kan sökas för försöks- och utvecklingsprojekt som gäller vuxenutbildning för invandrare. Understöd beviljas framför allt för utveckling av studiemetoder för språkinlärning och utarbetande av studiematerial, utveckling av möjligheterna att avlägga examen eller få yrkeskompetens och utveckling av verksamhet i regionala nätverk. Prioritetsområdena och villkoren för understödet har behandlats mer ingående i Utbildningsstyrelsens meddelande (18/2008). Ansökningarna ska vara Utbildningsstyrelsen tillhanda senast Information om understödet och blanketter finns på Utbildningsstyrelsens webbplats. Närmare upplysningar: Utbildningsstyrelsen (09) Avtal om grundläggande utbildning Kalkylerade pris per enhet i avtal (år 2007) Om två kommuner kommer överens om att den ena ordnar till exempel grundläggande utbildning för den andras räkning bör kommunerna ingå ett skriftligt avtal om eventuella ersättningar. Hemkommunens lagstadgade ersättningsskyldighet gäller till exempel inte normal grundläggande utbildning, specialundervisning eller handkappundervisning som anordnas av en annan kommun. Om det inte finns något avtal är kommunen inte skyldig att betala ersättning för en elev som går i skola i en annan kommun. När ersättningsfrågorna reds ut och avtal ingås gäller det att komma ihåg att statsandelssystemet för undervisningsväsendet baserar sig på den s.k. huvudmannamodellen. Det innebär att statsandelsgrunden, dvs. priset per enhet, tillfaller den kommun i vars skola eleven går. En förutsättning är att eleven har registrerats i datasystemet på registreringsdagen (t.ex inom den grundläggande utbildningen). För att priset per enhet ska beaktas i sin helhet ska eleven finnas med i systemet två registreringsdagar i följd (t.ex. i fråga om år 2007: hösten 2006 och hösten 2007). Om eleven har registrerats bara på den ena registreringsdagen tillfaller endast hälften av priset kommunen. Priset per enhet tillfaller huvudmannen oberoende av vilken kommun som är elevens hemkommun. Hemkommunen svarar däremot för hela finansieringsandelen per invånare. Det innebär att ett pris per enhet som beräknats för en elev från en 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008

17 annan kommun ökar huvudmannens kalkylerade statsandelsgrund till fullt belopp och samtidigt också huvudmannens statsandel. Den eventuella avtalsenliga ersättningen kan bestämmas till exempel som skillnaden mellan de verkliga kostnaderna och statsandelsgrunden per elev. I normala fall, då priset per enhet täcker kostnaderna, borde det inte uppstå något ersättningsbelopp. Ersättning kan komma i fråga i mycket dyr undervisning, såsom special- eller handikappundervisning. De kostnader som föranleder ersättning borde utredas enligt den så kallade upphovsprincipen. Avtalsfrihet Utbildningslagstiftningen förutsätter inte avtal, om en elev till exempel går i grundskola i en annan kommun. Priset per enhet (statsandelen) tillfaller den kommun i vars skola eleven är skriven på registreringsdagen. En och samma elev kan inte vara inskriven i två olika skolor på registreringsdagen. Om kostnaderna för en elev från en annan kommun överstiger huvudmannakommunens statsandelsgrund (priset per enhet) får huvudmannakommunen stå för dessa kostnader. När avtal ingås bör man beakta tidpunkten för registrering hos huvudmannen. Följande förfarande är ett sätt att avtala om ersättningarna. Man kan också komma överens om någon annan grund. Ersättningens storlek Ersättningsgrunden kan vara till exempel de verkliga kostnaderna för undervisningen minskade med statsandelens belopp enligt bruttoprincipen (priset per enhet). Det kalkylerade priset per enhet kan fastställas separat för exempelvis specialundervisningen, handikappundervisningen och högstadieundervisningen m.m. Verkliga kostnader De verkliga kostnaderna bör utredas så noggrant som möjligt för den verksamhet avtalet gäller, till exempel specialundervisningen eller handikappundervisningen. Parterna måste bestämma om avtalet ska inkludera kapitalkostnader (avskrivningar) och om endast direkta verksamhetskostnader (särkostnader) eller också indirekta kostnader (samkostnader) ska beaktas, och i så fall i vilken utsträckning. Indirekta kostnader är till exempel kostnader för uppgifter som sköts centralt, avskrivningar och räntor samt andra samkostnader. Utredningen av den kalkylerade grunden Beloppet av den kalkylerade grund som ska dras av från kostnaderna kan härledas ur beräkningen av priset per enhet för den grundläggande utbildningen i kommunen genom att man använder delarna i priset per enhet och förhöjningsfaktorerna. Den kalkylerade grunden för till exempel specialundervisningen räknas ut så att man i beräkningen av priset per enhet först använder de delar som beräknats för alla elever: grunddelen samt eventuella delar för befolkningstäthet och skolnät. Dessutom beaktas höjningen för övriga specialelever: 0,5 x det genomsnittliga priset per enhet för en specialelev, dvs. hälften av hela priset. Till exempel har det genomsnittliga priset per enhet för den grundläggande utbildningen år 2007 fastställts till 5 343,30 euro per elev. Delarna adderas och summan multipliceras med utjämningskoefficienten. Beräkningen av priset per enhet används också till övriga delar, om höjningsgrunden gäller alla elever och/eller en elev som hör till den verksamhet avtalet gäller. På Kommunförbundets webbplats finns exempel på utredning av den kalkylerade grunden för specialundervisning, handikappundervisning och högstadieundervisning Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

18 med hjälp av beräkningen av priset per enhet för den grundläggande utbildningen. Exemplen är på finska och finns på adressen >Kuntatalous > Valtionosuudet > Valtionosuudet v > Opetustoimen sopimuksissa sovellettavat yksikköhinnat v Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Hemkommunens ersättningsskyldighet för grundläggande utbildning Enligt 50 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är hemkommunen numera skyldig att betala ersättning för undervisning på sjukhus och skolhem. I höst träder en ändring av finansieringslagen i kraft (420/2007). Enligt lagändringen ska hemkommunen betala en betalningsandel för grundläggande utbildning för ett barn som placerats i en annan kommun enligt barnskyddslagen. I den nya lagparagrafen sägs att den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en placerad elev som får grundläggande utbildning är skyldig att betala en betalningsandel för eleven till den som ordnar undervisningen. Betalningsandelen räknas ut genom att de arbetsdagar vid skolan under vilka eleven fått undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som utbildningsanordnaren har haft för undervisningen per arbetsdag. Från betalningsandelen avdras det belopp enligt statsandelsgrunden som räknats ut för utbildningsanordnaren för eleven i fråga. Hemkommunsersättningen gäller förskoleundervisning, grundläggande utbildning samt special- och handikappundervisning inom den grundläggande utbildningen. Hemkommunens betalningsandel beräknas för utbildningsanordnaren enligt de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för undervisningen per arbetsdag i skolan. I regeringens proposition 86/1997 rd, där faktureringsgrunden behandlats, sägs bland annat att de kostnader som ligger till grund för hemkommunsfaktureringen beräknas på basis av de faktiska kostnaderna under det år som föregår faktureringsåret och att ändringar i kostnadsnivån kan beaktas i kostnaderna, likaså sådana ändringar i verksamhetens art och omfattning som inverkar på kostnaderna och som kan uppskattas på ett objektivt sätt. Enligt 50 i finansieringslagen kan kommunerna också avtala om ersättning på något annat sätt än vad lagen föreskriver. De genomsnittliga faktiska årskostnaderna behöver ännu definieras noggrannare. Utgångspunkten kommer antagligen att vara de utgifter som berättigar till statsandel. Då är det alltså inte möjligt att till exempel inkludera avskrivningar. Också innehållet i ordet "genomsnittlig" ska behandlas ytterligare. Det är ännu öppet om kostnaderna i alla situationer ska beräknas enligt kostnaderna för hela kommunens grundläggande utbildning eller om de ska specificeras i till exempel specialundervisning och handikappundervisning, varvid den statsandelsgrund som dras av avviker från det fastställda priset per enhet. Då skulle förfarandet delvis vara likadant som i den ovan angivna beskrivningen av avtal för den grundläggande utbildningen. Kostnadernas innehåll och faktureringsgrunderna utreds som bäst. Kommunförbundet kommer under våren att skicka ut ett cirkulär om hemkommunsersättningen för barn som placerats i en annan kommun. Brevet är avsett att ge förenhetligande information om hur ersättningen räknas ut. 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008

19 Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Ekonomistyrning vid kommunsammanslagningar I samband med beredningen av kommunsammanslagningar har frågor om ekonomistyrning aktualiserats. Varken kommunallagen eller kommunindelningslagen innehåller tillräckligt noggranna bestämmelser om alla dessa frågor. Följande anvisningar baserar sig på lagtolkningar av Kommunförbundets byrå och på Bokföringsnämndens kommunsektions anvisningar och utlåtanden om tillämpningen av i kommunallagen och bokföringslagen. Upprättande av budget och ekonomiplan samt en eventuell åtgärdsplan vid ändringar i kommunindelningen Budget och ekonomiplan för en kommun som upplöses Kommunallagen förpliktar inte kommunerna att upprätta en budget och ekonomiplan för längre tid än kommunen existerar. I situationer där kommunernas fullmäktige har fattat beslut om en kommunsammanslagning upprättas budgeten och ekonomiplanen och det eventuella åtgärdsprogrammet fram till sammanslagningen. En utredning om eller beredning av en kommunsammanslagning befriar inte kommunen från skyldigheten att upprätta en budget och ekonomiplan för minst tre år. Budget och ekonomiplan för den kommun som fortsätter verksamheten För upprättandet av den nya eller utvidgade kommunens budget och ekonomiplan svarar organisationskommissionen eller den utvidgade kommunens kommunstyrelse. Planerna godkänns av det nya kommunfullmäktige. Skyldighet att balansera ekonomin och göra upp ett åtgärdsprogram Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin och skyldighet att täcka underskott tillämpas också vid kommunsammanslagningar. En kommun som upplöses får inte ändra strukturen på det egna kapitalet med anledning av den förestående kommunsammanslagningen. När det gäller täckande av underskott ska kommunerna iaktta 65 i kommunallagen och motiveringarna till den i fråga om vad som behövs för en riktig och rättvisande bild av kommunens ekonomiska ställning både i de bokslut som föregår kommunsammanslagningen och i den ingående balansen för den kommun som fortsätter verksamheten. Ekonomiplanen för den kommun som fortsätter verksamheten ska vara i balans eller visa överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas uppkomma överskott i den ingående balansen. Kommunen ska utarbeta ett åtgärdsprogram om ett underskott i den ingående balansen inte kan täckas i budgeten och ekonomiplanen. Åtgärdsprogrammet bereds av organisationskommissionen eller kommunstyrelsen i den utvidgade kommunen och godkänns av fullmäktige i samband med godkännandet av ekonomiplanen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

20 Bokföringsmässig behandling av en ändring i kommunindelningen Kommunernas bokslut före kommunsammanslagning I alla kommuner som sammanslås upprättas före kommunsammanslagningen ett bokslut enligt bestämmelserna och tillämpningsanvisningarna om upprättande av bokslut utan att den förestående sammanslagningen beaktas. Kommunerna kan då inte göra sådana ändringar i strukturen på det egna kapitalet eller i poster av reservkaraktär som inte hade varit tillåtna vid fortsatt verksamhet. I de kommuner som ska genomgå sammanslagning upprättas i enlighet med lagbestämmelserna och anvisningarna också koncernbokslut för den sista räkenskapsperiod som gått ut före sammanslagningen. Vid upprättandet av bokslutet för år 2008 iakttas den allmänna anvisningen från år 2007 om upprättande av koncernbokslut. Detta innebär att också skyldigheten att upprätta resultaträkning och finansieringsanalys för koncernen ska iakttas. I sammanställningen av koncernsamfunden i koncernbokslutet är det ändå möjligt att iaktta väsentlighetsprincipen i elimineringen av interna poster. Bokföringsnämndens kommunsektion har inte befogenheter att bevilja undantag från kommunallagens bestämmelser om tidpunkten då bokslutet ska vara klart och skyldigheten att upprätta bokslut. Detta gäller också upprättande av koncernbokslut. Ingående balans Vid upprättande av ingående balans för den kommun som fortsätter verksamheten iakttas i regel samma värderings- och bokföringsprinciper för balansposterna oberoende av om det är fråga om en ny kommun, införlivande av en kommun med en annan kommun som fortsätter verksamheten eller någon annan ändring i kommunindelningen. Kommunernas balansräkningar före sammanslagningen sammanställs rad för rad som ingående balans för den kommun som fortsätter verksamheten så att interna fordringar och skulder elimineras. Sammanställningen görs till bokföringsvärden. Uppskrivningar och nedskrivningar tas upp i den nya kommunens bokföring enligt de bestämmelser och anvisningar som gäller dem. Ändring av avskrivningsplanen En ändring i kommunindelningen förutsätter inte i sig ändringar i de samgående kommunernas godkända avskrivningsplaner, om inte de avkastningsförväntningar och de förväntningar i samband med nyttjandet av produktionsfaktorerna som utgör grunden för avskrivningsplanerna ändras i den kommun som fortsätter verksamheten jämfört med förväntningarna i den upplösta kommunen. Eventuella nedskrivningar av bestående aktiva och tilläggsavskrivningar görs i bokföringen för den kommun som fortsätter verksamheten utgående från kommunens avkastningsförväntningar och förväntningar i samband med nyttjandet av produktionsfaktorerna. Om ändringen i kommunindelningen kräver att en avskrivningsplan justeras, avskrivs anskaffningsutgifter som hör till bestående aktiva, inklusive eventuella korrigeringar, under loppet av den uppskattade återstående ekonomiska användningstiden för produktionsfaktorn. När behovet av justeringar i en avskrivningsplan bedöms bör man beakta att en rättvisande bild ska ges av förhållandet mellan de genomsnittliga avskrivningarna 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007 5/2007 december Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2008 Bokföringsanvisningar Det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna 90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna F ö r k l a r i n g : I fråga om statens kommunpolitik har finansministeriet till uppgift att ha hand om utvecklingen av den kommunala självstyrelsen samt

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007 3/2007 juni Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Basserviceprogrammet 2008 2011 Statsandelarna år 2008 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2009 september Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2007 Kuntatalous

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010 1/2010 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Kommunalekonomi 1/13

Kommunalekonomi 1/13 Kommunalekonomi 1/13 Utgiftstrycket ökar i kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Hurdan kommunallag för framtidens kommuner?

Läs mer

1/2009 februari. Det allmänna ekonomiska läget. Räddningsprogram för den kommunala servicen

1/2009 februari. Det allmänna ekonomiska läget. Räddningsprogram för den kommunala servicen 1/2009 februari Det allmänna ekonomiska läget Räddningsprogram för den kommunala servicen Skattefrågor Revideringen av kommunernas finansieringsoch statsandelssystem Priser per enhet år 2008 som tillämpas

Läs mer

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) 30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs. RP 94/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om skatteåren 2013 2015 och upphävande av lagen om temporärt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet 1/2004 februari Kommunalekonomi Statsandelsreformen Basserviceprogrammet Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Tröskelvärden

Läs mer

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : I den kompletterande budgetpropositionen har statsandelarna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde dimensionerats

Läs mer

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING Tabell 4. Grunduppgifter för ekonomin och utbildningsverksamheten inkl. en

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 augusti 2014 676/2014 Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Utfärdad i Helsingfors den 22 augusti 2014 I enlighet med riksdagens

Läs mer

Kostnadsstruktur 2.0 Se vad servicen i din hemkommun kostar och jämför med andra kommuner

Kostnadsstruktur 2.0 Se vad servicen i din hemkommun kostar och jämför med andra kommuner 1/2014 Kommunernas ekonomi fortfarande ansträngd Ramarna för statsfinanserna 2015 2018 och kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Derivatkontraktens skyddande

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt

Beslut. Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt RIKSDAGENS SVAR 164/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överlåtelseskatt Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET IFYLLNADSANVISNINGAR 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2015 MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET Enligt 21 1 momentet i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) ska huvudmännen för läroanstalterna

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Offentlig ekonomi 2010 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2009, förhandsuppgifter Kommunernas ekonomiska situation åtstramades mindre än väntat år 2009 Ökningen av kommunernas utgifter

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009 3/2009 juni Skattefrågor Statsandelarna 2010 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Bokföringsanvisningar Nya synvinklar på produktivitetsmätning

Läs mer

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. 6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering 3/2014 Många reformer år 2015 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Kommunerna får större ansvar för långtidsarbetslösa Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2009 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 12.2.2014 Närmare upplysningar om bakgrundspromemorian: Ilari Soosalu, direktör, kommunalekonomiska enheten Reijo Vuorento, biträdande direktör,

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, lagen om handikappförmåner och 103 i folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING IFYLLNADSANVISNING 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2014 GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING Musikläroanstalter och andra läroanstalter som ordnar konstundervisning På blanketten ges uppgifter

Läs mer

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar 2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Delrapport från projektet om sysselsättningstjänsternas effekter Produktivitetsjämförelsen i de

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 57/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om samarbete mellan Finland och Sverige på utlandsundervisningens område och med förslag till lag om sättande i kraft

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1

Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1 PROTOKOLL Nummer 7 17.2.2017 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1 Beslutande Föredragande Justerat Omedelbart............................ Ärende/Dnr/Exp.

Läs mer

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om underhållstrygghet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om underhållstrygghet

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Statsbudgeten Sammandrag

Statsbudgeten Sammandrag 1. Sammandrag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1 De ekonomiska utsikterna Under den senaste tiden har utsikterna för tillväxt

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 146/2012 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 146/2012 rd RIKSDAGENS SVAR 146/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av kyrkolagen, lag om upphävande av lagen om kyrkans centralfond och lag om skyldighet för medlemmar i

Läs mer