Kommunalekonomi 4/11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunalekonomi 4/11"

Transkript

1 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2012 Grund- och dröjsmålsräntan Förändringar vid kommunalekonomiska enheten december

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2011 Lehti ilmestyy n. 4 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca. 4 gånger per år Julkaisija/Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn fax Painosmäärä 900 kpl Upplaga 900 st Painopaikka/Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat/Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Tuija Valkeinen, p tai fax Extra prenumerationer à 75 euro/år av Tuija Valkeinen, fax Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Asiantuntijapalvelut >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntataloustiedote >Kuntatiedotteet > Sakkunnigtjänster > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt/Ansvariga Reijo Vuorento Jan Björkwall Toimittanut/Sammanställt av Tuija Valkeinen INNEHÅLL Osäkra tider 3 Statens lånemarknad i omvandling 4 Skattefrågor 5 Kommungruppens andel av förvärvs- och kapitalskatteinkomsterna för skatteåret 2011 Kommungruppens andel av samfundsskatten år 2012 Kompensation för ändrade skattegrunder i anknytning till ramavtalet Naturaförmånsvärden 2012 Skattefria resekostnadsersättningar 2012 Arbetsgivarens socialskyddsavgift år 2012 Skattenummer tas i bruk i byggbranschen år 2012 Den reducerade momsen för frisertjänster och små reparationstjänster upphör Momsen på tidnings- och tidskriftsprenumerationer stiger till 9 procent Postningen av besluten om fastighetsskatt till de skattskyldiga tidigareläggs år 2012 Sida Statsandelar 9 Statsandelsprocenterna och kommunens självfinansieringsandel 2012 Statsandelarna år Regeringsprogrammets verkningar på statsandelarna Statsandelen för kommunal basservice Den kalkylerade statsandelsgrunden / social- och hälsovård Den kalkylerade statsandelsgrunden / Förskola och grundläggande utbildning, bibliotek, det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning Den allmänna delen Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde Minskningar och ökningar av statsandelen Utjämning till följd av systemändringen Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna Hemkommunsersättningar Hemkommunsersättning för sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och elever som är placerade av barnskyddsskäl Huvudmannasystemet och övrig finansiering för undervisnings- och kulturverksamhet Huvudmannamodellen: Gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor Tilläggsfinansiering inom den grundläggande utbildningen Statsandelarna år Ändringar i statsandelarna år 2011 under hösten 2011 Ändringar i statsandelen för kommunal basservice i december 2011 Bokföringen av statsandelsökningen (punkt 3) i anknytning till löneuppgörelsen för kommunsektorn Ändringar i undervisnings- och kulturministeriets statsandelsfinansiering i december 2011 Insamling av uppgifter för hemkommunsersättningarna år Behovsprövad höjning av statsandelen år Bokföringsanvisningar 25 Utlåtande 101: Bokföring av tillverkning av investeringstillgång Klassificeringar för statistiken år 2011 och De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Grund- och dröjsmålsräntan Personalomställningar vid kommunalekonomiska enheten 36 Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Utlåtande 101: Bokföring av tillverkning av investeringstillgång (bilaga 2) De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter (bilaga 3) Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

3 Osäkra tider Regeringens uppskattning av den kommunala ekonomin utgående från nästa års statsbudget innebär en stor utmaning: år 2012 beräknas kommunernas verksamhetsutgifter öka med 4 procent, medan skatteinkomsterna ökar med bara knappt en procent. Statens finansieringsandel av statsandelsåliggandena inom den kommunala basservicen beräknas minska med 2,7 procentenheter då statsandelsnedskärningen på 631 miljoner euro genomförs i sin helhet nästa år. Efter att dessa uppskattningar gjordes har de ekonomiska utsikterna blivit sämre. I regeringsprogrammet sägs följande: "Regeringen bygger upp sina rambeslut på ett sådant sätt att de mål för den ekonomiska politiken som ingår i regeringsprogrammet förverkligas och finska staten behåller sitt nuvarande kreditbetyg. Regeringen förbinder sig att genomföra ytterligare anpassningsåtgärder, om statsskuldens andel av bruttonationalprodukten inte tycks börja minska och underskottet i statsfinanserna ser ut att stanna på mer än 1 procent av bruttonationalprodukten. Varje år ska regeringen följa upp hur de ovan nämnda målen för statsfinanserna har nåtts och vid behov genomföra villkorliga åtgärder som är procentuellt sett lika omfattande. Sådana villkorliga åtgärder är en ytterligare frysning och en anpassning av statens utgifter och kommunernas statsbidrag samt ytterligare skattehöjningar och minskade skatteavdrag." Den ekonomiska situationen håller på att försämras och åtminstone i början av 2012 finns det rentav risk för recession. Finansministeriet publicerade en konjunkturprognos Produktionstillväxten år 2011 uppskattas nu bli 2,6 procent i stället för de 3,5 procent som förutspåddes tidigare i höst. År 2012 väntas produktionen öka med endast 0,4 procent. Den avtagande tillväxten kommer att öka obalansen i Finlands ekonomi. Prognosen innehåller en möjlighet till recession. Arbetslösheten beräknas öka något. Se bilaga 1 till detta informationsblad. Konjunkturöversikten finns i sin helhet på ministeriets webbsidor på adressen > På svenska > Aktuellt. För tillfället ser det ut som om regeringen inte kommer att uppnå de mål för stabilisering av statsekonomin som satts upp i regeringsprogrammet. I ramarna för statsekonomin , som ges ut i mars 2012, och i det tillhörande basserviceprogrammet kommer statsbidragen till kommunerna eventuellt att skäras ner ytterligare, om situationen inte förändras. Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet uppdaterar prognoserna för den kommunala ekonomin i januari Kommunförbundet börjar då vid behov utarbeta ett stabiliseringsprogram för den kommunala ekonomin. Närmare upplysningar: Timo Kietäväinen, tfn , Reijo Vuorento, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011 3

4 Statens lånemarknad i omvandling Situationen i den ekonomiska omvärlden har varit ett kapitel för sig också efter EUtoppmötet i december. De ekonomiska variablerna inom euroområdet visar på en ekonomisk nedgång, rentav en recession. Vi har fått vissa positiva uppgifter från Förenta staterna, men det finns ingen anledning till överdriven optimism. För att ett obetingat förtroende för statslånemarknaden inom euroområdet ska kunna uppnås förutsätts att nästan alla stater inom området nu snabbt drar åt svångremmen ordentligt. Euroområdet och Europa är ändå inte ensamma i världen, så åtstramningarna kan få stora negativa konsekvenser för den globala utvecklingen och ekonomiska tillväxten. Redan före toppmötets senaste beslut om budgetdisciplin har s.k. euroobligationer diskuterats. De utgör en föreslagen form av statliga masskuldebrevslån som skulle emitteras solidariskt av alla 17 stater inom euroområdet. Den som placerar i euroobligationer skulle låna ut ett bestämt kapital för en viss tid och till en viss ränta till hela euroområdet, som i sin tur skulle överföra tillgångarna till enskilda regeringar. Euroobligationer har föreslagits som en effektiv lösning på den europeiska skuldkrisen, men förslaget har fått ett mycket kontroversiellt mottagande. Beslutsmekanismen bakom euroobligationer är dessutom alltför långsam för att de skulle kunna användas som botemedel mot den rådande krisen. Hela tanken känns i det här skedet mer som en försvarskamp än som skapande av något nytt. Som om det inte skulle räcka med dessa osäkerhetsfaktorer har de viktigaste kreditvärderingsinstituten (Standard & Poor s och Moody s) tagit de högst rankade eurostaterna (kreditbetyg AAA) under observation, och de riskerar sänkt kreditvärdighet. I bakgrunden finns visserligen en oro för staternas förmåga att sköta sina skulder, men framför allt är det fråga om politikernas oförmåga att fatta beslut som lindrar krisen. Å andra sidan kan diskussionen om ett sänkt kreditbetyg ses som ett incitament att fatta sådana beslut. Kreditvärderingsdiskussionen berör också de finländska kommunerna, eftersom Kommunfinans och Kommunernas garanticentral riskerar nedgraderat kreditbetyg. Orsaken är den nära kopplingen mellan finska staten och kommunsektorn. Enligt S & P:s principer kan Kommunfinans och Kommunernas garanticentral i egenskap av aktörer inom offentliga sektorn inte rankas högre än staten. Enligt S & P är de kortfristiga kreditbetygen för Kommunfinans och Kommunernas garanticentral fortsättningsvis de bästa möjliga, A-1+. Moody s meddelade för sin del att kreditvärderingsinstitutet kommer att fatta beslut om kreditvärderingen för alla EU-länder i januari mars. Enligt Moody s lyckades toppmötet inte fatta beslut om åtgärder som snabbt skulle få lånemarknaden att lugna sig. Därför är euroområdet fortsättningsvis mottagligt för ekonomiska chocker, och områdets sammanhållning är fortfarande hotat. Slutresultatet av klassificeringsdiskussionen kommer otvivelaktigt att inverka på inställningen till euroobligationer, både bland placerarna och bland de stater som ska emittera dem. I och med skuldkrisen och eventuellt också nedgraderade kreditbetyg blir många institutionella och även privata placerare tvungna att fundera igenom sina placeringsobjekt och skuldplaceringarnas struktur. Statslånens roll har i vilket fall som helst förändrats, antagligen för gott. Var ska man hitta objekt som ersätter tidigare AAA-klassificerade lån? Måste reglerna för placeringsverksamheten skrivas om? Uppgifter om skribenten Jag har i början av december börjat arbeta på Kommunalekonomiska enheten som sakkunnig i finansiering. Tidpunkten är en utmaning på grund av den europeiska skuldkrisen, den åtföljande moraliska risken i gränsstaterna och de allmänt taget allt svagare ekonomiska utsikterna. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

5 Jag tar ändå med glädje emot utmaningen och stöder mig på min (visserligen gamla) examen, mina erfarenheter från olika håll i finansvärlden och över 10 års samarbete med kommunsektorn. Jag hoppas jag kan vara till hjälp för aktörerna på kommunfältet både i enskilda vardagliga finansieringsfrågor och som tolkare av större företeelser. Närmare upplysningar: Jari Vaine, tfn , Skattefrågor Kommungruppens andel av förvärvs- och kapitalskatteinkomsterna för skatteåret 2011 Finansministeriet har i enlighet med 5 i lagen om skatteredovisning genom en förordning beslutat om skattetagargruppernas utdelning som tillämpas för skatteåret 2011 innan beskattningen har slutförts. Kommungruppens andel av redovisningarna för skatteåret 2011 är 62,86 procent. Andelen tillämpas från och med redovisningarna för december Skatterna för skatteåret 2011 har hittills redovisats enligt de andelar som fastställdes i augusti Kommungruppens andel var då 63,17 procent. I redovisningarna för december 2011 korrigeras de redovisningar till kommunerna som betalats till för stort belopp i början av året. Till följd av detta rättas redovisningarna till kommunerna i december 2011 med en minskning på cirka 76 miljoner euro. Kommungruppens slutliga andel av redovisningarna av förvärvs- och kapitalskatterna år 2011 klarnar när beskattningen för skatteåret 2011 blir färdig i oktober Kommungruppens andel av samfundsskatten år 2012 Finansministeriet har beräknat kommungruppens samfundsskatteandel år 2012 till 28,34 procent. Andelen består av gruppandelens lagstadgade del (21,99 %), den temporära förhöjningen på 5 procent för åren samt kompensationen på 1,35 procent för de skatteinkomster kommunerna går miste om då samfundsskattesatsen sänkts. Kompensationen för den sänkta samfundsskattesatsen är permanent och gäller också efter år Från och med år 2014 är gruppandelen därmed 23,34 procent. Samfundsskatteandelarna för de enskilda kommunerna har uppdaterats på statistiksidorna i Skatteförvaltningens tjänster för skattetagare. Kompensation för ändrade skattegrunder i anknytning till ramavtalet Justeringarna av skatteskalorna i anknytning till ramavtalet minskar kommunernas skatteinkomster med 36 miljoner euro. I likhet med andra skatteinkomster som kommunerna gått miste om på grund av ändrade skattegrunder kommer dessa förlorade skatteinkomster att kompenseras kommunerna fullt ut via statsandelssystemet. Kompensationen uppgår i sin helhet till 299 miljoner euro. Sänkningen av samfundsskattesatsen i anknytning till ramavtalet kompenseras genom höjning av kommunernas andel av samfundsskatten. Kompensationen ingår i den ovan presenterade kalkylen över kommunernas andel av samfundsskatten år Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011 5

6 Naturaförmånsvärden 2012 Naturaförmånerna för 2012 har fastställts. Beslutet finns på Skatteförvaltningens webbplats, Bilförmån Om en löntagare eller löntagarens familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning betraktas förmånen som bilförmån. Bilförmånen består av två delar: en procentuell del som räknas på kapitalkostnaderna och ett belopp som baserar sig på driftskostnaderna. När den procentuella delen räknas ut används som nyanskaffningspris det rekommenderade pris som importören uppgett för bilen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk minskat med euro. I stället för driftskostnader till ett fast belopp kan man använda ett värde per kilometer. Värdet på bilförmånen består då av en procentuell andel som beräknas på nyanskaffningspriset och ett värde enligt det antal kilometer som körts med bilen under året. För att värde per kilometer ska kunna användas krävs en körjournal eller någon annan tillförlitlig utredning om antalet kilometer som körts med bilen. Vid användning av värde per kilometer blir naturaförmånsvärdet mindre om antalet kilometer per år underskrider Naturaförmånsvärdet för fri bilförmån stiger i alla åldersgrupper med 15 euro/månad eller 1 cent/kilometer. Det månatliga värdet på den förmån som gäller användning av bil ändras inte, men i åldersgrupp C stiger det kilometerbaserade värdet med 1 cent per kilometer. Bilförmånsvärden år 2012: åldersgrupp A (år ) åldersgrupp B (år ) åldersgrupp C (före år 2007) fri bilförmån/mån. bruksförmån/mån. 1,4 % eller 1,4 % + 19 cent/km 1,4 % + 90 eller 1,4 % + 6 cent/km 1,2 % eller 1,2 % + 20 cent/km 1,2 % eller 1,2 % + 7 cent/km 0,9 % eller 0,9 % + 21 cent/km 0,9 % eller 0,9 % + 9 cent/km Telefonförmånerna oförändrade Telefonförmånernas värden är oförändrade år Såväl mobiltelefonernas som de fasta anslutningarnas naturaförmånsvärden är 20,00 euro i månaden. Värdet på en mobiltelefonsförmån täcker kostnaderna för samtal, sms- och multimediemeddelanden. Bostadsförmånernas värden ändras Bostadsförmånernas värden stiger i hela landet för bostäder av olika ålder. Penningvärdet av bostadsförmån inklusive uppvärmning för bostad med centralvärme är följande: a) Huvudstadsregionen, förmånens värde Bostaden blivit färdig före år 1961 åren år 1984 eller senare Förmånens värde euro/mån 162,00 + 9,80 per kvadratmeter 150,00 + 7,60 per kvadratmeter 159,00 + 8,30 per kvadratmeter 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

7 b) Bostaden blivit färdig före år 1984 åren år 1992 eller senare Övriga Finland, förmånens värde Förmånens värde euro/mån 100,00 + 5,40 per kvadratmeter 104,00 + 6,30 per kvadratmeter 108,00 + 7,40 per kvadratmeter Kostförmån Penningvärdet för kostförmån i samband med anstaltsmåltider för personalen på sjukhus, skolor, daghem eller andra motsvarande inrättningar är 4,20 euro per måltid. Värdet av den kostförmån som personalen i skolor, daghem eller motsvarande inrättningar får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 3,36 euro per måltid. Beskattningsvärdet för vanlig kostförmån för en anställd är 5,60 euro per måltid förutsatt att de sammanlagda råvaru- och lönekostnaderna för en måltid inte överstiger 9,30 euro. Skattefria resekostnadsersättningar 2012 Ersättningar för resekostnader är skattefria upp till en viss gräns. Skatteförvaltningen har gett ett beslut om skattefria resekostnadsersättningar år Beslutet finns på Skatteförvaltningens webbplats, I beslutet anges grunder och belopp för dagtraktamenten, kilometerersättningar och andra resekostnadsersättningar. Arbetsgivaren kan betala löntagaren skattefria ersättningar för resekostnader i enlighet med beslutet. Vilka kostnader arbetsgivaren i praktiken ersätter bestäms i allmänhet enligt kollektivavtalen. Grunderna och beloppen i Skatteförvaltningens beslut överensstämmer inte nödvändigtvis med grunderna och beloppen i kollektivavtalen. Om ersättningen överstiger beloppet i Skatteförvaltningens beslut eller om ersättningen betalas på mindre strikta grunder, är den del som överstiger beslutet skattepliktig löneinkomst. Inrikes dagtraktamentet för hela dagar och måltidsersättningen har stigit från år Det partiella dagtraktamentet är oförändrat. År 2012 betalas följande inrikes dagtraktamenten och måltidsersättningar: dagtraktamente, heldag partiellt dagtraktamente måltidsersättning 36,00 euro 16,00 euro 9,00 euro Kilometerersättning för användning av egen bil Ersättningen för användning av egen bil sänks till 45 cent per kilometer. Ersättningen för extra personer är 3 cent per person. Ersättningen för arbetsresor med bruksförmånsbil stiger till 12 cent per kilometer. Arbetsgivarens socialskyddsavgift år 2012 Statsrådet har fastställt arbetsgivarens socialskyddsavgift för år 2012 till 2,12 procent av den lön som avses i 4 i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/1963). Avgiften är 2,12 procent eftersom det inte längre ingår någon folkpensionsförsäkringsavgift i socialskyddsavgiften. Avgiftsprocenten tillämpas på löner som betalas år 2012, oberoende av när lönen tjänats in. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011 7

8 Skattenummer tas i bruk i byggbranschen år 2012 Skatteförvaltningen skickar i samband med skattekortet ett skattenummer till alla arbetstagare med förvärvsinkomster. Ett skattenummer för personer som arbetar på byggarbetsplatser tas i bruk under Lagen om skattenummer och skattenummerregistret för byggbranschen träder i kraft Syftet med skattenummerregistret för byggbranschen är att kontrollera riktigheten hos personkorten för dem som är verksamma inom byggbranschen samt att övervaka arbetsgivarnas och arbetstagarnas förpliktelser i anslutning till beskattningen. De nya bestämmelserna är det första skedet av de effektiverade åtgärderna för att motarbeta den grå ekonomin i byggbranschen. Arbetsgivare i byggbranschen kan be om skattenummer för sina anställda i samband med direktöverföringen av förskottsinnehållningsuppgifter vid årsskiftet 2011/2012. Arbetstagarna inom byggbranschen införs på begäran i det offentliga skattenummerregistret för byggbranschen, som grundas sommaren Arbetstagarna kan också själva skicka sitt skattenummer till arbetsgivaren. Det offentliga skattenummerregistret för byggbranschen ska enligt planerna öppnas i augusti I skattenummerregistret samlas alla uppgifter om anställda inom byggbranschen som införts i Skatteförvaltningens kunddatabas. Skatteförvaltningen kan införa uppgifter i registret på eget initiativ eller på begäran av arbetstagaren, arbetsgivaren eller av den som i huvudsak genomför byggprojektet. Från och med september förpliktar arbetarskyddslagen arbetstagarna på en byggarbetsplats att ha ett personkort där också skattenumret framgår. De byggarbetsplatser som inleder arbetet innan lagändringen träder i kraft har sex månader på sig att ta i bruk personkort med skattenummer. Tidsfristen går dock ut senast De byggarbetsplatser som inleder arbetet efter att lagen trätt i kraft ska ha skattenummer på sina personkort genast när arbetet inleds. Den reducerade momsen för frisertjänster och små reparationstjänster upphör År har en reducerad moms tillämpats på frisertjänster och små reparationstjänster (cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne). Försöket fortsätter inte, så från ingången av 2012 tillämpas den allmänna momsen på 23 procent på frisertjänster och små reparationstjänster. Momsen på tidnings- och tidskriftsprenumerationer stiger till 9 procent På försäljning och import av tidnings- och tidskriftsprenumerationer för minst en månad tilllämpas från början av 2012 en moms på 9 procent. Tidigare har försäljningen och importen varit momsfri. Momsen baserar sig på en lagändring som godkändes av riksdagen Förändringen inverkar inte på försäljningen av lösnummer. Momsen på lösnummer är fortfarande 23 procent. Postningen av besluten om fastighetsskatt till de skattskyldiga tidigareläggs år 2012 Tidsplanen för postningen av besluten om fastighetsskatt ändras år Besluten kommer att skickas till kunderna tidigare än förut. Postningen inleds redan i början av mars. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

9 Förfallodagarna för fastighetsskatten ändras dock inte. De kommer fortfarande att infalla i september och november. Redovisningarna till kommunerna betalas utgående från den influtna fastighetsskatten i enlighet med 3 i lagen om skatteredovisning. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Mikael Enberg, tfn , Statsandelar I det här informationsbladet har vi beaktat de förändringar som skett i statsandelsfinansieringen under hösten 2011, och statsandelskalkylerna för 2012 har uppdaterats. Finansministeriet och undervisnings- och kulturministeriet fattar beslut om statsandelen för kommunal basservice, grunddelarna i hemkommunsersättningen och finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Statsandelsprocenterna och kommunens självfinansieringsandel 2012 Statsandelen för kommunal basservice (FM) år 2011 år statsandelsprocenten (%) 34,11 31,42 - Kommunens självfinansieringsandel (euro/invånare): 2 638, ,49 Huvudmannafinansiering (gymnasier, yrkesutbildning, YH) (UKM) år 2011 år statsandelsprocenten (%) 41,89 41,89 - Kommunens självfinansieringsandel (euro/invånare): 346,82 364,18 På Kommunförbundets webbplats finns detaljerade beräkningar av bland annat de kalkylerade kostnader som ligger till grund för statsandelen samt utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomster och hemkommunsersättningen. Kommunförbundet har också två kalkyleringsmodeller som kommunerna kan använda för att räkna ut statsandelarna. De kan laddas ner på Kommunförbundets webbplats. Kalkyler: > Sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Skatter, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna år 2012 Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Mikael Enberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011 9

10 Statsandelarna år 2012 Statsandelsfinansieringen till kommunerna består av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av finansministeriet (lag 1704/2009) och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. Alla kalkylerade statsandelar betalas som en klumpsumma senast den 11 varje månad. Regeringsprogrammets verkningar på statsandelarna Statsandelarna för kommunal basservice skärs i enlighet med regeringsprogrammet ner med 631 miljoner euro år Till följd av nedskärningen minskar statsandelsprocenten för kommunal basservice med 2,70 procentenheter, vilket innebär att kommunernas finansieringsandel av den kalkylerade statsandelsgrunden ökar med 118 euro per invånare. Statsandelsnedskärningen är lika stor för alla kommuner (- 118 euro/invånare). I kalkylerna och kalkyleringsmodellerna på Kommunförbundets webbplats har nedskärningens effekt på statsandelsfinansieringen år 2012 beaktats. Statsandelarna för kommunal basservice år 2012 påverkas också i hög grad av att fastighetsskatten uteslutits i utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Förändringen är kostnadsneutral i förhållandet mellan staten och kommunerna, men till skillnad från statsandelsnedskärningarna är verkningarna av uteslutningen olika för de enskilda kommunerna. I kalkylerna på Kommunförbundets webbplats har uteslutningen av fastighetsskatten beaktats i statsandelsfinansieringen för de enskilda kommunerna år Enligt regeringsprogrammet ska kommunerna år 2012 få full kompensation via statsandelssystemet för de skatteinkomster de går miste om på grund av ändringarna i skattegrunderna. För kommunernas skattefinansiering som helhet (skatteinkomster + statsandelar) är förändringen neutral, eftersom det belopp som kommunerna förlorar i skatteinkomster kompenseras till samma belopp via statsandelssystemet. Kompensationerna höjer statsandelen för kommunal basservice med sammanlagt 299 miljoner euro. De nedskärningar som gäller undervisnings- och kulturministeriets statsandelsfinansiering (bl.a. nedskärningar inom gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen) genomförs i huvudsak under åren Vissa nedskärningar inom undervisnings- och kulturväsendet genomförs ändå redan år Bland annat görs nedskärningar på 11,5 miljoner euro i statsandelarna för fritt bildningsarbete, sammanlagt 10 miljoner euro i statsandelarna för museer, teatrar och orkestrar och 6 miljoner euro i statsandelarna för anläggningsprojekt. Senast år 2015 genomförs nedskärningar på 30 miljoner euro inom gymnasieutbildningen, 43 miljoner euro inom yrkesutbildningen, 31 miljoner euro inom läroavtalsutbildningen och 51 miljoner euro inom yrkeshögskoleutbildningen. Nedskärningarna görs enligt följande tabell: 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

11 Nedskärningar Nedskärning sammanlagt Gymnasier -15,0-30,0-45,0 Yrkesutbildning -32,0-56,5-74,0-162,5 Yrkesutbildning -17,5-35,0-52,5 Yrkesinriktad tilläggsutbildning -8,0-8,0-8,0-24,0 Läroavtalsutbildning -24,0-31,0-31,0-86,0 YH -2,0-20,0-31,0-51,0-104,0 Totalt -2,0-52,0-102,5-155,0-311,5 Regeringsprogrammets inverkan på kommunernas statsandelsfinansiering under regeringsperioden har presenterats i basserviceprogrammet för åren , som publicerades , och i basservicebudgeten Det material som hänför sig till basserviceprogramförfarandet finns på finansministeriets webbplats Enligt statsminister Katainens regeringsprogram ska också statsandelssystemet revideras som en del av kommunreformen så att systemet blir enklare och tydligare. Arbetet med revideringen av statsandelssystemet och med den nya kommunallagen inleds under år 2012 efter att kommunstrukturlagen blivit klar. Inom samma tidsplan som revideringen av statsandelssystemet överförs också finansieringen av yrkeshögskolor till staten. Målet är att den nya kommunallagen och det nya statsandelssystemet träder i kraft i början av Statsandelen för kommunal basservice Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för socialoch hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek och den kalkylerade grunden per invånare för grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturväsende. Staten deltar i finansieringen av basservicen genom en andel som motsvarar statsandelsprocenten. Statsandelsprocenten anger kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten på nationell nivå, inte statsandelen till enskilda kommuner. Kommunens självfinansieringsandel är lika stor per invånare i alla kommuner. År 2012 är statsandelsprocenten för kommunal basservice 31,42. Kommunernas självfinansieringsandel är 3 001,49 euro/invånare. Kommunens slutliga statsandel för kommunal basservice räknas ut genom att man från den kalkylerade statsandelsgrunden drar av kommunens självfinansieringsandel och därefter lägger till den allmänna delen och tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, för skärgårdsförhållanden och för samernas hembygdsområde, utjämningen till följd av statsandelsreformen 2010 (permanent 2010 års nivå) samt minskningar och ökningar av statsandelen. I statsandelen för kommunal basservice ingår också utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna. Beräkningen av statsandelen för kommunal basservice har behandlats i detalj i Kommunalekonomi 3/2011. Där framgår bland annat hur de koefficienter som ligger till grund för de kalkylerade kostnaderna bestäms. År 2012 är den kalkylerade grunden för statsandelen för kommunal basservice 23,4 miljarder euro, varav kommunernas självfinansieringsandel är 16,0 miljarder euro. Den kalkylerade grunden består till cirka 81 procent av kalkylerade kostnader för social- och hälsovård (19,1 miljarder euro). De kalkylerade kostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet står för omkring en femtedel (4,34 miljarder euro) av den kalkylerade grunden. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

12 År 2012 beviljas kommunerna sammanlagt 8,45 miljarder euro i statsandelar för kommunal basservice. Omkring 87 procent av detta belopp (7,35 miljarder euro) består av skillnaden mellan den kalkylerade statsandelsgrunden och kommunens självfinansieringsandel. Resten, cirka 1,10 miljarder euro, består av minskningar och ökningar av statsandelen (833 miljoner euro), den allmänna delen (263 miljoner euro), tilläggsdelar (33,6 miljoner euro) och utjämning av statsandelen (-35,1 miljoner euro). Den kalkylerade statsandelsgrunden / social- och hälsovård De kalkylerade kostnaderna för kommunens social- och hälsovård får man genom att räkna ihop de kalkylerade kostnaderna för socialvården och de kalkylerade kostnaderna för hälsooch sjukvården. Om en fjärrortskoefficient fastställts för kommunen, multipliceras summan av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården med fjärrortskoefficienten. År 2012 uppgår de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård till sammanlagt 19,1 miljarder euro. Av detta belopp består knappt hälften av kalkylerade kostnader för socialvård (9,01 miljarder euro) och den andra hälften av kalkylerade kostnader för hälso- och sjukvård (9,96 miljarder euro). Fjärrortskoefficientens andel är cirka 0,45 procent (87 miljoner euro). I grundpriserna för de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård år 2012 har beaktats den uppskattade förändringen i kostnadsnivån, dvs. en indexförhöjning på 3,7 procent, och justeringen av kostnadsfördelningen år I de kalkylerade kostnaderna har också beaktats nya uppgifter om invånarantal och åldersstruktur och andra bestämningsgrunder enligt situationen Dessa uppgifter ändrar statsandelsgrunden automatiskt. Utöver de automatiska ändringarna har i de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård beaktats propositionen om ändring av familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård. Lagändringarna har godkänts av riksdagen. Lagändringarna innebär att familjevårdarnas arvode höjs, att förberedande utbildning blir obligatoriskt och familjedagvårdarna garanteras tillräckligt stöd under vårdtiden. Lagändringarna trädde i kraft , men bestämmelserna om arvodeshöjningarna, stödet och den förberedande utbildningen träder i kraft först Lagändringarna uppskattas öka kommunernas utgifter med 16,7 miljoner euro, varav statsandelen är 8,35 miljoner. Riksdagen har också godkänt en proposition om ändring av 50 i barnskyddslagen. Lagändringen träder i kraft Att barn placeras i familjevård i stället för institutionsvård beräknas minska kommunernas utgifter med 24,95 miljoner euro, varav statsandelen är 7,84 miljoner. Ändringarna i barnskyddslagen, familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård har en nettoeffekt på 513 miljoner euro, vilket höjer statsandelsprocenten med 0,1 procentenheter. År 2012 baserar sig statsandelen på följande grundpriser enligt åldersgrupp (euro/invånare): Social- och hälsovård, åldersgrupper (euro/invånare) Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0 6-åringar 6 914,94 899, åringar 319,51 976, åringar 937, , åringar 5 652, ,54 85-åringar och äldre , ,77 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

13 Social- och hälsovård, övriga (euro/invånare) grundpriset för antalet arbetslösa 618,94 grundpriset för arbetslöshetskoefficienten 56,45 grundpriset för funktionshindrade 16,83 grundpriset för omhändertaganden inom barnskyddet 47,56 grundpriset för sjukfrekvensen 418,66 Den kalkylerade statsandelsgrunden / Förskola och grundläggande utbildning, bibliotek, det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning I statsandelen för kommunal basservice ingår förskoleundervisning och grundläggande utbildning, allmänna bibliotek, det allmänna kulturväsendet samt grundläggande konstundervisning som finansieras per invånare. De kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek och den kalkylerade grunden för det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning regleras i 5 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. År 2012 är grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 7 300,49 euro per 6 15-åring och de kalkylerade kostnaderna uppgår till sammanlagt 3,99 miljarder euro. Mer än 80 procent av beloppet (3,28 miljarder euro) bestäms utgående från antalet invånare i åldersgruppen 6 15 år. Sammanlagt 713 miljoner euro av de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning bestäms på basis av förhöjningsfaktorer. Av förhöjningsfaktorerna har andelen åringar den största betydelsen (402 miljoner euro). Andra faktorer som höjer de kalkylerade kostnaderna är befolkningstätheten (196 miljoner), tvåspråkighet (50 miljoner), främmande språk (37 miljoner), svenskspråkighet (27 miljoner) och skärgårdsförhållanden (1,8 miljoner). År 2012 är grundpriset för allmänna bibliotek 60,38 euro per invånare och de kalkylerade kostnaderna uppgår till sammanlagt 325 miljoner euro. De kalkylerade kostnaderna för allmänna bibliotek höjs på basis av befolkningstätheten och skärgårdsförhållanden. Höjningen för befolkningstätheten och skärgårdsförhöjningen utgör 2,46 miljoner euro av de kalkylerade kostnaderna för bibliotek. Bestämningsgrunden för det allmänna kulturväsendet beräknas genom att kommunens invånarantal multipliceras med grundpriset för det allmänna kulturväsendet, som är 3,50 euro per invånare. År 2012 är den kalkylerade grunden för det allmänna kulturväsendet 18,7 miljoner euro. Om kommunen anordnar grundläggande konstundervisning beräknas den kalkylerade grunden genom att invånarantalet multipliceras med grundpriset för grundläggande konstundervisning, som är 1,40 euro per invånare. År 2012 var den kalkylerade grunden för grundläggande konstundervisning 6,98 miljoner euro. I grundpriserna för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och bibliotek år 2012 har beaktats den uppskattade förändringen i kostnadsnivån, dvs. en indexförhöjning på 3,7 procent, och justeringen av kostnadsfördelningen år Grundpriserna för det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning står utanför justeringen av kostnadsfördelningen och är de samma som år I de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning har också beaktats nya uppgifter om invånarantal och åldersstruktur och andra bestämningsgrunder enligt situationen Dessa uppgifter ändrar statsandelsgrunden automatiskt. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

14 Grundpriser för statsandelarna 2012 (euro/invånare): Förskola och grundläggande utbildning 7 300,49 Bibliotek 60,38 Allmän kulturverksamhet 3,50 Grundläggande konstundervisning 1,40 Tilläggsfinansiering per elev och förhöjningar inom den grundläggande utbildningen Bestämmelser om tilläggsfinansiering per elev och förhöjningar inom den grundläggande utbildningen finns i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Undervisnings- och kulturministeriet beviljar sådan finansiering för bland annat elever med förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning samt förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande utbildningen. Det här behandlas mer ingående under rubriken Finansiering för undervisnings- och kulturverksamhet. Den allmänna delen Den allmänna delen ingår i statsandelen för kommunal basservice. Bestämningen av den allmänna delen regleras i 3 kap. i lagen om statsandelar för kommunal basservice. År 2012 är grundpriset för den allmänna delen 32,08 euro per invånare och det totala beloppet uppgår till 263 miljoner euro. Två tredjedelar av beloppet utgörs av grundpriset multiplicerat med kommunens invånarantal (172 miljoner euro). Resten, cirka 91 miljoner euro, kommer från höjningar av den allmänna delen. Den mest betydande förhöjningen är skärgårds- och fjärrortsförhöjningen (sammanlagt 45,9 miljoner euro). I den allmänna delen ingår också en tätortsstrukturförhöjning (35,9 miljoner euro), en språkförhöjning (5,4 miljoner euro) och en förhöjning på basis av förändringar i invånarantalet (4,3 miljoner euro). I grundpriset för den allmänna delen år 2012 har beaktats den uppskattade förändringen i kostnadsnivån, dvs. en indexförhöjning på 3,7 procent. Den allmänna delen omfattas inte av justeringen av kostnadsfördelningen. Den finansieras i sin helhet av staten, och kommunen har ingen självfinansieringsandel. I den allmänna delen har beaktats nya uppgifter om invånarantalet och andra bestämningsgrunder enligt situationen Dessa uppgifter ändrar statsandelsgrunden automatiskt. Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde I statsandelen för kommunal basservice ingår tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Tilläggsdelarna regleras i 6 kap. i lagen om statsandelar för kommunal basservice. Tilläggsdelarna för kommuner med särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde baserar sig på grundpriset för den allmänna delen, som år 2012 är 32,08 euro per invånare. År 2012 uppgår tilläggsdelarna till sammanlagt 33,6 miljoner euro. Tre fjärdedelar av beloppet (25,4 miljoner euro) utgörs av tilläggsdelar för gles bosättning som betalas till 22 kommuner. Tilläggsdelarna för skärgårdskommuner uppgår till 4,8 miljoner euro (8 kommuner) och tilläggsdelarna för samernas hembygdsområde till 3,4 miljoner euro (gäller Enare, Enontekiö, Sodankylä och Utsjoki). Sammanlagt 30 kommuner får någon form av tilläggsdelar. Från statsandelen till alla kommuner avdras ett belopp som motsvarar finansieringen av tilläggsdelarna. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner (också i de kommuner 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

15 som får tilläggsdelar). År 2012 är minskningen 6,28 euro per invånare. Minskningen behandlas närmare under rubriken Minskningar och ökningar av statsandelen. Minskningar och ökningar av statsandelen I statsandelen för kommunal basservice görs en varierande mängd ökningar eller minskningar som enligt beslutet för respektive år ska beaktas i statsandelssystemet. Ökningarna och minskningarna i statsandelen för kommunal basservice anges i 7 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. Ökningarna och minskningarna ändras från ett år till ett annat, bland annat då tidsbegränsade minskningar upphör att gälla eller då det sker ändringar i skattelagstiftningen. Till exempel får kommunerna i allmänhet större statsandelar som kompensation för de skatteinkomster de går miste om när skattegrunderna ändras. Nettobeloppet av ökningarna och minskningarna i statsandelen för kommunal basservice år 2012 är 833 miljoner euro. Merparten av ökningarna beror på ändringar i skattegrunderna, som kommunerna får kompensation för via statsandelssystemet. År 2012 uppgår kompensationerna för förlorade skatteinkomster för åren till sammanlagt 803 miljoner euro. År 2012 görs ökningar på sammanlagt 881 miljoner euro i statsandelen för kommunal bassservice. Det är fråga om följande poster: 1) Kommunspecifik kompensation för arbetsmarknadsstödet: Ökning eller minskning beroende på den rättelsepost som räknats ut för respektive kommun i finansieringen av arbetsmarknadsstödsreformen. Nettoökning 29,5 miljoner euro. 2) Kompensation för förlorade skatteinkomster år 2010: Verkningarna för de enskilda kommunerna varierar. Sammanlagt 375 miljoner euro. 3) Kompensation för förlorade skatteinkomster år 2011: Verkningarna för de enskilda kommunerna varierar. Sammanlagt 129 miljoner euro. 4) Kompensation för förlorade skatteinkomster år 2012: Verkningarna för de enskilda kommunerna varierar. Sammanlagt 299 miljoner euro. 5) Kostnadsneutralitet mellan staten och kommunerna i utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna: Jämstor ökning på 6,57 euro per invånare (utjämningstilläggen och utjämningsavdragen -35,1 miljoner euro netto). 6) Återbetalningar av underhållsstödsfordringar till kommunerna: Jämstor ökning på 2,47 euro per invånare. Ökningen sammanlagt 13,2 miljoner euro. Återbetalningarna av underhållsstöd särskiljs från statsandelarna i bokföringen. Återbäringarna av underhållsstöd kan dras av från statsandelen för kommunal basservice i enlighet med tabellen för minskningar och ökningar. År 2012 görs minskningar på sammanlagt -47,7 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. Det är fråga om följande poster: 1) Finansiering av tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, samernas hembygdsområde och skärgårdsförhållanden: jämstor minskning på -6,28 euro per invånare. 2) Finansiering av gemensamma datasystem för staten och kommunerna (KommunIT/SADe): jämstor minskning på -1,69 euro/invånare. 3) Finansiering av en höjning av den behovsprövade statsandelen: jämstor minskning på -0,95 euro/invånare. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

16 Utjämning till följd av systemändringen De ökningar och minskningar av statsandelarna som föranleddes av statsandelsreformen år 2010 jämnades i samband med systemändringen ut mellan kommunerna så att de enskilda kommunernas statsandelsbelopp år 2010 inte ändrades på grund av reformen. Bestämmelser om utjämningen till följd av systemändringen finns i 33 i lagen om statsandel för kommunal basservice. Utjämningen baserar sig på en jämförelsekalkyl som gjordes i samband med reformen enligt 2010 års nivå. Utgående från kalkylen görs ett utjämningsavdrag eller utjämningstillägg i statsandelen. Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna Utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna utgör en del av statsandelssystemet och ingår i statsandelen för kommunal basservice. Utjämningen regleras i 29 i lagen om statsandel för kommunal basservice. I början av 2012 sker en stor förändring i utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna, då bestämningen av de skatteinkomster som ligger till grund för utjämningen ändras i enlighet med regeringsprogrammet. Från ingången av 2012 ingår kommunens kalkylerade fastighetsskatteinkomster inte längre i de kalkylerade skatteinkomster som används som grund i statsandelsutjämningen. Förändringen är kostnadsneutral i förhållandet mellan staten och kommunerna, men verkningarna för de enskilda kommunerna är olika. I Kommunförbundets kalkyler har beaktats att den kalkylerade fastighetsskatten utesluts ur utjämningen. Uteslutningens verkningar på kommunens statsandelsutjämning presenteras i en egen kolumn i kalkylen. Per invånare beräknat varierar ändringarna mellan euro (Tyrnävä) och 599 (Gustavs). Verkningarna är negativa i 234 kommuner. I 86 kommuner är verkningarna positiva. Förändringen är större än +/-50 euro per invånare i 133 kommuner. I 26 av dessa kommuner är förändringen större än +/-100 euro per invånare. År 2012 får 257 kommuner utjämningstillägg. Utjämningstilläggen uppgår sammanlagt till 761 miljoner euro. Totalt 63 kommuner får ett utjämningsavdrag. Avdragens totala belopp år 2012 är -796 miljoner euro. Utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna är kostnadsneutral mellan staten och kommunerna. Skillnaden mellan utjämningsavdragen och utjämningstilläggen (35,1 miljoner euro) återbetalas därför till kommunerna i form av statsandelsökning. Ökningen är 6,43 euro per invånare för alla kommuner. Frågan behandlas mer ingående under rubriken Minskningar och ökningar av statsandelen. Eftersom utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna är kalkylerad, används inte kommunens egna skattesatser när utjämningen räknas ut, utan de genomsnittliga skattesatserna för hela landet. En enskild kommun kan därför inte påverka sitt utjämningstillägg eller utjämningsavdrag genom att ändra sin skattesats. Den genomsnittliga inkomstskattesats för hela landet som år 2012 används i utjämningen är 18,98 % (från skatteåret 2010). Utjämningsgränsen (91,86 %) är 2 946,23 euro/invånare. Kommunen har rätt att få ett utjämningstillägg i statsandelen om dess kalkylerade skatteinkomster per invånare understiger utjämningsgränsen. Utjämningstillägget betalas till fullt belopp ända upp till denna gräns. Om kommunens kalkylerade skatteinkomst överstiger utjämningsgränsen, minskas kommunens statsandel för kommunal basservice med ett utjämningsavdrag som är 37 procent av den del av skatteinkomsterna som överstiger utjämningsgränsen. Utjämningsgränsen är 91,86 procent av den genomsnittliga kalkylerade skatteinkomsten per invånare i hela landet. När kommunens kalkylerade skatteinkomst räknas ut beaktas kommunalskatten och kommunens andel av samfundsskatten. 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

17 Ändringarna i invånarantalet till följd av partiella kommunsammanslagningar i början av år 2011 har beaktats till samma belopp som i utjämningen år 2011 enligt följande: - Villmanstrand: 9 invånare till Imatra, -139 euro - Masku: 175 invånare till Nådendal, euro År 2012 genomförs inga kommunsammanslagningar eller partiella kommunsammanslagningar. Kalkylerade skatteinkomster och samfundsskatteandelen kalkylerad kommunalskatt miljoner euro - samfundsskatt miljoner euro Invånarantal och genomsnittlig inkomstskattesats - antalet invånare vid årsskiftet 2009/ (ej Åland). - genomsnittlig inkomstskattesats 18,98 % Kalkylerad skatteinkomst och utjämningsgräns per invånare - kalkylerad skatteinkomst 3 207,31 euro/invånare - utjämningsgräns (91,86 %) 2 946,23 euro/invånare Utjämningen beaktas i samband med betalningen av statsandelen för kommunal basservice. Hemkommunsersättningar Systemet med hemkommunsersättning ingår i statsandelen för kommunal basservice. Utbildningsanordnaren har rätt till hemkommunsersättning när en elev fullgör sin läroplikt inom förskoleundervisning eller grundläggande utbildning som anordnas av någon annan kommun än elevens hemkommun. Hemkommunsersättningen bestäms enligt elevens ålder och hemkommun. Inkomsterna och utgifterna av hemkommunsersättningarna baserar sig på hemkommunsersättningens grunddel för elevens hemkommun och det elevantal per som utbildningsanordnaren uppgett i enkäten om hemkommunsersättningar. Grunddelen i hemkommunsersättningen beräknas genom att de kalkylerade kostnaderna för kommunens förskoleundervisning och grundläggande utbildning divideras med det vägda antalet elever (0,91 * 6-åringar åringar + 1,35 * åringar). Med hjälp av samma viktningar får man hemkommunsersättningens sammanlagda belopp. Hemkommunsersättningen = 0,91 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet 6 åringar + 1,00 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet åringar + 1,35 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet åringar Hemkommunen är ersättningsskyldig också för läropliktiga 16-åringar (38 3 mom.), men inte för sådana elever under 6 år som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Kommunen behöver inte fakturera hemkommunsersättningen själv, utan utgifterna och inkomsterna av hemkommunsersättningen beaktas på central nivå vid utbetalningen av statsandelar. Utgifter för hemkommunsersättningar ger ett avdrag och inkomster ger ett tillägg i den statsandel för kommunal basservice som beviljas kommunen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

18 Ersättningsskyldigheten i hemkommunsersättningen för år 2012 bestäms enligt elevens ålder och hemkommun på statistikföringsdagen Om kommunerna vill komma överens om något annat måste de beakta de uppgifter som getts i enkäten om hemkommunsersättningar samt de hemkommunsersättningar som beaktats i statsandelen utgående från dessa uppgifter. Hemkommunsersättningarna mellan kommunerna och andra utbildningsanordnare är bruttoersättningar som baserar sig på hemkommunens statsandelsgrund, men de utgör inte statsandelar. Hemkommunsersättningarna behandlas inte som statsandelar i bokföringen. I budgeten behandlas de som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster, inte som tilllägg eller avdrag i statsandelarna. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett ett utlåtande (93/ ) om bokföringen av statsandelar och hemkommunsersättningar. Hemkommunsersättningarna har också beaktats i Kommunförbundets kalkyleringsmodell för beräkning av statsandelarna. Hemkommunsersättning för sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och elever som är placerade av barnskyddsskäl Bestämmelser om hemkommunsersättningar för sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och elever som som placerats av barnskyddsskäl finns i 41 i lagen om statsandel för kommunal basservice. Utbildningsanordnaren har rätt att fakturera hemkommunen för sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och grundläggande utbildning för placerade barn. I faktureringen bör beaktas eventuell hemkommunsersättning och statlig tilläggsfinansiering för eleven (t.ex. tillläggsfinansiering för förlängd läroplikt). I sitt cirkulär (9/80/2010) gav Finlands Kommunförbund en rekommendation om fastställande av betalningsandelen för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen. Kommunförbundet rekommenderar att kommunerna följer samma praxis som år 2010 då de bestämmer betalningsandelen för år Enligt 41 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) är den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b 1 mom. i barnskyddslagen och får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning skyldig att betala hemkommunsersättning för eleven till den kommun eller den andra utbildningsanordnare som ordnar undervisningen. Hemkommunsersättningen beräknas genom att de arbetsdagar vid skolan under vilka eleven getts undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som kommunen eller utbildningsanordnaren har haft för undervisningen per arbetsdag. Bestämmelsen gäller också kostnaderna för förskoleundervisning. När hemkommunens betalningsandel beräknas, beaktas som avdrag hemkommunsersättningar och tilläggsfinansiering som betalas till utbildningsanordnaren i enlighet med 41 4 mom. 1 4 punkten i lagen om statsandel för kommunal basservice. Kostnaderna beräknas med hjälp av bokslutsuppgifterna för kalenderåret före finansåret. Som grund för faktureringen av hemkommunens betalningsandel år 2011 används bokslutsuppgifterna för år Kostnaderna beräknas som de genomsnittliga faktiska årskostnaderna per arbetsdag vid skolan. I överensstämmelse med tidigare praxis rekommenderar Finlands Kommunförbund att de genomsnittliga faktiska årskostnaderna beräknas i enlighet med kommunens budgetstruktur 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

19 och kostnadsuppföljningsförfarande som de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för den skola där eleven har fått sin undervisning. Förändringar i kostnadsnivån beaktas enligt prisindex för basservicen (KUPHI). När kostnaderna för år 2010 justeras till att motsvara kostnadsnivån år 2011 tillämpas en indexförhöjning på 2,6 procent. Finlands Kommunförbund rekommenderar att faktureringen görs i efterhand i slutet av varje finansår så att elevens hemkommun kan hänföra utgifterna till den räkenskapsperiod under vilken undervisningen har getts. Huvudmannasystemet och övrig finansiering för undervisnings- och kulturverksamhet I statsandelssystemet ingår utöver statsandelen för kommunal basservice också statsandelsfinansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Den mest betydande delen i finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är den finansiering enligt pris per enhet som beviljas huvudmännen för gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskolor. Dessutom beviljar undervisnings- och kulturministeriet tilläggsfinansiering per elev och finansiering för annan undervisnings- och kulturverksamhet. De nedskärningar inom undervisnings- och kulturministeriets område som anges i regeringsprogrammet och som ingår i basservicebudgetöversikten genomförs till största delen under åren Nedskärningen på 11,5 miljoner euro inom det fria bildningsarbetet och nedskärningen på 10 miljoner euro i statsandelarna för museer, teatrar och orkestrar genomförs ändå redan år Av nedskärningen på 20 miljoner euro för anläggningsprojekt som gäller läroanstalter genomförs 6 miljoner euro redan år Senast år 2015 genomförs nedskärningar på 30 miljoner euro inom gymnasieutbildningen, 43 miljoner euro inom yrkesutbildningen, 31 miljoner euro inom läroavtalsutbildningen och 51 miljoner euro inom yrkeshögskoleutbildningen. Besluten om statsandelsfinansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fattas Huvudmannafinansieringen och andra detaljer i beräkningen av finansieringen för undervisnings- och kulturverksamhet har behandlats närmare i Kommunalekonomi 3/2011. Huvudmannamodellen: Gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor I huvudmannasystemet ingår statsandelen för gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskolor. I priserna per enhet har beaktats förändringen i kostnadsnivån (3,7 %) och justeringen av kostnadsfördelningen. Kommunens självfinansieringsandel enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009): Gymnasier, yrkesutbildning, yrkeshögskolor (UKM) år 2011 år statsandelsprocenten 41,89 41,89 - kommunens självfinansieringsandel 346,82 364,18 Gymnasieutbildning Det genomsnittliga priset per enhet för gymnasier är med beaktande av indexjusteringen på 3,7 procent 6704,40 euro. Priset per enhet för elever som fyllt 18 år är 58 procent av det pris per enhet som i övrigt betalas till huvudmannen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

20 Yrkesutbildning och yrkeshögskolor Priserna per enhet för yrkesutbildning och yrkeshögskolor beräknas per utbildningsområde och per elev. Genomsnittliga priser per enhet - yrkesutbildning euro - yrkeshögskolor euro - läroavtalsutbildning (grundutbildning) euro. Övriga statsandelar och priser per enhet som inte omfattas av självfinansieringsandelen Uppskattningar av priser per enhet utanför huvudamannasystemet år 2012: - idrott 12,00 euro/invånare, statsandelen 29,7 % - ungdomsarbete 15,00 euro/invånare under 29 år, statsandelen 29,7 % - medborgarinstitut 82,32 euro/timme, statsandelen 57 % - grundläggande konstundervisning 74,66 euro/timme, statsandelen 57 % - teatrar euro/årsverke, statsandelen 37 % (nedskärning ) - orkestrar euro/årsverke, statsandelen 37 % (nedskärning ) - museer euro/årsverke, statsandelen 37 % (nedskärning ) - morgon- och eftermiddagsverksamhet 22,43 euro/timme Tilläggsfinansiering inom den grundläggande utbildningen Bestämmelser om tilläggsfinansiering per elev och förhöjningar inom den grundläggande utbildningen finns i i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Beslutet om tilläggsfinansiering inom den grundläggande utbildningen fattas Det finns inga förhandskalkyler över tilläggsfinansieringen inom den grundläggande utbildningen. Kommunerna kan ändå uppskatta tilläggsfinansieringen per elev år 2012 genom att använda egna uppgifter om elevantalet och Kommunförbundets kalkyleringsmodell för statsandelarna. Tilläggsfinansieringen inom den grundläggande utbildningen baserar sig på de uppgifter som utbildningsanordnarna gett i höstens statistikföring och den betalas till utbildningsanordnaren. Priserna per enhet för tilläggsfinansieringen bestäms enligt följande: Påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,21 och med antalet elever. Förberedande undervisning för invandrare Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 2,39 och med antalet elever. Andra än läropliktiga Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,35 och med antalet elever. Grunddelen sänks med 49 procent om det är fråga om en vuxenstuderande (ingen sänkning för internatstuderande eller 5-åriga förskoleelever med förlängd läroplikt). För ämnesstuderande beviljas en lägre finansiering, som fastställs genom förordning. 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

Kommunalekonomi 4/12

Kommunalekonomi 4/12 Kommunalekonomi 4/12 Nytt år de osäkra tiderna fortsätter! Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Preciseringar för statistiken 2013 Projekt för mätning av barnskyddets effekter Fördelningen av

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande

Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande 5/2009 december Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning Statsandelarna för anläggningsprojekt blir statsunderstöd Insamling av uppgifter för hemkommunsersättningarna

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009 3/2009 juni Skattefrågor Statsandelarna 2010 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Bokföringsanvisningar Nya synvinklar på produktivitetsmätning

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 augusti 2014 676/2014 Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Utfärdad i Helsingfors den 22 augusti 2014 I enlighet med riksdagens

Läs mer

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) 30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 140/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn 4/2014 Ett nytt år Vårdreformen Skattefrågor Statsandelar Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn framskrider Produktivitet och effektivitet i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 december 2012 741/2012 Skatteförvaltningens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2009 september Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Beslut BESLUT OM GRANSKNING OCH JUSTERING AV STATSANDELEN FÖR KOMMUNAL BASSERVICE 2010 OCH 2011 I FRÅGA OM ÅTERKRAV AV UNDERHÅLLSBIDRAG

Beslut BESLUT OM GRANSKNING OCH JUSTERING AV STATSANDELEN FÖR KOMMUNAL BASSERVICE 2010 OCH 2011 I FRÅGA OM ÅTERKRAV AV UNDERHÅLLSBIDRAG Beslut VM/324/02.02.06.00/2011 Kommunavdelningen 2.3.2011 Kommunstyrelsen BESLUT OM GRANSKNING OCH JUSTERING AV STATSANDELEN FÖR KOMMUNAL BASSERVICE 2010 OCH 2011 I FRÅGA OM ÅTERKRAV AV UNDERHÅLLSBIDRAG

Läs mer

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2007 Kuntatalous

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. 6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING

BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING BLANKETT 1. DE EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ANORDNA GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING OCH YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING Tabell 4. Grunduppgifter för ekonomin och utbildningsverksamheten inkl. en

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007 5/2007 december Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2008 Bokföringsanvisningar Det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering 3/2014 Många reformer år 2015 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Kommunerna får större ansvar för långtidsarbetslösa Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 1028/2014 Skatteförvaltningens beslut om de grunder som ska iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

Kommunalekonomi 1/13

Kommunalekonomi 1/13 Kommunalekonomi 1/13 Utgiftstrycket ökar i kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Hurdan kommunallag för framtidens kommuner?

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar 2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Delrapport från projektet om sysselsättningstjänsternas effekter Produktivitetsjämförelsen i de

Läs mer

2. Propositionens konsekvenser

2. Propositionens konsekvenser RP 191/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 22 kap. 8 i kyrkolagen samt 3 och 9 i lagen om kyrkans centralfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 12.2.2014 Närmare upplysningar om bakgrundspromemorian: Ilari Soosalu, direktör, kommunalekonomiska enheten Reijo Vuorento, biträdande direktör,

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

RP 181/2013 rd. ändras så att inkomstgränserna i inkomstskatteskalan,

RP 181/2013 rd. ändras så att inkomstgränserna i inkomstskatteskalan, Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2014 samt till andra ändringar av vissa lagar (RP 105/2013

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om underhållstrygghet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om underhållstrygghet

Läs mer

Kostnadsstruktur 2.0 Se vad servicen i din hemkommun kostar och jämför med andra kommuner

Kostnadsstruktur 2.0 Se vad servicen i din hemkommun kostar och jämför med andra kommuner 1/2014 Kommunernas ekonomi fortfarande ansträngd Ramarna för statsfinanserna 2015 2018 och kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Derivatkontraktens skyddande

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt

Beslut. Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt RIKSDAGENS SVAR 164/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överlåtelseskatt Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010 1/2010 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på RP 156/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om underhållsstöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om underhållsstöd

Läs mer

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 57/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om samarbete mellan Finland och Sverige på utlandsundervisningens område och med förslag till lag om sättande i kraft

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet 1/2004 februari Kommunalekonomi Statsandelsreformen Basserviceprogrammet Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Tröskelvärden

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET IFYLLNADSANVISNINGAR 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2015 MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET Enligt 21 1 momentet i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) ska huvudmännen för läroanstalterna

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer