Kommunalekonomi 4/11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunalekonomi 4/11"

Transkript

1 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2012 Grund- och dröjsmålsräntan Förändringar vid kommunalekonomiska enheten december

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2011 Lehti ilmestyy n. 4 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca. 4 gånger per år Julkaisija/Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn fax Painosmäärä 900 kpl Upplaga 900 st Painopaikka/Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat/Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Tuija Valkeinen, p tai fax Extra prenumerationer à 75 euro/år av Tuija Valkeinen, fax Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Asiantuntijapalvelut >Kuntatalous > Julkaisut, Kuntataloustiedote >Kuntatiedotteet > Sakkunnigtjänster > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt/Ansvariga Reijo Vuorento Jan Björkwall Toimittanut/Sammanställt av Tuija Valkeinen INNEHÅLL Osäkra tider 3 Statens lånemarknad i omvandling 4 Skattefrågor 5 Kommungruppens andel av förvärvs- och kapitalskatteinkomsterna för skatteåret 2011 Kommungruppens andel av samfundsskatten år 2012 Kompensation för ändrade skattegrunder i anknytning till ramavtalet Naturaförmånsvärden 2012 Skattefria resekostnadsersättningar 2012 Arbetsgivarens socialskyddsavgift år 2012 Skattenummer tas i bruk i byggbranschen år 2012 Den reducerade momsen för frisertjänster och små reparationstjänster upphör Momsen på tidnings- och tidskriftsprenumerationer stiger till 9 procent Postningen av besluten om fastighetsskatt till de skattskyldiga tidigareläggs år 2012 Sida Statsandelar 9 Statsandelsprocenterna och kommunens självfinansieringsandel 2012 Statsandelarna år Regeringsprogrammets verkningar på statsandelarna Statsandelen för kommunal basservice Den kalkylerade statsandelsgrunden / social- och hälsovård Den kalkylerade statsandelsgrunden / Förskola och grundläggande utbildning, bibliotek, det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning Den allmänna delen Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde Minskningar och ökningar av statsandelen Utjämning till följd av systemändringen Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna Hemkommunsersättningar Hemkommunsersättning för sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och elever som är placerade av barnskyddsskäl Huvudmannasystemet och övrig finansiering för undervisnings- och kulturverksamhet Huvudmannamodellen: Gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor Tilläggsfinansiering inom den grundläggande utbildningen Statsandelarna år Ändringar i statsandelarna år 2011 under hösten 2011 Ändringar i statsandelen för kommunal basservice i december 2011 Bokföringen av statsandelsökningen (punkt 3) i anknytning till löneuppgörelsen för kommunsektorn Ändringar i undervisnings- och kulturministeriets statsandelsfinansiering i december 2011 Insamling av uppgifter för hemkommunsersättningarna år Behovsprövad höjning av statsandelen år Bokföringsanvisningar 25 Utlåtande 101: Bokföring av tillverkning av investeringstillgång Klassificeringar för statistiken år 2011 och De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Grund- och dröjsmålsräntan Personalomställningar vid kommunalekonomiska enheten 36 Bilagor: Det allmänna ekonomiska läget (bilaga 1) Utlåtande 101: Bokföring av tillverkning av investeringstillgång (bilaga 2) De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter (bilaga 3) Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

3 Osäkra tider Regeringens uppskattning av den kommunala ekonomin utgående från nästa års statsbudget innebär en stor utmaning: år 2012 beräknas kommunernas verksamhetsutgifter öka med 4 procent, medan skatteinkomsterna ökar med bara knappt en procent. Statens finansieringsandel av statsandelsåliggandena inom den kommunala basservicen beräknas minska med 2,7 procentenheter då statsandelsnedskärningen på 631 miljoner euro genomförs i sin helhet nästa år. Efter att dessa uppskattningar gjordes har de ekonomiska utsikterna blivit sämre. I regeringsprogrammet sägs följande: "Regeringen bygger upp sina rambeslut på ett sådant sätt att de mål för den ekonomiska politiken som ingår i regeringsprogrammet förverkligas och finska staten behåller sitt nuvarande kreditbetyg. Regeringen förbinder sig att genomföra ytterligare anpassningsåtgärder, om statsskuldens andel av bruttonationalprodukten inte tycks börja minska och underskottet i statsfinanserna ser ut att stanna på mer än 1 procent av bruttonationalprodukten. Varje år ska regeringen följa upp hur de ovan nämnda målen för statsfinanserna har nåtts och vid behov genomföra villkorliga åtgärder som är procentuellt sett lika omfattande. Sådana villkorliga åtgärder är en ytterligare frysning och en anpassning av statens utgifter och kommunernas statsbidrag samt ytterligare skattehöjningar och minskade skatteavdrag." Den ekonomiska situationen håller på att försämras och åtminstone i början av 2012 finns det rentav risk för recession. Finansministeriet publicerade en konjunkturprognos Produktionstillväxten år 2011 uppskattas nu bli 2,6 procent i stället för de 3,5 procent som förutspåddes tidigare i höst. År 2012 väntas produktionen öka med endast 0,4 procent. Den avtagande tillväxten kommer att öka obalansen i Finlands ekonomi. Prognosen innehåller en möjlighet till recession. Arbetslösheten beräknas öka något. Se bilaga 1 till detta informationsblad. Konjunkturöversikten finns i sin helhet på ministeriets webbsidor på adressen > På svenska > Aktuellt. För tillfället ser det ut som om regeringen inte kommer att uppnå de mål för stabilisering av statsekonomin som satts upp i regeringsprogrammet. I ramarna för statsekonomin , som ges ut i mars 2012, och i det tillhörande basserviceprogrammet kommer statsbidragen till kommunerna eventuellt att skäras ner ytterligare, om situationen inte förändras. Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet uppdaterar prognoserna för den kommunala ekonomin i januari Kommunförbundet börjar då vid behov utarbeta ett stabiliseringsprogram för den kommunala ekonomin. Närmare upplysningar: Timo Kietäväinen, tfn , Reijo Vuorento, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011 3

4 Statens lånemarknad i omvandling Situationen i den ekonomiska omvärlden har varit ett kapitel för sig också efter EUtoppmötet i december. De ekonomiska variablerna inom euroområdet visar på en ekonomisk nedgång, rentav en recession. Vi har fått vissa positiva uppgifter från Förenta staterna, men det finns ingen anledning till överdriven optimism. För att ett obetingat förtroende för statslånemarknaden inom euroområdet ska kunna uppnås förutsätts att nästan alla stater inom området nu snabbt drar åt svångremmen ordentligt. Euroområdet och Europa är ändå inte ensamma i världen, så åtstramningarna kan få stora negativa konsekvenser för den globala utvecklingen och ekonomiska tillväxten. Redan före toppmötets senaste beslut om budgetdisciplin har s.k. euroobligationer diskuterats. De utgör en föreslagen form av statliga masskuldebrevslån som skulle emitteras solidariskt av alla 17 stater inom euroområdet. Den som placerar i euroobligationer skulle låna ut ett bestämt kapital för en viss tid och till en viss ränta till hela euroområdet, som i sin tur skulle överföra tillgångarna till enskilda regeringar. Euroobligationer har föreslagits som en effektiv lösning på den europeiska skuldkrisen, men förslaget har fått ett mycket kontroversiellt mottagande. Beslutsmekanismen bakom euroobligationer är dessutom alltför långsam för att de skulle kunna användas som botemedel mot den rådande krisen. Hela tanken känns i det här skedet mer som en försvarskamp än som skapande av något nytt. Som om det inte skulle räcka med dessa osäkerhetsfaktorer har de viktigaste kreditvärderingsinstituten (Standard & Poor s och Moody s) tagit de högst rankade eurostaterna (kreditbetyg AAA) under observation, och de riskerar sänkt kreditvärdighet. I bakgrunden finns visserligen en oro för staternas förmåga att sköta sina skulder, men framför allt är det fråga om politikernas oförmåga att fatta beslut som lindrar krisen. Å andra sidan kan diskussionen om ett sänkt kreditbetyg ses som ett incitament att fatta sådana beslut. Kreditvärderingsdiskussionen berör också de finländska kommunerna, eftersom Kommunfinans och Kommunernas garanticentral riskerar nedgraderat kreditbetyg. Orsaken är den nära kopplingen mellan finska staten och kommunsektorn. Enligt S & P:s principer kan Kommunfinans och Kommunernas garanticentral i egenskap av aktörer inom offentliga sektorn inte rankas högre än staten. Enligt S & P är de kortfristiga kreditbetygen för Kommunfinans och Kommunernas garanticentral fortsättningsvis de bästa möjliga, A-1+. Moody s meddelade för sin del att kreditvärderingsinstitutet kommer att fatta beslut om kreditvärderingen för alla EU-länder i januari mars. Enligt Moody s lyckades toppmötet inte fatta beslut om åtgärder som snabbt skulle få lånemarknaden att lugna sig. Därför är euroområdet fortsättningsvis mottagligt för ekonomiska chocker, och områdets sammanhållning är fortfarande hotat. Slutresultatet av klassificeringsdiskussionen kommer otvivelaktigt att inverka på inställningen till euroobligationer, både bland placerarna och bland de stater som ska emittera dem. I och med skuldkrisen och eventuellt också nedgraderade kreditbetyg blir många institutionella och även privata placerare tvungna att fundera igenom sina placeringsobjekt och skuldplaceringarnas struktur. Statslånens roll har i vilket fall som helst förändrats, antagligen för gott. Var ska man hitta objekt som ersätter tidigare AAA-klassificerade lån? Måste reglerna för placeringsverksamheten skrivas om? Uppgifter om skribenten Jag har i början av december börjat arbeta på Kommunalekonomiska enheten som sakkunnig i finansiering. Tidpunkten är en utmaning på grund av den europeiska skuldkrisen, den åtföljande moraliska risken i gränsstaterna och de allmänt taget allt svagare ekonomiska utsikterna. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

5 Jag tar ändå med glädje emot utmaningen och stöder mig på min (visserligen gamla) examen, mina erfarenheter från olika håll i finansvärlden och över 10 års samarbete med kommunsektorn. Jag hoppas jag kan vara till hjälp för aktörerna på kommunfältet både i enskilda vardagliga finansieringsfrågor och som tolkare av större företeelser. Närmare upplysningar: Jari Vaine, tfn , Skattefrågor Kommungruppens andel av förvärvs- och kapitalskatteinkomsterna för skatteåret 2011 Finansministeriet har i enlighet med 5 i lagen om skatteredovisning genom en förordning beslutat om skattetagargruppernas utdelning som tillämpas för skatteåret 2011 innan beskattningen har slutförts. Kommungruppens andel av redovisningarna för skatteåret 2011 är 62,86 procent. Andelen tillämpas från och med redovisningarna för december Skatterna för skatteåret 2011 har hittills redovisats enligt de andelar som fastställdes i augusti Kommungruppens andel var då 63,17 procent. I redovisningarna för december 2011 korrigeras de redovisningar till kommunerna som betalats till för stort belopp i början av året. Till följd av detta rättas redovisningarna till kommunerna i december 2011 med en minskning på cirka 76 miljoner euro. Kommungruppens slutliga andel av redovisningarna av förvärvs- och kapitalskatterna år 2011 klarnar när beskattningen för skatteåret 2011 blir färdig i oktober Kommungruppens andel av samfundsskatten år 2012 Finansministeriet har beräknat kommungruppens samfundsskatteandel år 2012 till 28,34 procent. Andelen består av gruppandelens lagstadgade del (21,99 %), den temporära förhöjningen på 5 procent för åren samt kompensationen på 1,35 procent för de skatteinkomster kommunerna går miste om då samfundsskattesatsen sänkts. Kompensationen för den sänkta samfundsskattesatsen är permanent och gäller också efter år Från och med år 2014 är gruppandelen därmed 23,34 procent. Samfundsskatteandelarna för de enskilda kommunerna har uppdaterats på statistiksidorna i Skatteförvaltningens tjänster för skattetagare. Kompensation för ändrade skattegrunder i anknytning till ramavtalet Justeringarna av skatteskalorna i anknytning till ramavtalet minskar kommunernas skatteinkomster med 36 miljoner euro. I likhet med andra skatteinkomster som kommunerna gått miste om på grund av ändrade skattegrunder kommer dessa förlorade skatteinkomster att kompenseras kommunerna fullt ut via statsandelssystemet. Kompensationen uppgår i sin helhet till 299 miljoner euro. Sänkningen av samfundsskattesatsen i anknytning till ramavtalet kompenseras genom höjning av kommunernas andel av samfundsskatten. Kompensationen ingår i den ovan presenterade kalkylen över kommunernas andel av samfundsskatten år Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011 5

6 Naturaförmånsvärden 2012 Naturaförmånerna för 2012 har fastställts. Beslutet finns på Skatteförvaltningens webbplats, Bilförmån Om en löntagare eller löntagarens familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning betraktas förmånen som bilförmån. Bilförmånen består av två delar: en procentuell del som räknas på kapitalkostnaderna och ett belopp som baserar sig på driftskostnaderna. När den procentuella delen räknas ut används som nyanskaffningspris det rekommenderade pris som importören uppgett för bilen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk minskat med euro. I stället för driftskostnader till ett fast belopp kan man använda ett värde per kilometer. Värdet på bilförmånen består då av en procentuell andel som beräknas på nyanskaffningspriset och ett värde enligt det antal kilometer som körts med bilen under året. För att värde per kilometer ska kunna användas krävs en körjournal eller någon annan tillförlitlig utredning om antalet kilometer som körts med bilen. Vid användning av värde per kilometer blir naturaförmånsvärdet mindre om antalet kilometer per år underskrider Naturaförmånsvärdet för fri bilförmån stiger i alla åldersgrupper med 15 euro/månad eller 1 cent/kilometer. Det månatliga värdet på den förmån som gäller användning av bil ändras inte, men i åldersgrupp C stiger det kilometerbaserade värdet med 1 cent per kilometer. Bilförmånsvärden år 2012: åldersgrupp A (år ) åldersgrupp B (år ) åldersgrupp C (före år 2007) fri bilförmån/mån. bruksförmån/mån. 1,4 % eller 1,4 % + 19 cent/km 1,4 % + 90 eller 1,4 % + 6 cent/km 1,2 % eller 1,2 % + 20 cent/km 1,2 % eller 1,2 % + 7 cent/km 0,9 % eller 0,9 % + 21 cent/km 0,9 % eller 0,9 % + 9 cent/km Telefonförmånerna oförändrade Telefonförmånernas värden är oförändrade år Såväl mobiltelefonernas som de fasta anslutningarnas naturaförmånsvärden är 20,00 euro i månaden. Värdet på en mobiltelefonsförmån täcker kostnaderna för samtal, sms- och multimediemeddelanden. Bostadsförmånernas värden ändras Bostadsförmånernas värden stiger i hela landet för bostäder av olika ålder. Penningvärdet av bostadsförmån inklusive uppvärmning för bostad med centralvärme är följande: a) Huvudstadsregionen, förmånens värde Bostaden blivit färdig före år 1961 åren år 1984 eller senare Förmånens värde euro/mån 162,00 + 9,80 per kvadratmeter 150,00 + 7,60 per kvadratmeter 159,00 + 8,30 per kvadratmeter 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

7 b) Bostaden blivit färdig före år 1984 åren år 1992 eller senare Övriga Finland, förmånens värde Förmånens värde euro/mån 100,00 + 5,40 per kvadratmeter 104,00 + 6,30 per kvadratmeter 108,00 + 7,40 per kvadratmeter Kostförmån Penningvärdet för kostförmån i samband med anstaltsmåltider för personalen på sjukhus, skolor, daghem eller andra motsvarande inrättningar är 4,20 euro per måltid. Värdet av den kostförmån som personalen i skolor, daghem eller motsvarande inrättningar får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 3,36 euro per måltid. Beskattningsvärdet för vanlig kostförmån för en anställd är 5,60 euro per måltid förutsatt att de sammanlagda råvaru- och lönekostnaderna för en måltid inte överstiger 9,30 euro. Skattefria resekostnadsersättningar 2012 Ersättningar för resekostnader är skattefria upp till en viss gräns. Skatteförvaltningen har gett ett beslut om skattefria resekostnadsersättningar år Beslutet finns på Skatteförvaltningens webbplats, I beslutet anges grunder och belopp för dagtraktamenten, kilometerersättningar och andra resekostnadsersättningar. Arbetsgivaren kan betala löntagaren skattefria ersättningar för resekostnader i enlighet med beslutet. Vilka kostnader arbetsgivaren i praktiken ersätter bestäms i allmänhet enligt kollektivavtalen. Grunderna och beloppen i Skatteförvaltningens beslut överensstämmer inte nödvändigtvis med grunderna och beloppen i kollektivavtalen. Om ersättningen överstiger beloppet i Skatteförvaltningens beslut eller om ersättningen betalas på mindre strikta grunder, är den del som överstiger beslutet skattepliktig löneinkomst. Inrikes dagtraktamentet för hela dagar och måltidsersättningen har stigit från år Det partiella dagtraktamentet är oförändrat. År 2012 betalas följande inrikes dagtraktamenten och måltidsersättningar: dagtraktamente, heldag partiellt dagtraktamente måltidsersättning 36,00 euro 16,00 euro 9,00 euro Kilometerersättning för användning av egen bil Ersättningen för användning av egen bil sänks till 45 cent per kilometer. Ersättningen för extra personer är 3 cent per person. Ersättningen för arbetsresor med bruksförmånsbil stiger till 12 cent per kilometer. Arbetsgivarens socialskyddsavgift år 2012 Statsrådet har fastställt arbetsgivarens socialskyddsavgift för år 2012 till 2,12 procent av den lön som avses i 4 i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift (366/1963). Avgiften är 2,12 procent eftersom det inte längre ingår någon folkpensionsförsäkringsavgift i socialskyddsavgiften. Avgiftsprocenten tillämpas på löner som betalas år 2012, oberoende av när lönen tjänats in. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011 7

8 Skattenummer tas i bruk i byggbranschen år 2012 Skatteförvaltningen skickar i samband med skattekortet ett skattenummer till alla arbetstagare med förvärvsinkomster. Ett skattenummer för personer som arbetar på byggarbetsplatser tas i bruk under Lagen om skattenummer och skattenummerregistret för byggbranschen träder i kraft Syftet med skattenummerregistret för byggbranschen är att kontrollera riktigheten hos personkorten för dem som är verksamma inom byggbranschen samt att övervaka arbetsgivarnas och arbetstagarnas förpliktelser i anslutning till beskattningen. De nya bestämmelserna är det första skedet av de effektiverade åtgärderna för att motarbeta den grå ekonomin i byggbranschen. Arbetsgivare i byggbranschen kan be om skattenummer för sina anställda i samband med direktöverföringen av förskottsinnehållningsuppgifter vid årsskiftet 2011/2012. Arbetstagarna inom byggbranschen införs på begäran i det offentliga skattenummerregistret för byggbranschen, som grundas sommaren Arbetstagarna kan också själva skicka sitt skattenummer till arbetsgivaren. Det offentliga skattenummerregistret för byggbranschen ska enligt planerna öppnas i augusti I skattenummerregistret samlas alla uppgifter om anställda inom byggbranschen som införts i Skatteförvaltningens kunddatabas. Skatteförvaltningen kan införa uppgifter i registret på eget initiativ eller på begäran av arbetstagaren, arbetsgivaren eller av den som i huvudsak genomför byggprojektet. Från och med september förpliktar arbetarskyddslagen arbetstagarna på en byggarbetsplats att ha ett personkort där också skattenumret framgår. De byggarbetsplatser som inleder arbetet innan lagändringen träder i kraft har sex månader på sig att ta i bruk personkort med skattenummer. Tidsfristen går dock ut senast De byggarbetsplatser som inleder arbetet efter att lagen trätt i kraft ska ha skattenummer på sina personkort genast när arbetet inleds. Den reducerade momsen för frisertjänster och små reparationstjänster upphör År har en reducerad moms tillämpats på frisertjänster och små reparationstjänster (cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne). Försöket fortsätter inte, så från ingången av 2012 tillämpas den allmänna momsen på 23 procent på frisertjänster och små reparationstjänster. Momsen på tidnings- och tidskriftsprenumerationer stiger till 9 procent På försäljning och import av tidnings- och tidskriftsprenumerationer för minst en månad tilllämpas från början av 2012 en moms på 9 procent. Tidigare har försäljningen och importen varit momsfri. Momsen baserar sig på en lagändring som godkändes av riksdagen Förändringen inverkar inte på försäljningen av lösnummer. Momsen på lösnummer är fortfarande 23 procent. Postningen av besluten om fastighetsskatt till de skattskyldiga tidigareläggs år 2012 Tidsplanen för postningen av besluten om fastighetsskatt ändras år Besluten kommer att skickas till kunderna tidigare än förut. Postningen inleds redan i början av mars. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

9 Förfallodagarna för fastighetsskatten ändras dock inte. De kommer fortfarande att infalla i september och november. Redovisningarna till kommunerna betalas utgående från den influtna fastighetsskatten i enlighet med 3 i lagen om skatteredovisning. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Mikael Enberg, tfn , Statsandelar I det här informationsbladet har vi beaktat de förändringar som skett i statsandelsfinansieringen under hösten 2011, och statsandelskalkylerna för 2012 har uppdaterats. Finansministeriet och undervisnings- och kulturministeriet fattar beslut om statsandelen för kommunal basservice, grunddelarna i hemkommunsersättningen och finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Statsandelsprocenterna och kommunens självfinansieringsandel 2012 Statsandelen för kommunal basservice (FM) år 2011 år statsandelsprocenten (%) 34,11 31,42 - Kommunens självfinansieringsandel (euro/invånare): 2 638, ,49 Huvudmannafinansiering (gymnasier, yrkesutbildning, YH) (UKM) år 2011 år statsandelsprocenten (%) 41,89 41,89 - Kommunens självfinansieringsandel (euro/invånare): 346,82 364,18 På Kommunförbundets webbplats finns detaljerade beräkningar av bland annat de kalkylerade kostnader som ligger till grund för statsandelen samt utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomster och hemkommunsersättningen. Kommunförbundet har också två kalkyleringsmodeller som kommunerna kan använda för att räkna ut statsandelarna. De kan laddas ner på Kommunförbundets webbplats. Kalkyler: > Sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Skatter, statsandelar och övrig finansiering > Statsandelar > Statsandelarna år 2012 Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn , Mikael Enberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011 9

10 Statsandelarna år 2012 Statsandelsfinansieringen till kommunerna består av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av finansministeriet (lag 1704/2009) och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och som administreras av undervisnings- och kulturministeriet. Alla kalkylerade statsandelar betalas som en klumpsumma senast den 11 varje månad. Regeringsprogrammets verkningar på statsandelarna Statsandelarna för kommunal basservice skärs i enlighet med regeringsprogrammet ner med 631 miljoner euro år Till följd av nedskärningen minskar statsandelsprocenten för kommunal basservice med 2,70 procentenheter, vilket innebär att kommunernas finansieringsandel av den kalkylerade statsandelsgrunden ökar med 118 euro per invånare. Statsandelsnedskärningen är lika stor för alla kommuner (- 118 euro/invånare). I kalkylerna och kalkyleringsmodellerna på Kommunförbundets webbplats har nedskärningens effekt på statsandelsfinansieringen år 2012 beaktats. Statsandelarna för kommunal basservice år 2012 påverkas också i hög grad av att fastighetsskatten uteslutits i utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Förändringen är kostnadsneutral i förhållandet mellan staten och kommunerna, men till skillnad från statsandelsnedskärningarna är verkningarna av uteslutningen olika för de enskilda kommunerna. I kalkylerna på Kommunförbundets webbplats har uteslutningen av fastighetsskatten beaktats i statsandelsfinansieringen för de enskilda kommunerna år Enligt regeringsprogrammet ska kommunerna år 2012 få full kompensation via statsandelssystemet för de skatteinkomster de går miste om på grund av ändringarna i skattegrunderna. För kommunernas skattefinansiering som helhet (skatteinkomster + statsandelar) är förändringen neutral, eftersom det belopp som kommunerna förlorar i skatteinkomster kompenseras till samma belopp via statsandelssystemet. Kompensationerna höjer statsandelen för kommunal basservice med sammanlagt 299 miljoner euro. De nedskärningar som gäller undervisnings- och kulturministeriets statsandelsfinansiering (bl.a. nedskärningar inom gymnasieutbildningen, den grundläggande yrkesutbildningen och den yrkesinriktade tilläggsutbildningen) genomförs i huvudsak under åren Vissa nedskärningar inom undervisnings- och kulturväsendet genomförs ändå redan år Bland annat görs nedskärningar på 11,5 miljoner euro i statsandelarna för fritt bildningsarbete, sammanlagt 10 miljoner euro i statsandelarna för museer, teatrar och orkestrar och 6 miljoner euro i statsandelarna för anläggningsprojekt. Senast år 2015 genomförs nedskärningar på 30 miljoner euro inom gymnasieutbildningen, 43 miljoner euro inom yrkesutbildningen, 31 miljoner euro inom läroavtalsutbildningen och 51 miljoner euro inom yrkeshögskoleutbildningen. Nedskärningarna görs enligt följande tabell: 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

11 Nedskärningar Nedskärning sammanlagt Gymnasier -15,0-30,0-45,0 Yrkesutbildning -32,0-56,5-74,0-162,5 Yrkesutbildning -17,5-35,0-52,5 Yrkesinriktad tilläggsutbildning -8,0-8,0-8,0-24,0 Läroavtalsutbildning -24,0-31,0-31,0-86,0 YH -2,0-20,0-31,0-51,0-104,0 Totalt -2,0-52,0-102,5-155,0-311,5 Regeringsprogrammets inverkan på kommunernas statsandelsfinansiering under regeringsperioden har presenterats i basserviceprogrammet för åren , som publicerades , och i basservicebudgeten Det material som hänför sig till basserviceprogramförfarandet finns på finansministeriets webbplats Enligt statsminister Katainens regeringsprogram ska också statsandelssystemet revideras som en del av kommunreformen så att systemet blir enklare och tydligare. Arbetet med revideringen av statsandelssystemet och med den nya kommunallagen inleds under år 2012 efter att kommunstrukturlagen blivit klar. Inom samma tidsplan som revideringen av statsandelssystemet överförs också finansieringen av yrkeshögskolor till staten. Målet är att den nya kommunallagen och det nya statsandelssystemet träder i kraft i början av Statsandelen för kommunal basservice Statsandelen för kommunal basservice baserar sig på de kalkylerade kostnaderna för socialoch hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek och den kalkylerade grunden per invånare för grundläggande konstundervisning och kommunernas allmänna kulturväsende. Staten deltar i finansieringen av basservicen genom en andel som motsvarar statsandelsprocenten. Statsandelsprocenten anger kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten på nationell nivå, inte statsandelen till enskilda kommuner. Kommunens självfinansieringsandel är lika stor per invånare i alla kommuner. År 2012 är statsandelsprocenten för kommunal basservice 31,42. Kommunernas självfinansieringsandel är 3 001,49 euro/invånare. Kommunens slutliga statsandel för kommunal basservice räknas ut genom att man från den kalkylerade statsandelsgrunden drar av kommunens självfinansieringsandel och därefter lägger till den allmänna delen och tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, för skärgårdsförhållanden och för samernas hembygdsområde, utjämningen till följd av statsandelsreformen 2010 (permanent 2010 års nivå) samt minskningar och ökningar av statsandelen. I statsandelen för kommunal basservice ingår också utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomsterna. Beräkningen av statsandelen för kommunal basservice har behandlats i detalj i Kommunalekonomi 3/2011. Där framgår bland annat hur de koefficienter som ligger till grund för de kalkylerade kostnaderna bestäms. År 2012 är den kalkylerade grunden för statsandelen för kommunal basservice 23,4 miljarder euro, varav kommunernas självfinansieringsandel är 16,0 miljarder euro. Den kalkylerade grunden består till cirka 81 procent av kalkylerade kostnader för social- och hälsovård (19,1 miljarder euro). De kalkylerade kostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet står för omkring en femtedel (4,34 miljarder euro) av den kalkylerade grunden. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

12 År 2012 beviljas kommunerna sammanlagt 8,45 miljarder euro i statsandelar för kommunal basservice. Omkring 87 procent av detta belopp (7,35 miljarder euro) består av skillnaden mellan den kalkylerade statsandelsgrunden och kommunens självfinansieringsandel. Resten, cirka 1,10 miljarder euro, består av minskningar och ökningar av statsandelen (833 miljoner euro), den allmänna delen (263 miljoner euro), tilläggsdelar (33,6 miljoner euro) och utjämning av statsandelen (-35,1 miljoner euro). Den kalkylerade statsandelsgrunden / social- och hälsovård De kalkylerade kostnaderna för kommunens social- och hälsovård får man genom att räkna ihop de kalkylerade kostnaderna för socialvården och de kalkylerade kostnaderna för hälsooch sjukvården. Om en fjärrortskoefficient fastställts för kommunen, multipliceras summan av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården med fjärrortskoefficienten. År 2012 uppgår de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård till sammanlagt 19,1 miljarder euro. Av detta belopp består knappt hälften av kalkylerade kostnader för socialvård (9,01 miljarder euro) och den andra hälften av kalkylerade kostnader för hälso- och sjukvård (9,96 miljarder euro). Fjärrortskoefficientens andel är cirka 0,45 procent (87 miljoner euro). I grundpriserna för de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård år 2012 har beaktats den uppskattade förändringen i kostnadsnivån, dvs. en indexförhöjning på 3,7 procent, och justeringen av kostnadsfördelningen år I de kalkylerade kostnaderna har också beaktats nya uppgifter om invånarantal och åldersstruktur och andra bestämningsgrunder enligt situationen Dessa uppgifter ändrar statsandelsgrunden automatiskt. Utöver de automatiska ändringarna har i de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovård beaktats propositionen om ändring av familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård. Lagändringarna har godkänts av riksdagen. Lagändringarna innebär att familjevårdarnas arvode höjs, att förberedande utbildning blir obligatoriskt och familjedagvårdarna garanteras tillräckligt stöd under vårdtiden. Lagändringarna trädde i kraft , men bestämmelserna om arvodeshöjningarna, stödet och den förberedande utbildningen träder i kraft först Lagändringarna uppskattas öka kommunernas utgifter med 16,7 miljoner euro, varav statsandelen är 8,35 miljoner. Riksdagen har också godkänt en proposition om ändring av 50 i barnskyddslagen. Lagändringen träder i kraft Att barn placeras i familjevård i stället för institutionsvård beräknas minska kommunernas utgifter med 24,95 miljoner euro, varav statsandelen är 7,84 miljoner. Ändringarna i barnskyddslagen, familjevårdarlagen och lagen om stöd för närståendevård har en nettoeffekt på 513 miljoner euro, vilket höjer statsandelsprocenten med 0,1 procentenheter. År 2012 baserar sig statsandelen på följande grundpriser enligt åldersgrupp (euro/invånare): Social- och hälsovård, åldersgrupper (euro/invånare) Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård 0 6-åringar 6 914,94 899, åringar 319,51 976, åringar 937, , åringar 5 652, ,54 85-åringar och äldre , ,77 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

13 Social- och hälsovård, övriga (euro/invånare) grundpriset för antalet arbetslösa 618,94 grundpriset för arbetslöshetskoefficienten 56,45 grundpriset för funktionshindrade 16,83 grundpriset för omhändertaganden inom barnskyddet 47,56 grundpriset för sjukfrekvensen 418,66 Den kalkylerade statsandelsgrunden / Förskola och grundläggande utbildning, bibliotek, det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning I statsandelen för kommunal basservice ingår förskoleundervisning och grundläggande utbildning, allmänna bibliotek, det allmänna kulturväsendet samt grundläggande konstundervisning som finansieras per invånare. De kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek och den kalkylerade grunden för det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning regleras i 5 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. År 2012 är grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning 7 300,49 euro per 6 15-åring och de kalkylerade kostnaderna uppgår till sammanlagt 3,99 miljarder euro. Mer än 80 procent av beloppet (3,28 miljarder euro) bestäms utgående från antalet invånare i åldersgruppen 6 15 år. Sammanlagt 713 miljoner euro av de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning bestäms på basis av förhöjningsfaktorer. Av förhöjningsfaktorerna har andelen åringar den största betydelsen (402 miljoner euro). Andra faktorer som höjer de kalkylerade kostnaderna är befolkningstätheten (196 miljoner), tvåspråkighet (50 miljoner), främmande språk (37 miljoner), svenskspråkighet (27 miljoner) och skärgårdsförhållanden (1,8 miljoner). År 2012 är grundpriset för allmänna bibliotek 60,38 euro per invånare och de kalkylerade kostnaderna uppgår till sammanlagt 325 miljoner euro. De kalkylerade kostnaderna för allmänna bibliotek höjs på basis av befolkningstätheten och skärgårdsförhållanden. Höjningen för befolkningstätheten och skärgårdsförhöjningen utgör 2,46 miljoner euro av de kalkylerade kostnaderna för bibliotek. Bestämningsgrunden för det allmänna kulturväsendet beräknas genom att kommunens invånarantal multipliceras med grundpriset för det allmänna kulturväsendet, som är 3,50 euro per invånare. År 2012 är den kalkylerade grunden för det allmänna kulturväsendet 18,7 miljoner euro. Om kommunen anordnar grundläggande konstundervisning beräknas den kalkylerade grunden genom att invånarantalet multipliceras med grundpriset för grundläggande konstundervisning, som är 1,40 euro per invånare. År 2012 var den kalkylerade grunden för grundläggande konstundervisning 6,98 miljoner euro. I grundpriserna för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och bibliotek år 2012 har beaktats den uppskattade förändringen i kostnadsnivån, dvs. en indexförhöjning på 3,7 procent, och justeringen av kostnadsfördelningen år Grundpriserna för det allmänna kulturväsendet och grundläggande konstundervisning står utanför justeringen av kostnadsfördelningen och är de samma som år I de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning har också beaktats nya uppgifter om invånarantal och åldersstruktur och andra bestämningsgrunder enligt situationen Dessa uppgifter ändrar statsandelsgrunden automatiskt. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

14 Grundpriser för statsandelarna 2012 (euro/invånare): Förskola och grundläggande utbildning 7 300,49 Bibliotek 60,38 Allmän kulturverksamhet 3,50 Grundläggande konstundervisning 1,40 Tilläggsfinansiering per elev och förhöjningar inom den grundläggande utbildningen Bestämmelser om tilläggsfinansiering per elev och förhöjningar inom den grundläggande utbildningen finns i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Undervisnings- och kulturministeriet beviljar sådan finansiering för bland annat elever med förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning samt förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande utbildningen. Det här behandlas mer ingående under rubriken Finansiering för undervisnings- och kulturverksamhet. Den allmänna delen Den allmänna delen ingår i statsandelen för kommunal basservice. Bestämningen av den allmänna delen regleras i 3 kap. i lagen om statsandelar för kommunal basservice. År 2012 är grundpriset för den allmänna delen 32,08 euro per invånare och det totala beloppet uppgår till 263 miljoner euro. Två tredjedelar av beloppet utgörs av grundpriset multiplicerat med kommunens invånarantal (172 miljoner euro). Resten, cirka 91 miljoner euro, kommer från höjningar av den allmänna delen. Den mest betydande förhöjningen är skärgårds- och fjärrortsförhöjningen (sammanlagt 45,9 miljoner euro). I den allmänna delen ingår också en tätortsstrukturförhöjning (35,9 miljoner euro), en språkförhöjning (5,4 miljoner euro) och en förhöjning på basis av förändringar i invånarantalet (4,3 miljoner euro). I grundpriset för den allmänna delen år 2012 har beaktats den uppskattade förändringen i kostnadsnivån, dvs. en indexförhöjning på 3,7 procent. Den allmänna delen omfattas inte av justeringen av kostnadsfördelningen. Den finansieras i sin helhet av staten, och kommunen har ingen självfinansieringsandel. I den allmänna delen har beaktats nya uppgifter om invånarantalet och andra bestämningsgrunder enligt situationen Dessa uppgifter ändrar statsandelsgrunden automatiskt. Tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde I statsandelen för kommunal basservice ingår tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde. Tilläggsdelarna regleras i 6 kap. i lagen om statsandelar för kommunal basservice. Tilläggsdelarna för kommuner med särskilt gles bosättning, skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde baserar sig på grundpriset för den allmänna delen, som år 2012 är 32,08 euro per invånare. År 2012 uppgår tilläggsdelarna till sammanlagt 33,6 miljoner euro. Tre fjärdedelar av beloppet (25,4 miljoner euro) utgörs av tilläggsdelar för gles bosättning som betalas till 22 kommuner. Tilläggsdelarna för skärgårdskommuner uppgår till 4,8 miljoner euro (8 kommuner) och tilläggsdelarna för samernas hembygdsområde till 3,4 miljoner euro (gäller Enare, Enontekiö, Sodankylä och Utsjoki). Sammanlagt 30 kommuner får någon form av tilläggsdelar. Från statsandelen till alla kommuner avdras ett belopp som motsvarar finansieringen av tilläggsdelarna. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner (också i de kommuner 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

15 som får tilläggsdelar). År 2012 är minskningen 6,28 euro per invånare. Minskningen behandlas närmare under rubriken Minskningar och ökningar av statsandelen. Minskningar och ökningar av statsandelen I statsandelen för kommunal basservice görs en varierande mängd ökningar eller minskningar som enligt beslutet för respektive år ska beaktas i statsandelssystemet. Ökningarna och minskningarna i statsandelen för kommunal basservice anges i 7 kap. i lagen om statsandel för kommunal basservice. Ökningarna och minskningarna ändras från ett år till ett annat, bland annat då tidsbegränsade minskningar upphör att gälla eller då det sker ändringar i skattelagstiftningen. Till exempel får kommunerna i allmänhet större statsandelar som kompensation för de skatteinkomster de går miste om när skattegrunderna ändras. Nettobeloppet av ökningarna och minskningarna i statsandelen för kommunal basservice år 2012 är 833 miljoner euro. Merparten av ökningarna beror på ändringar i skattegrunderna, som kommunerna får kompensation för via statsandelssystemet. År 2012 uppgår kompensationerna för förlorade skatteinkomster för åren till sammanlagt 803 miljoner euro. År 2012 görs ökningar på sammanlagt 881 miljoner euro i statsandelen för kommunal bassservice. Det är fråga om följande poster: 1) Kommunspecifik kompensation för arbetsmarknadsstödet: Ökning eller minskning beroende på den rättelsepost som räknats ut för respektive kommun i finansieringen av arbetsmarknadsstödsreformen. Nettoökning 29,5 miljoner euro. 2) Kompensation för förlorade skatteinkomster år 2010: Verkningarna för de enskilda kommunerna varierar. Sammanlagt 375 miljoner euro. 3) Kompensation för förlorade skatteinkomster år 2011: Verkningarna för de enskilda kommunerna varierar. Sammanlagt 129 miljoner euro. 4) Kompensation för förlorade skatteinkomster år 2012: Verkningarna för de enskilda kommunerna varierar. Sammanlagt 299 miljoner euro. 5) Kostnadsneutralitet mellan staten och kommunerna i utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna: Jämstor ökning på 6,57 euro per invånare (utjämningstilläggen och utjämningsavdragen -35,1 miljoner euro netto). 6) Återbetalningar av underhållsstödsfordringar till kommunerna: Jämstor ökning på 2,47 euro per invånare. Ökningen sammanlagt 13,2 miljoner euro. Återbetalningarna av underhållsstöd särskiljs från statsandelarna i bokföringen. Återbäringarna av underhållsstöd kan dras av från statsandelen för kommunal basservice i enlighet med tabellen för minskningar och ökningar. År 2012 görs minskningar på sammanlagt -47,7 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. Det är fråga om följande poster: 1) Finansiering av tilläggsdelar för särskilt gles bosättning, samernas hembygdsområde och skärgårdsförhållanden: jämstor minskning på -6,28 euro per invånare. 2) Finansiering av gemensamma datasystem för staten och kommunerna (KommunIT/SADe): jämstor minskning på -1,69 euro/invånare. 3) Finansiering av en höjning av den behovsprövade statsandelen: jämstor minskning på -0,95 euro/invånare. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

16 Utjämning till följd av systemändringen De ökningar och minskningar av statsandelarna som föranleddes av statsandelsreformen år 2010 jämnades i samband med systemändringen ut mellan kommunerna så att de enskilda kommunernas statsandelsbelopp år 2010 inte ändrades på grund av reformen. Bestämmelser om utjämningen till följd av systemändringen finns i 33 i lagen om statsandel för kommunal basservice. Utjämningen baserar sig på en jämförelsekalkyl som gjordes i samband med reformen enligt 2010 års nivå. Utgående från kalkylen görs ett utjämningsavdrag eller utjämningstillägg i statsandelen. Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna Utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna utgör en del av statsandelssystemet och ingår i statsandelen för kommunal basservice. Utjämningen regleras i 29 i lagen om statsandel för kommunal basservice. I början av 2012 sker en stor förändring i utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna, då bestämningen av de skatteinkomster som ligger till grund för utjämningen ändras i enlighet med regeringsprogrammet. Från ingången av 2012 ingår kommunens kalkylerade fastighetsskatteinkomster inte längre i de kalkylerade skatteinkomster som används som grund i statsandelsutjämningen. Förändringen är kostnadsneutral i förhållandet mellan staten och kommunerna, men verkningarna för de enskilda kommunerna är olika. I Kommunförbundets kalkyler har beaktats att den kalkylerade fastighetsskatten utesluts ur utjämningen. Uteslutningens verkningar på kommunens statsandelsutjämning presenteras i en egen kolumn i kalkylen. Per invånare beräknat varierar ändringarna mellan euro (Tyrnävä) och 599 (Gustavs). Verkningarna är negativa i 234 kommuner. I 86 kommuner är verkningarna positiva. Förändringen är större än +/-50 euro per invånare i 133 kommuner. I 26 av dessa kommuner är förändringen större än +/-100 euro per invånare. År 2012 får 257 kommuner utjämningstillägg. Utjämningstilläggen uppgår sammanlagt till 761 miljoner euro. Totalt 63 kommuner får ett utjämningsavdrag. Avdragens totala belopp år 2012 är -796 miljoner euro. Utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna är kostnadsneutral mellan staten och kommunerna. Skillnaden mellan utjämningsavdragen och utjämningstilläggen (35,1 miljoner euro) återbetalas därför till kommunerna i form av statsandelsökning. Ökningen är 6,43 euro per invånare för alla kommuner. Frågan behandlas mer ingående under rubriken Minskningar och ökningar av statsandelen. Eftersom utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna är kalkylerad, används inte kommunens egna skattesatser när utjämningen räknas ut, utan de genomsnittliga skattesatserna för hela landet. En enskild kommun kan därför inte påverka sitt utjämningstillägg eller utjämningsavdrag genom att ändra sin skattesats. Den genomsnittliga inkomstskattesats för hela landet som år 2012 används i utjämningen är 18,98 % (från skatteåret 2010). Utjämningsgränsen (91,86 %) är 2 946,23 euro/invånare. Kommunen har rätt att få ett utjämningstillägg i statsandelen om dess kalkylerade skatteinkomster per invånare understiger utjämningsgränsen. Utjämningstillägget betalas till fullt belopp ända upp till denna gräns. Om kommunens kalkylerade skatteinkomst överstiger utjämningsgränsen, minskas kommunens statsandel för kommunal basservice med ett utjämningsavdrag som är 37 procent av den del av skatteinkomsterna som överstiger utjämningsgränsen. Utjämningsgränsen är 91,86 procent av den genomsnittliga kalkylerade skatteinkomsten per invånare i hela landet. När kommunens kalkylerade skatteinkomst räknas ut beaktas kommunalskatten och kommunens andel av samfundsskatten. 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

17 Ändringarna i invånarantalet till följd av partiella kommunsammanslagningar i början av år 2011 har beaktats till samma belopp som i utjämningen år 2011 enligt följande: - Villmanstrand: 9 invånare till Imatra, -139 euro - Masku: 175 invånare till Nådendal, euro År 2012 genomförs inga kommunsammanslagningar eller partiella kommunsammanslagningar. Kalkylerade skatteinkomster och samfundsskatteandelen kalkylerad kommunalskatt miljoner euro - samfundsskatt miljoner euro Invånarantal och genomsnittlig inkomstskattesats - antalet invånare vid årsskiftet 2009/ (ej Åland). - genomsnittlig inkomstskattesats 18,98 % Kalkylerad skatteinkomst och utjämningsgräns per invånare - kalkylerad skatteinkomst 3 207,31 euro/invånare - utjämningsgräns (91,86 %) 2 946,23 euro/invånare Utjämningen beaktas i samband med betalningen av statsandelen för kommunal basservice. Hemkommunsersättningar Systemet med hemkommunsersättning ingår i statsandelen för kommunal basservice. Utbildningsanordnaren har rätt till hemkommunsersättning när en elev fullgör sin läroplikt inom förskoleundervisning eller grundläggande utbildning som anordnas av någon annan kommun än elevens hemkommun. Hemkommunsersättningen bestäms enligt elevens ålder och hemkommun. Inkomsterna och utgifterna av hemkommunsersättningarna baserar sig på hemkommunsersättningens grunddel för elevens hemkommun och det elevantal per som utbildningsanordnaren uppgett i enkäten om hemkommunsersättningar. Grunddelen i hemkommunsersättningen beräknas genom att de kalkylerade kostnaderna för kommunens förskoleundervisning och grundläggande utbildning divideras med det vägda antalet elever (0,91 * 6-åringar åringar + 1,35 * åringar). Med hjälp av samma viktningar får man hemkommunsersättningens sammanlagda belopp. Hemkommunsersättningen = 0,91 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet 6 åringar + 1,00 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet åringar + 1,35 * grunddelen i hemkommunsersättningen för elevens hemkommun * antalet åringar Hemkommunen är ersättningsskyldig också för läropliktiga 16-åringar (38 3 mom.), men inte för sådana elever under 6 år som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Kommunen behöver inte fakturera hemkommunsersättningen själv, utan utgifterna och inkomsterna av hemkommunsersättningen beaktas på central nivå vid utbetalningen av statsandelar. Utgifter för hemkommunsersättningar ger ett avdrag och inkomster ger ett tillägg i den statsandel för kommunal basservice som beviljas kommunen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

18 Ersättningsskyldigheten i hemkommunsersättningen för år 2012 bestäms enligt elevens ålder och hemkommun på statistikföringsdagen Om kommunerna vill komma överens om något annat måste de beakta de uppgifter som getts i enkäten om hemkommunsersättningar samt de hemkommunsersättningar som beaktats i statsandelen utgående från dessa uppgifter. Hemkommunsersättningarna mellan kommunerna och andra utbildningsanordnare är bruttoersättningar som baserar sig på hemkommunens statsandelsgrund, men de utgör inte statsandelar. Hemkommunsersättningarna behandlas inte som statsandelar i bokföringen. I budgeten behandlas de som verksamhetsutgifter och verksamhetsinkomster, inte som tilllägg eller avdrag i statsandelarna. Bokföringsnämndens kommunsektion har gett ett utlåtande (93/ ) om bokföringen av statsandelar och hemkommunsersättningar. Hemkommunsersättningarna har också beaktats i Kommunförbundets kalkyleringsmodell för beräkning av statsandelarna. Hemkommunsersättning för sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och elever som är placerade av barnskyddsskäl Bestämmelser om hemkommunsersättningar för sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och elever som som placerats av barnskyddsskäl finns i 41 i lagen om statsandel för kommunal basservice. Utbildningsanordnaren har rätt att fakturera hemkommunen för sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och grundläggande utbildning för placerade barn. I faktureringen bör beaktas eventuell hemkommunsersättning och statlig tilläggsfinansiering för eleven (t.ex. tillläggsfinansiering för förlängd läroplikt). I sitt cirkulär (9/80/2010) gav Finlands Kommunförbund en rekommendation om fastställande av betalningsandelen för elever som placerats med stöd av barnskyddslagen. Kommunförbundet rekommenderar att kommunerna följer samma praxis som år 2010 då de bestämmer betalningsandelen för år Enligt 41 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) är den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b 1 mom. i barnskyddslagen och får förskoleundervisning eller grundläggande utbildning skyldig att betala hemkommunsersättning för eleven till den kommun eller den andra utbildningsanordnare som ordnar undervisningen. Hemkommunsersättningen beräknas genom att de arbetsdagar vid skolan under vilka eleven getts undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som kommunen eller utbildningsanordnaren har haft för undervisningen per arbetsdag. Bestämmelsen gäller också kostnaderna för förskoleundervisning. När hemkommunens betalningsandel beräknas, beaktas som avdrag hemkommunsersättningar och tilläggsfinansiering som betalas till utbildningsanordnaren i enlighet med 41 4 mom. 1 4 punkten i lagen om statsandel för kommunal basservice. Kostnaderna beräknas med hjälp av bokslutsuppgifterna för kalenderåret före finansåret. Som grund för faktureringen av hemkommunens betalningsandel år 2011 används bokslutsuppgifterna för år Kostnaderna beräknas som de genomsnittliga faktiska årskostnaderna per arbetsdag vid skolan. I överensstämmelse med tidigare praxis rekommenderar Finlands Kommunförbund att de genomsnittliga faktiska årskostnaderna beräknas i enlighet med kommunens budgetstruktur 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

19 och kostnadsuppföljningsförfarande som de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för den skola där eleven har fått sin undervisning. Förändringar i kostnadsnivån beaktas enligt prisindex för basservicen (KUPHI). När kostnaderna för år 2010 justeras till att motsvara kostnadsnivån år 2011 tillämpas en indexförhöjning på 2,6 procent. Finlands Kommunförbund rekommenderar att faktureringen görs i efterhand i slutet av varje finansår så att elevens hemkommun kan hänföra utgifterna till den räkenskapsperiod under vilken undervisningen har getts. Huvudmannasystemet och övrig finansiering för undervisnings- och kulturverksamhet I statsandelssystemet ingår utöver statsandelen för kommunal basservice också statsandelsfinansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Den mest betydande delen i finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är den finansiering enligt pris per enhet som beviljas huvudmännen för gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskolor. Dessutom beviljar undervisnings- och kulturministeriet tilläggsfinansiering per elev och finansiering för annan undervisnings- och kulturverksamhet. De nedskärningar inom undervisnings- och kulturministeriets område som anges i regeringsprogrammet och som ingår i basservicebudgetöversikten genomförs till största delen under åren Nedskärningen på 11,5 miljoner euro inom det fria bildningsarbetet och nedskärningen på 10 miljoner euro i statsandelarna för museer, teatrar och orkestrar genomförs ändå redan år Av nedskärningen på 20 miljoner euro för anläggningsprojekt som gäller läroanstalter genomförs 6 miljoner euro redan år Senast år 2015 genomförs nedskärningar på 30 miljoner euro inom gymnasieutbildningen, 43 miljoner euro inom yrkesutbildningen, 31 miljoner euro inom läroavtalsutbildningen och 51 miljoner euro inom yrkeshögskoleutbildningen. Besluten om statsandelsfinansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fattas Huvudmannafinansieringen och andra detaljer i beräkningen av finansieringen för undervisnings- och kulturverksamhet har behandlats närmare i Kommunalekonomi 3/2011. Huvudmannamodellen: Gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor I huvudmannasystemet ingår statsandelen för gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskolor. I priserna per enhet har beaktats förändringen i kostnadsnivån (3,7 %) och justeringen av kostnadsfördelningen. Kommunens självfinansieringsandel enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009): Gymnasier, yrkesutbildning, yrkeshögskolor (UKM) år 2011 år statsandelsprocenten 41,89 41,89 - kommunens självfinansieringsandel 346,82 364,18 Gymnasieutbildning Det genomsnittliga priset per enhet för gymnasier är med beaktande av indexjusteringen på 3,7 procent 6704,40 euro. Priset per enhet för elever som fyllt 18 år är 58 procent av det pris per enhet som i övrigt betalas till huvudmannen. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

20 Yrkesutbildning och yrkeshögskolor Priserna per enhet för yrkesutbildning och yrkeshögskolor beräknas per utbildningsområde och per elev. Genomsnittliga priser per enhet - yrkesutbildning euro - yrkeshögskolor euro - läroavtalsutbildning (grundutbildning) euro. Övriga statsandelar och priser per enhet som inte omfattas av självfinansieringsandelen Uppskattningar av priser per enhet utanför huvudamannasystemet år 2012: - idrott 12,00 euro/invånare, statsandelen 29,7 % - ungdomsarbete 15,00 euro/invånare under 29 år, statsandelen 29,7 % - medborgarinstitut 82,32 euro/timme, statsandelen 57 % - grundläggande konstundervisning 74,66 euro/timme, statsandelen 57 % - teatrar euro/årsverke, statsandelen 37 % (nedskärning ) - orkestrar euro/årsverke, statsandelen 37 % (nedskärning ) - museer euro/årsverke, statsandelen 37 % (nedskärning ) - morgon- och eftermiddagsverksamhet 22,43 euro/timme Tilläggsfinansiering inom den grundläggande utbildningen Bestämmelser om tilläggsfinansiering per elev och förhöjningar inom den grundläggande utbildningen finns i i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Beslutet om tilläggsfinansiering inom den grundläggande utbildningen fattas Det finns inga förhandskalkyler över tilläggsfinansieringen inom den grundläggande utbildningen. Kommunerna kan ändå uppskatta tilläggsfinansieringen per elev år 2012 genom att använda egna uppgifter om elevantalet och Kommunförbundets kalkyleringsmodell för statsandelarna. Tilläggsfinansieringen inom den grundläggande utbildningen baserar sig på de uppgifter som utbildningsanordnarna gett i höstens statistikföring och den betalas till utbildningsanordnaren. Priserna per enhet för tilläggsfinansieringen bestäms enligt följande: Påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,21 och med antalet elever. Förberedande undervisning för invandrare Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 2,39 och med antalet elever. Andra än läropliktiga Som finansiering betalas hemkommunsersättningens grunddel multiplicerad med 1,35 och med antalet elever. Grunddelen sänks med 49 procent om det är fråga om en vuxenstuderande (ingen sänkning för internatstuderande eller 5-åriga förskoleelever med förlängd läroplikt). För ämnesstuderande beviljas en lägre finansiering, som fastställs genom förordning. 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2011

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 december 2012 741/2012 Skatteförvaltningens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet 1/2004 februari Kommunalekonomi Statsandelsreformen Basserviceprogrammet Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Tröskelvärden

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007 3/2007 juni Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Basserviceprogrammet 2008 2011 Statsandelarna år 2008 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Kommunalekonomi vad behöver en förtroendevald veta? Jan Björkwall Jakobstad, 25.3.2013 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social-

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

RP 88/2012 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst

RP 88/2012 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om beskattning av inkomst Regeringens proposition till riksdagen med förslag till ändringar av bestämmelserna om kilometerersättning i skattelagstiftningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING IFYLLNADSANVISNING 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2014 GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING Musikläroanstalter och andra läroanstalter som ordnar konstundervisning På blanketten ges uppgifter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen

2. Antal elever under 18 år i den grundläggande utbildningen UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation BASUPPGIFTER/Grundläggande utbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnader Situationen 20.9.2008 Läroanstaltstyp Utlandsskola Folkhögskola

Läs mer

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013 Kommunalekonomi Mikael Enberg 3.3.2013 Heikki Helin: Kommunekonomin 1988-2008 14.10.2010 Kommunernas lagstadgade uppgifter, antal Osasto pp.kk.vvvv 3 70 Offentliga utgifter, % av BNP åren 1975-2015** 70

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

RP 310/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 310/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 310/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om finansiering av utbildning som avses i gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Skattefrågor. Utredningsman Pekkarinens rapport. Anvisningar i anknytning till bokföringen. Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten

Skattefrågor. Utredningsman Pekkarinens rapport. Anvisningar i anknytning till bokföringen. Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten 1/2001 23.2.2001 Skattefrågor Utredningsman Pekkarinens rapport Anvisningar i anknytning till bokföringen Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/01 3 Kuntatalous

Läs mer

FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR

FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR 1 (5) ANVISNING VM139:00/2013 30.4.2014 FINANSIERING AV SAKKUNNIGTJÄNSTER FÖR ICT-STÖD I KOMMUN- OCH SERVICESTRUKTURFÖRÄND- RINGAR 1. ICT-stöd i kommun- och servicestrukturförändringar Regeringen genomför

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Övriga utgifter (exkl. moms) L02. Avlöningar L01. Mervärdesskatt L03. Undervisning K010. Inkvartering och skolskjuts K020.

Övriga utgifter (exkl. moms) L02. Avlöningar L01. Mervärdesskatt L03. Undervisning K010. Inkvartering och skolskjuts K020. ANMÄLAN AV DRIFTSKOSTNADER I EURO ENLIGT FUNKTION ÅR 2006 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation PB 380 Telefax 00531 HELSINGFORS 09-7747 7766 Kontaktuppgifter

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Utjämningssystemen i de nordiska länderna

Utjämningssystemen i de nordiska länderna Utjämningssystemen i de nordiska länderna Nedan presenteras en kort jämförelse av de nordiska ländernas utjämningssystem (i Finland mer känt som statsandelssystemet) som alltså utgör en väsentlig del av

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

RP 150/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 150/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om försäkrades och arbetsgivares socialskyddsavgifter och folkpensionsanstaltens finansiering PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation Gumtäktsvägen 3 00520 HELSINGFORS 09-7747 7766

UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation Gumtäktsvägen 3 00520 HELSINGFORS 09-7747 7766 ANMÄLAN AV DRIFTSKOSTNADER ENLIGT FUNKTION ÅR 2007 GYMNASIEUTBILDNING UTBILDNINGSSTYRELSEN Finansierings- och kostnadsinformation Gumtäktsvägen 3 Telefax 00520 HELSINGFORS 09-7747 7766 Kontaktuppgifter

Läs mer

MUSEER, TEATRAR OCH ORKESTRAR

MUSEER, TEATRAR OCH ORKESTRAR IFYLLNADSANVISNING 1(8) Anmälan om driftskostnader och prestationer år 2014 MUSEER, TEATRAR OCH ORKESTRAR ALLMÄNT Med denna förfrågan samlas uppgifter om museers, teatrars och orkestrars kostnader, årsverken

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2005 Utgiven i Helsingfors den 15 december 2005 Nr 997 1006 INNEHÅLL Nr Sidan 997 Lag om storleken av arbetsgivares folkpensionsavgift 2006... 4593 998 Lag om ändring av 62

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL)

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) 1 Allmänna bestämmelser 1 Dessa försäkringsvillkor tillämpas på avtalsförhållandet mellan arbetsgivaren (försäkringstagaren)

Läs mer

Allmän avgränsning av kostnadsuppgifterna

Allmän avgränsning av kostnadsuppgifterna IFYLLNADSANVISNING 1(8) Kostnader, inkomster och prestationer år 2014 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Med denna enkät samlas information om kostnader, inkomster och prestationen inom den grundläggande utbildningen

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 1/2006 mars Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Prisindex för offentliga utgifter och för kommunernas basservice Regeringen föreslår ändringar i bestämmelserna om balansering av ekonomin i kommunallagen

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

RP 364/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om skatt på arv och gåva ändras. Bestämmelsen om förlängd betalningstid

RP 364/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om skatt på arv och gåva ändras. Bestämmelsen om förlängd betalningstid RP 364/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 56 i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

ANVISNING OM INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN

ANVISNING OM INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN JUSTITIEMINISTERIET ANVISNING PB 1, 00131 HELSINGFORS, Telefon (09) 18 251 ANVISNINGSSAMLINGEN 28 oktober 1998 3268/36/98 JM ANVISNING OM INDRIVNING AV UNDERHÅLLSBIDRAG TILL BARN Behörighet Ikraftträdelsebestämmelsen

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen

Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) ArPL-villkor Försäkringsvillkor för försäkringsavtal enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) (Godkända av

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 18 juni 2013 422/2013 Lag om införande av lagen om andelslag Utfärdad i Helsingfors den 14 juni 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 176/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 20 i inkomstskattelagen och 8 i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

För beräkning av skatteavdrag för år 2014 Skattetabell 29-37

För beräkning av skatteavdrag för år 2014 Skattetabell 29-37 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2014 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

För beräkning av skatteavdrag för år 2012. Skattetabell 29-37

För beräkning av skatteavdrag för år 2012. Skattetabell 29-37 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2012 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013

Skattetabell 29-37. För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Beräknad på en sammanlagd skatte- och avgiftssats av 29-37 % För beräkning av skatteavdrag för år 2013 Skattetabell 29-37 Innehåll: Skatteavdrag enligt tabell Skatteavdrag enligt särskild beräkningsgrund,

Läs mer

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx.

BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998. Utbildningsanordnarens namn. Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt. dag.månad.xxxx. BILAGA 1 BESLUTSMODELL 27.8.1998 Utbildningsanordnarens namn Näradress (PB, om sådan finns) Postnummer och postanstalt dag.månad.xxxx xxx/430/xxxx TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING Undervisningsministeriet

Läs mer

RP 50/2011 rd. som betalas till begränsat skattskyldiga. samfund föreslås sänkt till 25 procent. Samfundsskattesatsen

RP 50/2011 rd. som betalas till begränsat skattskyldiga. samfund föreslås sänkt till 25 procent. Samfundsskattesatsen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2012 samt lagar om ändring av vissa skattelagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅL Denna proposition innehåller ett

Läs mer

ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE

ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE ARPL FÖRSÄKRINGSVILLKOR FÖR FÖRSÄKRINGSAVTAL ENLIGT LAGEN OM PENSION FÖR ARBETSTAGARE INNEHÅLL Allmänna bestämmelser...02 Personer som omfattas av försäkringen...02 Försäkringens giltighet...02 Försäkringen

Läs mer

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap

Firma och hemort. Styrelsen. Försäkringsgrenar som bolagets verksamhet omfattar. Delägarskap Bolagsordning Firma och hemort 1 Bolagets firma är på finska Keskinäinen työeläkevakuutusyhtiö Varma, på svenska Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma och på engelska Varma Mutual Pension Insurance

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010

RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 RP 57/2010 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN ANDRA TILLÄGGSBUDGET FÖR 2010 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att till lagen om utkomstskydd

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 10 mars 2011 203/2011 Tilläggsbudgeten för 2011 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2011: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 euro 11. SKATTER

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Som svar på motionen konstateras följande:

Som svar på motionen konstateras följande: SVAR PÅ MOTION OM UTREDNING AV DEN GRÅ EKONOMINS VERKNINGAR OCH INFÖRANDE AV ETT PROGRAM FÖR ATT MOTARBETA GRÅ EKONOMI STST 263 Beredning och tilläggsuppgifter: upphandlingschef Tuure Marku, 040-4891908,

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

ÅLANDSBANKEN DEBENTURLÅN 2/2010 - SLUTLIGA VILLKOR

ÅLANDSBANKEN DEBENTURLÅN 2/2010 - SLUTLIGA VILLKOR ÅLANDSBANKEN DEBENTURLÅN 2/200 - SLUTLIGA VILLKOR De slutliga villkoren för Ålandsbanken Debenturlån 2/200 (ISIN: FI400003875) har den 9 juli 200 fastställts till följande: - Lånekapitalet 9 980 000 euro

Läs mer

EKONOMIGURU 2015, UTTAGNINGSTÄVLINGENS FRÅGOR OCH MODELLSVAR FÖR LÄRARNA

EKONOMIGURU 2015, UTTAGNINGSTÄVLINGENS FRÅGOR OCH MODELLSVAR FÖR LÄRARNA EKONOMIGURU 2015, UTTAGNINGSTÄVLINGENS FRÅGOR OCH MODELLSVAR FÖR LÄRARNA 1. FRÅGA OM BESKATTNINGEN Kombinera rätt (sammanlagt max. 3 poäng/0,5 poäng för varje punkt) a) Kyrkoskatt 1 2 % b) Allmän moms

Läs mer

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande

Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande 2006 Sommar- och extrajobb Information till skolungdom och studerande Arbetsgivaren måste enligt lag dra skatt från din lön. Skatteavdraget kan bli för stort för dig som bara jobbar extra. Jämka så blir

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information

Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information Promemoria Jurist Mervi Kuittinen 29.9.2014 Personuppgifter och användningen av internet i kommunernas information Syftet med denna promemoria är att komplettera Kommunförbundets anvisningar om information

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät

Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät Rapport Kundenkät Dnr 36/83/2014 Partanen Heidi 9.2.2015 Rapport över Kommunförbundets juridiska enhets kundenkät Kommunförbundets juridiska enhet genomförde i slutet av år 2014 en enkät bland kommunala

Läs mer

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren

Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren LÖNER 37 Lönebetalning mom. 3 Lönebetalning Lönen betalas på det bankkonto i ett penninginstitut som arbetstagaren uppgett. Betalningsordern ska sändas i så god tid att lönen kan beräknas stå till arbetstagarens

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

från och med 1.1.2015 Barnhemsgränd 1, 00180 Helsingfors Telefon 010 680 6700 www.tela.fi

från och med 1.1.2015 Barnhemsgränd 1, 00180 Helsingfors Telefon 010 680 6700 www.tela.fi 1 Arbetspensionsförsäkrarnas rekommendation för ersättning av kostnader i anslutning till yrkesinriktad rehabilitering samt ersättning av kostnader som föranletts av utredningar till följd av pensionsbeslut

Läs mer

Arbetslöshetsförsäkringspremier. anvisning till arbetsgivare

Arbetslöshetsförsäkringspremier. anvisning till arbetsgivare Arbetslöshetsförsäkringspremier anvisning till arbetsgivare INNEHÅLL Allmänt om arbetslöshetsförsäkringspremier. 1 Uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier. 2 Förskott på arbetslöshetsförsäkringspremie.

Läs mer

Allmänna anvisningar om statsunderstöd för sökande och användare 1/2015

Allmänna anvisningar om statsunderstöd för sökande och användare 1/2015 Allmänna anvisningar om statsunderstöd för sökande och användare 1/2015 Innehåll 1. Statsunderstöd... 1 2. Anvisningar i anslutning till användningen av statsunderstöd... 1 2.1. Allmänna anvisningar i

Läs mer

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND

STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND KYRKSLÄTTS KOMMUN 303/103/2008 STADGA FÖR STATSRÅDET C.F. OCH MARIA VON WAHLBERGS FOND Innehållsförteckning 1 Fondens syftemål...2 2 Fondens kapital...2 3 Fondens avkastning (Ändr. Fge 31.1.2008 7)...2

Läs mer