Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor"

Transkript

1 5/2003 december Samfundsskatten och statsandelsreformen Skattefrågor Statsandelarna 2004 Socialförsäkringsavgifterna 2004 Rådgivningsenhet för upphandling OFR-nämnden meddelar Ny rekommendation om användning av e-fakturor

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2003 Lehti ilmestyy n. 6 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca 6 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1400 kpl Upplaga 1400 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka> Katsaukset ja selvitykset>kuntatalous- tiedote >Handelsplats>Informationsblad och utredningar INNEHÅLL Samfundsskatten och statsandelsreformen 3 Samfundsskatten Arbetsgrupper för statsandelsreformen Basserviceprogrammet Skattefrågor 4 Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2003 och 2004 Grunderna för beräkning av de enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för skatteåret 2004 Skattefrihet för motionssedlar som arbetsgivaren bekostar (RP 49/2003 rd) Skattekorten 2004 Beslut om naturaförmåner 2004 Ändringar i mervärdesskattelagen i anknytning till statsbudgeten (RP 135/2003) Köparens och säljarens namn enligt de nya kraven på fakturor Ny rättspraxis Statsandelarna Utjämningen av statsandelarna Hur en ändring av skattesatsen inverkar på utjämningen Den allmänna statsandelen Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelen för undervisning och kultur Finansieringsunderstöd enligt prövning Socialförsäkringsavgifter år Socialskydds- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna Pensionsavgifter Rådgivningsenhet för upphandling 20 OFR-nämnden meddelar 20 Nya OFR-revisorer OFR-samfund OFR-examen 2004 Ny rekommendation om användning av e-fakturor 22 Nya publikationer 24 Bilagor: Påstående (bilaga 1) Kalkyl A (bilaga 2) Kalkyl B (bilaga 3) Grunder för beräkning av priset per enhet år 2004 för den grundläggande utbildningen (bilaga 4) Grunder för beräkning av priset per enhet för gymnasiet år 2004 (bilaga 5) Priserna per enhet för bibliotek om medborgarinstitut 2003 och 2004 (bilaga 6) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 7) Sida Vastuuhenkilöt / Ansvarspersoner Martti Kallio Jan Björkwall Toimittaneet / Sammanställt av Raija Haaja ISSN Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2003

3 Samfundsskatten och statsandelsreformen Samfundsskatten Behandlingen av samfundsskattefrågan i det ekonomi-politiska ministerutskottet har skjutits upp till Enligt de uppgifter vi fått tillgång till kommer två alternativ att tas till avgörande på föredragning av inrikesministern: 1. Kommunens andel av samfundsskatten bibehålls. 2. Samfundsskatten överförs till staten. I så fall kompenseras kommunerna för den förlorade samfundsskatten genom att utjämningsgränsen för statsandelarna på basis av skatteinkomster höjs till 95 % och utjämningsavdraget för de kommuner som överskrider utjämningsgränsen sänks från nuvarande 40 procent till 15 procent av den överskridande delen. Eftersom detta inte helt kompenserar samfundsskatten höjs de uppgiftsbaserade statsandelarna ytterligare med 487 miljoner euro. Dessutom föreslås att de förlorade inkomsterna i vissa kommuner kompenseras genom att tätortstillägget för trafik i den allmänna statsandelen betalas till kommuner vars invånarantal överstiger (den nuvarande gränsen är ). Enligt förslaget ska 50 miljoner euro användas för detta ändamål. Samfundsskatten föreslås kvittas till ett belopp av 1,2 miljarder euro. Kommunförbundets styrelse har tidigare tagit ställning mot att staten övertar samfundsskatten. Frågan tas också upp i förbundets styrelse Eftersom detta skrivs före styrelsemötet har vi ännu inte fått uppgifter om något eventuellt nytt ställningstagande. Avgörandet kommer givetvis att väsentligt påverka ramarna för det fortsatta arbetet med statsandelsreformen. Martti Kallio, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Arbetsgrupper för statsandelsreformen Statsandelsreformen leds av en ledningsgrupp på kanslichefsnivå. Till gruppen hör också Kommunförbundets ledning. Dessutom är den kommunalekonomiska enheten vid Kommunförbundet representerad i den s.k. förberedande arbetsgruppen för reformprojektet. Arbetsgruppen får hjälp av experter vid olika ministerier. Merparten av den tid som hittills lagts ner på reformen har gått åt till behandling av samfundsskattefrågan. För att få mer resurser och för att påskynda och fördjupa reformarbetet har man också bildat separata arbetsgrupper för frågor som gäller vård och omsorg samt undervisning och kultur. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/03 3

4 En uppföljningsgrupp som verkar i Kommunförbundets regi följer och kommenterar arbetet med statsandelsreformen. Gruppen, som har representanter från olika typer av kommuner, har sammanträtt några gånger och sammanträder vid behov igen på kallelse av Kommunförbundet. Om samfundsskatten överförs på staten sker det vid ingången av Det samma gäller statsandelsreformen överlag. Den förberedande arbetsgruppens och ledningsgruppens mandatperiod infaller så att reformförslagen vid behov ska avlåtas som regeringsproposition före utgången av april Utöver samfundsskattefrågan har arbetet hittills främst gått ut på att uppskatta och utveckla vissa statsandelskriterier. Det är uppenbart att systemets grundläggande struktur beroende på samfundsskattebeslutet inte kommer att genomgå några genomgripande förändringar. Vi kommer senare att ge mer information om hur projektet framskrider. Mikael Enberg, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Basserviceprogrammet Ursprungligen på Kommunförbundets initiativ har arbetet med att utveckla det s.k. basserviceprogrammet med tillhörande basservicebudget inletts. Arbetet leds av finansministern och en ministergrupp bestående av ministrar som är viktiga med tanke på kommunernas service och finansiering. Kommunförbundets verkställande direktör och styrelseordförande anlitas som experter. I det här skedet är det ännu oklart hur väl detta arbete kommer att lyckas så att man från statens håll vid beslut som påverkar kommunens uppgifter och ekonomi kan beakta behoven och kostnaderna inom den kommunala basservicen och tillgodose tillräcklig finansiering för ändamålet på ett helhetsbetonat sätt där man inte är bunden av förvaltningsgränser. Basserviceprogrammet förväntas i vilket fall som helst bli en promemoria som används som bakgrund eller bilaga till statens rambeslut i vår när beslut fattas om utgiftsramen och riktlinjerna dras upp för statsbudgeten Jan Björkwall, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Reijo Vuorento, tfn (09) , Skattefrågor Redovisningen av kommunalskatt för skatteåren 2003 och 2004 Fördelningsandelarna vid förskottsuppbörden för skatteåret 2003 justeras vid redovisningen i december Då ändras andelarna för enskilda kommuner 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2003

5 och för skattetagargrupperna. I samband med ändringen av fördelningsandelarna rättas de skatter som redan redovisats för skatteåret så att de motsvarar de nya andelarna. Kommungruppens andel för 2003 stiger från nuvarande 55,02 % till 55,11 %, vilket avviker från tidigare uppskattningar. Skattestyrelsen har gjort en provberäkning av justeringen för kommunernas del. De kommunvisa resultaten av beräkningen presenteras i en Excel-tabell på Skatteförvaltningens webbsidor, > På svenska > Skatteredovisningar > Justering av utdelning i fråga om förskottsuppbörden för skatteåret Nya gruppandelar och fördelningsandelar för enskilda kommuner beräknas också för skatteåret 2004, och dessa tillämpas för första gången i redovisningarna i februari Kommungruppens fördelningsandel för 2004 uppskattas till ca 55,16 %. När fördelningsandelarna för enskilda kommuner beräknas för skatteåren 2003 och 2004 används den kommunalskatt som ska betalas för skatteåret 2002 som grund. Grunderna för beräkning av de enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för skatteåret 2004 De enskilda kommunernas andel av samfundsskatten fastställs som medeltalet av de samfundsskatteandelar som beräknats utgående från uppgifterna för de två senast slutförda beskattningarna. De kommunvisa samfundsskatteandelarna för skatteåret 2004 räknas alltså som ett medeltal av de andelar som baserar sig på uppgifterna för skatteåren 2001 och Beskattningen för skatteåret 2001 slutfördes och beskattningen för skatteåret 2002 slutfördes , så skatteuppgifterna för 2001 och 2002 är nu tillgängliga. Dessutom används uppgifter för 2001 och 2002 ur företags- och arbetsställeregistret. I detta skede tillämpas samfundsskatteandelarna för år 2003 i redovisningarna av samfundsskatten för skatteåret De slutliga andelarna för skatteåret 2004 beräknas i december och tas i bruk i januari Skattefrihet för motionssedlar som arbetsgivaren bekostar (RP 49/2003 rd) Regeringen föreslår att förteckningen över skattefria personalförmåner i 69 1 mom. inkomstskattelagen ska tillföras motionssedlar som arbetsgivaren bekostar, förutsatt att förmånen i princip kan utnyttjas av hela personalen, att den är sedvanlig och skälig och inte utgör ersättning för utfört arbete. En annan förutsättning för skattefrihet är enligt motiveringarna att man vid användningen av motionssedlarna kan försäkra sig om att sedeln används av en arbetstagare som fått sedeln av sin arbetsgivare. Endast den som är berättigad till sedeln ska alltså kunna använda den. Anonyma eller överförbara sedlar kan inte accepteras. Som skälig förmån anges i motiveringarna enligt nuvarande beskattningspraxis en förmån på omkring 200 euro per år och anställd. I motiveringarna sägs också att rekreations- och hobbyverksamheten fortsättningsvis ska vara idrottsoch motionsverksamhet som ordnas av arbetsgivaren. Som skattefri förmån kan Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2003 5

6 alltså inte anses till exempel verksamhet som arbetsgivaren ersätter i efterhand. Arbetstagaren ska alltså inte heller i framtiden kunna välja en rekreationsform som passar honom och sedan i efterhand låta arbetsgivaren stå för kostnaderna. Skattekorten 2004 Staten inför fler skattelättnader år Skattelättnaderna syns i de skattekort som börjar gälla och i förskottsuppbörden fr.o.m. januari I januari 2004 använder arbetsgivarna löntagarnas gamla skattekort som gällde i slutet av 2003 och tillämpar vid förskottsinnehållningen liksom i år en innehållningsprocent som sänkts med en procentenhet. Beslut om naturaförmåner 2004 Naturaförmånerna för 2004 har fastställts. Beslutet finns på Skatteförvaltningens webbsidor, Bostadsförmånerna höjs i hela landet Bostadsförmånernas värde stiger i alla åldersgrupper. Beskattningsvärdet för små bostäder stiger mer än för stora. Naturaförmånsvärdet höjs till exempel med 4,7 % för en tvåa på 45 m 2 i huvudstadsregionen i ett hus som blivit färdigt före 1960, medan värdet höjs med ca 3,8 % för en lika gammal bostad på 100 m 2. Ändringen motsvarar hyresnivåns utveckling. Kostförmånens värde stiger Värdet på den vanliga kostförmånen stiger från 4,60 till 4,70 euro. Den övre gränsen för direkta kostnader stiger från 7,70 till 7,90 euro. Penningvärdet för kostförmån i samband med anstaltsmåltid för personalen på sjukhus, skola, daghem eller annan motsvarande inrättning är 3,53 euro per måltid. Värdet på den kostförmån som personalen i skolor, daghem eller motsvarande inrättningar får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 2,82 euro per måltid. Bilförmån Bilförmånen består av två delar: en procentuell del som räknas på kapitalkostnaderna och ett belopp som baserar sig på driftskostnaderna. När den procentuella delen räknas ut används det nyanskaffningspris som importören uppgett för bilen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk. Samma princip tillämpas på begagnade bilar som importerats. Bilförmånernas procentuella delar bibehålls, medan driftskostnadsvärdet för fri bilförmån sänks i båda åldersgrupperna med 10 euro per månad. Telefonförmånerna oförändrade Telefonförmånernas värde hålls oförändrat: såväl mobiltelefonernas som de fasta anslutningarnas naturaförmånsvärde är nästa år 20 euro i månaden. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2003

7 Aktuellt om mervärdesskatt Ändringar i mervärdesskattelagen i anknytning till statsbudgeten (RP 135/2003 rd) Regeringen har avlåtit en proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av mervärdesskattelagen (RP 135/2003). Enligt förslaget ska en skattelättnad enligt en glidande skala införas i anslutning till den nedre gränsen för skattskyldighet. Förslaget innebär att skattelättnaden minskar stegvis i takt med att omsättningen ökar och att den slutliga redovisade skatten småningom stiger till fullt belopp. Skatten föreslås nå sitt fulla belopp vid en årlig omsättning på euro, inte euro som tidigare uppgetts. Den omsättning som lättnaden baserar sig på och som anger den nedre gränsen för skattskyldighet ska beräknas per räkenskapsperiod. Skattelättnaden gäller både fysiska och juridiska personer. Lättnaden gäller däremot inte till exempel skogsbruk och vissa överlåtelser av nyttjanderätt till en fastighet. De skattskyldiga som redovisar sin mervärdesskatt månatligen ska få lättnaden genom återbäring i efterskott efter räkenskapsperiodens utgång. De som redovisar sin skatt årligen avdrar lättnaden från den skatt som ska redovisas för skatteperioden. I propositionen föreslås också att mervärdesskattelagen ändras så att de nedre gränserna för beskattning av eget bruk av tjänster som avser fastighetsinnehav och själv utförda byggtjänster höjs från till euro. Köparens och säljarens namn enligt de nya kraven på fakturor Mervärdesskattelagens bestämmelser om fakturering har ändrats genom en lagändring (325/2003), som träder i kraft Skattestyrelsen har gett anvisningar (Dnr 1731/40/2003) om kraven på fakturan i momsbeskattningen utgående från den ändrade lagen. Kraven på fakturan gäller enligt MVL 209 a skattepliktig försäljning av varor eller tjänster, om köparen är en näringsidkare eller en juridisk person som inte är näringsidkare. Kraven gäller också sådan skattefri försäljning som anges i paragrafen. Frågan har behandlats tidigare i Kommunalekonomi 2/2003, s och 4/2003, s En viktig ändring är punkt 5 i MVL 209 b, enligt vilken namn och adress för säljaren och köparen ska framgå av fakturan. Med undantag av fakturor där kraven inte är lika stränga (MVL 209 c ) ska enligt anvisningarna på fakturan antecknas den firma eller bifirma under vilken näringsidkaren införts i handelsregistret. Om näringsidkaren inte införts i handelsregistret, används det namn som finns i skatteförvaltningens register. Anvisningarna gäller både säljarens och köparens namn. Kommunerna och samkommunerna använder vid momspliktig fakturering det officiella namn som uppgetts i företags- och organisationsdatasystemets register över mervärdesskattskyldiga och som sålunda syns i samband med FOnumret. Kommunerna och samkommunerna har ett mervärdesskattenummer (FO-nummer). Till skillnad från de felaktiga uppgifter vi tidigare fått från skatteförvaltningen per telefon är det inte möjligt för kommunerna och samkommunerna att använda bifirma. Kommunerna har endast införts i Skatteförvaltningens register där bifirma för närvarande inte kan användas. Företag som Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2003 7

8 införts i handelsregistret kan däremot i sin fakturering, liksom i sin övriga verksamhet, använda bifirma som antecknats i handelsregistret. I det här sammanhanget lönar det sig för kommunerna och samkommunerna att kontrollera att deras nuvarande officiella namn antecknats i företags- och organisationsdatasystemets register. Om en rättelse behövs ska detta meddelas till registret. I företags- och organisationsdatalagen (244/2001) finns bestämmelser om registrering och hur man gör anmälan om ändring i registren. Mer information finns på företags- och organisationsdatasystemets webbsidor, > Svenska. Kundfakturor I faktureringsprogrammen och/eller fakturablanketterna ska framgå säljarens dvs. kommunens eller samkommunens namn som är infört i företags- och organisationsdatasystemet. Därför kan till exempel kommunens affärsverk inte ha endast affärsverkets namn i sina momspliktiga fakturor, utan kommunens officiella namn måste framgå. Affärsverkets namn kan till exempel sättas ut på den första raden i adressuppgifterna. Också av fakturor där kraven på uppgifter inte är lika stränga ska framgå säljarens, dvs. kommunens eller samkommunens, registrerade namn och FO-nummer. Enligt anvisningarna kan en säljare med flera adresser välja vilken adress han vill anteckna på fakturan. Skatteförvaltningen rekommenderar att man antecknar adressen för det huvudsakliga driftstället eller adressen för det driftsälle där leveransen av varan sker eller tjänsten utförs Leverantörsfakturor De nya bestämmelserna har större praktisk betydelse när det är fråga om leverantörsfakturor. Enligt huvudregeln har köparen rätt att dra av skatt eller ansöka om återbäring endast för en faktura som ställts till köparen. Bristfälliga eller felaktiga uppgifter på en faktura kan medföra att köparen går miste om sin rätt till avdrag eller återbäring. Kommunerna och samkommunerna bör informera om att köparens namn på en leverantörsfaktura ska vara det namn som införts i Skatteförvaltningens register. Också i leverantörsfakturor som ställs ut av affärsverk, olika förvaltningar, inrättningar och andra kommunala enheter ska kommunens eller samkommunens officiella registrerade namn anges som köparens namn. Därutöver kan verkets eller enhetens namn och adress användas som till exempel adress- eller referensuppgift. Detta krav påverkar framför allt beställningspraxis, eftersom det i de olika kommunala enheternas leverantörsfakturor ibland inte framgår överhuvudtaget att köparen är en enhet som hör till kommunens eller samkommunens organisation. Som köpare har ofta angetts endast affärsverket, skolan eller någon annan enhet. För att uppgifterna om köparen ska fås att motsvara de nya kraven krävs att beställnings- och köppraxisen ändras till denna del och att anvisningar och utbildning ges inom kommunen och samkommunen. I en faktura där kraven inte är lika stränga (under 1000 euro) behövs inga namnuppgifter alls, så köparens namn behöver uppenbarligen inte exakt motsvara det som antecknats i Skatteförvaltningens register. 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2003

9 Vidaredebitering av kostnader Observera också att Skattestyrelsens anvisning 1731/40/2003 upphäver anvisningen av den 2 juni 1997 om vidaredebitering av kostnader. Eftersom den verklige köparen ska framgå av fakturan, torde inte till exempel en originalfaktura som skrivits ut för någon annan och en av denne utfärdad skattefri faktura för vidaredebitering längre duga som grund för återbäring eller avdrag, såvida det inte är fråga om ett koncernförhållande. I kommunkoncerner duger dessa alltså fortfarande, men inte vid upphandling mellan utomstående. I fortsättningen ska respektive köpares namn och andelar framgå av fakturor där köparna är flera. Om till exempel två kommuner tillsammans köper en maskin, ska bådas namn framgå av fakturan. Endast då har bägge köparna rätt till avdrag eller återbäring för sin andel. Köparen kan dra av endast det skattebelopp som anges på verifikatet. Båda kommunerna bör få ett eget originalverifikat för en gemensam anskaffning. Om andelen inte uppges på fakturan antas beloppet delas jämnt mellan köparna. Enligt Skattestyrelsens muntliga ställningstagande är skattefri vidaredebitering möjlig endast i koncernförhållanden alltså också i kommunkoncerner men inte i upphandling mellan utomstående. Jan Björkwall, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Ny rättspraxis Centralskattenämnden 075/2003 Ett bolag hade genom ett avtal om helhetsservice sålt flera tjänster till kommunen för vilka beskattningsreglerna var olika. Till tjänsterna hörde bland annat tjänster som avser fastighetsinnehav, överlåtelse av nyttjanderätten till fastigheten och elevbespisning. Bolaget var inte skyldigt att betala mervärdesskatt för den normala skolbespisning för gymnasieelever som bolaget anordnade inom ramen för avtalet om helhetsservice. Förhandsavgörande för tiden Mervärdesskattelagen 18 2 mom., 30 1 mom. och 39 3 mom. (ej vunnit laga kraft) Centralskattenämnden 060/2003 Kommunen hade för förvärv av bostäder bildat Fastighet Ab A och ägt hela aktiestocken i bolaget ända sedan det bildades. Fastighet Ab A höll på att fusioneras med Fastighet Ab B, som var ett hyresbostadsbolag. B Ab verkade på självkostnadsbasis och hade inte delat ut dividend. Vid uthyrningen av bostäder valdes de boende enligt grunder som kommunen fastställt. B Ab hade ingen annan egendom än den som var nödvändig för bolagets verksamhet. Aktierna i B Ab, som skulle fusioneras, hade efter att bolaget bildats ägts av tre allmännyttiga samfund och av kommunen. B Ab:s aktiestock hade senare övergått Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2003 9

10 helt i kommunens ägo. Med hänsyn till B Ab:s verksamhet och egendomens art samt det faktum att aktiestocken i det mottagande bolaget och det bolag som skulle fusioneras ägdes av kommunen vid den tidpunkt då fusionen ägde rum ansågs A Ab efter fusionen fortfarande vara ett bolag som enligt 20 1 mom. 3 punkten inkomstskattelagen är fritt från skatt på inkomst. Förhandsavgörande för åren 2003 och Inkomstskattelagen 20 1 mom. 3 punkten och 2 mom. (ej vunnit laga kraft) HFD /2755 Skatt på personlig inkomst Bilförmån Hands free-utrustning Extra bilutrustning En av arbetsgivaren bekostad fastansluten hands free-utrustning i arbetstagarens tjänstebil jämte installationskostnader räknas vid bestämning av värdet på fri bilförmån som sådan extra utrustning för bilen som avses i 20 i Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall beaktas vid beräkningen av naturaförmåner, och inte som extra utrustning för mobiltelefon. Skatteåret Skattestyrelsens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2003 (1127/2002) 17 1 mom. a- och b-punkten, 18, 20, 26 2 mom., 28 HFD /2783 Mervärdesskatt Skattefri försäljning Skattesats Bok CD-skiva Anslutningsprincipen A Ab idkade förlagsverksamhet för barnböcker Bolaget sålde sagoböcker med tillhörande CD-skiva där bokens text var inspelad. Boken var avsedd för 0 6- åringar. Med hjälp av CD-skivan kunde barnet självständigt lyssna på sagan och samtidigt följa bilderna och texten i boken. På CD-skivan uppmanades barnet vända sida efter en viss signal allteftersom berättelsen framskred, vilket gjorde det lättare att följa med i texten. Texten var också tryckt i boken. CD:n var inte avsedda att säljas separat. Boken och CD:n hade gemensamt pris. När A Ab överlät CD:n med den upplästa sagotexten tillsammans med sagoboken till kunden, var det fråga om en prestationshelhet som ekonomiskt hörde ihop och där den egentliga produkt som såldes var en bok. Den CD som kunden fick utöver boken var både ur säljarens och köparens synvinkel en tilläggsprodukt med direkt anknytning till boken. Boken var sålunda huvudprestationen i den sålda helheten och CD-skivan en osjälvständig biprestation. Enligt anslutningsprincipen inom mervärdesbeskattningen bestäms beskattningen av prestationshelheten i sådana fall enhetligt enligt den beskattning som gäller för huvudprestationen. Eftersom skatten för försäljning av böcker enligt 85 a 1 mom. 7 punkten mervärdesskattelagen (1265/1997) är 8 procent av skattegrunden, skulle för överlåtelsen av CD-skivan också betalas 8 procent av skattegrunden som en del av bokens försäljningspris. Också administrativa skäl talade i detta fall för en enhetlig beskattning av båda nyttigheterna. Förhandsavgörande för tiden Omröstning 4 1. Mervärdesskattelagen 84 och 85 a 1 mom. 7 punkten 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2003

11 HFD /3038 Mervärdesskatt Skattebelagd försäljning Eget bruk av tjänst Vederlag som klart understiger gängse värde Personalrabatt Telefonitjänst Grund-, installations- och överföringsavgifter för telefonanslutning Telefoniföretaget A Ab:s hela personal hade som personalförmån befriats från grundavgift och installationsavgift vid anskaffning av telefonanslutning och hade också rätt till en gratis överföring om året. För egentliga samtal hade A Ab tagit samma pris av personalen som av kunderna. De grund-, installations- och överföringsavgifter för telefonanslutningen som A Ab tog ut av sina kunder och specificerade i sina räkningar ansågs utgöra en del av helhetspriset på telefonitjänsterna för kunderna. De avgifter för telefonitjänster som under olika benämningar togs ut av kunderna utgjorde en ekonomiskt sammanhörande prestationshelhet med enhetlig beskattning. Grund-, installations- och överföringsavgifterna för telefonanslutningarna var avgifter som tas ut av användarna vid sidan av den egentliga telefonitjänstavgiften och där det i sak var fråga om försäljning av telefonitjänstprestation. Eftersom de tjänster som motsvarade grund-, installations- och överföringsavgifterna inte kunde avskiljas från telefonitjänsten som såldes som en helhet ansågs de befrielser som A Ab beviljade sin personal vara sådan rabatt på beskattningsbar försäljning som avses i 78 1 mom. 1 punkten mervärdesskattelagen. Enligt handlingarna hade bolagets personal fått en i genomsnitt cirka 30 procents rabatt på telefonavgifterna genom befrielsen från grundavgiften för telefonanslutningen. Befrielsen från installations- och överföringsavgifter hade ringa betydelse i förhållande till helhetsfaktureringen. Med beaktande av den uppvisade utredningen om rabatter till vissa andra kunder kunde det vederlag för telefonavgifter som bolaget tog ut av personalen inte betraktas som betydligt lägre än det gängse värdet, än mindre som formellt vederlag. Bolaget var därför enligt bestämmelserna om eget bruk av tjänster inte skyldigt att betala mervärdesskatt för den befrielse från grund-, installations- och överföringsavgifter som bolaget beviljade sin personal. Efterbeskattning för tiden Mervärdesskattelagen 22 1 mom. 2 punkten, 73 1 mom. och 78 1 mom. 1 punkten Jan Björkwall, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Juha Mynttinen, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna år 2004 Utjämningen av statsandelarna Den uppskattade utjämningen av statsandelarna 2004 bygger på uppgifterna om den verkställda beskattningen för Beräkningen kan anses slutgiltig. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

12 Beslutet ges i december. En kommunvis kalkyl (IM ) finns på adressen > Kommunförbundets sakkunnigtjänster >Kommunalekonomi >Statsandelar >Statsandelar Utjämningen har behandlats mer ingående i en artikel i kommunernas databank. Följande grunder har använts i förhandskalkylen: invånarantal : (hela landet exklusive Åland) genomsnittlig inkomstskattesats 17,79 % kalkylerad skatteinkomst euro/invånare utjämningsgräns 2 285,21 euro/invånare (90 % av den kalkylerade skatteinkomsten) genomsnittliga fastighetsskattesatser: allmän 0,68 % stadigvarande bostad 0,26 % annan bostad 0,80 % kraftverk 1,39 % kärnkraftverk 2,20 % allmännyttiga samfund 0,40 % obebyggd byggplats 2,09 % Vid utbetalningen av statsandelar fördelas skatteutjämningen så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för socialoch hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisning och kultur. Utjämningen har inte beaktats i de statsandelskalkyler som behandlas nedan. Mikael Enberg, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, tfn (09) , Hur en ändring av skattesatsen inverkar på utjämningen Under de senaste veckorna har det kommit flera förfrågningar om hur en höjning eller sänkning av kommunens skattesats inverkar på utjämningen av skatteinkomster i statsandelarna. Vissa kommuner har fått den uppfattningen att det inte lönar sig att höja skattesatsen, eftersom utjämningssystemet eliminerar den höjande effekten. Det har också talats om att det lönar sig att sänka skattesatsen eftersom utjämningssystemet kompenserar förlusten. Dessutom har det förekommit påståenden om att 40 procent av en förhöjning av skattesatsen går till kommuner som ligger under utjämningsgränsen (bilaga 1). Vilken är den verkliga effekten? Vi har undersökt effekterna genom att använda utjämningskalkylerna för 2004 som bygger på den verkställda beskattningen för Den kalkylerade kommunalskatten får man genom att dividera den genomsnittliga inkomstskattesatsen för hela landet (P) med kommunens inkomstskattesats (P x ) och multiplicera resultatet med den kommunalskatt som ska betalas i kommunen (MV x ). Eftersom den kommunalskatt som ska betalas fås genom att kommunens inkomstskattesats multipliceras med de beskattningsbara inkomsterna i kommunen (VT x ), elimineras inverkan av kommunens egen inkomstskattesats, vilket framgår av följande formel: 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2003

13 Den kalkylerade kommunalskatten för kommun x = P P x x MV x = P x P x x VT x = P x VT x P x Av detta följer att såvida den genomsnittliga inkomstskattesatsen för hela landet (med två decimalers noggrannhet) inte påverkas av att kommunen ändrar sin inkomstskattesats, ändras inte heller kommunens kalkylerade kommunalskatt och inte heller utjämningsgränsen eller utjämningens belopp. I bilaga 2 ges ett exempel där en kommuns sänkning av skattesatsen har så liten effekt att den inte räcker till att sänka den genomsnittliga skattesatsen för hela landet. I ett sådant fall får eller förlorar kommunen exakt så mycket skatteinkomster som höjningen eller sänkningen av skattesatsen medför, och utjämningen påverkas inte (förutsatt att de övriga kommunerna inte ändrar sin skattesats). I bilaga 3 ges ett exempel där en stor kommun som ligger över utjämningsgränsen höjer sin skattesats så att den genomsnittliga skattesatsen stiger. Detta medför att den kalkylerade kommunalskatten för alla kommuner ändras något och att utjämningsgränsen höjs. Den kalkylerade skatteinkomsten för kommunen som höjde sin skattesats stiger, men det gör också utjämningsgränsen, varvid utjämningsavdraget bara blir några euro per invånare. I exemplet är höjningen cirka tre euro per invånare, vilket utgör knappt två procent av ökningen i skatteinkomsterna. Det är alltså ingalunda så att 40 procent av skattehöjningen går till andra kommuner, vilket påståtts i vissa sammanhang. Kommunen får alltså behålla ungefär 98 procent av skattehöjningen. I inget fall utgör utjämningsavdraget 40 procent av kommunens samtliga skatteinkomster; i exempelkommunen blir avdraget cirka procent av de totala inkomsterna. Utjämningen för andra kommuner än den som höjer sin skattesats varierar i exemplet mellan +7 och 9 per invånare (förutsatt att de övriga kommunerna inte ändrar sin skattesats). Resultatet beror på förhållandet mellan den genomsnittliga vägda skattesatsen och kommunens egen skattesats. För de flesta kommuner är ändringen obefintlig. Slutresultatet blir alltså att en höjning eller sänkning av skattesatsen inte har någon avgörande inverkan på utjämningen. En höjning av skattesatsen ger alltid kommunen mer pengar än vad utjämningssystemet tar. Effekten på utjämningssystemet fördröjs dessutom med två år, medan en höjning av skattesatsen ger större skatteinkomster redan det år som följer på förhöjningsbeslutet. Observera också att kommunerna beslutar om sina skattesatser samtidigt. Därför kan man inte på förhand veta exakt hur andra kommuner kommer att ändra sin skattesats och hur den genomsnittliga skattesatsen påverkas. Den genomsnittliga vägda skattesatsen har till exempel stigit med 0,02 % för 2001, med 0,11 % för 2002, med 0,35 % för 2003 och med 0,09 % för Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Heikki Pukki, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

14 Den allmänna statsandelen År 2004 indexjusteras den allmänna statsandelen med 1,8 procent (75 % av det fulla beloppet). Statsrådet har fastställt beloppet per invånare till 27,64 euro. Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för särförhållanden: skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortstillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa tabellen på Kommunförbundets webbsidor, och grunderna anges i lagar och förordningar (1147/1996, 1360/2001, 1271/1996, 1448/2001 och 810/2002). Dessutom avdras från statsandelen 7,53 euro per invånare (nedskärningar från 90-talet). De preliminära uppgifterna om den allmänna statsandelen (IM ) presenteras enligt kommun på adressen > Kommunförbundets sakkunnigtjänster >Kommunalekonomi >Statsandelar >Statsandelar Beslutet ges i december. Statsandelsutjämningen har inte beaktats. Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Statsandelarna för social- och hälsovård Ändrade statsandelsgrunder Mer ingående uppgifter om statsandelarna för social- och hälsovården år 2004 gavs i Kommunalekonomi 4/2003. Skillnaderna jämfört med det förra informationsbladet gäller statsandelsprocenten och kommunens finansieringsandel per invånare. Sysselsättnings- och sjukfrekvenskoefficienterna justeras för år 2004 (de koefficienter som nu använts motsvarar utbetalningen år 2003). Justeringen av koefficienten medför att finansieringsandelen per invånare höjs med cirka 1,5 euro. Statsandelsprocenten uppgavs tidigare bli 31,89. Den blir dock 0,07 procentenheter lägre då beräkningen av den skatteinkomstbaserade utjämningen av statsandelarna blivit färdig (det uppskattade statsandelstillägget på 0,03 % på grund av ändringen i utjämningssystemet år 2002 blev i den slutliga beräkningen en minskning på 0,04 %, det s.k. Sailaspaketet, Kommunalekonomi 4/2003 s. 12). Övriga kalkylerade grunder för statsandelen är oförändrade. De tidigare och ändrade grunderna presenteras också nedan. Budgetpropositionen håller ännu på att kompletteras i riksdagen så det kan fortfarande ske smärre förändringar som inte är väsentliga. Förändringarna gäller bland annat finansieringsandelen per invånare och till vissa delar de kalkylerade grunderna. Finansieringsandelen per invånare är uppskattad i grunderna nedan. Statsandelsgrunderna för social- och hälsovården år 2004 Statsandelarna har indexjusteras med 1,8 procent, vilket är 75 % av det fulla beloppet. Statsandelarna för de enskilda kommunerna (SHM) presenteras på adressen > Kommunförbundets sakkunnigtjänster 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2003

15 >Kommunalekonomi >Statsandelar >Statsandelar En justerad kalkyl läggs ut på Kommunförbundets webbsidor först när alla statsandelsgrunder har klarlagts. Statsandelsbeslutet ges i mitten av december. Statsandelsutjämningen har inte beaktats. Statsandelarna har bestämts utifrån följande kalkylerade grunder (Statsrådets förordning om resurser för social- och hälsovården 807/2003): Åldersgrupp Socialvård ( /invånare) Hälso- och sjukvård ( /invånare) år 2003 år 2004 år 2003 år åringar 4 214, ,02 523,99 538, åringar 301,46 307,88 596,14 612, åringar 561,64 571, , , åringar 3 288, , , ,77 85 år fyllda 9 287, , , ,85 Övriga kalkylerade grunder ( /invånare) år 2003 år 2004 Enligt antal arbetslösa 384,36 391,28 Enligt arbetslöshetsgrad 35,09 35,72 Enligt sjukfrekvens 260,12 264,80 Kommunens finansieringsandel per invånare 1 522, ,50 (uppskattning) Övriga grunder Arbetslöshetsprocent 12,0 % 11,6 % Invånarantal Fjärrortskoefficient 1,05 eller 1,15 (SRb 1364/1996) Skärgårdskoefficient 1,10 i stället för ovanstående Statsandelsprocent 28,06 % 31,82 % Statsandelen för social- och hälsovård får man genom att multiplicera finansieringsandelen per invånare med invånarantalet och subtrahera resultatet från kommunens kalkylerade kostnader. Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Statsandelen för undervisning och kultur Hur statsandelen och priserna per enhet fastställs Mer ingående uppgifter om statsandelarna för undervisning och kultur 2004 har getts i Kommunalekonomi 4/2003. Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

16 Efter det har besluten om priserna per enhet för kommunerna och samkommunerna getts, och de finns på utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen Anvisningar om beräkning av priserna per enhet finns i rapporten under länken Yksikköhintojen määräytymisperusteet. Den preliminära finansieringsandelen per invånare för undervisnings- och kulturväsendet 2004 har den 3 december fastställts till 592,14 euro per invånare (kalkyl nedan). Utgångspunkten i justeringen av alla pris per enhet är en indexjustering på 1,8 procent, vilket är 75 % av det fulla beloppet. Någon indexjustering har dock inte gjorts i de priser per enhet som baserar sig på statsbudgeten, till exempel för kultur, idrott och ungdomsarbete. Bestämningsgrunderna för priserna per enhet för den grundläggande utbildningen och gymnasieundervisningen framgår av bilaga 4 och 5. Priserna per enhet år 2004 för bibliotek och medborgarinstitut enligt bosättningsstruktur får man genom att höja kommunens nuvarande pris per enhet enligt bosättningsstruktur med 1,8 procent (bilaga 6). Till exempel alla priser per enhet för kommunens kulturväsende och de kalkylerade grunderna separat och sammanlagt finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor. Där finns också rapporter om priserna per enhet för yrkesutbildning, yrkeshögskolor och andra uppgifter. De utjämnade genomsnittliga priserna per enhet för de enskilda utbildningsområdena inom yrkesutbildningen och för enskilda examina vid yrkeshögskolor finns under länken Yksikköhintojen määräytymisperusteet. Statsandelsbeslutet ges i december. Grunder för beräkning av statsandelarna finns också på Kommunförbundets webbsidor, > Kommunförbundets sakkunnigtjänster >Kommunalekonomi >Statsandelar >Statsandelar Finansieringsandelen per invånare år 2004 Kommunens preliminära finansieringsandel per invånare för 2004 framgår av tabellen nedan. Indexjusteringen på 1,8 % har beaktats. Den preliminära finansieringsandelen för 2003 framgår också av tabellen. Finansieringsandelen för 2003 fastställs slutgiltigt i december. Preliminär Preliminär Kalkyl över finansieringsandelen år 2003 år 2004 Kalkylerade kostnader (milj. ) kommunernas andel (cirka 43 %) investeringstillägg Sammanlagt Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2003

17 Kostnader per invånare ( /invånare) 460, ,592 tillägg för skolskjutsar och tilläggsutbildning 6,275 6,389 tillägg för nedskärningar i statsandelarna 113, ,163 Sammanlagt 579, ,144 Kommunens finansieringsandel ( /inv.) 579,86 592,14 Ökning jämfört med året innan (%) 4,24 2,12 Jan Björkwall, tfn (09) , Gustav Wikström, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Päivi Rajala, tfn (09) , Finansieringsunderstöd enligt prövning 2003 Beslutet om finansieringsunderstöd enligt prövning för 2003 fattades Inrikesministeriet beslutade bevilja 75 kommuner understöd till ett sammanlagt belopp av euro. Genom det tidigare beslutet hade tjugo kommuner i förskott beviljats understöd till ett belopp av euro, vilket innebär att understöd enligt prövning sammantaget beviljades 95 kommuner till ett belopp av euro. Kommunförbundets utlåtande och en förteckning över kommuner som fått understöd finns på Kommunförbundets webbsidor, > Kommunförbundets sakkunnigtjänster >Kommunalekonomi >Statsandelar >Finansieringsunderstöd enligt prövning Beloppen för de kommuner som beviljades understöd i förskott är understreckade. Inrikesministeriet förhandlade med Kommunförbundet om de 20 kommuner som fick understöd i förskott. Totalt 202 kommuner ansökte om understöd till ett sammanlagt belopp av euro. Antalet ansökningar minskade med 42 och det totala ansökta beloppet sjönk med 35,22 miljoner euro. De understöd som i denna omgång beviljades 75 kommuner betalas Hela understödsanslaget för år 2003 var 7,06 miljoner euro mindre än året innan. Anslaget var igen för litet med tanke på behoven. Understöd kunde därför inte beviljas fler än 75 kommuner, trots att fler hade behövt det. År 2002 förordade Kommunförbundet understöd för 91 kommuner och i förskottsutdelningen för 20 kommuner. Understöd beviljades då sammanlagt 109 kommuner inklusive dem som fick understöd i förskott. Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

18 Socialförsäkringsavgifter år 2004 Socialskydds- och arbetslöshetsförsäkringsavgifterna Kommunarbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift är år 2004 den samma som 2003, dvs. 1,614 procent. Också kommunarbetsgivarnas folkpensionsavgift förblir vid det nuvarande, dvs. 2,4 procent. Med sjukförsäkringsavgiftens förhöjning på 0,014 procentenheter under finansieras ett experiment där privata arbetsgivare och statens affärsverk i vissa kommuner i Lappland och i skärgårdskommuner befrias från socialskyddsavgiften Under 2004 uppgår arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremie till 0,6 procent av lönen vid en lönesumma på upp till euro och 2,5 procent av lönen (år ,45 %) för den överstigande delen. Kommunarbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremie stiger år 2004 från nuvarande 0,2 procent till 0,25. Arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2004 fastställdes av social- och hälsovårdsministeriet (325/2003). Pensionsavgifter KomPL-avgift Lagen om kommunala pensioner (KomPL) trädde i kraft Finansieringen av pensionsskyddet regleras i lagen om kommunala pensioner. Till och med togs betalningsandelar ut hos medlemsorganisationerna med stöd av 6 och 6 a KTAPL. Den nya lagen medför att vissa begrepp ändras. I stället för KTAPL-avgift används framöver begreppet KomPL-avgift. KomPL-avgiften består av: en lönebaserad avgift en pensionsbaserad avgift självriskavgifter för förtidspensioner. Kommunernas pensionsförsäkrings delegation fastställde den lönebaserade KomPL-avgiften för 2004 till 22,05 % av det totala lönebeloppet. I procenttalet ingår såväl löntagarens som arbetsgivarens andelar. Arbetsgivarens lönebaserade avgiftsprocent är den samma för alla medlemsorganisationer. Social- och hälsovårdsministeriet fastställde arbetstagarnas pensionsavgift för år 2004 till 4,6 %. Arbetsgivarens andel blir då 17,45 %. Det totala beloppet av den pensionsbaserade avgiften för 2004 har fastställts till 539 miljoner euro. Det motsvarar uppskattningsvis cirka 5,04 procent av lönesumman. Den pensionsbaserade avgiften bestäms på basis av pensioner som betalas till personer som varit anställda i medlemsorganisationen. Den pensionsbaserade avgiftens storlek inom enskilda medlemsorganisationer påverkas också av till exempel upplösning av eller utträde ur en samkommun. Kommunernas pensionsförsäkring har i sitt cirkulär 3/2003 gett anvisningar för budgetering av den pensionsbaserade avgiften för Enligt anvisningarna kan avgiften budgeteras genom att man multiplicerar det totala beloppet av de pen 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2003

19 sionsutgiftsbaserade förskottsfakturor som skall uppbäras år 2003 med talet 1,15. Självriskavgifterna för förtidspensioner bestäms på basis av individuella förtidspensioner som börjar år 2004, invalidpensioner och arbetslöshetspensioner. Inga ändringar sker i grunderna för självriskavgifterna för invalidpension, individuell förtidspension och arbetslöshetspension. Självriskandelen är fortfarande 20 procent av pensionskostnaderna för invalidpension, 40 procent för individuell förtidspension och 60 procent för arbetslöshetspension. Totalt väntas de självriskavgifter som tas ut under 2004 uppgå till cirka 0,7 procent av KomPLlönesumman. Enskilda medlemsorganisationers självriskandelsavgifter i relation till lönesumman varierar efter antalet personer som går i pension och de pensioner som betalas till dem. Den genomsnittliga totala KomPL-avgiften inom kommunsektorn år 2004 beräknas sålunda uppgå till 27,79 procent. När man från detta avdrar arbetstagarens pensionsavgift blir arbetsgivarens genomsnittliga KomPL-avgift 23,19 procent. Medlemsorganisationens verkliga avgift avviker ändå i allmänhet mycket från den genomsnittliga avgiften. SPL-pensionsavgift Den allmänna totala SPL-avgiftsprocenten för 2004 är 23,5 %. Genom att subtrahera arbetstagarens pensionsavgift får man arbetsgivarens allmänna SPLpensionsavgift, som blir 18,9 procent (år ,9 %). Den allmänna avgiftsprocenten används av kommunala arbetsgivare som har högst 50 anställda som hör till SPL-systemet. För kommunala arbetsgivare med fler än 50 anställda inom SPL-systemet har fastställts en pensionsavgiftsprocent som år 2004 varierar mellan 22,80 och 28,86 procent beroende på kommun. Arbetsgivarens avgift får man genom att dra av arbetstagarens avgiftsprocent (4,6). Kommunernas genomsnittliga SPL-avgift som används främst i totalekonomiska beräkningar, är 25,14 %. När man drar av arbetstagarens pensionsavgift på 4,6 % blir kommunarbetsgivarens genomsnittliga pensionsavgift 20,54 %. I ekonomiplaneringen utgår den enskilda kommunen antingen från den allmänna pensionsavgiftsprocenten eller från den arbetsgivarrelaterade pensionsavgiftsprocent som meddelats kommunen. Arbetsgivarens slutliga pensionsavgiftsprocent för år 2004 fastställs våren KAPL- och KoPL-avgifterna Enligt förhandsuppgifter föreslås en ökning av KAPL-avgiften med 0,2 procentenheter, vilket betyder att avgiften höjs från nuvarande 22,2 till 22,4 procent. När arbetstagarens avgift (4,6 %) avdras, blir arbetsgivarens avgift 17,8 procent för år För KoPL-avgiften föreslås en höjning med 0,9 procentenheter, vilket betyder att avgiften höjs från nuvarande 17,8 procent till 18,7 procent. När arbetstagarens avgift (4,6 %) avdras, blir arbetsgivarens avgift 14,1 procent för år I bilaga 7 finns ett sammandrag av kommunarbetsgivarnas socialskyddsavgifter Jan Björkwall, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

20 Rådgivningsenhet för upphandling En rådgivningsenhet för upphandlingsfrågor inrättas vid Finlands Kommunförbund i syfte att effektivera rådgivningen i frågor som gäller konkurrensutsättning av offentlig service. Enheten kommer att ge allmänna råd i upphandlingsfrågor. Rådgivningsenheten ska förbättra upphandlingskompetensen inom den offentliga sektorn, öka marknadskännedomen inom servicebranscherna och främja strategiskt tänkande i upphandlingsfrågor. Enheten kommer att verka en begränsad tid. Till dess uppgifter hör bl.a. att förbättra den allmänna upphandlingskompetensen underlätta företagens tillgång till information om upphandling informera om lagstiftningen om upphandling, god praxis och aktuella frågor främja samarbetet mellan beställare och utförare Rådgivningsenheten är avsedd att ge praktisk hjälp i problemsituationer för aktörer på fältet. Särskilt inom servicesektorn beräknas konkurrensutsättningen få allt större spridning. Projektet utgör en del av det politiska programmet för företagsamhet som ingår i regeringsprogrammet. Enheten inleder sin verksamhet i början av Projektet finansieras delvis av handels- och industriministeriet, som åtminstone betalar lön för två sakkunniga. Kommunförbundets sakkunniga deltar i projektet med egen arbetsinsats. Finlands Kommunförbund Leena Piekkola, ombudsman för konkurrensfrågor, tfn (09) , Handels- och industriministeriet Elise Pekkala, regeringsråd, tfn (09) OFR-nämnden meddelar Nya OFR-revisorer OFR-examen kunde avläggas i Helsingfors den 3 och 4 oktober I examensprovet deltog 43 personer. OFR-nämnden fastslog vid sitt sammanträde att följande personer (16) fått godkänt i examensprovet (år 2002 godkändes 9): 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/2003

21 Namn Titel Hemort Ala-aho Virpi förv.mag. Limingo Holländer Leif pol.mag. Lemland Huuskonen Juha förv.mag. Tusby Karjunen Arja ekon.vet.mag. Tammerfors Kaski-Nurmi Arja ekon.mag. Esbo Koskinen Outi ekon.mag. Borgå Lauttamus Leena ekon.mag. Vasa Lehtinen Pekka T förv.mag. Tammerfors Lidman Anders ekon.mag. Korsholm Myöhänen Sisko förv.mag. Åbo Nieminen Nina förv.mag. Tammerfors Pakkanen Kaija ekon.mag. Kouvola Parhankangas Annikki förv.kand. Uleåborg Tapiola Juhani vicehäradshövding Lahtis Valtonen Osmo pol.kand. Kyrkslätt Weckström Ritva förv.kand. Pukkila Vid OFR-nämndens sammanträde i december 2003 fattas beslut om införande av ovanstående personer i OFR-registret och om utfärdande av revisorsintyg. OFR-samfund I OFR-registret antecknas också de OFR-samfund som nämnden godkänt. Den 1 december 2003 fanns följande OFR-samfund införda i OFR-registret. Namn och adress Infört i OFR-registret 1. Oy Audiator Ab Andra linjen 14, Helsingfors 2. Pohjolan Tilintarkastustoimisto Oy Villa Lande, Kivitaipale 3. Finlands Kommunrevision Ab Munksnäs allén 25, Helsingfors 4. SVH OFR-revision Ab PB 1015, Helsingfors 5. Ernst & Young Offentliga tjänster Ab (tidigare Kunta-Kihlman Oy ( ) Namnändringen har införts i OFR-registret Elielplatsen 5 B, Helsingfors 6. Tilintarkastustoimisto Revisionsbyrå Oy Martin Eklund Ab Brutubyvägen 8, Vanda 7. KPMG Kunta Oy PB 1037, Helsingfors Kuntatalous/Kommunalekonomi 5/

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 december 2012 741/2012 Skatteförvaltningens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen. RP 123/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007 5/2007 december Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2008 Bokföringsanvisningar Det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen

Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska skattegränsen tullen.fi Kundanvisning 8.12.2016 Skattelättnad vid import av begagnade varor (importlättnad) över den åländska

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2007 Kuntatalous

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009 3/2009 juni Skattefrågor Statsandelarna 2010 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Bokföringsanvisningar Nya synvinklar på produktivitetsmätning

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 1028/2014 Skatteförvaltningens beslut om de grunder som ska iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen

Läs mer

Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 6/2001 December Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Aktuellt om euro OFR-nämnden meddelar Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 6/2001

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen RP 363/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 149 a i mervärdesskattelagen samt av 2 i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 63/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om vissa dagpenningar PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs. RP 94/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om skatteåren 2013 2015 och upphävande av lagen om temporärt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om storleken av den försäkrades sjukförsäkringspremie, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och arbetsgivares

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, lagen om handikappförmåner och 103 i folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet 1/2004 februari Kommunalekonomi Statsandelsreformen Basserviceprogrammet Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Tröskelvärden

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 a och i lagen om apoteksavgift PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna propositionen föreslås det att lagen

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av 10 i inkomstskattelagen

Beslut. Lag. om ändring av 10 i inkomstskattelagen RIKSDAGENS SVAR 179/2006 rd Regeringens proposition med förslag till bestämmelser om beskattning för hyrda arbetstagare från utlandet och beskattning av ersättning för arbete som betalas till begränsat

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 24, 26 och 55 i lagen om beskattningsförfarandet

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande

Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande 5/2009 december Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Avtal om förskoleundervisning och grundläggande utbildning Statsandelarna för anläggningsprojekt blir statsunderstöd Insamling av uppgifter för hemkommunsersättningarna

Läs mer

l. Nuläge och föreslagna ändringar

l. Nuläge och föreslagna ändringar 1993 rd - RP 87 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om arbetslöshetskassor PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om arbetslöshetskassor

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av inkomstskattelagen. Det föreslås

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om vissa dagpenningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt

Beslut. Lag. om ändring av lagen om överlåtelseskatt RIKSDAGENS SVAR 164/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överlåtelseskatt Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 146/2012 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 146/2012 rd RIKSDAGENS SVAR 146/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av kyrkolagen, lag om upphävande av lagen om kyrkans centralfond och lag om skyldighet för medlemmar i

Läs mer

2. Propositionens konsekvenser

2. Propositionens konsekvenser RP 191/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 22 kap. 8 i kyrkolagen samt 3 och 9 i lagen om kyrkans centralfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit

RP 96/2001 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen efter det att den har antagits och blivit RP 96/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 105 a och 143 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 4 och i lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att närståendevårdares rätt till

Läs mer

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten

RP 71/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om Folkpensionsanstalten PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om Folkpensionsanstalten

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Lag. om ändring av inkomstskattelagen

Lag. om ändring av inkomstskattelagen Lag om ändring av inkomstskattelagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 54 d 2 mom., 80 9 punkten, 92 26 punkten, 95 1 mom. 1 punkten, 96 a 1 mom., 100 2 och 3 mom.,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 4 i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning, i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst

Läs mer

RP 95/2013 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 95/2013 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 95/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och inkomstskattelagen för gårdsbruk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 119/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om pension för lantbruksföretagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

1992 rd - RP 287. införande av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING

1992 rd - RP 287. införande av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL ALLMÄN MOTIVERING 1992 rd - RP 287 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2009 september Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007 3/2007 juni Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Basserviceprogrammet 2008 2011 Statsandelarna år 2008 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008

Läs mer

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter RP 28/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att universitetslagen ändras så att

Läs mer

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn

4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn 4/2014 Ett nytt år Vårdreformen Skattefrågor Statsandelar Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn framskrider Produktivitet och effektivitet i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 106/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Propositionen

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer