4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "4/2014. Ett nytt år. Vårdreformen. Skattefrågor. Statsandelar. Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn"

Transkript

1 4/2014 Ett nytt år Vårdreformen Skattefrågor Statsandelar Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn framskrider Produktivitet och effektivitet i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2015 Grund- och dröjsmålsräntan December

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2014 INNEHÅLL Sida Lehti ilmestyy 4 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 4 gånger per år Julkaisija/Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn fax Tiedote on myös internetissä Kuntaliiton internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor Asiantuntijapalvelut > Kuntatalous > Kuntatalouden tilastot ja julkaisut > Julkaisut, Kuntataloustiedotteet > > Sakkunnigtjänster > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi > Kommunalekonomiska statistik och publikationer > Infobladet Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt/Ansvariga Ilari Soosalu Benjamin Strandberg Toimittanut/Sammanställt av Tuija Valkeinen ISSN Ett nytt år 3 Vårdreformen 4 Skattefrågor 5 Rättelse av kommunernas gruppandel för skatteåret 2014 Kommungruppens andel av samfundsskatten år 2015 Senareläggning av jordbrukarstödet minskar den kommunalskatt som debiteras Nästan var tredje kommun höjde sin inkomstskattesats för 2015 Fastighetsskattesatserna höjdes i 100 kommuner förhöjningen fråntas antagligen kommunerna genom en jämstor nedskärning av statsandelarna Naturaförmånsvärdena år 2015 och ändringar i värderingen av tjänstebostäder Skattefria resekostnadsersättningar 2015 Den maximala skattefria kilometerersättningen för användning av bil ändras Ändringar 2015 i fastighetsskatten för aravahyreshus och för andra fastigheter som omfattas av överlåtelsebegränsningar Skatteförvaltningens anvisning om fastighetsbeskattning för vindkraftverk Skatteförvaltningens anvisningar om mervärdesskatt för hälso- och sjukvård uppdateras bland annat i fråga om tolkningar inom företagshälsovården Omvänd momsbeskattning tillämpas vid försäljning av metallskrot och metallavfall från 2015 Bristfälliga uppgifter i anmälan om byggande inte längre möjliga efter årsskiftet Statsandelar 13 Statsandelarna år 2015 Kalkyleringsmodell 2015 Behovsprövad höjning av statsandelen år 2014 Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn 15 framskrider Nationellt inkomstregister Kommuninformationsprogrammet och Kommunernas XBRL-taxonomi Kommunförbundet med i utvecklingsarbetet Produktivitet och effektivitet i den grundläggande utbildningen 17 och gymnasieutbildningen De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Grund- och dröjsmålsräntan Grundräntan Dröjsmålsräntan BILAGOR Bilaga 1 (på finska): Kuntaliiton talous- ja rahoitusfoorumi 2015, ohjelma Bilaga 2: Propositionen om vårdreformen, Kommunförbundet, styrelseinfo Bilaga 3: De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2014

3 Ett nytt år För ett år sedan funderade jag över om kommunsektorn någonsin tidigare stått i centrum för så här stora förändringar och förväntningar. Aldrig förut har väl en statsandelsreform, en kommunallagsreform, en hälso- och sjukvårdsreform, ett strukturpolitiskt program och en kommunstrukturreform varit under beredning samtidigt? Nu får man väl konstatera att vi för 2015 dessutom får lägga till det nya programmet för kommunernas ekonomi och de ändringar det medför. Då vi ser tillbaka på 2014 har den kommunala ekonomin varit i relativt gott skick, mätt i resultat och med tanke på omständigheterna. Vad beror det relativt goda skicket på? Det har inte kommit gratis. Mycket har gjorts och kommunerna har reagerat aktivt på omvärldsekonomin. Över hälften av kommunerna höjde sina skatter. Verksamheter effektiviserades och personalkostnader minskades. Mätt med resultaten kommer år 2014 sannolikt att uppvisa överskott till följd av extraordinära poster som beror på den nya lagstadgade bolagiseringsskyldigheten. År 2015 kommer att vara, för att använda en sliten fras, ett år av utmaningar. Kommunernas finansiella ställning kommer att försvagas med omkring 220 miljoner euro och statsandelsnedskärningarna medför å sin sida konkreta svårigheter för kommunerna då tjänsterna ska tillhandahållas, men pengarna fattas. I synnerhet när statens arbete för att minska kommunernas uppgifter i enlighet med det strukturpolitiska programmet inte har framskridit på önskvärt sätt. Systemet för styrning av kommunernas ekonomi som presenteras i programmet är av stor vikt för kommunerna. Väl genomfört kan systemet råda bot på obalansen mellan kommunernas uppgifter och finansiering. Programmet för kommunernas ekonomi är mer omfattande än basserviceprogrammet och gäller kommunernas samtliga uppgifter. I programmet ingår också en budgetram som ska dämpa utgiftsökningen inom social- och hälsovården. I det här numret av Kommunalekonomi belyser skatteexpert Jukka Hakola skatteutvecklingen och dess inverkan på kommunernas ekonomi. I sin artikel beskriver han de viktigaste faktorerna som påverkar beskattningen åren 2014 och Prognoserna för samhällsekonomins tillväxt har gång på gång justerats nedåt för 2014 och Kommunerna har reagerat på de minskade skatteinkomsterna och statsandelsnedskärningarna genom att höja sina skattesatser för år Efter höjningarna steg den genomsnittliga inkomstskattesatsen till 19,84 procent, vilket innebär en ökning på 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Dessutom är en kraftig anpassning till utgifterna att vänta i så gott som alla kommuner. Kommunerna är väl medvetna om det försämrade ekonomiska läget. Finlands ekonomiska situation är efter den långvariga nedgången fortsättningsvis svag, och någon snabb tillväxt är inte heller att vänta Finlands kreditbetyg fick sig en törn då Standard & Poor's och Moodies på hösten sänkte kreditbetyget för Kommunernas garanticentral och Kommunfinans från AAA till AA+. Trots att den kommunala ekonomins framtid just nu inte ser särskilt ljus ut, bör vi ändå komma i håg att vi genom samarbete också kommer att klara oss framöver. I början av året inleds förberedelserna inför statens ramförhandlingar och Kommunförbundets ekonomi- och finansieringsforum (se program, på finska, bilaga 1). Många bra presentationer och aktuell information utlovas. Bästa läsare, vi tackar för det gångna året och önskar er alla en God jul och ett framgångsrikt Gott nytt år Ilari Soosalu direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2014 3

4 Vårdreformen Regeringen överlämnade en proposition med förslag till lag om ordnandet av social- och hälsovården Det är bra att denna viktiga reform gått framåt, men det verkar fortfarande vara mycket som ännu inte funderats ut. Till de viktigaste frågorna hör de kommande finansieringslösningarna för socialoch hälsovårdsområdena och produktionsområdena. Enligt finansieringsmodellen i propositionen ska finansieringen för ett vårdområde samlas in av kommunerna så att varje kommuns andel bestäms till 20 procent utgående från kommunens invånarantal och resten utgående från åldersstruktur och sjukfrekvens. Andra faktorer beaktas inte. Slutresultatet är att de kommuner vars nuvarande social- och hälsovårdsutgifter är större än de kalkylerade betalningsandelarna enligt propositionen skulle vinna på reformen. Grunderna för ersättningen till produktionsområdena har ännu inte uppskattats. Enligt lagförslaget ska de nödvändiga kostnader som produktionen förorsakar finansieras genom en ersättning som betalas av vårdområdet. Finansieringen ska till minst 80 procent basera sig på invånarantal och servicebehov och till högst 20 procent på särförhållanden och andra faktorer samt effekt- och effektivitetskrav. Andelarna och deras verkningar på servicenivån och på kommuninvånarna kan i det här skedet inte analyseras på ett särskilt djupt plan, i synnerhet då investeringar överhuvudtaget inte beaktats i kalkylerna. Än oklarare är frågan om ägande och förvaltning av fastigheter och lokaler. Om investeringar har det främst sagts att grunderna och kostnaderna för de viktigaste investeringarna anges i investeringsplanen, att finansieringen periodiseras över den tid som anges i beslutet om att ordna social- och hälsovård och att kommunernas betalningsandelar bestäms i enlighet med kalkylmässiga faktorer som fastställs i beslutet. Det kan knappast vara lagstiftarens mål att finansieringen ska periodiseras över den tid som beslutet att om att ordna social- och hälsovård gäller, dvs. fyra år. Det skulle i praktiken innebära lansering av helt nya avskrivningstider för social- och hälsovårdssektorn. Beslutet att ordna social- och hälsovård har egentligen den viktigaste rollen i hela lagförslaget. Då beslutets innehåll strängt taget bara angetts i stora drag har lagförslaget skapat stor ovisshet i kommunerna och bland kommuninvånarna. I fråga om finansieringen fortsätter ovissheten åtminstone i den bemärkelsen att den arbetsgrupp som dryftar systemet med finansiering via flera kanaler ska komma med en rapport först i februari, och den arbetsgrupp som behandlat budgetramarna för social- och hälsovården hade ännu inte gett ut någon rapport när detta skrevs. Kommunförbundet har framhållit att det kunde ha varit tillfälle att försöka genomföra vårdreformen utan att det uppstår stora vinnare och förlorare bland kommunerna, särskilt med tanke på att det för tillfället pågår också andra stora förändringar som innebär enorma ekonomiska utmaningar för kommunsektorn. Kommunförbundet har utarbetat en enkät för kommunerna om deras syn på vårdreformens verkningar, bland annat i fråga om ekonomi- och finansieringslösningarna. Svaren kommer att användas när förbundet hörs i riksdagen angående vårdreformen. Enkäten skickas till kommunerna före jul. Kommunförbundets styrelse behandlade reformen vid sitt sammanträde Den ekonomiska delen av de presentationsdior som utarbetades för sammanträdet finns i bilaga 2. Närmare upplysningar: Ilari Soosalu, tfn , Reijo Vuorento, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2014 4

5 Skattefrågor Rättelse av kommunernas gruppandel för skatteåret 2014 Gruppandelen vid förskottsuppbörden 2014 rättas enligt uppgifterna för skatteåret 2013 och enligt tillgängliga uppgifter om influtna förskott och kvarskatter. Rättelsen innebär att kommunernas inkomster är mindre än vad vi beräknat i våra kommunvisa skatteprognosramar i fråga om redovisningarna år Gruppandelen för skatteåret 2014 sänks från 61,76 till 61,42 procent. Det betyder att decemberredovisningarna till kommunerna är drygt 90 miljoner euro mindre än vad de hade varit om den tidigare andelen hade tillämpats. År 2014 var motsvarande rättelse +170 miljoner euro, så den influtna kommunalskattens tillväxt blir låg i år. Rättelsen har beaktats i vår skatteprognosram för hela landet, vilken uppdaterades i slutet av november. I december rättas även de kommunvisa andelarna. Trots att rättelsen av gruppandelen är negativ, ser den enligt Skatteförvaltningen ut att bli positiv för över hundra kommuner på grund av motsatt rättelse av den kommunvisa andelen. På webbplatsen Tjänster för skattetagare finns uppskattade utdelningar i förskottsuppbörden och rättelseredovisningar i december 2014: FI/Documents/Kopio%20TIL_N185_2014_kunta _sv.xls Decemberredovisningen görs med den nya, lägre gruppandelen och de nya andelarna per kommun. Ökade inkomster eller förluster på grund av detta har inte beaktats i Skatteförvaltningens kalkyler. Med beaktande av ovan nämnda rättelser och utvecklingen under tidigare månader förutspås den influtna kommunalskatten uppgå till cirka miljoner euro år Följande rättelse görs sannolikt i mars, då Finansministeriets prognoser för samhällsekonomin uppdateras och de förskottskompletteringar i anknytning till kapitalinkomster som betalats i början av året klarnar. Förskottskompletteringarna uppskattas bli på en lägre nivå än i fjol, vilket också minskar redovisningarna till kommunerna i början av året. Skatteprognosramen för hela landet har uppdaterats med beaktande av bland annat rättelserna i slutet av året och höjningarna av skattesatserna. ter/ekonomi/beskattning/skatteprognoser/sidor/ default.aspx Kommungruppens andel av samfundsskatten år 2015 Regeringens proposition RP/180/2014 om utdelningen av samfundsskatten från och med år 2015 har godkänts i riksdagen med de ändringar som föreslagits i finansutskottets betänkande. I propositionen specificerades alla de ändringar i skattegrunderna för samfundsbeskattningen som inverkar på samfundsskatteandelarna åren och behovet av kompensation till kommunerna och församlingarna på grund av ändringarna. Ändringarna baserar sig på de ändringar i skattegrunderna som staten gjort och som enligt regeringsprogrammet ska kompenseras kommunerna till fullt belopp. Det föreslås att kompensationen ska ske genom en ändring av samfundsskatteandelarna. Efter regeringens proposition har det dock gjorts ytterligare två ändringar i andelarna. Finansutskottet förordar i sitt betänkande FiUB 36/2014 rd - RP 180/2014 vp att propositionen godkänns med ändringar. Den första ändringen gäller skattefrihet för filmstöd, som riksdagen bibehållit till skillnad från regeringens förslag i propositionen om inkomstbeskattningen. Dessutom har regeringen själv nyligen överlämnat en proposition om en fortsättning på förhöjda avskrivningar på produktiva investeringar under Skattefriheten för filmstödet har beräknats minska intäkterna från samfundsskatten och därför höjs kommunernas samfundsskatteandel med 0,03 procentenheter. De förhöjda avskrivningarna på produktiva investeringar minskar samfundsskatteintäkterna år 2015 och 2016 med uppskatt- Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2014 5

6 ningsvis 65 miljoner euro och kommungruppens andel höjs i motsvarande mån med 0,58 procentenheter. Med beaktande av förändringarna efter regeringens proposition har riksdagen godkänt följande samfundsskatteandelar för kommungruppen: År Kommunernas samfundsskatteandel ,87 % ,92 % Minskningen på nästan 6 procentenheter år 2016 förklaras till merparten av att den temporära höjningen på 5 procentenheter tar slut. Från 2017 har gruppandelen föreslagits bli sänkt till 30,34 procent. Andelarna för de enskilda kommunerna uppdateras på statistiksidorna i Skatteförvaltningens tjänster för skattetagare så snart andelarna fastställts. I skrivande stund innehåller tjänsten endast preliminära uppgifter för I samband med behandlingen av samfundsskatteandelarna tog finansutskottets skattedelegation i sitt betänkande ställning till kompensationen för ändringarna i samfundsskatten. Delegationen ansåg det vara ett beaktansvärt alternativ att förlorade skatteinkomster i fortsättningen kompenseras kommunerna via en enda kanal, dvs. statsandelarna. Senareläggning av jordbrukarstödet minskar den kommunalskatt som debiteras Landsbygdsverket publicerade ett pressmeddelande om att tidsplanen för utbetalningen av jordbrukarstöd skulle ändras från och med Förändringen skulle ha haft betydande verkningar ( miljoner euro) på jordbrukarnas beskattningsbara inkomster år 2015 och därmed också på jordbruksdominerade kommuners intäkter från kommunalskatten. I statens kompletterande tilläggsbudget anslog statsrådet extra resurser för kontrollverksamhet inom jordbruket och för utveckling av betalningssystemen. Enligt Landsbygdsverkets pressmeddelande kommer betalningen av sammanlagt cirka 200 miljoner euro av jordbrukarstöden också efter tilläggsresurserna att skjutas upp från 2015 till Det innebär att intäkterna från kommunalskatten minskar framför allt i de mest jordbruksdominerade kommunerna. Jordbruksinkomster beskattas till största delen som förvärvsinkomster för vilka kommunalskatt ska betalas. Ändringen uppskattas minska de beskattningsbara inkomsterna i kommunalbeskattningen med omkring 150 miljoner euro, vilket innebär att kommunalskatteintäkterna minskar med cirka 30 miljoner euro. De kommunvisa verkningarna på den skatt som debiteras år 2015 har beräknats utgående från denna uppskattning. Beräkningen bygger på antagandet att förvärvsinkomsterna inom jordbruket fördelar sig mellan kommunerna på motsvarande sätt som skatteåret Enligt beräkningarna blir verkningarna störst i södra och mellersta Österbotten, där den skatt som debiteras minskar med i genomsnitt 19 euro per invånare. I sex kommuner minskar skatten med mer än 2 procent och i sammanlagt 66 kommuner med mer än 1 procent. Den kommunvisa beräkningen finns på kommunerna.net: heter/ _jordbrukarstodet/andringtidtabellen-utbetalningenjordbrukarstod_2015.xls Förändringen beaktas när skattetagarnas gruppandelar räknas ut för år Förändringen minskar också statens förvärvsoch kapitalinkomster, så inverkan på gruppandelarna kommer inte att bli särskilt stor. Förändringen kan inte beaktas i de kommunvisa andelarna vid förskottsuppbörden. Som det nu ser ut kommer verkningarna delvis att synas i kommungruppens influtna skatter år 2015, men i vissa kommuner kommer de kommunvisa skillnaderna att synas som relativt stora rättelser år 2016 när beskattningen för skatteåret 2015 blir klar. Nästan var tredje kommun höjde sin inkomstskattesats för 2015 Totalt 98 kommuner, dvs. cirka en tredjedel, höjer sin kommunalskattesats för nästa år. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2014 6

7 Den genomsnittliga kommunalskattesatsen är nästa år 19,84 procent, vilket är 0,10 procentenheter mer än i år. Högst blir kommunalskattesatsen i Kitee (22,50 procent) och lägst i Grankulla (16,50 procent). Höjningen av kommunalskatten ger kommunerna omkring 100 miljoner euro mer i skatteinkomster nästa år. Sammanlagt 54 kommuner har gått in för den vanligaste höjningen, som är 0,5 procentenheter. Den största höjningen är 1,0 procentenheter. Den höjningen införs i 16 kommuner. Det är främst små kommuner som höjer sin kommunalskattesats, och därför blir den genomsnittliga ökningen av kommunalskatten rätt måttlig. Bland städer med över invånare höjer Kouvola och Björneborg sin kommunalskatt med 0,5 procentenheter och Tavastehus med 0,25 procentenheter. De kommuner som höjer sin kommunalskattesats har tillsammans 1,2 miljoner invånare. De kommuner som gått miste om statsandelar i statsandelsreformen har höjt skattesatsen mer än genomsnittet. Sammanlagt 188 kommuner förlorade på statsandelsreformen, och 68 av dem höjer sin kommunalskattesats för nästa år. Fastighetsskattesatserna höjdes i 100 kommuner förhöjningen fråntas antagligen kommunerna genom en jämstor nedskärning av statsandelarna Då de lagstadgade undre och övre gränserna för fastighetsskatten ändrades i fastighetsskattelagen blev 63 kommuner tvungna att höja sina fastighetsskattesatser. Totalt 114 kommuner höjde den allmänna fastighetsskattesatsen, 105 höjde skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende och 87 höjde skattesatsen för övriga bostadsbyggnader. Totalt 132 kommuner har höjt åtminstone en fastighetsskattesats. Den allmänna fastighetsskattesatsen höjs i snitt med 0,04 procentenheter och skattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende höjs med 0,03 procentenheter. Sex kommuner sänkte åtminstone en fastighetsskattesats. med cirka 70 miljoner euro år Omkring 41 miljoner euro av ökningen beror på förändringarna i de lagstadgade undre och övre gränserna för fastighetsskatten. I samband med statens budgetproposition 2015 bedömdes lösningen öka kommunernas skatteinkomster med 48 miljoner euro. Beloppet skulle tas ut av de enskilda kommunerna till ett belopp som motsvarade den uppskattade ökningen av fastighetsskatten. Vid riksdagsbehandlingen ansåg förvaltningsutskottet att det ut kommunernas synvinkel var problematiskt att höjningarna av fastighetsskatten styrs till staten. Dessutom ansåg grundlagsutskottet att det inte var förenligt med den kommunala självstyrelsen enligt 121 i grundlagen och den nära anknutna beskattningsrätten för kommunerna att intäkter från fastighetsskatten via statsandelarna används för att täcka statens utgifter. Förvaltningsutskottet ansåg att det föreslagna sättet att rikta statsandelsminskningar behandlar kommunerna olika på tämligen slumpmässiga grunder utgående från deras tidigare beslut och kan därför försätta kommuner med rätt så likadan finansiell situation i olika ställning beroende på om fastighetsskatten höjdes för ett år sedan eller först nu. Utskottet ansåg att en situation där staten genom lagstiftning tvingar vissa kommuner till skattehöjningar, trots att kommunerna borde ha självständig prövningsrätt, och samtidigt på ett inkonsekvent sätt genom statsandelsnedskärningar fråntar endast dessa kommuner förhöjningen, är ett stort ingrepp i den kommunala självstyrelsen och är svårligen förenligt med den konstitutionella principen om kommunal självstyrelse. Förvaltningsutskottet föreslog att en minskning som motsvarar intäkterna från höjningen av fastighetsskatterna riktas till alla kommuner till ett lika stort belopp per invånare (8,85 euro/inv.). Riksdagen godkände i sin första behandling lagändringens innehåll i enlighet med förvaltningsutskottets betänkande, så de kommunvisa beräkningarna av återföringen av fastighetsskatteintäkter till staten enligt den ursprungliga regeringspropositionen kommer som det nu ser ut inte att uppfyllas. Höjningarna av skattesatserna ökar kommunernas inkomster från fastighetsskatten Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2014 7

8 Naturaförmånsvärdena år 2015 och ändringar i värderingen av tjänstebostäder Naturaförmånerna för 2015 fastställdes Beslutet finns på Skatteförvaltningens webbplats, diarienummer 149/200/2014. Beslutet innehåller en ändring i värderingen av bostadsförmånerna jämfört med år Den nuvarande modellen har konstaterats vara orättvis och har inte i tillräcklig utsträckning beaktat områdesvisa skillnader i hyresnivån. Strukturen på värderingen av bostadsförmånen ändras så att den tidigare indelningen enligt bostadens ålder frångås. I stället införs en noggrannare indelning enligt område. Beskattningsvärdena enligt den nya modellen ligger klart närmare de verkliga marknadshyrorna än vad de nuvarande värdena gör. klasser höjer bostädernas naturaförmånsvärden. Inom de områden som specificeras i beslutet höjs beskattningsvärdena i genomsnitt enligt följande: I Helsingfors 1 och 2 höjs värdet på bostadsförmånen med procent. I Helsingfors 3, Esbo och Grankulla höjs värdet med 5 12 procent. I Helsingfors 4 och Vanda kvarstår värdet på bostadsförmånen för nya bostäder nästan oförändrat. På andra håll i Helsingfors, i kranskommunerna och i Kuopio, Jyväskylä, Lahtis, Uleåborg, Tammerfors och Åbo stiger värdet på förmånen för nya bostäder med över 10 procent i fråga om de minsta bostäderna och med mindre än 10 procent i fråga om övriga bostäder. På andra håll i Finland minskar värdet på bostadsförmånen för nya bostäder med knappt 10 procent jämfört med värdena enligt den nuvarande modellen. Övergången från åldersindelningen till den noggrannare områdesindelningen i sex Penningvärdet av bostadsförmån inklusive uppvärmning för bostäder med centralvärme är följande: Område Helsingfors 1 Helsingfors 2 Helsingfors 3, Esbo, Grankulla Helsingfors 4, Vanda Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Uleåborg, Tammerfors, Åbo, kranskommunerna, övriga Helsingfors Övriga Finland Förmånens värde euro/mån ,70 per kvadratmeter ,60 per kvadratmeter ,50 per kvadratmeter ,50 per kvadratmeter ,00 per kvadratmeter ,10 per kvadratmeter Helsingfors olika områden har delats in enligt postnummer och med kranskommuner avses Hyvinge, Träskända, Kervo, Kyrkslätt, Nurmijärvi, Riihimäki, Sibbo, Tusby och Vichtis. En bostad anses höra till den kommun eller det postnummerområde där bostaden var belägen skatteårets första dag. Bilförmån Om en löntagare eller löntagarens familj använder arbetsgivarens person- eller paketbil för privatkörning betraktas förmånen som bilförmån. Bilförmånen består av två delar: en procentuell del som räknas på kapitalkostnaderna och ett belopp som baserar sig på driftskostnaderna. När den procentuella delen räknas ut används som nyanskaffningspris det rekommenderade pris som importören uppgett för bilen vid ingången av den månad då bilen togs i bruk minskat med euro. Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2014 8

9 I stället för driftskostnader till ett fast belopp kan man använda ett värde per kilometer. Värdet på bilförmånen består då av en procentuell andel som beräknas på nyanskaffningspriset och ett värde enligt det antal kilometer som körts med bilen under året. För att värde per kilometer ska kunna användas krävs en körjournal eller någon annan tillförlitlig utredning om antalet kilometer som körts med bilen. Naturaförmånsvärdena på fri bilförmån eller bruksförmån kvarstår på samma nivå som år Åldersgrupperna ändras liksom tidigare med ett år. Bilförmånsvärden år 2015: Fri bilförmån/mån. Bruksförmån/mån. Åldersgrupp A 1,4 % eller 19 cent/km 1,4 % eller 7 cent/km (år ) Åldersgrupp B 1,2 % eller 20 cent/km 1,2 % eller 8 cent/km (år ) Åldersgrupp C 0,9 % eller 21 cent/km 0,9 % eller 9 cent/km (före år 2010) Telefonförmånerna oförändrade Telefonförmånernas värden är oförändrade år Såväl mobiltelefonernas som de fasta anslutningarnas naturaförmånsvärden är 20,00 euro i månaden. Värdet på en mobiltelefonsförmån täcker kostnaderna för samtal, sms- och multimediemeddelanden. Kostförmånernas värden ändras Penningvärdet för kostförmån i samband med anstaltsmåltider för personalen på sjukhus, skolor, daghem eller andra motsvarande inrättningar är 4,65 euro per måltid. Värdet av den kostförmån som personalen i skolor, daghem eller motsvarande inrättningar får i samband med övervakning av elevernas eller vårdtagarnas bespisning är 3,72 euro per måltid. Beskattningsvärdet för vanlig kostförmån för en anställd är 6,20 euro per måltid förutsatt att de sammanlagda råvaru- och lönekostnaderna för måltiden uppgår till minst beskattningsvärdet och inte överstiger 10,10 euro. Skattefria resekostnadsersättningar 2015 Ersättningar för resekostnader är skattefria upp till en viss gräns. Skatteförvaltningen har gett ett beslut om skattefria resekostnadsersättningar år Beslutet finns på Skatteförvaltningens webbplats, diarienummer A202/200/2014. I beslutet anges grunder och belopp för dagtraktamenten, kilometerersättningar och andra resekostnadsersättningar. Arbetsgivaren kan betala löntagaren skattefria ersättningar för resekostnader i enlighet med beslutet. Vilka kostnader arbetsgivaren i praktiken ersätter bestäms i allmänhet enligt kollektivavtalen. Grunderna och beloppen i Skatteförvaltningens beslut överensstämmer inte nödvändigtvis med grunderna och beloppen i kollektivavtalen. Om ersättningen överstiger beloppet i Skatteförvaltningens beslut eller om ersättningen betalas på mindre strikta grunder, är den del som överstiger beslutet skattepliktig löneinkomst. Det fulla dagtraktamentet för inrikesresor höjs jämfört med år 2014, men det partiella dagtraktamentet kvarstår på tidigare nivå. Följande inrikes dagtraktamenten och måltidsersättningar föreslås för 2015: Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/2014 9

10 fullt dagtraktamente partiellt dagtraktamente måltidsersättning 40,00 euro 18,00 euro 10,00 euro Den maximala skattefria kilometerersättningen för användning av bil ändras Den skattefria kilometerersättningen höjs år 2015 från 43 till 44 cent per kilometer. Ersättningen för extra personer är 3 cent per person. Ersättningen för arbetsresor med bruksförmånsbil sjunker till 12 cent per kilometer. Ändringar 2015 i fastighetsskatten för aravahyreshus och för andra fastigheter som omfattas av överlåtelsebegränsningar Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i sitt beslut (HFD: 2014: 128) att det sannolika överlåtelsepriset beaktas som fastighetens beskattningsvärde enbart om det överskrider det värde fastigheten har under ägarens besittning (och samtidigt underskrider det värde som beräknats utgående från fastighetens egenskaper). I fortsättningen sänks därför inte en fastighets beskattningsvärde endast på den grund att fastighetens sannolika överlåtelsepris till följd av av överlåtelsebegränsningar är mindre än det värde för fastigheten som är baserat på dess egenskaper. Beslutet ändrar tolkningen och beskattningspraxisen i fråga om aravahyreshus och även i andra situationer där 32 i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005, nedan värderingslagen) har tolkats så att en fastighets beskattningsvärde undantagsvis ansetts vara dess sannolika överlåtelsepris om detta underskrider det värde som beräknats utgående från fastighetens egenskaper. Skatteförvaltningen har med stöd av beslutet gett anvisningar om den nya fastighetsskattepraxisen. Ändringen gäller i synnerhet aravahyreshus för vilka fastighetens överlåtelsebegränsningar tidigare har varit en faktor som minskat beskattningsvärdet. Skatteförvaltningen anser att den ändrade tolkningen ska tillämpas första gången då fastighetsskatten fastställs för Också i fråga om aravahyreshus fastställs fastighetsskatten i fortsättningen i princip enligt det värde som beräknats utgående från fastighetens egenskaper och inte enligt fastighetens sannolika överlåtelsepris. Därför behöver aravahyreshus från och med 2015 inte längre lämna in kalkyler till Skatteförvaltningen över överlåtelseersättningar. Läs mera på webben: FI/Detaljerade_skatteanvisningar/Skatteforvaltni ngens_anvisningar/2014/hur_32 i_varderingsl agen_tillampas_i_fa(34809) Skatteförvaltningens anvisning om fastighetsbeskattning för vindkraftverk Skatteförvaltningen gav den 1 oktober 2014 en anvisning om värdering av vindkraftverk och deras byggplatser vid fastighetsbeskattningen. Anvisningen gäller vindkraftverk och deras byggplatser som föremål för fastighetsskatt, värdering av dem och fastställande av fastighetsskatt. Enligt 14 1 mom. i fastighetsskattelagen kan kommunfullmäktige särskilt fastställa en skattesats som ska tillämpas på byggnader och konstruktioner som hör till ett kraftverk eller en slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Denna skattesats kan fastställas till högst 2,85. Enligt 2 mom. i paragrafen tillämpas den allmänna fastighetsskattesatsen på vatten- och vindkraftverk vars nominella effekt är högst 10 megavoltampere. Den nominella effekten hos de vindkraftverk som är i drift eller som planeras inom en snar framtid underskrider gränsen rejält, och därför tillämpas kommunens allmänna fastighetsskattesats vid fastighetsbeskattningen av vindkraftverken. Enligt anvisningen gäller fastighetsskattepraxisen inte vindkraftverk som är avsedda för ägarens eget bruk och med en nominell effekt på mindre än 625 kilovoltampere (500 kw) och från vilka el inte överförs till elbolagets elnät. Med stöd av rättspraxis (HFD /2887) har det allmänt taget ansetts att tornet, dvs. stommen med dess maskinrum, ska beaktas som konstruktion i beskattningen. Rotorn med blad, växellådan och generatorn anses däremot vara lösa anläggningstillgångar. Således är vindkraftverkets grund och stomme med maskinrum en sådan konstruktion som omfattas av fastighetsbeskattningen. Rotorn med blad, Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

11 växellådan och generatorn samt den övriga utrustningen är lösa anläggningstillgångar till sin karaktär, och omfattas därför inte av fastighetsbeskattningen. Vid värderingen av vindkraftverk i beskattningen anses återanskaffningsvärdet vara 75 procent av byggnadskostnaderna för vindkraftverkets torn, dvs. grunden, stommen och maskinrummet. Enligt 30 1 mom. 6 punkten i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005), är det årliga åldersavdraget för byggnader och konstruktioner som direkt tjänar vindkraftverk 2,5 procent (812/2013). Som värde på ett vindkraftverk som är i bruk betraktas enligt 30 4 mom. i lagen alltid minst 40 procent av konstruktionens återanskaffningsvärde. De flesta vindkraftverk torde placeras på mark som används för jord- och/eller skogsbruk, eftersom vindkraftverken vanligen placeras utanför bebyggda områden. Enligt 3 1 mom. 1 punkten i fastighetsskattelagen ska fastighetsskatt inte betalas för skog eller jordbruksmark. När en markägare arrenderar ut ett område av jordbruks- eller skogsmark som denne äger som byggplats för ett eller flera vindkraftverk, överförs besittningsrätten till marken till arrendatorn dvs. vanligen till ett vindkraftsbolag. Den arrenderade markens användningsändamål förändras när arrendatorn inte längre bedriver jord- eller skogsbruk på arrendeområdet. Efter att byggarbetena för vindkraftverk inleds på byggplatsen anses det att användningsändamålet förändras. Byggplatsen omfattas då av fastighetsbeskattningen. Arealen för byggplatsen för ett vindkraftverk som ligger på ett outbrutet område på en gårdsbruksenhet anses vid fastighetsbeskattningen vara m², om annan utredning saknas. Skatteförvaltningens anvisningar om mervärdesskatt för hälso- och sjukvård uppdateras bland annat i fråga om tolkningar inom företagshälsovården Skatteförvaltningen uppdaterar sina anvisningar i anknytning till mervärdesbeskattningen för hälso- och sjukvård. Då detta informationsblad ges ut är utkastet till anvisningar ännu ute på remiss så ingen information om det slutliga innehållet finns ännu tillgänglig. I uppdateringen kommer man dock att beakta den nya rättspraxisen i frågan. Till denna del kommer anvisningarna enligt utkastet att behandla bland annat mervärdesskatten inom företagshälsovården och beskattningen av arbetshandledningstjänster i anslutning till vård av patienter. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i sitt beslut HFD L 2192 att föreläsningar, grupphandledning, utbildning, handledning för personer i chefsställning, gruppkonsultation, enkäter om atmosfären på arbetsplatsen samt arbetsplatsutredningar som utförs inom företagshälsovården, inte kan betraktas som hälso- och sjukvårdstjänster som är befriade från mervärdesskatt. Tjänsterna i fråga ansågs inte vara sjukvårdande behandling som avses i mervärdesskattedirektivet, och ansågs inte heller direkt ha samband med sådana åtgärder som avses i 35 i mervärdesskattelagen. Det faktum att dessa tjänster indirekt kan påverka hälsotillståndet eller arbetsförmågan hos kundens personal ansågs inte ha någon avgörande betydelse i frågan. I vissa fall kan till exempel grupphandledning enligt Skatteförvaltningens tolkning ändå anses vara hälso- och sjukvård som är befriad från mervärdesskatt. Befrielsen förutsätter enligt Skatteförvaltningens tolkning att vården är medicinskt motiverad. Så är fallet då patienten kommer för vård på medicinska grunder med anledning av en ordination eller remiss av läkare. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i sitt beslut HFD L 2934 att tillhandahållandet av konsultations- och handledningstjänster för vårdpersonalen i anslutning till utredningen av en enskild patients hälsotillstånd och vård var sådana tjänster som hänförde sig till vård av patient. På så sätt kunde arbetshandledning i anslutning till vård av en enskild patient anses vara hälso- och sjukvård som är befriad från moms. Arbetshandledning som inte kan hänföras till vård av en enskild patient, anses vara Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

12 en momspliktig åtgärd i enlighet med tidigare praxis. Omvänd momsbeskattning tillämpas vid försäljning av metallskrot och metallavfall från 2015 Omvänd momsbeskattning vid försäljning av metallskrot och metallavfall börjar tilllämpas från den 1 januari I momsbeskattningen är det vanligen den som säljer en vara eller tjänst som är skattskyldig. Omvänd momsskyldighet betyder att köparen är skattskyldig vid försäljningen av en vara eller en tjänst. Den omvända momsskyldigheten har ett omfattande tillämpningsområde inom skrothandeln. Omvänd momsskyldighet tillämpas alltid på sådan försäljning av metallskrot och metallavfall i Finland där både säljaren och köparen är momsregistrerade näringsidkare. När säljaren av metallskrot är en kommun som är införd i registret över momsskyldiga och som är näringsidkare, dvs. kommunen säljer varor eller tjänster i form av affärsverksamhet, är omvänd momsskyldighet tillämpbar om köparen är en momsregistrerad näringsidkare. Omvänd momsskyldighet tillämpas också även om skrotförsäljningen är av engångsnatur eller sporadisk. Bestämmelser om förfarandet finns i 8 d i mervärdesskattelagen. I fråga om definitionen av begreppet och tolkningsfrågor i samband med det tillämpas KN-nummer (i tull- och statistiksammanhang) vars innehåll beskrivs närmare i paragrafen. Omvänd momsskyldighet tillämpas på handel med oädelt metallskrot och metallavfall. Plast-, pappers-, glas- eller annat motsvarande avfall omfattas inte av tillämpningsområdet. Lagen gäller inte försäljning av ädla metaller. Den omvända momsskyldigheten gäller inte heller försäljning av tjänster med anknytning till metallskrot eller metallavfall. Försäljning av användbar metallvara är inte sådan skrotförsäljning som avses i lag. Införandet av omvänd momsbeskattning baserar sig på ändring av mervärdesskattelagen enligt regeringens proposition 31/2014. Skatteförvaltningen har gett ut en anvisning som gäller omvänd momsbeskattning för metallskrot, anvisning A144/200/201: Omvänd momsbeskattning vid försäljning av metallskrot och -avfall. Bristfälliga uppgifter i anmälan om byggande inte längre möjliga efter årsskiftet Skyldigheten att månatligen lämna in anmälan om byggtjänster trädde i kraft Uppgifterna ska lämnas månatligen till Skattestyrelsen senast den femte dagen i den andra månaden efter redovisningsmånaden (för november 2014: den 5 januari). Skatteförvaltningen godkände inledningsvis till viss del också bristfälliga anmälningar. Från och med januari är det dock inte längre möjligt att lämna in anmälan där uppgifter saknas. Uppgifter om entreprenader kan inte längre lämnas in utan kontaktuppgifter för utländska entreprenörer, uppgifter om arbetstiden för inhyrd arbetskraft eller alla obligatoriska uppgifter om entreprenadens värde. För arbete som utförs efter årsskiftet måste uppgifterna om arbetstagare i fortsättningen inkludera arbetsgivarens kontaktuppgifter, identifieringsuppgifter för den som låter utföra arbete med hyrd arbetskraft eller identifieringsuppgifter för arbetstagaren. Uppgifterna för januari ska således lämnas in före den 5 mars 2015 med det datainnehåll som anges i Skatteförvaltningens anvisningar. Närmare upplysningar: Benjamin Strandberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

13 Statsandelar Syftet med statsandelssystemet är att en jämn tillgång till den offentliga service som kommunerna ansvarar för ska kunna tryggas i hela landet med en rimlig skattebörda. Genom systemet utjämnas skillnader i kostnaderna för kommunal service och skillnader i kommunernas inkomstbas. Grunden för utjämningen av kostnadsskillnader är invånarantalet, åldersstrukturen och olika särförhållanden. Till statsandelssystemet hör också en utjämning av kommunernas inkomstbas utgående från deras skatteinkomster. Statsandelsfinansieringen till kommunerna består administrativt sett av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av Finansministeriet (L 1704/2009) och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (L 1705/2009) och som administreras av Undervisnings- och kulturministeriet. Statsandelssystemet för kommunal basservice revideras i början av Grundprinciperna och de viktigaste strukturerna består, men bestämningsgrunderna, såsom åldersgrupper, behovsfaktorer och särförhållanden, ändras. Också utjämningen av inkomstbasen får större tyngd. Lagstiftningen om den statsandel som administreras av Undervisnings- och kulturministeriet kvarstår oförändrad. Statsandelarna år 2015 Statsandelen för kommunal basservice revideras Kommunförbundet publicerade sina första preliminära beräkningar av statsandelen för kommunal basservice år 2015 i juni Beräkningarna har uppdaterats i september och november De slutliga besluten om statsandelarna år 2015 fattas i slutet av december Statsandelsfinansieringen till kommunerna består av två delar: den statsandel för kommunal basservice som administreras av Finansministeriet och den statsandelsfinansiering som regleras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och som administreras av Undervisningsoch kulturministeriet. 1. Statsandelen för kommunal basservice (1704/2009) beviljas bland annat för följande kommunala uppgifter: hälso- och sjukvård och specialiserad sjukvård (inkl. elev- och studerandevård) äldreomsorg, handikappvård, barnskydd, mentalvård, missbrukarvård och annan socialvård barndagvård förskoleundervisning och grundläggande utbildning bibliotek, kommunernas kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning. Kalkylerade grunder för statsandelen för kommunal basservice är åldersstruktur sjukfrekvens och andra bestämningsgrunder som baserar sig på kalkylerade kostnader. Också utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna utgör en del av statsandelen för kommunal basservice. I statsandelen för kommunal basservice ingår också tilläggsdelar för avsides läge, självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser och samernas hembygdsområde, en utjämning till följd av systemändringen år 2015 (s.k. övergångsutjämning) samt ökningar och minskningar som ska beaktas i statsandelen, bland annat kompensation för förlorade skatteinkomster. 2. Den mest betydande delen i statsandelsfinansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1750/2009) är den finansiering enligt pris per enhet som beviljas huvudmännen för gymnasie- och yrkesutbildning. Dessutom beviljar Undervisnings- och kulturministeriet tilläggsfinansiering per elev inom den grundläggande utbildningen (förlängd läroplikt, påbyggnadsundervisning, förberedande undervisning för invandrare Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

14 osv.) och finansiering för annan undervisnings- och kulturverksamhet (medborgarinstitut, museer, teatrar, orkestrar, ungdomsarbete osv.). Läs mer på webben: ter/ekonomi/statsandelar/statsandelarberakning ar-aren /statsandelarna- 2015/Sidor/default.aspx Kalkyleringsmodell 2015 Kommunens statsandel kan räknas ut med hjälp av en kalkyleringsmodell. Kalkyleringsmodellen utgör ett stöd vid beredningen av budgeten och gör det lättare att få en överblick av statsandelssystemet som helhet. Kommunförbundets kalkyleringsmodell är ett praktiskt hjälpmedel för kommunernas ekonomiplanering. Kalkyleringsmodellen är ett utmärkt sätt att uppdatera uppgifter om statsandelen. Modellen gör det lättare att få en överblick av statsandelen som helhet. Samtidigt som man fyller i kalkyleringsmodellen, går man automatiskt igenom alla de olika delområdena av kommunens statsandel. Kommunernas statsandelsfinansiering består av två delar: statsandelen för kommunal basservice och statsandelsfinansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. De kalkylerade kostnader som ligger till grund för finansieringen och övriga delfaktorer i statsandelsfinansieringen har delats in i separata tabeller i kalkyleringsmodellen. Uppgifterna överförs automatiskt till tabellen "Sammandrag" som visar det sammanlagda beloppet av kommunens statsandel. Uppgifterna kan ändras och kompletteras t.ex. då statsandelarna och de kalkylerade kostnaderna uppskattas för kommande år. åldersstrukturens inverkan eller priset per enhet för gymnasier. Läs mer på webben: ter/ekonomi/statsandelar/statsandelarberakning ar-aren /statsandelarna- 2015/kalkylerningsmodell (UKM)/Sidor/default.aspx Behovsprövad höjning avstatsandelen år 2014 Statsrådet beviljade sammanlagt 20 miljoner euro i behovsprövad höjning av statsandelen till kommuner med exceptionella och tillfälliga ekonomiska svårigheter. Förhöjningen beviljades sammanlagt 28 kommuner år De största höjningarna i euro beviljades Nyslott (1,9 mn euro), Varkaus (1,65 mn euro), Kitee (1,47 mn euro), Orivesi (1,34 mn euro) och Keminmaa (1,2 mn euro). Merparten av kommunerna, totalt 22, fick en statsandelshöjning på 140 euro per invånare. År 2014 ansökte 85 kommuner om behovsprövad höjning av statsandelen till ett sammanlagt belopp av knappt 94 miljoner euro. Kommunförbundet förordade behovsprövad höjning för 31 kommuner. Av dessa kommuner beviljades Arajärvi, Haapajärvi, Outokumpu och Ristijärvi ingen höjning. Däremot beviljade Finansministeriet behovsprövad höjning till Alavieska kommun, som inte ingick i Kommunförbundets förslag. Kommunförbundet betonar att det finns ännu fler kommuner som med tanke på sin ekonomi och sitt handlingsutrymme skulle behöva ekonomiskt stöd. Det knappa anslaget hade en avgörande inverkan på antalet kommuner i Kommunförbundet förslag, då strävan var att få till stånd effekter ur enskilda kommuners synvinkel. Tabellerna i arbetsboken kan också användas separat till exempel för beräkning av Förutsättningen för ett positivt utlåtande var att kommunen utarbetat en plan för balansering av ekonomin och vidtagit åtgärder i anknytning till detta. Till exempel en plötslig ökning i utgifterna eller investeringsbehoven inom social- och hälsovården eller den specialiserade sjukvården var inte tillräckligt för ett positivt utlåtande. De här riktlinjerna var också i huvudsak viktiga faktorer i Finansministeriets beslut. I likhet Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

15 med tidigare praxis fokuserade beslutet på nyckeltalen enligt de föregående årens bokslut. På grund av statens sparåtgärder finns det inget särskilt anslag för behovsprövad höjning av statsandelen i statsbudgeten för Kommunförbundet anser att den behovsprövade höjningen av statsandelen bör kvarstå som en del av statsandelssystemet, så att kommuner med plötsliga ekonomiska problem ska kunna undgå ekonomisk kollaps också i framtiden. Kommunförbundet betonar också att det borde utvecklas ett eget system för att stabilisera ekonomin i kommuner och regioner som blir föremål för plötsliga strukturomvandlingar. Läs mer på webben: ter/ekonomi/statsandelar/finansieringsstodenligt-provning/hojning-av-statsandelen-enligtprovning-2014/sidor/default.aspx Närmare upplysningar: Benjamin Strandberg, tfn , Införandet av automatisk ekonomirapportering i kommunsektorn framskrider Under de närmaste åren ska kommunernas och samkommunernas rapportering av ekonomiska uppgifter automatiseras. Syftet är att undvika mångdubbel rapportering och många olika rapporteringsverktyg. Det ger kommunsektorn en möjlighet att öka produktiviteten inom informationsförsörjningen. Avsikten är att rapporteringen av löner och andra inkomster som betalas av arbetsgivare och andra aktörer ska automatiseras inom en snar framtid genom ett nationellt inkomstregister. Kommunernas och samkommunernas boksluts- och ekonomirapportering ska automatiseras genom Kommuninformationsprogrammet (Kuntatieto). Nationellt inkomstregister Finansministeriet inledde den 1 november 2014 ett projekt för inrättande av ett nationellt inkomstregister. Projektet ska planera och bygga upp ett nationellt centralregister som innehåller detaljerad information om medborgarnas inkomster. Syftet är att alla uppgifter ska rapporteras till inkomstregistret och att det sker i realtid och endast en gång i fråga om varje enskild betalningsprestation. Det innebär att man kan undvika mångdubbla rapporteringar till olika instanser om samma sak. Exempelvis rapporteras lönebetalningsuppgifter till registret direkt i samband med varje enskild lönebetalning. Avsikten är att samma princip också ska gälla alla övriga inkomster och avdrag som ska rapporteras till registret. I registret sammanställs olika myndigheters informationsbehov. De beaktas i projektet då kodsystemet och terminologin som ska användas vid rapporteringen utarbetas. Som en del av utvecklingen av inkomstregistret utvecklas den teknik och de tjänster som behövs för rapporteringen av inkomsterna. I fortsättningen ska de aktörer som behöver information om medborgarnas inkomster med stöd av lag kunna hämta dessa uppgifter direkt från inkomstregistret. Skatteförvaltningen kommer att äga registret och är ansvarig myndighet efter att registret tagits i bruk. Registret kommer enligt uppskattning att tas i bruk år Kommuninformationsprogrammet Kommunernas XBRL-taxonomi och I Kommuninformationsprogrammet (Kuntatieto) som tillsatts av Finansministeriet skapas förutsättningar för utveckling av en tillräckligt enhetlig informationsförvaltning för kommunerna och samkommunerna. Enhetliga modeller och klassificieringar ska Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

16 möjliggöra en effektiv automatisk rapportering. I samband med Kommuninformationsprogrammet görs en JHSrekommendation kommunernas och samkommunernas XBRL-taxonomi, enligt vilken kommunerna i fortsättningen ska rapportera alla behövliga bokslutsuppgifter och ekonomiuppföljningsdata. Avsikten är att taxonomin ska skickas för utlåtande i början av 2015 i anknytning till JHS-arbetet. I samband med det kan både kommuner och samkommuner, dataanvändare och tillhandahållare av rapporteringsoch informationssystemtjänster kommentera rekommendationen. Någon egen mall eller teknik för kommunernas inlämning av bokslutsuppgifter kommer inte att utarbetas inom programmet, utan syftet är att utnyttja bland annat funktioner och tjänster i det nationella inkomstregistret alltid då det är möjligt. Samtidigt bygger taxonomin på en internationell standard, vilket innebär att kommunernas och samkommunernas taxonomi till många delar motsvarar företagens. Dataproduktionen enligt taxonomin som nu utvecklas, testas i pilotprojekt inom Kommuninformationsprogrammet. I projekten testas verksamhetsmodeller och gemensamma definitioner som stöd för rapporteringen. Beslut om omfattande tillämpning av automatisk rapportering fattas efter att man fått resultaten av pilotprojekten. Rapportering i bred skala kommer att bli aktuell före Kommunförbundet med i utvecklingsarbetet Kommunförbundet medverkar i genomförandet av både det nationella inkomstregistret och Kommuninformationsprogrammet. Kommunförbundet eftersträvar en bättre produktivitet inom kommunernas informationsförsörjning och allmänt högre kvalitet på informationsunderlaget, framför allt med tanke på informationsledningen. För att kunna tackla utmaningarna när det gäller den kommunala ekonomins hållbarhet behövs tillförlitliga, aktuella och jämförbara statistiska uppgifter utan att uppgiftslämnandet kräver betydande arbetsinsatser. I dagsläget är detta inte möjligt. En viktig faktor i resultatarbetet inom kommunsektorn är införandet av enhetliga datastandarder. Det gör det möjligt att höja automatiseringsgraden i dataproduktionen. Mer om utvecklingen av kommunernas och samkommunernas XBRL-rapportering (på finska): Mer om inkomstregistret (på finska): Arto Linonen, projektchef, Finansministeriet jat/03_muut_asiakirjat/katre_vm.fi.pdf Mer om Kommuninformationsprogrammet (Kuntatieto) (på finska): Jani Heikkinen, projektchef, Finansministeriet Närmare upplysningar: Mikko Mehtonen, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

17 Produktivitet och effektivitet i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen På Kommunförbundets webbplats har det publicerats produktivitets- och effektivitetsberäkningar för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Beräkningarna beskriver till merparten den ekonomiska dimensionen inom produktiviteten. Syftet med beräkningarna är att beskriva produktiviteten och effektiviteten inom utbildningen på ett mer avancerat sätt än bara genom vanliga jämförelser av kostnader per elev eller studerande. I måtten används ett kalkylerat antal elever och studerande, som beräknats med hjälp av kostnadsviktningskoefficienter. Det innebär att bland annat förberedande undervisning för invandrare, specialundervisning, handikappundervisning och flexibel grundläggande utbildning har beaktats i beräkningen (uttömmande lista på webbsidan). Den kalkylerade prestationsmängden får man genom att väga olika elevgrupper med hjälp av viktningskoefficienter som baserar sig på empiri, varvid de typer av elever och studerande som kräver mer resurser beaktas. Det är motiverat att använda ett kalkylerat antal elever och studerande, eftersom skillnaderna mellan kommunerna då beaktas bättre och måtten därmed blir exaktare. Måtten har utvecklats i samarbete med kommunerna och experter inom jämförelsedatabasen Kouluikkuna. Tabell 1. De nominella kostnaderna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen per kalkylerad elev och studerande Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

18 Figur 1. Produktivitetsindex (2009=100) för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen Med dessa mått mätt ser produktiviteten inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ut att vara på nedgång. Förklaringen kan delvis vara att det under de senaste åren gjorts insatser för att minska undervisningsgrupperna, vilket inte syns som ökat utbyte (output) i dessa mått. År 2008 var gruppstorleken inom den grundläggande utbildningen i genomsnitt 19,57 elever per grupp, men redan år 2010 var den i genomsnitt 18,84 (källa: Utbildningsstyrelsen). Å andra sidan har kommunerna blivit tvungna och måste också i fortsättningen göra stora investeringar i skolbyggnader, vilket syns i måttet som ökade insatser i form av kapitalkostnader. De kommunvisa produktivitetsindexen utvisar trots allt också positiv produktivitetsutveckling. Mer kommunvisa beräkningar och principerna för beräkningen finns på adressen: ter/ekonomi/produktivitet/produktivitetsjamforel sen-i-de-20-storsta-staderna/produktiviteteninom-utbildningen/sidor/default.aspx Närmare upplysningar: Mikko Mehtonen, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

19 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2015 Sjukförsäkringsavgiften för år 2015 har fastställts. De kommunala arbetsgivarnas sjukförsäkringsavgift år 2015 är 2,08 procent och arbetstagarnas avgift 0,78 procent av lönen eller arbetsinkomsten. Båda avgifterna sjunker med 0,06 procentenheter från år Både arbetstagarens och arbetsgivarens genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringsavgift stiger med 0,15 procentenheter år Arbetsgivarens avgift är 0,80 procent av lönen, om lönesumman är högst euro. För den överskjutande delen är avgiften 3,15 procent av lönen. Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift år 2015 är 0,65 av lönen. För arbetstagare under 53 år stiger pensionsavgiften år 2015 till 5,70 procent (5,55 procent år 2014) och för 53 år fyllda och äldre arbetstagare till 7,20 procent (7,05 procent år 2014). Den genomsnittliga pensionsavgiften för kommunala arbetstagare år 2015 blir då cirka 6,15 procent av lönen. Social- och hälsovårdsministeriet har fattat beslut om avgifterna De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga pensionsavgift år 2015 är 23,65 procent, vilket är 0,05 procentenheter lägre än år Medlemssamfundens faktiska arbetsgivaravgift avviker i allmänhet från den genomsnittliga avgiften. Den totala KomPLavgiften inklusive arbetstagarens avgift är därmed 29,8 procent år Kevas delegation har fastställt de kommunala arbetsgivarnas pensionsavgifter år KomPL-avgiften består av en lönebaserad avgift en pensionsutgiftsbaserad avgift och en förtidspensionsutgiftsbaserad avgift (förtidsavgift) Arbetsgivarens lönebaserade avgiftsprocent är den samma för alla medlemssamfund. År 2015 är arbetsgivarens lönebaserade avgift 17,20 procent av lönesumman (16,85 procent år 2014). Detta procenttal innehåller inte arbetstagarens andel som nämndes ovan. Den pensionsutgiftsbaserade avgiften uppgår till totalt 946 miljoner euro, dvs. ungefär 5,65 procent av KomPL-lönesumman. Förtidsavgiftens totala belopp år 2015 är 134 miljoner euro, dvs. 0,8 procent av lönesumman. Förtidsavgiftens belopp beror på arbetsgivarens storlek: För små arbetsgivare (lönesumma under cirka 2,05 miljoner euro) bestäms förtidsavgiften i likhet med den lönebaserade pensionsavgiften som en procentuell andel av de utbetalda lönerna. År 2015 är förtidsavgiften för små arbetsgivare 0,8 procent av lönerna. Förtidsavgiften för medelstora arbetsgivare (lönesumma cirka 2,05 32,86 miljoner euro) består av en del som baserar sig på lönesumman och en del som baserar sig på pensionsutgifterna. Förhållandet mellan delarna bestäms i relation till den självriskgrad som bestäms på basis av KomPL-lönesumman. Den del som baserar sig på lönesumman beräknas enligt den procent som delegationen fastställt för medelstora arbetsgivare, och den pensionsutgiftsbaserade delen beräknas liksom tidigare utgående från den pensionsutgift som betalats för de förtidspensioner som börjat löpa på basis av anställning hos medlemssamfundet. Förtidsavgiften för stora arbetsgivare (lönesumma över 32,86 miljoner euro) baserar sig helt på pensionsutgifterna. Keva skickade i maj anvisningar om budgeteringen av förtidsavgiften till kommunerna. Närmare uppgifter om budgeteringen av KompL-avgiften finns på Kevas webbplats Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

20 De kommunala arbetsgivarnas genomsnittliga StaPL-avgift 2015 är uppskattningsvis 21,09 procent (innehåller inte arbetstagarens andel). Keva har skickat en uppskattning av den arbetsgivarspecifika StaPLavgiften år 2015 till arbetsgivarna. Finansministeriet fastställer StaPL-avgifterna för de enskilda arbetsgivarna i december 2014, varefter Keva vidarebefordrar uppgifterna om den fastställda pensionsavgiften till arbetsgivarna. I bilaga 3 finns en tidsserie över socialförsäkringsavgifterna år Närmare upplysningar vid Keva: Jarmo Helminen direktör, register och betalningsandelar tfn Närmare upplysningar vid Kommunförbundet: Benjamin Strandberg biträdande sakkunnig tfn , Grund- och dröjsmålsräntan Grundräntan Finansministeriet har fastställt grundräntan till 0,25 procent för tiden Grundräntan har varit 0,5 procent under perioden Grundräntan fastställs en gång per halvår och bestäms så att den utgör medeltalet av de 12 månaders Euriborräntor som offentliggjorts under de tre månader som föregår fastställelsen. Finansministeriet fastställer grundräntan avrundad till närmaste fjärdedels procentenhet. Dröjsmålsräntan Den referensränta som används för fastställande av dröjsmålsräntan har varit 0,5 procent. Dröjsmålsräntan är referensräntan förhöjd med 7 procentenheter enligt 4 i räntelagen. Under denna period har dröjsmålsräntan således varit 7,5 procent. Finlands Bank meddelar den referensränta som används vid fastställande av dröjsmålsräntan. Den dröjsmålsränta som är avsedd att tilllämpas på kommersiella avtal är 8,5 % per år (referensräntan förhöjd med 8 procentenheter enligt 4 i räntelagen). Denna förhöjda dröjsmålsränta tillämpas på betalningar mellan företag och betalningar från myndigheter till företag. Den referensränta som tillämpas vid fastställande av dröjsmålsräntan är den ränta som Europeiska centralbanken tillämpat vid den sista huvudsakliga refinansieringstransaktionen före den första kalenderdagen i varje halvårsperiod avrundad uppåt till närmast följande halva procentenhet. Denna referensränta tillämpas under de följande sex månaderna. Uppgifter om dröjsmålsräntan för tiden får man i början av januari snabbast på Finlands Banks webbplats under rubriken Räntor. Uppgifter om räntorna ges också i massmedierna. Närmare upplysningar: Benjamin Strandberg, tfn , Kuntatalous/Kommunalekonomi 4/

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter RP 28/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att universitetslagen ändras så att

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015.

RP 25/2015 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt år 2015. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av kommunstrukturlagen och om upphävande av 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring och temporär ändring av kommunindelningslagen

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

RP 117/2006 rd. I lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen

RP 117/2006 rd. I lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen och 2 i lagen om skogsvårdsföreningar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 12.2.2014 Närmare upplysningar om bakgrundspromemorian: Ilari Soosalu, direktör, kommunalekonomiska enheten Reijo Vuorento, biträdande direktör,

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2

Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2 Anvisningar för deklaration 2 JORDBRUKS- IDKARE skatteår 2014 Detaljerade deklarationsanvisningar finns på adressen skatt.fi/blanketter/2 INNEHÅLL AKTUELLT 3 ATT DEKLARERA 3 BETALNING OCH ÅTERBÄRING AV

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 151/2002 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 11 a lagen om barndagvård och 4 och 28 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 147/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om regionalt stödjande av transporter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av inkomstskattelagen. Det föreslås

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 2006. MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 2006. MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om utkomststöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om Propositionen hänför sig till

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 augusti 2014 676/2014 Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Utfärdad i Helsingfors den 22 augusti 2014 I enlighet med riksdagens

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1255/2013 Lag om kraftverksskatt Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Tillämpningsområde

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet RP 47/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen om beskattning av dividender som baserar sig på en arbetsinsats PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen,

Läs mer

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : I den kompletterande budgetpropositionen har statsandelarna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde dimensionerats

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2014:1 21.1.2014 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014 Oförändrade intäkter och kostnader Inför 2014 förväntar

Läs mer

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt 1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET

MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET IFYLLNADSANVISNINGAR 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2015 MEDBORGARINSTITUT OCH SOMMARUNIVERSITET Enligt 21 1 momentet i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) ska huvudmännen för läroanstalterna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS

Läs mer

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen RP 363/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 149 a i mervärdesskattelagen samt av 2 i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning PROPOSITIONENS

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

RP 80/2015 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 80/2015 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om småbarnspedagogik och lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten Lagförslag 1. Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens tillämpningsområde I denna lag föreskrivs om den klientavgift som tas

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2015 och lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller förslag

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering 3/2014 Många reformer år 2015 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Kommunerna får större ansvar för långtidsarbetslösa Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM STATSUNDERSTÖD FÖR SÖKANDE OCH ANVÄNDARE

ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM STATSUNDERSTÖD FÖR SÖKANDE OCH ANVÄNDARE 2/500/2016/OPH ALLMÄNNA ANVISNINGAR OM STATSUNDERSTÖD FÖR SÖKANDE OCH ANVÄNDARE Utbildningsstyrelsens allmänna anvisningar om ansökan, användning och övervakning av behovsprövade statsunderstöd Godkänd

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 sysselsättningslagen, 9 lönegarantilagen, 8 lagen om lönegaranti för sjömän och lagen om kollektivavtal PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att i lagen om skatteredovisning

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 29/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 5 c barnskyddslagen, ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av barnskyddslagen samt 30 c lagen om planering

Läs mer

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2000 Utgiven i Helsingfors den 27 december 2000 Nr 1144 1152 INNEHÅLL Nr Sidan 1144 Lag om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna... 3065 1145 Lag om ändring av lagen

Läs mer

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 329/2010 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 329/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 1 och 14 i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan och av 30 i språklagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.06.2014 Sida 1 / 1 2420/00.01.01/2014 Stadsstyrelsen 167 2.6.2014 74 Ändring av instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn Beredning och upplysningar:

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om stöd

Läs mer

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Statsrådets skrivelse till Riksdagen om förslag till riktlinjer och kommissionens förordning (revidering av bestämmelserna om statligt stöd till jordbrukssektorn) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Ändrade bestämmelser i lagstiftningen om behandlingen av hushållsavloppsvatten

Ändrade bestämmelser i lagstiftningen om behandlingen av hushållsavloppsvatten Promemoria Valpasvuo Vesa, Leena Eränkö, Markku Axelsson 29.3.2011 Ändrade bestämmelser i lagstiftningen om behandlingen av hushållsavloppsvatten i glesbygden 1 Inledning Genom ändring av miljöskyddslagen

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 59/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 88 lagen om fiske PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att den fiskevårdsavgift som

Läs mer

RP 35/2015 rd. I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras.

RP 35/2015 rd. I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i avfallsskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att avfallsskattelagen ändras.

Läs mer

Beskattning av jord- och skogsbruk skatteåret 2015

Beskattning av jord- och skogsbruk skatteåret 2015 Beskattning av jord- och skogsbruk skatteåret 2015 Följande presentation används vid handledningsmöten för primärproducenter år 2016. Presentationen baserar sig på Skatteförvaltningens harmoniseringsanvisning

Läs mer

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om alterneringsledighet

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 7 april 2015 351/2015 Statsrådets förordning om fonderna inom området för inrikes frågor Utfärdad i Helsingfors den 2 april 2015 I enlighet med statsrådets

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av semesterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det ändringar i semesterlagen. Reglerna för beräkning

Läs mer

Kommunalekonomi 4/12

Kommunalekonomi 4/12 Kommunalekonomi 4/12 Nytt år de osäkra tiderna fortsätter! Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Preciseringar för statistiken 2013 Projekt för mätning av barnskyddets effekter Fördelningen av

Läs mer

RP 30/2008 vp. 141 betalts i södra Finland inom stödområdena

RP 30/2008 vp. 141 betalts i södra Finland inom stödområdena Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att lagen om nationella

Läs mer

Esbo stads ekonomiska rådgivning och skuldrådgivning

Esbo stads ekonomiska rådgivning och skuldrådgivning 1 Esbo stads ekonomiska rådgivning och skuldrådgivning Om du har problem med pengar, kan den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen hjälpa dig. Du kanske har problem med att betala dina räkningar,

Läs mer

från sparande i form av räntebetalningar)

från sparande i form av räntebetalningar) Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv om upphävande av rådets direktiv 2003/48/EG (upphävande av direktiv om beskattning av inkomster från sparande i form

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 1998 Utgiven i Helsingfors den 12 november 1998 Nr 804 807 INNEHÅLL Nr Sidan 804 Förordning om skatteredovisning... 2195 805 Förordning om fritt bildningsarbete... 2197 806

Läs mer

I det nya lönekapitlet har följande bestämmelser samma innehåll som tidigare:

I det nya lönekapitlet har följande bestämmelser samma innehåll som tidigare: KT Bilaga till cirkulär 37/2011 1 (14) Ändringar i lönekapitlet i AKTA 2012 2013 I underteckningsprotokollet till AKTA 2010 2011 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att revidera och utveckla lönebestämmelserna

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

liksom inkomstskatt tas ut vid förskottsuppbörden. att de temporära bestämmelserna om skatte-

liksom inkomstskatt tas ut vid förskottsuppbörden. att de temporära bestämmelserna om skatte- RP 28/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om rundradioskatt och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas.

RP 31/2015 rd. Det föreslås också att lagen om skatt på arv och gåva ändras så att minimibeloppet för förseningsränta på obetald skatt slopas. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2016 och till lagar om ändring av vissa andra lagar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Propositionen innehåller

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 15 juli 2002 Nr 581 584 INNEHÅLL Nr Sidan 581 Lag om offentliggörande och registrering av insolvensförfarande som inletts i en annan medlemsstat

Läs mer

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering

Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering Kommunekonomin nyckeln till ekonomisk planering I publikationen finns den viktigaste aktuella baskunskapen om den kommunala ekonomin i komprimerad form. Handboken behandlar den kommunala ekonomins strukturer

Läs mer

RP 151/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 och 7 i lagen om bostadssparpremier

RP 151/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 och 7 i lagen om bostadssparpremier Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 och 7 i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om bostadssparpremier

Läs mer

RP 133/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. gifter.

RP 133/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. gifter. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2010 samt vissa ändringar i inkomstbeskattningen och de räntor som ska tillämpas vid beskattningen PROPOSITIONENS

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

RP 136/2005 rd. I denna proposition föreslås att aravabegränsningslagen

RP 136/2005 rd. I denna proposition föreslås att aravabegränsningslagen RP 136/2005 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravabegränsningslagen och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete RP 72/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en lag om främjande

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

SKATTER I SIFFROR 2009

SKATTER I SIFFROR 2009 SKATTER I SIFFROR 2009 Skatteförvaltningen Skatteförvaltningen är en del av finansministeriets förvaltningsområde. Den samlar in ungefär två tredjedelar av alla skatter och avgifter av skattenatur i Finland.

Läs mer

Basservicebudgetöversikt

Basservicebudgetöversikt Basservicebudgetöversikt 2011 38b/2010 Kommunerna Basservicebudgetöversikt 2011 Finansministeriets publikationer 38b/2010 Kommunerna FINANSMINISTERIET PB 28 (Snellmansgatan 1 A) 00023 STATSRÅDET Telefon

Läs mer

RP 40/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd

RP 40/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om studiestöd ändras. Det föreslås

Läs mer

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten. RP 172/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa)

Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Kiiski 12.8.2009. Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (8) Anvisningar för arbetsgivarna inför en eventuell influensapandemi (svininfluensa) Med influensapandemin avses i denna anvisning en epidemi förorsakad av

Läs mer

Utgifter och inkomster som hör till statsandelsgrunden

Utgifter och inkomster som hör till statsandelsgrunden KOSTNADER, INKOMSTER OCH PRESTATIONER ÅR 2010 GYMNASIEUTBILDNING UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering PB 380 Fax 00531 HELSINGFORS 040 348 7766 Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer