Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007"

Transkript

1 3/2007 juni Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Basserviceprogrammet Statsandelarna år 2008 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008 Skattefrågor Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Nya upphandlingslagar

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1130 kpl Upplaga 1130 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Maksuttomia tuotteita ja palveluita >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi INNEHÅLL Sida Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin 3 Den ekonomiska strategin Kommunal ekonomi och kommunpolitik Statsandelar, skatter och avgifter Basserviceprogrammet Statsandelarna år Statsandelarna som helhet Priser per enhet och finansieringsandelar per invånare Statsandelsprocenterna Statsandelsgrunderna för social- och hälsovård Grunderna för priserna per enhet för undervisning och kultur Statens budgetproposition för år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna Prövningsbaserat finansieringsunderstöd Kommunernas dyrortsklassificering slopas Nuläge Dyrortsklassificeringen avskaffas (RP 90/2006 rd) Förslagets ekonomiska konsekvenser Skattefrågor 16 Rättsbevakningen för skattetagarna ändras Mervärdesbeskattningen och huvudmannaarrangemang inom utbildningen CSN N:9 / 2007 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik 18 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader 18 Bokföringsanvisningar 19 Utlåtande om behandling av statens regionutvecklingsmedel och EU:s strukturfondsmedel i landskapsförbundets bokföring Nya upphandlingslagar 21 Nya lagar ger företagen bättre information om offentlig upphandling EU-upphandling, nationell upphandling och små upphandlingar Bilagor: Datainnehållet i filen över kommunernas ekonomiska nyckeltal (bilaga 1) Datainnehållet i filen över kostnader för kommunernas serviceproduktion (bilaga 2) Utlåtande 80 om behandling av statens regionutvecklingsmedel och EU:s strukturfondsmedel i landskapsförbundets bokföring (bilaga 3) Valtionosuus- ja rahoitusjärjestelmän uudistus jälleen kuntatalouden tietoisku (bilaga 4) Uuden liikelaitos- ja konsernimallien sovittaminen kunnan/ Kuntayhtymän taloudenohjaukseen kuntatalouden tietoisku (bilaga 5) Kustannuslaskentaopas 2007:Laskentaperiaatteita ja käytäntöjä - kuntatalouden tietoisku (bilaga 6) Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

3 Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Här ges ett sammandrag av de riktlinjer i regeringsprogrammet ( ) som har direkt anknytning till kommunernas ekonomi. Kommunpolitiken har ett eget kapitel i regeringsprogrammet, kommunpolitik och service. Den ekonomiska strategin Det övergripande målet är att förbättra sysselsättningen och produktiviteten och få till stånd en ekonomisk tillväxt som överträffar prognoserna. Regeringen stöder löneuppgörelser som kan trygga konkurrenskraften. Den offentliga ekonomin sköts så att det inte uppstår överraskande behov av att höja skatterna eller skära ner på de offentliga utgifterna. I fråga om statens utgifter tillämpas ramförfarandet och ett minimimål sätts för balansen i den offentliga ekonomin. Medborgarnas köpkraft stöds genom ändringar i den sociala tryggheten och skatterna. Arbetet görs mer lönsamt genom lindrigare beskattning av arbete och en revidering av den sociala tryggheten. För att säkra en hållbar offentlig ekonomi förbinder sig regeringen att se till att de statliga utgifter som ingår i ramarna år 2011 är högst 1,3 miljarder euro högre än i de ramar för statsfinanserna som slogs fast Kommunal ekonomi och kommunpolitik Statens och kommunernas gemensamma kommunpolitik drivs utgående från det lagstadgade basserviceprogrammet. Basserviceprogrammet beaktas i rambeslutet för statsfinanserna. Enligt regeringsprogrammet ska arbetsfördelningen mellan staten och kommunerna preciseras i syfte att nå balans mellan kommunernas uppgifter och finansiering. Den kommunala ekonomin stärks med hjälp av höjda statsandelar. I samband med bland annat beredningen av basserviceprogrammet har Kommunförbundet påpekat att den kommunala ekonomin inte förbättras om statsandelarna höjs endast på grund av nya uppgifter eller om uppgifterna utvidgas med nuvarande statsandelsprocenter eller med en statsandelsfinansiering på 50 procent (i regeringsprogrammet utlovas en statsandel på minst 50 procent för nya uppgifter). Utgiftsökningen inom den kommunala ekonomin måste stävjas, vilket förutsätter att produktiviteten förbättras betydligt. Därför behövs en kostandseffektiv och fungerande kommun- och servicestruktur. Regeringen fortsätter genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen i enlighet med den godkända ramlagen. Produktiviteten främjas genom utveckling av serviceprocesserna och produktivitetsmåtten. Frivilliga kommunsammanslagningar understöds, i synnerhet mellan flera kommuner, och stödet för djupgående samarbete fortsätter år (IM:s anslag). Utvecklingen av servicemarknaden stöds genom att systemet med servicesedlar och tillämpningsområdet för hushållsavdragen utvidgas. De kommunala frågorna överförs från inrikesministeriet till finansministeriet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007 3

4 Statsandelar, skatter och avgifter Statsandelssystemet revideras vid ingången av 2010 (ett år senare än vad som tidigare uppgetts). Enligt regeringsprogrammet utvecklas systemet huvudsakligen med samma mål som tidigare så att det blir enklare, tydligare och mer sporrande. Hinder för kommunsammanslagningar undanröjs i systemet. Små gymnasier får alltjämt en högre statsandel även efter en administrativ sammanslagning. Statsandelarna för de olika förvaltningsområdena sammanslås, men systemet med huvudmän för gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor behålls. Till skillnad från den tidigare regeringens riktlinjer innehåller regeringsprogrammet inget egentligt omnämnande om att kommunernas skatteunderlag ska stärkas och statsandelarna skäras ner i motsvarande grad. I ramlagen finns det ändå en bestämmelse med denna innebörd. Enligt bestämmelsen ska skatteunderlaget stärkas genom att skatteavdrag överförs på staten. Enligt regeringsprogrammet ska lagen om hemkommun ändras och i anknytning till detta införs ett ersättningssystem mellan kommunerna som bygger på verkliga kostnader. För utgifter som föranleds av nya och utvidgade uppgifter betalas statsandel som uppgår till minst hälften av utgifterna. I regeringsprogrammet utlovas att justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ska genomföras. Enligt beslutet i ramförhandlingarna ska justeringen göras till fullt belopp, varvid statsandelarna enligt nuvarande uppskattning höjs med 252 miljoner euro. Statsandelarna för välfärdstjänster höjs med 200 miljoner euro (en nedskärning på 50 miljoner euro i ramförhandlingarna). Kommunernas utgifter växer med det dubbla om statsandelar beviljas för nya eller utvidgade uppgifter till 50 procent. De krympande åldersklasserna ger en besparing på 80 miljoner euro i den grundläggande utbildningen. Enligt regeringsprogrammet ska dessa pengar genom en statsandelsökning användas till att utveckla undervisningen (också till denna del ökar kommunernas utgifter). Det finns ännu ingen exakt information om eventuella nya uppgifter, skyldigheter eller normer i anknytning till de nämnda statsandelsökningarna på 200 och 80 miljoner euro. I regeringsprogrammet och basserviceprogrammet har inget beslut fattats om vilka statsandelsprocenter som kommer att användas vid granskningen av kostnadsfördelningen under regeringspreioden. En lag om procenterna bör stiftas. I basserviceprogrammets ekonomiska kalkyler (statsandelarna och utgifter som motsvarar dem) har finansministeriets tjänstemannaberedning använt i huvudsak nuvarande statsandelsprocenter för nya uppgifter, vilket enligt Kommunförbundets uppfattning står i konflikt med regeringsprogrammet. Om det s.k. jämställdhetsinpo går igenom är regeringen beredd att genom större statsandelar stödja sådana uppgörelser inom kommunsektorn som främjar konkurrenskraftiga löner inom kvinnodominerade branscher. Systemet med behovsprövade finansieringsunderstöd fortsätter, men i regeringsprogrammet ges inget förslag till hur stora anslagen blir. Enligt regeringsprogrammet lindras inkomstbeskattningen med miljoner euro. Allt som allt blir skattelättnaderna sammanlagt miljoner euro, inklusive matmoms, skatter för pensionärer (lättnad på 160 miljoner euro) och grundavdraget i kommunalbeskattningen (90 miljoner euro). Staten kompenserar kommunerna för inkomstbortfall som beror på statens beslut. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

5 Klientavgifterna inom social- och hälsovården revideras så att eftersläpningen i avgifterna beaktas. Samtidigt skapas ett system där avgifterna framöver följer kostnadsutvecklingen. I reformen säkerställs att servicen alltjämt är tillgänglig för alla. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Basserviceprogrammet Till ramarna för statsfinanserna har fogats ett basserviceprogram som överlämnades till riksdagen Tolkningarna av regeringsprogrammet har delvis preciserats i basserviceprogrammet. Uppgifterna preciseras ytterligare under juni månad när basservicebudgeten för 2008 bereds. Till de uppgifter som preciseras hör statsandelarna och den uppskattade utvecklingen av kommunernas ekonomi. Basservicebudgeten blir klar 21.8 och regeringens budgetförhandlingar förs I basserviceprogrammet per 25.5 ges en uppskattning av den kommunala ekonomins utveckling år enligt de uppgifter som för närvarande finns att tillgå. Programmet innehåller också uppgifter om bland annat statsandelarna och föresatserna att utveckla den kommunala servicen. När detta skrivs har en del uppgifter redan ändrats eller är föremål för förhandlingar. Under programperioden uppskattas utgifterna för social-, hälso- och sjukvård öka betydligt på grund av befolkningsfaktorer: inom socialvården med omkring 2 procent per år och inom hälso- och sjukvården med 1 procent. Siffrorna utgör förändringar i volymen (reella förändringar). Också stegringen i kostnadsnivån innebär ett stort tryck på utgiftsökningar. Skillnaderna mellan kommunerna är naturligtvis stora beroende på kommunens åldersstruktur och övriga befolkningsutveckling. Under medför enbart förändringarna i åldersstrukturen att utgifterna för social-, hälso- och sjukvård ökar med sammanlagt 500 miljoner euro (knappt 100 euro/inv.), medan den automatiska ökning av statsandelarna som den förändrade ålderstrukturen medför uppskattas bli 170 miljoner euro. De statsandelar som sparas in när åldersgrupperna inom undervisningsväsendet krymper används för utveckling av undervisningen, vilket ökar kommunernas utgifter. I basserviceprogrammet omnämns regeringsprogrammets mål att utvidga den grundläggande yrkesutbildningen. I basserviceprogrammet anges en ökning på i genomsnitt studerande från ingången av 2008 (4 000 i regeringsprogrammet). Detta skulle medföra större statsandelar och utgifter för huvudmännen. Samtidigt skulle finansieringsandelen för primärkommunerna växa, också för sådana kommuner som inte berörs av tilläggsutbildning. Regeringsprogrammets löfte om att den kommunala ekonomin ska stärkas genom större statsandelar infrias inte i basserviceprogrammet, eftersom de nya statsandelarna i huvudsak är kopplade till nya uppgifter eller större kostnader och anslagen för justeringen av kostnadsfördelningen (statens skuld) ingick redan i den förra regeringens ramar. Statsandelarna indexjusteras till fullt belopp år 2008, vilket innebär att statsandelarna till kommunerna och samkommunernas ökar med 216 miljoner euro. Antagandet är då att kostnadsnivån stiger med 3 procent, vilket också varit utgångspunkten i uppskattningen av den kommunala ekonomins utveckling. Enligt de förhandsuppgifter som nu finns att tillgå kommer kostnadsnivån troligen att stiga mer än så, rentav till drygt 4 procent. Klarhet i saken fås först i samband med statsbudgeten. Också kommunernas finansieringsandelar inom social- och hälsovården och undervisnings- och kulturväsendet ökar på grund av detta. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007 5

6 Statsandelarna för bland annat primärvården, hemvården och stödet för närståendevård utökas stegvis under programperioden. Samtidigt ökar kommunernas skyldigheter och utgifter. I beredningen av utvecklingsprognosen för kommunernas ekonomi har finansministeriet använt främst de nuvarande statsandelsprocenterna trots att regeringsprogrammet utlovar en statsandel på 50 procent för nya och utvidgade uppgifter. Kommunförbundet arbetar för att riktlinjerna i regeringsprogrammet följs i den fortsatta beredningen. Vid beredningen av basserviceprogrammet har det framkommit att finansministeriet utgått ifrån att statsandelarna för social- och hälsovård skärs ner i motsvarande grad som avgiftsinkomsterna ökar vid höjning av klientavgifterna. Kommunförbundet försöker förhindra detta, eftersom det skulle vara en obefogad metod för staten att dra nytta av ökade avgiftsinkomster. Enligt utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin kommer kommunernas och samkommunernas årsbidrag att överstiga avskrivningarna år , varvid räkenskapsperiodens resultat visar överskott. Om nettoinvesteringarna hålls på omkring 2,6 miljarder euro, får kommunerna ett litet finansieringsöverskott. Då kommer kommunernas skuldsättning, som hittills vuxit snabbt, att stanna av, och lånestocken hållas på omkring 9 miljarder euro. Uppskattningen av den kommunala ekonomins utveckling bygger på en uppskattad utgiftstillväxt på 4,6 procent för kommunerna. Huruvida utgiftstillväxten verkligen blir långsammare än tidigare beror bland annat på de kommande inkomstpolitiska avtalen. De ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna har hittills varit stora, och det måste poängteras att uppskattningen av utvecklingen gäller den kommunala ekonomin som helhet (kommunerna och samkommunerna). Faktum är att 90 procent av kommunernas sammanlagda resultat från boksluten 2006 hänförde sig till kommuner med mer än invånare och att räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommuner med mindre än invånare var negativt. Statsandelarna behandlas i följande artikel. Observera att till exempel statsandelsuppgifterna för år 2008 tillsvidare är mycket preliminära och bristfälliga. Vi kommer att informera närmare om dem när det finns mer exakta uppgifter att tillgå. Basserviceprogrammet finns i sin nuvarande form på Kommunförbundets webbplats. > Kommunalekonomi > Basserviceprogram och basservicebudget. Programmet uppdateras och läggs ut på svenska så snart översättningen är klar. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna år 2008 Statsandelarna som helhet Statsandelarna enligt basserviceprogrammet Rambeslutet för (FM 17/214/2007) och motsvarande basserviceprogram har överlåtits I dokumenten behandlas statsandelarna för ramperioden och utökningar av dem. Basserviceprogrammet finns på Kommunförbundets webbplats, > Kommunalekonomi > Basserviceprogram och basservicebudget. Programmet läggs ut på svenska så snart översättningen är klar. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

7 De statsandelar som ingår i basservicebudgeten ökar under ramperioden med omkring 814 miljoner euro. De kalkylerade statsandelarna ökar under perioden med 793 miljoner euro (tabell 6 i basserviceprogrammet, siffrorna är på 2008 års nivå): Förändringar i de kalkylerade statsandelarna från 2007 till 2008 enligt basserviceprogrammet (utjämningsposterna är medräknade): Föränd- Förändring ring mn mn mn % FM (den allmänna statsandelen) UVM ,8 utan finansiering enligt pris per enhet ,6 finansiering enligt pris per enhet ,1 SHM Totalt ,7 Justering av kostnadsnivån och kostnadsfördelningen Statsandelarna för 2008 uppgår till sammanlagt miljoner euro, varav de kalkylerade statsandelarna uppgår till miljoner euro inklusive utjämningsposter. År 2008 görs en full kostnadsnivåjustering, dvs. indexjustering, på 3 procent, vilket innebär att statsandelarna ökar med 238 miljoner euro (kommunernas andel 216 miljoner euro). Verkningarna på de olika sektorerna blir följande: - SHM 137 miljoner euro (kommunernas andel 137 miljoner) - UVM 101 miljoner euro (kommunernas andel 79 miljoner) För år 2008 görs den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt den s.k. nya modellen på basis av den lagstiftning som trädde i kraft år Enligt rambeslutet och basservicebudgeten görs justeringen till fullt belopp. Detta ökar kommunernas statsandelar med 252 miljoner euro (kommunernas andel 246 miljoner). Verkningarna på de olika sektorerna blir följande: - SHM 226 miljoner euro (kommunernas andel 226 miljoner) - UVM 26 miljoner euro (kommunernas andel 20 miljoner) Statsandelarna för social- och hälsovård ökar under ramperioden med 235 miljoner euro. Den slutliga fördelningen är ännu öppen. Ökningen genomförs dels genom en högre statsandelsprocent (1/3 av höjningen) och dels genom att kommunens kalkylerade kostnader stiger (2/3 av höjningen). År 2008 kan man räkna med statsandelsökningar på högst några tiotals miljoner euro (utan utgiftsverkningar). Under ramperioden höjs statsandelarna för undervisning och kultur med den kalkylerade besparing på 80 miljoner euro som de krympande åldersklasserna väntas medföra. Den genomsnittliga årliga effekten är 20 miljoner euro. Enligt rambeslutet används besparingen till minskning av undervisningsgrupperna och till stöd- och specialundervisning. För kommunerna blir följden en utgiftsökning som är större än statsandelarna, om besparingen styrs via statsandelssystemet. För yrkesutbildningens del får kommunerna kostnader för den temporära utökningen av antalet studerande (i genomsnitt 2000 studerande år 2008). Följden blir att finansieringsandelen per invånare höjs i motsvarande grad som kommunandelen, även om kommunen inte är huvudman för någon yrkesläroanstalt. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007 7

8 Som helhet kommer statsandelarna för undervisning och kultur enligt rådande uppskattning inte att öka nästan alls. Uppskattning av statsandelarna år 2008 Uppgifterna om statsandelarna år 2008 är ännu preliminära och bristfälliga. Det är därför svårt att i det här skedet göra exakta uppskattningar. Utöver de statsandelshöjningar som beror på ökad folkmängd är följande höjningar att vänta år 2008: indexjustering (3 %) 216 mn justeringen av kostnadsfördelningen 246 mn övriga höjningar (SHM), KF:s uppskattning 20 mn Totalt 482 mn Uppskattning av statsandelens totala belopp: - som grund används kommunens nuvarande kalkylerade statsandelar utan utjämning på basis av skatteinkomster - eventuella förändringar i invånar- och elevantalet beaktas - justeringen av kostnadsfördelningen läggs till, varvid 246 miljoner euro divideras med landets invånarantal ( = ca 47 /inv.) och multipliceras med kommunens invånarantal - en indexjustering på tre procent läggs till - övriga statsandelar läggs till (ca 4 /inv.) - utjämningen uppskattas med hjälp av skatteprognosramen eller den uppskattade utjämningen på Kommunförbundets webbplats, > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna resultatet uppskattas med beaktande av försiktighetsprincipen och genom nödvändiga ändringar. De kalkylerade statsandelarna ser ut att stiga med 9,7 procent i genomsnitt, men det behöver inte vara fallet i enskilda kommuner. Priser per enhet och finansieringsandelar per invånare De invånar- och elevbaserade statsandelsgrunderna för 2008 räknas utgående från den verkliga statsandelsgrunden år 2005, men siffrorna höjs till 2008 års nivå. Alla statsandelsgrunder stiger alltså betydligt. I avvikelse från tidigare år minskar inte priserna per enhet till följd av tidigare års ofullständiga indexjusteringar. Till exempel statsandelsgrunderna för 2007 blev på grund av ofullständig indexjustering mindre än den verkliga statsandelsgrunden. Det nya förfarandet baserar sig på de ändringar i statsandelssystemet som trädde i kraft i början av 2006 och som tillämpas fr.o.m. år I förhållandet mellan staten och kommunerna har man hittills tillämpat principen om kostnadsneutralitet och denna princip kommer antagligen också att tillämpas framöver, till exempel för år För att statsandelarna ska hållas på samma nivå som tidigare beaktas inverkan av de ofullständiga indexjusteringarna genom att kommunernas statsandelar skärs ner i motsvarande grad (i praktiken statsandelsprocenterna). Detta syns i statsandelsgrunderna genom att kommunernas finansieringsandelar höjs i motsvarande mån. De ofullständiga indexjusteringarnas belopp är omkring 400 miljoner euro. Det är en betydande summa som vid sidan av andra verkningar kommer att synas i kommunernas finansieringsandelar per invånare från och med Betydande höjningar av priserna per enhet motsvaras alltså av rejäla höjningar av finansieringsandelarna per invånare. De övriga huvudmännens fulla finansiering enligt pris per enhet föranleder ett stort tryck på finansieringsandelen: 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

9 Finansieringsandelarna enligt basserviceprogrammet (tabellen 8) Förändring Förändring Förändring mn mn mn % /invånare SHM ,1 292 UVM ,0 123 andra än kommuner (uppskattning) Den uppskattade förändringen i finansieringsandelen för andra än kommuner har beräknats utgående från kalkylen över finansieringsandelen per invånare för undervisnings- och kulturverksamhet (den externa verksamhetens andel 28 %). Finansieringsandelarna per invånare år 2007 är följande: SHM 1 603,04 /inv. UVM 636,44 /inv. Statsandelsprocenterna Från och med år 2008 gäller nya principer för justeringen av kostnadsfördelningen. Enligt den nya modellen regleras statsandelsprocenterna vid behov genom lag. Det innebär att den kalkylerade justeringen av kostnadsfördelningen inte nödvändigtvis realiseras helt, utan att den skärs ner genom sänkning av statsandelsprocenterna. Rambeslutet ger vid handen att justeringen av kostnadsfördelningen den här gången genomförs fullt ut och att statsandelsprocenterna inte sänks av denna anledning. Nedskärningar görs också av andra orsaker. År 2008 är orsakerna bland annat följande: 1) nedskärningsbehov på grund av att den andel av justeringen av kostnadsfördelningen år som hänför sig till år 2008 har tidigarelagts (betalning som skatteinkomster år 2007, för undvikande av dubbel kompensation sänks statsandelen i motsvarande mån år 2008) 2) bevarande av de nedskärningar som föranletts av de ofullständiga indexjusteringarna år genom sänkning av statsandelarna 3) övriga sänkningsbehov enligt principen om kostnadsneutralitet: på grund av ökade avgiftsinkomster 60 miljoner euro (SHM) eventuella andra orsaker (framgår av ministeriets budgetförslag/budgetmanglingen) Sänkningarna enligt punkt 1 och 2 genomförs troligen inom både SHM:s och UVM:s förvaltningsområde genom en sänkning av statsandelsprocenterna, vilket innebär att finansieringsandelarna per invånare höjs. Det största sänkningsbehovet föranleds av punkt 2, dvs. att verkningarna av de nedskurna indexjusteringarna fortfarande ska belasta kommunerna. När man beaktar de sänkningsbehov som nu är kända blir statsandelsprocenterna för 2008 uppskattningsvis följande: år 2007 år SHM 33,88 31,15 32,15 (KF:s uppskattning) UVM 45,30 41,85 (KF:s uppskattning) Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde kan man räkna med att de statsandelsprocenter som inte gäller undervisning hålls intakta. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007 9

10 Statsandelsgrunderna för social- och hälsovård Enligt tabellerna i basserviceprogrammet höjs de invånarbaserade statsandelsgrunderna för social- och hälsovård med i genomsnitt över 15 procent. För tillfället är beloppen för de åldersgruppsbaserade statsandelsgrunderna inte kända. Stegringen i statsandelsgrunderna bestäms i sista hand av hur statsandelshöjningarna under ramperioden periodiseras och om höjningen görs i statsandelsprocenterna eller statsandelsgrunderna. Grunderna för priserna per enhet för undervisning och kultur De genomsnittliga priserna per enhet höjs från år 2005 genom indexjusteringar på totalt 8,2 procent (tre års verkan). Dessutom påverkas de av att statsandelsgrunden justeras till fullt belopp (ofullständiga indexjusteringar återförs) och av eventuella utökade uppgifter. Som utökad uppgift kan också betraktas justeringen av statsandelsgrunderna för konstinstitutioner så att de ligger närmare den verkliga kostnadsgrunden (justeringen år 2008 utgör 33 procent av skillnaden mellan det nuvarande priset och den verkliga grunden). De genomsnittliga priserna per enhet uppskattas stiga åtminstone enligt följande: grundläggande utbildning 14 % gymnasieutbildning 16 % yrkesutbildning 10 % yrkeshögskolor 7 % grundläggande konstundervisning (timbaserad) 9 % medborgarinstitut 6 % bibliotek 9 % museer 25 %, teatrar 21 % orkestrar 25 % övriga priser oförändrade För närvarande finns inga mer specifika uppgifter att tillgå om nivån på priserna per enhet eller andra förändringar som gäller bestämningen av priserna per enhet. Priset per enhet för förskoleundervisning är liksom tidigare 91 procent av det pris per enhet för grundläggande utbildning som fastställts för kommunen. Timpriset på 21,37 euro för morgon- och eftermiddagsverksamhet kan höjas med en indexjustering på 3 procent. Statens budgetproposition för år 2008 Statens budgetproposition för 2008 offentliggörs Finansministeriets och de övriga ministeriernas förslag offentliggörs i juli. Då kan närmare uppgifter om statsandelsgrunderna och priserna per enhet finnas att tillgå, så det lönar sig att hålla sig à jour med läget till exempel via Internet. Budgetförhandlingarna förs i slutet av augusti och då avgörs de sista öppna frågorna. Kommunvisa uppgifter om statsandelarna, med undantag av undervisning och kultur, finns att tillgå efter att statens budgetproposition offentliggjorts. På Kommunförbundets webbplats finns för tillfället uppskattningar av utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster och den allmänna statsandelen för de enskilda kommunerna (se följande artikel). 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

11 Statsandelarna för de enskilda kommunerna Övergångsutjämningen Övergångsutjämningen från statsandelsreformen 2006 gäller ännu fem kommuner (Kuusamo, Pello, Taivalkoski, Vaala och Ylämaa). Verkningarna på statsandelarna presenteras på Kommunförbundets webbplats i en tabell i samband med statsandelarna Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna 2008 bestäms enligt beskattningen för år Tillsvidare finns det inte mycket uppgifter att tillgå om beskattningen. Den kommunvisa kalkylen har beräknats i samarbete mellan inrikesministeriet och Kommunförbundet utgående från Kommunförbundets skatteprognosram och förhandsuppgifter om beskattningen. Kalkylen är ännu inte tillförlitlig. Kommunerna har skäl att ge akt på stora förändringar och vid behov utreda vad de beror på och om de är korrekta (t.ex. inverkan av inkomster från optioner). En ny uppskattning kommer antagligen att göras i september. Grunderna för hur utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster beräknas ingår i ändringen av statsandelslagen (1219/2005). Den kommunvisa kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylen (IM/Kommunavdelningen , förhandsuppgifter) baserar sig på följande uppgifter: - Kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 6,3 %) - Samfundsskatt euro (förändring + 13,6 %) - Kalkylerad fastighetsskatt euro (förändring + 7,7 %) Grunder för kalkylen: Invånarantal (hela landet utom Åland) Genomsnittlig inkomstskattesats 18,40 % Genomsnittliga fastighetsskattesatser: - allmän 0,75 % - stadigvarande bostad 0,29 % - annan bostad 0,86 % - kraftverk 0,75 % - kärnkraftverk 0,75 % - allmännyttiga samfund 0,41 % - obebyggd byggplats 2,00 % Kalkylerad skatteinkomst 2 929,93 euro/invånare Utjämningsgräns (91,86 %) 2 691,43 euro/invånare Utjämningstillägget utgör 100 % upp till utjämningsgränsen. Utjämningsavdraget utgör 37 % av de kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för social- och hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisning och kultur. Beslutet fattas av inrikesministeriet, och varje ministerium sköter sin andel (betalar eller uppbär). Fördelningen ingår inte i de kommunvisa kalkylerna på Kommunförbundets webbplats, utan utjämningskalkylen utgör presenteras som en separat helhet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

12 Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen uppgår år 2007 till i genomsnitt 28,19 euro per invånare (grunddelen). År 2008 blir grunddelen i den allmänna statsandelen uppskattningsvis 28,70 euro per invånare (indexjustering till 100 procent). Från beloppet av den allmänna statsandel som beräknats på basis av den fastställda grunddelen (med beaktande av tillägg för särförhållanden) avdras den fortfarande gällande statsandelsnedskärningen på 10,75 euro/invånare. Beloppet ökas eller minskas med kompensationen för arbetsmarknadsstödet. År 2008 avdras 2,90 euro per invånare från kompensationen (arbetsmarknadsstödsreformens inverkan år 2008). År 2008 minskas statsandelen dessutom med 0,96 euro/invånare för finansiering av kostnaderna för utveckling av statens och kommunernas gemensamma datasystem (Kommun-IT). Minskningen år 2007 och 2008 är sammanlagt 10 miljoner euro och baserar sig på en lagändring (1320/2006). Avdragen (sammanlagt 17,51 euro/invånare) har beaktats i avdragsspalten genom höjning av avdragsbeloppet (IM , förhandsuppgifter). Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för särförhållanden: skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortsstrukturtillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. I den statsandelsjustering som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår följande nya eller justerade tillägg för särförhållanden: - Skärgårdstillägget har höjts för kommuner med minst skärgårdsbor. Tillägget är kommunens invånarantal multiplicerat med grunddelen, dvs. kommunen får grunddelens hela belopp fördubblat. - Alla kommuner som har skärgårdsdelar och som får skärgårdstillägg har samtidigt också rätt till fjärrortstillägg, om grunderna för tillägget uppfylls. - Förhöjt skärgårdstillägg med 7 x grunddelen för kommuner där minst hälften av befolkningen är utan fast vägförbindelse; för övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen. - Ett nytt fjärrortstillägg till kommuner med färre än 0,5 invånare/km 2. Beloppet är 9 x grunddelen. - Begreppet tätortstillägg har ändrats till tätortsstrukturtillägg. Det graderas genom att följande koefficient multipliceras med tätortsbefolkningens mängd gånger grunddelen: 0,75, om tätortsbefolkningens mängd är ,70, ,01, eller mer - Ett tillägg som baserar sig på förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats minst sex procent under de tre år som föregår finansåret (förändring ). I så fall multipliceras grunddelen med 1,39. Följande tillägg för särförhållanden är oförändrade: - till kommuner med skärgårdsdelar betalas i skärgårdstillägg 1,5 x grunddelen x antalet skärgårdsbor (i skärgårdsdelarna mindre än invånare) 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

13 - fjärrortstillägg betalas på basis av fjärrortstalet (förordning 1448/2001) enligt följande: 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49 3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99 - språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde 0,10 x grunddelen. Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa tabellen. De finns på > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster och övergångsutjämningen har inte beaktats i kalkylen. De kommunvisa uppgifterna är preliminära. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 I statsbudgeten har anslagits 14,5 miljoner euro för finansieringsunderstöd enligt prövning år 2007, vilket är 14 miljoner euro mindre än i fjol. Statsandelslagens 13 och 16, som gäller finansieringsunderstöd enligt prövning, har ändrats (1068/2005). Genom ändringen har villkoren för finansieringsunderstödet blivit strängare. Enligt rambeslutet ( ) minskar anslaget för behovsprövade finansieringsunderstöd. Anslaget blir 20 miljoner euro år 2008, 12,5 miljoner euro år 2009, 5 miljoner euro år 2010 och 2,5 miljoner euro år Enligt beslutet år 2006 delades 28,5 miljoner euro ut i prövningsbaserat finansieringsunderstöd. Villkor för finansieringsunderstöd är att kommunen har antagit en plan över åtgärder som ska vidtas för att balansera kommunens ekonomi och att kommunen förbundit sig att följa planen. Lagen förutsätter att den godkända planen (i allmänhet godkänd av kommunfullmäktige) bifogas ansökan om understöd. När det gäller beviljande och användning av understödet kan inrikesministeriet också ställa andra villkor som anknyter till kommunens ekonomi. En uppföljning ska göras av hur villkoren följs. Likaså kontrolleras om den godkända planen följts. Om det konstateras att planen och andra uppställda villkor inte följts, kan kommunen följande år gå miste om eller få mindre understöd. Ansökan om finansieringsunderstöd enligt prövning skickas till inrikesministeriet inom utsatt tid. Ansökningstiden anges inte längre i lagen. Tidigare gick tidsfristen ut i slutet av augusti. Inrikesministeriet har beslutat att ansökningarna nu ska vara ministeriet tillhanda inom augusti månad, dvs. senast , alltså betydligt senare än vad som antogs i förra numret av Kommunalekonomi. Kommunförbundet vill gärna ha en kopia av ansökan för att kunna ge ett utlåtande om ansökan. Uppgifter om ansökningstiden och vilka blanketter som ska bifogas ges i inrikesministeriets brev SM /Ha-43. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Inrikesministeriet: överinspektör Ville Salonen, tfn (09) överinspektör Vesa Lappalainen, tfn (09) Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

14 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008 Nuläge Enligt lagen om allmän dyrortsklassificering av kommunerna (955/1973) indelas kommunerna i två dyrortsklasser enligt skillnader i levnadskostnader som konstaterats vid undersökningar. Dyrortsklassificeringen av kommunerna fastställs av statsrådet på framställning av finansministeriet. Enligt statsrådets förordning om allmän dyrortsklassificering av kommunerna (1230/2005) hör 60 kommuner till den första dyrortsklassen, dvs. den dyrare dyrortsklassen. Övriga kommuner hör till den andra dyrortsklassen. Lagen om allmän dyrortsklassificering av kommunerna gäller till utgången av Dyrortsklassificeringen tillämpas på vissa sociala förmåner och delvis också på lönerna. Dyrortsklassificeringen av lönerna baserar sig på kollektivavtalen. Tillämpningen av dyrortsklassificeringen är oenhetlig på arbetsmarknaden och inom många sektorer har den helt och hållet frångåtts. Folkpensionsbeloppet och efterlevandepensionens kompletteringsbelopp är bundna till kommunens dyrortsklass. Också i vissa andra lagar om förmåner är förmånens belopp kopplat till kommunens dyrortsklass enligt lagen om allmän dyrortsklassificering av kommunerna. Maximibeloppet för pensionsstödets folkpensionsdel enligt lagen om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa och för det särskilda stödet enligt lagen om särskilt stöd för invandrare är olika stort i kommuner i första och andra dyrortsklassen. Detta gäller också maximibeloppet för militärunderstödet enligt militärunderstödslagen (781/1993), för försörjningspensionen och tilläggsräntan enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) och grunddelen av utkomststödet enligt lagen om utkomststöd (1412/1997). Dessutom har beloppet för det extra fronttillägget enligt lagen om frontmannapension (119/1977) kopplats ihop med folkpensionsbeloppet och den vägen också till dyrortsklassen. Motsvarande koppling till folkpensionsbeloppet och dyrortsklassen finns för kompletteringsdelen i avträdelsestödet enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare(1293/1994), liksom också för kompletteringsdelen i generationsväxlingspensionen enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990). Kollektivavtalen innehåller i regel bestämmelser enligt vilka tabellönerna har bundits till dyrortsklassificeringen. Tillämpningen av dyrortsklassificeringen i kollektivavtalens lönebestämmelser varierar från en bransch till en annan. Inom vissa branscher har man frångått den helt och hållet. Dyrortsklassificeringen avskaffas (RP 90/2006 rd) Dyrortsklassificeringen bör basera sig på skillnaderna i levnadskostnaderna mellan kommunerna som konstaterats vid undersökningar. De uppgifter om enskilda kommuners kostnader som utgör grund för gällande dyrortsklassificering har emellertid inte justerats sedan I motiveringen till regeringens proposition om en förlängning av dyrortsklassificeringen att gälla ännu under åren (RP 267/2002 rd) konstaterades det att en differentiering av inkomstöverföringar och löner enligt de schematiskt definierade dyrortsklasserna lämpar sig dåligt för verksamhetsformerna i dagens samhälle. Riksdagen godkände 2003 en förlängning av lagen till utgången av Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

15 Därefter föreslogs 2005 en förlängning av kommunernas allmänna dyrortsklassificering i ytterligare två år, det vill säga till utgången av 2007 (RP 120/2005 rd). I samband med att riksdagen antog lagen godkändes ett uttalande, enligt vilket riksdagen förutsätter att regeringen ser till att riksdagen senast i slutet av maj 2006 föreläggs lagförslag om att dyrortsklassificeringen avskaffas senast Enligt ramarna för statsfinanserna ska dyrortsklassificeringen avskaffas Regeringens proposition med förslag till folkpensionslag och lag om handikappförmåner samt vissa lagar som har samband med dem (RP 209/2005 rd), som behandlats i riksdagen, har kompletterats med de ändrade bestämmelser som avskaffandet av dyrortsklassificeringen kräver. Den nya propositionen (RP 90/2006 rd) har överlämnats till riksdagen och avses träda i kraft Lagarna har stadfästs och publicerats i författningssamlingen med numren /2007. Förslagets ekonomiska konsekvenser Förslaget till revidering av lagstiftningen om folkpension, handikappförmåner och bostadsstöd är till sin natur ett tekniskt förslag i avsikt att skapa reda i lagstiftningen. Reformen innehåller inte, förutom att dyrortsklassificeringen avskaffas, några sådana ändringar av innehållet i lagstiftningen som skulle ha någon betydande inverkan på förmånsutgifterna. I och med att dyrortsklassificeringen frångås ökar utgifterna för av staten finansierade förmåner och utkomststöd med sammanlagt omkring 134 miljoner euro och kommunernas utgifter för utkomststöd med ungefär 11 miljoner euro under Kommunernas skatteinkomster beräknas dock till följd av reformen öka år 2008 med cirka 32 miljoner euro och statens skatteinkomster med cirka 1 miljon euro. Intäkterna från kyrkoskatten beräknas stiga med omkring 2,4 miljoner euro och intäkterna från försäkrades sjukförsäkringspremier med cirka 2,5 miljoner euro. Av statens utgiftsökning utgör omkring 112,1 miljoner euro en ökning av folkpensionsförsäkringens utgifter för förmåner som helt ska täckas av statens medel. Utgifterna för folkpensions- och familjepensionsförmåner växer sammanlagt med omkring 118,1 miljoner euro och utgifterna för extra fronttillägg med cirka 1,1 miljon euro. De växande pensionsutgifterna minskar ändå utgifterna för bostadsbidrag för pensionstagare år 2008 med uppskattningsvis 3,4 miljoner euro och med cirka 6,8 miljoner euro på årsnivå. I fråga om statsfinansierat militärunderstöd, särskilt stöd för invandrare och pensionsstöd för långtidsarbetslösa beräknas merkostnaderna av att dyrortsklassificeringen avskaffas uppgå till sammanlagt cirka 0,6 miljoner euro år I fråga om ersättningar enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst uppgår statens utgiftsökning till 5,2 miljoner euro och i fråga om avträdelsestöd samt generationsväxlingspensioner för lantbruksföretagare till totalt ca 2,4 miljoner euro. Utgifterna för utkomststöd växer så att statens andel av utgiftsökningen blir cirka 10 miljoner euro och kommunernas andel omkring 11 miljoner euro. Vid uppskattningen av utgifterna för utkomststöd har beaktats den utgiftsbesparing som föranleds av ökningen i andra förmåner. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

16 Skattefrågor Rättsbevakningen för skattetagarna ändras Skatteförvaltningens organisation föreslås bli ändrad så att Skattstyrelsen och de nio skatteverken slås ihop till en enda myndighet, dvs. Skatteförvaltningen, som ska verka under finansministeriet med hela landet som tjänsteområde. Om förslaget går igenom genomförs omorganiseringen genom en ny lag om Skatteförvaltningen. I samband med omläggningen åläggs Skatteförvaltningen bevakningen av skattetagarnas rätt, men kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten behåller sin självständiga besvärsrätt. Rättsbevakningen för skattetagarna ska koncentreras på nationell nivå till en särskild rättsbevakningsenhet vid Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen ska i fortsättningen både verkställa beskattningen och bevaka alla skattetagares rätt i beskattningen. Dessa två uppgifter kommer tydligt att hållas isär. I praktiken går det till så att rättsbevakningen sköts av en särskild lagstadgad rättsbevakningsenhet inom Skatteförvaltningen. Även om Skatteförvaltningen sköter rättsbevakningen för alla skattetagare behåller kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten sin nuvarande lagstadgade besvärsrätt som de har i egenskap av skattetagare. Särskilt för kommunerna är besvärsrätten en viktig principiell fråga som anknyter till kommunernas självstyrelse och deras beskattningsrätt. Skattetagarnas ställning föreslås dessutom bli tryggad genom specialbestämmelser som ger en del av skatteombuden vid rättsbevakningsenheten särskilda befogenheter att oberoende av enheten använda skattetagarens besvärsrätt och också i övrigt hjälpa skattetagaren i rättsbevakningen. Dessa utsedda skatteombud får utöver sina normala uppgifter som skatteombud vid enheten också särskilda befogenheter att använda en kommuns, församlings eller Folkpensionsanstaltens besvärsrätt. De söker då ändring i beskattningen uttryckligen som representant för skattetagaren. I denna roll kommer skatteombuden inte att avge bemötanden på den skattskyldiges besvär och det är till exempel kommunen i fråga som är ändringssökande, inte rättsbevakningsenheten eller skatteombudet. Skatteombuden använder besvärsrätten självständigt i förhållande till kommunen eller rättsbevakningsenheten. De ska kunna söka ändring på kommunens vägnar till exempel i situationer där det uppstår rättstvister om den skattskyldiges hemort. Dessa specialbestämmelser har inte i sig någon inverkan på till exempel kommunens självständiga besvärsrätt. Skattetagaren ska också själv kunna söka ändring i beskattningen i enlighet med lagarna. Det är meningen att de utnämnda skatteombuden ska hjälpa kommunerna att använda sin besvärsrätt. De ska också bistå kommunerna i andra uppgifter i anknytning till rättsbevakningen och även i övrigt verka som samarbetspartner för skattetagarna i den mån andra befogenhetsbestämmelser medger det och hjälpa dem på lokal nivå till exempel i frågor som gäller fastighetsskatt. Den nya lagen om Skatteförvaltningen avses träda i kraft vid ingången av 2008 och regeringen väntas överlämna en proposition inom kort. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Mervärdesskatt Mervärdesbeskattningen och huvudmannaarrangemang inom utbildningen Enligt mervärdesskattelagen har kommunen rätt till återbäring av den moms som ingår i en anskaffning, antingen i form av avdrag för rörelse eller som återbäring från staten till kommunen. Om en fastighet som blivit föremål för en byggtjänst i 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

17 samband med nybygge eller grundlig förbättring säljs eller ändamålet för fastigheten ändras, måste de momsavdrag som gjorts på byggtjänsterna betalas tillbaka. Enligt den nuvarande lagstiftningen betalas inte skatt om fastigheten säljs eller dess ändamål ändras senare än fem år efter utgången av det kalenderår då byggtjänsten slutfördes. I samband med de huvudmannaarrangemang som hänför sig till den strukturella utvecklingen av yrkeshögskolorna samt åtgärderna för att åstadkomma ett samlat anordnarnät inom yrkesutbildningen kan bl.a. ett aktiebolag eller en stiftelse vara en ändamålsenlig huvudman. När en kommun eller samkommun vid sådana huvudmannaarrangemang överlåter en fastighet till en privat sammanslutning eller stiftelse har de momsåterbäringar som den redan fått återkrävts med stöd av mervärdesskattelagen. Då privata samfund och stiftelser bedriver skattefri verksamhet är de inte berättigade till motsvarande momsavdrag, så den skatt som kommunen eller samkommunen betalat är en slutgiltig kostnad. För att denna momskostnad inte ska utgöra ett hinder för ett ändamålsenligt samlat nät av yrkeshögskolor och anordnare av yrkesutbildning har lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) ändrats genom en lagändring som träder i kraft Lagens 23 a har fått ett nytt 2 mom. enligt vilket priset per enhet för en privat huvudman för en yrkeshögskola och för en privat anordnare av yrkesutbildning kan höjas på ansökan för en fastighet och anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit till en privat sammanslutning eller stiftelse för verksamhet som överensstämmer med lagen så att förhöjningen multiplicerad med det antal studerande som används vid bestämmande av finansieringen högst motsvarar beloppet av den mervärdesskatt som ska betalas för överlåtelserna för nämnda ändamål. Den mervärdesskatt som kommunen eller samkommunen eventuellt måste betala vid strukturella arrangemang för yrkes- och yrkeshögskolebildningen kompenseras alltså de enskilda sammanslutningarna eller stiftelserna, vilket ska beaktas i övriga penningflöden. Lagens 23 a 2 mom. tillämpas inte på överlåtelser som sker innan lagen träder i kraft Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får ändå vidtas innan den träder i kraft. Rättspraxis CSN N:9 / 2007 Ett bolag hade genomfört en grundlig renovering av en fastighet som det ägde. Bolaget hyrde ut en del av fastigheten till ett momsskyldigt företag. Resten av fastigheten använde bolaget för skattefria ändamål. Bolaget hade ansökt om att bli momsskyldigt för uthyrning av nyttjanderätten till fastigheten. Bolaget kunde inte dra av hela momsen på de byggtjänster som fastigheten blivit föremål för, utan avdraget kunde göras bara till den del som fastigheten användes för skattepliktig verksamhet. Bolaget hade rätt att kräva att avdraget jämkas enligt momsdirektivet. Det belopp som årligen skulle jämkas utgjorde 1/5 av den del av skatten i anskaffningen som motsvarade skillnaden mellan den ursprungliga andelen avdragsberättigande användning och den verkliga avdragsberättigande användningen under jämkningsåret. Jämkningsperioden var fem år inklusive det år då renoveringen blev klar. Förhandsavgörande för tiden Centralskattenämndens beslut är förenligt med Högsta förvaltningsdomstolens beslut (HFD L 2461) och Skattestyrelsens anvisningar. Mervärdesskatten på byggtjänster får dras av endast till den del som fastigheten används för skattepliktig verksamhet. Andelen skattefri och skattepliktig användning granskas årligen under fem år efter att byggtjänsten slutförts. Jämkningsbestämmelsen följer Skattestyrelsens anvisning Det är möjligt att jämkningsperioden ändras genom Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

18 ändring av mervärdesskattelagen. Regeringen väntas snart överlämna en proposition om ändring av lagen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Prognostabeller för de enskilda kommunernas skatteinkomster kan nu beställas. Det är fråga om en Excel-arbetsbok som kommunen kan använda som hjälpmedel vid uppskattning av skatteinkomsterna under kommande år och utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster under prognosperioden. Uppgifterna i tabellerna baserar sig på bl.a. Skattestyrelsens debiteringsstatistik, som är avgiftsbelagd enligt finansministeriets beslut. Filerna, som innehåller en prognostabell för den enskilda kommunens skatteinkomster och kommunens debiteringsstatistik för skatteåret 2005, kostar 120 euro + moms/kommun. I priset ingår uppdateringar av prognostabellen i sommar och i höst. Filerna levereras från Kommunförbundet per e-post. Prognostabellen och debiteringsstatistiken kan beställas per e-post av Ange faktureringsadress vid beställningen. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunalekonomiska enhetens tidsserie för kommunalekonomiska nyckeltal uppdateras i juli med bokslutsuppgifter för 2006 som samlats in av Statistikcentralen. Filen innehåller kommunvisa tidsserier för perioden Uppgifterna baserar sig i huvudsak på kommunernas bokslut. I filen finns färdiga utskriftsmallar, där kommunens uppgifter jämförs med hela landet, landskapet och kommuner i samma storleksklass. Landskapen och/eller storleksklasserna kan i jämförelserna också ersättas med enskilda kommuner. Förutom bastabellerna innehåller filen bland annat kommunernas verksamhetsbidrag, löner inom driftsekonomin, beskattningsbara inkomster, skatteinkomster enligt skatteslag, statsandelar för driftsekonomin (enligt boksluten och korrigerade), årsbidrag, årsbidragen i procent av avskrivningarna, investeringsutgifter, likviditet, kassamedel, lånestock, koncernens lånestock, soliditetsgrad, relativ skuldsättningsgrad, finansieringsförmögenhet och över- eller underskott enligt balansräkningen. Filens innehåll presenteras i bilaga 1. Filen med nettokostnader för olika verksamheter fungerar enligt samma princip som nyckeltalsfilen. För närvarande innehåller filen kommunvisa tidsserier för Vi får tillgång till uppgifterna för 2006 i november/december när Statistikcentralen ger ut den information som behövs. Filen innehåller bl.a. följande net- 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

19 todriftskostnader: driftskostnader totalt (exkl. affärsverksamhet) och kostnader för social- och hälsovård, barndagvård, anstaltsvård för äldre, hemtjänst, övriga tjänster för äldre och handikappade, primärvård, specialiserad sjukvård, undervisning och kultur, egna grundskolor, egen gymnasieutbildning, kulturväsendet, sport och friluftsliv, bibliotek, samhällstjänster, trafikleder samt brand- och räddningsväsendet. Filens innehåll presenteras i bilaga 2. Filerna kan beställas per e-post av Ange faktureringsadress vid beställningen. Filen levereras som e-postbilaga. En fil kostar moms. Vid beställning av båda filerna är priset moms. I priset ingår också uppdateringar i slutet av år Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Heikki Pukki, tfn (09) , Bokföringsanvisningar Utlåtanden av kommunsektionen Utlåtande 80/2007 (Bilaga 3) Utlåtande om behandling av statens regionutvecklingsmedel och EU:s strukturfondsmedel i landskapsförbundets bokföring Begäran om utlåtande Landskapsförbundet A har bett kommunsektionen ge ett utlåtande om hur statliga regionutvecklingsmedel och EU-strukturfondsmedel ska behandlas i bokföringen. Den sökande har bett om ett utlåtande i bland annat följande frågor: - om funktionen som regionutvecklingsmyndighet hör till förbundets ordinarie verksamhet - hur de redovisningspliktiga strukturfondsmedel och andra medel som betalats på förbundets konto och motsvarande kapital ska behandlas i bokföringen: som förvaltade medel och förvaltat kapital eller som till den ordinarie verksamheten hörande poster som till sin natur är förskott och intäktsförs enligt de understöd förbundet betalat ut - hur de ovan nämnda medel som använts för tillfällig finansiering av projekt som förbundet själv genomför och den ränta som eventuellt betalats för lånade medel ska behandlas i bokföringen - om den ränta som banken betalar på ovan nämnda tillgångar ska tas upp i förbundets resultaträkning som en ränteinkomst, som i bokslutet överförs till förvaltat kapital på samma sätt som fondering, eller om räntan i bokföringen ska behandlas direkt som en ökning av förvaltade medel och förvaltat kapital utanför resultaträkningen. En eventuellt influten ränta på ett bankkonto bör användas för samma ändamål som de ursprungliga medlen har beviljats för. Landskapsförbunden verkar som sådana regionutvecklingsmyndigheter som avses i regionutvecklingslagen. Medel från den nationella medfinansieringen ur offentliga medel och från medfinansieringen ur EU:s strukturfonder för projekt som godkänts att genomföras inom regionen betalas till förbunden. Medlens belopp är ansenligt i förhållande till förbundets övriga verksamhet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

20 Motiveringar I lagstiftningen om regional utveckling och strukturfonder bestäms om landskapsförbundens uppgifter i fråga om regionutvecklings- och strukturfondsmedel. Ett landskapsförbund verkar bland annat som förmedlande organ under ansvar av en förvaltningsmyndighet eller en attesterande myndighet (nedan uppdragsgivare) eller utför uppgifter för en sådan myndighets räkning gentemot stödmottagare som genomför insatser. Inrikesministeriet meddelar villkor för användningen av utvecklingspengar i samband med beslut om utbetalning. Kravet på riktiga och tillräckliga uppgifter i bokföringslagen förutsätter att den bokföringsskyldige bara tar upp sådana intäkts- och utgiftsposter som har anknytning till den egna inkomstbildningsprocessen i sin resultaträkning. I bokföringslagen finns inte någon särskild bestämmelse om behandlingen av klientmedel eller liknande i bokföringen. Bokföringsnämnden har i sina utlåtanden 2002/1683 och 2003/1685 behandlat bokföringen av medel som förmedlas och har rekommenderat att klientmedel har egen bokföring eller att de avskiljs före bokslutet från förmedlarens bokföring. Enligt kommunsektionens allmänna anvisning om upprättande av balansräkning bokförs förmedlade lån och andra motsvarande uppdrag, där kommunen eller samkommunen får betalningar av uppdragsgivaren att förmedla till en tredje part, som förvaltade medel och förvaltat kapital i kommunens eller samkommunens balansräkning. Frågan huruvida funktionen som regional myndighet ingår i förbundets ordinarie verksamhet hade kommunsektionen inte befogenhet att ta ställning till. Kommunsektionens utlåtande I kommunernas och samkommunernas balansräkning finns det egna grupper för medel som förmedlas: Förvaltade medel och Förvaltat kapital. Det finns även framöver skäl att i första hand hålla medel som ska förmedlas separat på egna bankkonton och bokföra dem bland förvaltade medel och förvaltat kapital i landskapsförbundets bokföring. Förmedlingen av regionutvecklings- och strukturfondsmedel behandlas alltså så att resultatet i den sökandes bokföring och bokslut inte påverkas. I regel tas strukturfondsmedel samt andra specifika regionutvecklingsmedel som ska förmedlas upp i förbundets balansräkning under aktiva bland Statens uppdrag i gruppen Förvaltade medel och under passiva bland Statens uppdrag i gruppen Förvaltat kapital. Den ränta som banken betalar på medlen bokförs direkt som en ökning av de förvaltade medlen och också av det förvaltade kapitalet. Förbundets balansräkning ger då riktiga och tillräckliga uppgifter och håller isär uppdragen från förbundets egna medel och eget kapital. Användningen av regionutvecklings- och strukturfondsmedel som tillfällig finansiering för projekt som förbundet administrerar är i princip inte en fråga som gäller tilllämpningen av bokföringslagen eller i kommunallagen. Lån av medel och ränta som ska betalas på lånade medel avgörs utgående från lagstiftningen om användningen av fond- och regionutvecklingsmedel och uppdragsgivarens anvisningar. Om det är förenligt med lagstiftningen och uppdragsgivarens anvisningar att använda medel på något annat av förbundets penningkonton än ett specifikt konto för förvaltade medel tas medlen upp i bokföringen på förbundets penningkonto med allmän täckning och det motsvarande kapitalet på kontot för förvaltat kapital. Beloppet av de projektmedel som ännu inte förmedlats framgår också i detta fall av förvaltat kapital. Den ränta som ska betalas för sådant förvaltat kapital som finns till förbundets förfogande på konton med allmän täckning (förbundets skuld) är beroende av de villkor som uppdragsgivaren ställer. Om förbundet enligt uppdragsgiva- 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2007 Kuntatalous

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Koncerndirektiv 19. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader 26. Kommunmarknaden 29

Koncerndirektiv 19. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader 26. Kommunmarknaden 29 3/2005 juni Skattefrågor Justeringen av statsandelarna 2006 Rättelser till statsandelarna 2005 Finansieringen av arbetsmarknadsstödet och utkomststödet ändras Kommunernas skyldighet att täcka underskott

Läs mer

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet

Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet 1/2004 februari Kommunalekonomi Statsandelsreformen Basserviceprogrammet Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Tröskelvärden

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor 5/2003 december Samfundsskatten och statsandelsreformen Skattefrågor Statsandelarna 2004 Socialförsäkringsavgifterna 2004 Rådgivningsenhet för upphandling OFR-nämnden meddelar Ny rekommendation om användning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om RP 46/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 13 aravalagen och av 9 lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012. Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 106 1 (7) 30.10.2012 Värdering av kapitalplaceringar i dotterbolag 1 Begäran om utlåtande Staden A (nedan sökanden) har bett kommunsektionen ge ett utlåtande

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 52/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om höjda avskrivningar på investeringar inom utvecklingsområdet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 114 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar

2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar 2/2014 Från mini till semi Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Delrapport från projektet om sysselsättningstjänsternas effekter Produktivitetsjämförelsen i de

Läs mer

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013

Kommunalekonomi. Mikael Enberg 3.3.2013 Kommunalekonomi Mikael Enberg 3.3.2013 Heikki Helin: Kommunekonomin 1988-2008 14.10.2010 Kommunernas lagstadgade uppgifter, antal Osasto pp.kk.vvvv 3 70 Offentliga utgifter, % av BNP åren 1975-2015** 70

Läs mer

Skattefrågor. Utredningsman Pekkarinens rapport. Anvisningar i anknytning till bokföringen. Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten

Skattefrågor. Utredningsman Pekkarinens rapport. Anvisningar i anknytning till bokföringen. Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten 1/2001 23.2.2001 Skattefrågor Utredningsman Pekkarinens rapport Anvisningar i anknytning till bokföringen Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/01 3 Kuntatalous

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 164/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 mervärdesskattelagen. PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

RP 150/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 150/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning om försäkrades och arbetsgivares socialskyddsavgifter och folkpensionsanstaltens finansiering PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 162/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändringar som införandet av euron förutsätter i vissa lagar som gäller statsfinanserna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunalekonomi 4/12

Kommunalekonomi 4/12 Kommunalekonomi 4/12 Nytt år de osäkra tiderna fortsätter! Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Preciseringar för statistiken 2013 Projekt för mätning av barnskyddets effekter Fördelningen av

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010 1/2010 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek. 8.7.2008 Bilaga 13 KOMMUN-, ÖVRIG OFFENTLIG OCH PRIVAT FINANSIERING I programdokumenten som uppgjorts av medlemsstaterna och godkänts av kommissionen definieras den nationella finansieringens storlek.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vissa understöd som betalas ur Statens bostadsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om överföring av pensionsrätt mellan arbetspensionssystemet i Finland och Europeiska gemenskapernas pensionssystem PROPOSITIONENS

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007. RP 277/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 46 i utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att utlänningslagen ändras.

Läs mer

ANVISNING OM IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR UTBETALNING AV STATLIGT STÖD

ANVISNING OM IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR UTBETALNING AV STATLIGT STÖD Anvisning 1 (5) 5.4.2013 ANVISNING OM IFYLLANDE AV BLANKETT FÖR UTBETALNING AV STATLIGT STÖD Allmänt Denna blankett använder man när man ansöker om utbetalning av stöd hos Kommunikationsverket enligt lagen

Läs mer

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL

KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL KARLEBY SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDS SERVICECENTRAL vad ÄR UTKOMSTSTÖD? ett ekonomiskt stöd som beviljas av kommunen ett stöd som beviljas i sista hand utgår från bestämmelserna i lagen om utkomststöd avsedd

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 10 mars 2011 203/2011 Tilläggsbudgeten för 2011 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2011: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 euro 11. SKATTER

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2013 Offentlig ekonomi 04 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 0 Ökningen av kommunernas driftskostnader avtog år 0 Kommunernas driftskostnader, exkl. affärsverk, ökade med,7 procent år 0,

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013

Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Kommunalekonomi vad behöver en förtroendevald veta? Jan Björkwall Jakobstad, 25.3.2013 Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2013 Löner 37 % Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Social-

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 181/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att den gällande bestämmelsen i aravalagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om förvaltning av EG:s strukturfonder; SFS 2007:14 Utkom från trycket den 6 februari 2007 utfärdad den 18 januari 2007. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser

Läs mer

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt

om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Lagförslag 1. Lag om ombildning av Finlands skogscentrals affärsverksamhetsenhet till aktiebolag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Det aktiebolag som ska bildas och överlåtelsefullmakt Skogscentralens

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 243/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 58 lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar samt 68 skoltlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING IFYLLNADSANVISNING 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2014 GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING Musikläroanstalter och andra läroanstalter som ordnar konstundervisning På blanketten ges uppgifter

Läs mer