Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007"

Transkript

1 3/2007 juni Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Basserviceprogrammet Statsandelarna år 2008 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008 Skattefrågor Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Nya upphandlingslagar

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1130 kpl Upplaga 1130 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka > Maksuttomia tuotteita ja palveluita >Kuntatiedotteet > Verksamhetsområden > Kommunalekonomi INNEHÅLL Sida Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin 3 Den ekonomiska strategin Kommunal ekonomi och kommunpolitik Statsandelar, skatter och avgifter Basserviceprogrammet Statsandelarna år Statsandelarna som helhet Priser per enhet och finansieringsandelar per invånare Statsandelsprocenterna Statsandelsgrunderna för social- och hälsovård Grunderna för priserna per enhet för undervisning och kultur Statens budgetproposition för år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna Prövningsbaserat finansieringsunderstöd Kommunernas dyrortsklassificering slopas Nuläge Dyrortsklassificeringen avskaffas (RP 90/2006 rd) Förslagets ekonomiska konsekvenser Skattefrågor 16 Rättsbevakningen för skattetagarna ändras Mervärdesbeskattningen och huvudmannaarrangemang inom utbildningen CSN N:9 / 2007 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik 18 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader 18 Bokföringsanvisningar 19 Utlåtande om behandling av statens regionutvecklingsmedel och EU:s strukturfondsmedel i landskapsförbundets bokföring Nya upphandlingslagar 21 Nya lagar ger företagen bättre information om offentlig upphandling EU-upphandling, nationell upphandling och små upphandlingar Bilagor: Datainnehållet i filen över kommunernas ekonomiska nyckeltal (bilaga 1) Datainnehållet i filen över kostnader för kommunernas serviceproduktion (bilaga 2) Utlåtande 80 om behandling av statens regionutvecklingsmedel och EU:s strukturfondsmedel i landskapsförbundets bokföring (bilaga 3) Valtionosuus- ja rahoitusjärjestelmän uudistus jälleen kuntatalouden tietoisku (bilaga 4) Uuden liikelaitos- ja konsernimallien sovittaminen kunnan/ Kuntayhtymän taloudenohjaukseen kuntatalouden tietoisku (bilaga 5) Kustannuslaskentaopas 2007:Laskentaperiaatteita ja käytäntöjä - kuntatalouden tietoisku (bilaga 6) Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittanut / Sammanställt av Raija Haaja 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

3 Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Här ges ett sammandrag av de riktlinjer i regeringsprogrammet ( ) som har direkt anknytning till kommunernas ekonomi. Kommunpolitiken har ett eget kapitel i regeringsprogrammet, kommunpolitik och service. Den ekonomiska strategin Det övergripande målet är att förbättra sysselsättningen och produktiviteten och få till stånd en ekonomisk tillväxt som överträffar prognoserna. Regeringen stöder löneuppgörelser som kan trygga konkurrenskraften. Den offentliga ekonomin sköts så att det inte uppstår överraskande behov av att höja skatterna eller skära ner på de offentliga utgifterna. I fråga om statens utgifter tillämpas ramförfarandet och ett minimimål sätts för balansen i den offentliga ekonomin. Medborgarnas köpkraft stöds genom ändringar i den sociala tryggheten och skatterna. Arbetet görs mer lönsamt genom lindrigare beskattning av arbete och en revidering av den sociala tryggheten. För att säkra en hållbar offentlig ekonomi förbinder sig regeringen att se till att de statliga utgifter som ingår i ramarna år 2011 är högst 1,3 miljarder euro högre än i de ramar för statsfinanserna som slogs fast Kommunal ekonomi och kommunpolitik Statens och kommunernas gemensamma kommunpolitik drivs utgående från det lagstadgade basserviceprogrammet. Basserviceprogrammet beaktas i rambeslutet för statsfinanserna. Enligt regeringsprogrammet ska arbetsfördelningen mellan staten och kommunerna preciseras i syfte att nå balans mellan kommunernas uppgifter och finansiering. Den kommunala ekonomin stärks med hjälp av höjda statsandelar. I samband med bland annat beredningen av basserviceprogrammet har Kommunförbundet påpekat att den kommunala ekonomin inte förbättras om statsandelarna höjs endast på grund av nya uppgifter eller om uppgifterna utvidgas med nuvarande statsandelsprocenter eller med en statsandelsfinansiering på 50 procent (i regeringsprogrammet utlovas en statsandel på minst 50 procent för nya uppgifter). Utgiftsökningen inom den kommunala ekonomin måste stävjas, vilket förutsätter att produktiviteten förbättras betydligt. Därför behövs en kostandseffektiv och fungerande kommun- och servicestruktur. Regeringen fortsätter genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen i enlighet med den godkända ramlagen. Produktiviteten främjas genom utveckling av serviceprocesserna och produktivitetsmåtten. Frivilliga kommunsammanslagningar understöds, i synnerhet mellan flera kommuner, och stödet för djupgående samarbete fortsätter år (IM:s anslag). Utvecklingen av servicemarknaden stöds genom att systemet med servicesedlar och tillämpningsområdet för hushållsavdragen utvidgas. De kommunala frågorna överförs från inrikesministeriet till finansministeriet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007 3

4 Statsandelar, skatter och avgifter Statsandelssystemet revideras vid ingången av 2010 (ett år senare än vad som tidigare uppgetts). Enligt regeringsprogrammet utvecklas systemet huvudsakligen med samma mål som tidigare så att det blir enklare, tydligare och mer sporrande. Hinder för kommunsammanslagningar undanröjs i systemet. Små gymnasier får alltjämt en högre statsandel även efter en administrativ sammanslagning. Statsandelarna för de olika förvaltningsområdena sammanslås, men systemet med huvudmän för gymnasier, yrkesutbildning och yrkeshögskolor behålls. Till skillnad från den tidigare regeringens riktlinjer innehåller regeringsprogrammet inget egentligt omnämnande om att kommunernas skatteunderlag ska stärkas och statsandelarna skäras ner i motsvarande grad. I ramlagen finns det ändå en bestämmelse med denna innebörd. Enligt bestämmelsen ska skatteunderlaget stärkas genom att skatteavdrag överförs på staten. Enligt regeringsprogrammet ska lagen om hemkommun ändras och i anknytning till detta införs ett ersättningssystem mellan kommunerna som bygger på verkliga kostnader. För utgifter som föranleds av nya och utvidgade uppgifter betalas statsandel som uppgår till minst hälften av utgifterna. I regeringsprogrammet utlovas att justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ska genomföras. Enligt beslutet i ramförhandlingarna ska justeringen göras till fullt belopp, varvid statsandelarna enligt nuvarande uppskattning höjs med 252 miljoner euro. Statsandelarna för välfärdstjänster höjs med 200 miljoner euro (en nedskärning på 50 miljoner euro i ramförhandlingarna). Kommunernas utgifter växer med det dubbla om statsandelar beviljas för nya eller utvidgade uppgifter till 50 procent. De krympande åldersklasserna ger en besparing på 80 miljoner euro i den grundläggande utbildningen. Enligt regeringsprogrammet ska dessa pengar genom en statsandelsökning användas till att utveckla undervisningen (också till denna del ökar kommunernas utgifter). Det finns ännu ingen exakt information om eventuella nya uppgifter, skyldigheter eller normer i anknytning till de nämnda statsandelsökningarna på 200 och 80 miljoner euro. I regeringsprogrammet och basserviceprogrammet har inget beslut fattats om vilka statsandelsprocenter som kommer att användas vid granskningen av kostnadsfördelningen under regeringspreioden. En lag om procenterna bör stiftas. I basserviceprogrammets ekonomiska kalkyler (statsandelarna och utgifter som motsvarar dem) har finansministeriets tjänstemannaberedning använt i huvudsak nuvarande statsandelsprocenter för nya uppgifter, vilket enligt Kommunförbundets uppfattning står i konflikt med regeringsprogrammet. Om det s.k. jämställdhetsinpo går igenom är regeringen beredd att genom större statsandelar stödja sådana uppgörelser inom kommunsektorn som främjar konkurrenskraftiga löner inom kvinnodominerade branscher. Systemet med behovsprövade finansieringsunderstöd fortsätter, men i regeringsprogrammet ges inget förslag till hur stora anslagen blir. Enligt regeringsprogrammet lindras inkomstbeskattningen med miljoner euro. Allt som allt blir skattelättnaderna sammanlagt miljoner euro, inklusive matmoms, skatter för pensionärer (lättnad på 160 miljoner euro) och grundavdraget i kommunalbeskattningen (90 miljoner euro). Staten kompenserar kommunerna för inkomstbortfall som beror på statens beslut. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

5 Klientavgifterna inom social- och hälsovården revideras så att eftersläpningen i avgifterna beaktas. Samtidigt skapas ett system där avgifterna framöver följer kostnadsutvecklingen. I reformen säkerställs att servicen alltjämt är tillgänglig för alla. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Basserviceprogrammet Till ramarna för statsfinanserna har fogats ett basserviceprogram som överlämnades till riksdagen Tolkningarna av regeringsprogrammet har delvis preciserats i basserviceprogrammet. Uppgifterna preciseras ytterligare under juni månad när basservicebudgeten för 2008 bereds. Till de uppgifter som preciseras hör statsandelarna och den uppskattade utvecklingen av kommunernas ekonomi. Basservicebudgeten blir klar 21.8 och regeringens budgetförhandlingar förs I basserviceprogrammet per 25.5 ges en uppskattning av den kommunala ekonomins utveckling år enligt de uppgifter som för närvarande finns att tillgå. Programmet innehåller också uppgifter om bland annat statsandelarna och föresatserna att utveckla den kommunala servicen. När detta skrivs har en del uppgifter redan ändrats eller är föremål för förhandlingar. Under programperioden uppskattas utgifterna för social-, hälso- och sjukvård öka betydligt på grund av befolkningsfaktorer: inom socialvården med omkring 2 procent per år och inom hälso- och sjukvården med 1 procent. Siffrorna utgör förändringar i volymen (reella förändringar). Också stegringen i kostnadsnivån innebär ett stort tryck på utgiftsökningar. Skillnaderna mellan kommunerna är naturligtvis stora beroende på kommunens åldersstruktur och övriga befolkningsutveckling. Under medför enbart förändringarna i åldersstrukturen att utgifterna för social-, hälso- och sjukvård ökar med sammanlagt 500 miljoner euro (knappt 100 euro/inv.), medan den automatiska ökning av statsandelarna som den förändrade ålderstrukturen medför uppskattas bli 170 miljoner euro. De statsandelar som sparas in när åldersgrupperna inom undervisningsväsendet krymper används för utveckling av undervisningen, vilket ökar kommunernas utgifter. I basserviceprogrammet omnämns regeringsprogrammets mål att utvidga den grundläggande yrkesutbildningen. I basserviceprogrammet anges en ökning på i genomsnitt studerande från ingången av 2008 (4 000 i regeringsprogrammet). Detta skulle medföra större statsandelar och utgifter för huvudmännen. Samtidigt skulle finansieringsandelen för primärkommunerna växa, också för sådana kommuner som inte berörs av tilläggsutbildning. Regeringsprogrammets löfte om att den kommunala ekonomin ska stärkas genom större statsandelar infrias inte i basserviceprogrammet, eftersom de nya statsandelarna i huvudsak är kopplade till nya uppgifter eller större kostnader och anslagen för justeringen av kostnadsfördelningen (statens skuld) ingick redan i den förra regeringens ramar. Statsandelarna indexjusteras till fullt belopp år 2008, vilket innebär att statsandelarna till kommunerna och samkommunernas ökar med 216 miljoner euro. Antagandet är då att kostnadsnivån stiger med 3 procent, vilket också varit utgångspunkten i uppskattningen av den kommunala ekonomins utveckling. Enligt de förhandsuppgifter som nu finns att tillgå kommer kostnadsnivån troligen att stiga mer än så, rentav till drygt 4 procent. Klarhet i saken fås först i samband med statsbudgeten. Också kommunernas finansieringsandelar inom social- och hälsovården och undervisnings- och kulturväsendet ökar på grund av detta. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007 5

6 Statsandelarna för bland annat primärvården, hemvården och stödet för närståendevård utökas stegvis under programperioden. Samtidigt ökar kommunernas skyldigheter och utgifter. I beredningen av utvecklingsprognosen för kommunernas ekonomi har finansministeriet använt främst de nuvarande statsandelsprocenterna trots att regeringsprogrammet utlovar en statsandel på 50 procent för nya och utvidgade uppgifter. Kommunförbundet arbetar för att riktlinjerna i regeringsprogrammet följs i den fortsatta beredningen. Vid beredningen av basserviceprogrammet har det framkommit att finansministeriet utgått ifrån att statsandelarna för social- och hälsovård skärs ner i motsvarande grad som avgiftsinkomsterna ökar vid höjning av klientavgifterna. Kommunförbundet försöker förhindra detta, eftersom det skulle vara en obefogad metod för staten att dra nytta av ökade avgiftsinkomster. Enligt utvecklingsprognosen för den kommunala ekonomin kommer kommunernas och samkommunernas årsbidrag att överstiga avskrivningarna år , varvid räkenskapsperiodens resultat visar överskott. Om nettoinvesteringarna hålls på omkring 2,6 miljarder euro, får kommunerna ett litet finansieringsöverskott. Då kommer kommunernas skuldsättning, som hittills vuxit snabbt, att stanna av, och lånestocken hållas på omkring 9 miljarder euro. Uppskattningen av den kommunala ekonomins utveckling bygger på en uppskattad utgiftstillväxt på 4,6 procent för kommunerna. Huruvida utgiftstillväxten verkligen blir långsammare än tidigare beror bland annat på de kommande inkomstpolitiska avtalen. De ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna har hittills varit stora, och det måste poängteras att uppskattningen av utvecklingen gäller den kommunala ekonomin som helhet (kommunerna och samkommunerna). Faktum är att 90 procent av kommunernas sammanlagda resultat från boksluten 2006 hänförde sig till kommuner med mer än invånare och att räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommuner med mindre än invånare var negativt. Statsandelarna behandlas i följande artikel. Observera att till exempel statsandelsuppgifterna för år 2008 tillsvidare är mycket preliminära och bristfälliga. Vi kommer att informera närmare om dem när det finns mer exakta uppgifter att tillgå. Basserviceprogrammet finns i sin nuvarande form på Kommunförbundets webbplats. > Kommunalekonomi > Basserviceprogram och basservicebudget. Programmet uppdateras och läggs ut på svenska så snart översättningen är klar. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Statsandelarna år 2008 Statsandelarna som helhet Statsandelarna enligt basserviceprogrammet Rambeslutet för (FM 17/214/2007) och motsvarande basserviceprogram har överlåtits I dokumenten behandlas statsandelarna för ramperioden och utökningar av dem. Basserviceprogrammet finns på Kommunförbundets webbplats, > Kommunalekonomi > Basserviceprogram och basservicebudget. Programmet läggs ut på svenska så snart översättningen är klar. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

7 De statsandelar som ingår i basservicebudgeten ökar under ramperioden med omkring 814 miljoner euro. De kalkylerade statsandelarna ökar under perioden med 793 miljoner euro (tabell 6 i basserviceprogrammet, siffrorna är på 2008 års nivå): Förändringar i de kalkylerade statsandelarna från 2007 till 2008 enligt basserviceprogrammet (utjämningsposterna är medräknade): Föränd- Förändring ring mn mn mn % FM (den allmänna statsandelen) UVM ,8 utan finansiering enligt pris per enhet ,6 finansiering enligt pris per enhet ,1 SHM Totalt ,7 Justering av kostnadsnivån och kostnadsfördelningen Statsandelarna för 2008 uppgår till sammanlagt miljoner euro, varav de kalkylerade statsandelarna uppgår till miljoner euro inklusive utjämningsposter. År 2008 görs en full kostnadsnivåjustering, dvs. indexjustering, på 3 procent, vilket innebär att statsandelarna ökar med 238 miljoner euro (kommunernas andel 216 miljoner euro). Verkningarna på de olika sektorerna blir följande: - SHM 137 miljoner euro (kommunernas andel 137 miljoner) - UVM 101 miljoner euro (kommunernas andel 79 miljoner) För år 2008 görs den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt den s.k. nya modellen på basis av den lagstiftning som trädde i kraft år Enligt rambeslutet och basservicebudgeten görs justeringen till fullt belopp. Detta ökar kommunernas statsandelar med 252 miljoner euro (kommunernas andel 246 miljoner). Verkningarna på de olika sektorerna blir följande: - SHM 226 miljoner euro (kommunernas andel 226 miljoner) - UVM 26 miljoner euro (kommunernas andel 20 miljoner) Statsandelarna för social- och hälsovård ökar under ramperioden med 235 miljoner euro. Den slutliga fördelningen är ännu öppen. Ökningen genomförs dels genom en högre statsandelsprocent (1/3 av höjningen) och dels genom att kommunens kalkylerade kostnader stiger (2/3 av höjningen). År 2008 kan man räkna med statsandelsökningar på högst några tiotals miljoner euro (utan utgiftsverkningar). Under ramperioden höjs statsandelarna för undervisning och kultur med den kalkylerade besparing på 80 miljoner euro som de krympande åldersklasserna väntas medföra. Den genomsnittliga årliga effekten är 20 miljoner euro. Enligt rambeslutet används besparingen till minskning av undervisningsgrupperna och till stöd- och specialundervisning. För kommunerna blir följden en utgiftsökning som är större än statsandelarna, om besparingen styrs via statsandelssystemet. För yrkesutbildningens del får kommunerna kostnader för den temporära utökningen av antalet studerande (i genomsnitt 2000 studerande år 2008). Följden blir att finansieringsandelen per invånare höjs i motsvarande grad som kommunandelen, även om kommunen inte är huvudman för någon yrkesläroanstalt. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007 7

8 Som helhet kommer statsandelarna för undervisning och kultur enligt rådande uppskattning inte att öka nästan alls. Uppskattning av statsandelarna år 2008 Uppgifterna om statsandelarna år 2008 är ännu preliminära och bristfälliga. Det är därför svårt att i det här skedet göra exakta uppskattningar. Utöver de statsandelshöjningar som beror på ökad folkmängd är följande höjningar att vänta år 2008: indexjustering (3 %) 216 mn justeringen av kostnadsfördelningen 246 mn övriga höjningar (SHM), KF:s uppskattning 20 mn Totalt 482 mn Uppskattning av statsandelens totala belopp: - som grund används kommunens nuvarande kalkylerade statsandelar utan utjämning på basis av skatteinkomster - eventuella förändringar i invånar- och elevantalet beaktas - justeringen av kostnadsfördelningen läggs till, varvid 246 miljoner euro divideras med landets invånarantal ( = ca 47 /inv.) och multipliceras med kommunens invånarantal - en indexjustering på tre procent läggs till - övriga statsandelar läggs till (ca 4 /inv.) - utjämningen uppskattas med hjälp av skatteprognosramen eller den uppskattade utjämningen på Kommunförbundets webbplats, > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna resultatet uppskattas med beaktande av försiktighetsprincipen och genom nödvändiga ändringar. De kalkylerade statsandelarna ser ut att stiga med 9,7 procent i genomsnitt, men det behöver inte vara fallet i enskilda kommuner. Priser per enhet och finansieringsandelar per invånare De invånar- och elevbaserade statsandelsgrunderna för 2008 räknas utgående från den verkliga statsandelsgrunden år 2005, men siffrorna höjs till 2008 års nivå. Alla statsandelsgrunder stiger alltså betydligt. I avvikelse från tidigare år minskar inte priserna per enhet till följd av tidigare års ofullständiga indexjusteringar. Till exempel statsandelsgrunderna för 2007 blev på grund av ofullständig indexjustering mindre än den verkliga statsandelsgrunden. Det nya förfarandet baserar sig på de ändringar i statsandelssystemet som trädde i kraft i början av 2006 och som tillämpas fr.o.m. år I förhållandet mellan staten och kommunerna har man hittills tillämpat principen om kostnadsneutralitet och denna princip kommer antagligen också att tillämpas framöver, till exempel för år För att statsandelarna ska hållas på samma nivå som tidigare beaktas inverkan av de ofullständiga indexjusteringarna genom att kommunernas statsandelar skärs ner i motsvarande grad (i praktiken statsandelsprocenterna). Detta syns i statsandelsgrunderna genom att kommunernas finansieringsandelar höjs i motsvarande mån. De ofullständiga indexjusteringarnas belopp är omkring 400 miljoner euro. Det är en betydande summa som vid sidan av andra verkningar kommer att synas i kommunernas finansieringsandelar per invånare från och med Betydande höjningar av priserna per enhet motsvaras alltså av rejäla höjningar av finansieringsandelarna per invånare. De övriga huvudmännens fulla finansiering enligt pris per enhet föranleder ett stort tryck på finansieringsandelen: 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

9 Finansieringsandelarna enligt basserviceprogrammet (tabellen 8) Förändring Förändring Förändring mn mn mn % /invånare SHM ,1 292 UVM ,0 123 andra än kommuner (uppskattning) Den uppskattade förändringen i finansieringsandelen för andra än kommuner har beräknats utgående från kalkylen över finansieringsandelen per invånare för undervisnings- och kulturverksamhet (den externa verksamhetens andel 28 %). Finansieringsandelarna per invånare år 2007 är följande: SHM 1 603,04 /inv. UVM 636,44 /inv. Statsandelsprocenterna Från och med år 2008 gäller nya principer för justeringen av kostnadsfördelningen. Enligt den nya modellen regleras statsandelsprocenterna vid behov genom lag. Det innebär att den kalkylerade justeringen av kostnadsfördelningen inte nödvändigtvis realiseras helt, utan att den skärs ner genom sänkning av statsandelsprocenterna. Rambeslutet ger vid handen att justeringen av kostnadsfördelningen den här gången genomförs fullt ut och att statsandelsprocenterna inte sänks av denna anledning. Nedskärningar görs också av andra orsaker. År 2008 är orsakerna bland annat följande: 1) nedskärningsbehov på grund av att den andel av justeringen av kostnadsfördelningen år som hänför sig till år 2008 har tidigarelagts (betalning som skatteinkomster år 2007, för undvikande av dubbel kompensation sänks statsandelen i motsvarande mån år 2008) 2) bevarande av de nedskärningar som föranletts av de ofullständiga indexjusteringarna år genom sänkning av statsandelarna 3) övriga sänkningsbehov enligt principen om kostnadsneutralitet: på grund av ökade avgiftsinkomster 60 miljoner euro (SHM) eventuella andra orsaker (framgår av ministeriets budgetförslag/budgetmanglingen) Sänkningarna enligt punkt 1 och 2 genomförs troligen inom både SHM:s och UVM:s förvaltningsområde genom en sänkning av statsandelsprocenterna, vilket innebär att finansieringsandelarna per invånare höjs. Det största sänkningsbehovet föranleds av punkt 2, dvs. att verkningarna av de nedskurna indexjusteringarna fortfarande ska belasta kommunerna. När man beaktar de sänkningsbehov som nu är kända blir statsandelsprocenterna för 2008 uppskattningsvis följande: år 2007 år SHM 33,88 31,15 32,15 (KF:s uppskattning) UVM 45,30 41,85 (KF:s uppskattning) Inom undervisningsministeriets förvaltningsområde kan man räkna med att de statsandelsprocenter som inte gäller undervisning hålls intakta. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007 9

10 Statsandelsgrunderna för social- och hälsovård Enligt tabellerna i basserviceprogrammet höjs de invånarbaserade statsandelsgrunderna för social- och hälsovård med i genomsnitt över 15 procent. För tillfället är beloppen för de åldersgruppsbaserade statsandelsgrunderna inte kända. Stegringen i statsandelsgrunderna bestäms i sista hand av hur statsandelshöjningarna under ramperioden periodiseras och om höjningen görs i statsandelsprocenterna eller statsandelsgrunderna. Grunderna för priserna per enhet för undervisning och kultur De genomsnittliga priserna per enhet höjs från år 2005 genom indexjusteringar på totalt 8,2 procent (tre års verkan). Dessutom påverkas de av att statsandelsgrunden justeras till fullt belopp (ofullständiga indexjusteringar återförs) och av eventuella utökade uppgifter. Som utökad uppgift kan också betraktas justeringen av statsandelsgrunderna för konstinstitutioner så att de ligger närmare den verkliga kostnadsgrunden (justeringen år 2008 utgör 33 procent av skillnaden mellan det nuvarande priset och den verkliga grunden). De genomsnittliga priserna per enhet uppskattas stiga åtminstone enligt följande: grundläggande utbildning 14 % gymnasieutbildning 16 % yrkesutbildning 10 % yrkeshögskolor 7 % grundläggande konstundervisning (timbaserad) 9 % medborgarinstitut 6 % bibliotek 9 % museer 25 %, teatrar 21 % orkestrar 25 % övriga priser oförändrade För närvarande finns inga mer specifika uppgifter att tillgå om nivån på priserna per enhet eller andra förändringar som gäller bestämningen av priserna per enhet. Priset per enhet för förskoleundervisning är liksom tidigare 91 procent av det pris per enhet för grundläggande utbildning som fastställts för kommunen. Timpriset på 21,37 euro för morgon- och eftermiddagsverksamhet kan höjas med en indexjustering på 3 procent. Statens budgetproposition för år 2008 Statens budgetproposition för 2008 offentliggörs Finansministeriets och de övriga ministeriernas förslag offentliggörs i juli. Då kan närmare uppgifter om statsandelsgrunderna och priserna per enhet finnas att tillgå, så det lönar sig att hålla sig à jour med läget till exempel via Internet. Budgetförhandlingarna förs i slutet av augusti och då avgörs de sista öppna frågorna. Kommunvisa uppgifter om statsandelarna, med undantag av undervisning och kultur, finns att tillgå efter att statens budgetproposition offentliggjorts. På Kommunförbundets webbplats finns för tillfället uppskattningar av utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster och den allmänna statsandelen för de enskilda kommunerna (se följande artikel). 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

11 Statsandelarna för de enskilda kommunerna Övergångsutjämningen Övergångsutjämningen från statsandelsreformen 2006 gäller ännu fem kommuner (Kuusamo, Pello, Taivalkoski, Vaala och Ylämaa). Verkningarna på statsandelarna presenteras på Kommunförbundets webbplats i en tabell i samband med statsandelarna Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämningen av statsandelarna 2008 bestäms enligt beskattningen för år Tillsvidare finns det inte mycket uppgifter att tillgå om beskattningen. Den kommunvisa kalkylen har beräknats i samarbete mellan inrikesministeriet och Kommunförbundet utgående från Kommunförbundets skatteprognosram och förhandsuppgifter om beskattningen. Kalkylen är ännu inte tillförlitlig. Kommunerna har skäl att ge akt på stora förändringar och vid behov utreda vad de beror på och om de är korrekta (t.ex. inverkan av inkomster från optioner). En ny uppskattning kommer antagligen att göras i september. Grunderna för hur utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster beräknas ingår i ändringen av statsandelslagen (1219/2005). Den kommunvisa kalkylen finns på > Statsandelar > Statsandelarna Kalkylen (IM/Kommunavdelningen , förhandsuppgifter) baserar sig på följande uppgifter: - Kalkylerad kommunalskatt euro (förändring + 6,3 %) - Samfundsskatt euro (förändring + 13,6 %) - Kalkylerad fastighetsskatt euro (förändring + 7,7 %) Grunder för kalkylen: Invånarantal (hela landet utom Åland) Genomsnittlig inkomstskattesats 18,40 % Genomsnittliga fastighetsskattesatser: - allmän 0,75 % - stadigvarande bostad 0,29 % - annan bostad 0,86 % - kraftverk 0,75 % - kärnkraftverk 0,75 % - allmännyttiga samfund 0,41 % - obebyggd byggplats 2,00 % Kalkylerad skatteinkomst 2 929,93 euro/invånare Utjämningsgräns (91,86 %) 2 691,43 euro/invånare Utjämningstillägget utgör 100 % upp till utjämningsgränsen. Utjämningsavdraget utgör 37 % av de kalkylerade skatteinkomster som överskrider utjämningsgränsen. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 procent hänförs till den allmänna statsandelen, 57 procent till statsandelen för social- och hälsovård och 37 procent till statsandelen för undervisning och kultur. Beslutet fattas av inrikesministeriet, och varje ministerium sköter sin andel (betalar eller uppbär). Fördelningen ingår inte i de kommunvisa kalkylerna på Kommunförbundets webbplats, utan utjämningskalkylen utgör presenteras som en separat helhet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

12 Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Jan Björkwall, tfn (09) , Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen uppgår år 2007 till i genomsnitt 28,19 euro per invånare (grunddelen). År 2008 blir grunddelen i den allmänna statsandelen uppskattningsvis 28,70 euro per invånare (indexjustering till 100 procent). Från beloppet av den allmänna statsandel som beräknats på basis av den fastställda grunddelen (med beaktande av tillägg för särförhållanden) avdras den fortfarande gällande statsandelsnedskärningen på 10,75 euro/invånare. Beloppet ökas eller minskas med kompensationen för arbetsmarknadsstödet. År 2008 avdras 2,90 euro per invånare från kompensationen (arbetsmarknadsstödsreformens inverkan år 2008). År 2008 minskas statsandelen dessutom med 0,96 euro/invånare för finansiering av kostnaderna för utveckling av statens och kommunernas gemensamma datasystem (Kommun-IT). Minskningen år 2007 och 2008 är sammanlagt 10 miljoner euro och baserar sig på en lagändring (1320/2006). Avdragen (sammanlagt 17,51 euro/invånare) har beaktats i avdragsspalten genom höjning av avdragsbeloppet (IM , förhandsuppgifter). Vissa kommuner får utöver grunddelen tillägg för särförhållanden: skärgårdstillägg, fjärrortstillägg och språktillägg samt tätortsstrukturtillägg när tätortsbefolkningen överstiger invånare. I den statsandelsjustering som trädde i kraft vid ingången av 2006 (ändringen av statsandelslagen 1068/2005) ingår följande nya eller justerade tillägg för särförhållanden: - Skärgårdstillägget har höjts för kommuner med minst skärgårdsbor. Tillägget är kommunens invånarantal multiplicerat med grunddelen, dvs. kommunen får grunddelens hela belopp fördubblat. - Alla kommuner som har skärgårdsdelar och som får skärgårdstillägg har samtidigt också rätt till fjärrortstillägg, om grunderna för tillägget uppfylls. - Förhöjt skärgårdstillägg med 7 x grunddelen för kommuner där minst hälften av befolkningen är utan fast vägförbindelse; för övriga skärgårdskommuner 4 x grunddelen. - Ett nytt fjärrortstillägg till kommuner med färre än 0,5 invånare/km 2. Beloppet är 9 x grunddelen. - Begreppet tätortstillägg har ändrats till tätortsstrukturtillägg. Det graderas genom att följande koefficient multipliceras med tätortsbefolkningens mängd gånger grunddelen: 0,75, om tätortsbefolkningens mängd är ,70, ,01, eller mer - Ett tillägg som baserar sig på förändringar i invånarantalet, om kommunens invånarantal har förändrats minst sex procent under de tre år som föregår finansåret (förändring ). I så fall multipliceras grunddelen med 1,39. Följande tillägg för särförhållanden är oförändrade: - till kommuner med skärgårdsdelar betalas i skärgårdstillägg 1,5 x grunddelen x antalet skärgårdsbor (i skärgårdsdelarna mindre än invånare) 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

13 - fjärrortstillägg betalas på basis av fjärrortstalet (förordning 1448/2001) enligt följande: 6 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,50 eller högre 5 x grunddelen om fjärrortstalet är 1,00 1,49 3 x grunddelen om fjärrortstalet är 0,50 0,99 - språktillägg till tvåspråkiga kommuner och kommuner på samernas hembygdsområde 0,10 x grunddelen. Tilläggens belopp framgår av den kommunvisa tabellen. De finns på > Statsandelar > Statsandelarna Statsandelsutjämningen på basis av skatteinkomster och övergångsutjämningen har inte beaktats i kalkylen. De kommunvisa uppgifterna är preliminära. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 I statsbudgeten har anslagits 14,5 miljoner euro för finansieringsunderstöd enligt prövning år 2007, vilket är 14 miljoner euro mindre än i fjol. Statsandelslagens 13 och 16, som gäller finansieringsunderstöd enligt prövning, har ändrats (1068/2005). Genom ändringen har villkoren för finansieringsunderstödet blivit strängare. Enligt rambeslutet ( ) minskar anslaget för behovsprövade finansieringsunderstöd. Anslaget blir 20 miljoner euro år 2008, 12,5 miljoner euro år 2009, 5 miljoner euro år 2010 och 2,5 miljoner euro år Enligt beslutet år 2006 delades 28,5 miljoner euro ut i prövningsbaserat finansieringsunderstöd. Villkor för finansieringsunderstöd är att kommunen har antagit en plan över åtgärder som ska vidtas för att balansera kommunens ekonomi och att kommunen förbundit sig att följa planen. Lagen förutsätter att den godkända planen (i allmänhet godkänd av kommunfullmäktige) bifogas ansökan om understöd. När det gäller beviljande och användning av understödet kan inrikesministeriet också ställa andra villkor som anknyter till kommunens ekonomi. En uppföljning ska göras av hur villkoren följs. Likaså kontrolleras om den godkända planen följts. Om det konstateras att planen och andra uppställda villkor inte följts, kan kommunen följande år gå miste om eller få mindre understöd. Ansökan om finansieringsunderstöd enligt prövning skickas till inrikesministeriet inom utsatt tid. Ansökningstiden anges inte längre i lagen. Tidigare gick tidsfristen ut i slutet av augusti. Inrikesministeriet har beslutat att ansökningarna nu ska vara ministeriet tillhanda inom augusti månad, dvs. senast , alltså betydligt senare än vad som antogs i förra numret av Kommunalekonomi. Kommunförbundet vill gärna ha en kopia av ansökan för att kunna ge ett utlåtande om ansökan. Uppgifter om ansökningstiden och vilka blanketter som ska bifogas ges i inrikesministeriets brev SM /Ha-43. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Inrikesministeriet: överinspektör Ville Salonen, tfn (09) överinspektör Vesa Lappalainen, tfn (09) Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

14 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008 Nuläge Enligt lagen om allmän dyrortsklassificering av kommunerna (955/1973) indelas kommunerna i två dyrortsklasser enligt skillnader i levnadskostnader som konstaterats vid undersökningar. Dyrortsklassificeringen av kommunerna fastställs av statsrådet på framställning av finansministeriet. Enligt statsrådets förordning om allmän dyrortsklassificering av kommunerna (1230/2005) hör 60 kommuner till den första dyrortsklassen, dvs. den dyrare dyrortsklassen. Övriga kommuner hör till den andra dyrortsklassen. Lagen om allmän dyrortsklassificering av kommunerna gäller till utgången av Dyrortsklassificeringen tillämpas på vissa sociala förmåner och delvis också på lönerna. Dyrortsklassificeringen av lönerna baserar sig på kollektivavtalen. Tillämpningen av dyrortsklassificeringen är oenhetlig på arbetsmarknaden och inom många sektorer har den helt och hållet frångåtts. Folkpensionsbeloppet och efterlevandepensionens kompletteringsbelopp är bundna till kommunens dyrortsklass. Också i vissa andra lagar om förmåner är förmånens belopp kopplat till kommunens dyrortsklass enligt lagen om allmän dyrortsklassificering av kommunerna. Maximibeloppet för pensionsstödets folkpensionsdel enligt lagen om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa och för det särskilda stödet enligt lagen om särskilt stöd för invandrare är olika stort i kommuner i första och andra dyrortsklassen. Detta gäller också maximibeloppet för militärunderstödet enligt militärunderstödslagen (781/1993), för försörjningspensionen och tilläggsräntan enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948) och grunddelen av utkomststödet enligt lagen om utkomststöd (1412/1997). Dessutom har beloppet för det extra fronttillägget enligt lagen om frontmannapension (119/1977) kopplats ihop med folkpensionsbeloppet och den vägen också till dyrortsklassen. Motsvarande koppling till folkpensionsbeloppet och dyrortsklassen finns för kompletteringsdelen i avträdelsestödet enligt lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare(1293/1994), liksom också för kompletteringsdelen i generationsväxlingspensionen enligt lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare (1317/1990). Kollektivavtalen innehåller i regel bestämmelser enligt vilka tabellönerna har bundits till dyrortsklassificeringen. Tillämpningen av dyrortsklassificeringen i kollektivavtalens lönebestämmelser varierar från en bransch till en annan. Inom vissa branscher har man frångått den helt och hållet. Dyrortsklassificeringen avskaffas (RP 90/2006 rd) Dyrortsklassificeringen bör basera sig på skillnaderna i levnadskostnaderna mellan kommunerna som konstaterats vid undersökningar. De uppgifter om enskilda kommuners kostnader som utgör grund för gällande dyrortsklassificering har emellertid inte justerats sedan I motiveringen till regeringens proposition om en förlängning av dyrortsklassificeringen att gälla ännu under åren (RP 267/2002 rd) konstaterades det att en differentiering av inkomstöverföringar och löner enligt de schematiskt definierade dyrortsklasserna lämpar sig dåligt för verksamhetsformerna i dagens samhälle. Riksdagen godkände 2003 en förlängning av lagen till utgången av Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

15 Därefter föreslogs 2005 en förlängning av kommunernas allmänna dyrortsklassificering i ytterligare två år, det vill säga till utgången av 2007 (RP 120/2005 rd). I samband med att riksdagen antog lagen godkändes ett uttalande, enligt vilket riksdagen förutsätter att regeringen ser till att riksdagen senast i slutet av maj 2006 föreläggs lagförslag om att dyrortsklassificeringen avskaffas senast Enligt ramarna för statsfinanserna ska dyrortsklassificeringen avskaffas Regeringens proposition med förslag till folkpensionslag och lag om handikappförmåner samt vissa lagar som har samband med dem (RP 209/2005 rd), som behandlats i riksdagen, har kompletterats med de ändrade bestämmelser som avskaffandet av dyrortsklassificeringen kräver. Den nya propositionen (RP 90/2006 rd) har överlämnats till riksdagen och avses träda i kraft Lagarna har stadfästs och publicerats i författningssamlingen med numren /2007. Förslagets ekonomiska konsekvenser Förslaget till revidering av lagstiftningen om folkpension, handikappförmåner och bostadsstöd är till sin natur ett tekniskt förslag i avsikt att skapa reda i lagstiftningen. Reformen innehåller inte, förutom att dyrortsklassificeringen avskaffas, några sådana ändringar av innehållet i lagstiftningen som skulle ha någon betydande inverkan på förmånsutgifterna. I och med att dyrortsklassificeringen frångås ökar utgifterna för av staten finansierade förmåner och utkomststöd med sammanlagt omkring 134 miljoner euro och kommunernas utgifter för utkomststöd med ungefär 11 miljoner euro under Kommunernas skatteinkomster beräknas dock till följd av reformen öka år 2008 med cirka 32 miljoner euro och statens skatteinkomster med cirka 1 miljon euro. Intäkterna från kyrkoskatten beräknas stiga med omkring 2,4 miljoner euro och intäkterna från försäkrades sjukförsäkringspremier med cirka 2,5 miljoner euro. Av statens utgiftsökning utgör omkring 112,1 miljoner euro en ökning av folkpensionsförsäkringens utgifter för förmåner som helt ska täckas av statens medel. Utgifterna för folkpensions- och familjepensionsförmåner växer sammanlagt med omkring 118,1 miljoner euro och utgifterna för extra fronttillägg med cirka 1,1 miljon euro. De växande pensionsutgifterna minskar ändå utgifterna för bostadsbidrag för pensionstagare år 2008 med uppskattningsvis 3,4 miljoner euro och med cirka 6,8 miljoner euro på årsnivå. I fråga om statsfinansierat militärunderstöd, särskilt stöd för invandrare och pensionsstöd för långtidsarbetslösa beräknas merkostnaderna av att dyrortsklassificeringen avskaffas uppgå till sammanlagt cirka 0,6 miljoner euro år I fråga om ersättningar enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst uppgår statens utgiftsökning till 5,2 miljoner euro och i fråga om avträdelsestöd samt generationsväxlingspensioner för lantbruksföretagare till totalt ca 2,4 miljoner euro. Utgifterna för utkomststöd växer så att statens andel av utgiftsökningen blir cirka 10 miljoner euro och kommunernas andel omkring 11 miljoner euro. Vid uppskattningen av utgifterna för utkomststöd har beaktats den utgiftsbesparing som föranleds av ökningen i andra förmåner. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

16 Skattefrågor Rättsbevakningen för skattetagarna ändras Skatteförvaltningens organisation föreslås bli ändrad så att Skattstyrelsen och de nio skatteverken slås ihop till en enda myndighet, dvs. Skatteförvaltningen, som ska verka under finansministeriet med hela landet som tjänsteområde. Om förslaget går igenom genomförs omorganiseringen genom en ny lag om Skatteförvaltningen. I samband med omläggningen åläggs Skatteförvaltningen bevakningen av skattetagarnas rätt, men kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten behåller sin självständiga besvärsrätt. Rättsbevakningen för skattetagarna ska koncentreras på nationell nivå till en särskild rättsbevakningsenhet vid Skatteförvaltningen. Skatteförvaltningen ska i fortsättningen både verkställa beskattningen och bevaka alla skattetagares rätt i beskattningen. Dessa två uppgifter kommer tydligt att hållas isär. I praktiken går det till så att rättsbevakningen sköts av en särskild lagstadgad rättsbevakningsenhet inom Skatteförvaltningen. Även om Skatteförvaltningen sköter rättsbevakningen för alla skattetagare behåller kommunerna, församlingarna och Folkpensionsanstalten sin nuvarande lagstadgade besvärsrätt som de har i egenskap av skattetagare. Särskilt för kommunerna är besvärsrätten en viktig principiell fråga som anknyter till kommunernas självstyrelse och deras beskattningsrätt. Skattetagarnas ställning föreslås dessutom bli tryggad genom specialbestämmelser som ger en del av skatteombuden vid rättsbevakningsenheten särskilda befogenheter att oberoende av enheten använda skattetagarens besvärsrätt och också i övrigt hjälpa skattetagaren i rättsbevakningen. Dessa utsedda skatteombud får utöver sina normala uppgifter som skatteombud vid enheten också särskilda befogenheter att använda en kommuns, församlings eller Folkpensionsanstaltens besvärsrätt. De söker då ändring i beskattningen uttryckligen som representant för skattetagaren. I denna roll kommer skatteombuden inte att avge bemötanden på den skattskyldiges besvär och det är till exempel kommunen i fråga som är ändringssökande, inte rättsbevakningsenheten eller skatteombudet. Skatteombuden använder besvärsrätten självständigt i förhållande till kommunen eller rättsbevakningsenheten. De ska kunna söka ändring på kommunens vägnar till exempel i situationer där det uppstår rättstvister om den skattskyldiges hemort. Dessa specialbestämmelser har inte i sig någon inverkan på till exempel kommunens självständiga besvärsrätt. Skattetagaren ska också själv kunna söka ändring i beskattningen i enlighet med lagarna. Det är meningen att de utnämnda skatteombuden ska hjälpa kommunerna att använda sin besvärsrätt. De ska också bistå kommunerna i andra uppgifter i anknytning till rättsbevakningen och även i övrigt verka som samarbetspartner för skattetagarna i den mån andra befogenhetsbestämmelser medger det och hjälpa dem på lokal nivå till exempel i frågor som gäller fastighetsskatt. Den nya lagen om Skatteförvaltningen avses träda i kraft vid ingången av 2008 och regeringen väntas överlämna en proposition inom kort. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Mervärdesskatt Mervärdesbeskattningen och huvudmannaarrangemang inom utbildningen Enligt mervärdesskattelagen har kommunen rätt till återbäring av den moms som ingår i en anskaffning, antingen i form av avdrag för rörelse eller som återbäring från staten till kommunen. Om en fastighet som blivit föremål för en byggtjänst i 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

17 samband med nybygge eller grundlig förbättring säljs eller ändamålet för fastigheten ändras, måste de momsavdrag som gjorts på byggtjänsterna betalas tillbaka. Enligt den nuvarande lagstiftningen betalas inte skatt om fastigheten säljs eller dess ändamål ändras senare än fem år efter utgången av det kalenderår då byggtjänsten slutfördes. I samband med de huvudmannaarrangemang som hänför sig till den strukturella utvecklingen av yrkeshögskolorna samt åtgärderna för att åstadkomma ett samlat anordnarnät inom yrkesutbildningen kan bl.a. ett aktiebolag eller en stiftelse vara en ändamålsenlig huvudman. När en kommun eller samkommun vid sådana huvudmannaarrangemang överlåter en fastighet till en privat sammanslutning eller stiftelse har de momsåterbäringar som den redan fått återkrävts med stöd av mervärdesskattelagen. Då privata samfund och stiftelser bedriver skattefri verksamhet är de inte berättigade till motsvarande momsavdrag, så den skatt som kommunen eller samkommunen betalat är en slutgiltig kostnad. För att denna momskostnad inte ska utgöra ett hinder för ett ändamålsenligt samlat nät av yrkeshögskolor och anordnare av yrkesutbildning har lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) ändrats genom en lagändring som träder i kraft Lagens 23 a har fått ett nytt 2 mom. enligt vilket priset per enhet för en privat huvudman för en yrkeshögskola och för en privat anordnare av yrkesutbildning kan höjas på ansökan för en fastighet och anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit till en privat sammanslutning eller stiftelse för verksamhet som överensstämmer med lagen så att förhöjningen multiplicerad med det antal studerande som används vid bestämmande av finansieringen högst motsvarar beloppet av den mervärdesskatt som ska betalas för överlåtelserna för nämnda ändamål. Den mervärdesskatt som kommunen eller samkommunen eventuellt måste betala vid strukturella arrangemang för yrkes- och yrkeshögskolebildningen kompenseras alltså de enskilda sammanslutningarna eller stiftelserna, vilket ska beaktas i övriga penningflöden. Lagens 23 a 2 mom. tillämpas inte på överlåtelser som sker innan lagen träder i kraft Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får ändå vidtas innan den träder i kraft. Rättspraxis CSN N:9 / 2007 Ett bolag hade genomfört en grundlig renovering av en fastighet som det ägde. Bolaget hyrde ut en del av fastigheten till ett momsskyldigt företag. Resten av fastigheten använde bolaget för skattefria ändamål. Bolaget hade ansökt om att bli momsskyldigt för uthyrning av nyttjanderätten till fastigheten. Bolaget kunde inte dra av hela momsen på de byggtjänster som fastigheten blivit föremål för, utan avdraget kunde göras bara till den del som fastigheten användes för skattepliktig verksamhet. Bolaget hade rätt att kräva att avdraget jämkas enligt momsdirektivet. Det belopp som årligen skulle jämkas utgjorde 1/5 av den del av skatten i anskaffningen som motsvarade skillnaden mellan den ursprungliga andelen avdragsberättigande användning och den verkliga avdragsberättigande användningen under jämkningsåret. Jämkningsperioden var fem år inklusive det år då renoveringen blev klar. Förhandsavgörande för tiden Centralskattenämndens beslut är förenligt med Högsta förvaltningsdomstolens beslut (HFD L 2461) och Skattestyrelsens anvisningar. Mervärdesskatten på byggtjänster får dras av endast till den del som fastigheten används för skattepliktig verksamhet. Andelen skattefri och skattepliktig användning granskas årligen under fem år efter att byggtjänsten slutförts. Jämkningsbestämmelsen följer Skattestyrelsens anvisning Det är möjligt att jämkningsperioden ändras genom Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

18 ändring av mervärdesskattelagen. Regeringen väntas snart överlämna en proposition om ändring av lagen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Prognostabeller för de enskilda kommunernas skatteinkomster kan nu beställas. Det är fråga om en Excel-arbetsbok som kommunen kan använda som hjälpmedel vid uppskattning av skatteinkomsterna under kommande år och utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster under prognosperioden. Uppgifterna i tabellerna baserar sig på bl.a. Skattestyrelsens debiteringsstatistik, som är avgiftsbelagd enligt finansministeriets beslut. Filerna, som innehåller en prognostabell för den enskilda kommunens skatteinkomster och kommunens debiteringsstatistik för skatteåret 2005, kostar 120 euro + moms/kommun. I priset ingår uppdateringar av prognostabellen i sommar och i höst. Filerna levereras från Kommunförbundet per e-post. Prognostabellen och debiteringsstatistiken kan beställas per e-post av Ange faktureringsadress vid beställningen. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunalekonomiska enhetens tidsserie för kommunalekonomiska nyckeltal uppdateras i juli med bokslutsuppgifter för 2006 som samlats in av Statistikcentralen. Filen innehåller kommunvisa tidsserier för perioden Uppgifterna baserar sig i huvudsak på kommunernas bokslut. I filen finns färdiga utskriftsmallar, där kommunens uppgifter jämförs med hela landet, landskapet och kommuner i samma storleksklass. Landskapen och/eller storleksklasserna kan i jämförelserna också ersättas med enskilda kommuner. Förutom bastabellerna innehåller filen bland annat kommunernas verksamhetsbidrag, löner inom driftsekonomin, beskattningsbara inkomster, skatteinkomster enligt skatteslag, statsandelar för driftsekonomin (enligt boksluten och korrigerade), årsbidrag, årsbidragen i procent av avskrivningarna, investeringsutgifter, likviditet, kassamedel, lånestock, koncernens lånestock, soliditetsgrad, relativ skuldsättningsgrad, finansieringsförmögenhet och över- eller underskott enligt balansräkningen. Filens innehåll presenteras i bilaga 1. Filen med nettokostnader för olika verksamheter fungerar enligt samma princip som nyckeltalsfilen. För närvarande innehåller filen kommunvisa tidsserier för Vi får tillgång till uppgifterna för 2006 i november/december när Statistikcentralen ger ut den information som behövs. Filen innehåller bl.a. följande net- 18 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

19 todriftskostnader: driftskostnader totalt (exkl. affärsverksamhet) och kostnader för social- och hälsovård, barndagvård, anstaltsvård för äldre, hemtjänst, övriga tjänster för äldre och handikappade, primärvård, specialiserad sjukvård, undervisning och kultur, egna grundskolor, egen gymnasieutbildning, kulturväsendet, sport och friluftsliv, bibliotek, samhällstjänster, trafikleder samt brand- och räddningsväsendet. Filens innehåll presenteras i bilaga 2. Filerna kan beställas per e-post av Ange faktureringsadress vid beställningen. Filen levereras som e-postbilaga. En fil kostar moms. Vid beställning av båda filerna är priset moms. I priset ingår också uppdateringar i slutet av år Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) , Heikki Pukki, tfn (09) , Bokföringsanvisningar Utlåtanden av kommunsektionen Utlåtande 80/2007 (Bilaga 3) Utlåtande om behandling av statens regionutvecklingsmedel och EU:s strukturfondsmedel i landskapsförbundets bokföring Begäran om utlåtande Landskapsförbundet A har bett kommunsektionen ge ett utlåtande om hur statliga regionutvecklingsmedel och EU-strukturfondsmedel ska behandlas i bokföringen. Den sökande har bett om ett utlåtande i bland annat följande frågor: - om funktionen som regionutvecklingsmyndighet hör till förbundets ordinarie verksamhet - hur de redovisningspliktiga strukturfondsmedel och andra medel som betalats på förbundets konto och motsvarande kapital ska behandlas i bokföringen: som förvaltade medel och förvaltat kapital eller som till den ordinarie verksamheten hörande poster som till sin natur är förskott och intäktsförs enligt de understöd förbundet betalat ut - hur de ovan nämnda medel som använts för tillfällig finansiering av projekt som förbundet själv genomför och den ränta som eventuellt betalats för lånade medel ska behandlas i bokföringen - om den ränta som banken betalar på ovan nämnda tillgångar ska tas upp i förbundets resultaträkning som en ränteinkomst, som i bokslutet överförs till förvaltat kapital på samma sätt som fondering, eller om räntan i bokföringen ska behandlas direkt som en ökning av förvaltade medel och förvaltat kapital utanför resultaträkningen. En eventuellt influten ränta på ett bankkonto bör användas för samma ändamål som de ursprungliga medlen har beviljats för. Landskapsförbunden verkar som sådana regionutvecklingsmyndigheter som avses i regionutvecklingslagen. Medel från den nationella medfinansieringen ur offentliga medel och från medfinansieringen ur EU:s strukturfonder för projekt som godkänts att genomföras inom regionen betalas till förbunden. Medlens belopp är ansenligt i förhållande till förbundets övriga verksamhet. Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/

20 Motiveringar I lagstiftningen om regional utveckling och strukturfonder bestäms om landskapsförbundens uppgifter i fråga om regionutvecklings- och strukturfondsmedel. Ett landskapsförbund verkar bland annat som förmedlande organ under ansvar av en förvaltningsmyndighet eller en attesterande myndighet (nedan uppdragsgivare) eller utför uppgifter för en sådan myndighets räkning gentemot stödmottagare som genomför insatser. Inrikesministeriet meddelar villkor för användningen av utvecklingspengar i samband med beslut om utbetalning. Kravet på riktiga och tillräckliga uppgifter i bokföringslagen förutsätter att den bokföringsskyldige bara tar upp sådana intäkts- och utgiftsposter som har anknytning till den egna inkomstbildningsprocessen i sin resultaträkning. I bokföringslagen finns inte någon särskild bestämmelse om behandlingen av klientmedel eller liknande i bokföringen. Bokföringsnämnden har i sina utlåtanden 2002/1683 och 2003/1685 behandlat bokföringen av medel som förmedlas och har rekommenderat att klientmedel har egen bokföring eller att de avskiljs före bokslutet från förmedlarens bokföring. Enligt kommunsektionens allmänna anvisning om upprättande av balansräkning bokförs förmedlade lån och andra motsvarande uppdrag, där kommunen eller samkommunen får betalningar av uppdragsgivaren att förmedla till en tredje part, som förvaltade medel och förvaltat kapital i kommunens eller samkommunens balansräkning. Frågan huruvida funktionen som regional myndighet ingår i förbundets ordinarie verksamhet hade kommunsektionen inte befogenhet att ta ställning till. Kommunsektionens utlåtande I kommunernas och samkommunernas balansräkning finns det egna grupper för medel som förmedlas: Förvaltade medel och Förvaltat kapital. Det finns även framöver skäl att i första hand hålla medel som ska förmedlas separat på egna bankkonton och bokföra dem bland förvaltade medel och förvaltat kapital i landskapsförbundets bokföring. Förmedlingen av regionutvecklings- och strukturfondsmedel behandlas alltså så att resultatet i den sökandes bokföring och bokslut inte påverkas. I regel tas strukturfondsmedel samt andra specifika regionutvecklingsmedel som ska förmedlas upp i förbundets balansräkning under aktiva bland Statens uppdrag i gruppen Förvaltade medel och under passiva bland Statens uppdrag i gruppen Förvaltat kapital. Den ränta som banken betalar på medlen bokförs direkt som en ökning av de förvaltade medlen och också av det förvaltade kapitalet. Förbundets balansräkning ger då riktiga och tillräckliga uppgifter och håller isär uppdragen från förbundets egna medel och eget kapital. Användningen av regionutvecklings- och strukturfondsmedel som tillfällig finansiering för projekt som förbundet administrerar är i princip inte en fråga som gäller tilllämpningen av bokföringslagen eller i kommunallagen. Lån av medel och ränta som ska betalas på lånade medel avgörs utgående från lagstiftningen om användningen av fond- och regionutvecklingsmedel och uppdragsgivarens anvisningar. Om det är förenligt med lagstiftningen och uppdragsgivarens anvisningar att använda medel på något annat av förbundets penningkonton än ett specifikt konto för förvaltade medel tas medlen upp i bokföringen på förbundets penningkonto med allmän täckning och det motsvarande kapitalet på kontot för förvaltat kapital. Beloppet av de projektmedel som ännu inte förmedlats framgår också i detta fall av förvaltat kapital. Den ränta som ska betalas för sådant förvaltat kapital som finns till förbundets förfogande på konton med allmän täckning (förbundets skuld) är beroende av de villkor som uppdragsgivaren ställer. Om förbundet enligt uppdragsgiva- 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009 3/2009 juni Skattefrågor Statsandelarna 2010 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Bokföringsanvisningar Nya synvinklar på produktivitetsmätning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. 6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007 5/2007 december Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2008 Bokföringsanvisningar Det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 124/2005 rd. stödet till invandrare, pensionsstödets folkpensionsdel för långtidsarbetslösa, avträdelsestödets

RP 124/2005 rd. stödet till invandrare, pensionsstödets folkpensionsdel för långtidsarbetslösa, avträdelsestödets Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagstiftning gällande en nivåförhöjning av folkpensionen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att nivån på folkpensionen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna 90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna F ö r k l a r i n g : I fråga om statens kommunpolitik har finansministeriet till uppgift att ha hand om utvecklingen av den kommunala självstyrelsen samt

Läs mer

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2007 Kuntatalous

Läs mer

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration RP 336/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 106/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen Propositionen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs. RP 94/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om skatteåren 2013 2015 och upphävande av lagen om temporärt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, lagen om handikappförmåner och 103 i folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

RP 148/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om tillämpning av folkpensionsindex 2010

RP 148/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om tillämpning av folkpensionsindex 2010 RP 148/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om tillämpning av folkpensionsindex 2010 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013

RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 RP 208/2013 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN FEMTE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2013 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag RP 269/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadsbidrag

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 129/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 152/2016 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006

RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 RP 270/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TREDJE TILLÄGGSBUDGET FÖR 2006 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om studiestöd skall ändras. De

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

1992 rd - RP 72 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL 1992 rd - RP 72 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och lag om begränsning av rätten att få vuxenstudiepenning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på RP 156/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om underhållsstöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om underhållsstöd

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om underhållstrygghet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om underhållstrygghet

Läs mer

RP 101/2007 rd. begränsning för institutionsvården som har hänfört sig till utbetalning av folkpension. Då det gäller avgifter som bestäms enligt

RP 101/2007 rd. begränsning för institutionsvården som har hänfört sig till utbetalning av folkpension. Då det gäller avgifter som bestäms enligt Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 c och 10 a i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) 30. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag) Under momentet beviljas 720 558 000 euro. Anslaget får användas till 1) betalning av statsandelar

Läs mer

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt. RP 237/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 i lagen om statens televisions- och radiofond och 351 i informationssamhällsbalken PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Hur har uppskattningen genomförts?

Hur har uppskattningen genomförts? Statsandelarna 2018 Preliminära statsandelsberäkningar 11.5.2017 FCG Talous- ja veroennustepäivät 10.-11.5.2017 Sanna Lehtonen, utvecklingschef Hur har uppskattningen genomförts? Tyngdpunkten ligger i

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen. RP 123/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 4 och i lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att närståendevårdares rätt till

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

2. Propositionens konsekvenser

2. Propositionens konsekvenser RP 191/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 22 kap. 8 i kyrkolagen samt 3 och 9 i lagen om kyrkans centralfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 145/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ikraftträdelsebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om allmänna vägar PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 239/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav25a 1mom.och41d lagenomstudiestöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det i bestämmelserna

Läs mer

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : I den kompletterande budgetpropositionen har statsandelarna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde dimensionerats

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 123/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav47aoch47b lagenomspecialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa 20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer