Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet"

Transkript

1 1/2004 februari Kommunalekonomi Statsandelsreformen Basserviceprogrammet Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Tröskelvärden för offentlig upphandling

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1400 kpl Upplaga 1400 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka> Katsaukset ja selvitykset>kuntatalous- tiedote >Handelsplats>Informationsblad och utredningar Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittaneet / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Kommunernas finansierings- och statsandelsreform 3 Tidsplan och arbetsgrupper Allmänt Indexförhöjningen Skatteinkomstutjämningen och den allmänna statsandelen Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet Avgiftspolitiken Lägesrapport för basserviceprogrammet 6 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 8 Det allmänna ekonomiska läget Framtidsutsikterna för kommunernas ekonomi Skattefrågor 11 Kommungruppens andelar i redovisningarna av kommunalskatten 2004 Kommunernas samfundsskatteandelar 2004 och justering av beräkningsgrunderna Skattestyrelsens nättjänster Mervärdesskatt Statsandelarna år Allmänt Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster Den allmänna statsandelen Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelen för undervisning och kultur Statsandelsprocenten för anläggningsprojekt år 2004 De slutliga statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet år Justeringsbeslut Rapporter till hemkommunerna Bokföringsanvisningar 19 Allmän anvisning av Kommunsektionen Periodisering av semesterlöner i samband med administrativa förändringar i avbytarservicen 20 Den kommun som upphör med verksamheten Den kommun som tar över verksamheten Annat att observera i samband med ändringen av förvaltningen av avbytarservicen Kommunsektionens sammansättning 22 Socialförsäkringsavgifter år KoPL-avgiften Dröjsmålsräntan Tröskelvärden för offentlig upphandling 24 Bilagor: Prognossiffror för samhällsekonomin 2004 (bilaga 1) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 2) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 3) Sida 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

3 Kommunernas finansierings- och statsandelsreform Tidsplan och arbetsgrupper Reformarbetet har letts av en ledningsgrupp på kanslichefsnivå under ledning av inrikesministeriet. Kommunförbundet har företrätts av verkställande direktör Risto Parjanne och vice verkställande direktör Timo Kietäväinen. I syfte att påskynda reformarbetet har i ett senare skede tillsatts underarbetsgrupper från social- och hälsovården respektive undervisnings- och kulturväsendet till stöd för den beredande expertgruppen. Reformförslagen och alternativen ska presenteras i form av lagförslag före slutet av april, om möjligt i form av lagförslag. I praktiken innebär det här också att reformen i princip ska genomföras kostnadsneutralt för statens och kommunernas del. Besluten om statens budgetramar kommer då redan att ha fattats (11.3). På kommunalt håll har reformarbetet följts och kommenterats av en uppföljningsgrupp till vilken Kommunförbundet har kallat representanter från olika typer av kommuner. Reformarbetet är fortfarande i många avseenden halvfärdigt. Allmänt I begynnelseskedet gick största delen av den beredande arbetsgruppens tid åt till diskussioner om ett eventuellt slopande av kommunernas samfundsskatteandel. Emellertid beslutade det finanspolitiska ministerutskottet att kommunerna inte fråntas sin andel av samfundsskatten. I enlighet med statsandelslagen kommer statsandelarna till följd av att kostnadsfördelningen granskats att justeras uppåt med sammanlagt cirka 350 miljoner euro. Det slutliga justeringsbeloppet och förfarandet är forfarande öppet. Enligt gällande statsandelslag är det statsandelarna för år 2005 som bör höjas. I det fortsatta arbetet efter avgörandet i samfundsskattefrågan och med beaktande av att lösningen ska vara kostnadsneutral, dvs. ett nollsummespel mellan kommunerna, står det klart att det inte är möjligt att göra stora strukturella ändringar. Indexförhöjningen Kommunförbundet och delvis också ministerierna anser att möjligheten att låta bli att göra indexförhöjningarna till fullt belopp inte passar in i ett system som i övrigt syftar till att bibehålla kostnadsfördelningen. Finansministeriet vill bibehålla möjligheten som ett verktyg att tvinga kommunerna till ökad produktivitet. Frågan anknyter också till statsrådets beslutanderätt och till grundlagens bestämmelser om självstyrelse. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/04 3

4 Skatteinkomstutjämningen och den allmänna statsandelen Olika alternativ för utjämning av statsandelarna bedömdes särskilt i anknytning till frågan om kommunerna skulle fråntas sin samfundsskatteandel. Därefter har man från statligt håll inte framfört några nya förslag till gräns för utjämningen (90 %) eller utjämningsbeloppen. Kommunförbundet har föreslagit att man överväger ett system där den skatteinkomstbaserade utjämningen görs neutral (skillnaden mellan utjämningstilläggen och avdragen elimineras). Med detta förfarande skulle man få utjämningstilläggen och utjämningsavdragen jämnstora genom att justera utjämningsprocenttalen. Ett annat alternativ är att utjämningens verkningar på annat sätt skulle neutraliseras mellan kommunerna och staten, till exempel genom lagstiftning om en allmän statsandel. I diskussionen om utjämningsförfarandet har ett alternativ gått ut på att fastighetsskatten inte skulle omfattas av utjämningen. Det alternativet kommer högst antagligen inte att tas med i den fortsatta beredningen. Det har också varit tal om att slopa inrikesministeriets allmänna statsandel. Motsvarande belopp kunde då användas för andra statsandelar. Å andra sidan har man också fört en diskussion om att justera koefficienten för den allmänna statsandelen så att flyttningsunderskott och flyttningsöverskott skulle beaktas i systemet. Statsandelarna för social- och hälsovården Arbetsgruppen har i första hand utrett behovet av att justera statsandelskriterierna. Det har bland annat varit tal om att justera och/eller uppdatera eller slopa koefficienterna i systemet. Nya koefficienter har också diskuterats (bl.a. handikappade). Strukturella frågor som kommit upp är bland annat utjämningssystemet för stora kostnader inom barnskyddet och alternativet att slopa höjningarna i kommunernas självfinansieringsandel och beakta dem direkt i statsandelsprocenten. Arbetsgruppen för social- och hälsovården fortsätter sitt arbete. Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet Struktur Det tycks inte vara möjligt att få till stånd ändringar i undervisningsverksamhetens huvudmannamodell (statsandelarna tillfaller huvudmännen, finansieringsandelarna per invånare kommunerna). Det är svårt att hitta en modell som lämpar sig för hela systemet, i synnerhet för yrkesutbildningen. Undervisningsministeriet stödjer den nuvarande modellen. Vid sidan av finansministeriet har Kommunförbundet föreslagit att priset per enhet för den grundläggande utbildningen ska beräknas per invånare. Grundläggande utbildning En arbetsgrupp har utrett möjligheterna att öka genomskinligheten när det gäller grunden för fastställande av priset per enhet för grundläggande utbildning. Koefficienterna skulle ändras och fastställandet av kriterier vartannat år på basis av en regressionsanalys skulle slopas. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

5 Detta innebär dock att priset per enhet per enskilda elever skulle bibehållas. Dessutom utreddes möjligheterna att slopa inverkan av skolnätet på priset per enhet. Gymnasiet I gymnasieundervisningen har det varit aktuellt att ta med ämnesstudierna i statsandelsgrunderna. Yrkesutbildning Undervisningsministeriet har berett införande av resultatbaserad finansiering som en del av statsandelsgrunderna. Kommunförbundet har ansett att det nuvarande förfarandet som bygger på separata bidrag är bättre. Aktuellt har också varit att gradera priset per enhet för gravt handikappade i specialundervisning också i andra än i specialyrkesanstalter. Medborgar- och arbetarinstitut samt bibliotek Man överväger att slopa grupperingen i bosättningsstrukturer och att införa nya graderingsgrunder som bygger på en statsandelsgrund. För landsbygdsbibliotekens del övervägs användning av flera grunder. Finansieringssystemet för investeringar Det nuvarande systemet för finansiering av investeringar i grundläggande utbildning och bibliotek bibehålls enligt vad som tidigare framförts. Möjligheten att koppla finansieringen till prisen per enhet diskuteras för yrkeshögskoleutbildningens och yrkesutbildningens del. Man utgår från nivån under de senaste åren, varefter man övergår till ett system som bygger på avskrivningar. Separata hyror som grund för statsandel skulle slopas. Också kommunernas investeringstillägg skulle slopas. Finansieringen av investeringar skulle vara en del av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten. Kommunförbundet har föreslagit en modell där man inte rör kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten och där statens finansiering av investeringarna läggs till priset per enhet i form av en separat post. Yrkeshögskoleutbildning Man håller på att utveckla grunderna för finansiering av yrkeshögskolan genom en särskild utredning. Utredningen har inte behandlats i någon grupp som lyder under undervisnings- och kulturväsendet. På Kommunförbundets förslag har man också krävt att projektet ska behandlas i samband med statsandelsreformen. Tack vare Kommunförbundets krav kommer frågan att behandlas i den beredande arbetsgruppen och i ledningsgruppen. Kommunförbundet anser att finansieringen för yrkeshögskolorna ska bibehållas så att den inte differentieras i förhållande till den övriga systemhelheten. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004 5

6 Arbetsgruppen för undervisnings- och kulturverksamhet fortsätter sitt arbete. Avgiftspolitiken Kommunförbundet har krävt att man nu när det är fråga om en reform av finansierings- och statsandelssystemet också behandlar avgiftspolitiken som en del av reformprojektet. Den beredande arbetsgruppen har inte behandlat avgiftspolitiken. Kommunförbundet anser att klientavgifterna borde kunna höjas i takt med ökningar i kostnadsnivån. Det är dock svårt att få till stånd en lösning på detta i samband med det pågående reformarbetet, särskilt som social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda avgiftspolitiken. Gruppens mandat sträcker sig till Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Lägesrapport för basserviceprogrammet I statsminister Vanhanens regeringsprogram sägs att balansen inom finansieringen av kommunernas uppgifter och åtaganden ska förbättras genom ett basserviceprogram som utarbetas mellan staten och kommunerna och som täcker hela regeringsperioden samt genom en årlig basservicebudget som hänför sig till detta program. I basserviceprogrammet granskas utgifter och inkomster som föranleds av kommunernas uppgifter och övriga skyldigheter enligt kommungrupp, liksom också åtgärder för att balansera inkomsterna och uppgifterna. Beredningen av basserviceprogrammet leds av en ministergrupp under ledning av finansminister Kalliomäki. Kommunförbundet representeras av styrelseordförande Pekka Nousiainen och vd Risto Parjanne. Ministergruppen sammanträdde två gånger under hösten 2003 och vid det senaste mötet den 28 november 2003 godkändes efter diskussion och kommentarer stommen för basserviceprogrammets innehåll. Ministergruppen sammanträder den 4 februari för att diskutera och ge riktlinjer för den fortsatta beredningen i basserviceprogrammets sekretariat. Sekretariatets arbete leds av överdirektör Cay Sevón. Kommunförbundet representeras av planeringschef Reijo Vuorento. Tidsschemat för den första omgången av basserviceprogrammet är mycket stramt. Orsaken är bland annat att sektorministerierna gav sina egna förslag till programmet först efter att deras medellångsiktiga planer hade godkänts av statsrådet. Sektorministeriernas förslag utgår från att staten gör ytterligare satsningar och man har inte i tillräcklig utsträckning bedömt de totala effekterna av projekten och kostnaderna för kommunerna. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

7 Kommunförbundet anser att sektorministeriernas medellångsiktiga planer bör avpassas till basserviceprogrammet. Statsrådet bör vid behov årligen granska sektorministeriernas planer och avpassa dem till basserviceprogrammet och basservicebudgeten. För att basserviceprogrammet ska vara trovärdigt är det viktigt att man granskar hur långt kommunernas finansiering räcker med mått som beskriver kommunernas totala utgifter och inkomster. Här finns två alternativ: 1. Kommunernas skatteinkomster och statsandelar i förhållande till kommunernas nettodriftskostnader 2. Årsbidraget avskrivningar enligt kommunernas bokföringspraxis Kommunförbundet har inte ansett det tillräckligt med det föreslagna alternativ som baserar sig på att självfinansieringsandelen för kommunernas social- och hälsovårdsväsende och undervisnings- och kulturväsende ställs i relation till den utjämnade skatteinkomsten. En sådan kalkyl beaktar inte alls sådana betydande skillnader i kostnader och uppgifter som olika kommuner i olika delar av landet har utöver de ovan nämnda uppgifterna. Också kommuner som betalar utjämningstillägg har råkat ut för stora ekonomiska svårigheter. De flesta av kommunernas uppgifter utöver social- och hälsovården samt undervisningsoch kulturväsendet är lagstadgade eller i övrigt nödvändiga och medför avsevärda skyldigheter för kommunerna även om statsandelen för dessa verksamheter är liten eller obefintlig. Kommunförbundet har föreslagit att granskningen av hur långt kommunernas finansiering räcker ska göras enligt alternativ 1, eftersom det ger den bästa helhetsbilden av hur olika uppgifter inverkar på kommunernas ekonomi. Utgifterna ökar framför allt på grund av högre lönekostnader och andra kostnadsökningar. Utgifts- och kostnadsökningen i kommunerna under de senaste fyra åren uppskattades i tiden för lågt, och i enlighet med kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna borde kommunernas statsandelar från och med 2005 höjas med sammanlagt cirka 350 miljoner euro. Kommunförbundet anser det oroväckande att sektorministerierna vill att alla de förslag som ingår i deras mål- och verksamhetsprogram respektive utvecklingsprogram ska tas med i basserviceprogrammet utan att man har tillgång till tillräckliga och tillförlitliga uppgifter om hur förslagen inverkar på kommunernas utgifter. Det är viktigt att planerna inom olika sektorer bedöms realistiskt utifrån den utveckling som redan skett. Kommunernas verksamhet kommer att utsättas för ett betydande kostnads- och utgiftstryck, framför allt inom social- och hälsovården. Till exempel utgifterna för den kommunala tandvården beräknas under de närmaste tre åren stiga med cirka 9 procent per år, tills den lagstadgade nivån har uppnåtts. Utgifterna för hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat med 6 8 procent per år. De uppställda sparmålen har visat sig vara orealistiska. Utgiftsökningen kan stävjas endast i någon mån framför allt på grund av befolkningens stigande ålder. Inom hälso- och sjukvården har också den tekniska utvecklingen av bland annat apparatur ökat kostnaderna. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004 7

8 Kommunförbundet anser att ändringarna i befolkningsstrukturen borde inverka på servicens inriktning och finansieringen av tjänster. Efterfrågan på barndagvård minskar och årsklasserna i skolorna krymper samtidigt som efterfrågan på vård och omsorg för äldre ökar. Denna trend bör synas också i finansieringen av tjänsterna. Basserviceprogrammet borde också granska förändringar i efterfrågan tvärsektoriellt och inte bara inom de enskilda förvaltningsområdena. Detta kommer ändå inte att ske under den pågående omgången av basserviceprogrammet, eftersom regeringsprogrammet förutsätter att de resurser som frigörs till följd av mindre årsklasser inom den grundläggande utbildningen ska användas till att stärka utbildningen. UVM:s budgetram krymper alltså inte fastän årsklasserna i skolorna minskar. Vid bedömningen av verksamhetens ändamålsenlighet och effektivitet är det viktigt att kommunerna också i fortsättningen bestämmer om och ansvarar för tillhandahållandet av service. Det kan och bör förekomma skillnader mellan de olika kommunerna beträffande servicestrukturen, kvaliteten, finansieringen och tillgången till tjänster. I kommunernas lösningar måste man se till att servicen kan tryggas jämbördigt i olika delar av landet. Basserviceprogrammet bör inte utvecklas mot harmonisering av kommunernas verksamheter, utan kommunerna måste fortsättningsvis ha möjligheter att beakta lokala förhållanden. Kommunerna är enheter med självstyrelse och de bör själva kunna besluta om hur tillgången till tjänster kan tryggas på effektivaste sätt. Basserviceprogrammet kan och får inte bli en del av statens resultatstyrning gentemot kommunerna. Kommunförbundet har krävt att de tidigare överenskomna principerna uppfylls i basserviceprogrammet. Hit hör - Att kommunernas basservice och balansen i finansieringen av dessa tjänster tryggas - Att basserviceprogrammet kopplas till statens ramförfarande där också finansieringsramen för kommunalekonomin ingår - Att servicen jämte finansiering granskas som en enda helhet utgående från finansieringsprincipen - Att sektorplanerna avpassas till de resurser som uppskattas vara tillgängliga i basserviceprogrammet När statsrådet godkänner ramen för statsfinanserna är det tänkt att det samtidigt godkänner basserviceprogrammet som är en bilaga till rambeslutet. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Reijo Vuorento, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Det allmänna ekonomiska läget Produktionen ökade under 2003 med knappt 1,5 % enligt bedömningar utifrån månadsgrafen över totalproduktionen. Industriproduktionen ökade bara lite. Byggandet avtog något. Serviceproduktionen ökade med ett par procent. Produktionstillväxten 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

9 var särskilt stark inom handeln. Preliminära uppgifter om fjolårets samhällsekonomiska utveckling fås i februari. Till den svaga utvecklingen under 2003 bidrog bland annat att den ekonomiska utvecklingen i de stora europeiska länderna avstannade och rentav började gå ner en aning. Redan i höstas förväntades den ekonomiska utvecklingen i Europa ta fart, men så har det tillsvidare inte gått. Också i år uppskattas den ekonomiska tillväxten i euroområdet vara rätt långsam. Utvecklingen av eurons kurs, underskotten i de offentliga ekonomierna och flera strukturella faktorer kan också i fortsättningen begränsa tillväxtmöjligheterna. EU-ländernas ekonomiska utveckling har stor betydelse för vår export, eftersom varuexporten till dessa länder har haft en andel på över hälften. Om exportefterfrågan tilltar i år i och med att de ekonomiska utvecklingsutsikterna i viktiga exportländer eventuellt förbättras, kan totalproduktionen i vårt land växa med cirka tre procent i år. För närvarande rör sig prognosinstitutens uppskattningar av nationalproduktens tillväxt i år mellan 2,5 och 3 procent. Bilaga 1 innehåller prognossiffror för samhällsekonomin 2004 enligt olika prognosinstituts uppskattningar. Den allmänna prisnivån mätt i konsumentprisindex steg måttligt i fjol. Den genomsnittliga inflationstakten under 2003 stannade på 0,9 procent. Utvecklingen av konsumentprisindex påverkas av många faktorer, såsom eurons kurs, räntenivåns utveckling och världsmarknadspriset på råvaror. En överraskande utveckling av dessa faktorer kan ändra den förutspådda utvecklingen. Man måste ändå att komma ihåg att sänkningen av skatten på alkoholhaltiga drycker i mars kommer att stävja den genomsnittliga höjningen av konsumentpriserna. Inte heller den allmänna löneutvecklingen kommer att medföra något större kostnadstryck. I år uppskattas inflationen bli långsammare än i fjol, cirka 0,5 procent. Arbetslöshetsgraden var i fjol i genomsnitt 9 %. Den uppskattas i år sjunka endast en aning jämfört med fjolårets nivå. Framtidsutsikter för kommunernas ekonomi Kommunernas och samkommunernas lönesumma ökade med cirka 4,5 procent i fjol. I år råder det fortfarande ett tryck på en snabb höjning av lönesumman. De avtalsenliga förhöjningarna höjer inkomstnivån med ett par procent och därutöver höjer löneglidningarna inkomstnivån inom kommunsektorn. År 2004 uppskattas kommunsektorns lönesumma öka med cirka 4 procent, vilket grundar sig på antagandet att inkomstnivån stiger med drygt 3 procent och arbetsinsatsen med 1 procent. Personalstyrkan väntas växa då kommunerna får fler skyldigheter inom bland annat undervisning, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Å andra sidan är det möjligt att personalökningen i någon mån begränsas av kommunernas svaga ekonomi. I vissa kommuner har man varit tvungen att rentav dra ner på personalen som en sparåtgärd. Verksamhetsutgifterna beräknas i år öka lika mycket som i fjol, dvs. med nära en miljard euro. Trycket på att öka utgifterna är fortfarande stort. De köpta Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004 9

10 tjänsternas andel har under de senaste åren ökat snabbt; ökningen har varit i genomsnitt cirka tio procent. Tillväxttakten kommer att avta något i år. Investeringarna kan skäras ner i någon mån, men bland annat renoveringsbehovet är stort. I fjol uppgick kommunernas och samkommunernas investeringar i anläggningstillgångar till knappt tre miljarder euro. I år uppskattas investeringarna uppgå till cirka 2,5 miljarder euro. Statistikcentralen ger ut förhandsuppgifter om kommunernas och samkommunernas bokslut för 2003 i början av februari. I skrivande stund ser årsbidragen ut att ha minskat med nära en miljard euro i fjol jämfört med år Kommunernas och samkommunernas årsbidrag väntas försämras ytterligare i år. Skatteredovisningarna uppskattas minska en aning jämfört med fjolåret samtidigt som verksamhetsutgifterna beräknas öka snabbt. Ökningen av verksamhetsinkomsterna och statsandelarna räcker inte till för att täcka den snabba ökningen av utgifter. Kommunernas skatteredovisningar uppgick i fjol till cirka 13,5 miljarder euro, vilket var 4 procent mindre än år Redovisningarna av kommunalskatt uppgick i fjol till 11,84 miljarder euro. Redovisningarna ökade av att förskotten för budgetåret ökade med 5 procent. För de skatteår som föregick budgetåret redovisades under 2003 ändå betydligt mindre skatt än år Under 2004 beräknas redovisningarna av kommunalskatt minska ytterligare. Ökningen i förvärvsinkomsterna och höjningarna i inkomstskattesatserna har en ökande effekt på redovisningarna. Däremot har ändringarna i förvärvsinkomstavdraget och avdraget för inkomstens förvärvande en minskande effekt. Även de mindre restskatterna och den uppskattade debiteringsredovisningen har en minskande effekt på redovisningarna av kommunalskatt. Kommunalskatteredovisningarna uppgår i år till sammanlagt cirka 11,68 miljarder euro. Framöver påverkas kommunalskatternas utveckling av framför allt förvärvsinkomsternas utveckling och besluten om skattegrunderna. Förvärvsinkomsternas tillväxt beror på den allmänna ekonomiska utvecklingen och framför allt på hur sysselsättningen utvecklas. Arbetsinsatsen väntas år 2004 öka endast lite eller inte alls. Det är uppenbart att staten kommer att ändra skattegrunderna i kommunalbeskattningen också i framtiden. Troligtvis kommer inga fler beslut att fattas för detta år. Vid uppskattning av utvecklingen år 2005 bör man bereda sig på att avdragen i kommunalskatten ändras. Kommunernas andel av samfundsskatten har med olika motiveringar kontinuerligt sänkts från 45 till 19,75 procent. Största delen av sänkningen beror på att systemet med återkrav av momsåterbäringar slopats. Fram till år 2000 ökade de totala samfundsskatteintäkterna, vilket för sin del höjde den samfundsskatt som tillföll kommunerna. Den senaste sänkningen av kommunernas samfundsskatteandel gjordes år Sänkningen i kombination med hur skatteredovisningarna tidsmässigt in- 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

11 föll medförde att samfundsskatteinkomsterna minskade med nästan 500 miljoner euro så att redovisningarna uppgick till cirka en miljard. Kommunernas samfundsskatteredovisningar år 2004 väntas bli på samma nivå som i fjol. I bilaga 2 anges hur redovisningarna av kommunernas skatteinkomster utvecklats enligt inkomstslag under Prognoserna baserar sig på de uppgifter som fanns att tillgå i början av februari. I bilaga 3 presenteras kommunernas och samkommunernas resultaträkning för åren Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Skattefrågor Kommungruppens andelar i redovisningarna av kommunalskatten 2004 I februari tas nya fördelningsandelar i bruk vid redovisningen av förvärvs- och kapitalinkomster för skatteåret Då justeras både skattetagargruppernas och de enskilda kommunernas andelar. Skattetagargruppernas andelar beräknas på uppgifterna om den slutförda beskattningen för år Vid beräkningen beaktas också den uppskattade utvecklingen av olika inkomstslag och avdrag under perioden Löntagarnas inkomstnivå har uppskattats stiga med 7,54 % under åren Den inkomst av anställningsoptioner som beskattas som förvärvsinkomst beräknas år 2004 uppgå till ca 150 miljoner euro. Kommungruppens andel i det här skedet har fastställts till 55,16 %. Andelarna för enskilda kommuner fastställs så att den kommunalskatt som ska betalas för skatteåret 2002 justeras med hjälp av en korrigeringskoefficient som utgörs av förhållandet mellan kommunens invånarantal och Dessutom beaktas eventuella ändringar i inkomstskattesatserna. Kommunernas samfundsskatteandelar 2004 och justering av beräkningsgrunderna Från och med skatteåret 2003 har kommungruppens samfundsskatteandel varit 19,75 %. Regeringens finanspolitiska ministerutskott beslutade i december i fjol att kommunerna även i fortsättningen ska få behålla sin andel av intäkterna från samfundsskatten. Ministerutskottet konstaterade att frågan om en överföring av samfundsskatten till staten har utretts i enlighet med regeringsprogrammet och att statsandelsreformen fortsätter i enlighet med regeringsprogrammet. De enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för år 2004 fastställs som ett medeltal som beräknats på basis av beskattningen och uppgifterna om arbets- Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

12 ställen för 2001 och Finansministeriet har genom en förordning fastställt principerna för hur de enskilda kommunernas samfundsskatteandelar ska beräknas. De nya kommunvisa andelarna togs i bruk i redovisningarna i januari. De samfundsskatter för skatteåret 2004 som redovisades före utgången av 2003 rättades i redovisningarna i januari i enlighet med de nya andelarna. Skatteförvaltningen har skickat specifikationer till kommunerna av beräkningen av samfundsskatteandelarna. Specifikation T 201 innehåller alla beräkningsfaktorer för andelarna för den enskilda kommunen och för hela landet. På specifikation T 202 sammanställs alla faktorer för de skatteår som ingår i beräkningen. På specifikation T 211 finns uppgifter om samfund som bidragit mest till kommunens företagsverksamhetspost. I fältet för belopp står den andel av samfundets inkomstskatt som tillfaller kommunen. I antalsfältet anges antalet årsverken. I fältet med procentandel står kommunens relativa andel av samfundets årsverken, vilket samtidigt anger kommunandelen av inkomstskatten. Det är önskvärt att alla kommuner granskar specifikationerna. Skatteförvaltningen önskar att kommunerna särskilt fäster uppmärksamhet vid följande punkter på blankett T 211: finns alla de viktigaste samfund som har verksamhet i kommunen med på utskriften (kontrollera om de samfund som finns med i de offentliga uppgifterna har debiterats samfundsskatt), motsvarar de uppgivna årsverkena den uppfattning som kommunen har om samfundens personalfördelning på olika orter och innehåller utskriften uppgifter om de samfund i en koncern enligt koncernbidragslagen som har verksamhet i kommunen. Vi ber er omedelbart meddela alla fel till Skattestyrelsen (Ilkka Karjalainen, tfn ) så att felaktigheterna kan rättas till så snabbt som möjligt. Senast vid redovisningen i maj beräknas alla fel som uppdagats i beräkningsgrunderna bli korrigerade. Skattestyrelsen har publicerat de kommunvisa andelar som ska tillämpas i samband med redovisningarna av samfundsskatten De finns på adressen >Svenska >Redovisningar till skattetagare >Samfundsskattens fördelningsandelar för skatteåret Skattestyrelsens nättjänster Skatteförvaltningen har redan tidigare rekommenderat att kommunerna skickar deklarationer i elektronisk form via Internet. Frågan behandlades bl.a. i Kommunalekonomi 5/2001. Skatteförvaltningen arbetar fortfarande aktivt med att marknadsföra TYVItjänsterna. Också genom sitt nya beslut om allmän skyldighet att lämna uppgifter har Skattestyrelsen strävat efter att få tredje parter, såsom arbetsgivare, att lämna uppgifter genom nätöverföring (TYVI). Arbetsgivarna kan nämligen inte längre lämna in årsdeklarationsuppgifter för 2004 i form av adb-utskrift. Deklarationen kan lämnas på Skattestyrelsens blankett, genom olika datamedier såsom disketter och som nätöverföring med hjälp av TYVI. Också deklarationstidpunkten planeras bli ändrad så att årsdeklarationer på papper och ge- 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

13 nom datamedier framöver ska lämnas in senast den 15 januari och som nätöverföring inom januari månad. I och med att nättjänsterna utvecklats har man också beslutat att specifikationsblanketterna för enskilda löntagare inte längre skickas till arbetsgivarna, utan att de kan fås på adressen De cirka företag som gör den månatliga övervakningsanmälan elektroniskt får inte heller längre någon förhandsifylld anmälan per post. Skattemyndigheterna skickar inte heller längre förhandsifyllda giroblanketter för skatter som betalas på eget initiativ. I stället skickas en betalningsanvisning. Skatteförvaltningen har också övervägt att skicka skattemeddelanden endast i begränsad utsträckning. Det är tänkt att meddelandet ska sammanställas på Skattestyrelsens webbsidor och inte längre skickas per post till dem som sköter sina ärenden hos Skattestyrelsen elektroniskt. Skattestyrelsen håller också på att införa ett interaktivt elektroniskt kundtjänstsystem. Målet är att vissa kundtjänster, t.ex. ändring av skattekort, ska kunna genomföras elektroniskt via Internet år Mervärdesskatt Vidaredebitering av kostnader i koncernförhållanden I föregående nummer av Kommunalekonomi (5/2003) behandlades hur Skattestyrelsens anvisning inverkar på vidaredebiteringen av kostnader. Genom Skattestyrelsens anvisning Dnr 1731/40/2003 har anvisningen av den 2 juni 1997 om vidaredebitering av kostnader upphävts. Enligt ett tidigare ställningstagande av Skattestyrelsen skulle skattefri vidaredebitering av kostnader fortfarande vara möjlig fr.o.m. ingången av 2004 i koncernförhållanden alltså även i kommunkoncerner men inte i upphandling mellan utomstående. Skattestyrelsen har dock ändrat sin ståndpunkt i Skattemeddelande 1/2004, enligt vilket skattefri vidaredebitering överhuvudtaget inte längre är möjlig. I sådana fall där man tidigare kunde tillämpa anvisningen om vidaredebitering av kostnader kan den skattskyldige nu göra avdrag/återbäring på sitt inköp och debitera det vidare som momspliktigt. Om skattegrunden för den vidaredebiterade nyttigheten är densamma, dvs. vidaredebiterarens kostnader inte läggs till skattegrunden, kan man anse att nyttighetens karaktär förblir oförändrad. Då förblir momssatsen densamma. (se Skattemeddelande 1/2004, s. 5). I praktiken är de nya faktureringsreglerna inte entydiga till alla delar. Skattestyrelsen har för avsikt att förtydliga de nya reglerna genom särskilda anvisningar senast i månadsskiftet februari-mars. Vi kommer att informera om anvisningarna i ett senare nummer av Kommunalekonomi. Om kommunen i början av året har tillämpat den tidigare tolkningen i fråga om vidaredebitering av kostnader är det upp till var och en att avgöra om det finns skäl att retroaktivt ändra eventuella vidaredebiteringsfakturor i koncernförhållanden så att de blir skattebelagda. Framöver bör man givetvis följa den nya tolkningen och de nya anvisningarna. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

14 Momsavdrag och momsåterbäring för parkeringskostnader Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt avgörande (HFD /3265) tagit ställning till rätten till momsavdrag och momsåterbäringar för parkeringskostnader. Enligt avgörandet var de bestämmelser som begränsar rätten till avdrag för personbil inte tillämpliga på parkeringsavgifter. I stället skulle de allmänna reglerna för rätt till avdrag och återbäring tillämpas. Ett bolag som bedrev affärsverksamhet hade därför rätt att dra av momsen i den avgift som betalats för parkering av personbil vid flygfält i samband med affärsresa. Eftersom parkeringskostnaderna alltså inte betraktas som driftskostnader för personbil har också kommunerna, samkommunerna och landskapet Åland rätt att behandla momsen i parkeringskostnader antingen som avdragsgill moms eller som moms som ger rätt till återbäring, beroende på om parkeringen har anknytning till skattefri eller skattebelagd verksamhet i kommunen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, p. (09) , Juha Mynttinen, p. (09) , Statsandelarna år 2004 Allmänt De kommunvisa statsandelarna 2004 och grunderna för hur de bestäms finns på Kommunförbundets webbsidor, > Kommunförbundets sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Uppgifterna har uppdaterats och justerats i överensstämmelse med statsandelsmyndigheternas beslut. Statsandelarna har indexjusteras med 1,8 procent, vilket är 75 % av det fulla beloppet. I statsandelarna har beaktats ändringar i de uppgifter för vilka statsandel beviljas och de ökningar i statsandelarna för social- och hälsovården som ska kompensera kommunernas minskade skatteinkomster. På Kommunförbundets webbsidor finns också ett sammandrag av alla kalkylerade statsandelar för de enskilda kommunerna. Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster De kommunvisa beräkningarna baserar sig på den slutliga beskattningen för år Inrikesministeriet har utfärdat ett beslut om utjämningen (SM /Ha-43). Beräkningen baserar sig på följande skatteuppgifter: - kalkylerad kommunalskatt euro - influten samfundsskatt euro och - kalkylerad fastighetsskatt euro. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

15 Som grund för beräkningen används genomsnittliga skattesatser. Kommunernas egna skattesatser har alltså inte inverkat på utjämningen. I beräkningen har använts följande belopp per invånare: - kalkylerad skatteinkomst euro - utjämningsgräns (90 %) 2 285,21 euro. Övriga grunder: - invånarantalet i början av år 2002: den genomsnittliga inkomstskattesatsen 17,79 - de genomsnittliga fastighetsskattesatserna: - allmän 0,68 - stadigvarande bostad 0,26 - annan bostad 0,80 - kraftverk 1,39 - kärnkraftverk 2,20 - allmännyttiga samfund 0,40 - obebyggd byggnadsplats 2,09 Begreppet skatteöre har slopats i beskattningen. Skatteöre används inte heller i utjämningen av statsandelar. Begreppet motsvaras i det nuvarande systemet av beskattningsbar inkomst som motsvarar den kommunalskatt som skall betalas. I den har avdrag från inkomster och skatter beaktats. Den kalkylerade kommunalskatten får man genom att dividera den genomsnittliga inkomstskattesatsen med kommunens egen inkomstskattesats (för skatteåret 2002) och multiplicera detta relationstal med den kommunalskatt som ska betalas i kommunen (för skatteåret 2002). Vid utbetalningen av statsandelar fördelas utjämningen av statsandelar på de olika förvaltningarna så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet. Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen per invånare blir med en indexjustering på 1,8 procent 27,64 euro/invånare (indexjusteringen 75 % av det fulla beloppet). Beloppet minskar ytterligare till följd av nedskärningen på 7,53 euro per invånare i den allmänna statsandelen. Inrikesministeriet har utfärdat ett beslut om den allmänna statsandelen (SM /Ha-43). Till den allmänna statsandelen för vissa kommuner har lagts tillägg för särförhållanden, såsom språktillägg, tätortstillägg, skärgårdstillägg och fjärrortstillägg. Dessa finns på Kommunförbundets webbsidor. Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelsprocenten för social- och hälsovården år 2004 har fastställts till 31,82 %, vilket betyder en ökning på 3,76 procentenheter jämfört med fjolåret. Statsandelsprocentens nivå påverkas fortfarande av 90-talets nedskärningar i statsandelarna. Kommunens finansieringsandel per invånare är 1 494,42 euro. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

16 I statsandelarna har beaktats de statsandelstillägg som bestämts för år 2004 inklusive de 357 miljoner euro som betalas som kompensation för kommunernas minskade skatteinkomster. Kompensationen och vissa andra verkningar, sammanlagt cirka 420 miljoner euro, har beaktats genom en höjning av statsandelsprocenten. Kompensationens effekt är 3,25 procentenheter. Verkningarna av det nationella hälsovårdsprojektet är 53,5 miljoner euro, dvs. 0,49 procentenheter. Med anledning av nya uppgifter och skyldigheter har statsandelen höjts med cirka 38 miljoner euro. Höjningen har genomförts genom en höjning av de kalkylerade statsandelsgrunderna enligt åldersgrupp. De faktorer som inverkar på statsandelsprocenten och höjningen av de kalkylerade grunderna finns t.ex. på Kommunförbundets webbsidor. Social- och hälsovårdsministeriet har fattat beslut om statsandelarna (nr 31/502/2003). I statsandelarna har beaktats indexjusteringen på 1,8 procent (75 % av det fulla beloppet) och övriga statsandelstillägg som angetts ovan. De kalkylerade grunderna för bestämning av statsandelarna finns på Kommunförbundets webbsidor. Statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet Kommunens preliminära finansieringsandel per invånare för undervisningsoch kulturverksamheten uppgår till 592,14 euro per invånare år Undervisningsministeriet fastställde prisen per enhet , så att de har varit tillgängliga för kommuner och övriga huvudmän senast vecka 48. Undervisningsministeriet fastställde de preliminära statsandelarna för 2004 (nr 41/400/2003). En indexjustering på 1,8 procent har beaktats i dem (75 % av det fulla beloppet). Statsandelsprocenten enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är 57. Till följd av nedskärningarna i statsandelarna är den verkliga procenten ca 45. Procenten för de enskilda kommunerna varierar beroende på verksamhet, eftersom finansieringsandelen per invånare avdras från de kalkylerade grunderna för kommunens statsandel. I beloppet ingår utöver nedskärningarna av statsandelarna även kommunens andel av andra huvudmäns verksamhet. När dessutom utjämningen av statsandelarna beaktas blir statsandelen för tiotals kommuner negativ, vilket innebär att kommunen står i skuld till staten. De övriga huvudmännen, såsom staten, privata och samkommuner redovisas priset per enhet oavkortat. De övriga huvudmännen drabbas inte heller av de besparingar som kommunerna blivit föremål för, dvs. statsandelsnedskärningar på 115,16 euro per invånare, sammanlagt 596,5 miljoner euro. De kommunvisa statsandelarna och priserna per enhet för undervisnings- och kulturverksamhet finns bl.a. på utbildningsstyrelsens webbsidor, Lagstiftningen om morgon- och eftermiddagsverksamhet träder i kraft Kommunen får 57 procent av den kalkylerade grunden i statsandel för verksamheten. Statsandelen betalas sannolikt från och med År 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

17 2004 uppgår statsandelsbeloppet till högst 20 miljoner euro, som sannolikt betalas till kommunen utgående från verksamhetens omfattning. År 2004 är statsandelen cirka 200 euro per barn som deltar i verksamheten. Det är fråga om eleverna i årskurserna 1 och 2 och eleverna i specialundervisning i årskurserna 3 till 9. Efter övergångsskedet från och med år 2006 utgör priset på en handledningstimme och totalantalet handledningstimmar grund för statsandelen. Priset och antalet fastställs inom ramen för statsbudgeten. Enligt regeringens proposition är priset på en handledningstimme 20 euro. Inom den närmaste tiden kommer undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen att ge närmare upplysningar om fastställandet av statsandelen. Under vårens lopp skickar Kommunförbundet ett cirkulär om morgon- och eftermiddagsverksamheten. Skjutsförmånen för förskoleelever träder i kraft År 2004 uppgår statsandelsbeloppet till fem miljoner euro. Statsandelen betalas till kommunen på basis av det pris per enhet som fastställts för grundläggande utbildning. För förskoleundervisningen uppgår priset per enhet inklusive skjutsförmånen år 2004 till 88 procent av priset per enhet för grundläggande utbildning (statsandel för fem månader). År 2005 utgör grunden 91 procent (statsandel för 12 månader). Information om statsandelsgrunderna för undervisnings- och kulturverksamhet finns också på Kommunförbundets webbsidor. Statsandelsprocenten för anläggningsprojekt år 2004 Statsandelsprocenten för anläggningsprojekt år 2004 har beräknats utifrån de kalkylerade skatteinkomsterna år 2002 (IM ). Procentsatserna tillämpas på de anläggningsprojekt som godkänts och för vilka beslut om statsandel fattats år I samkommunerna tillämpas kommunvisa procenttal på respektive kommuns andel i projektet. Samma procenttal används så länge projektet pågår. I de projekt som godkänns för år 2002 och därefter kan moms inte räknas som kostnader, eftersom momsåterkravet har slopats (lagen om återkrävande av mervärdesskatteåterbäring hos kommunerna har upphävts). Till exempel de beräkningsgrunder som undervisningsministeriet bestämt har fastställts utan moms fr.o.m För klarhetens skull vill vi framhålla att kommunerna och samkommunerna trots detta fortfarande har rätt att få återbäring av moms som ingår i upphandling för skattefri verksamhet. På de beslut som fattats före år 2002 tillämpas de statsandelsprocenttal som beräknats för respektive år. I de beslut som fattats före år 2002 har moms också ingått som en till statsandel berättigad kostnad, även i de fall då projektet fortsatt under år 2002 eller ännu längre. Kommunvisa statsandelsprocent för anläggningstillgångar finns på Kommunförbundets webbsidor under adressen > Kommunförbundets sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelar 2004 > Statsandelsprocent för anläggningsprojekt Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

18 De slutliga statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet år 2003 Justeringsbeslut Den slutliga finansieringsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet per kommuninvånare är 580,59 euro för år Undervisningsministeriet fastställde finansieringsandelen Vid beräkningen av finansieringsandelen beaktades elev- och studerandeantalet under beräkningsdagarna finansåret Beslutet att justera statsandelen fattades (dnr 56/400/2002). Den kommunvisa rapporten VOP6OS03 finns på utbildningsstyrelsens webbsidor. I samband med statsandelsbeslutet har en rapport utarbetats där också utjämningen av statsandelarna har beaktats. Det slutliga finansieringsbeloppet framgår av ovan nämnda. Tilläggsbeloppet till kommunen betalas och det tilläggsbelopp som kommunen ska betala debiteras Rapporter till hemkommunerna I samband med det slutliga statsandelsbeslutet för 2003 har också så kallade hemkommunsrapporter (ZKUN6) skickats till kommunerna. Rapporterna innehåller kalkylerade statsandelar som fördelats på hemkommunerna. Inga statsandelsredovisningar görs på basis av dessa rapporter. Kommunerna ska inte heller ta upp kalkylerna i sin bokföring. I rapporterna har eleverna i läroanstalter med andra huvudmän än hemkommunen överförts till sina hemkommuner med huvudmännens priser per enhet. Från de kalkylerade grunder som rättats till på detta sätt har avdragits kommunens finansieringsandel per invånare varvid man fått en kalkylerad statsandel för hemkommunen. Grunderna förklaras närmare i följebrevet till rapporten Vuoden 2003 valtionosuudet kotikunnittain. Till exempel av rapporten ZKUN6KB2 framgår hur många kommuninvånare som deltar i grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning och hur många elever olika huvudmän sammanlagt har. Rapporterna kan användas för kontroll av elevströmmarna och för olika kalkyler. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Gustav Wikström, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

19 Bokföringsanvisningar Allmän anvisning av Kommunsektionen Kommunsektionen har blivit färdig med sin allmänna anvisning om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut för kommuner och samkommuner (kommunsektionen ). Syftet med den allmänna anvisningen är att ge handledning om hur kommunerna och samkommunerna ska redovisa och lämna upplysningar om miljöaspekter som en del av den lagstadgade bokslutsinformationen. Om miljörisker och miljöansvar utreds på ett enhetligt sätt, är det lättare att jämföra bokslut för olika kommuner och samkommuner och ge en rättvisande bild av deras ekonomiska ställning. Upplysningarna är särskilt viktiga när miljöaspekterna har en väsentlig betydelse för verksamhetens resultat och den ekonomiska ställningen. I anvisningen behandlas miljöutgifter, miljöinkomster, miljöansvar och miljöskulder. Anvisningen tar främst upp upplysningar om miljöaspekter som enligt lag eller kommunsektionens allmänna anvisningar ska lämnas i bokslutet. Uppgifter om miljöaspekter ska lämnas i följande noter som nämns i kommunsektionens allmänna anvisning om noter till bokslutet: - beskrivning av de värderingsprinciper och värderingsmetoder som har tilllämpats vid beräkningen av miljöutgifter och miljöförpliktelser och de metoder som har använts vid beräkningen av avskrivningar på aktiverade miljöutgifter (kap. 2.3 not 2) - specifikation av miljökostnader och miljöintäkter som ingår i extraordinära kostnader och intäkter (kap. 2.4 not 9), - redogörelse för de ändringar i avsättningar som ingår i intäkterna och kostnaderna, inklusive sådana som gäller miljön, om de inte är av ringa betydelse (kap 2.4 not 11); - specifikation av väsentliga poster som gäller avsättningar för miljöförpliktelser, om detta är nödvändigt för att göra balansräkningsposterna klarare (kap. 2.5 not 23), - övriga ansvar som inte har tagits upp i balansräkningen: eventuella miljöskulder i anslutning till miljöförpliktelser, övriga miljöansvar och en tillräckligt specificerad utredning av deras art samt eventuella säkerheter som har ställts för skötseln av miljöåligganden (kap. 2.6 not 31 och 32). Eftersom dessa anvisningar om noter till bokslutet är i kraft, ska de därmed också omedelbart tillämpas på upplysningar om miljöaspekter, såvida de frågor som avses i den allmänna anvisningen berör kommunen. I den allmänna anvisningen om redovisning av miljöaspekter behandlas också frivilliga noter till bokslutet. Kommunen eller samkommunen bestämmer själv om den tar upp sådana noter till bokslutet och i så fall i vilken omfattning och från och med när. Efter prövning kan i noterna även tas upp bl.a. beloppen av miljökostnader och intäkter specificerade på olika sätt och med angivande av beräkningsgrunder, beloppen av eventuella stöd som erhållits eller getts för miljövård, beloppen av Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

20 aktiverade miljöutgifter och eventuella investeringsstöd som erhållits för dem, miljöböter och miljöavgifter. Förutom att redovisa miljöaspekter i noterna till bokslutet enligt den allmänna anvisningen kan kommunen eller samkommunen lämna en mer omfattande miljörapport. En separat miljörapport som inte ingår i bokslutet är vanligtvis mer omfattande till innehållet än de miljöuppgifter som redovisas enligt denna allmänna anvisning. Om kommunen eller samkommunen lämnar en separat miljörapport vid sidan av de uppgifter som lämnas i samband med bokslutet, ska detta påpekas i bokslutet. Den allmänna anvisningen om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut för kommuner och samkommuner finns på webbsidorna för den kommunala ekonomin: > Kommunförbundets sakkunnigtjänster > kommunalekonomi > bokföring > bokföringsnämndens kommunsektion. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Oiva Myllyntaus, tfn (09) , Periodisering av semesterlöner i samband med administrativa förändringar i avbytarservicen Antalet lokala enheter för avbytarservice minskade från 236 till 120 efter årsskiftet 2003/2004. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA), som handhar administrationen av avbrytarservicen, har i ett e-postmeddelande till de lokala enheterna i december 2003 uppmanat till uppmärksamhet vid hur semesterlöneskulden och statsandelen för denna tas upp i bokföringen för 2003 och Anvisningen är sammanfattningsvis följande: Den kommun som upphör med verksamheten Bokföring och åtgärder under räkenskapsperioden Semesterlönerna periodiseras och förändringen i semesterlöneskulden bokförs under resultatregleringar. Semesterlöneskulden ska motsvara beloppet av intjänade semesterlöner som kommunen bör betala, om semesterlönerna skulle förfalla till betalning bokslutsdagen. Kommunen får ersättning för den del som motsvarar förändringen i periodiseringarna via den statsbidragsredovisning som görs senast den 30 april Ersättningen från LPA tas upp som inkomst Resultatregleringar an Ersättningar 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling

Kommunalekonomi. Finansieringsunderstöd enligt prövning. Nya lokala avbytarenheter. Bokföringsanvisningar. Hansel avstår från kommunal upphandling 2/2004 april Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Basserviceprogrammet Statsandelsreformen Statsandelarna år 2005 Finansieringsunderstöd enligt prövning Nya lokala

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004

Kommunalekonomi. Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelarna år 2005. Statsandelarna år 2004 3/2004 juni Kommunalekonomi Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelarna år 2005 Statsandelarna år 2004 Beredningen av statsbudgeten 2005 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2010 3/2010 september Det allmänna ekonomiska läget Budgetpropositionen och basservicebudgeten 2011 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron.

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna. Skattefrågor. Statsandelar. Bokföringsanvisningar. Införandet av euron. 7/2000 22.12.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Dröjsmåls- och grundräntan Införandet av euron OFR-revisorer Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar

Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar 2/2000 24.3.2000 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Beskattning Bokföringsanvisningar Kommunalekonomi skickas i ett exemplar till alla kommuner och samkommuner. Meddelandet får kopieras och

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar

2/2001 27.4.2001. Det allmänna ekonomiska läget. Beskattning. Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet. Statsandelar. Bokföringsanvisningar 2/2001 27.4.2001 Det allmänna ekonomiska läget Beskattning Utjämningen av skatteinkomster och moms-systemet Statsandelar Bokföringsanvisningar 3 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 2/2001 Lehti ilmestyy

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten

Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten 4/2007 september Det allmänna ekonomiska läget Statens budgetproposition och basservicebudgeten för 2008 Skattefrågor Statsandelarna år 2008 Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Förtidsavgiften

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 12 lagen om skatteredovisning och 124 inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget

Det allmänna ekonomiska läget 2/2009 april Det allmänna ekonomiska läget Ramarna för statsfinanserna 2010 2013 Skattefrågor Statsandelsreformen 2010 Utbildning om det nya statsandels- och finansieringssystemet Enkät om den försvagade

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015

Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 Kommun- och stadsdirektörskonferens 2015 23 24.9 2015, Pargas Benjamin Strandberg Sakkunnig KOMMUNALSKATTENS SKATTEGRUND KOKO MAA, Milj. FÖRVÄRVSINKOMSTER 2014** 2015** 2016** 2017** 2018** 2019** Löneinkomster,

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2008. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2008 1/2008 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Basserviceprogrammet 2009 2012 Statsandelarna 2009 Understöd för kommunsammanslagningar och samarbete m.m. Avtal om grundläggande utbildning Hemkommunens

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro 5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Kommunalekonomi 1/12

Kommunalekonomi 1/12 Kommunalekonomi 1/12 Ramarna för statsfinanserna 2013 2016 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar E-faktura och direktbetalning ersätter inhemsk direktdebitering

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor

Samfundsskatten och statsandelsreformen. Skattefrågor. Statsandelarna 2004. OFR-nämnden meddelar. Ny rekommendation om användning av e-fakturor 5/2003 december Samfundsskatten och statsandelsreformen Skattefrågor Statsandelarna 2004 Socialförsäkringsavgifterna 2004 Rådgivningsenhet för upphandling OFR-nämnden meddelar Ny rekommendation om användning

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2009. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2009 3/2009 juni Skattefrågor Statsandelarna 2010 Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik Bokföringsanvisningar Nya synvinklar på produktivitetsmätning

Läs mer

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse.

Statsbudgeten Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. 6.4. Statens åtgärder Statens åtgärder ökar eller minskar kommunernas och samkommunernas utgifter och inkomster på grund av ändringar i verksamheten, budgetbeslut, indexjusteringar av statsandelarna, justeringen

Läs mer

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter

1/2007 januari. Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 1/2007 januari Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2007 Bokföringsanvisningar Grund- och dröjsmålsräntan 1.1 30.6.2007 Kuntatalous

Läs mer

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas

65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas Bokföringsnämndens kommunsektion, 31.3.2004 65. Utlåtande om behandlingen av anslutningsavgifter i kommunernas och samkommunernas bokföring Bokföringsnämndens kommunsektion har på eget initiativ beslutat

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem

5/2006 november. Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem 5/2006 november Kommun- och servicestrukturreformen och bedömningen av kommunernas finansieringssystem Skattefrågor Statsandelarna 2007 Sammanslagningsunderstöd för kommunerna 2008 2013 Kommunarbetsgivarens

Läs mer

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007

INNEHÅLL Sida. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2007 5/2007 december Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna för de enskilda kommunerna år 2008 Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter 2008 Bokföringsanvisningar Det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 150/2003 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen, 2 lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift och 5 lagen om storleken av den försäkrades

Läs mer

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 144. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 17.11.2014 Sida 1 / 1 4477/02.03.01/2014 Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen 299 320 3.11.2014 17.11.2014 144 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2015 Beredning och upplysningar: Pekka

Läs mer

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om extra konstnärspensioner.

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2011 1/2011 mars Det allmänna ekonomiska läget Basserviceprogrammet 2012 2015 Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Ändringar i statsandelsbesluten för 2010 och 2011 Bokföringen av ändringar i statsandelsbeslutet

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras RP 194/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen

Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen Arbets- och näringsministeriet UTLÅTANDE 95 Bokföringsnämndens kommunsektion 17.5.2010 1 (6) Utlåtande om justering av avskrivningsplanen 1 Begäran om utlåtande X förvaltningsdomstol ber kommunsektionen

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

5/2004 november. Kommunalekonomi

5/2004 november. Kommunalekonomi 5/2004 november Kommunalekonomi 1 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2010 december Skattefrågor Statsandelarna år 2011 Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2011 Ändring av lagen om hemkommun och socialvårdslagen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 4/2009 september Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2010 De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter 2010 Det gemensamma eurobetalningsområdet SEPA Kuntatalous Kommunalekonomi

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010

Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2010. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2010 1/2010 april Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna år 2010 Bokföringsanvisningar Lagen om hemkommun och socialvårdslagen kommer att ändras Implementeringen av det gemensamma eurobetalningsområdet

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x Datum 200X-XX-XX Till Ålands lagting Skattesatsen för samfund Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att skattesatsen för den kommunala samfundsskatten sänks med

Läs mer

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna 90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna F ö r k l a r i n g : I fråga om statens kommunpolitik har finansministeriet till uppgift att ha hand om utvecklingen av den kommunala självstyrelsen samt

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Skattefrågor. Utredningsman Pekkarinens rapport. Anvisningar i anknytning till bokföringen. Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten

Skattefrågor. Utredningsman Pekkarinens rapport. Anvisningar i anknytning till bokföringen. Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten 1/2001 23.2.2001 Skattefrågor Utredningsman Pekkarinens rapport Anvisningar i anknytning till bokföringen Arbetsgruppen för utredning av mervärdesskatten Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/01 3 Kuntatalous

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 189/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie och arbetsgivares folkpensionsavgift PROPOSITIONENS

Läs mer

16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR

16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 108 1 (5) 16.1.2015 UTLÅTANDE OM ÄNDRING AV BOKFÖRINGSANVISNINGARNA OM PATIENTFÖRSÄK- RINGSANSVAR 1 Begäran om utlåtande Sjukvårdsdistrikten A och B (nedan sökandena)

Läs mer

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 12.2.2014 Närmare upplysningar om bakgrundspromemorian: Ilari Soosalu, direktör, kommunalekonomiska enheten Reijo Vuorento, biträdande direktör,

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007

Kuntatalous/Kommunalekonomi 3/2007. Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 3/2007 3/2007 juni Regeringsprogrammet och den kommunala ekonomin Basserviceprogrammet 2008 2011 Statsandelarna år 2008 Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2007 Kommunernas dyrortsklassificering slopas 2008

Läs mer

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering

Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner. Kommuninformationsprogrammet: ny mall för kontoplan och uppgiftsklassificering 3/2014 Många reformer år 2015 Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Kommunerna får större ansvar för långtidsarbetslösa Förfrågan om kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

Kommunalekonomi 1/13

Kommunalekonomi 1/13 Kommunalekonomi 1/13 Utgiftstrycket ökar i kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Hurdan kommunallag för framtidens kommuner?

Läs mer

Kommunalekonomi 3/12

Kommunalekonomi 3/12 Kommunalekonomi 3/12 Svår ekonomisk situation nya anpassningsåtgärder kan behövas Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Ändringar i statistiken över ekonomi och verksamhet Kommunernas

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Huvudsakligt innehåll

Huvudsakligt innehåll LAGFÖRSLAG nr x/2011-2012 Datum 200X-XX-XX REMISSVERSION 21.11.2011 Till Ålands lagting Ändringar i skattelagstiftningen 2012 Huvudsakligt innehåll Inför skatteåret 2012 föreslår landskapsregeringen vissa

Läs mer

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs.

RP 94/2012 rd. Det föreslås samtidigt att lagen om temporärt. för skatteåren 2009 och 2010 upphävs. RP 94/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om skatteåren 2013 2015 och upphävande av lagen om temporärt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

RP 101/2007 rd. begränsning för institutionsvården som har hänfört sig till utbetalning av folkpension. Då det gäller avgifter som bestäms enligt

RP 101/2007 rd. begränsning för institutionsvården som har hänfört sig till utbetalning av folkpension. Då det gäller avgifter som bestäms enligt Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 c och 10 a i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

Kostnadsstruktur 2.0 Se vad servicen i din hemkommun kostar och jämför med andra kommuner

Kostnadsstruktur 2.0 Se vad servicen i din hemkommun kostar och jämför med andra kommuner 1/2014 Kommunernas ekonomi fortfarande ansträngd Ramarna för statsfinanserna 2015 2018 och kommunerna Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Derivatkontraktens skyddande

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras?

Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? Den nya kommunallagen hur ska den kommunala ekonomin balanseras? 3.6.2014 Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden Ekonomiska sakområden som behandlats Mer fokus på kommunkoncernen Inget skattetak

Läs mer

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter RP 28/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att universitetslagen ändras så att

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Lag. om ändring av bokföringslagen

Lag. om ändring av bokföringslagen Lag om ändring av bokföringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i bokföringslagen (1336/1997) 3 kap. 2, 2 a, 3, 4, 12 och 13, sådana de lyder, 2, 2 a, 3 och 4 i lag 1620/2015, 12 i lagarna 1208/2015

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om underhållstrygghet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om underhållstrygghet

Läs mer

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING

KYRKSLÄTTS KOMMUNS EKONOMISKA UTVECKLING Kommunstyrelsen 253 05.06.2014 Ungdomsnämnden 45 18.06.2014 Ram för upprättande av budgeten för år 2015 och ekonomiplanen för åren 2016-2017 Kommunstyrelsen 05.06.2014 253 Enligt kommunallagen ska kommunfullmäktige

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer