Statsandelsreformen. Basserviceprogrammet

Transkript

1 1/2004 februari Kommunalekonomi Statsandelsreformen Basserviceprogrammet Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Skattefrågor Statsandelar Bokföringsanvisningar Kommunsektionens sammansättning Tröskelvärden för offentlig upphandling

2 Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 1/2004 Lehti ilmestyy n. 5 kertaa vuodessa Infobladet utkommer ca.5 gånger per år Julkaisija / Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) Painosmäärä 1400 kpl Upplaga 1400 st Painopaikka / Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Helsingfors Tilaushinnat / Prenumerationer Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av informationsbladet. Lisätilaukset à 75 euroa vuosi Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) tai fax. (09) raija.haaja@kuntaliitto.fi Extra prenumerationer à 75 euro/år av Raija Haaja, raija.haaja@kommunforbundet.fi fax (09) Tiedote on myös Internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Informationsbladet finns också på Kommunförbundets webbsidor >Kauppapaikka> Katsaukset ja selvitykset>kuntatalous- tiedote >Handelsplats>Informationsblad och utredningar Vastuuhenkilöt / Ansvariga Martti Kallio Jan Björkwall Toimittaneet / Sammanställt av Raija Haaja INNEHÅLL Kommunernas finansierings- och statsandelsreform 3 Tidsplan och arbetsgrupper Allmänt Indexförhöjningen Skatteinkomstutjämningen och den allmänna statsandelen Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet Avgiftspolitiken Lägesrapport för basserviceprogrammet 6 Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna 8 Det allmänna ekonomiska läget Framtidsutsikterna för kommunernas ekonomi Skattefrågor 11 Kommungruppens andelar i redovisningarna av kommunalskatten 2004 Kommunernas samfundsskatteandelar 2004 och justering av beräkningsgrunderna Skattestyrelsens nättjänster Mervärdesskatt Statsandelarna år Allmänt Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster Den allmänna statsandelen Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelen för undervisning och kultur Statsandelsprocenten för anläggningsprojekt år 2004 De slutliga statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet år Justeringsbeslut Rapporter till hemkommunerna Bokföringsanvisningar 19 Allmän anvisning av Kommunsektionen Periodisering av semesterlöner i samband med administrativa förändringar i avbytarservicen 20 Den kommun som upphör med verksamheten Den kommun som tar över verksamheten Annat att observera i samband med ändringen av förvaltningen av avbytarservicen Kommunsektionens sammansättning 22 Socialförsäkringsavgifter år KoPL-avgiften Dröjsmålsräntan Tröskelvärden för offentlig upphandling 24 Bilagor: Prognossiffror för samhällsekonomin 2004 (bilaga 1) Kommunernas skatteinkomster , md (bilaga 2) Kommunernas och samkommunernas resultaträkning , md (bilaga 3) Sida 2 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

3 Kommunernas finansierings- och statsandelsreform Tidsplan och arbetsgrupper Reformarbetet har letts av en ledningsgrupp på kanslichefsnivå under ledning av inrikesministeriet. Kommunförbundet har företrätts av verkställande direktör Risto Parjanne och vice verkställande direktör Timo Kietäväinen. I syfte att påskynda reformarbetet har i ett senare skede tillsatts underarbetsgrupper från social- och hälsovården respektive undervisnings- och kulturväsendet till stöd för den beredande expertgruppen. Reformförslagen och alternativen ska presenteras i form av lagförslag före slutet av april, om möjligt i form av lagförslag. I praktiken innebär det här också att reformen i princip ska genomföras kostnadsneutralt för statens och kommunernas del. Besluten om statens budgetramar kommer då redan att ha fattats (11.3). På kommunalt håll har reformarbetet följts och kommenterats av en uppföljningsgrupp till vilken Kommunförbundet har kallat representanter från olika typer av kommuner. Reformarbetet är fortfarande i många avseenden halvfärdigt. Allmänt I begynnelseskedet gick största delen av den beredande arbetsgruppens tid åt till diskussioner om ett eventuellt slopande av kommunernas samfundsskatteandel. Emellertid beslutade det finanspolitiska ministerutskottet att kommunerna inte fråntas sin andel av samfundsskatten. I enlighet med statsandelslagen kommer statsandelarna till följd av att kostnadsfördelningen granskats att justeras uppåt med sammanlagt cirka 350 miljoner euro. Det slutliga justeringsbeloppet och förfarandet är forfarande öppet. Enligt gällande statsandelslag är det statsandelarna för år 2005 som bör höjas. I det fortsatta arbetet efter avgörandet i samfundsskattefrågan och med beaktande av att lösningen ska vara kostnadsneutral, dvs. ett nollsummespel mellan kommunerna, står det klart att det inte är möjligt att göra stora strukturella ändringar. Indexförhöjningen Kommunförbundet och delvis också ministerierna anser att möjligheten att låta bli att göra indexförhöjningarna till fullt belopp inte passar in i ett system som i övrigt syftar till att bibehålla kostnadsfördelningen. Finansministeriet vill bibehålla möjligheten som ett verktyg att tvinga kommunerna till ökad produktivitet. Frågan anknyter också till statsrådets beslutanderätt och till grundlagens bestämmelser om självstyrelse. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/04 3

4 Skatteinkomstutjämningen och den allmänna statsandelen Olika alternativ för utjämning av statsandelarna bedömdes särskilt i anknytning till frågan om kommunerna skulle fråntas sin samfundsskatteandel. Därefter har man från statligt håll inte framfört några nya förslag till gräns för utjämningen (90 %) eller utjämningsbeloppen. Kommunförbundet har föreslagit att man överväger ett system där den skatteinkomstbaserade utjämningen görs neutral (skillnaden mellan utjämningstilläggen och avdragen elimineras). Med detta förfarande skulle man få utjämningstilläggen och utjämningsavdragen jämnstora genom att justera utjämningsprocenttalen. Ett annat alternativ är att utjämningens verkningar på annat sätt skulle neutraliseras mellan kommunerna och staten, till exempel genom lagstiftning om en allmän statsandel. I diskussionen om utjämningsförfarandet har ett alternativ gått ut på att fastighetsskatten inte skulle omfattas av utjämningen. Det alternativet kommer högst antagligen inte att tas med i den fortsatta beredningen. Det har också varit tal om att slopa inrikesministeriets allmänna statsandel. Motsvarande belopp kunde då användas för andra statsandelar. Å andra sidan har man också fört en diskussion om att justera koefficienten för den allmänna statsandelen så att flyttningsunderskott och flyttningsöverskott skulle beaktas i systemet. Statsandelarna för social- och hälsovården Arbetsgruppen har i första hand utrett behovet av att justera statsandelskriterierna. Det har bland annat varit tal om att justera och/eller uppdatera eller slopa koefficienterna i systemet. Nya koefficienter har också diskuterats (bl.a. handikappade). Strukturella frågor som kommit upp är bland annat utjämningssystemet för stora kostnader inom barnskyddet och alternativet att slopa höjningarna i kommunernas självfinansieringsandel och beakta dem direkt i statsandelsprocenten. Arbetsgruppen för social- och hälsovården fortsätter sitt arbete. Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet Struktur Det tycks inte vara möjligt att få till stånd ändringar i undervisningsverksamhetens huvudmannamodell (statsandelarna tillfaller huvudmännen, finansieringsandelarna per invånare kommunerna). Det är svårt att hitta en modell som lämpar sig för hela systemet, i synnerhet för yrkesutbildningen. Undervisningsministeriet stödjer den nuvarande modellen. Vid sidan av finansministeriet har Kommunförbundet föreslagit att priset per enhet för den grundläggande utbildningen ska beräknas per invånare. Grundläggande utbildning En arbetsgrupp har utrett möjligheterna att öka genomskinligheten när det gäller grunden för fastställande av priset per enhet för grundläggande utbildning. Koefficienterna skulle ändras och fastställandet av kriterier vartannat år på basis av en regressionsanalys skulle slopas. 4 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

5 Detta innebär dock att priset per enhet per enskilda elever skulle bibehållas. Dessutom utreddes möjligheterna att slopa inverkan av skolnätet på priset per enhet. Gymnasiet I gymnasieundervisningen har det varit aktuellt att ta med ämnesstudierna i statsandelsgrunderna. Yrkesutbildning Undervisningsministeriet har berett införande av resultatbaserad finansiering som en del av statsandelsgrunderna. Kommunförbundet har ansett att det nuvarande förfarandet som bygger på separata bidrag är bättre. Aktuellt har också varit att gradera priset per enhet för gravt handikappade i specialundervisning också i andra än i specialyrkesanstalter. Medborgar- och arbetarinstitut samt bibliotek Man överväger att slopa grupperingen i bosättningsstrukturer och att införa nya graderingsgrunder som bygger på en statsandelsgrund. För landsbygdsbibliotekens del övervägs användning av flera grunder. Finansieringssystemet för investeringar Det nuvarande systemet för finansiering av investeringar i grundläggande utbildning och bibliotek bibehålls enligt vad som tidigare framförts. Möjligheten att koppla finansieringen till prisen per enhet diskuteras för yrkeshögskoleutbildningens och yrkesutbildningens del. Man utgår från nivån under de senaste åren, varefter man övergår till ett system som bygger på avskrivningar. Separata hyror som grund för statsandel skulle slopas. Också kommunernas investeringstillägg skulle slopas. Finansieringen av investeringar skulle vara en del av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten. Kommunförbundet har föreslagit en modell där man inte rör kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten och där statens finansiering av investeringarna läggs till priset per enhet i form av en separat post. Yrkeshögskoleutbildning Man håller på att utveckla grunderna för finansiering av yrkeshögskolan genom en särskild utredning. Utredningen har inte behandlats i någon grupp som lyder under undervisnings- och kulturväsendet. På Kommunförbundets förslag har man också krävt att projektet ska behandlas i samband med statsandelsreformen. Tack vare Kommunförbundets krav kommer frågan att behandlas i den beredande arbetsgruppen och i ledningsgruppen. Kommunförbundet anser att finansieringen för yrkeshögskolorna ska bibehållas så att den inte differentieras i förhållande till den övriga systemhelheten. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004 5

6 Arbetsgruppen för undervisnings- och kulturverksamhet fortsätter sitt arbete. Avgiftspolitiken Kommunförbundet har krävt att man nu när det är fråga om en reform av finansierings- och statsandelssystemet också behandlar avgiftspolitiken som en del av reformprojektet. Den beredande arbetsgruppen har inte behandlat avgiftspolitiken. Kommunförbundet anser att klientavgifterna borde kunna höjas i takt med ökningar i kostnadsnivån. Det är dock svårt att få till stånd en lösning på detta i samband med det pågående reformarbetet, särskilt som social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda avgiftspolitiken. Gruppens mandat sträcker sig till Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Lägesrapport för basserviceprogrammet I statsminister Vanhanens regeringsprogram sägs att balansen inom finansieringen av kommunernas uppgifter och åtaganden ska förbättras genom ett basserviceprogram som utarbetas mellan staten och kommunerna och som täcker hela regeringsperioden samt genom en årlig basservicebudget som hänför sig till detta program. I basserviceprogrammet granskas utgifter och inkomster som föranleds av kommunernas uppgifter och övriga skyldigheter enligt kommungrupp, liksom också åtgärder för att balansera inkomsterna och uppgifterna. Beredningen av basserviceprogrammet leds av en ministergrupp under ledning av finansminister Kalliomäki. Kommunförbundet representeras av styrelseordförande Pekka Nousiainen och vd Risto Parjanne. Ministergruppen sammanträdde två gånger under hösten 2003 och vid det senaste mötet den 28 november 2003 godkändes efter diskussion och kommentarer stommen för basserviceprogrammets innehåll. Ministergruppen sammanträder den 4 februari för att diskutera och ge riktlinjer för den fortsatta beredningen i basserviceprogrammets sekretariat. Sekretariatets arbete leds av överdirektör Cay Sevón. Kommunförbundet representeras av planeringschef Reijo Vuorento. Tidsschemat för den första omgången av basserviceprogrammet är mycket stramt. Orsaken är bland annat att sektorministerierna gav sina egna förslag till programmet först efter att deras medellångsiktiga planer hade godkänts av statsrådet. Sektorministeriernas förslag utgår från att staten gör ytterligare satsningar och man har inte i tillräcklig utsträckning bedömt de totala effekterna av projekten och kostnaderna för kommunerna. 6 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

7 Kommunförbundet anser att sektorministeriernas medellångsiktiga planer bör avpassas till basserviceprogrammet. Statsrådet bör vid behov årligen granska sektorministeriernas planer och avpassa dem till basserviceprogrammet och basservicebudgeten. För att basserviceprogrammet ska vara trovärdigt är det viktigt att man granskar hur långt kommunernas finansiering räcker med mått som beskriver kommunernas totala utgifter och inkomster. Här finns två alternativ: 1. Kommunernas skatteinkomster och statsandelar i förhållande till kommunernas nettodriftskostnader 2. Årsbidraget avskrivningar enligt kommunernas bokföringspraxis Kommunförbundet har inte ansett det tillräckligt med det föreslagna alternativ som baserar sig på att självfinansieringsandelen för kommunernas social- och hälsovårdsväsende och undervisnings- och kulturväsende ställs i relation till den utjämnade skatteinkomsten. En sådan kalkyl beaktar inte alls sådana betydande skillnader i kostnader och uppgifter som olika kommuner i olika delar av landet har utöver de ovan nämnda uppgifterna. Också kommuner som betalar utjämningstillägg har råkat ut för stora ekonomiska svårigheter. De flesta av kommunernas uppgifter utöver social- och hälsovården samt undervisningsoch kulturväsendet är lagstadgade eller i övrigt nödvändiga och medför avsevärda skyldigheter för kommunerna även om statsandelen för dessa verksamheter är liten eller obefintlig. Kommunförbundet har föreslagit att granskningen av hur långt kommunernas finansiering räcker ska göras enligt alternativ 1, eftersom det ger den bästa helhetsbilden av hur olika uppgifter inverkar på kommunernas ekonomi. Utgifterna ökar framför allt på grund av högre lönekostnader och andra kostnadsökningar. Utgifts- och kostnadsökningen i kommunerna under de senaste fyra åren uppskattades i tiden för lågt, och i enlighet med kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna borde kommunernas statsandelar från och med 2005 höjas med sammanlagt cirka 350 miljoner euro. Kommunförbundet anser det oroväckande att sektorministerierna vill att alla de förslag som ingår i deras mål- och verksamhetsprogram respektive utvecklingsprogram ska tas med i basserviceprogrammet utan att man har tillgång till tillräckliga och tillförlitliga uppgifter om hur förslagen inverkar på kommunernas utgifter. Det är viktigt att planerna inom olika sektorer bedöms realistiskt utifrån den utveckling som redan skett. Kommunernas verksamhet kommer att utsättas för ett betydande kostnads- och utgiftstryck, framför allt inom social- och hälsovården. Till exempel utgifterna för den kommunala tandvården beräknas under de närmaste tre åren stiga med cirka 9 procent per år, tills den lagstadgade nivån har uppnåtts. Utgifterna för hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat med 6 8 procent per år. De uppställda sparmålen har visat sig vara orealistiska. Utgiftsökningen kan stävjas endast i någon mån framför allt på grund av befolkningens stigande ålder. Inom hälso- och sjukvården har också den tekniska utvecklingen av bland annat apparatur ökat kostnaderna. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004 7

8 Kommunförbundet anser att ändringarna i befolkningsstrukturen borde inverka på servicens inriktning och finansieringen av tjänster. Efterfrågan på barndagvård minskar och årsklasserna i skolorna krymper samtidigt som efterfrågan på vård och omsorg för äldre ökar. Denna trend bör synas också i finansieringen av tjänsterna. Basserviceprogrammet borde också granska förändringar i efterfrågan tvärsektoriellt och inte bara inom de enskilda förvaltningsområdena. Detta kommer ändå inte att ske under den pågående omgången av basserviceprogrammet, eftersom regeringsprogrammet förutsätter att de resurser som frigörs till följd av mindre årsklasser inom den grundläggande utbildningen ska användas till att stärka utbildningen. UVM:s budgetram krymper alltså inte fastän årsklasserna i skolorna minskar. Vid bedömningen av verksamhetens ändamålsenlighet och effektivitet är det viktigt att kommunerna också i fortsättningen bestämmer om och ansvarar för tillhandahållandet av service. Det kan och bör förekomma skillnader mellan de olika kommunerna beträffande servicestrukturen, kvaliteten, finansieringen och tillgången till tjänster. I kommunernas lösningar måste man se till att servicen kan tryggas jämbördigt i olika delar av landet. Basserviceprogrammet bör inte utvecklas mot harmonisering av kommunernas verksamheter, utan kommunerna måste fortsättningsvis ha möjligheter att beakta lokala förhållanden. Kommunerna är enheter med självstyrelse och de bör själva kunna besluta om hur tillgången till tjänster kan tryggas på effektivaste sätt. Basserviceprogrammet kan och får inte bli en del av statens resultatstyrning gentemot kommunerna. Kommunförbundet har krävt att de tidigare överenskomna principerna uppfylls i basserviceprogrammet. Hit hör - Att kommunernas basservice och balansen i finansieringen av dessa tjänster tryggas - Att basserviceprogrammet kopplas till statens ramförfarande där också finansieringsramen för kommunalekonomin ingår - Att servicen jämte finansiering granskas som en enda helhet utgående från finansieringsprincipen - Att sektorplanerna avpassas till de resurser som uppskattas vara tillgängliga i basserviceprogrammet När statsrådet godkänner ramen för statsfinanserna är det tänkt att det samtidigt godkänner basserviceprogrammet som är en bilaga till rambeslutet. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Reijo Vuorento, tfn (09) , Martti Kallio, tfn (09) , Det ekonomiska läget och utvecklingsutsikterna Det allmänna ekonomiska läget Produktionen ökade under 2003 med knappt 1,5 % enligt bedömningar utifrån månadsgrafen över totalproduktionen. Industriproduktionen ökade bara lite. Byggandet avtog något. Serviceproduktionen ökade med ett par procent. Produktionstillväxten 8 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

9 var särskilt stark inom handeln. Preliminära uppgifter om fjolårets samhällsekonomiska utveckling fås i februari. Till den svaga utvecklingen under 2003 bidrog bland annat att den ekonomiska utvecklingen i de stora europeiska länderna avstannade och rentav började gå ner en aning. Redan i höstas förväntades den ekonomiska utvecklingen i Europa ta fart, men så har det tillsvidare inte gått. Också i år uppskattas den ekonomiska tillväxten i euroområdet vara rätt långsam. Utvecklingen av eurons kurs, underskotten i de offentliga ekonomierna och flera strukturella faktorer kan också i fortsättningen begränsa tillväxtmöjligheterna. EU-ländernas ekonomiska utveckling har stor betydelse för vår export, eftersom varuexporten till dessa länder har haft en andel på över hälften. Om exportefterfrågan tilltar i år i och med att de ekonomiska utvecklingsutsikterna i viktiga exportländer eventuellt förbättras, kan totalproduktionen i vårt land växa med cirka tre procent i år. För närvarande rör sig prognosinstitutens uppskattningar av nationalproduktens tillväxt i år mellan 2,5 och 3 procent. Bilaga 1 innehåller prognossiffror för samhällsekonomin 2004 enligt olika prognosinstituts uppskattningar. Den allmänna prisnivån mätt i konsumentprisindex steg måttligt i fjol. Den genomsnittliga inflationstakten under 2003 stannade på 0,9 procent. Utvecklingen av konsumentprisindex påverkas av många faktorer, såsom eurons kurs, räntenivåns utveckling och världsmarknadspriset på råvaror. En överraskande utveckling av dessa faktorer kan ändra den förutspådda utvecklingen. Man måste ändå att komma ihåg att sänkningen av skatten på alkoholhaltiga drycker i mars kommer att stävja den genomsnittliga höjningen av konsumentpriserna. Inte heller den allmänna löneutvecklingen kommer att medföra något större kostnadstryck. I år uppskattas inflationen bli långsammare än i fjol, cirka 0,5 procent. Arbetslöshetsgraden var i fjol i genomsnitt 9 %. Den uppskattas i år sjunka endast en aning jämfört med fjolårets nivå. Framtidsutsikter för kommunernas ekonomi Kommunernas och samkommunernas lönesumma ökade med cirka 4,5 procent i fjol. I år råder det fortfarande ett tryck på en snabb höjning av lönesumman. De avtalsenliga förhöjningarna höjer inkomstnivån med ett par procent och därutöver höjer löneglidningarna inkomstnivån inom kommunsektorn. År 2004 uppskattas kommunsektorns lönesumma öka med cirka 4 procent, vilket grundar sig på antagandet att inkomstnivån stiger med drygt 3 procent och arbetsinsatsen med 1 procent. Personalstyrkan väntas växa då kommunerna får fler skyldigheter inom bland annat undervisning, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Å andra sidan är det möjligt att personalökningen i någon mån begränsas av kommunernas svaga ekonomi. I vissa kommuner har man varit tvungen att rentav dra ner på personalen som en sparåtgärd. Verksamhetsutgifterna beräknas i år öka lika mycket som i fjol, dvs. med nära en miljard euro. Trycket på att öka utgifterna är fortfarande stort. De köpta Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004 9

10 tjänsternas andel har under de senaste åren ökat snabbt; ökningen har varit i genomsnitt cirka tio procent. Tillväxttakten kommer att avta något i år. Investeringarna kan skäras ner i någon mån, men bland annat renoveringsbehovet är stort. I fjol uppgick kommunernas och samkommunernas investeringar i anläggningstillgångar till knappt tre miljarder euro. I år uppskattas investeringarna uppgå till cirka 2,5 miljarder euro. Statistikcentralen ger ut förhandsuppgifter om kommunernas och samkommunernas bokslut för 2003 i början av februari. I skrivande stund ser årsbidragen ut att ha minskat med nära en miljard euro i fjol jämfört med år Kommunernas och samkommunernas årsbidrag väntas försämras ytterligare i år. Skatteredovisningarna uppskattas minska en aning jämfört med fjolåret samtidigt som verksamhetsutgifterna beräknas öka snabbt. Ökningen av verksamhetsinkomsterna och statsandelarna räcker inte till för att täcka den snabba ökningen av utgifter. Kommunernas skatteredovisningar uppgick i fjol till cirka 13,5 miljarder euro, vilket var 4 procent mindre än år Redovisningarna av kommunalskatt uppgick i fjol till 11,84 miljarder euro. Redovisningarna ökade av att förskotten för budgetåret ökade med 5 procent. För de skatteår som föregick budgetåret redovisades under 2003 ändå betydligt mindre skatt än år Under 2004 beräknas redovisningarna av kommunalskatt minska ytterligare. Ökningen i förvärvsinkomsterna och höjningarna i inkomstskattesatserna har en ökande effekt på redovisningarna. Däremot har ändringarna i förvärvsinkomstavdraget och avdraget för inkomstens förvärvande en minskande effekt. Även de mindre restskatterna och den uppskattade debiteringsredovisningen har en minskande effekt på redovisningarna av kommunalskatt. Kommunalskatteredovisningarna uppgår i år till sammanlagt cirka 11,68 miljarder euro. Framöver påverkas kommunalskatternas utveckling av framför allt förvärvsinkomsternas utveckling och besluten om skattegrunderna. Förvärvsinkomsternas tillväxt beror på den allmänna ekonomiska utvecklingen och framför allt på hur sysselsättningen utvecklas. Arbetsinsatsen väntas år 2004 öka endast lite eller inte alls. Det är uppenbart att staten kommer att ändra skattegrunderna i kommunalbeskattningen också i framtiden. Troligtvis kommer inga fler beslut att fattas för detta år. Vid uppskattning av utvecklingen år 2005 bör man bereda sig på att avdragen i kommunalskatten ändras. Kommunernas andel av samfundsskatten har med olika motiveringar kontinuerligt sänkts från 45 till 19,75 procent. Största delen av sänkningen beror på att systemet med återkrav av momsåterbäringar slopats. Fram till år 2000 ökade de totala samfundsskatteintäkterna, vilket för sin del höjde den samfundsskatt som tillföll kommunerna. Den senaste sänkningen av kommunernas samfundsskatteandel gjordes år Sänkningen i kombination med hur skatteredovisningarna tidsmässigt in- 10 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

11 föll medförde att samfundsskatteinkomsterna minskade med nästan 500 miljoner euro så att redovisningarna uppgick till cirka en miljard. Kommunernas samfundsskatteredovisningar år 2004 väntas bli på samma nivå som i fjol. I bilaga 2 anges hur redovisningarna av kommunernas skatteinkomster utvecklats enligt inkomstslag under Prognoserna baserar sig på de uppgifter som fanns att tillgå i början av februari. I bilaga 3 presenteras kommunernas och samkommunernas resultaträkning för åren Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Juhani Turkkila, tfn (09) , Skattefrågor Kommungruppens andelar i redovisningarna av kommunalskatten 2004 I februari tas nya fördelningsandelar i bruk vid redovisningen av förvärvs- och kapitalinkomster för skatteåret Då justeras både skattetagargruppernas och de enskilda kommunernas andelar. Skattetagargruppernas andelar beräknas på uppgifterna om den slutförda beskattningen för år Vid beräkningen beaktas också den uppskattade utvecklingen av olika inkomstslag och avdrag under perioden Löntagarnas inkomstnivå har uppskattats stiga med 7,54 % under åren Den inkomst av anställningsoptioner som beskattas som förvärvsinkomst beräknas år 2004 uppgå till ca 150 miljoner euro. Kommungruppens andel i det här skedet har fastställts till 55,16 %. Andelarna för enskilda kommuner fastställs så att den kommunalskatt som ska betalas för skatteåret 2002 justeras med hjälp av en korrigeringskoefficient som utgörs av förhållandet mellan kommunens invånarantal och Dessutom beaktas eventuella ändringar i inkomstskattesatserna. Kommunernas samfundsskatteandelar 2004 och justering av beräkningsgrunderna Från och med skatteåret 2003 har kommungruppens samfundsskatteandel varit 19,75 %. Regeringens finanspolitiska ministerutskott beslutade i december i fjol att kommunerna även i fortsättningen ska få behålla sin andel av intäkterna från samfundsskatten. Ministerutskottet konstaterade att frågan om en överföring av samfundsskatten till staten har utretts i enlighet med regeringsprogrammet och att statsandelsreformen fortsätter i enlighet med regeringsprogrammet. De enskilda kommunernas samfundsskatteandelar för år 2004 fastställs som ett medeltal som beräknats på basis av beskattningen och uppgifterna om arbets- Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

12 ställen för 2001 och Finansministeriet har genom en förordning fastställt principerna för hur de enskilda kommunernas samfundsskatteandelar ska beräknas. De nya kommunvisa andelarna togs i bruk i redovisningarna i januari. De samfundsskatter för skatteåret 2004 som redovisades före utgången av 2003 rättades i redovisningarna i januari i enlighet med de nya andelarna. Skatteförvaltningen har skickat specifikationer till kommunerna av beräkningen av samfundsskatteandelarna. Specifikation T 201 innehåller alla beräkningsfaktorer för andelarna för den enskilda kommunen och för hela landet. På specifikation T 202 sammanställs alla faktorer för de skatteår som ingår i beräkningen. På specifikation T 211 finns uppgifter om samfund som bidragit mest till kommunens företagsverksamhetspost. I fältet för belopp står den andel av samfundets inkomstskatt som tillfaller kommunen. I antalsfältet anges antalet årsverken. I fältet med procentandel står kommunens relativa andel av samfundets årsverken, vilket samtidigt anger kommunandelen av inkomstskatten. Det är önskvärt att alla kommuner granskar specifikationerna. Skatteförvaltningen önskar att kommunerna särskilt fäster uppmärksamhet vid följande punkter på blankett T 211: finns alla de viktigaste samfund som har verksamhet i kommunen med på utskriften (kontrollera om de samfund som finns med i de offentliga uppgifterna har debiterats samfundsskatt), motsvarar de uppgivna årsverkena den uppfattning som kommunen har om samfundens personalfördelning på olika orter och innehåller utskriften uppgifter om de samfund i en koncern enligt koncernbidragslagen som har verksamhet i kommunen. Vi ber er omedelbart meddela alla fel till Skattestyrelsen (Ilkka Karjalainen, tfn ) så att felaktigheterna kan rättas till så snabbt som möjligt. Senast vid redovisningen i maj beräknas alla fel som uppdagats i beräkningsgrunderna bli korrigerade. Skattestyrelsen har publicerat de kommunvisa andelar som ska tillämpas i samband med redovisningarna av samfundsskatten De finns på adressen >Svenska >Redovisningar till skattetagare >Samfundsskattens fördelningsandelar för skatteåret Skattestyrelsens nättjänster Skatteförvaltningen har redan tidigare rekommenderat att kommunerna skickar deklarationer i elektronisk form via Internet. Frågan behandlades bl.a. i Kommunalekonomi 5/2001. Skatteförvaltningen arbetar fortfarande aktivt med att marknadsföra TYVItjänsterna. Också genom sitt nya beslut om allmän skyldighet att lämna uppgifter har Skattestyrelsen strävat efter att få tredje parter, såsom arbetsgivare, att lämna uppgifter genom nätöverföring (TYVI). Arbetsgivarna kan nämligen inte längre lämna in årsdeklarationsuppgifter för 2004 i form av adb-utskrift. Deklarationen kan lämnas på Skattestyrelsens blankett, genom olika datamedier såsom disketter och som nätöverföring med hjälp av TYVI. Också deklarationstidpunkten planeras bli ändrad så att årsdeklarationer på papper och ge- 12 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

13 nom datamedier framöver ska lämnas in senast den 15 januari och som nätöverföring inom januari månad. I och med att nättjänsterna utvecklats har man också beslutat att specifikationsblanketterna för enskilda löntagare inte längre skickas till arbetsgivarna, utan att de kan fås på adressen De cirka företag som gör den månatliga övervakningsanmälan elektroniskt får inte heller längre någon förhandsifylld anmälan per post. Skattemyndigheterna skickar inte heller längre förhandsifyllda giroblanketter för skatter som betalas på eget initiativ. I stället skickas en betalningsanvisning. Skatteförvaltningen har också övervägt att skicka skattemeddelanden endast i begränsad utsträckning. Det är tänkt att meddelandet ska sammanställas på Skattestyrelsens webbsidor och inte längre skickas per post till dem som sköter sina ärenden hos Skattestyrelsen elektroniskt. Skattestyrelsen håller också på att införa ett interaktivt elektroniskt kundtjänstsystem. Målet är att vissa kundtjänster, t.ex. ändring av skattekort, ska kunna genomföras elektroniskt via Internet år Mervärdesskatt Vidaredebitering av kostnader i koncernförhållanden I föregående nummer av Kommunalekonomi (5/2003) behandlades hur Skattestyrelsens anvisning inverkar på vidaredebiteringen av kostnader. Genom Skattestyrelsens anvisning Dnr 1731/40/2003 har anvisningen av den 2 juni 1997 om vidaredebitering av kostnader upphävts. Enligt ett tidigare ställningstagande av Skattestyrelsen skulle skattefri vidaredebitering av kostnader fortfarande vara möjlig fr.o.m. ingången av 2004 i koncernförhållanden alltså även i kommunkoncerner men inte i upphandling mellan utomstående. Skattestyrelsen har dock ändrat sin ståndpunkt i Skattemeddelande 1/2004, enligt vilket skattefri vidaredebitering överhuvudtaget inte längre är möjlig. I sådana fall där man tidigare kunde tillämpa anvisningen om vidaredebitering av kostnader kan den skattskyldige nu göra avdrag/återbäring på sitt inköp och debitera det vidare som momspliktigt. Om skattegrunden för den vidaredebiterade nyttigheten är densamma, dvs. vidaredebiterarens kostnader inte läggs till skattegrunden, kan man anse att nyttighetens karaktär förblir oförändrad. Då förblir momssatsen densamma. (se Skattemeddelande 1/2004, s. 5). I praktiken är de nya faktureringsreglerna inte entydiga till alla delar. Skattestyrelsen har för avsikt att förtydliga de nya reglerna genom särskilda anvisningar senast i månadsskiftet februari-mars. Vi kommer att informera om anvisningarna i ett senare nummer av Kommunalekonomi. Om kommunen i början av året har tillämpat den tidigare tolkningen i fråga om vidaredebitering av kostnader är det upp till var och en att avgöra om det finns skäl att retroaktivt ändra eventuella vidaredebiteringsfakturor i koncernförhållanden så att de blir skattebelagda. Framöver bör man givetvis följa den nya tolkningen och de nya anvisningarna. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

14 Momsavdrag och momsåterbäring för parkeringskostnader Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt avgörande (HFD /3265) tagit ställning till rätten till momsavdrag och momsåterbäringar för parkeringskostnader. Enligt avgörandet var de bestämmelser som begränsar rätten till avdrag för personbil inte tillämpliga på parkeringsavgifter. I stället skulle de allmänna reglerna för rätt till avdrag och återbäring tillämpas. Ett bolag som bedrev affärsverksamhet hade därför rätt att dra av momsen i den avgift som betalats för parkering av personbil vid flygfält i samband med affärsresa. Eftersom parkeringskostnaderna alltså inte betraktas som driftskostnader för personbil har också kommunerna, samkommunerna och landskapet Åland rätt att behandla momsen i parkeringskostnader antingen som avdragsgill moms eller som moms som ger rätt till återbäring, beroende på om parkeringen har anknytning till skattefri eller skattebelagd verksamhet i kommunen. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Mikael Enberg, tfn (09) , Tarja Tarkiainen, p. (09) , Juha Mynttinen, p. (09) , Statsandelarna år 2004 Allmänt De kommunvisa statsandelarna 2004 och grunderna för hur de bestäms finns på Kommunförbundets webbsidor, > Kommunförbundets sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelarna Uppgifterna har uppdaterats och justerats i överensstämmelse med statsandelsmyndigheternas beslut. Statsandelarna har indexjusteras med 1,8 procent, vilket är 75 % av det fulla beloppet. I statsandelarna har beaktats ändringar i de uppgifter för vilka statsandel beviljas och de ökningar i statsandelarna för social- och hälsovården som ska kompensera kommunernas minskade skatteinkomster. På Kommunförbundets webbsidor finns också ett sammandrag av alla kalkylerade statsandelar för de enskilda kommunerna. Utjämningen av statsandelarna på basis av skatteinkomster De kommunvisa beräkningarna baserar sig på den slutliga beskattningen för år Inrikesministeriet har utfärdat ett beslut om utjämningen (SM /Ha-43). Beräkningen baserar sig på följande skatteuppgifter: - kalkylerad kommunalskatt euro - influten samfundsskatt euro och - kalkylerad fastighetsskatt euro. 14 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

15 Som grund för beräkningen används genomsnittliga skattesatser. Kommunernas egna skattesatser har alltså inte inverkat på utjämningen. I beräkningen har använts följande belopp per invånare: - kalkylerad skatteinkomst euro - utjämningsgräns (90 %) 2 285,21 euro. Övriga grunder: - invånarantalet i början av år 2002: den genomsnittliga inkomstskattesatsen 17,79 - de genomsnittliga fastighetsskattesatserna: - allmän 0,68 - stadigvarande bostad 0,26 - annan bostad 0,80 - kraftverk 1,39 - kärnkraftverk 2,20 - allmännyttiga samfund 0,40 - obebyggd byggnadsplats 2,09 Begreppet skatteöre har slopats i beskattningen. Skatteöre används inte heller i utjämningen av statsandelar. Begreppet motsvaras i det nuvarande systemet av beskattningsbar inkomst som motsvarar den kommunalskatt som skall betalas. I den har avdrag från inkomster och skatter beaktats. Den kalkylerade kommunalskatten får man genom att dividera den genomsnittliga inkomstskattesatsen med kommunens egen inkomstskattesats (för skatteåret 2002) och multiplicera detta relationstal med den kommunalskatt som ska betalas i kommunen (för skatteåret 2002). Vid utbetalningen av statsandelar fördelas utjämningen av statsandelar på de olika förvaltningarna så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet. Den allmänna statsandelen Den allmänna statsandelen per invånare blir med en indexjustering på 1,8 procent 27,64 euro/invånare (indexjusteringen 75 % av det fulla beloppet). Beloppet minskar ytterligare till följd av nedskärningen på 7,53 euro per invånare i den allmänna statsandelen. Inrikesministeriet har utfärdat ett beslut om den allmänna statsandelen (SM /Ha-43). Till den allmänna statsandelen för vissa kommuner har lagts tillägg för särförhållanden, såsom språktillägg, tätortstillägg, skärgårdstillägg och fjärrortstillägg. Dessa finns på Kommunförbundets webbsidor. Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelsprocenten för social- och hälsovården år 2004 har fastställts till 31,82 %, vilket betyder en ökning på 3,76 procentenheter jämfört med fjolåret. Statsandelsprocentens nivå påverkas fortfarande av 90-talets nedskärningar i statsandelarna. Kommunens finansieringsandel per invånare är 1 494,42 euro. Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

16 I statsandelarna har beaktats de statsandelstillägg som bestämts för år 2004 inklusive de 357 miljoner euro som betalas som kompensation för kommunernas minskade skatteinkomster. Kompensationen och vissa andra verkningar, sammanlagt cirka 420 miljoner euro, har beaktats genom en höjning av statsandelsprocenten. Kompensationens effekt är 3,25 procentenheter. Verkningarna av det nationella hälsovårdsprojektet är 53,5 miljoner euro, dvs. 0,49 procentenheter. Med anledning av nya uppgifter och skyldigheter har statsandelen höjts med cirka 38 miljoner euro. Höjningen har genomförts genom en höjning av de kalkylerade statsandelsgrunderna enligt åldersgrupp. De faktorer som inverkar på statsandelsprocenten och höjningen av de kalkylerade grunderna finns t.ex. på Kommunförbundets webbsidor. Social- och hälsovårdsministeriet har fattat beslut om statsandelarna (nr 31/502/2003). I statsandelarna har beaktats indexjusteringen på 1,8 procent (75 % av det fulla beloppet) och övriga statsandelstillägg som angetts ovan. De kalkylerade grunderna för bestämning av statsandelarna finns på Kommunförbundets webbsidor. Statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet Kommunens preliminära finansieringsandel per invånare för undervisningsoch kulturverksamheten uppgår till 592,14 euro per invånare år Undervisningsministeriet fastställde prisen per enhet , så att de har varit tillgängliga för kommuner och övriga huvudmän senast vecka 48. Undervisningsministeriet fastställde de preliminära statsandelarna för 2004 (nr 41/400/2003). En indexjustering på 1,8 procent har beaktats i dem (75 % av det fulla beloppet). Statsandelsprocenten enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är 57. Till följd av nedskärningarna i statsandelarna är den verkliga procenten ca 45. Procenten för de enskilda kommunerna varierar beroende på verksamhet, eftersom finansieringsandelen per invånare avdras från de kalkylerade grunderna för kommunens statsandel. I beloppet ingår utöver nedskärningarna av statsandelarna även kommunens andel av andra huvudmäns verksamhet. När dessutom utjämningen av statsandelarna beaktas blir statsandelen för tiotals kommuner negativ, vilket innebär att kommunen står i skuld till staten. De övriga huvudmännen, såsom staten, privata och samkommuner redovisas priset per enhet oavkortat. De övriga huvudmännen drabbas inte heller av de besparingar som kommunerna blivit föremål för, dvs. statsandelsnedskärningar på 115,16 euro per invånare, sammanlagt 596,5 miljoner euro. De kommunvisa statsandelarna och priserna per enhet för undervisnings- och kulturverksamhet finns bl.a. på utbildningsstyrelsens webbsidor, Lagstiftningen om morgon- och eftermiddagsverksamhet träder i kraft Kommunen får 57 procent av den kalkylerade grunden i statsandel för verksamheten. Statsandelen betalas sannolikt från och med År 16 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

17 2004 uppgår statsandelsbeloppet till högst 20 miljoner euro, som sannolikt betalas till kommunen utgående från verksamhetens omfattning. År 2004 är statsandelen cirka 200 euro per barn som deltar i verksamheten. Det är fråga om eleverna i årskurserna 1 och 2 och eleverna i specialundervisning i årskurserna 3 till 9. Efter övergångsskedet från och med år 2006 utgör priset på en handledningstimme och totalantalet handledningstimmar grund för statsandelen. Priset och antalet fastställs inom ramen för statsbudgeten. Enligt regeringens proposition är priset på en handledningstimme 20 euro. Inom den närmaste tiden kommer undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen att ge närmare upplysningar om fastställandet av statsandelen. Under vårens lopp skickar Kommunförbundet ett cirkulär om morgon- och eftermiddagsverksamheten. Skjutsförmånen för förskoleelever träder i kraft År 2004 uppgår statsandelsbeloppet till fem miljoner euro. Statsandelen betalas till kommunen på basis av det pris per enhet som fastställts för grundläggande utbildning. För förskoleundervisningen uppgår priset per enhet inklusive skjutsförmånen år 2004 till 88 procent av priset per enhet för grundläggande utbildning (statsandel för fem månader). År 2005 utgör grunden 91 procent (statsandel för 12 månader). Information om statsandelsgrunderna för undervisnings- och kulturverksamhet finns också på Kommunförbundets webbsidor. Statsandelsprocenten för anläggningsprojekt år 2004 Statsandelsprocenten för anläggningsprojekt år 2004 har beräknats utifrån de kalkylerade skatteinkomsterna år 2002 (IM ). Procentsatserna tillämpas på de anläggningsprojekt som godkänts och för vilka beslut om statsandel fattats år I samkommunerna tillämpas kommunvisa procenttal på respektive kommuns andel i projektet. Samma procenttal används så länge projektet pågår. I de projekt som godkänns för år 2002 och därefter kan moms inte räknas som kostnader, eftersom momsåterkravet har slopats (lagen om återkrävande av mervärdesskatteåterbäring hos kommunerna har upphävts). Till exempel de beräkningsgrunder som undervisningsministeriet bestämt har fastställts utan moms fr.o.m För klarhetens skull vill vi framhålla att kommunerna och samkommunerna trots detta fortfarande har rätt att få återbäring av moms som ingår i upphandling för skattefri verksamhet. På de beslut som fattats före år 2002 tillämpas de statsandelsprocenttal som beräknats för respektive år. I de beslut som fattats före år 2002 har moms också ingått som en till statsandel berättigad kostnad, även i de fall då projektet fortsatt under år 2002 eller ännu längre. Kommunvisa statsandelsprocent för anläggningstillgångar finns på Kommunförbundets webbsidor under adressen > Kommunförbundets sakkunnigtjänster > Kommunalekonomi > Statsandelar > Statsandelar 2004 > Statsandelsprocent för anläggningsprojekt Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

18 De slutliga statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet år 2003 Justeringsbeslut Den slutliga finansieringsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet per kommuninvånare är 580,59 euro för år Undervisningsministeriet fastställde finansieringsandelen Vid beräkningen av finansieringsandelen beaktades elev- och studerandeantalet under beräkningsdagarna finansåret Beslutet att justera statsandelen fattades (dnr 56/400/2002). Den kommunvisa rapporten VOP6OS03 finns på utbildningsstyrelsens webbsidor. I samband med statsandelsbeslutet har en rapport utarbetats där också utjämningen av statsandelarna har beaktats. Det slutliga finansieringsbeloppet framgår av ovan nämnda. Tilläggsbeloppet till kommunen betalas och det tilläggsbelopp som kommunen ska betala debiteras Rapporter till hemkommunerna I samband med det slutliga statsandelsbeslutet för 2003 har också så kallade hemkommunsrapporter (ZKUN6) skickats till kommunerna. Rapporterna innehåller kalkylerade statsandelar som fördelats på hemkommunerna. Inga statsandelsredovisningar görs på basis av dessa rapporter. Kommunerna ska inte heller ta upp kalkylerna i sin bokföring. I rapporterna har eleverna i läroanstalter med andra huvudmän än hemkommunen överförts till sina hemkommuner med huvudmännens priser per enhet. Från de kalkylerade grunder som rättats till på detta sätt har avdragits kommunens finansieringsandel per invånare varvid man fått en kalkylerad statsandel för hemkommunen. Grunderna förklaras närmare i följebrevet till rapporten Vuoden 2003 valtionosuudet kotikunnittain. Till exempel av rapporten ZKUN6KB2 framgår hur många kommuninvånare som deltar i grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning och hur många elever olika huvudmän sammanlagt har. Rapporterna kan användas för kontroll av elevströmmarna och för olika kalkyler. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Gustav Wikström, tfn (09) , Jouko Heikkilä, tfn (09) , Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004

19 Bokföringsanvisningar Allmän anvisning av Kommunsektionen Kommunsektionen har blivit färdig med sin allmänna anvisning om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut för kommuner och samkommuner (kommunsektionen ). Syftet med den allmänna anvisningen är att ge handledning om hur kommunerna och samkommunerna ska redovisa och lämna upplysningar om miljöaspekter som en del av den lagstadgade bokslutsinformationen. Om miljörisker och miljöansvar utreds på ett enhetligt sätt, är det lättare att jämföra bokslut för olika kommuner och samkommuner och ge en rättvisande bild av deras ekonomiska ställning. Upplysningarna är särskilt viktiga när miljöaspekterna har en väsentlig betydelse för verksamhetens resultat och den ekonomiska ställningen. I anvisningen behandlas miljöutgifter, miljöinkomster, miljöansvar och miljöskulder. Anvisningen tar främst upp upplysningar om miljöaspekter som enligt lag eller kommunsektionens allmänna anvisningar ska lämnas i bokslutet. Uppgifter om miljöaspekter ska lämnas i följande noter som nämns i kommunsektionens allmänna anvisning om noter till bokslutet: - beskrivning av de värderingsprinciper och värderingsmetoder som har tilllämpats vid beräkningen av miljöutgifter och miljöförpliktelser och de metoder som har använts vid beräkningen av avskrivningar på aktiverade miljöutgifter (kap. 2.3 not 2) - specifikation av miljökostnader och miljöintäkter som ingår i extraordinära kostnader och intäkter (kap. 2.4 not 9), - redogörelse för de ändringar i avsättningar som ingår i intäkterna och kostnaderna, inklusive sådana som gäller miljön, om de inte är av ringa betydelse (kap 2.4 not 11); - specifikation av väsentliga poster som gäller avsättningar för miljöförpliktelser, om detta är nödvändigt för att göra balansräkningsposterna klarare (kap. 2.5 not 23), - övriga ansvar som inte har tagits upp i balansräkningen: eventuella miljöskulder i anslutning till miljöförpliktelser, övriga miljöansvar och en tillräckligt specificerad utredning av deras art samt eventuella säkerheter som har ställts för skötseln av miljöåligganden (kap. 2.6 not 31 och 32). Eftersom dessa anvisningar om noter till bokslutet är i kraft, ska de därmed också omedelbart tillämpas på upplysningar om miljöaspekter, såvida de frågor som avses i den allmänna anvisningen berör kommunen. I den allmänna anvisningen om redovisning av miljöaspekter behandlas också frivilliga noter till bokslutet. Kommunen eller samkommunen bestämmer själv om den tar upp sådana noter till bokslutet och i så fall i vilken omfattning och från och med när. Efter prövning kan i noterna även tas upp bl.a. beloppen av miljökostnader och intäkter specificerade på olika sätt och med angivande av beräkningsgrunder, beloppen av eventuella stöd som erhållits eller getts för miljövård, beloppen av Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/

20 aktiverade miljöutgifter och eventuella investeringsstöd som erhållits för dem, miljöböter och miljöavgifter. Förutom att redovisa miljöaspekter i noterna till bokslutet enligt den allmänna anvisningen kan kommunen eller samkommunen lämna en mer omfattande miljörapport. En separat miljörapport som inte ingår i bokslutet är vanligtvis mer omfattande till innehållet än de miljöuppgifter som redovisas enligt denna allmänna anvisning. Om kommunen eller samkommunen lämnar en separat miljörapport vid sidan av de uppgifter som lämnas i samband med bokslutet, ska detta påpekas i bokslutet. Den allmänna anvisningen om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut för kommuner och samkommuner finns på webbsidorna för den kommunala ekonomin: > Kommunförbundets sakkunnigtjänster > kommunalekonomi > bokföring > bokföringsnämndens kommunsektion. Närmare upplysningar: Jan Björkwall, tfn (09) , Anneli Heinonen, tfn (09) , Oiva Myllyntaus, tfn (09) , Periodisering av semesterlöner i samband med administrativa förändringar i avbytarservicen Antalet lokala enheter för avbytarservice minskade från 236 till 120 efter årsskiftet 2003/2004. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA), som handhar administrationen av avbrytarservicen, har i ett e-postmeddelande till de lokala enheterna i december 2003 uppmanat till uppmärksamhet vid hur semesterlöneskulden och statsandelen för denna tas upp i bokföringen för 2003 och Anvisningen är sammanfattningsvis följande: Den kommun som upphör med verksamheten Bokföring och åtgärder under räkenskapsperioden Semesterlönerna periodiseras och förändringen i semesterlöneskulden bokförs under resultatregleringar. Semesterlöneskulden ska motsvara beloppet av intjänade semesterlöner som kommunen bör betala, om semesterlönerna skulle förfalla till betalning bokslutsdagen. Kommunen får ersättning för den del som motsvarar förändringen i periodiseringarna via den statsbidragsredovisning som görs senast den 30 april Ersättningen från LPA tas upp som inkomst Resultatregleringar an Ersättningar 20 Kuntatalous/Kommunalekonomi 1/2004